Statsutskottets utlåtande Nr 183.

1

Nr 183.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 1 c. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn underlättande av
möjligheterna för landsbygdens ungdom att bedriva studier
vid vissa undervisningsanstalter.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren avherr
A. Holstenson m. fl. (I: 160) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Pettersson i Dahl m. fl. (II: 394), har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa dels att under beaktande
av i motionerna angivna synpunkter utredning måtte vidtagas om åtgärder
till underlättande av möjligheterna att besöka undervisningsanstalter för
barn boende å ort, där sådan anstalt saknas, och dels om framläggande av
de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.

Till stöd för vad i motionerna sålunda yrkats har anförts följande:

Vid ordnandet av vårt lands undervisningsväsende har gällt att alla offentliga
och av det allmänna understödda undervisningsanstalter skola stå öppna
för alla, oberoende av stånd och förmögenhetsvillkor. Denna grundsats är
emellertid endast formellt förverkligad. Landsbygdens barn, som för erhållande
av fortsatt utbildning måste bevista skolor utom hemorten, ha nämligen
därigenom betydligt svårare alt erhålla sådan utbildning, och eftersom realeller
studentexamen i allmänhet fordras för platser uti de s. k. bildade yrkena
bliva dessa i stort sett förbehållna städernas och samhällenas barn.

Man må ha vilken uppfattning man vill angående förmånen respektive
nackdelen i att barn fortsätta i sina fäders yrke, där de av naturliga skäl komma
lättast tillrätta. Faktum kvarstår dock att barn å landsbygden med fallenhet
för studier ha en avsevärt sämre utgångsställning än de barn, vars
föräldrar bo inom ett samhälle där en dylik lärdomsanstalt finnes. De måste
nämligen antingen resa dagligen fram och åter mellan läroverket och
hemmet, eller ock inackordera sig i respektive samhälle. Det förstnämnda
förfarandet är ju det minst kostsamma, men dels bo många långt ifrån järnvägs-
eller busslinjer, varför detta är omöjligt att realisera, och dels gå dessa
tåg och bussar stundom på högst olämpliga tider, för att inte tala örn det ansträngande
för barnen att resa tidigt och sent och dessutom ha krävande
läxor.

För elevernas del vore det otvivelaktigt bättre med inackordering, och barn
till förmögna föräldrar torde väl också i regel inackorderas i närheten av
läroverket. För barn till obemedlade föräldrar på landet är ju däremot
denna utväg avsevärt svårare för att inte säga omöjlig att realisera. För att

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 183. 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

full jämställighet skall bli rådande borde bidrag lämnas till resor respektive
inackordering för sådana obemediade barn, vilka bo på ett visst avstånd från
den lärdomsanstalt de vilja bevista.

Vid lärdomsanstalterna finnas vissa understödsförmåner syftande till hjälp
åt mindre bemedlade. Sålunda finnas stipendier knutna till vissa läroverk,
understöd från premier- och fattigkassor. Vidare finnas kommunala understöd,
befrielse för skolavgifter, fria böcker, räntefria studielån samt i vissa fall
bidrag från arvsfonden. De här uppräknade understödsförmånerna syfta
emellertid inte till att avhjälpa de här ovan påtalade olägenheterna för landsbygdens
ungdom.

Uti riksdagen har vid upprepade tillfällen framlagts förslag syftande till
understöd åt mindre bemedlad studiebegåvad ungdom, avseende dels ändring
i undervisningstiden, så att densamma lämpar sig för avlägset boende,
dels ock att i någon mån avhjälpa de här ovan påtalade olägenheterna genom
att bereda lättnader för landsbygdens ungdom att bedriva studier vid lärdomsanstalter
utom hemorten.

På grund av dessa framställningar lia ock vissa utredningar företagits. Av
1927 års skolsakkuniga avgavs 1929 ett betänkande (statens off. ulr. 1929: 6)
och föreslogs däruti vissa former av understöd åt fattiga, mindre bemedlade
elever. Förslagen ha emellertid icke blivit förverkligade.

Med de lijälpformer, som redan finnas, överensstämma de i betänkandet
framlagda förslagen såtillvida, att de avse att bereda hjälp åt obemedlade
.studerande men taga icke sikte på de bidrag, som i och för sig kunna påkallas
med hänsyn till att den studerande icke har sitt hem i den ort där
skolan är belägen.

Den här påtalade svårigheten för landsbygdens ungdom, som består däruti
att den för sin utbildning måste bevista .skolor utom hemorten har alltså
inte varit föremål för utredning. Utgår man emellertid ifrån att möjligheterna
att skaffa sig högre utbildning böra vara lika för alla, då bör det allmänna
vidtaga särskilda åtgärder, som underlätta studiemöjligheterna för landsbygdens
barn. Det synes därvid rättvist att bereda sådana för studier lämpade
elever, som ha sina hem på visst avstånd från den undervisningsanstalt
de skola bevista, ett bidrag till kostnaderna för uppehället å undervisningsorten
ävensom att de elever, som kunna resa mellan hemmet och skolan, må
kunna få bidrag till kostnaderna för dessa resor.

Motioner med likartat syfte hava, såsom i förstnämnda motioner berörts,
tidigare varit föremål för riksdagens prövning. Sålunda resulterade vissa vid
1927 års riksdag motionsvis framförda yrkanden angående beredande av statliga
studieunderstöd åt obemedlade lärjungar vid statliga och därmed jämförliga
läroanstalter i att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 262) begärde
utredning och förslag i ämnet.

Ekonomiska hänsyn borde icke, yttrade därvid riksdagen, få stå hindrande
i vägen, då det gällde för de unga att tillgodogöra sig den allmänna
undervisning, som staten gåve. Det stöde, fortsatte riksdagen, i fullgod
överensstämmelse med denna åskådning att söka underlätta de svårigheter,
varmed fattiga, studiebegåvade lärjungar hade att kämpa under sin studietid.
Utan att taga någon ståndpunkt till frågan örn de olika vägar, som i
förevarande avseende lämpligen borde belrädas, ville riksdagen hänskjuta
denna fråga till utredning av Kungl. Maj:t.

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

3

1927 års skolsakkunniga, vilka hade alt verkställa utredningar i vissa
med den av 1927 års riksdag beslutade skolorganisationen sammanhängande
frågor, anbefalldes att också verkställa och till Kungl. Majit inkomma
med utredning och förslag rörande möjligheterna att bereda ekonomisk
studiehjälp. De sakkunniga avgåvo 1929 sitt betänkande i ämnet
(Statens offentliga utredningar 1929: 6) och föreslogo i detta olika törmer
av statligt understöd till fattiga, begåvade lärjungar.

De av de sakkunniga föreslagna studieunderstöden voro i korthet följande:
1) Fyra fristående skolhem skulle upprättas, förlagda till olika delar av
landet. Inalles 100 lärjungar med större eller mindre understöd skulle mottagas
där. Engångskostnaden för skolhemmens uppförande och utrustning
beräknades till 628 000 kronor samt behövligt årligt anslag till 66 400 kronor.
2) Ett internat skulle förläggas till högre allmänna läroverket i Strängnäs,
beräknat för 120 lärjungar, därav 90 frielever. Utgifterna för ett dylikt
internat uppskattades approximativt till omkring 300 000 kronor i engångskostnader
för skolhemmen och omkring 68 000 kronor i årligt statsbidrag
till dessa. Härtill bomme dock ökade utgifter för läraravlöningar vid läroverket
i Strängnäs. 3) Särskilt statsunderstöd skulle beviljas enskilda skolhem
eller internatskolor, under villkor att de anordnade ett visst antal
friplatser för dit hänvisade lärjungar, varvid för varje lärjunge årligen beräknades
ett inackorderingspris å 1 000 kronor. I detta syfte föreslogo do
sakkunniga ett anslag å tillsvidare 10 000 kronor. 4) För lärjungar, vilka ej
tillhörde skolhem eller internatskola, skulle utgå kontanta understöd dels i
form av stipendier till olika belopp, växlande mellan 500 och 1 000 kronor,
dels i form av smärre bidrag. För detta ändamål räknade de sakkunniga
med ett årligt statsanslag å tillsammans 110 000 kronor. 5) De sakkunniga
uttalade slutligen önskvärdheten av ökat anslag till statens räntefria studielån
för beredande av större möjlighet för här ifrågavarande lärjungar att
erhålla sådana lån.

De förslag, som sålunda på sin tid framlades i nu ifrågavarande avseende,
lia icke blivit förverkligade. Fortsatta åtgärder ha endast på en punkt vidtagits,
i det att utredning verkställts rörande inrättande av ett internat vid
högre allmänna läroverket i Strängnäs.

Vid 1936 års riksdag hemställdes i motionen 11:613, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag
rörande åtgärder till underlättande för avlägset boende barn att besöka
de allmänna läroverken i ungefärlig överensstämmelse med de riktlinjer,
som i motionen angivits.

Andra kammarens första tillfälliga utskott hemställde i sitt utlåtande nr 3.
att motionen icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda. Utskottet,
som förklarade sig tillfullo behjärta motionens syfte, anförde, att den utredning,
som i fråga örn ekonomisk hjälp åt mindre bemedlade lärjungar
framlades av 1927 års skolsakkunniga så sent som år 1929, ej ännu kunde
anses vara slutbehandlad av vederbörande myndighet. Åtgärder i av motionärerna
avsett syfte kunde enligt utskottets mening förväntas från Kungl.
Maj: t.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

Utskottet.

Det i motionerna I: 160 och 11:394 framställda yrkandet torde närmast
åsyfta de allmänna läroverken och med deni jämförliga läroanstalter men
däremot icke de till folkundervisningen hörande liksom ej heller de akademiska
och nied dessa jämställda. Utskottet har från skolöverstyrelsen erhållit
vissa uppgifter, som belysa fördelningen efter hemorter av lärjungarna vid
vissa av de läroanstalter, som motionärerna sålunda nied sitt yrkande avse.
Uppgifterna finnas fogade såsom bilaga vid förevarande utlåtande.

Nyssnämnda uppgifter giva vid handen, att landsbygdens barn — nied
detta uttryckssätt avser utskottet här och i det följande barn nied hemort
utom skolkommunen — i ej ringa utsträckning besöka ifrågavarande läroanstalter.
Påfallande är också i vilken relativt stor omfattning det är för
dessa elever möjligt att deltaga i undervisningen utan att inackordera sig å
den ort, där läroanstalten är belägen.

Därmed är emellertid enligt utskottets mening icke ådagalagt, att landsbygdens
barn hava lika goda möjligheter som städernas att tillgodogöra sig
den högre undervisningen. Trots de förbättringar i detta avseende, som onekligen
åstadkommos genom 1927 års skolreform och för varje år ernås genom
snabbare, billigare och mer vittutgrenade kommunikationer, är det fortfarande
för landsbygdens barn, även örn inackordering kan undvikas, som regel
förenat med svårigheter och uppoffringar att deltaga i undervisningen
vid läroanstalter, som städernas barn bekvämt kunna besöka. Landsbygdsbarnens
svårigheter i detta hänseende framträda särskilt i de fall, då hemmens
ekonomi är för svag för att bära utgifterna för barnens resor till den
ort, där läroanstalten är belägen, eller för deras inackordering å denna ort.
I dessa fall kan man tala örn en spärr vid tillträdet till den högre undervisningen,
åtminstone i den mån icke genom stipendier eller nedsättningar i
terminsavgifter sådana lättnader kunna beredas, att det blir för dessa hem
möjligt att bekosta undervisningen.

Vid de ovannämnda tidigare utredningarna hava anvisats åtskilliga utvägar
till underlättande av studierna för fattiga, studiebegåvade barn. Utskottet
fäster sålunda uppmärksamheten på att till Kungl. Maj:ts övervägande
sedan någon tid föreligger ett förslag från skolöverstyrelsen om inrättande
av ett internat vid högre allmänna läroverket i Strängnäs, vilket uppslag
framfördes redan av 1918 års skolkommission. Utskottet finner det
önskvärt, att Kungl. Majit tager under omprövning, huruvida icke förslag i
ämnet må kunna föreläggas riksdagen, och vill tillstyrka riksdagen att hos
Kungl. Majit göra en anhållan härom. Genom att inrätta internat i denna
stad och även i andra städer öppnas möjligheter att i viss utsträckning realisera
det av motionärerna framförda önskemålet. Även studieunderstöd i
andra former till obemedlade eller mindre bemedlade men studiebegåvade
barn kunna tänkas giva resultat.

Motionärerna åsyfta med sitt yrkande ej blott studiebegåvade barn, som
befinna sig i ekonomiskt ömmande omständigheter, ulan över huvud taget

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

5

harn, som icke hava sitt hem å den ort, där skolan är belägen. Såvitt utskottet
kan finna, är det vid en utredning av den vida syftning, motionärerna
tänkt sig, ofrånkomligt att till behandling upptaga exempelvis frågan örn
fördelningen över landet av de läroanstalter, som här komma i fråga, och
örn bidrag från landsbygden till bestridande av läroanstalternas utgifter.
Det bör nämligen icke förbises, att — samtidigt som barnen i skolkommunerna
kunna sägas vara framför landsbygdens barn gynnade i fråga örn utbildningsmöjligheter
— en ej oväsentlig del av kostnaderna för denna utbildning
bestrides av skolkommunerna själva. Det kan i detta hänseende
ifrågasättas, örn icke kostnaderna för den undervisning, varom här är fråga,
böra helt överflyttas på statsverket eller örn det icke kan vara lämpligt att
inrätta distrikt för den högre undervisningen, som skulle hava att svara för
en del av nämnda kostnader.

En utredning av den art, varom motionärerna framställt yrkande, kan
alltså icke undgå att taga ställning till frågan örn en omläggning i väsentliga
avseenden av det högre skolväsendet, och ett realiserande av de förslag, i
vilka utredningen kan komma att utmynna, kan förväntas för statsverket
innebära kännbara merutgifter.

Då emellertid de ovan antydda svårigheterna för landsbygdens barn att
följa undervisningen vid de högre skolorna blotta en allvarlig brist i vår nuvarande
skolorganisation och då frågan är av stor betydelse för landsbygden,
vill utskottet icke motsätta sig att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller örn
utredning i ämnet.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av herr Holstensons m. fl.
och herr Petterssons i Dahl m. fl. ovannämnda motioner
(I: 160 och 11:394), i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Majit måtte taga under omprövning, huruvida icke
förslag rörande upprättande av internat vid högre allmänna
läroverket i Strängnäs må kunna föreläggas riksdagen, ävensom
föranstalta örn utredning rörande underlättande i övrigt
av möjligheterna för barn, boende å ort, där allmänt läroverk
och därmed jämförlig undervisningsanstalt saknas, att
besöka sådan anstalt.

Stockholm den 28 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i
Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Hansén,
Nilsson i Landeryd, Pauli, Larsson i Varberg, Rahmn och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist,
Jeppsson, Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, -4ndersson
i Prästbol, Andersson i Södergård, von Seth och Erlander.

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

7

Bilaga.

K. SKOLÖVERSTYRELSENS
STATISTISKA AVDELNING

P. M.

till tabell över lärjungarnas hemorter höstterminen 1936.

Tabellen är uppgjord med ledning av de i katalogerna för höstterminen
1936 av rektorerna lämnade uppgifterna örn lärjungarnas hemorter. Endast
i några få fall, då uppenbara fel påträffats, har en korrektion verkställts;
någon närmare granskning har tiden ej medgivit. För en eller annan skola
synes rektor ej lia skilt mellan köping och likabenämnd landskommun, varvid
givetvis lärjungar från båda kommunerna måst räknas såsom tillhörande
skolkommunen.

Såsom inackorderade betecknade lärjungar, vilkas hemort angivits vara
skolkommunen, lia i tabellen icke redovisats som inackorderade. I tidigare
uppgifter örn lärjungarnas hemorter, som av rektorerna insänts, har ibland
hela skoldistriktet, t. ex. Tierps köping och socken, räknats såsom skolkommun.
Så har även i motsvarande fall gjorts i den nu verkställda utredningen.
Där skolan är belägen i municipalsamhälle och liknande har principiellt
räknats med hela kommunen, undantag utgör en eller annan skola, där
rektor i stället för kommunnamn utsatt ortsnamn. Ifråga om Malmbergets
samrealslcola ha lärjungarna från alla orter utom Gällivare kyrkoby och
Malmberget samt angränsande gruvsamhällen räknats såsom utom skolkommunen
hemamhörande (samtliga inackorderade). I vissa fall, där nyligen
inkorporering skett i vederbörande stad, har det varit svårt att avgöra, huruvida
den angivna orten verkligen ligger inom eller utom skolkommunen.
Detsamma gäller, då den av rektorn uppgivna hemorten tillhör olika kommuner.
Dylika nu omnämnda smärre avvikelser från skolkommunen, fattad
såsom den kommun, inom vilken läroanstalten är belägen, torde dock ej lia
någon praktisk betydelse.

Beträffande de olika skolgrupperna märkes, att uppgifterna för dessa
ej äro jämförbara med motsvarande siffror för år 1929 på grund av särskilt
förstatligandet av kommunala mellanskolor samt i mindre grad på ombildning
av vissa samrealskolor till högre allmänna läroverk. De fåtaliga med
vissa statens samrealskolor förenade kommunala gymnasierna lia i tabellen
räknats samman med övriga gymnasier och ingå sålunda bland högre
allmänna läroverk, under det att realskolestadiet förts till samrealskolor na.
Lvceernas lärjungar äro uppdelade på gymnasium och realskola.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

Fördelning efter hemort av lärjungar vid allmänna läro -

Gossar

Flickor

Samt-

A

B

C

S:a

A

B

C

S:a

A

B

A b

S 0

1 u

t a

tal

1) Högre allmänna
läroverk.

a) Gymnasiet ....

5 721

1 414

1 447

8 582

2 109

597

708

3 414

7 830

2011

därav Sth., Gbg.,

Mim.......

2 785

334

160

3 279

576

94

72

742

3 361

428

* övriga orter

2 936

1 080

1 287

5 303

1533

503

636

2 672

4 469

1 583

b) Realskolan ....

11 124

2 566

810

14 500

3 742

1 130

420

5 292

14 866

3 696

därav Sth., Gbg.,
Mim.......

3 817

418

25

4 260

974

167

14

1 155

4 791

585

* övriga orter

7 307

2 148

785

10 240

2 768

963

406

4 137

10 075

3 lil

2) Realskolor ....

6 459

2 522

582

9 563

4 268

2 146

593

7 007

10 727

4 668

därav Sth., Gbg.,
Mim.......

2 437

398

20

2 855

2 437

398

* övriga orter

4 022

2 124

562

6 708

4 268

2 146

593

7 007

8 290

4 270

3) Kommunalamel-

lanskolor......

2 542

823

152

3 517

3 841

794

152

4 787

6 383

1 617

därav Sth., Gbg.,

Mim.......

1 075

3

—

1 078

2 076

18

—

2 094

3 151

21

* övriga orter

1 467

820

152

2 439

1 765

776

152

2 693

3 232

1 5961

Summa

25 846

7 325

2 9915 36 162

13 960

4 667

1873

20 500 | 39 806

11992

därav Stil., Gbg.,

Mim.......

10 114

1 153

205

11 472

3 626

279

86

3 9911 13 740

1 432

» övriga orter

15 732

6 172

2 786

24 690

10 334

4 388

1 787

16 5091 26 066

10 560

Anm. Sth. = Stockholm, Gbg. = Göteborg, Mim. = Malmö.

A = hemort Inom skolkommunen, B = hemort utom skolkommunen och boende i
hemmet, C = hemort utom skolkommunen och Inackorderade.

Statsutskottet:s utlåtande Nr 183.

<)

verk oell kommunala mellanskolor höstterminen 1938.

liga

Goss

a r

Flickor

Samtliga

C

S:a 1

A

B |

c

S:a |

A

B

c i

S:a

A

B

C

S:a

r o

3 C 11

t

a

2 155

11 99(>

66,7

16,5

10,8

|

100^

61,8

!

17,5

20,7

|

100(

65,3

16,7

18,0

100

232

4 02l|

84,9

10,2

4,9

100!

77,6

12,7

9,7

lool

83,6

10,6

5,8

1

100

1 923

7 975

55,3

20,4

24,3

100

57,4

18,8

23,8

100.

56,0

19,9

24,1

100

1 230

19 792

76,7

17,7

5,6

ioo;

70,7

21,4

7,9

100,

75,1

18,7

6,2

lool

1

39

5 415

89,0

9,8

0,6

100

84,3

14,5

1,2

lool

88,5

10,8

0,7

lOOi

1 191

14 377

71,3

21,0

7,7

100

66,9

23,3

9,8

ioo:

70,1

21,6

8,3

lOOj

1 175

16 570

07,5

26,4

6,1

100

60,9

30,6

8,5

100

64,7

28,2

7,1

100

20

2 855

85,1

13,9

0,7

100

_

_

_

_

85,4

13,9

0,7

100

i 1 155

13 715

59,9

31,7

8,4

100

60,9

30,6

8,5

100

60,5

31,1

8,4

100

301

8 304

72,3

23,4

4,3

100

80,2

16,6

3,2

100

76,9

19,5

3,6

looj

3 172

99,7

0,3

_

100

99,1

0,9

_

100

99,3

0,7

_

100

304

5 132

60,2

33,6

6,2

100

65,5

28,8

5,7

100

63,0

31,1

5,9

ioo;

4 SG4

56 682

j 71,5

20,2

8,3 100

68,1

22,8

9,1

100

70,2

21,2

8,6

100

291

15 46c

! 88,''.

10,0

j 1,8 100

90,8

7,i

2,2

100

88.8

9,3

1,9

100

i 1573

41 199j| 63,7

25,(

| 11,3 100

62, <j

1 26,6

10,8

100

i 63,3

25,6

11,1

100

milling lill riksdagens protokoll 1937. ö sand. Nr 183.