Statsutskottets utlåtande Nr 193.

1

Nr 193.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1937 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1937/1938 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, innefattande anslagen
till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 22) att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten
för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 23 april 1937 dagtecknad proposition,
nr 300, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i enlighet med vad departementschefen
anfört, besluta om igångsättande av statliga och kommunala beredskapsarbeten
till en sammanlagd kostnad för staten av högst 15,000,000 kronor;

dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att kvarstående reservationer å de av 1933 och 1934 års
riksdagar anvisade reservationsanslagen till lån och subventioner till främjande
av enskild företagsamhet må av Kungl. Majit under budgetåret 1937/
1938 disponeras för ifrågavarande ändamål enligt de ändrade grunder, som
av departementschefen angivits.

I samband med Kungl. Maj :ts förslag har utskottet till behandling förehaft
följande motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 69 av herrar G. Rahmn och N. Holmström,
nr 107 av herrar J. Bergman och J. Larsson,
nr 108 av herr F. Domö m. fl.,
nr 185 av herrar G. Tamm och P. Sandström,
nr 334 av herr J. Gustavson m. fl.,
nr 335 av herr T. Nilsson m. fl.,
nr 336 av herr S. Stendahl, och
nr 337 av herr L. Hagström; samt

inom andra kammaren:
nr 161 av herr G. Arnemark m. fl.,
nr 217 av herr G. Bagge m. fl.,

Bihang (ill riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 193—194.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

nr 286 av herr W. Annér m. fl.,

nr 381 av herr R. Lundqvist m. fl.,

nr 589 av herr J. W. Mårtensson m. fl.,

nr 590 av herr O. Osberg m. fl.,

nr 591 av herrar T. Henriksson och E. Nylander och

nr 592 av herrar N. V. Sandström och E. Lindmark.

Hjälpprogrammet i dess helhet och därmed sammanhängande spörsmål.

Departementschefen redogör till en början för arbetslöshetsläget (sid. 2—
10) samt sina synpunkter och särproblem av betydelse för bedömandet av
olika hjälpåtgärder (sid. 10—14). Därefter lämnas en översiktlig redogörelse
för verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder (sid. 14—41). Departementschefens
sammanfattande uttalande återfinnes å sid. 41—45.

I motionerna I: 69 och II: 161 hemställes, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning i syfte att bereda
företag, som varaktigt nyanställer äldre, arbetslös tjänsteman, statsbidrag till
täckande av de merkostnader för ordnandet av dennes pensionering, som kunna
uppkomma genom den anställdes högre ålder, samt om framläggande inför
riksdagen snarast möjligt av de förslag, denna utredning kunna föranleda.

Vidare hemställes i motionerna 1:107 och 11: 286, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj :t anhålla om utredning i syfte att främja arbetskraftens rörlighet
och begränsa strävandena att lokalt monopolisera arbetstillfällena samt framläggande
av de förslag, till vilka utredningen må föranleda.

I motionerna I: 108 och II: 217 hemställes, att riksdagen vid behandlingen
av fragan om medel till arbetslöshetens bekämpande ville med avseende å de
utsatta områdena beakta eller i skrivelse till Kungl. Majit upptaga de förslag
och synpunkter angående yrkesundervisning, främjande av småindustri och
hantverk, förtidspensionering av äldre arbetare till förmån för ortens yngre
arbetslösa samt möjligheterna att dit förlägga ny företagsamhet, vilka i motionen
närmare utvecklats.

Slutligen har i motionerna 1: 185 och II: 381 hemställts, att riksdagen hos
Kungl. Majit ville anhålla om skyndsam och allsidig utredning rörande arten
och omfånget av arbetslösheten bland särskilt äldre privatanställda samt om
framläggande av de förslag till hävande eller lindrande av nämnda arbetslöshet,
vilka utredningen kan föranleda.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna i första kammaren.

U^kottet. Med tillfredsställelse har utskottet konstaterat, att arbetslöshetsläget un der

det gångna året avsevärt förbättrats. Detta förhållande får emellertid
icke inbjuda till alltför optimistisk syn på framtiden. För nästa budgetår
synes dock viss sannolikhet tala för att arbetslösheten, såsom departementschefen
framhållit, skall sjunka ned till samma nivå som år 1929, då antalet
anmälda arbetslösa i medeltal utgjorde 10,000 per månad.

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

3

Det centrala problemet för arbetslöshetspolitiken under nästa budgetår
kommer enligt departementschefen att bliva spörsmålet om arbetslöshetens
betvingande inom de svårt hemsökta delarna av Göteborgs och Bohus samt
Västernorrlands län ävensom, ehuru i mindre mån, inom vissa delar av Blekinge
och Norrbottens län. Tvenne utvägar träda därvid i förgrunden, nämligen
åtgärder för utflyttning av ledigbliven arbetskraft samt, i den mån så
ej kan ske, understödjande av ny företagsamhet, som ökar arbetstillgången.

Jämväl utskottet anser, att arbetslöshetspolitiken under nästa budgetår bör
bedrivas enligt de sålunda angivna riktlinjerna, därvid den detaljerade utformningen
givetvis måste ske under hänsynstagande till olika lokala förhållanden.
Innan utskottet övergår till vissa synpunkter, som vid hjälpåtgärdernas
vidtagande böra beaktas, vill utskottet förutskicka, att utskottet
är ense med departementschefen därom, att utredning bör ske rörande de
utvägar, som kunna anlitas för uppnående av en mera fullständig likvidering
av kvarstående arbetslöshet, samt att i samband därmed bör verkställas
en allmän översyn över de bestämmelser, som reglera den samhälleliga
hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

Såvitt utskottet kan bedöma, hava hittills vunna erfarenheter bekräftat
yrkesutbildningens lämplighet såsom medel för befrämjande av rörligheten
hos yngre arbetslösa. Det synes utskottet därför angeläget att vidtagna åtgärder
för utbildning av arbetslösa fullföljas och i möjligaste mån vidare
utvecklas. Icke minst bör därvid utbildningen av arbetskraft för skogsbrukets
och jordbrukets behov beaktas. Det av departementschefen framförda
uppslaget om statligt bidrag till yrkeskurser för utbildning av hembiträden
bör jämväl uppmärksammas. Vidare bör vid sidan av yrkesutbildningen
de åtgärder i övrigt övervägas, som kunna vara ägnade att befordra
arbetskraftens rörlighet. Utskottet förutsätter sålunda, att Kungl. Majit
beaktar de synpunkter, som i berörda hänseenden angivits i motionerna I: 107
och II: 286 samt I: 108 och II: 217.

Såsom en viktig förutsättning för skapande av nya arbetstillfällen inom
de utsatta områdena har departementschefen upptagit spörsmålet örn lättnader
i skattebördorna. Under rådande förhållanden kan självfallet icke
undvikas, att det höga skattetrycket avskräcker från anläggning av nya
företag. Att en omprövning igångsättes rörande möjligheterna att härutinnan
åstadkomma ändring, finner utskottet för sin del välbetänkt. Därjämte
böra de uppslag prövas, som kunna leda till ökad sysselsättning. I
motionerna I: 108 och II: 217 framföras i avseende härå flera värdefulla
synpunkter, som äro förtjänta att uppmärksammas, överhuvud taget synes
utskottet någon meningsskiljaktighet icke råda därom, att alla de utvägar
och uppslag, som stå till buds för sanering av förhållandena inom de kvarstående
arbetslöshetsöarna, böra undersökas och övervägas.

I likhet med departementschefen måste emellertid utskottet konstatera, att
avsevärd tid kommer att förflyta, innan en mera påtaglig effekt i form av
ökade sysselsättningsmöjligheter kan uppnås. Under denna tid måste de
arbetslösa i största möjliga utsträckning beredas sysselsättning genom arbeten

4

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

av mera tillfällig art. För nästa budgetår har departementschefen därvid
givit ökat utrymme åt beredskapsarbeten, i vilka framför allt familjeförsörjare
skulle sysselsättas. Under förutsättning att, såsom departementchefen
jämväl uttalat, vid arbetenas utförande i största möjliga utsträckning anlitas
av arbetslöshetskommittéerna anvisad arbetskraft, har utskottet icke något
att erinra emot förslaget i denna del. Beredskapsarbeten böra emellertid
så planläggas och bedrivas, att de icke kvarhålla arbetskraft, som kan beredas
sysselsättning i öppna marknaden i övrigt. Det bör med andra ord tillses,
att för reservarbeten gällande bestämmelser i nu berörda hänseenden i till
lämpliga delar beaktas. Med hänsyn till skogs- och jordbrukets svårigheter
att under vissa perioder erhålla tillräcklig arbetskraft, böra vidare sådana
anordningar eftersträvas, som göra det möjligt att under nämnda tidsperioder
avbryta eller inskränka beredskapsarbeten. Beträffande urvalet av
arbetsobjekt vill utskottet framhålla, att företräde under rådande förhållanden
bör givas åt arbeten, som i största möjliga utsträckning skapa direkta
arbetstillfällen. Slutligen anser sig utskottet böra uttala, att, därest en mera
varaktig omläggning av arbetslöshetspolitiken till förmån för beredskapsarbetslinjen
skulle ifrågasättas, spörsmålet örn lämpligt organ för handhavandet
av de ärenden, som kräva central handläggning, dessförinnan överväges
och förslag i ämnet underställes riksdagen.

De åtgärder, som hittills vidtagits för att bispringa arbetslösa tjänstemän,
synas utskottet alltjämt böra fullföljas samt de förslag beaktas, som i avseende
härå framförts i motionerna I: 69 och II: 161, I: 108 och II: 217 samt
I: 185 och II: 381. Enligt vad utskottet har sig bekant pågår för närvarande
inom Stockholms stad utredning för utrönande av arbetslöshetens faktiska
omfattning inom denna grupp av hjälpbehövande. Utskottet förutsätter, att
Kungl. Maj:t inhämtar kännedom om det resultat, vartill denna utredning
må komma. För övrigt utgår utskottet ifrån, att den av departementschefen
bebådade arbetslöshetsräkningen kommer att omfatta jämväl ifrågavarande
kategori.

Särskilda frågor.

Departementschefen redogör under denna rubrik för vissa redan vid fjolårets
riksdag berörda frågor, avseende vattenavledningsföretaget Lyckebyån,
statsbidrag till förbättring av ofullständiga jordbruk i Blekinge län samt
anläggandet av ett vitplåtvalsverk i Lysekil (sid. 45—49).

I motionerna I: 33b och II: 589 hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att frågan örn anläggandet av ett vitplåtvalsverk
till Lysekil fortfarande måtte bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Vidare hemställes i motionerna I: 335 och II: 590, att riksdagen måtte besluta
fortsätta utbyggandet av inomskärsfarleden Strömstad—Göteborg, del
Sannesfjorden—Isvikskilen, till 4.5 meters djup enligt av ingenjör G. Berglund
omarbetad plan, alternativ II, till en kostnadssumma av 3,180,000 kronor,
att utföras i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi som statligt bered -

Statsutskottets utlåtande Nr 193. 5

skapsarbete, samt till arbetets påbörjande anvisa för budgetåret 1937/1938
500,000 kronor från anslaget till beredskapsarbeten.

Därjämte har i motionerna 1: 337 och II: 592 hemställts, att riksdagen vid
behandlingen av frågan örn anslag till arbetslöshetens bekämpande måtte besluta,
att av medlen till beredskapsarbeten — eventuellt av medlen till reservarbeten
m. m. — ett belopp av 500,000 kronor matte pa i motionen angivna
villkor och i enlighet med utfärdade närmare bestämmelser få användas
som bidrag till skogsvårdsarbeten på enskilda skogar i de utsatta områdena.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 334 och 335 samt II: 592.

Vad departementschefen anfört rörande vattenavledningsföretaget Lycke- Utskottet.
byån föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Redan vid fjolårets riksdag förelåg frågan örn anläggandet av ett vitplåtvalsverk
i Lysekil. Departementschefen ansåg sig emellertid böra avstå från
att då påkalla riksdagens medverkan för företagets igångsättande. Sedan
dess hava ytterligare utredningar ägt rum. Med hänsyn till de resultat, som
därvid framkommit, anser sig departementschefen nu sakna anledning att
ytterligare överväga ifrågavarande uppslag. Såsom utskottet förut framhållit
böra alla möjligheter övervägas, som kunna vara ägnade att skapa bestående
arbetstillfällen inom de svårast hemsökta orterna. Utskottet, som förutsätter,
att departementschefen ingående granskat i dylikt hänseende förefintligt
undersöknings- och beräkningsmaterial, saknar anledning att med
hänsyn till de synpunkter, som framkommit i motionerna I: 334 och II: 589,
göra annat uttalande än att utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t även i fortsättningen
undersöker alla möjligheter, som kunna vara ägnade att skapa bestående
arbetstillfällen även å ifrågavarande ort.

Vid fjolårets riksdag behandlades jämväl spörsmålet om utförande av en
inomskärsfarled Sannäsfjorden—Isvikskilen för en beräknad totalkostnad
av 3,180,000 kronor. Riksdagen ansåg därvid, att å Kungl. Maj:t borde ankomma
att, efter vederbörande myndigheters hörande, pröva lämpligheten av
företagets igångsättande såsom ett led bland övriga åtgärder för bekämpande
av den i orten rådande arbetslösheten. Med anledning av motionerna I: 335
och II: 590 har utskottet endast velat framhålla, att vad sålunda uttalats alltjämt
bör äga giltighet.

I motionerna 1:337 och II: 592 angivas vissa skogsvårdsåtgärder å enskildas
skogar såsom lämpliga arbetsobjekt. Jämväl utskottet är av den uppfattningen,
att dylika arbeten förtjäna övervägas. Utskottet har för den
skull icke något att erinra emot, att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder i motionens
syfte.

Anslagsberäkning ni. ni.

Departementschejen lämnar en sammanfattande redogörelse härför å sid.
50—53.

I motionerna I: 336 och II: 591 hemställes, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala

6

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

Utskottet.

beredskapsarbeten ej måtte lämna sitt medgivande till att kvarstående medel
av anslaget för lån och subvention till främjande av enskild företagsamhet
även i fortsättningen skulle få disponeras för detta ändamål.

I fråga om de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till sistnämnda motion.

Såsom förut framhållits tillstyrker utskottet, att möjlighet beredes för anordnande
av beredskapsarbeten i den omfattning departementschefen angivit.
De verkställda beräkningarna av medelsbehovet härför hava ej heller
givit utskottet anledning till erinran.

Liksom departementschefen anser utskottet, att den fortsatta låne- och
subventionsverksamheten i första rummet bör avse att främja tillkomsten
av ny företagsamhet framför allt inom de svårast hemsökta landsdelarna.
Därvid bör dock alltjämt iakttagas, att statens bistånd lämnas under sådana
former, att konkurrens olika företag emellan undvikes samt statsmakterna
varken formellt eller reellt bindas för fortsatta stödåtgärder gentemot de
företag, som bispringas. Den fortsatta dispositionen av lån- och subventionsanslagen
föranleder således icke någon erinran från utskottets sida. Härav
följer, att utskottet avstyrker det i motionerna I: 336 och II: 591 framställda
yrkandet örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1 :o) att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad utskottet
i det föregående anfört, besluta om igångsättande av statliga
och kommunala beredskapsarbeten till en sammanlagd
kostnad för staten av högst 15,000,000 kronor;

b) till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för
budgetaret 1937/1938 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor;

2:o) att riksdagen må med avslag å herrar Stendahls, Henrikssons
och Nylanders förenämnda motioner (1:336 och
11:591) medgiva, att kvarstående reservationer å de av 1933
och 1934 ars riksdagar anvisade reservationsanslagen till
lan och subventioner till främjande av enskild företagsamhet
må av Kungl. Maj:t under budgetåret 1937/1938 disponeras
för ifrågavarande ändamål enligt de ändrade grunder,
som av utskottet i det föregående angivits;

3:o) att följande motioner, nämligen
inom första kammaren:

nr 69 av herrar G. Rahmn och N. Holmström,
nr 107 av herrar J. Bergman och J. Larsson,

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

7

nr 108 av herr F. Domö m. fl.,

nr 185 av herrar G. Tamm och P. Sandström,

nr 334 av herr J. Gustavson m. fl.,

nr 335 av herr T. Nilsson m. fl. och

nr 337 av herr L. Hagström; samt

inom andra kammaren:
nr 161 av herr G. Arnemark m. fl.,
nr 217 av herr G. Bagge m. fl.,
nr 286 av herr W. Annér m. fl.,
nr 381 av herr R. Lundqvist m. fl.,
nr 589 av herr J. W. Mårtensson m. fl.,
nr 590 av herr O. Osberg m. fl. och
nr 592 av herrar N. V. Sandström och E. Lindmark

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad
utskottet anfört, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 juni 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Hansén,
Asplund, Bergström, Nilsson i Landeryd, Nilsson i Fredriksfält, Lindström, Magnusson,
Hörstadius, von Heland och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Strindlund,
Persson i Falla, Andersson i Höör, Andersson i Södergård, Isacsson, Olsson i Staxäng,
Persson i Tidaholm, Erlander och Bergvall.

Reservationer:

l:o) av herr Törnkvist, som ansett, att ur utskottets motivering å sid. 4 följande
uttalande bort utgå: »Det bör med andra ord tillses, att för reserv arbeten

gällande bestämmelser i nu berörda hänseenden i tillämpliga delar
beaktas. Med hänsyn till skogs- och jordbrukets svårigheter att under vissa
perioder erhålla tillräcklig arbetskraft böra vidare sådana anordningar eftersträvas,
som göra det möjligt att under nämnda tidsperioder avbryta eller inskränka
beredskapsarbeten.»

2:o) av herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Hörstadius,
Domö, Persson i Falla och Olsson i Staxäng, vilka ansett,

8

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

dels att utskottets yttrande under rubriken »Anslagsberäkning m. ra.» bort
hava följande lydelse:

»Såsom förut---till erinran.

I fråga örn den fortsatta låne- och subventionsverksamheten för främjande
av enskild företagsamhet har Kungl. Maj:t begärt riksdagens medgivande
att under ännu ett år få disponera den kvarstående behållningen på
dessa anslag, beräknad till 2,200,000 kronor. På de grunder, som närmare
utvecklats i motionerna 1:336 och II: 591, förordar utskottet emellertid,
att ifrågavarande behållning i vanlig ordning måtte inlevereras till kassafonden.
Utskottet behjärtar visserligen angelägenheten av sådana åtgärder,
som kunna vara ägnade att främja företagsamheten i de utsatta områdena,
men finner det under nuvarande förhållanden icke lämpligt eller principiellt
riktigt att i sådant hänseende avhända riksdagen dess tillbörliga medinflytande.
Enligt utskottets mening ligger den största vikten på att möjligheter
finnas för myndigheterna att såsom ett led i en planmässig arbetslöshetspolitik
hava till sitt förfogande medel att uppmuntra och stödja småföretag
i dessa områden, för vilket ändamål utskottet i sitt utlåtande rörande
anslaget till statens arbetslöshetskommission m. m. också tillstyrker anvisandet
av behövliga medel. I den mån statens medverkan påfordras för att
i en eller annan form bisträcka större företag, bör denna fråga i varje särskilt
fall göras till föremål för Kungl. Maj:ts framställning till riksdagen.»
dels ock att utskottet bort hemställa:

»l:o) att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl.--—- 15,000,000 kronor;

b) till Statliga--- 10,000,000 kronor;

2:o) att riksdagen må med bifall till herrar Stendahls, Henrikssons
och Nylanders förenämnda motioner (1:336 och
II: 591) avslå Kungl. Maj:ts förslag rörande dispositionen av
de av 1933 och 1934 års riksdagar anvisade reservationsanslagen
till lån och subventioner till främjande av enskild
företagsamhet;

3:o) att följande---riksdagens åtgärd.»