Statsutskottets utlåtande Nr 200-
1
Nr 200.
Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1937 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e och 4:e avd:rna.)
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1937/1938 har Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln, innefattande
anslagen till finansdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 56) att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till provisorisk avlöningsförstärkning
åt vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1937/1938 beräkna
ett förslagsanslag av 8,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 19 februari 1937 dagtecknad proposition,
nr 196, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst må i huvudsak efter av departementschefen föreslagna
grunder under budgetåret 1937/1938 utgå enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av Kungl. Majit;
dels till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa såsom förslagsanslag
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
» femte »
» sjätte »
d sjunde »
» nionde »
» tionde »
kronor 320,000
» 48,000
» 2,290,000
» 1,640,000
» 50,000
» 1,110,000
* 210,000
» 390,000;
dels ock besluta, att utgifterna för den provisoriska avlöningsförstärkningen
skola bestridas:
beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken och statens
pensionsanstalt från de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas,
beträffande befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,
bro- och vägtrafikinspektion och vid vägorganisationen i länen från statens
automobilskattemedelsfond,
Bihang till riksdagens protokoll 19.17. 6 sami. Nr 200.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
beträffande befattningshavare vid stuteriväsendet från stuteriväsendets
fond,
beträffande befattningshavare vid försäkringsinspektionen från försäkringsinspektionens
fond, saint
i fråga om andra befattningshavare från de anslag i riksstaten, som äro avsedda
för provisorisk avlöningsförstärkning.
Vidare har Kungl. Majit i en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr
280, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
dels medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
vid folkskoleväsendet må efter vad chefen för ecklesiastikdepartementet
i statsrådsprotokollet förordat under budgetåret 1937/1938 utgå enligt de
närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;
dels ock å riksstaten för budgetåret 1937/1938 under åttonde huvudtiteln
anvisa
a) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 549,000 kronor.
b) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid
folkskoleväsendet ett förslagsanslag av 2,930,000 kronor.
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag hava väckts följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr
229, av herr G. Myrdal m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 451,
av herr J. A. Persson i Tidaholm m. fl., i vilka motioner hemställts, att utskottet
vid sin prövning av Kungl. Majits proposition nr 196 måtte företaga
en sådan omläggning av den föreslagna provisoriska avlöningsförstärkningen
åt vissa befattningshavare i statens tjänst, att denna icke kommer att inrymma
lönetillägg efter barnantal;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 235, av herr N. Holmström och den andra inom andra kammaren, nr
461, av herr G. Arnemark m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att den provisoriska avlöningsförstärkning, som riksdagen
kan komma att besluta i anledning av Kungl. Majits proposition nr 196, även
måtte utgå till pensionerad personal i arvodesbefattning inom försvarsväsendet
med hel daglig tjänstgöringstid;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr
236, av G. Rahmn m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 463, av
herr R. Lundqvist m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att den i propositionen nr 196 föreslagna provisoriska avlöningsförstärkningen
åt vissa befattningshavare i statens tjänst skall utgå med ett
fast belopp av 180 kronor per år i 1—4 och 240 kronor per år i övriga lönegrader;
dels
en inom första kammaren av herr O. G. Karlsson väckt motion, nr
237, i vilken hemställts, att riksdagen måtte utforma tillämpningsbestäm -
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
3
melserna om den provisoriska löneförstärkningen så att den kommer att
omfatta även den personal vid statens sinnessjukhus, som avlönas enligt av
medicinalstyrelsen fastställd löneplan för extra ordinarie personal vid statens
sinnessjukhus (de s. k. ekonomisterna);
dels en inom andra kammaren av herr E. Eriksson i Stockholm m. fl.
väckt motion, nr 462, i vilken hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.
Majrts proposition nr 196 må besluta,
att provisorisk avlöningsförstärkning åt befattningshavare i statens tjänst
må under budgetåret 1937/1938 utgå enligt följande grunder:
a) till befattningshavare med reglerad avlöning enligt vid kommunikationsverken
och allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementen,
med 300 kronor per år till befattningshavare, som åtnjuter avlöning enligt
löneklasserna 5—12, och med 240 kronor per år till annan befattningshavare,
b) till befattningshavare med reglerad avlöning enligt andra än under a)
angivna avlöningsreglementen med belopp som i anslutning till avlöningsbeloppet
i innehavande löneklass svarar mot vad under a) sägs,
c) till annan befattningshavare med belopp som i förhållande till utgående
avlöning motsvarar vad som under a) sägs, enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder, samt
d) att till befattningshavare, som i samband med enskild järvägs eller handels
övertagande av staten övergått i statstjänst, provisorisk avlöningsförstärkning
utgår i enlighet med vad under a) sägs, och skall i samband härmed
minskning icke ske i eventuellt utgående personligt lönetillägg.
dels en inom andra kammaren av herr R. Lundqvist väckt motion, nr
464, i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts
proposition nr 196 måtte besluta, att landsfiskalerna, från och med budgetåret
1937/1938 och intill dess lönereglering för dem träder i kraft, må,
utöver nu utgående löneförmåner, åtnjuta en provisorisk avlöningsförstärkning
av 500 kronor per år;
dels en inom andra kammaren av herr A. Spångberg väckt motion, nr
465, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i det av regeringen
framlagda förslaget (prop. 196) angående provisorisk avlöningsförstärkning
åt vissa befattningshavare i statens tjänst, att löneförstärkning utgår
med 396 kronor i löneklasserna 1—10 och med dem i fråga om lönebelopp
jämställda befattningshavare, samt att för högre avlönade befattningshavare
löneförstärkningen successivt minskas till belopp, som föreslagits
i propositionen, med hänsyn tagen till att barntilläggen inarbetats i de
fasta lönetilläggen;
dels en inom andra kammaren av herr K. E. Senander m. fl. eäckt motion,
nr 466, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Kungl.
Maj:ts förslag om särskilda barntillägg åt statstjänarna avslås samt att
det fasta lönetillägget för löneklasserna 1—12 höjes från föreslagna 180
kronor per år till 300 kronor, för löneklasserna 13—16 från 120 kronor
till 240 kronor i>er år samt för övriga löneklasser 120 kronor per år;
dels ock en inom andra kammaren av herr R. Lundqvist väckt motion,
4
Statsutskottets utlåtande Nr 200•
nr 558, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den i propositionen
nr 280 föreslagna provisoriska avlöningsförstärkningen skall utgå med
ett fast belopp av 240 kronor per år och befattningshavare.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet till motionerna nr I: 229, I: 235, I: 236, I: 237,
II: 462, II: 464, II: 465, II: 466 och II: 558.
Kungl. Maj:t har den 24 april 1936 tillsatt en kommitté, 1936 års lönekommitté,
med uppdrag att verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser
för befattningshavare vid den nyreglerade civila och militära statsförvaltningen
i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen
närmare angivna riktlinjer. Enligt de lönekommittén meddelade direktiven
omfattar kommitténs arbete jämväl en omprövning i ett sammanhang
av lönesättningen för de statsanställda såväl mot bakgrunden av de löner
som tillämpas utanför statsförvaltningen som ock med hänsyn till avvägningen
mellan olika befattningshavargrupper inbördes. Kommittén har
även att överväga frågan örn särskilda lönetillägg för löntagare med försörjningsplikt
för barn.
Sedan det på grund av uppgiftens omfattning ej visat sig möjligt att inom
lönekommittén nå resultat ägnade att läggas till grund för förslag till årets
riksdag, inkommo från ett flertal grupper av befattningshavare i statens
tjänst framställningar till Kungl. Majit örn provisorisk avlöningsförstärkning.
Efter en redogörelse för nämnda framställningar har chefen för finansdepartementet
i propositionen nr 196 anfört följande.
När det på grund av arten och omfattningen av de problem som för närvarande
äro under utredning inom 1936 års lönekommitté icke visat sig möjligt
att till årets riksdag framlägga förslag örn lönereglering för befattningshavare
i statens tjänst, aktualiseras frågan huruvida förutsättningar föreligga
för den provisoriska avlöningsförbättring, varom olika personalgrupper
gjort framställning. Varje provisorium måste medföra en förskjutning av
förutsättningarna för lönefrågornas fortsatta handläggning, som kan försvåra
deras lösning. Ett villkor för att en provisorisk avlöningsförbättring skall
kunna övervägas är att den av lönekommittén verkställda realprövningen
skäligen kan väntas visa, att en viss höjning av den statliga lönenivån med
hänsyn till utvecklingen inom övriga delar av arbetsmarknaden eller av
andra skäl framstår såsom motiverad. Kommitténs undersökningar lia ännu
ej fortskridit tillräckligt långt för att på dem skulle kunna byggas bestämda
slutsatser i detta avseende. Med hänsyn till den allmänna ekonomiska utvecklingen
efter genomförandet av föregående allmänna lönereglering anser
jag mig emellertid kunna utgå ifrån, att vid den kommande löneregleringen
förutsättningar skola visa sig föreligga för en förbättring av löneläget.
Under sådana förhållanden synes det icke uteslutet att överväga en provisorisk
avlöningsförstärkning. Men tydligt är att ett sådant provisorium
mäste utformas med försiktighet, om man vill ha säkerhet för att det icke
i praktiken lägger hinder i vägen för ett fritt bedömande av den kommande
löneregleringen. Detta krav på försiktighet medför, att varje provisorisk
förbättring måste hållas inom en trängre ram än som vid en mera definitiv
reglering kan övervägas. I det förslag, som nu framlägges, ha därför också
från olika håll framförda önskemål endast i begränsad utsträckning kunnat
tillmötesgås.
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
5
I fråga om tillämpningsområdet för den provisoriska avlöningsförstärkningen
föreslås i nyssnämnda proposition huvudsakligen följande. Avlöningsförstärkningen
skulle tillkomma en var tjänsteman, å vilken något av de till
kommunikationsverkens lönesystem hörande avlöningsreglementena äger tilllämpning.
Vidare skulle avlöningsförstärkningen tillkomma befattningshavare
vid någon av de förvaltningsgrenar, nämnda avlöningsreglementen omspänna,
vilken åtnjuter lön såsom tjänsteman å extra stat eller såsom extra
ordinarie tjänsteman enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan eller i egenskap
av extra tjänsteman eller aspirant enligt av Kungl. Majit fastställd löneplan
eller enligt lönegrad eller löneklass, som av Kungl. Majit särskilt bestämts.
Därjämte skulle vikarie å ordinarie tjänst med rätt att uppbära
samtliga de med tjänsten förenade avlöningsförmånerna äga rätt till provisorisk
avlöningsförstärkning. Ytterligare skulle dels universitetsprofessorer
m. fl., vilkas avlöningsförhållanden nyreglerats utan att de likväl inordnats i
kommunikationsverkens lönesystem, dels beställningshavare, å vilka avlöningsreglementet
den 11 maj 1928 för fast anställt manskap vid försvarsväsendet
är tillämpligt, med undantag dock för ogifta beställningshavare, vilka
räkna kortare tjänstetid än tre år, dels ock den kvinnliga ekonomipersonalen,
som uppbär lön enligt löneplan K i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215)
med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie
befattningshavare vid försvarsväsendet bliva delaktiga av den provisoriska
avlöningsförstärkningen.
Andra arvodesbefattningar än de i vederbörande avlöningsreglementen upptagna
skulle enligt Kungl. Majits förslag ställas utanför den provisoriska avlöningsförstärkningen.
I avseende härå anföres följande.
Även örn i vissa sådana och även andra fall skäl skulle kunna anföras att
utsträcka rätten till provisorisk avlöningsförstärkning, måste dock beaktas,
att betydande svårigheter skulle uppkomma att rättvist avgränsa dessa fall
från andra, där avlöningsförstärkning ej bör ifrågakomma, samt att en sådan
anordning skulle nödvändiggöra svåröverskådliga och komplicerade
bestämmelser. Inom ramen av tillgängliga medel böra emellertid verken
vara oförhindrade att, där så enligt principerna för här framlagda förslag
kan befinnas av omständigheterna påkallat, bereda befattningshavare, som
icke äger rätt åtnjuta provisorisk avlöningsförstärkning, såsom kompensation
härför avlöningsförbättring med skäligt belopp.
Provisorisk avlöningsförstärkning skulle icke tillkomma befattningshavare
å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet.
Vad angår sättet för beredande av den provisoriska avlöningsförstärkningen
föreslås i propositionen nr 196, att densamma skall utgå dels såsom
fast lönetillägg, dels såsom lönetillägg efter barnantal.
Då det ansetts skäligt, att anställda med de absolut taget lägsta lönebeloppen
i främsta rummet tillgodoses genom förstärkningen, ha de fasta lönetilläggen
föreslagits skola utgå på det sättet differentierade, att de
skulle sättas något högre för de lägre delarna av löneskalan än för de däröver
liggande. Tillägg till och med 12:e löneklassen i den i 1921 års avlöningsreglemente
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
6
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna löneplanen och motsvarande
löneklasser i de övriga löneplanerna skulle utgå med 180 kronor
och i övrigt med 120 kronor, allt för år räknat. I vissa fall, där en betydande
del av avlöningsförmånerna utgår i naturaförmåner, skulle dock beloppen
undergå skälig reducering.
Till stöd för förslaget om lönetillägg efter barnantal har chefen
för finansdepartementet anfört huvudsakligen följande.
Det kan icke förnekas, att en differentiering av de provisoriska tilläggen
allenast med hänsyn till lönebeloppens absoluta storlek lämnar åtskilligt
övrigt att önska. Det är ingalunda klart, att en tjänsteman i något högre
löneställning alltid är i mindre behov av löneförbättring än en tjänsteman
i något lägre löneställning. Bortsett från andra mera svårbedömbara omständigheter
är det framför allt den olika stora försörjningsplikten, som här
är avgörande.
Det synes sålunda motiverat att i en provisorisk avlöningsförbättring, vars
form främst bestämmes av hänsyn till behoven, även inrymma förslag
om tillägg, differentierade efter försörjningsplikt. Att dylik försörjningsplikt
icke är uttömd med försörjningsplikten mot barn, och att lönetillägg efter
barnantal endast på ett ofullkomligt sätt ge uttryck åt det som eftersträvas,
hindrar inte, att dylika tillägg måste anses för det viktigaste steget och det
enda. som utan mycket ingående undersökningar kan tagas. Aven i detta fall
gäller emellertid det förut sagda örn den försiktighet, som kräves vid utformningen
av ett provisorium. Örn storleken av barntilläggen — såsom
jag vill förorda — sättes till 120 kronor för barn under 16 års ålder och föreslås
utgå för högst tre barn, innebär detta sålunda inte någon uttalad mening
örn vad som kan anses skäligt vid en kommande utformning av ett
system, där verklig hänsyn tages till familjeförsörjningen.
Den fråga, som på detta sätt upprullas, är av vittgående betydelse. Den
har upprepade gånger varit föremål för överväganden och alltid framkallat
livliga meningsbyten. Inte minst i samband med de kvinnliga statstjänarnas
krav på »lika lön» har frågan om försörjningsplikten spelat en roll, då det
tyngst vägande argumentet för olikhet i löneställningen alltid varit uppfattningen
om mannen såsom familjeförsörjare. Jag behöver icke erinra
örn att hela komplexet av frågor rörande familjens ställning och det allmännas
möjligheter att främja familjebildning och en bättre vård örn barnen,
mijer senaste tid tilldragit sig växande uppmärksamhet. Ett klart ställningstagande
från statsmakternas sida har tidigare icke ägt rum. Det uppsköts
vid den senaste mera ingående behandlingen i riksdagen år 1925 med hänvisning
till en förestående omläggning av löneplanen i samband med avveckling
av dyrtidstilläggen. Denna omläggning har länge låtit vänta på sig. Den
är nu föremål för utredning inom 1936 års lönekommitté. I dess uppdrag
ingår också att överväga frågan, örn i statens lönesystem hänsyn bör tagas
till de anställdas försörjningsplikt. Det är här uppenbarligen i väsentlig grad
en fråga om huru den allmänna opinionen både bland de statsanställda och
bland medborgarna i övrigt ställer sig till en differentiering av lönerna efter
försörjningsplikt, och huruvida statsmakterna äro villiga att godtaga den ökning
av det allmännas utgifter, som otvivelaktigt måste följa. Förslaget om
en provisorisk avlöningsförstärkning, som utformats i främsta rummet med
hänsyn till olika löntagares behov, kan väntas skapa ökad klarhet i dessa
hänseenden. Ett principiellt avgörande i ena eller andra riktningen vid innevarande
ars riksdag skulle vara till väsentlig ledning för lönekommittén vid
dess fortsatta arbete.
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
7
Kostnaderna för den provisoriska avlöningsförstärkningen ha i propositionen
nr 196 beräknats på sätt framgår av följande sammanställning:
Fast löne-tillägg |
Barntillägg |
Summa |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
Andra |
huvudtiteln........ |
.......... 210,000 |
110,000 |
320,000 |
Tredje |
» ........ |
.......... 31,000 |
17,000 |
48,000 |
Fjärde |
» |
.......... 1,360,000 |
930,000 |
2,290,000 |
Femte |
» ........ |
.......... 1,210,000 |
430,000 |
1,640,000 |
Sjätte |
» ........ |
.......... 32,000 |
18,000 |
50,000 |
Sjunde |
» ........ |
.......... 740,000 |
370,000 |
1,110,000 |
Åttonde |
» |
.......... 143,000 |
134,000 |
277,000 |
Nionde |
» ........ |
.......... 140,000 |
70,000 |
210,000 |
Tionde |
» , |
.......... 230,000 |
160,000 |
390,000 |
De affärsdrivande verken .. |
.......... 6,260,000 |
3,230,000 |
9,490.000 |
|
Summa 10,356,000 |
5,469,000 |
15,825,000. |
1 sammanställningen äro icke medräknade kostnaderna för provisorisk avlöningsförstärkning
för lärare vid läroverk m. fl. statliga läroanstalter samt
för lärarpersonalen vid folkskoleväsendet.
I propositionen nr 280 yttrar chefen för ecklesiastikdepartementet följande.
På min hemställan har Kungl. Maj:t tidigare beslutat förelägga riksdagen
förslag angående lönereglering för dels lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. statliga unervisningsanstalter m. m., dels ock folk- och småskollärare
m. fl. Löneregleringarna, vilka äro avsedda alt som regel träda i kraft den
1 januari 1938, innebära, att de för kommunikationsverkens lönesystem utmärkande
principerna få tillämpning å nämnda personal.
Lärarna vid de statliga undervisningsanstalterna, vilkas löner regleras från
och med sagda dag, skola enligt det i förstnämnda proposition framlagda
förslaget från samma tidpunkt komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförstärkning.
Jämväl ovan avsedda befattningshavare vid folkskoleväsendet
böra, efter det löneregleringen för dem trätt i kraft, bliva berättigade till provisorisk
avlöningsförstärkning enligt i huvudsak samma grunder, som föreslagits
för de statliga befattningshavarna.
Kostnaderna under nästa budgetår för den provisoriska avlöningsförstärkningen
kunna för folk- och småskollärarna m. m. beräknas till 2,930,000 kronor,
för de statligt anställda lärarna till 272,000 kronor samt för övriga befattningshavare
under åttonde huvudtiteln till 277,000 kronor. Ifrågavarande
utgifter torde böra bestridas från två särskilda förslagsanslag under åttonde
huvudtiteln, nämligen ett å (272,000 + 277,000 =) 549,000 kronor till
provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst
och ett å 2,930,000 kronor till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
vid folkskoleväsendet.
Utskottet tillstyrker, att vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. under
nästa budgetår beredas provisorisk avlöningsförstärkning.
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle dylik förstärkning utgå
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
dels såsom särskilda för olika löneklasser bestämda lönetillägg, dels såsom lönetillägg
efter barnantal.
Såvitt angår förstnämnda lönetilllägg, har utskottet i huvudsak kunnat ansluta
sig till Kungl. Maj:ts förslag. Sådana tillägg böra även enligt utskottets
mening utgå allenast inom de områden Kungl. Maj:t angivit samt differentieras
sålunda, att anställningshavare med de absolut taget lägsta lönebeloppen
i främsta rummet bliva tillgodosedda genom desamma. Givetvis bör befattningshavare
tillkommande personligt lönetillägg icke på grund av det nu
ifrågavarande tillägget undergå någon minskning. Till frågan om tilläggens
storlek återkommer utskottet i det följande.
Kungl. Maj:ts förslag om lönetillägg efter barnantal sammanhänger, såsom
jämväl i propositionen nr 196 framhållits, med det stora problemkomplexet
om det allmännas möjligheter över huvud att främja familjebildningen m. m.
och berör allenast en del av den betydelsefulla frågan om en utjämning av
de olika ekonomiska villkoren för försörjningspliktiga och andra. Enligt
utskottets mening bör sistnämnda spörsmål upptagas till övervägande — fristående
från frågan om utformningen av olika lönesystem — i ett sammanhang
och därvid behandlas med hänsyn till befolkningen i dess helhet. Huruvida
differentiering av statstjänstemännens löner efter försörjningsplikt
bör utgöra en vid löneavvägningen inom det statliga lönesystemet grundläggande
princip, kan från denna utgångspunkt icke nu bedömas.
Emellertid får utskottet erinra, att vid bestämmandet av gällande grunder
för dyrtidstilläggen hänsyn tagits till befattningshavare med barnrika familjer
i så måtto, att dessa tillerkänts rätt till barntillägg med ett belopp av 4
kronor vid de reglerade verken och 5 kronor vid de oreglerade verken, allt
för månad och barn under 16 års ålder. Den ställning, utskottet i det föregående
intagit i principfrågan om lönernas differentiering efter försörjningsplikt,
har icke synts utskottet utgöra hinder för att en omprövning i förevarande
sammanhang företages av sagda, inom det supplementära dyrtidstilläggets
ram redan nu efter barnantal utgående belopp. Utskottet finner
skäligt, att befattningshavare med försörjningsplikt mot barn i nuvarande
läge beredes viss lättnad genom höjning av sagda belopp, och får med hänsyn
härtill förorda, att sådan höjning sker med 5 kronor för månad och barn.
Härvid har icke ansetts böra ifrågakomma att fastställa någon gräns för rätten
att uppbära barntillägg med hänsyn till barnens antal. Ej heller bör enligt
utskottets uppfattning höjningen skäligen begränsas till att avse allenast
nyreglerade verk utan gälla såväl befattningshavare vid de oreglerade verken
som andra befattningshavare eller pensionärer, vilka jämlikt av Kungl. Majit
meddelade bestämmelser äga åtnjuta i dyrtidstilläggen ingående barntillägg
enligt ovan angivna grunder.
I detta sammanhang må jämväl påpekas, att enligt dyrtidstilläggsgrunderna
barntilläggs sammanlagda belopp icke må för en och samma befattningshavare
överskrida det belopp, varmed dyrtidstillägget i övrigt utgår. För att
icke ställa de lägre inkomsttagarna i sämre ställning än de högre i fråga om
de förhöjda barntilläggen, förordar utskottet, att nämnda maximerings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
9
regel nu slopas. Kostnaderna för de av Kungl. Majit föreslagna särskilda
lönetilläggen efter barnantal hava beräknats till ett sammanlagt belopp av
6,375,000 kronor. Enligt inom utskottet verkställda beräkningar kunna kostnaderna
för den förordade höjningen av dyrtidstilläggen uppskattas till i
runt tal 3,800,000 kronor. Utskottet vill föreslå, att den besparing, som sålunda
vinnes, delvis utnyttjas för en höjning av de särskilda för olika lönekassör
bestämda tilläggen. Jämlikt Kungl. Majits förslag skulle tillägg till
och med 12:e löneklassen i den i 1921 års avlöningsreglemente för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, intagna löneplanen och motsvarande löneklass i övriga
löneplaner utgå med 180 kronor och i övrigt med 120 kronor, allt för år
räknat. Utskottet förordar, att det förra beloppet höjes till 216 kronor och
det senare till 132 kronor, motsvarande en kostnad av 2,167,000 kronor. I
vissa fall, där en betydande del av avlöningsförmånerna utgår i naturaförmåner,
bör dock beloppet undergå skälig reducering. Å ifrågavarande tillägg
böra dyrtidstillägg ej utgå.
Kostnaderna för de av utskottet förordade lönetilläggen hava beräknats
på sätt framgår av följande sammanställning:
Kronor
Andra huvudtiteln ............................................ 255,000
Tredje » 40,000
Fjärde > .......................''..................... 1,620,000
Femte » 1,470,000
Sjätte » 40,000
Sjunde » 900,000
Åttonde »
a) befattningshavare i statens tjänst.......................... 410,000
b) » vid folkskoleväsendet .................... 2,420,000
Nionde huvudtiteln............................................ 165,000
Tionde » 280,000
De affärsdrivande verken ...................................... 7,400,000
Summa 15,000,000.
Av herr Holmström och herr Arnemark m. fl. har yrkats, att provisorisk
avlöningsförstärkning måtte utgå till pensionerad personal i arvodesbefattning
inom försvarsväsendet med hel daglig tjänstgöringstid. Då tillräckliga
skäl att i förevarande avseende behandla nämnda arvodestagare, som emellertid
komma i åtnjuta’äde av de förhöjda barntilläggen, på annat sätt än
innehavare av andra arvodesbefattningar icke synas förefinnas, får utskottet
avstyrka bifall till nämnda förslag.
Utskottet vill i anledning av det av herr O. G. Karlsson framställda förslaget
om provisorisk avlöningsförstärkning för den personal vid statens sinnessjukhus,
som avlönas enligt av medicinalstyrelsen fastställd löneplan för
extra ordinarie personal vid sinnessjukhusen, framhålla, att frågan örn formen
för denna personals anställning och örn densammas lönevillkor vid
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 200. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
flera tillfällen varit föremål för övervägande, särskilt med hänsyn till beskaffenheten
av personalens arbetsuppgifter, utan att likväl ännu ha vunnit
sin slutliga lösning samt att ifrågavarande befattningshavare hittills icke ansetts
böra jämställas med andra extra ordinarie befattningshavare i statens
tjänst med nyreglerad lön i fråga om rätt till provisoriskt dyrortstillägg och
pensionsrätt. Emellertid förutsätter utskottet, att befattningshavare, varom
här är fråga, liksom andra motsvarande personalgrupper i annan ordning beredas
i möjligaste mån likvärdig avlöningsförbättring.
Då personal med oreglerad avlöning synes böra ställas utanför den provisoriska
avlöningsförstärkningen, får utskottet avstyrka bifall till herr Lundqvists
förslag om provisorisk avlöningsförstärkning åt landsfiskalerna. Såsom
framgår av det föregående komma landsfiskalerna emellertid att tillgodonjuta
de förhöjda barntilläggen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
l:o) att riksdagen må
a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa
befattningshavare i statens tjänst och vid folkskoleväsendet
må i huvudsak efter av utskottet föreslagna grunder under
budgetåret 1937/1938 utgå enligt de närmare föreskrifter, som
meddelas av Kungl. Maj:t;
b) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa
såsom förslagsanslag
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
» femte »
» sjätte »
» sjunde »
» åttonde »
» nionde »
» tionde »
kronor 255,000
»> 40,000
» 1,620,000
» 1,470,000
» 40,000
» 900,000
» 410,000
» 165,000
» 280,000
c) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
vid folkskoleväsendet för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 2,420,000 kronor;
d) besluta, att utgifterna för den provisoriska avlöningsförstärkningen
skola bestridas:
beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken
och statens pensionsanstalt från de medel, av vilka verkets
utgifter i övrigt bestridas,
beträffande befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
väg-, bro- och vägtrafikinspektion och vid vägorganisationen
i länen från statens automobilskattemedelsfond,
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
11
beträffande befattningshavare vid stuteriväsendet från stuteriväsendets
fond,
beträffande befattningshavare vid försäkringsinspektionen
från försäkringsinspektionens fond; samt
i fråga om andra befattningshavare från de anslag i riksstaten,
som äro avsedda för provisorisk avlöningsförstärkning.
2:o) att följande motioner, nämligen
inom första kammaren:
nr 229 av herr G. Myrdal m. fl.,
nr 235 av herr N. Holmström,
nr 236 av herr G. Rahmn m. fl. och
nr 237 av herr G. Karlsson; samt
inom andra kammaren:
nr 451 av herr J. A. Persson i Tidaholm m. fl.,
nr 461 av herr G. Arnemark m. fl.,
nr 462 av herr E. Eriksson i Stockholm m. fl.,
nr 463 av herr R. Lundqvist m. fl.,
nr 464 av herr R. Lundqvist,
nr 465 av herr A. Spångberg,
nr 466 av herr K. E. Senander m. fl., och
nr 558 av herr R. Lundqvist;
må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad
utskottet anfört, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 juni 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson
i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Bergström, Johanson i Faleberg, Lindström,
von Neland, Bäcklund och Bäckström; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i
Skövde, Törnkvist, Strindlund, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson,
Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå och Persson i Tidaholm.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
Reservationer:
1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Borell,
Johanson i Faleberg och Persson i Falla, som ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till provisorisk avlöningsförstärkning
synes närmast ha framlagts i avsikt att inhämta riksdagens uttalande i frågan
om en differentiering av lönerna efter försörjningsplikt. I avseende härå
får utskottet framhålla, att efter förslagets avlåtande till riksdagen en vitt utbredd
opinion i tjänstemannakretsar mot denna princip kommit till uttryck,
varom kännedom bland annat vunnits genom uppvaktningar inför utskottet
av representanter för olika personalorganisationer. Då härtill kommer, att
i de förevarande propositionerna någon utredning i ämnet — ej ens genom
vederbörande myndigheters hörande — förebragts, att, såsom i propositionen
nr 196 framhållits, differentiering av lönerna efter behovsprincipen avvisades
av 1928 års lönekommitté samt att ett ställningstagande redan nu i frågan
uppenbarligen skulle föregripa resultatet av 1936 års lönekommittés nu pågående
arbete, har utskottet ansett sig icke kunna föreslå, att något uttalande
i ämnet från riksdagens sida för närvarande göres. Utskottet får med hänsyn
till vad sålunda anförts jämväl avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag
om särskilda lönetillägg efter barnantal.
Inom utskottet har övervägts, att — med frångående av Kungl. Maj:ts förslag
örn särskilda barntillägg — bereda befattningshavare med försörjningsplikt
mot barn viss lättnad genom höjning av de redan nu inom dyrtidstilläggets
ram utgående barntilläggsbeloppen. Emellertid måste också en sådan
anordning anses innebära ett ställningstagande i fråga örn utformningen av
det statliga lönesystemet och kan även befaras föranleda krav på motsvarande
förmåner från befattningshavare hos landsting och kommuner.
Kungl. Maj:ts förslag innebär jämväl, att särskilda för de olika löneklasserna
bestämda lönetillägg skulle under nästkommande budgetår utgå till befattningshavarna
inom den nyreglerade statsförvaltningen. Utskottet har ansett
sig böra tillmötesgå de önskemål örn en dylik provisorisk avlöningsförstärkning,
som från olika håll framställts. Då emellertid en differentiering av
lönetilläggen på sätt Kungl. Majit föreslagit med högre tillägg för de lägre
delarna av löneskalan än för de däröver liggande i viss mån kan innebära ett
föregripande av 1936 års lönekommittés arbetsresultat, har utskottet funnit
sig böra förorda att lönetilläggen i stället skola utgå med lika belopp inom
alla löneklasser, dock nied skälig reducering i de fall där en betydande del
av avlöningsförmånerna utgår i naturaförmåner. Utskottet föreslår, att beloppet
bestämmes till 228 kronor för år räknat, motsvarande en kostnad av omkring
18,300,000 kronor. Genomförandet av detta förslag bör enligt utskottets
uppfattning icke lägga hinder i vägen för ett fritt bedömande av den kom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
13
mande löneregleringen. I fråga om tillämpningsområdet för den provisoriska
avlöningsförstärkningen m. m. har utskottet kunnat ansluta sig till Kungl.
Maj:ts förslag.
Ovannämnda kostnadsbelopp, 18,300,000 kronor, fördelar sig på riksstatens
huvudtitlar och å de affärsdrivande verken på sätt framgår av följande
sammanställning:
Kronor
Andra huvudtiteln ............................................ 300,000
Tredje » 55,000
Fjärde » 2,110,000
Femte » 1,690,000
Sjätte » 55,000
Sjunde » 1,050,000
Åttonde »
a) befattningshavare i statens tjänst.......................... 600,000
b) » vid folkskoleväsendet .................... 3,290,000
Nionde huvudtiteln............................................ 220,000
Tionde > .................. !........................ 330,000
De affärsdrivande verken ............................. 8,600,000
Summa 18,300,000.
Av herr---nämnda förslag.
Utskottet vill--— likvärdig avlöningsförbättring.
Då personal---förhöjda barntilläggen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
l:o) att riksdagen må
a) medgiva, att---Kungl. Maj:t;
b) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1937/1938 anvisa
såsom förslagsanslag
under andra huvudtiteln.................. kronor 300,000
» tredje » » 55,000
s fjärde » » 2,110,000
» femte » » 1,690,000
» sjätte » » 55,000
» sjunde » » 1,050,000
» åttonde » » 600,000
> nionde > » 220,000
» tionde » > 330,000;
c) till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
vid folkskoleväsendet för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 3,290,000 kronor;
d) besluta, att---provisorisk avlöningsförstärkning.
2:o) att följande---riksdagens åtgärd.»
Bihang till riksdagens protokoll 1937 6 sami. Nr 200.
3
14
Statsutskottets utlåtande Nr 200.
2) av herrar von Heland, Bäckström, Strindlund och Svensson i Grönvik,
som ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag;
3) av herr Jeppsson, som uttalat, att han ansett, att utskottet bort i första
hand tillstyrka Kungl. Majrts förslag, men att han i det läge denna fråga
kommit anslutit sig till utskottets hemställan;
4) av herr Bäcklund.
/
378222. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.