Statsutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1937 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning gjorda framställning
om anslag till studielånefonden jämte två i
ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkt 18, sid. 44—47 av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 7» fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden) föreslagit riksdagen
att såsom kapitalökning för studielånefonden för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr
159, av herr J. Bergman m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr
300, av herr C. G. Tengström m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte såsom
kapitalökning för studielånefonden för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

De medel, som av riksdagen åren 1918—1936 anvisats för studielån, uppgå
till sammanlagt 3,611,000 kronor, därav för budgetåret 1936/1937 50,000
kronor.

Bestämmelser om utdelande av ifrågavarande lån återfinnas i ett av Kungl.
Majit den 19 juni 1919 utfärdat reglemente (Svensk författningssamling nr
511) med däri den 16 juli 1920 (nr 540) och den 23 september 1927 (nr
357) vidtagna ändringar.

Antalet sökta och beviljade lån samt de beviljade lånens sammanlagda
belopp under den senast förflutna tioårsperioden ävensom summan av de
för ettvart år disponibla medlen framgå av följande tabell:

Ritning till riksdagens protokoll 1937. G sami. Nr 23—24.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Utdel-

nings-

år

Fortsatta lån

Nya lån

Summa lån

Summa

utdelade

lån

Disponibla

medel

sökta

bevil-

jade

beviljade

lån

kronor

sökta

bevil-

jade

nya lån
kronor

sökta

bevil-

jade

1927....

239

233

278,410

761

118

140,550

1,000

351

418,960

451,900

1928....

245

236

288,640

736

100

117,600

981

336

406,240

409,700

—

1929....

228

211

253,211

716

127

146,000

944

338

399,211

399,300

—

1930....

250

233

272,350

776

115

124,750

1,026

348

397,100

397,100

—

1931....

273

260

290,750

868

109

106,800

1,141

369

397,550

397,595

—

1932....

252

223

218,800

998

74

67,700

1,250

297

286,500

286,564

37

1933....

211

187

179,150

975

122

112,400

1,186

309

291,550

295,241

50

1934....

228

211

200,000

1.065

126

125,400

1,293

337

325,400

327,203

44

1935....

229

204

204,375

1,045

117

115,500

1,274

321

319,875

327,666

94

1936....

214

204

201,400

1,046

149

149,250

1,260

353

350,650

350,672

66

Under erinran att av ovanstående tabellariska sammanställning framgår,
att de för ifrågavarande ändamål årligen disponibla medlen under de senaste
tio åren minskats med omkring 100,000 kronor, och att den varje
år fördelade lånesumman under samma tid minskats med omkring 70,000
kronor har departementschefen anfört följande.

Endast omkring 15 procent av nytillkommande lånesökande hava kunnat
erhålla lån. De till dessa lånesökande utlämnade lånen hava nedgått från
i genomsnitt 1,200 kronor år 1927 till i genomsnitt 1,000 kronor år 1936.
Under nämnda tid har varje år flertalet studerande, som anhållit om fortsatta
lån, kunnat erhålla sådana lån. Det genomsnittliga beviljade lånebeloppet
har emellertid förminskats på ungefär samma sätt som nyss konstaterats
beträffande de nya lånen.

Den antydda utvecklingen synes mig ur synpunkten av studielåneinstitutionens
syfte beklaglig En icke oväsentlig anslaghöjning förefaller vara behövlig.

Jag beräknar för fortsatta studielån under år 1937 i runt tal 240,000
kronor och för nya studielån i runt tal 160,000 kronor, vilket möjliggör
någon, ehuru ganska blygsam, utvidgning av understödsverksamheten. Inalles
skulle alltså en summa av 400,000 kronor vara erforderlig för budgetåret
1937/1938.

För täckande av delta behov finnas för närvarande, enligt vad jag inhämtat,
tillgängliga dels hos postsparbanken inneliggande, i anspråk icke
tagna lånemedel till belopp av 9,400 kronor, dels ock i statskontoret å
studielånefonden innestående kapitalmedel 8,600 kronor eller sammanlagt
i runt tal 18,000 kronor. Härutöver kan för utlåning under år 1937 disponeras
de under år 1936 inflytande kapitalavbetalningarna av tidigare beviljade
lån. Med ledning av hittills gjorda erfarenheter torde dessa kunna
beräknas till omkring 250,000 kronor. Härutöver torde å från föregående
år resterande kapitalavbetalningar kunna räknas med en inbetalning av
omkring 30,000 kronor.

För utlåning under år 1937 skulle enligt dessa beräkningar finnas disponibelt
ett belopp av (18,000 + 250,000 + 30,000=) 298,000 kronor. Då,

Statsutskottets utlåtande Nr 23-

3

såsom ovan nämnts, jag ansett mig böra räkna med ett medelsbehov av
400,000 kronor, återstår alltså att täcka ett belopp av (400,000 — 298,000 =)
i runt tal 100,000 kronor, och jag föreslår, att för budgetåret 1937/1938
måtte av riksdagen äskas ett anslag å detta belopp. Beloppet bör, liksom
under senare år skett, i riksstaten uppföras såsom reservationsanslag till
kapitalökning för ifrågavarande fond.

Studielånefonden har tillkommit på grund av initiativ från 1918 års riksdag.
Erfarenheterna av låneverksamheten hava varit gynnsamma. Medelst
de utlämnade lånen hava studiemöjligheter kontinuerligt kunnat beredas
över 300 begåvade men fattiga studerande, därav över 100 årligen nytillkomna.
I förhållande till det allmänna gagnet av verksamheten måste statens
uppoffringar sägas lia varit ganska begränsade. Detta belyses av de
små låneförluster, som uppkommit å fonden. Å hela studielånefondens kapital,
cirka 3,500,000 kronor, uppgingo de sammanlagda kapitalförlusterna
den 1 januari 1937 till allenast cirka 100,000 kronor, ett resultat, som måste
anses som synnerligen tillfredsställande örn i betraktande tages, att låneverksamheten
pågått i cirka 20 år och att lånen äro utlämnade utan borgenssäkerhet.

Av utredningen framgår, att ett årligt kapitaltillskott till studielånefonden
alltjämt erfordras, örn ej understödsmöjligheterna skola alltför snävt begränsas.
Av Kungl. Majit har nu, med utgångspunkt från att för utdelning
under år 1937 skola disponeras 400,000 kronor, men att härför i inflytande
amorteringar m. m. allenast finnas tillgängliga cirka 300,000 kronor, äskats
ett kapitalökningsanslag av 100,000 kronor. Med beaktande av de önskemål,
som i detta avseende motionsvis framförts, vill utskottet tillstyrka, att anslagsbeloppet
något höjes, förslagsvis till 120,000 kronor. Härigenom skulle ett
belopp av minst 420,000 kronor bliva disponibelt för 1937 års utlåning. Detta
belopp överstiger visserligen med cirka 70,000 kronor det belopp av 350,650
kronor, som år 1936 utdelades, men håller sig dock ungefärligen inom ramen
för vad som tidigare vissa år stått till förfogande. Med avsende å farhågorna
för att låneverksamheten skall på ett olämpligt sätt öka tillströmningen till
studiebanor, där utkomstmöjligheterna redan förut äro otillfredsställande,
må erinras, att lånen utlämnas för studier ej endast vid universiteten och
motsvarande högskolor utan även vid tekniska läroanstalter, lantbruks-,
skogs- och veterinärhögskolorna, navigationsskolor, skogsskolor, seminarier
o. s. v. Av det stora antalet väl kvalificerade sökande kunna för övrigt endast
de bäst meriterade beviljas lån, något som enligt vunnen erfarenhet
också plägar föranleda, att den med tillhjälp av lånen erhållna utbildningen
verkligen blir till framtida nytta.

Med tillstyrkande att det av Kungl. Majit äskade beloppet 100,000 kronor
höjes till 120,000 kronor — vilket belopp, såsom även tidigare varit fallet,
bör utgå av andra statsinkomster än lånemedel — hemställer utskottet,

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 23-

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 159 och II: 300, må såsom kapitalökning för
studielånefonden anvisa ett reservationsanslag å 120,000
kronor.

Stockholm den 11 februari 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson
i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Borell, Bergström, Gustafsson i Benestad, Holmström,
Sandén, Bäcklund, Englund och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Strindlund, Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, Lindberg i Umeå, Isacsson, Olsson
i Staxäng, Bergvall och Hansson i Rubbestad.