Statsutskottets utlåtande Nr 190.
1
Nr 190.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1937 kl. 10 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i
fråga om vissa anslag till kommunala läroverk och
privatläroverk jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
l:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. I
propositionen nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1937/1938 har Kungl. Majit (punkten 128 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
angående lönereglering för vissa kommunalt anställda lärare,
som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938
till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag
av 1,250,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 270, under åberopande
av sistnämnda proposition bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga om statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal flickskola gälla:
1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal
flickskola må, vad beträffar de fem lägre klasserna av sjuårig och de
fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs, icke överstiga 35, och, vad beträffar
de två högsta klasserna, icke överstiga 30, såvida icke skolans
styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.
2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må statsbidrag
utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,
som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,
i fråga örn den sjuåriga lärokursens fem lägsta klasser och den sexåriga
lärokursens fyra lägsta klasser, minst 35 lärjungar eller, där det icke är
fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande särskilda
skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje avdelning
Bihang till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr 100. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma, samt,
i fråga om de två högsta klasserna, minst 30 lärjungar komma på varje
avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprattas inom densamma;
dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst 72 parallellavdelningar,
där ej Kungl. Majit, efter framställning av överstyrelsen, för särskilt
fall annorlunda bestämmer;
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli
1937—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor
med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunder bestämmer;
dels ock till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,055,300 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herr E. Sjödahl väckt motion (1:290), vari hemställts,
att riksdagen må besluta att i samband med beviljande av anslag
för bidrag till kommunala flickskolor anhålla, att Kungl. Majit
måtte låta verkställa utredning huruvida och på vad sätt en femårig
linje kunde anordnas vid de kommunala flickskolorna.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 861,500
kronor. Av sistnämnda belopp beräknas förslagsvis 720,000 kronor belöpa
på bidrag till kommunala flickskolor och förslagsvis 141,500 kronor
på tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid dessa skolor.
Från och med budgetåret 1933/1934 hava gällt vissa restriktiva bestämmelser
rörande inrättande av parallellavdelningar vid kommunala flickskolor.
Dessa bestämmelser innebära i sin nuvarande lydelse i huvudsak, dels
att uppdelning i parallellavdelning må ske i regel först vid ett lärj ungantal
av 36, i stället för tidigare 31, dels ock att statsbidrag må utgå till sammanlagt
högst 65 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning
av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda bestämmer.
Efter att hava redogjort för innehållet i en av skolöverstyrelsen i skrivelse
den 31 augusti 1936 gjord framställning om anslag till ändamålet,
har departementschefen för egen del yttrat bland annat följande:
För nästa budgetår ifrågasättes icke någon ändring i de för lärare
vid kommunala flickskolor gällande lönebestämmelserna. Överstyrelsens
föreliggande framställning kan därför helt tagas tid utgångspunkt vid
beräkningen av förevarande anslag för nästa budgetår.
I två hänseenden har överstyrelsen föreslagit ändringar i gällande föreskrifter
rörande uppdelning av årsklass vid de kommunala flickskolorna i
avdelningar.
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
3
Först och främst har överstyrelsen ifrågasatt, att uppdelning av årsklass
i parallellavdelningar skulle, i vad avser de två högsta klasserna av stadium
motsvarande högre flickskola, få äga rum vid ett lärj ungantal överstigande
30 i stället för nu 35. Detta förslag överensstämmer i princip med vad jag
under punkten 130 i 1937 års åttonde huvudtitel och i propositionen nr
271/1937 föreslagit beträffande privatläroverken, respektive de allmänna
läroverken, och biträdes därför av mig.
Vidare har överstyrelsen föreslagit, att årsklass eller avdelning av årsklass
vid kommunal flickskola skulle, då antalet av de lärjungar, som deltaga i
undervisningen i vederbörande ämne, uppgår till eller överstiger 24, efter
medgivande av överstyrelsen kunna under 1 veckotimme i varje ämne
uppdelas i två undervisningsavdelningar vid undervisningen i modersmålet,
tyska, engelska och franska i de klasser av flickskolan, i vilka undervisningen
i nämnda ämnen tager sin början. Detta förslag, som ansluter sig
till vad nu i berörda hänseende gäller vid de allmänna läroverken och de
kommunala mellanskolorna, vill jag tillstyrka.
De nu gällande restriktiva bestämmelserna angående statsunderstöd till
parallellavdelning av årsklass vid kommunal flickskola böra i övrigt oförändrade
tillämpas; dock bör det sammanlagda antal parallellavdelningar,
till vilka statsbidrag i allmänhet får utgå, i enlighet med överstyrelsens
förslag höjas från 65 till 72.
Beträffande tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid de kommunala
flickskolorna torde böra för budgetåret 1937/1938 meddelas samma
bestämmelser som nu gälla.
Jag har intet att erinra mot överstyrelsens anslagsberäkningar. Förevarande
anslag bör alltså för nästa budgetår upptagas med ett belopp av
1,055,300 kronor. Anslagshöjningen utgör 193,800 kronor.
Departementschefen har vidare anfört, att Kungl. Majit framdeles
torde böra meddela erforderliga bestämmelser rörande uppdelning av
årsklass vid viss nybörjarundervisning ävensom de föreskrifter i övrigt,
som föranleddes av vad departementschefen anfört.
Till stöd för det i motionen 1:290 framförda yrkandet rörande utredning
örn anordnande av en femårig linje vid de kommunala flickskolorna
har anförts följande:
Vid 1936 års riksdag avgavs en motion, som avsåg att statsbidrag
måtte utgå även till sådana kommunala flickskolor, som anordnade en
femårig lärokurs, byggd på genomgången sjätteklass av sex- eller sjuårig
folkskola. För motionen avgavs följande motivering.
»Vid 1928 års riksdag beslöt riksdagen att upprätta kommunala flickskolor.
Dessa skulle utgöras av sju- eller sexåriga linjer, som byggde
på folkskolans 4:e, respektive 6:e klasser. Erfarenheten har sedan visat,
att den sjuåriga kommunala flickskolan fått en viss frekvens, medan
den sexåriga icke haft några möjligheter. Skälet härtill är uppenbart,
den längre skoltiden av 6 + 6=12 år har avskräckt flickorna och deras
föräldrar. Däremot har ett stort antal flickor sökt sig in i den fyraåriga
realskolan, respektive mellanskolan. En skoltid på sammanlagt
10 år med realexamen som resultat har givit real- och mellanskolorna
en större dragningskraft än den sexåriga flickskolan.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
Vid framläggandet av 1927 års skolproposition uttalade dåvarande
departementschefen som sin mening, att ifrågavarande kommunala flickskolor
borde bygga på en genomgången sexårig folkskola och omfatta
5 eller 6 årsklasser. 1927 års skolsakkunniga upptogo också såsom alternativ
en flickskola med fem årsklasser av den anledningen, att enligt
deras mening en flickskola av denna kortare typ bättre än den fyraåriga
realskolan kunde tillgodose de särskilda önskemål i fråga om
flickornas högre undervisning, som våra högre flickskolor velat fylla. De
förmenade alltså, att valet mellan de olika skolformerna skulle i första
hand överlåtas åt vederbörande kommunala myndigheter samt definitivt
bestämmas av Kungl. Majit. Uti sitt utlåtande över sakkunnigförslaget
uttalade också skolöverstyrelsen såsom sin mening, att den
längre skolformen vore förknippad med olägenheter i vissa hänseenden,
exempelvis i ekonomiskt avseende samt i fråga om studietidens förlängning.
Därför ansåg skolöverstyrelsen, att den femåriga typen väl försvarade
sin plats vid sidan av den andra, och förordade dess upptagande
i skolsystemet.
1928 års riksdag beslöt som bekant annorlunda med känt resultat.
Den fyraåriga mellan- eller realskolan lockar, likaså den sjuåriga flickskolan.
Den sexåriga är död. Det är tydligen på det sättet, att för
det stora antal flickor, som avvakta flickskoletidens slut före sitt eller
föräldrarnas avgörande om deras fortsatta utbildning, praktiskt taget ej
ha annat val än den fyraåriga linjen fram till realexamen. Den sexåriga
fiiekskolelinjen avskräcker genom sm längd. Blott ett obetydligt
antal försöker sig på det pedagogiska monstrum, som heter förenad
linje. Men kvar står då som ett önskemål, att det vid sidan av den
sjuåriga flickskolan, som bygger på fyra folkskoleår, finnes en femårig
linje, som bygger på sex folkskoleår. Fastän den fyraåriga realskolelinjen
visade sig mycket lämpligare för flickorna, än mången vågat tro,
skulle dock en femårig flickskola ge det större lugn över arbetet, som
många elever behöva, och samtidigt ge mera av den praktiska utbildning,
som av gammalt och med rätta flickorna ansetts erfordra samt
erhållit uti flickskolan. Det synes därför lämpligt, att det matte medgivas
kommunerna rätt att upprätta femåriga kommunala flickskolor
och för dessa erhålla statsbidrag på samma sätt som för de nuvarande
skolorna.
De femåriga flickskolorna voro uppenbarligen behövliga för alla de
många elever, som av olika skäl först efter genomgången folkskola bli
klara över sin fortsatta utbildning. Dit höra även de elever, som —
där en sådan organisation av flickskolan genomförts — då längre kunde
kvarstanna i sina hem och tillika erhålla en billigare fortsatt skolutbildning.
Det är en avsevärd skillnad på föräldrarnas kostnader för
sina flickor, örn de kunna välja en femårig flickskola i stället för en
sjuårig.»
Över motionen infordrades yttrande av skolöverstyrelsen. Överstyrelsen
vitsordade, att elevantalet å de sexåriga linjerna av de kommunala
flickskolorna vore jämförelsevis mycket ringa, vilket ock framgick
av en yttrandet bifogad tabell. Överstyrelsen fann även de anförda
skälen för inrättandet av femåriga linjer beaktansvärda. Överstyrelsen
förmenade dock, att det skulle leda till svårigheter, örn den samläsning,
som förekommer mellan de nuvarande sex- och sjuåriga linjerna, skulle
Statsutskottets utlåtande Nr 190. 5
utsträckas till även en femårig linje. Farhågan är omotiverad. En
femårig linje komme givetvis att helt ersätta den sexåriga. Linjerna
vid flickskolan bleve dels en femårig, som byggde på en sexårig folkskola,
och dels en sjuårig, som byggde på fyra år i folkskolan.
Överstyrelsen uttalade tillika den farhågan, att med en fristående
femårslinje skulle förverkligandet av den kommunala flickskolans hittillsvarande
bildningsmål måhända komma att äventyras. Givetvis borde
en sådan femårslinje helst blott inrättas, där den kunde göras till en
fristående linje. Den samläsning, som för närvarande existerar mellan
de sju- och sexåriga linjerna, har knappast manat till efterföljd. För
landsbygdens ungdom och många i städerna vore en fristående femårig
linje ett utmärkt alternativ till den fyraåriga kommunala mellanskolan.
Att en sådan femårslinje ej skulle kunna förverkliga flickskolans bildningsmål
tyckes vara en oberättigad farhåga. Mellanskolan och flickskolan
ge sina elever ungefär samma möjligheter för fortsatt utbildning,
mellanskolan tillika utan särskilda kompletteringar, i vad det
gäller inträde å gymnasiet. Att en femårig lärokurs, som bygger på
sexårig folkskola, borde ge mera än en fyraårig i form av en mellanskola,
borde anses rimligt. När redan nu mellanskolan och flickskolan
ge sina avgående elever en ungefärligen likvärdig utbildning, borde en
utöver mellanskolans tid med ett år förlängd skolutbildning kunna ge
detsamma, även örn arbetstakten möjligen vore långsammare och något
mera tid användes för inhämtandet av praktiska färdigheter av olika
slag. Den kommunala flickskolans bildningsmål bringas säkerligen icke
i någon som helst fara.
Överstyrelsen uttalar också vissa farhågor för att svårigheter skulle
yppa sig på grund av den föreskrivna differentieringen på en teoretisk
och en praktisk utbildningslinje. Härtill kan anmärkas, att denna differentiering
icke är föreskriven. Den synes förefinnas blott vid ett
mindre antal skolor.
Den nuvarande organisationen kräver efter allt att döma en grundlig
eftersyn. Överstyrelsen har själv förmenat, att en överarbetning av
gällande stadga för kommunala flickskolorna erfordrades. En blott formell
översyn är ej tillräcklig. Organisationen borde ur olika synpunkter
omprövas. I det sammanhanget kunde motionärens förslag örn en femårig
linje prövas och utgestaltas.
Utskottet har i annat sammanhang givit sin anslutning till ovanberörda
förslag örn begränsning av lärjungeantalet i undervisningsavdelningar
vid de allmänna läroverken. Mot Kungl. Maj:ts förslag om vidtagande
av liknande åtgärder vid de kommunala flickskolorna har utskottet,
som i det följande biträder motsvarande, de kommunala mellanskolorna
och privatläroverken berörande förslag, intet att erinra. Även
i övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
Vad angår det ovannämnda, motionsvis framställda yrkandet, vill utskottet
i likhet med motionären erinra örn att utskottet vid 1936 års
riksdag till behandling förehade motioner örn anvisande av anslagsmedel
till bidrag till kommunala flickskolor, som anordnat en femårig
lärokurs. Utskottet yttrade viii detta tillfälle, att utskottet icke ville
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
förneka, att beaktansvärda skäl anförts till stöd för förslaget. Ett bifall
till motionerna skulle nödvändiggöra omarbetande av gällande stadga
och undervisningsplaner för dessa läroanstalter. Svårigheter för undervisningens
anordnande kunde tänkas uppstå, örn den föreslagna nya
linjen skulle giva samma bildningsresultat som de nuvarande linjerna.
Gällande undervisningsplaner vore vidare byggda på samläsning mellan
de båda nuvarande linjerna. Ett inordnande av även en femårig linje
i denna samläsning kunde antagas medföra vissa svårigheter, och ett
inskränkande av samläsningen komme att medföra ökade kostnader för
det allmänna. Med hänsyn härtill och då skolöverstyrelsen förklarat
sig hava för avsikt att inom en snar framtid verkställa en överarbetning
av gällande stadga för de kommunala flickskolorna och i samband
härmed också till prövning upptaga frågan örn vissa ändringar i den
kommunala flickskolans organisation, hemställde utskottet, att motionerna
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda, vilket också
blev riksdagens beslut.
Enligt vad utskottet inhämtat, pågår för närvarande inom överstyrelsen
den revision av ifrågavarande stadgebestämmelser, som överstyrelsen,
då den föreliggande frågan senast prövades av riksdagen, hade för
avsikt att verkställa. Med hänsyn härtill och i konsekvens med den
ståndpunkt, som i ärendet intogs av 1936 års riksdag, kan utskottet,
som ej finner det tillrådligt, att riksdagen genom något sitt uttalande
föregriper nämnda utredning, icke biträda motionen 1:290 utan hemställer,
att den icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga
om statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid
kommunal flickskola gälla:
1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i
kommunal flickskola må, vad beträffar de fem lägre klasserna
av sjuårig och de fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs,
icke överstiga 35 och, vad beträffar de två högsta
klasserna, icke överstiga 30, såvida icke skolans styrelse
i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.
2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt
fall må statsbidrag utgå till högst så stort antal parallellavdelningar
inom varje årsklass, som uppkommer med iakttagande
därav, att vid läsårets början, i fråga om den sjuåriga
lärokursens fem lägsta klasser och den sexåriga lärokursens
fyra lägsta klasser, minst 35 lärjungar eller, där
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
7
det icke är fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens
beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst 30
lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan
ny avdelning upprättas inom densamma, samt, i fråga
om de två högsta klasserna, minst 30 lärjungar komma på
varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas
inom densamma; dock må statsbidrag utgå till sammanlagt
högst 72 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit,
efter framställning av överstyrelsen, för särskilt fall annorlunda
bestämmer;
b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den
1 juli 1937—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid
kommunala flickskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant
hänseende nu gällande grunder bestämmer;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 1,055,300 kronor;
II. att herr Sjödahls ovannämnda motion (I: 290) icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
2:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.
Kungl. Majit har (punkten 128 av ovannämnda statsrådsprotokoll för
den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
angående lönereglering för vissa kommunalt anställda lärare, som
kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938 till
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag
av 1,800,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 270 föreslagit riksdagen
att
dels besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga om statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola
gälla:
1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal
mellanskola, må, vad beträffar skolans tre lägre årsklasser, icke överstiga
35 och, vad beträffar skolans högsta årsklass, icke överstiga 30,
såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda
antal något överskrides.
2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må stats -
8
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
Utskottet.
bidrag utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,
som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,
i fråga om skolans tre lägsta årsklasser, minst 35 lärjungar eller, där
det icke är fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande
särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på
varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom
densamma, samt, i fråga örn skolans högsta årsklass, minst 30 lärjungar
komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas
inom densamma; dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst
119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning av överstyrelsen,
för särskilt fall annorlunda bestämmer;
b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli 1937
—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor
med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;
till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer, dock med iakttagande av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet anfört rörande tillfällig löneförbättring
åt lärare i manlig slöjd;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,595,400 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär — frånsett ändringar i gällande grunder
för uppdelning av årsklass i parallellavdelningar och ökning av det
antal parallellavdelningar, till vilka statsbidrag må utgå — upphävande
från och med budgetåret 1937/1938 av de restriktiva bestämmelser, vilka
från och med budgetåret 1933/1934 gällt i fråga om undervisning i manlig
och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor och vilka av 1936
års riksdag begränsats till att avse endast den manliga slöjden, i anledning
varav även tillfällig löneförbättring föreslagits skola utgå utan den
nu gällande begränsningen i fråga örn lärare i manlig slöjd.
Det av Kungl. Majit för nästa budgetår beräknade anslaget, 1,595,400
kronor, innebär en höjning med 140,900 kronor, till större delen förorsakad
av en ökning av antalet kommunala mellanskolor.
Vad sålunda föreslagits har icke givit utskottet anledning till erinran,
och utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga
örn statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid
kommunal mellanskola gälla:
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
9
1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i
kommunala mellanskola må, vad beträffar skolans tre lägre
årsklasser, icke överstiga 35 och, vad beträffar skolans högsta
årsklass, icke överstiga 30, såvida icke skolans styrelse
i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.
2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt
fall må statsbidrag utgå till högst så stort antal parallellavdelningar
inom varje årsklass, som uppkommer med iakttagande
därav, att vid läsårets början, i fråga om skolans
tre lägsta årsklasser, minst 35 lärjungar eller, där det icke
är fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande
särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar
komma på varje avdelning inom årsklassen, innan
ny avdelning upprättas inom densamma, samt, i fråga om
skolans högsta årsklass, minst 30 lärjungar komma på varje
avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas
inom densamma; dock må statsbidrag utgå till sammanlagt
högst 119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Maj:t, efter
framställning av överstyrelsen, för särskilt fall annorlunda
bestämmer;
b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden
den 1 juli 1937—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen
vid kommunala mellanskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;
till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet
med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer,
dock med iakttagande av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden folden
5 mars 1937 anfört rörande tillfällig löneförbättring
åt lärare i manlig slöjd;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
mellanskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 1,595,400 kronor.
3:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Kungl.
Majit har (punkten 130, sid. 358—362 i omförmälda statsrådsprotokoll
för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den av
1933 års riksdag beslutade ändringen ifråga örn tjänstgöringsskyldighet flir
ämneslärare vid statsunderstött privatläroverk och rätt till uppdelning
av årsklass i parallellavdelning vid sådant läroverk skall äga tillämp
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
Utskottet.
ning jämväl för budgetåret 1937/1938, dock med iakttagande ej mindre
att uppdelning av årsklass i parallellavdelningar må efter skolöverstyrelsens
medgivande i varje särskilt fall ske under villkor att beträffande
stadium, motsvarande gymnasium, flickskolas två högsta klasser samt
realskolas högsta klass, minst 30 och beträffande stadium, motsvarande
flickskolas och realskolas övriga klasser, minst 35 lärjungar komma på
varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom
densamma, än även att statsbidrag må utgå till sammanlagt högst 236
parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk; dels
ock till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 535,500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Fr.
Ström (1:151) och den andra inom andra kammaren av herr S. Cruse
m. fl. (11:313), vari hemställts, att riksdagen i samband med beviljandet
av anslag till privatläroverken måtte i skrivelse till Kungl. Majit
uttala sig för att Kungl. Majit, med beaktande av den vid Stockholms
samgymnasium bedrivna aftonundervisningen, måtte utöver nu utgående
understöd å 8,500 kronor tilldela sagda läroanstalt ett ytterligare understöd
å 2,000 kronor.
I fråga om motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet
hänvisas till motionen 1:151.
Nu gällande, sedan budgetåret 1933/1934 tillämpade restriktiva bestämmelser
rörande inrättandet av parallellavdelningar vid förevarande
samt de under nästföljande två punkter omförmälda enskilda läroanstalter,
innebära huvudsakligen dels, att uppdelning i parallellavdelningar
av årsklass efter skolöverstyrelsens medgivande i varje särskilt fall må ske
blott under förutsättning, att, vad angår stadium, motsvarande gymnasiet,
minst 30, (förut 25) och beträffande stadium, motsvarande högre
flickskola samt realskola, minst 35 (förut 30) lärjungar komma på varje
avdelning inom årsklassen, dels ock att statsbidrag må utgå endast till
sammanlagt ett visst begränsat antal parallellavdelningar, för närvarande
236.
De av Kungl. Majit ifrågasatta ändringarna i gällande bestämmelser
rörande det minsta elevantal, som vid privatläroverken får konstituera
rätt till uppdelning av årsklass i parallellavdelningar, vilka ändringar
ansluta sig till vad i motsvarande hänseenden enligt det förut sagda av
Kungl. Majit ifrågasatts och av utskottet tillstyrkts för de kommunala
flickskolornas del, hava icke givit utskottet anledning till erinran. De
av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna, utmynnande i en
anslagshöjning av 1,500 kronor, förutsätta härutöver ändrade föreskrif
-
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
11
ter rörande uppdelning av klass vid undervisningen i vissa läroämnen
av samma innebörd som enligt det ovanstående ifrågasatts beträffande
de kommunala flickskolorna. Utskottet biträder ifrågavarande anslagsberäkningar.
Vad det motionsvis framställda yrkandet beträffar, har utskottet den
största förståelse för den undervisningsform, motionärerna önska stödja.
Enligt utskottets mening ankommer det emellertid närmast på Stockholms
stad att, därest så skulle visa sig erforderligt, träda hjälpande
emellan. Utskottet, som redan av denna anledning icke kan biträda
motionerna, vill även fästa uppmärksamheten på att ärendet icke varit
föremål för Kungl. Maj:ts prövning i samband med beräkningen av
förevarande anslag för nästa budgetår, vilket varit påkallat för vinnande
av en önskvärd överblick av de konsekvenser, som kunna följa på ett
bifall till motionärernas yrkande.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Ströms och herr Cruses m. fl.
ovannämnda motioner (I: 151 och II: 313),
a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen
ifråga örn tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare
vid statsunderstött privatläroverk och rätt till uppdelning
av årsklass i parallellavdelning vid sådant läroverk
skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1937/1938,
dock med iakttagande ej mindre att uppdelning av årsklass
i parallellavdelningar må efter skolöverstyrelsens
medgivande i varje särskilt fall ske under villkor att beträffande
stadium, motsvarande gymnasium, flickskolas
två högsta klasser samt realskolas högsta klass, minst
30 och beträffande stadium, motsvarande flickskolas
och realskolas övriga klasser, minst 35 lärjungar komma
på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning
upprättas inom densamma, än även att statsbidrag må
utgå till sammanlagt högst 236 parallellavdelningar vid
samtliga statsunderstödda privatläroverk;
b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 535,500 kronor.
4:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkten 131, sid. 362—364 av omförmälda statsrådsprotokoll
av den 4 januari 1937) vilket innebär en anslagsminskning
med 147,000 kronor, får utskottet, som under punkten 3:o) här
ovan tillstyrkt, att gällande restriktiva bestämmelser rörande tjänst
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
göringsskyldighet för ämneslärare och rätt till uppdelning i parallellavdelningar
med vissa jämkningar utsträckas att gälla för ännu ett
budgetår, hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen
i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre
flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
1937/1938;
b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,479,000
kronor.
5:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkten 132, sid. 364 och 365 av sistberörda
statsrådsprotokoll), vilket innebär en anslagsökning med 1,900 kronor,
får utskottet — under hänvisning till vad under nästföregående punkt
anmärkts — hemställa,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 77,300 kronor.
Stockholm den 30 maj 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Hansén, Asplund, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad,
Pauli, Holmström och Rahmn; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson
i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Norling, Holmdahl, Danielsson,
Erlander och Hansson i Rubbestad.
Statsutskottets utlåtande Nr 190.
13
Reservation
vid punkt l:o) (Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor)
av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Anderson i
Råstock, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna och Erlander, vilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet har---riksdagens beslut.
Utskottet finner den i motionen berörda frågan vara av den vikt, att
den bör komma under noggrant övervägande i samband med den revision
av gällande stadga för kommunala flickskolor, som enligt vad i
ärendet upplysts pågår genom överstyrelsens försorg. På grund härav
vill utskottet föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla örn utredning
och förslag, huruvida och på vad sätt femårig linje må kunna anordnas
vid kommunala flickskolor.
Under åberopande---hemställer utskottet,
I. att riksdagen--- 1,055,300 kronor;
II. att riksdagen må, i anledning av herr Sjödahls ovannämnda
motion (I: 290), hos Kungl. Maj:t anhålla om
utredning och förslag, huruvida och på vad sätt femårig
linje må kunna anordnas vid kommunala flickskolor.»