Statsutskottets utlåtande Nr 181.

1

Nr 181.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lönereglering för personalen vid serafimerlasarettet
och karolinska sjukhuset m. m. jämte i ämnet väckta
motioner. (2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkt 90 av det vid nämnda
proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
den proposition angående karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
m. m., som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1937/1938

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhusets direktion: Avlöningar
ett förslagsanslag av 41,400 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhusets direktion: Omkostnader
ett förslagsanslag av 2,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Driftkostnader ett
förslagsanslag av 412,500 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning ett
reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet ett förslagsanslag
av 900,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 272, under åberopande
av vid sistnämnda proposition fogat utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående
bidrag från landsting och städer, som ej deltaga i landsting, till bestridande
av kostnaderna för vård i vissa fall å karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet;

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skal! från och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes, äga

Bihang iill riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 181. 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

tillämpning å befattningshavare vid karolinska sjukhuset, dock med rätt
för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av deparpartementschefen
i sådant hänseende i omförmälda statsrådsprotokoll
för den 5 mars 1937 föreslagits meddela erforderliga särskilda bestämmelser
och övergångsbestämmelser;

dels medgiva, att till ifrågakommande befattningshavare vid karolinska
sjukhuset må utgå provisoriskt dyrortstillägg enligt de grunder,
som gälla för befattningshavare med stationeringsort eller förläggningsort
i Stockholms stad;

dels godkänna i sistnämnda statsrådsprotokoll intagen personalförteckning
för karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med
dag, som av Kungl. Majit bestämmes;

dels godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för
karolinska sjukhuset att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 371,900 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 253,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

dels ock — under förutsättning av att avtal mellan Kungl. Majit
och direktionen över serafimerlasarettet träffas örn statens övertagande
från och med den 1 juli 1937 av lasarettets drift —

a) besluta, att ovannämnda avlöningsreglemente skall från och med
den 1 juli 1937 äga tillämpning å befattningshavare vid serafimerlasarettet,
dock med rätt för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i sådant hänseende i statsrådsprotokollet
för den 5 mars 1937 föreslagits meddela erforderliga särskilda
bestämmelser och övergångsbestämmelser;

b) godkänna i nyssnämnda statsrådsprotokoll intagen personalförteckning
för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938;

c) godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för
serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937 1938;

d) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,133,000 kronor;

e) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,335,000 kronor;

f) bemyndiga Kungl. Majit att taga det under elfte huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. i anspråk
för bestridande av pensioner eller understöd åt vissa befattnings -

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 3

havare vid serafimerlasarettet samt änkor och barn efter sådana befattningshavare.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Fr. Ström m. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren
av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. (II: 556), vari hemställts, att riksdagen
för sin del måtte besluta att placera de 6 andre underläkarna
vid serafimerlasarettet i lönegrad e 18;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Fr. Ström (I: 313) och den andra inom andra kammaren av
fröken Kerstin Hesselgren och fru Ruth Gustafson (II: 557), vari hemställts,
att riksdagen måtte för sin del besluta att tilldela de vid serafimerlasarettet
arbetande underläkarna och amanuenserna extra ordinarie
tjänsteställning, med bibehållande av nu utgående semesterförmåner men
utan pensionsrätt;

dels två motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr
Fr. Ström m. fl. (I: 298) och den andra inom andra kammaren av fröken
Ebon Andersson m. fl. (II: 501), vari hemställts, att den i Kungl.
Maj:ts proposition nr 272 upptagna befattningen som socialt biträde vid
serafimerlasarettet måtte ombildas till en social kuratorsbefattning samt
att denna befattning placeras i lönegrad B 12;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar O. Wangson och O. G. Karlsson i Vadstena (I: 299) och den
andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 544),
vari hemställts, att vid löneregleringen för personalen vid serafimerlasarettet
och karolinska sjukhuset hänsyn jämväl tages till den nu utgående
provisoriska löneförbättringen på sätt, att nu anställd personal ej får
vidkännas löneminskning; att eldare placeras i B 6, sjukbärare och gårdskarlar
i B 5 och vaktmästare i B 6;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Nordström i Kramfors
m. fl. väckt motion (II: 502), vari hemställts, att riksdagen med ändring
av Kungl. Maj:ts proposition nr 272 för sin del måtte besluta: att
kvinnlig biträdespersonal placeras såsom e. o. 1 i den statliga löneplanen;
att manliga biträden placeras i 5:e lönegraden; att eldare placeras
i 6:e lönegraden; att vaktmästare ges en placering i 7:e lönegraden;
samt att minst 90 procent av den oundgängligen nödvändiga personalen
uppföres såsom ordinarie befattningshavare.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar
anförda skälen hänvisar utskottet, i den mån ej redogörelse lämnas här
nedan, till motionerna I: 312, I: 313, I: 298, I: 299 och II: 502.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

1936 års riksdag beslöt (riksdagens skrivelse nr 214), att staten skulle
enligt vissa grunder från och med den 1 juli 1937 övertaga serafimerlasarettets
drift ävensom att från och med samma dag serafimerlasarettet
och karolinska sjukhuset skulle stå under gemensam förvaltning
av direktionen för sistnämnda sjukhus.

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid karolinska sjukhuset har beräknats
kunna tagas i bruk omkring den 1 oktober 1937.

Uti ifrågavarande proposition nr 272 har under kaj). I (sid. 5—22)
behandlats frågan om bidrag från landsting och vissa städer
till kostnaderna för vård å s. k. riksplatservid karolinska
sjukhuset och å serafimerlasarettet m. m.

Den under uppförande varande första etappen av karolinska sjukhuset
inrymmer sammanlagt 900 vårdplatser. Härav hava 50 allmänna
och 7 enskilda vårdplatser å Konung Gustaf V:s jubileumsklinik
bekostats av Konung Gustaf V:s jubileumsfond och cancerföreningen
i Stockholm. Av återstående 843 vårdplatser äro 108 avsedda
för garnisonens behov, 106 förlagda till hel- eller halvenskilda rum och 629
till allmänna avdelningar. Av dessa 629 vårdplatser disponera Stockholms
stad och Stockholms läns landsting enligt särskilda överenskommelser med
staten 315 respektive 110 vårdplatser, medan 204 äro avsedda för sjuka
från riket i övrigt (»riksplatser»). Av de 50 allmänna vårdplatserna å jubileumskliniken,
som jubileumsfonden och cancerföreningen bekostat, äro 20
i första hand avsedda för sjuka från Stockholms stad och 30 i första hand
avsedda för sjuka från riket i övrigt.

Enligt särskilda överenskommelser erlägga Stockholms stad och Stockholms
läns landsting bidrag till sjukhusets uppförande, utrustning och drift
(jfr propositionen nr 132/1931, sid. 15 ff.).

Iordningställandet av de nämnda 204 s. k. riksplatserna bekostas av
statsmedel.

I skrivelse den 15 januari 1937 har karolinska sjukhusets direktion
framlagt förslag till bestämmelser angående bidrag från landsting och
städer, som ej deltaga i landsting, för vård i vissa fall å karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet. Direktionen har därvid i allt väsentligt
anknutit till den ståndpunkt, som i samband med det definitiva beslutet
örn byggandet av karolinska sjukhusets första etapp intagits av chefen
för ecklesiastikdepartementet i propositionerna nr 232/1930 och 132/1931
samt av 1931 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 286/1931).

Över direktionens förslag hava yttranden avgivits av ett flertal myndigheter
och sammanslutningar.

Direktionens förslag innebär i korthet följande:

För de 204 riksplatserna fastställes en legosängsavgift, motsvarande
avgiften för utomlänspatienter i allmänhet vid landets lasarett, d. v. s.
omkring 5 kronor. Beträffande dels patienter, som insjuknat i huvudstaden
eller i Stockholms län och söka vård å karolinska sjukhuset, dels
patienter, som av vederbörande lasarettsläkare dit remitterats för erhållande
av vård, som ej står att få på hemlandstingets inrättningar, lärn -

Statsutskottets utlåta7ide Nr 181.

5

nar hemlandstinget vårdbidrag om 2 kronor 50 öre per dag, s. k. driftkostnadsbidrag,
medan återstoden av vårdavgiften gäldas av patienten själv.
Övriga patienter däremot gälda själva som regel hela den fastställda legosängsavgiften.
För Stockholms stads och läns vidkommande uträknas
driftkostnadsbidraget, i fall då staden respektive länet belägger någon
av riksplatserna, i enlighet med de i ovannämnda överenskommelser
meddelade bestämmelserna, i följd varav bidraget kommer att utgå efter
den verkliga dagskostnaden, dock högst med det belopp, som motsvarar
den genomsnittliga vårdkostnaden å stadens respektive länets egna sjukhus,
med tillgodoräknande av vad som kan komma att erläggas i legosängsavgifter
för sjuka från staden respektive länet. I enlighet med ett
uttalande av 1931 års riksdag skola Stockholms stad och län utöver på
nämnda sätt uträknade driftkostnadsbidrag erlägga en platskostnadsavgijt
såsom bidrag till byggnadskostnaderna, vilken avgift jämväl uträknas
i enlighet med sagda överenskommelse och sålunda skulle motsvara
annuiteten å stadens respektive länets i form av lån till sjukhusets
uppförande lämnade bidrag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att Stockholms stad och län ej skulle
erlägga sistnämnda platskostnadsavgift vid beläggning av riksplatserna.

De över direktionens förslag hörda myndigheterna hava i allmänhet
lämnat sin anslutning till detsamma. Vissa erinringar hava dock framställts,
särskilt beträffande följande punkter i förslaget, nämligen skyldighet
att erlägga vårdkostnadsbidrag, därest vederbörande insjuknat
under vistelse i Stockholms stad eller län, vårdbidragets storlek, rätt för
vissa läkare att utfärda hänvisningar, legosängsavgiftens storlek, serafimerlasarettets
ställning i nu förevarande avseende ävensom särbestämmelserna
för Stockholms stad och län.

Departementschefen har för egen del anfört:

Direktionens föreliggande förslag örn bidrag från vederbörande sjukvårdsområden
till kostnaderna för vård å allmän avdelning vid karolinska
sjukhuset står i överensstämmelse med de grunder, som väl
icke av statsmakterna beslutats men som vid den tidigare behandlingen
av frågan om inrättande av ifrågavarande sjukhus förutsatts skola
fastställas, då sjukhuset nalkades sin fullbordan.

Av det förut sagda framgår, att direktionens förslag, som innefattar jämväl
vissa detaljföreskrifter, vilka tidigare ej upptagits till behandling, förbehållslöst
tillstyrkts av flertalet i ärendet hörda myndigheter. De erinringar
gentemot förslaget, som från vederbörande i Malmö anförts i avseende
å den av direktionen förordade föreskriften om att vårdkostnadsbidrag
skulle utgå jämväl för patienter, insjuknade under vistelse i Stockholms
stad och län, synas mig icke vara av natur att behöva föranleda
ett frångående av vad härutinnan tidigare förutsatts. Ej heller torde de
förslag om en sänkning av vårdkostnadsbidragets storlek, som framförts
från vissa håll, böra vinna beaktande.

Vad beträffar frågan om rätt att meddela hänvisning till sjukhuset av
sjuka för erhållande av vård, som ej kan beredas å landstingets eller vederbörande
städers sjukvårdsinrättningar, har direktionen i sitt förslag begränsat
remissrätten till att gälla lasaretts- eller sanatoriehikare vid av lands -

6

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

ting eiler vederbörande städer drivet lasarett eller sanatorium samt, i fråga
örn Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, jämväl vederbörande tjänsteläkare.
I detta förslag Ilar i vissa yttranden ifrågasatts den ändringen, att tjänsteläkare
ej skulle medgivas rätt att remittera ens i den av direktionen föreslagna
snävare omfattningen. I ett yttrande har däremot föreslagits, att
remissrätten skulle utsträckas till att gälla jämväl sjukstuguläkare och i
ett annat, att även läkarna vid akademiska sjukhuset i Uppsala, vilka på
grund av de ifrågasatta bestämmelsernas formulering ej skulle erhålla
remissbefogenhet, skulle tillerkännas sådan befogenhet. Jag anser mig böra
framhålla, att frågan synes mig böra helt bedömas ur synpunkten av vad
som för de vårdbehövande själva är lämpligast. För att undvika onödiga
kostnader och vinna tid -— fall kunna tänkas förekomma, då en för lång
tidsutdräkt kan vara för behandlingens resultat avgörande — synas de
vårdbehövande hava intresse av att erhålla så bekväm tillgång till remissberättigade
läkare som omständigheterna medgiva. Jag vill därför förorda,
att remissrätten utsträckes till att gälla sjukstuguläkare och att tjänsteläkare
erhåller rätt att meddela hänvisning också till andra avdelningar
av sjukhuset än till jubileumskliniken. Överläkarna vid akademiska sjukhuset
i Uppsala böra givetvis likställas med läkare vid landstingssjukhus.
Med vad nu föreslagits har ståndpunkt jämväl tagits till yrkanden,
som framställts av stadsfullmäktige i Göteborg.

En fråga, som av direktionen ägnats särskild uppmärksamhet, är spörsmålet
örn den bidragsskyldighet, som skulle ankomma på Stockholms stad
och län. Staden och länet hava som nämnts med staten kontrakterat om
visst antal platser vid sjukhuset och erlägga för dessa platser efter vissa
grunder dels platskostnadsbidrag, avsett att bestrida en del av kostnaderna
för sjukhusets uppförande, dels ock bidrag till driften av sjukhuset. Däremot
har överenskommelse icke träffats rörande i vilken utsträckning staden
och länet skola bidraga, då staden och länet taga i anspråk jämväl
platser, som ej avses i stadens och länets avtal. Direktionen har nu föreslagit,
att staden och landstinget skulle i dylika fall erlägga förutom, i
överensstämmelse med 1931 års riksdags ovanberörda uttalande, platskostnadsavgift
jämväl driftbidrag efter samma grunder, som beträffande
de kontrakterade platserna. Förslaget innebär, att staden och landstinget
skola erlägga samma belopp för vård å icke-kontrakterad plats, som av
staden och landstinget gäldas för vård å kontrakterad plats. Detta förslag
har framkallat starka erinringar i synnerhet från Stockholms stads sida,
som funnit bestämmelsen innebära en diskriminering av huvudstaden, som
syntes både obillig och kronan ovärdig. Därest de föreslagna bestämmelserna
bleve verklighet, skulle — har det anförts — stadens sjukvårdsorgan
tvingas att tillse, att riksplatserna ej belädes med patienter från staden,
förrän stadens egen platstillgång blivit utnyttjad. Staden befarar, att följden
kunde antagas bliva, att riksplatserna komme att stå obegagnade, enär
på grund av sjukhusväsendets utveckling och tillkomsten av specialavdelningar
vid länslasaretten remisser av patienter från länen till sjukhuset
torde komma att nedgå.

Det är uppenbart, att frågan om respektive sjukvårdsområdens bidragsskyldighet
till riksplatsernas uppförande och drift kan bedömas mycket
olika från olika synpunkter.

Det synes emellertid under alla omständigheter rimligt, att sjukhusägare,
som blivit i tillfälle att belägga någon av riksplatserna med patient, som
annars vore berättigad erhålla motsvarande vård å hemortens sjukhus, åläg -

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

7

ges ett bidrag till driftkostnaden, som ungefärligen motsvarar hans kostnader
för denna vård å hemortens sjukhus, dock med någon kompensation
för de extra kostnader och besvär, som förorsakas genom att patienten
måste förflyttas mer eller mindre långt från det egna sjukvårdsområdet.

Jag bär därför för min del kommit till den uppfattningen, att vad från
Stockholms stads och Stockholms läns sida anförts beträffande stadens och
länets driftkostnadsbidrag vid beläggning av riksplatserna vid karolinska
sjukhuset, inklusive de för hela riket avsedda vårdplatserna vid jubileumsklinilcen,
icke utgör skäl för ett frångående av direktionens förslag, vilket
förslag jag alltså biträder i denna del.

Vid prövning av frågan angående platskostnadsbidrag från Stockholms
stad och län vid beläggning av för hela riket avsedda vårdplatser å karolinska
sjukhuset, inklusive de av jubileumsfonden och cancerföreningen bekostade
vårdplatserna å jubileumskliniken, har jag däremot kommit till
en annan uppfattning än direktionen, som härutinnan anslutit sig till 1931
års riksdags uttalande i ämnet.

Dessa riksplatser hava upprättats dels för att skaffa utrymme vid ifrågavarande
undervisningssjukhus åt för undervisningen särdeles värdefullt
klientel från avlägsnare områden av landet och jämväl från Stockholms
stad och län, därest dessas ackorderade platser vid sjukhuset skulle vara
fullt belagda; dels för att bereda patienter från hela riket tillfälle till konsultation
eller specialvård vid detta med särskild sakkunskap och särskilda
medel för undersökning och behandling utrustade statssjukhus.

Det är jämväl att märka, att antalet för riket i dess helhet avsedda
vårdplatser efter noggranna beräkningar fastställts med hänsyn till att
dessa platser i regel skulle kunna beläggas med patienter från annan ort
än Stockholms stad och län, och att de således uppförts i främsta rummet
med hänsyn till landsortens sjukvårdsbehov. Vid de tillfällen, då den avsedda
beläggningen av platserna eventuellt ej kan äga rum, är det för undervisningen
ett betydelsefullt önskemål, att platserna utan svårighet
kunna beläggas med patienter från Stockholms stad eller län.

Riksplatserna äro vidare avsedda att förse sjukhuset med en stadigvarande
tillgång på för undervisningen betydelsefullt material. Varken för
Stockholms stad eller Stockholms läns landsting eller för övriga storstäder
eller landsting kunna däremot riksplatserna utgöra en så stadigvarande
och lätt beräknelig tillgång, att de kunna föranleda en motsvarande begränsning
av hemortens sjukhusbyggnader och alltså en motsvarande ekonomisk
besparing. Det synes mig således obestridligt, att riksplatserna
hava tillkommit på grund av ett utpräglat statsintresse och för att tillfredsställa
ett för hela riket gemensamt sjukvårdsbehov och att alltså deras
uppförande bör helt bekostas av staten.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden och då samtliga riksplatser vid
karolinska sjukhuset i första hand skola stå till förfogande för övriga storstäder
och landsting, vilka alls ej ekonomiskt bidragit till sjukhusets uppförande
och ej skola erlägga platsavgift, synes ej heller Stockholms stad
och Stockholms läns landsting böra åläggas platsavgift vid beläggande av
lediga riksplatser vid sjukhusets kliniker.

Anmärkas må, att vad i det föregående yttrats beträffande bidrag från
andra sjukvårdsområden jin Stockholms stad och län till kostnaderna för
vård å riksplatserna, torde böra avse jämväl dc fall, då för sådan vård
tagas i anspråk platser, som äro avsedda för patienter från Stockholms stad
eller län.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Direktionen har föreslagit, att de av direktionen ifrågasatta principerna
för bidrag från andra sjukvårdsområden än Stockholms stad
och län skulle äga tillämpning jämväl vid serafimerlasarettet. Mot
detta förslag, som står i överensstämmelse med vad jag i propositionen
nr 171/1936 anförde rörande önskvärdheten av en samverkan mellan
de båda ifrågavarande sjukhusen i avseende å vårdavgifter, har jag ingen
erinran att framställa.

Likaledes anser jag mig böra biträda direktionens förslag i de delar, som
av mig icke särskilt berörts. Inom ecklesiastikdepartementet har på grundval
av de av direktionen föreslagna bestämmelserna utarbetats ett förslag
till förordning i ämnet, vilket torde böra föreläggas riksdagen för antagande.

Under kap. II (sid. 23—136) hava därefter behandlats serafimerlasarettet
rörande frågor.

Beträffande till en början frågan örn villkoren för statens övertagande
av serafimerlasarettets drift har erinrats om att 1936
års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts därutinnan framlagda förslag
beslutit, att det avtal, som kunde komma att träffas mellan Kungl.
Majit och direktionen över serafimerlasarettet i fråga örn villkoren för
övertagandet, skulle upprättas i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen i propositionen nr 171/1936 angivna grunder.

Med skrivelse den 11 november 1936 har nu direktionen för karolinska
sjukhuset hemställt bland annat, att Kungl. Majit måtte dels
godkänna av direktionen tillstyrkt, i nu föreliggande proposition å sid.
25 och 26 återgivet förslag till avtal, dels ock låta föranstalta örn utredning,
huru med den av serafimerlasarettet ägda fastigheten nr 8 i
kvarteret Pilträdet i Stockholm (den egentliga sjukhusfastigheten) borde
förfaras i det fall, att Kungl. Majit funne statens intressen kräva, att
den å lasarettet bedrivna sjukvårds- och undervisningsverksamheten
flyttades till annat sjukhus, och, därest fastigheten skulle komma att
försäljas, huru med köpeskillingen skulle förfaras.

Över direktionens förslag hava yttranden avgivits av vissa myndigheter
m. fl.

Departementschefen har i nu förevarande fråga för egen del anfört:

De förutsättningar, på vilka 1936 års riksdags beslut örn statsövertagande
av driften vid serafimerlasarettet grundade sig, hava i viss
mån rubbats genom det förslag till avtal mellan staten och stiftelsen
serafimerlasarettet, om vilket enligt det ovanstående enighet vunnits
mellan direktionen för karolinska sjukhuset och direktionen över serafimerlasarettet.
Det har bland annat av denna anledning synts mig påkallat,
att förevarande avtalsfråga ännu en gång underställes riksdagens bedömande,
innan avtal i ämnet för Kungl. Majits och kronans del definitivt
godkännes.

I två principiellt betydelsefulla hänseenden hava i avtalsförslaget gjorts
avvikelser från den ståndpunkt, som av mig intogs i propositionen nr

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 9

171/1936 och som av riksdagen lämnades utan erinran, nämligen i fråga
örn förfoganderätten över det vid en eventuell försäljning av de utav serafimerlasarettet
disponerade fastigheterna inflytande försäljningskapitalet
eller för detsamma förvärvade sjukvårdsinrättningar samt i fråga örn dispositionen
av allmänna lasarettsfonden.

I förstnämnda hänseende anförde jag i omförmälda proposition, att till
det blivande avtalet torde böra fogas en klausul av innehåll, att vid en
eventuell försäljning av ifrågavarande fastigheter jämväl försäljningskapitalet
eller för detsamma förvärvade sjukvårdsinrättningar borde kunna av
staten tagas i anspråk för tillgodoseende av de ändamål, stiftelsen hade till
uppgift att fylla. Direktionen för karolinska sjukhuset har ansett någon
föreskrift av denna innebörd ej vara påkallad beträffande fastigheten nr
2, 3 och 4 i kvarteret Pilträdet, eftersom denna fastighet vore att anse som
ett placeringsobjekt för stiftelsens fondmedel. Ej heller har direktionen
ansett sig böra tillstyrka en liknande föreskrift beträffande fastigheten nr
8, enär hänsyn måste tagas till stadens och länets berättigade intressen vid
ett eventuellt nedläggande av den till fastigheten nu förlagda sjukhusverksamheten.
Direktionen har i stället ifrågasatt en utredning rörande hithörande
spörsmål. En reservant inom direktionen har dock uttalat sig för
en avtalsföreskrift, utformad i anslutning till den av mig företrädda ståndpunkten.

I likhet med flertalet av de myndigheter, som yttrat _ sig i ärendet,
finner jag det erforderligt, att ifrågavarande angelägenhet, i stället för att
i sin helhet skjutas på framtiden, närmare regleras i avtalet. En efter omständigheterna
lämplig lösning, som synes lämna eventullt uppstående
rättsligt grundade anspråk oförkränkta och därför lärer kunna biträdas ej
blott av stiftelsen utan också av .staden och länet, har anvisats av justitiekanslersämbetet
i dess i ärendet avgivna yttrande. Jag anser mig därför böra
föreslå, att till § 4 i avtalsförslaget fogas en klausul, utformad i anslutning
till ämbetets yttrande. Denna klausuls innebörd bör alltså vara, att Kungl.
Majit och kronan tillerkännes befogenhet att vid eventuell försäljning av
fastigheten nr 2, 3 och 4 och fastigheten nr 8 i kvarteret Pilträdet, i den
män hinder ej möter på grund av förekommande donationsvillkor eller
rättsligen grundade anspråk från stadens eller länets sida, förfoga över
köpeskillingsmedlen eller för desamma förvärvad sjukvårdsinrättning för
tillgodoseende av de ändamål, stiftelsen har att fylla. Den av direktionen
för karolinska sjukhuset ifrågasatta utredningen rörande hithörande
spörsmål torde icke äga omedelbar aktualitet. Jag förutsätter emellertid,
att direktionen i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad på dessa
förhållanden.

Beträffande dispositionen av allmänna lasarettsfonden ansluter jag mig
till statskontorets uppfattning, att fondens avkastning beil- stå till statsverkets
förfogande för utgifter vid serafimerlasarettet och dispositionsrätten
tillkomma lasarettets blivande styrelse enligt Kungl. Majlis närmare
bestämmande. Såsom statskontoret anfört, torde detta icke böra hindra,
att fondens avkastning användes jämväl för sådana särskilda utgifter, som
av direktionen förutsatts.

I övrigt lärer avtalsförslaget, frånsett i vissa hänseenden erforderliga
formella jämkningar, kunna för kronans del godtagas. Ii 11 i avtalsförslaget
torde böra erhålla den lydelsen, att Kungl. Majit och kronan övertager
stiftelsens förpliktelser mot den vid lasarettet ansi silida kontors-,

10

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

sjukvårds- och ekonomipersonalen samt läkarpersonalen, i den mån denna
ej redan är statsanställd.

Då de ovan av mig framlagda förslagen ansluta sig till 1936 års riksdags
beslut i ämnet, synes riksdagen ej behöva på nytt fatta särskilt beslut i
anledning av vad sålunda föreslagits.

Departementschefen har därefter övergått till att behandla frågan
örn lönereglering för serafimerlasarettets personal.

Kungl. Maj:ts härutinnan framlagda förslag är föregånget av tre utredningar,
nämligen dels ett år 1934 av direktionen över serafimerlasarettet
framlagt förslag, dels en av inom ecklesiastikdepartementet tillkallade
sakkunniga verkställd utredning (statens offentliga utredningar
1936: 1), dels ock ett av karolinska sjukhusets direktion med skrivelse
den 8 december 1936 efter samråd med delegerade för lasarettsdirektionen
samt efter inhämtande av vederbörande personalorganisationers
synpunkter och önskemål avgivet utlåtande och förslag.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter och
sammanslutningar.

Under särskilda punkter har departementschefen behandlat principfrågan
örn övergång till statligt lönesystem samt löneregleringen beträffande
de skilda personalgrupperna, nämligen lasarettets direktör,
överläkare, underordnade läkare, sjukvårdspersonal, ekonomipersonal,
kontorspersonal och övrig personal ävensom slutligen frågan örn vissa
särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser beträffande ordinarie
tjänstemän.

Principfrågan om övergång till statligt lönesystem. Riksräkenskapsverket
har ifrågasatt, huruvida icke, med hänsyn till det nära samband,
som skulle uppstå mellan serafimerlasarettet och det blivande
karolinska sjukhuset, lönestaten för lasarettet — i avbidan på att karolinska
sjukhuset komme att tagas i bruk för sitt ändamål och innan erfarenhet
vunnits örn möjligheterna att i besparingssyfte anställa viss gemensam
personal för de båda sjukhusen — allenast borde erhålla provisorisk
karaktär. Skulle redan i samband med lasarettets övertagande av staten
en del av lasarettets personal anses böra placeras å ordinarie stat, funne
ämbetsverket, att å ordinarie stat borde uppföras endast sådana befattningar,
som vid ett eventuellt framtida nedläggande av lasarettet
kunde överflyttas till karolinska sjukhuset.

Departementschefen har för egen del anfört:

Om behovet av en reglering av lönerna för personalen vid serafimerlasarettet
lärer icke råda någon tvekan. I likhet med de sakkunniga
och de i ärendet hörda myndigheterna håller jag före, att denna lönereglering
bör träda i kraft samtidigt med att staten övertager verksamheten
vid lasarettet, alltså den 1 juli 1937.

Vad riksräkenskapsverket anfört, synes icke kunna åberopas som ett skäl
för att åt löneregleringen giva provisorisk karaktär. Frågan örn en över -

11

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

flyttning av den vid lasarettet bedrivna verksamheten i dess helhet till
karolinska sjukhuset är icke och torde ej heller under överskådlig tid bliva
aktuell. Däremot är det, såsom riksräkenskapsverket antytt och direktioneri
närmare angivit, ej uteslutet, att vissa delar av lasarettets verksamhet
kunna komma att inom en mera näraliggande framtid överflyttas till karolinska
sjukhuset. I syfte att underlätta åtgärder av denna art och över
huvud taget bereda möjligheter till en för det allmänna gagnelig samverkan
på olika områden mellan de båda sjukhusen, exempelvis i fråga örn personalorganisationen
och i förvaltningshänseende, komma de bada sjukhusen,
såsom av det ovanstående och av propositionen nr 171/1936 framgår,
att ställas under gemensam ledning av direktionen för karolinska sjukhuset.
Med hänsyn härtill och då, såsom direktionen påpekat, vederbörande
befattningshavare vid serafimerlasarettet bliva skyldiga att underkasta
sig förflyttning till likartade befattningar vid det andra sjukhuset, lärer
ur statens synpunkt och under förutsättning, att motsvarande lönereglering
företages vid karolinska sjukhuset, hinder icke böra möta mot att i
skälig utsträckning nu bereda ordinarie ställning och reglera lönerna jämväl
för sådan personal, som möjligen kan i en framtid bliva överflödig vid
serafimerlasarettet. Härmed åsyftar jag också sådana befattningshavare vid
lasarettet, som icke kunna överföras till karolinska sjukhuset vid ett eventuellt
nedläggande av serafimerlasarettets verksamhet i dess nuvarande
gestaltning. Föreskrift bör dock i enlighet med direktionens förslag meddelas
örn att åtgärder för återbesättande av ledigbliven tjänst av sistnämnda
slag med ordinarie befattningshavare ej må utan Kungl. Maj ds medgivande
vidtagas. I övrigt synes, på sätt direktionen förutsatt, direktionen böra äga
bestämma, om ledig ordinarie tjänst skall återbesättas eller uppehållas på
förordnande.

I likhet med de sakkunniga och vederbörande myndigheter finner jag det
naturligt, att löneregleringen sker i anslutning till det inom civila statsförvaltningen
gällande lönesystemet för nyreglerade verk, dock, såsom av det
följande kommer att framgå, med visst förbehåll beträffande en del av sjukvårds-
och ekonomipersonalen. Jag biträder därför med nyss antydda modifikation
i princip de sakkunnigas och direktionens härutinnan framlagda
förslag och återkommer i det följande till detaljerna i detsamma.

Lasarettets direktör. Direktören åtnjuter arvode av 300 kronor för år
samt dessutom enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 3 juli 1931, därest
han icke åtnjuter fri bostad, 7,500 kronor för år räknat, att utgå av
lasarettets medel.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har för sin del ansett, att
tjänstebostadsersättningen närmast vore att betrakta såsom ett ansvarsarvode
och följaktligen borde utgå till den, som uppehölle direktörsbefattningen.
Med hänsyn till storleken av den för närvarande utgående
ersättningen syntes det kunna ifrågasättas, huruvida icke densamma
till någon del utgjorde arvode för direktörssysslan. Då lönenämnden
för sin del ansåge en dylik anordning icke vara principiellt
riktig, ville nämnden förorda, att beloppet begränsades till vad som
finge anses motsvara en rimlig hyresersätl liing, samt att frågan örn direktörsarvodets
storlek i samband därmed toges under omprövning.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Departementschefen har för egen del anfört:

Jag delar lönenämndens mening rörande storleken av den nuvarande
tjänstebostadsersättningen. En ej obetydlig sänkning av denna
ersättning är motiverad. Då emellertid den nuvarande innehavaren
av direktörssysslan vid förhyrandet av tjänstebostad torde hava utgått
från de hittillsvarande förhållandena, lärer den ifrågasatta sänkningen böra
ske först från och med budgetåret 1938/1939. I samband därmed bör det
särskilda direktörsarvodet, vilket för en institution av serafimerlasarettets
storlek synes vara för lågt, regleras uppåt. Direktionen för karolinska sjukhuset
bör med beaktande av vad nu anförts framlägga erforderligt förslag
i samband med anslagsäskandena för sistnämnda budgetår.

Frågan om ersättning åt vikarie för direktören torde Kungl. Majit böra
framdeles upptaga till övervägande.

Överläkare. Kungl. Maj:ts förslag innebär allenast den ändringen i
nuvarande förhållanden, att å lasarettets stat nyuppföres ett överläkararvode
å 1,000 kronor åt föreståndaren för röntgenavdelningen.

Underordnade läkare. Enligt reglementet för lasarettet äro såsom
biträdande vid sjukvården vid lasarettet anställda underläkare och amanuenser.
Vid sjukvården biträda jämväl enligt reglementet de s. k. Regnellska
stipendiaterna, extra ordinarie underläkare, extra ordinarie amanuenser
samt vid lasarettet tjänstgörande medicine studerande. Underläkartjänst
tillsättes av direktionen genom förordnande på viss tid, som ej utan
Kungl. Maj:ts medgivande må överstiga tre år i sänder.

Enligt den föreliggande utredningen kunna de vid lasarettet tjänstgörande
underordnade läkarna — bortsett från vissa biträdande läkare,
vilka åtnjuta avlöning endast från karolinska institutets stat och här
icke behöva beröras •— uppdelas i följande kategorier, nämligen

biträdande läkare vid poliklinikerna, vilka närmast under vederbörande
överläkare leda arbetet där; de hava arvode på lasarettets stat;

två biträdande läkare vid gymnastikavdelningen, vilka åtnjuta arvoden
på såväl lasarettets som gymnastiska centralinstitutets stat;

underläkare och andre underläkare, vilka åtnjuta avlöning endast från
lasarettets stat, utgående i form av kontant avlöning jämte fri kost samt,
för vissa befattningar, fritt bostadsrum i den mån sådant finnes tillgängligt;
samt

amanuenser, vilka åtnjuta kontant avlöning från karolinska institutets
stat och från lasarettets stat fri kost samt, för vissa befattningar, fritt bostadsrum
i den mån sådant finnes tillgängligt.

_Av de avgifter, som inflyta för undersökning och behandling vid polikliniken
av sådana skadade, å vilka lagen örn försäkring för olycksfall i arbete
äger tillämpning, utgår (Kungl. Majits medgivande den 5 december 1919)
viss andel till respektive läkare.

Departementschefen har sammanfattningsvis anfört, att övervägandena
rörande de underordnade läkarnas avlöningsförmåner, förutom frågan örn
läkarnas faktiska löneställning, jämväl haft till föremål spörsmålet vilken
tjänsteställning dessa befattningshavare för framtiden böra erhålla. I sistnämnda
avseende föreligga i huvudsak följande förslag, nämligen

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

13

a) de biträdande läkarna erhålla ställning som arvodister, underläkarna
och amanuenserna såsom extra tjänstemän, i båda fallen med vissa särskilda
förmåner i avseende å semester, kostnadsfri sjukvård och avlöning
under olika slag av ledigheter (de sakkunniga och direktionen för karolinska
sjukhuset);

b) flertalet av ifrågavarande befattningshavare erhålla extra ordinarie
ställning (lärarkollegiet vid karolinska institutet och universitetskanslern);

c) samtliga de nämnda befattningshavarna erhålla ställning som arvodister
(statskontoret).

Till stöd för det under a) upptagna förslaget har sjukhus direktion en
anfört bland annat:

De underordnade läkarbefattningarna vid serafimerlasarettet — med
undantag av dem, som vore förenade med arvode — hade varit
och vore alltjämt till övervägande del passagetjänster. Flertalet
underläkare och amanuenser stannade ej längre än sex ä sju år
vid lasarettet. Å andra sidan vore läkartjänsterna betingade av ett
stadigvarande behov. Skäl syntes därför kunna anföras för att innehavarna
skulle betraktas som extra ordinarie tjänstemän. Direktionen hade
likväl icke ansett lämpligt att bereda dem sådan ställning i alla avseenden,
särskilt i fråga örn pensionsrätter då de därigenom dels skulle komma
att intaga en annan ställning äri motsvarande befattningshavare vid landstingens
sjukvårdsinrättningar dels, såsom de sakkunniga framhållit, skulle
få vidkännas pensionsavdrag och pensionsavgifter, vilka för de lönegrader,
där flertalet föreslagits placerade, uppginge till ganska stora belopp. Då
undantag från sådan skyldighet för extra ordinarie tjänsteman ej syntes
kunna komma i fråga, funne direktionen de sakkunnigas förslag att placera
de underordnade läkarna vid lasarettet såsom extra tjänstemän eller arvodestagare,
med rätt till vissa av de extra ordinarie tjänstemän tillkommande
särskilda förmåner, vara ändamålsenligast.

Till stöd för det under b) upptagna förslaget har av lärarkollegiet
anförts:

Även om för befattningshavarna själva fördelarna av att under kortare
tid inneha med pensionsrätt förenad statstjänst vore relativt små, ställde
sig saken annorlunda beträffande deras familjer, då vederbörande avlede
under sin tjänstetid. Medelåldern hos lasarettets underordnade läkare vore
numera 32 Va år. Dess medlemmar hade tillbragt omkring 12—15 år efter
studentexamen med högre studier och specialutbildning. Medelåldern för
nytillträdande befattningshavare i överordnad ställning på den medicinska
banan hade under de sista decennierna stigit ofantligt. Familjebildning
började bli regel bland nutida svenska läkare i underordnad ställning.
Med andra ord hade hela sakläget i ekonomiskt och socialt hänseende undergått
en ytterst markerad förskjutning från tiden för en generation tillbaka,
då underläkarbcfattningarna i långt högre grad än nu varit verkliga,
kortfristiga passageplatser, i det att utsikterna till tryggad existens redan
efter ett års specialutbildning vid sjukhus vore synnerligen goda.

Ytterligare en sida av saken förtjänade efter kollegiets mening att tagas
i betraktande. Rätt till semester skulle vara en undantagsförmån för lasarettets
underläkare vid anställning såsom extra statstjänstemän. Den pre -

14

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

judicerande betydelsen härav — eventuellt olägliga konsekvenser — undvekes,
om deras ställning bleve den extraordinarie tjänstemannens, till vilken
semesterrätt hörde utan särskilt stadgande.

Statskontoret har till stöd för sitt under c) berörda förslag framhållit
önskvärdheten av att gällande avlöningssystem icke brötes sönder genom
särbestämmelser för vissa befattningshavare.

Beträffande de underordnade läkarnas faktiska löneställning hava de
sakkunniga och direktionen föreslagit följande lönebelopp:

a) beträffande arvodestagare:

De sakkunniga:

1 biträdande läkare vid röntgenavdelningen .... 5,500l

Direktionen:

SJÖÖ1

2 » »

» gymnastikavdelningen . .

6,8002

6,8002

1 » »

» medicinska polikliniken .

5,500

8,100

1 » »

» kirurgiska »

5,500

8,100

1 » »

» oftalmologiska »

4,800

6,300

1 » • »

» otiatriska »

3,400

6,300

1 » »

» neurologiska »

4,800

6,300

1 » »

» gynekologiska »

4,800

4,800

1 » »

» psykiatriska »

2,400

3,000

hor utförande av
undersökningar

elektrokardiografiska med flera

1,500*

2,0003

Personalläkare . .

1,000*

1,000*

1 Härav från karolinska institutets stat arvode ä 4,500 kronor (jämte dyrtidstillägg).

2 Härav från gymnastiska centralinstitutets stat arvode ä 2,000 kronor (jämte dyrtidstillägg).

3 Dyrtidstillägg utgår icke.

b) beträffande i lönegrad såsom extra befattningshavare placerade tjänstemän: -

De sakkunniga:

Direktionen:

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Antal

Förste underläkare........

.......e 23

6

e 23

94

» amanuenser........

....... e 23

2

e 23

2

Amanuenser.............

....... e 22

5

e 22

105

»

.......e 17

51

—

—

Underläkare.............

.......e 18

42

e 22

76

Andre underläkare........

....... e 11

9S

e 11

6

Summa direktionen.......

—

—

—

34

sakkunniga.......

....... —

31

Ökning 3

1 1 vid röntgenavdelning, 4 vid polikliniken.

2 2 » » 2 » >

3 Härav 4 vid polikliniken.

4 » 1 » röntgenavdelningen

5 » 1 » » och 4 vid polikliniken.

6 » 1 » » »6» ■»

Departementschefen har för egen del anfört:

De biträdande läkarna, vilka ju i motsats till de övriga underordnade
läkarna hava rätt att utöva enskild praktik, böra enligt min mening på
grund av denna omständighet även i fortsättningen erhålla ersättning i
form av arvode.

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

15

I fråga om storleken av denna ersättning föreligga i stort sett tre förslag.
De sakkunniga och statskontoret utgå i huvudsak från de nu gällande
arvodesgrunderna. Direktionen för karolinska sjukhuset har ifrågasatt ganska
väsentliga arvodeshöjningar och därvid, om här bortses från de två
biträdande läkarna vid gymnastikavdelningen, indelat ifrågavarande läkare
i huvudsakligen tre kategorier, nämligen läkarna vid röntgenavdelningen
samt medicinska och kirurgiska poliklinikerna, vilka skulle erhålla arvode
med 8,100 kronor, vidare läkarna vid oftalmologiska, otiatriska och neurologiska
poliklinikerna, vilka skulle erhålla arvode med 6,300 kronor, och
slutligen läkarna vid gynekologiska och psykiatriska poliklinikerna vilka
skulle avlönas med 4,800 kronor, respektive 3,000 kronor. Lärarkollegiet
vid karolinska institutet anser, att flertalet av ifrågavarande läkare böra
avlönas efter ensartade grunder, eventuellt i laborators lönegrad.

För egen del vill jag, under erinran om sjukhuspoliklinikernas betydelse
för den offentliga sjukvården, framhålla, att de av de sakkunniga och statskontoret
ifrågasatta arvodesbeloppen knappast torde kunna sägas utgöra
en fullgod ersättning för det ansvarsfulla och krävande arbete, som ankommer
på ifrågavarande läkare, vilka ju hava att närmast under vederbörande
överläkare leda arbetet vid poliklinikerna. De av direktionen för
karolinska sjukhuset tillstyrkta arvodena synas mig dock medföra alltför
betydande höjningar, i vad angår de biträdande läkarna vid röntgenavdelningen
samt medicinska och kirurgiska poliklinikerna. För en var av dessa
läkare synes mig ett arvode av 7,500 kronor skäligt. Vad däremot beträffar
läkarna vid oftalmologiska, otiatriska och neurologiska poliklinikerna, har
lärarkollegiet anfört enligt min mening vägande skäl för en ytterligare höjning
av dessa arvoden. Då anledning emellertid synes föreligga att i stort
sett bibehålla den av sjukhusdirektionen förordade gradering^ av läkartjänsterna
i arvodeshänseende, föreslår jag, att arvodet för ifrågavarande
läkare höjes från det av direktionen ifrågasatta beloppet av 6,300 kronor
till 6,500 kronor. Med denna ståndpunkt har jag biträtt direktionens förslag,
att biträdande läkaren vid otiatriska polikliniken bör åläggas samma
tjänstgöringsskyldighet som övriga poliklinikföreståndare. I det av direktionen
för biträdande läkaren vid gynekologiska polikliniken föreslagna
arvodet av 4,800 kronor ifrågasätter jag ingen ändring. Däremot torde
arvodet för motsvarande befattningshavare vid psykiatriska polikliniken
böra höjas från av direktionen ifrågasatta 3,000 kronor till 3,600 kronor.
I överensstämmelse med direktionens förslag böra de biträdande läkarna
vid gymnastikavdelningen erhålla ersättning med 6,800 kronor. Jag vill
framhålla, att jag vid prövningen av förevarande arvodesfrågor beaktat nu
omhandlade befattningshavares möjligheter att vid sidan av tjänsten bedriva
enskild praktikverksamhet ävensom tjänstgöringens värde ur meritsynpunkt.

Här bör inskjutas, att den av direktionen för gymnastiska centralinstitutet
berörda frågan örn anordnande såsom utbildningsplats av någon
av de underordnade läkartjänsterna vid gymnastikavdelningen redan vid
1936 års riksdag varit föremål för övervägande och icke torde böra på nytt
upptagas till prövning. Vidare vill jag i anledning av vad statskontoret yttrat
rörande tjänstgöringstiden för de biträdande läkarna framhålla, att jag
låtit från serafimerlasarettet införskaffa vissa uppgifter i detta hänseende,
som finnas fogade vid handlingarna i ärendet och som ■—• i den mån sådana
synpunkter kunna anläggas på frågan — synas mig tala för skäligheten av
de ifrågasatta arvodesbeloppen.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

De underordnade läkarna i övrigt — underläkare och amanuenser —
hava icke rätt att vid sidan av sin tjänst utöva enskild praktik. Vissa skäl
kunna onekligen anföras för förslaget om att bereda dessa läkare extra
ordinarie ställning. Det vill emellertid förefalla, som om befattningshavarna
själva i viss män överskattat betydelsen av en sådan åtgärd. Uppmärksammas
må även, att utredning icke föreligger rörande vilken återverkan
ett beslut i den antydda riktningen skulle hava på motsvarande
avlöningsspörsmål vid universiteten och undervisningssjukhusen i Uppsala
och Lund. Jag anser mig icke böra för närvarande gå längre än att förorda
förslaget om att ifrågavarande befattningshavare erhålla ställning som
extra tjänstemän med vissa förmåner därutöver och utgår alltså vid kostnadsberäkningarna
i det följande från denna förutsättning.

De sakkunniga och direktionen, som båda uttalat sig för den av mig
nyss förordade uppfattningen rörande ifrågavarande läkares tjänsteställning,
hava i vissa hänseenden skiljaktiga meningar i fråga örn deras löner.
Direktionen, som eljest i huvudsak biträtt de sakkunnigas förslag, bär förordat
den ändringen i detsamma, att underläkarna och amanuenserna vid
röntgenavdelningen och poliklinikerna skulle erhålla i stort sett samma
lön som underläkare och amanuenser vid klinikerna. För denna ståndpunkt
har direktionen anfört enligt min mening vägande skäl, och jag anser mig
därför kunna vid kostnadsberäkningarna här nedan i huvudsak följa direktionens
förslag rörande löneställningen för ifrågavarande underordnade
läkare. Visserligen blir genom sist berörda ändring det omtalade önskemålet
om befordringsmöjlighet inom underläkargraden mindre väl tillgodosett,
men jag anser detta intresse ej böra tillmätas någon avgörande
betydelse med hänsyn till ifrågavarande tjänsters ganska utpräglade
karaktär av passageplatser.

Den av direktionen föreslagna löneregleringen för läkarpersonalen vid
röntgenavdelningen och poliklinikerna vilar på den förutsättningen, att
vissa till läkarna vid sidan av lönen utgående inkomster skola indragas.
Om direktionens härutinnan framlagda förslag råder i stort sett enighet och
även jag anser mig böra biträda detsamma. Ett av lönenämnden framfört
förslag örn ett upphävande jämväl av rätten till ersättning för utfärdande
av intyg eller utlåtanden beträffande sådana poliklinikpatienter, på vilka
bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbete äga tillämpning, torde Kungl.
Majit böra framdeles taga under omprövning. Jag har intet att erinra mot
direktionens av myndigheterna i princip tillstyrkta förslag om tillerkännande
åt nuvarande biträdande läkaren vid kirurgiska polikliniken av ett
personligt lönetillägg under högst åtta månader av den tid, som återstår av
hans förordnande, såsom kompensation för mistad andel i vissa poliklinikinkomster.

Såsom av det sagda framgår, innefattar den lön, som ovan föreslagits
skola utgå till vissa amanuenser m. fl. befattningshavare, jämväl de arvoden,
som utgå till ifrågavarande befattningshavare från staten för karolinska
institutet, respektive gymnastiska centralinstitutet. För att i möjligaste
mån överbygga de olägenheter i formellt avseende, som föranledas
av att lönen till en och samma befattningshavare bestrides från två stater,
har direktionen ifrågasatt en anordning, innebärande i huvudsak, dels att
lönen i sin helhet skulle utbetalas vid lasarettet och ett belopp, motsvarande
de från staten för karolinska institutet respektive centralinstitutet
utgående ifrågakommande arvodena jämte dyrtidstillägg härå, uppföras å
inkomstsidan i lasarettets stat, dels ock att ä den till envar av sagda be -

17

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

fattningshavare utgående sammanlagda lönen skulle tillämpas de avlöningsbestämmelser,
som enligt direktionens förslag skulle gälla för underläkare
vid lasarettet. Detta uppslag torde vid bifall till det i det följande
framlagda förslaget örn redovisning a riksstaten av de vid lasarettet inflytande
inkomsterna icke kunna biträdas, i vad avser omföring till lasarettets
inkomstsida av berörda a staterna för karolinska institutet och
gymnastiska centralinstitutet uppförda arvodesbelopp, körslaget i övrigt
synes emellertid innebära en acceptabel anordning, som bör kunna tillämpas
till dess i en framtid ställning definitivt tages till frågan, till vilken stat
lönen för ifrågavarande befattningshavare bör i sin helhet hänföras. Kungl.
Maj:t torde böra i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Frågan örn de förmåner, som förutom lönen böra tillgodokomma de underordnade
läkarna, ävensom rörande läkartjänsternas benämning torde
icke böra i detta sammanhang närmare beröras utan lärer böra av Kungl.
Majit i sinom tid tagas under närmare omprövning.

Mot direktionens förslag i avseende å arvode för utförande av elektrokardiografiska
m. fl. wider sökningar ävensom till ''personalläkare har jag i
likhet med myndigheterna intet att erinra.

Till frågan örn antalet underordnade läkare återkommer jag i det följande.
.,

I detta sammanhang må nämnas, att underläkare och amanuenser vid
karolinska mediko-kirurgiska institutets annorstädes än till serafimerlasarettet
förlagda kliniker och polikliniker den 4 februari 1937 hos Kungl.
Majit anhållit, att för riksdagen måtte framläggas förslag till lönereglering
jämväl för dessa befattningshavare. I utlåtande den 26 februari 1937
över denna framställning har lärarkollegiet vid sagda institut anfört, att
det syntes befogat, att institutets samtliga kliniska och poliklimska underläkare
och amanuenser bomme i åtnjutande av avlöningsförmåner, som
utginge efter i huvudsak likartade grunder, och har förklarat sig hava för
avsikt att — med anledning av vad i sådant hänseende bomme att beslutas
för serafimerlasarettets vidkommande — i samband med utarbetande
av sina petita till 1938 års riksdag taga under övervägande, örn ej förbättrade
avlöningsvillkor borde beredas även de ifrågavarande befattningshavarna.
Kanslern har i utlåtande den 27 februari 1937 åberopat vad lärår kollegiet

anfört. . ...

Berörda fråga, som är sent väckt, synes ej kunna till behandling upptagas
i detta sammanhang. Såsom av det sagda framgår, hava de akademiska
myndigheterna sin uppmärksamhet riktad pa spörsmålet.

Till stöd för det i motionerna I: 312 och lii 556 framförda yrkandet örn
placering av de sex andre underläkarna i lönegraden e 18 har i motionen
I: 312 bland annat anförts:

Kungl. Majlis förslag innebär, att de på extra stat avlönade underläkar
na och°a''manuenserna uppdelas i Irenne grupper. Den första, omfattande
11 tjänster, placeras i lönegraden e 23, den andra om 17 tjänster i e 22. Den
tredje däremot, omfattande 6 andre underläkare, har placerats sa lagt

som eli. , . o , ,1 i

Dessa 6 andre underläkare synas utgöras av de tva s. k. regne Iska amanuenserna,
underläkaren vid det kliniska laboratoriet, två andre underläkare
vid kirurgiska kliniken och en nyinrättad andre underläkare vid
neurokirurgiska avdelningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Ar 131.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Visserligen har i handlingarna i ärendet uttryckts en önskan att en bef
ordrmgsmöj lighet inom underläkargraden skulle förefinnas, men det förefaller
som om denna kunnat tillgodoses även om skillnaden mellan ovannämnda
första och andra grupp å ena sidan och å den andra den tredje
gruppen gjorts något mindre. Eli motsvarar en lön av 2,988 kronor per
år plus dyrtidstillägg. Lönen är avsedd att utgöra bruttolön, varför nu
utgående rätt till fri kost och jourpengar skall bortfalla.

De två underläkarna på kirurgiska kliniken ha ett synnerligen krävande
arbete och desutom jourtjänst under två dygn av tre. Den föreslagna
underläkaren på neurokirurgiska avdelningen kommer även han att finna
sin dag strängt upptagen och mäste desutom delta i jourtjänsten. De 2
regnell ska amanuenserna bestrida numera jourtjänst på polikliniken för akuta
sjukdomsfall under 6 dygn av 15, omhänderha ämnesomsättningsundersökningarna
och betydligt laboratoriearbete. Underläkaren på kliniska laboratoriet
åligger ett maktpåliggande och tidsödande bakteriologiskt-serologiskt
arbete, i det att kliniska laboratoriet numera utgör sjukhusets central
för allt vad bakteriolog! och serologi heter.

Redan dessa förhållanden visa med önskvärd tydlighet att en total inkomst
örn något över 3,000 kronor måste vara orimligt låg. Det är visserligen
sant att ifrågavarande platser sällan uppehållas under längre tid
än ett år av en och samma person. Men den hänsyn för en god rekrytering
som av flera remissinstanser ansetts nödvändig då det gäller den lägre
sjukvårdspersonalen, borde nog också här beaktas. Ifrågavarande 6 platser
kunna nämligen betraktas som rekryteringsplatser. En avlöning sadan
sorn den föreslagna avskräcker; det kan framhållas att ett stort antal underordnade
läkare anse sig tvungna att använda semester och begära extra
tjänstledighet till arbete som kan skaffa dem nödigt livsuppehälle. Än
sämre te sig förhållandena örn man jämför den föreslagna lönen med de
förmåner som nu utgå. De regnellska amanuenserna åtnjuta för närvarande
med stipendium och hyresbidrag på sammanlagt 50 kronor en kontant
månadslön av 280 kronor 50 öre — d. v. s. per är räknat 3,438 kronor.
Härtill kommer emellertid rätt till fri kost, som av direktionen 1934 värderats
till 774 kronor. Sammanlagt uppnå nu nämnda underläkare en lön
av 4,212 kronor per år. Underläkaren på kliniska laboratoriet erhåller
per år, kosten inberäknad, 3,486 kronor. De båda på kirurgiska kliniken
arbetande underläkarna uppbära i lön per år 3,708 respektive 3,828 kronor.
Härtill kommer kosten och dessutom fri bostad, värderad till 414 kronor
per är. Sammanlagt skulle alitsa den ene uppnå 4,896 och den andre 5,016
kronor. Det kan anmärkas att bostad för närvarande står till innehavarnas
av nämnda kirurgtjänster förfogande.

Som synes är den föreslagna löneregleringen i dessa fall ingalunda liktydig
med en löneförbättring. Tvärtom medför regleringen en synnerligen
kraftig försämring, och så blir fallet även om endast den konstanta lönen
tas i betraktande, möjligen med undantag för underläkaren på kliniska
laboratoriet. Det torde emellertid vara riktigast att jämföra den nuvarande
totala lönen med den föreslagna, eftersom den senare ju är avsedd att
utgöra bruttolön.

Frånräknas förmånen av fri bostad, utgöres för nämnda 5 underläkare
lönen i medeltal av 4,200 kronor per år räknat. Inberäknas denna blir
medeltalet 4,365, vilken närmast motsvarar e 18.

Sjukvårdspersonal. Till sjukvårdspersonalen kan enligt föreliggande
utredning räknas inspektionssköterska, sköterskepersonal (assistent -

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

sköterskor däri inbegripna), sköterskebiträden, sjukgymnaster, fotografibiträden
vid röntgenavdelningen, baderska, badbiträden och kvinnlig vakt -

mästare.

Avlöningsförmånerna bestämmas av lasarettets direktion inom de gränser,
som betingas av givna anslag och i övrigt förefintliga tillgångar.

De sakkunnigas förslag till lönegradsplacering av sjukvårdspersonalen

innebär följande:

Ordinarie:

Löne grad 1

inspektionssköterska. ... B 11

52 sköterskor...........B 7

2 sjukgymnaster........B 9

1 första fotografibiträde

(röntgenavdelningen). ... B 5

1 laboratoriebiträde......B 2

Löne grad 2

sjukgymnaster...... e. o. 9

1 andra fotografibiträde

(röntgenavdelningen) . e. o. U 6
c:a 70 sköterskebiträden e. o. U 5

1 baderska..........e. o. U 6

2 badbiträden........e. o. U 5

Extra:

Extra ordinarie: 2 sjukgymnaster...... e. 9

14 sköterskor (assistent-) e. o. 5 c:a 35 sköterskeöiträden e. XJ 4

Beteckningen U hänför sig till följande, av de sakkunniga framlagda

Förslag till särskild löneplan för vissa icke-ordinarie befattningar vid
serafimerlasarettet, förslagsvis benämnd löneplan U.

Extra

ordinarie tjänstemän

Extra tjänstemän

Lönegrad

Löne-

klass

Ortsgrupp

Pensionsavdrag

Lönegrad

nr

omfattar

löne-

klasserna

F

grund-

belopp

G

grund-

belopp

G

inberäknat
provisor,
dyrortstill.
samt dyr-tidstillfigg
å 10 %

löne-

grad

be-

lopp

nr

omfattar

löne-

klasserna

e.o. U1

h-c

i

1,185

1,230

1,534

e.o.Ul

27

e. U 1

i-h

2

g-b

h

1,2G0

1,308

1,623

2

28

2

h-g

3

f—a

g

1,335

1,386

1,712

3

29

3

g-f

4

e—1

f

1,410

1,464

1,801

4

30

4

f—e

5

d-2

e

1,485

1,542

1,890

5

31

5

e-d

G

c—3

d

1,560

1,620

1,980

6

32

6

d-c

C

1,G50

1,716

2,092

b

1,710

1,776

2,158

a

1,770

1,836

2,224

i

1,830

1,896

2,290

2

1,980

2,052

2,468

3

2,130

2,208

2,646

Anmilrknl n g. Kvinnlig extra ordinarie befattningshavare figer Icke rfttt att Åtnjuta lön enligt högsta
löneklasscn inom vederbörande lönegrad.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Direktionen har funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas
förslag föreligga endast såtillvida, att benämningen fotografibiträde,
vilken vore missvisande, borde ändras till fotograf oell i anslutning
härtill benämningen andra fotografibiträde ändras till fotografibiträde.

Departementschefen har för egen del anfört:

De sakkunnigas förslag har förordats av direktionen för karolinska
sjukhuset och myndigheterna i övrigt med erinringar — frånsett rörande
vissa benämningsfrågor — i huvudsak allenast beträffande sjuksköterskornas
lönegradsplacering och löneförmånerna för en del av den lägst
avlönade personalen.

_Vad först angår sjuksköterskornas lönegradsplacering, hava de sakkunniga
och direktionen för karolinska sjukhuset med utgångspunkt från motsvarande
förhållanden vid tandläkarinstitutet föreslagit en placering i lönegraden
B 7. Medicinalstyrelsen däremot, som funnit vissa skäl tala för att
beträffande ifrågavarande befattningshavare tillämpa nettolönesystem, har
— därest bruttolönesystem ändock ansåges böra genomföras — icke funnit
tillräckliga skäl föreligga att bereda sköterskorna högre löneställning än
den, som tillkommer översköterskor vid statens sinnessjukhus, nämligen
lönegraden B 6.

Enligt min mening äro de av medicinalstyrelsen anförda skälen icke tillfyllest
för att beträffande sjuksköterskorna motivera ett avsteg från den
inom statsförvaltningen i övrigt som regel tillämpade bruttolöneprincipen.
Vad lönenivån beträffar, synes mig den av medicinalstyrelsen ifrågasatta
lägre lönegradsplaceringen icke bereda rättvisa åt här ifrågavarande sjuksköterskepersonal.
Medicinalstyrelsen synes mig icke hava beaktat, att det
här gäller ett statligt undervisningssjukhus, där på grund av utbildningsuppgiften
särskilt höga fordringar måste ställas även på sköterskepersonalen,
som till icke ringa del medverkar i utbildningsarbetet och som därför
i sin helhet närmast torde kunna jämställas med specialutbildade sköterskor
vid vanliga kroppssjukhus. Detta förhållande gör enligt min mening, att
man i förevarande hänseende måste ställa sjukhuset utom jämförelse med
sjukvårdsinrättningar i allmänhet. Jag anser för min del, att den särställning,
sjukhuset sålunda intager, motiverar, att vid detsamma anställda
sjuksköterskor placeras i lönegraden B 7.

Vad angår löneförmånerna för den ovannämnda lägst avlönade sjukvårds-
och ekonomipersonalen, hava de sakkunniga enligt det föregående
funnit erforderligt att, i anslutning till motsvarande förhållanden vid sinnessjukhusen,
föreslå en särskild löneplan — benämnd U — för personal
med lägre löneförmåner än de, som utgå till en icke-ordinarie befattningshavare
i lägsta lönegraden av den statliga löneplanen. Vederbörande personalorganisationer
hava påyrkat, att ifrågavarande befattningshavares
löneförmåner skulle regleras genom kollektivavtal. De sakkunnigas förslag
har i princip tillstyrkts av flertalet myndigheter. Lönenämnden, som
tidigare anslutit sig till samma uppfattning, har emellertid i sitt nu föreliggande
yttrande funnit de från personalhåll framförda skälen för tillämpning
av kollektivanställningsformen böra vinna beaktande.

Jag är för närvarande icke beredd att taga slutlig ställning till sistnämnda
fråga, som äger betydelse jämväl för andra allmänna sjukvårdsinstitutioner
än den nu förevarande och som därför torde böra prövas i ett vidare
sammanhang. För att icke föregripa en sådan prövning har jag funnit er -

21

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

forderlig!, att den personal, som enligt föreliggande förslag skulle inplaceras
å löneplan TJ, tills vidare erhåller ställning allenast såsom extra befattningshavare.
Kostnadsberäkningarna i det följande utgå från denna

förutsättning. TT

Direktionen har i likhet med de sakkunniga törutsatt, att a loneplanen U
placerade extra ordinarie och extra tjänstemän ävensom vikarier för dem
skulle bliva berättigade att erhålla för tjänsteman i Stockholm utgående
provisoriskt dyrortstillägg. I anledning härav ma erinras, att provisoriskt
dyrortstillägg enligt gällande bestämmelser tillkommer, bland andra, extra
ordinarie eller extra tjänsteman, som åtnjuter lön enligt av Kungl. Majit
fastställd löneplan. Därest Kungl. Majit fastställer den ifrågasatta särskilda
loneplanen, utgår sålunda dyrortstillägg automatiskt till de befattningshavare,
som avlönas jämlikt loneplanen. Kommer åter direktionen att fastställa
loneplanen, möter icke hinder för direktionen att — i den män anslagna
medel därtill lämna tillgång — tillerkänna ifrågavarande befattningshavare
ett mot det provisoriska dyrortstillägget svarande lönetillägg.

Direktionens förslag örn ändrad benämning av fotografibiträdena och
statskontorets förslag, att laboratoriebiträde! skulle benämnas handräckningsbiträde,
hava icke givit mig anledning till erinran. Jag saknar här anledning
att ingå på den av de sakkunniga berörda och i yttrandena över de
sakkunnigas förslag avhandlade frågan om den prövotid, som vissa biträden
skulle undergå, innan de erhölle extra ordinarie anställning.

I övrigt anser jag mig kunna i likhet med myndigheterna i huvudsak
biträda de sakkunnigas förslag. Jag återkommer i det följande till den av
statskontoret berörda frågan örn fastställande av antalet extra ordinarie
tjänster vid lasarettet.

Ekonomipersonal. Hit kunna enligt föreliggande utredning hänföras
husmoder, sömmerskor, telefonister, städerskor, köks-, tvätt- och
maskinpersonal, trädgårdsmästare, snickare, vaktmästare, portvakter samt

manliga biträden.

Liksom i fråga om sjukvårdspersonalen bestämmas avlöningsförmånerna
för närvarande av lasarettets direktion inom de gränser, som betingas av
givna anslag och i övrigt förefintliga tillgångar.

De sakkunnigas förslag innebär följande lönegradsplacering:

Ordinarie: Löne.

grad

1 husmoder............. B 6

1 första köksföreståndarinna Bil
1 andra köksföreståndarinna B 7

1 kokerska (diet-)........B 1

1 tvättföreståndarinna .... B 5

1 maskinmästare.........B 14

1 maskinist.............B 10

1 förste reparatör........B 7

1 andre reparatör........B 6

3 förste eldare...........B 5

1 trädgårdsmästare.......B 7

1 snickare (liantv.förest.) ... B 7

Löne grad 2

förste expeditionsvakter. . B 7

1 expeditionsvakt........B 6

1 portvakt.............B 7

2 portvakter............B 6

1 manligt biträde........B 4

Extra ordinarie:

c:a 2 sömmerskor......e. o. U 6

2 telefonister.........e. o. U 6

ela 20 städerskor......e. o. U 5

3 kokerskor.......... e. o. 1

4 första köks- och serve ringsbiträden

.......e. o. U (i

22

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Löne grad c:a

10 köks- och serve -

ringsbiträden .......e. o. U 5

1 tvättföreståndarinnans

närmaste biträde .... e. o. 1
3 första tvättbiträden . . e. o. U 6

c:a 7 tvättbiträden.....e. o. U 5

c:a 4 eldare.......... e. o. 5

c:a 7 manliga biträden . e. o. 4

Löne -

grad

Extra:

c:a 1 sömmerska........e. U 5

c:a 8 städerskor ........e. U 4

c:a 9 köks- och serverings biträden.

............e. U 4

c:a 4 tvättbiträden......e. U 4

c:a 1 eldare............ e. 5

c:a 2 manliga biträden ... e. 4

Direktionens förslag innebär följande ändringar i de sakkunnigas:

a) husmodern placeras i lönegraden B 7 i stället för B 6;

b) i stället för 3 förste eldare i lönegraden B 5 anställas 3 eldare av första
klass i lönegraden B 6;

av de återstående (egentliga) eldarna, vilka enligt de sakkunnigas förslag
skulle erhålla extra ordinarie eller extra tjänsteställning nied placering i 5:e
lönegraden, placeras 2 i lönegraden B 5 såsom eldare av andra klass;

c) de 10 manliga biträdena, av vilka enligt de sakkunniga 1 skulle bliva
ordinarie med placering i lönegraden B 4 och de återstående extra ordinarie
eller extra befattningshavare med placering i 4:e lönegraden, benämnas
»sjukbärare samt gårdskarlar»; 3 av deni placeras såsom ordinarie i lönegraden
B 4;

d) i stället för en förste reparatör i lönegraden B 7 och 1 andre reparatör
i lönegraden B 6 inrättas 2 reparatörstjänster i lönegraden B 7;

e) förste expeditionsvakterna respektive expeditionsvakten och 1 portvakt
respektive 2 portvakter benämnas förste vaktmästare respektive vaktmästare.

Departementschefen har för egen del anfört:

Med hänsyn till vad direktionen för karolinska sjukhuset i ämnet
anfört föreslår jag i likhet med direktionen och de i ärendet hörda myndigheterna,
att husmodern placeras i samma lönegrad som sjuksköterskorna,
alltså i lönegräden B 7.

Beträffande eldarna har jag funnit mig böra i huvudsak biträda de sakkunnigas
förslag med den ändringen, att förste eldarna — dessa befattningshavare
böra enligt min mening lämpligen erhålla denna beteckning
— placeras i lönegraden B 6. Denna placering synes mig riktig på grund
av dessa befattningshavares speciella arbetsuppgifter. Sistnämnda omständighet
motiverar också att förste eldarna, med avsteg från på sistone tilllämpade
principer, erhålla ordinarie ställning. Dock torde med hänsyn
till medicinalstyrelsens erinringar försiktigheten bjuda att för närvarande
placera endast två av de ifrågasatta förste eldarna på ordinarie stat och
giva den återstående förste eldaren extra ordinarie anställning i 6:e lönegraden.
Med den av mig intagna ståndpunkten böra de återstående eldarna
erhålla icke-ordinarie anställning med placering i 5:e lönegraden.

Den av de sakkunniga och direktionen för köksföreståndarinnorna föreslagna
lönegradsplaceringen synes mig välmotiverad med hänsyn till de
krävande arbetsuppgifter, som på ett undervisningssjukhus ankomma på

23

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

dessa befattningshavare. Jag anser mig därför icke böra taga fasta pa statskontorets
antydan om önskvärdheten av en jämkning nedåt av dessa löner.

Däremot finner jag i likhet med statskontoret anledning saknas att placera
andra vaktmästare än förste vaktmästarna i en högre lönegrad än B 5.
Jag förordar därför, med biträdande i övrigt av direktionens förslag i fråga
örn vaktmästarna och portvakterna, att vid lasarettet inrättas befattningar
som förste vaktmästare i lönegraden B 7 och som vaktmästare i lönegraden
B 5. . .

I anslutning till lönenämndens förslag utgår jag vid de efterföljande kostnadsberäkningarna
från att telefonisttjänsterna placeras såsom extra ordinarie
tjänster i 2:a lönegraden.

Vad beträffar medicinalstyrelsens påpekande i avseende a möjligheterna
att tillerkänna den lägre kvinnliga ekonomipersonalen provisoriskt dyrortstillägg
hänvisar jag till vad jag i motsvarande avseende enligt det föregående
yttrat beträffande sjukvårdspersonalen._

I övrigt anser jag mig kunna biträda direktionens förslag med de ändringar,
som betingas av vad i det föregående anförts rörande viss ekonomipersonals
placering tills vidare såsom extra befattningshavare med hänsyn
till den svävande frågan örn kollektivavtals tillämpning vid lasarettet.

Kontorspersonal. Till denna personalkategori har i den föreliggande
utredningen hänförts, förutom sysslomannen, jämväl bokhållare,
kassör, socialt biträde, kontorsskrivare, kontorselev samt kontors- och

skrivbiträden.

Löneförmånerna för denna personal bestämmas på i huvudsak samma
sätt som för sjukvårds- och ekonomipersonalen (jfr ovan).

Den av de sakkunniga ifrågasatta placeringen i det statliga lönesystemet
för förevarande personal återgives här nedan:

Ordinarie:

1 syssloman........

1 bokhållare.......

1 kassör ..........

1 kameralbiträde . . .

1 kontorsbiträde . . . .

Löne grad B

24
B 15
Bil
B 8
B 4

Extra ordinarie: gra,i

1 socialt biträde........e. o. 10

1 kameralbiträde.......e. o. 8

1 kontorsbiträde.......e. o. 4

3 kontorsbiträden (å lä karexp.

).............e. o. 4

Beträffande det sociala biträdet hava de sakkunniga anfört, att denna
befattning, som vore jämförelsevis ny, icke ännu borde göras till en
ordinarie tjänst. En placering i e. o. 10 syntes kunna ske utan risk för
rekryteringsmöjligheterna.

Direktionen har ifrågasatt följande ändringar i de sakkunnigas förslag:

a) i stället för ett kontorsbiträde i lönegraden B 4 inrättas ett kanslibiträde
i lönegraden B 7;

b) i stället för 3 kontorsbiträden å läkarexpeditionerna i lönegraden e. o. 4
inrättas å varje läkarexpedition ett ordinarie kanslibiträde i lönegraden B 7
samt dessutom i vissa fall extra ordinarie sådana tjänster i lönegraden e. o. 7.

Departementschefen har för egen del yttrat:

Med hänsyn till den betydande omfattningen av de kamerala

24

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

uppgifterna vid serafimerlasarettet, som i detta hänseende torde
kunna jämföras med de statliga sinnessjukhusen, har jag intet att
erinra mot de sakkunnigas och direktionens förslag om inrättande av kameralbiträden
i 8:e lönegraden. Däremot synas mig bärande skäl ej hava
av direktionen anförts för ett frångående av de sakkunnigas förslag örn inrättande
av en kontorsbiträdestjänst i lönegraden B 4. Jag kan därför i likhet
med statskontoret icke biträda direktionens förslag örn uppflyttning av
sistnämnda befattning.

Yad sedan angår biträdena å läkarexpeditionerna, hava de sakkunniga
enligt det ovanstående ifrågasatt, att tre sådana biträden, som nu finnas,
skulle bibehållas såsom extra ordinarie i 4:e lönegraden. Direktionen för
karolinska sjukhuset har, under åberopande av dessa biträdens betydelse
för verksamheten vid lasarettet och de stora krav som ställas på dem, förordat,
att sådana biträden skulle anställas vid alla lasarettets läkarexpeditioner
och att befattningarna som regel skulle göras till ordinarie med placering
i kanslibiträdesgraden, lönegraden B 7. Även örn, såvitt jag kan bedöma,
direktionen förebragt starka skäl för sin ståndpunkt, anser jag mig
i likhet med lönenämnden icke kunna tillstyrka, att nämnda befattningar
redan nu göras till ordinarie tjänster. Jag biträder lönenämndens förslag,
att sagda biträden erhålla extra ordinarie anställning med placering i 7:e
lönegraden.

Mot direktionens förslag i övrigt, såvitt här är i fråga, har jag icke funnit
något att erinra.

Övrig personal. Enligt direktionens förslag skulle till vid lasarettet
tjänstgörande övrig personal utgå vissa å sid. 97 och 98 i statsrådsprotokollet
angivna arvoden.

Departementschef en har biträtt direktionens förslag i vad angår arvodesbeloppen.

Vissa särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser. I propositionen
hava föreslagits vissa särskilda bestämmelser angående sköterskepersonalens
semesterförhållanden samt angående ersättning till vikarierande
sköterskor ävensom vissa övergångsbestämmelser, avseende bland
annat rätt till lönefyllnad för sådan personal, som vid övergången till
det nya lönesystemet skulle erhålla lägre lön än enligt det gamla. I
sistnämnda avseende hava de sakkunniga och direktionen föreslagit, att
vid beräkningen av lönefyllnadens belopp hänsyn även finge tagas till
den av 1935 och 1936 ars riksdagar beviljade provisoriska avlöningsförstärkningen.

Gentemot detta förslag har statskon toret erinrat, att 1935 års riksdag vid
sitt beslut om provisorisk avlöningsförhöjning till befattningshavare vid lasarettet
framhållit, hurusom det givetvis måste tillses, att icke statsmakternas
handlingsfrihet vid bedömandet av ett framtida utredningsförslag rörande
serafimerlasarettet i förväg bundes. Med beaktande av vad riksdagen anfört
måste det enligt ämbetsverkets mening anses otvetydigt, att de förbättringar
i avlöningarna till befattningshavarna vid lasarettet, som möjliggjorts
genom de vid 1935 och 1936 års riksdagar beslutade provisoriska
avlöningsförhöjningarna, icke voro avsedda att inverka på den slutliga lönesättningen
för befattningshavarna vid lasarettet. Statskontoret kunde där -

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

25

för icke tillstyrka, att vid bestämmandet av eventuella lönefyllnader till
befattningshavarna hänsyn toges till åt personalen för närvarande utgående
provisorisk avlöningsförhöjning.

Departementschefen har för egen del i fråga örn de ifrågasatta lönefyllnaderna
anfört:

De sakkunnigas och direktionens förslag rörande beredande av lönefyllnad
åt sådan personal, som vid övergången till det nya lönesystemet skulle
erhålla lägre lön än enligt det gamla, synes — såsom statskontoret framhållit
— ej stå i god överensstämmelse med statsmakternas avsikter, såvitt
nämnda förslag avser, att vid beräkningen av avlöningen enligt det gamla
systemet jämväl skulle inbegripas den provisoriska avlöningsförhöjning, som
medgivits genom beslut av 1935 och 1936 års riksdagar. Jag kan därför ej
biträda de sakkunnigas och direktionens förslag på denna punkt. I övrigt
anser jag mig kunna tillstyrka, att de sakkunnigas och direktionens förevarande
förslag läggas till grund för de bestämmelser i ämnet, som böra av
Kungl. Majit meddelas.

Departementschefen har därefter övergått till att behandla serafimerlasarettets
personalbehov under budgetåret 1937/1938.

Av det redan sagda framgår den personaluppsättning, med vilken de
sakkunniga räknat och som synes i huvudsak bygga på de förhållanden,
vilka förelågo, då de sakkunniga avgåvo sitt betänkande.

Sjukhusdirektionen har i sitt utlåtande framhållit, att — sedan sakkunnigbetänkandet
avgavs — anspråk i olika avseenden framförts örn
utökning av personalen vid lasarettet. Direktionen har med tillmötesgående
i viss utsträckning av dessa anspråk framfört nedan angivna
förslag om personalökningar:

Sjukvårdspersonal:

3 ordinarie sjuksköterskor,

11 icke-ordinarie assistentsköterskor och
2% icke-ordinarie sjukgymnaster.

Å andra sidan borde den icke-ordinarie sjukvårdspersonalen minskas med
10 sköterskebiträden. Denna minskning motsvaras (jfr nedan) av en ökning
med 6 provsköterskor och 4 elever. Direktionen ansåge sig böra vid kostnadsberäkningarna
räkna med att hela antalet sköterskebiträden bleve
extra ordinarie befattningshavare.

Kontorspersonal:

2 ordinarie och 1 icke-ordinarie kanslibiträde å läkarexpeditionerna
samt .

1 icke-ordinarie kameralbiträde.

Därjämte hade, såsom av det förut sagda framgår, fyra i de sakkunnigas
förslag såsom kontorsbiträden i 4:e lönegraden upptagna befattningar —
en ordinarie och tre extra ordinarie — placerats i 7:e lönegraden under benämning
kanslibiträden — tre ordinarie och en extra ordinarie.

Lakarp er sonal:

2 underläkarbefattningar i lönegraden e. 23 och

1 andre underliikarbefattning i lönegraden e. 11.

26

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Arv o de stag axe:

Antalet provsköterskor beräknades till inalles 20 mot 14 enligt de sakkunnigas
förslag och antalet sköterskeelev^ till 47 mot 41 enligt de sakkunnigas
förslag. Ökningen utgjorde för vardera kategorien 6. Den verkliga
ökningen utgjorde emellertid endast 2 personer, emedan 6 provsköterskor
och 4 elever skulle ersätta tidigare i stat upptagna 10 sköterskebiträden
(jfr ovan under rubriken sjukvårdspersonal).

Direktionen har vidare erinrat, att medicinalstyrelsen i cirkulärskrivelse
den 30 maj 1936 till samtliga sjukvårdsanstalter, med undantag
för statens sinnessjukhus, utfärdat anvisningar rörande ordnandet av
sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden. De härav föranledda kostnadsökningarna
hade direktionen beräknat till 75,000 kronor.

Frånsett kommande avlöningsförhöjningar, ersättning till vikarier under
semester och sjukdom m. m. skulle den av direktionen förordade ökningen
av antalet befattningshavare medföra en utgiftsökning av netto 73,816
kronor eller, om hänsyn toges jämväl till kostnadsökningen vid tillämpning
av medicinalstyrelsens nyssberörda anvisningar, 148,816 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Direktionens utredning ställer i belysning den fortgående tillväxten
av verksamheten vid serafimerlasarettet och de härigenom ökade anspråken
på arbetskrafter för verksamhetens upprätthållande. Aven
örn det torde vara möjligt att vid en institution av serafimerlasarettets
storlek möta en ganska betydande ökning i arbetsbördan med
hjälp av den redan anställda personalen, lärer det icke vara tillrådligt att
med hänsyn härtill bygga lasarettets personalorganisation på en för snäv
grundval. Sedan verksamheten vid lasarettet lagts under statens omedelbara
ledning och kontroll, synes staten hava anledning intaga en mindre tveksam
hållning gentemot lasarettets önskemål i detta avseende än måhända
tidigare varit fallet. Jag kan icke underlåta att i detta sammanhang fästa
uppmärksamheten på de risker med hänsyn till de sjukas vård, som en
allt för stark arbetsbelastning å personalen kan medföra. Direktionens
föreliggande framställning, som enligt min mening uttömmande klarlägger
behovet av en utökad personal vid vissa av lasarettets avdelningar,
torde kunna i det väsentliga biträdas.

Vad först angår Idkar- och sjukvårdspersonalen vill det förefalla, som
örn särskilt vid neurokirurgiska och neurologiska klinikerna förhållandena
äro sådana, att en omedelbar och ej oväsentlig personalförstärkning är nödvändig.
Jag vill tillstyrka direktionens förslag, att för förstnämnda kliniks
räkning anställas en underläkare, en andre underläkare, 2 sköterskor och

4 assistentsköterskor samt att den neurologiska kliniken tillgodoses med
en underläkare och en assistentsköterska. Härutöver har direktionen äskat
anslag till ytterligare 6 assistentsköterskor, av vilka 5 avses för envar av

5 lasarettsavdelningar, vilka nu sakna sådan sköterska, och den sjätte
skulle vara ambulerande och användas för att bereda de nya assistentsköterskorna
möjlighet till en dags ledighet i veckan. Även detta förslag
anser jag mig böra biträda. Däremot har jag icke blivit övertygad om att
arbetsökningen å gymnastikavdelningen motiverar den av direktionen för
denna avdelning ifrågasatta personalförstärkningen. Anmärkas må, att ett
bifall till direktionens förslag i denna del syntes nödvändiggöra ändring
jämväl i staten för gymnastiska centralinstitutet. Det synes önskvärt,
att frågan kan prövas i dess samband med centralinstitutets anslagsför -

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

27

hållanden, vilket nu ej låter sig göra. På grund härav anser jag mig böra för
närvarande avstyrka direktionens förslag i denna del. Behovet av en särskild
för de elektrokardiografiska undersökningarna m. m. avsedd sköterska
synes ej vara av så trängande beskaffenhet, att det bör redan nu tillgodoses.
Jag avstyrker direktionens härutinnan framlagda förslag. Enligt min mening
bör alltså läkarpersonalen för nästa budgetår utökas med 2 underläkare
och en andre underläkare samt sjukvårdspersonalen med 2 sköterskor
och 11 assistentsköterskor. Härförutom torde medel böra beräknas
för sköterskebiträden och provsköterskor på sätt direktionen föreslagit.

I fråga örn kontorspersonalen har direktionen förordat, att vid neurokirurgiska
klinikens läkarexpedition skulle anställas två kanslibiträden i
7:e lönegraden, det ena ordinarie och det andra extra ordinarie. I det föregående
har jag förklarat mig icke kunna för närvarande tillstyrka, att
befattningar av denna art placeras på ordinarie stat. På grund härav föreslår
jag, med biträdande i övrigt av direktionens förslag, att vid denna
klinik anställas 2 extra ordinarie kanslibiträden. Medel torde vidare böra
anvisas för avlönande av ytterligare ett sådant biträde, utöver de redan
anställda, avsett för de neurologiska och kirurgiska klinikerna. I anslutning
till statskontorets förslag bör vid sysslomanskontoret anställas ett
extra kontorsbiträde. Inalles bör alltså kontorspersonalen utökas med 3
extra ordinarie kanslibiträden och ett extra kontorsbiträde.

Vad till sist angår den av direktionen berörda frågan örn ordnande av
sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden, hava medicinalstyrelsens härutinnan
meddelade anvisningar en i ekonomiskt hänseende mycket vittutseende
innebörd. Jag beaktar emellertid, på sätt jag nyss antytt, den stora
betydelsen av att förhållandena på detta område regleras och anser mig
därför böra biträda direktionens förslag om beräknande för nästa budgetår
av ett belopp av 75,000 kronor för detta ändamål.

Till kostnadsberäkningarna i övrigt återkommer jag i det följande. Redan
här må emellertid uppmärksamheten fästas på att direktionen vid sina
kostnadskalkyler betraktat alla sköterskebiträden och åtskilliga biträdesbefattningar
bland ekonomipersonalen såsom extra ordinarie tjänstemän.
Även om detta betingas allenast av en önskan att erhålla en utgångspunkt
för beräkningarna rörande anslagets storlek och alltså icke innebär,
att alla de ifrågavarande befattningshavarna skulle omedelbart erhålla
extra ordinarie anställning, kan jag icke förorda, att anslagsberäkningarna
verkställas på ett sätt, som skulle medföra, att vederbörande anslagspost
skulle beräknas till större belopp än som i verkligheten skulle åtgå.

Beträffande serafim erlasarettets anslagsbehov under budgetåret
1937/1938 har departementschefen till en början behandlat
lasarettets ställning i anslagshänseende m. lii. och därvid med anslutning
tili framkomna förslag uttalat:

Jag utgår från att under åttonde huvudtiteln för lasarettet uppföras
tvä anslag, det ena till avlöningar och det andra till omkostnader,
samt förutsätter vidare dels att utgifterna för dyrtidstillägg åt i tjänst
varande befattningshavare bestridas från det under huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare i .statens tjänst,
dels ock att ifrågakommande kostnader för pension åt till statens pensionsanstalt
icke anslutna befattningshavare vid lasarettet, vilka pensionerats
eller uppnått pensionsåldern före den 1 juli 1937, samt för änkor och barn

28

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

efter sådana befattningshavare avföras å det under elfte huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. Dyrtidstillägg
å berörda pensionskostnader torde få bestridas från vederbörligt
anslag under elfte huvudtiteln. Jag förutsätter vidare, att å riksstatens inkomstsida
under avdelningen Uppbörd i statens verksamhet uppföres en inkomsttitel,
å vilken redovisas de vid lasarettet inflytande inkomsterna.
Sistberörda fråga torde i annat sammanhang komma att upptagas av chefen
för finansdepartementet. Likaledes biträder jag förslaget örn att Kungl.
Maj:t till ledning för beräkningen av stadens och landstingets bidrag till
kostnaderna för lasarettet skall fastställa en sammanfattande utgifts- och
inkomststat för lasarettet. De härmed förenade detaljfrågorna torde Kungl.
Majit böra framdeles taga under övervägande.

Därefter har departementschefen verkställt anslagsberäkningar och
behandlat de särskilda anslagsbehoven för budgetåret 1937/1938. Enligt
departementschefens förslag skulle för nästa budgetår

till avlöningar anvisas.........................kronor 1,133,000

» omkostnader » » 1,335,000

» dyrtidstillägg beräknas.................... » 125,000

» vissa pensioner (inklusive dyrtidstillägg) beräknas »_18,600

Summa kronor 2,611,600.

Då inkomsterna vid lasarettet, vilka avses skola redovisas å
riksstatens inkomstsida, beräknats till i runt tal 1,892,000 kronor, skulle
statens nettoutgift för lasarettet under nästa budgetår vid bifall till
departementschefens förslag uppgå till 719,600 kronor, innebärande
i förhållande till direktionens förslag en minskning med kronor 64,665

i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

anslaget en minskning med.................... » 287,400

i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade
löpande anslaget (med bortseende sålunda från ett tillfälligt
anslag av 229,427 kronor) en minskning med . . » 57,973.

Enligt statsrådsprotokollet beror anslagsminskningen i första hand på
dels en av direktionen föreslagen höjning av vårdavgifterna för vissa
patienter, dels att poliklinikinkomsterna beräknats i sin helhet skola
tagas i anspråk till täckande av driftkostnader, dels ock att varje utgiftsökning
automatiskt återverkade på bidragen från Stockholms stad
och Stockholms län.

Vid inkomstkalkylerna för nästa budgetår har departementschefen,
som förutsatt, att Kungl. Majit framdeles komme att taga ställning till
direktionens förslag örn höjning av vissa vårdavgifter, tagit direktionens
nyssnämnda förslag till utgångspunkt.

Under kap. lil (sid. 136—203) hava behandlats de karolinska sjukhuset
berörande frågorna.

Under åttonde huvudtiteln äro under rubriken Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset för innevarande budgetår uppförda ett avlönings -

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

29

anslag å 37,400 kronor och ett omkostnadsanslag av 4,000 kronor, båda
uteslutande avseende karolinska sjukhusets direktion, ävensom ett utrustningsanslag
av 180,000 kronor.

I skrivelse den 15 januari 1937 har nu direktionen för karolinska
sjukhuset gjort framställning angående anslag till sjukhuset för budgetåret
1937/1938.

Över framställningen hava avgivits utlåtanden av ett flertal myndigheter.

I sin berörda framställning har direktionen inledningsvis yttrat, att
anslag för nästa budgetår erfordrades — förutom för bestridande av de
med direktionens verksamhet förenade utgifterna — till den del av sjukhuset,
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, som kunde tagas i drift under
nämnda budgetår.

Nämnda klinik skulle, erinrar direktionen, övertaga verksamheten vid
cancerföreningens i Stockholm nuvarande radiumhem, vars lokala förhållanden
länge varit mycket otillfredsställande. Enligt överenskommelse den
8 juni 1934 mellan Kungl. Majit, å ena, samt styrelsen för Konung Gustaf
V:s jubileumsfond och nämnda förening, å andra sidan, skulle klinikens
uppförande bedrivas så, att dess radiumhem jämte nödiga personalbostäder
och ekonomilokaler kunde för sitt ändamål tagas i anspråk senast den 1
oktober 1936, såvida hinder härför ej mötte på grund av strejk, lockout
eller force majeure. På grund av mellankommande omständigheter bleve
byggnaderna ej färdiga förrän instundande höst. Tidpunkten, då kliniken
kunde öppnas, kunde ännu icke angivas men beräknades infalla omkring
den 1 oktober 1937.

För nämnda klinik komme alltså redan under nästa budgetår att erfordras
medel till avlöningar och omkostnader. Vidare måste medel ställas till
förfogande för direktionens avlöningar och omkostnader. Slutligen påkallades
anslag för avslutande av klinikens utrustning, i den mån densamma ankomme
på statsverket, samt för påbörjande av inventarieanskaffningen till
övriga delar av sjukhuset. Av klinikens verksamhet komme också att inflyta
inkomster.

I fråga om uppställningen av anslagen till sjukhuset hade direktionen,
som i detta avseende rådfört sig med riksräkenskapsverket och medicinalstyrelsen,
ansett sig böra föreslå, att för karolinska sjukhuset å riksstatens
utgiftssida uppfördes — förutom anslag till sjukhusets utrustning — ett
anslag till avlöningar och ett anslag till omkostnader, vardera till belopp,
som motsvarade de beräknade bruttoutgifterna för ändamålen under budgetåret,
samt att å riksstatens inkomstsida uppfördes en ny inkomsttitel,
inkomster vid karolinska sjukhuset, å vilken skulle uppdebiteras de från
olika håll i anledning av sjukhusets verksamhet inflytande intäkterna.

Direktionen har vidare erinrat örn innehållet i gällande överenskommelse
mellan Kungl. Majit, styrelsen för jubileumskliniken~och cancerföreningen,
vari bland annat beröres jubileumsklinikens organisation
m. m. (jfr prop. sid. 138—140). Härav inhämtas bland annat, att jubileumskliniken
avsåges skola uppdelas i dels en klinisk avdelning, benämnd
radiumhemmet, och dels forskningsavdelningar, nämligen en fysisk
och en svulstpatologisk avdelning.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Direktionens förslag avser, jämte annat, lönereglering för befattningshavarna
vid jubileumskliniken enligt i huvudsak samma grunder, som av
direktionen ifrågasatts beträffande serafimerlasarettet.

Departementschefen har inledningsvis tagit ställning till vad direktionen
sålunda föreslagit och därvid anfört:

Lönerna för de vid jubileumskliniken anställda befattningshavarna
böra, såsom redan i det föregående antytts, regleras i överensstämmelse
med de för serafimerlasarettets personal föreslagna grunderna.
Jag har intet att erinra mot direktionens åsikt, att personalen vid
kliniken bör hänföras till den dyrortsgrupp, som gäller för Stockholms stad.
Kungl. Majit torde böra i sinom tid meddela härför erforderliga bestämmelser.
I avseende å provisoriskt dyrortstillägg lärer personalen böra likställas
med personal, vars stationerings- eller förläggmngsort utgör Stockholms
stad, Hagalunds municipalsamhälle m. fl. orter. Riksdagens medgivande
härtill bör utverkas.

Då verksamheten vid jubileumskliniken ej beräknas kunna taga sin början
förrän under loppet av nästa budgetår, torde avlöningsreglementet för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, böra äga tillämpning å befattningshavare vid
sjukhuset från och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

Jag förutsätter, att de med sjukhusets verksamhet förenade utgifterna
och inkomsterna redovisas å riksstaten på i huvudsak samma sätt som ovan
ifrågasatts beträffande serafimerlasarettet.

Till detaljerna i direktionens förslag återkommer jag i det följande.

Departementschefen har därefter övergått till att beräkna avlöningsanslaget.

Direktionens förslag i fråga om nämnda anslag innebär en anslagshöjning
med 9,000 kronor beträffande direktionens egna avlöningskostnader.
Direktionens utredning rörande personalbehovet vid jubileumskliniken
grundar sig på ett av professorerna G. Forssell, E. Key och
E. Berven enligt uppdrag av cancerföreningen i ämnet framlagt förslag.
I sammandrag innebär den av direktionen för radiumhemmet föreslagna
personalstaten följande:

Ordinarie tjänstemän:

a) Läkarpersonak

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen................

b) Sjukvårdspersonal.

1 föreståndarinna för vårdavdelningarna vid kliniken . ........

1 föreståndarinna för övervaknings- och kontrollavdelningen . . .

1 kurator...................................••••••••

1 reparatör för röntgen- och ljusavdelningen (gemensam för radiumhemmet
och karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning)

1 biträdande föreståndarinna............................

20 sjuksköterskor......................................

B 26

B 11
B 11
B 11

B 7
B 7
B 7

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 31

6 kontrollbiträden .................................... B 7

10 röntgenbiträden....................................B 6

1 fotograf........................................... B 5

c) Ekonomipersonal.

1 förste vaktmästare.................................. B 7

1 sjukbärare........................................B 4

d) Kontorspersonal.

1 kassör............................................ Bil

1 kanslibiträde....................................... B 7

Extra ordinarie tjänstemän:

2 biträdande läkare...............................e. o. 23

5 kontrollbiträden................................. e. o. 7

21 assistentsköterskor...............................e. o. 5

1 kontorsbiträde..................................e. o. 4

11 biträden......................................e. o. 4

1 sjukbärare.....................................e. o. 4

1 baderska....................................... e. o. U 6

1 baderskebiträde................................e. o. U 5

2 garderobier................................... e. o. U 5

20 städerskor...................................... e. o. U 5

Extra tjänstemän:

8 underläkare........................................ e. 23

Arvodister:

1 överläkare.................................. kronor 1,500

8 provsköterskor.............................. » 11,040

6 elever..................................... » 6,480

4 provelever.................................. » 3,120

1 städerska (ej full tjänstgöring).................. » 1,080

samt dessutom, tills karolinska sjukhuset träder i full verksamhet,

1 köksföreståndarinna.............. kronor 2,340

2 husor ..................................... » 3,480

6 köksbiträden................................ » 10,440

2 telefonister................................. » 3,480

För forskningsavdelningarna föreslås av direktionen följande
personaluppsättning:

Ordinarie tjänstemän:

1. Radiofy siska avdelningen:

1 laborator i radiofysik................................B 26

1 tekniskt biträde för fysiska beräkningar .................B 7

2. Svulstpatologiska avdelningen:

1 tekniskt biträde för mikroskopiska preparationer...........B 7

1 kanslibiträde för svulstpatologiska avdelningens arkiv.......B 7

32

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Extra ordinarie tjänsteman:

1 städerska vid svnlstpatologiska avdelningen.............e. o. 5

Arvodister:

1 assistent vid svulstpatologiska avdelningen..... kronor 5,400

1 städerska vid radiofysiska avdelningen (ej full tjänstgöring)
..................................... * 1,080.

Beträffande den av direktionen till stöd för ovanstående förslag förebragta
motiveringen hänvisas till propositionen (sid. 146 159).

Direktionen har vidare berört den redan i det föregående för serafimerlasarettets
del omnämnda frågan örn åtgärder för ordnande av sjukvårdspersonalens
arbetsförhållanden samt har i detta avseende anfört, att direktionen
icke ansett det för jubileumskliniken behövligt att för sagda ändamål
i avlöningsstaten beräkna särskild anslagspost. Direktionen utginge
dock från att, därest medel för ändamålet skulle komma att bliva erforderliga
vid jubileumskliniken, anslagsposten till »avlöningar till övrig ickeordinarie
personal» skulle kunna anlitas härför.

Vidare har direktionen framlagt förslag till avlöningsstat för personal
vid jubileumskliniken, avseende helt budgetår och slutande a en summa
av 492,000 kronor. Då jubileumskliniken under budgetåret 1937/1938
beräknades vara i drift endast under nio månader, borde de i avlöningsstaten
för helt budgetår upptagna anslagsposterna reduceras till 3/i och
avlöningskostnaderna för jubileumskliniken salunda upptagas till (bX
492,000 =) 369,000 kronor.

Med utgångspunkt härifrån har direktionen föreslagit, att för karolinska
sjukhuset skulle för nästkommande budgetår fastställas en avlöningsstat,
slutande å 415,400 kronor, varav för direktionen 46,400 kronor
och för jubileumskliniken 369,000 kronor.

Slutligen har direktionen berört frågorna örn dyrtidstillägg och pension
samt framlagt förslag till särbestämmelser, motsvarande dem som skulle
gälla för serafimerlasarettets befattningshavare, ävensom till vissa övergångsbestämmelser.

Med anledning av i statskontorets yttrande över direktionens ovanberörda
förslag framförda erinringar har sjukhusdirektionen i en såsom
eget utlåtande åberopad promemoria av professorn Berven bemött sagda
erinringar och framlagt ytterligare motivering för direktionens förslag
(se propositionen sid. 171—178).

Departementschefen har för egen del anfört:

Direktionens förslag i vad avser de med direktionens egen verksamhet
förenade kostnaderna innebär, att de nu utgående anslagsmedlen
å förslagsvis 1,000 kronor till vikariatsersättningar m. m. skulle
indragas samt att en höjning med 10,000 kronor skulle vidtagas i de
för bestridande av utredningskostnader avsedda anslagsmedlen. Vad
angår sistnämnda förslag, är det vid en anläggning av karolinska sjukhusets
storlek givetvis särskilt betydelsefullt, att en ändamålsenlig och
ekonomisk planläggning av driften kommer till stånd. Direktionen synes
med hänsyn härtill böra beredas ganska rikliga anslag för avlönande av
utredningsmän och annan expertis. Jag anser mig därför ej böra resa någon

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

33

erinran mot direktionens förslag om en höjning av de härför avsedda anslagsmedlen.
Biträdes detta förslag, skulle inalles 14,000 kronor stå till förfogande
för ändamålet. Dessa anslagsmedel torde få anses vara av tillfällig
karaktär. Mot direktionens förstberörda förslag om slopande av de för
bestridande av vissa vikariatsersättningar avsedda anslagsmedlen har jag
intet att erinra.

Enligt det ovanstående kommer jubileumskliniken att bestå av å ena
sidan en klinisk avdelning, benämnd radiumhemmet, med tillhörande poliklinik
och behandlingsinstitut m. m., å andra sidan två forskningsavdelningar.
Radiumhemmet är avsett att drivas av staten. Staten har att gälda
driftkostnaderna, i den mån dessa icke täckas av andra inflytande medel.
Kostnaderna för driften av forskningsavdelningarna, vilka skola stå till
jubileumsfondens förfogande för utförande av arbeten, som avse att befrämja
det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna, avses däremot skola
bäras av fonden till den del dessa kostnader ej avse personal, som regelmässigt
erfordras för utförande av det löpande arbetet å avdelningarna åt
radiumhemmet och sjukhuset i övrigt, och vissa andra, löpande utgifter.
De personalkostnader för sistnämnda avdelningar, som ej ankomma på
fonden, skola gäldas av staten.

Vad angår radiumhemmet, har den för denna sjukvårdsinstitution
av direktionen ifrågasatta personalstaten framkallat erinringar
från statskontorets sida. Statskontoret anser direktionens förslag innebära
en alltför stark utökning av personalen både i förhållande till de beräkningar,
som framlades i propositionen nr 232/1930, och i jämförelse med
radiumhemmets nuvarande personaluppsättning. Ämbetsverket har svårt
att föreställa sig, att icke betydande reduceringar i det föreslagna antalet
befattningshavare borde kunna genomföras, utan att radiumhemmets för
sjukvården synnerligen betydelsefulla verksamhet komme att förryckas,
och har förutsatt, att denna fråga skulle göras till föremål för förnyat övervägande
i syfte att åstadkomma begränsning av det föreslagna personalantalet.

På grund härav har jag låtit direktionen för karolinska sjukhuset taga
frågan under förnyat övervägande. De uppgifter, som åberopats i den av
direktionen i samband härmed överlämnade promemorian, synas mig
ådagalägga, att den ur humanitär synpunkt glädjande snabba utvecklingen
av den radioterapeutiska läkekonsten varit av den art, att 1930 års kalkyler
numera sakna aktualitet. Denna sida av saken torde därför kunna förbigås
med vad nu yttrats. Vad däremot gäller jämförelsen med radiumhemmets
nuvarande personaluppsättning, har promemorian, synes det mig, icke helt
jävat statskontorets slutsats, att direktionens förslag innebär en betydande
utökning av den nuvarande personalorganisationen vid radiumhemmet, och
detta även om hänsyn tages till att jubileumskliniken kommer att inrymma
flera specialavdelningar, som sakna motsvarighet vid det nuvarande radiumhemmet.
För denna utökning har emellertid — såvitt jag kan bedöma denna
för en icke fackman svårtillgängliga fråga — i promemorian förebragts en
övertygande motivering. I detta sammanhang har jag anledning beklaga,
att medicinalstyrelsen, vars uppfattning kunnat vara till god vägledning
för de anslagsbedömande myndigheterna och vars anvisningar delvis åberopats
som motiv för förslaget till personalorganisation, icke sett sig i stånd
att bilda sig något eget omdöme om behovet av det av direktionen ifrågasatta
antalet befattningshavare.

Bihang lill riksdagens ''protokoll 1037. G sami. Nr 1HJ.

3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Såsom av promemorian framgår, betingas nämligen en del av den ifrågasatta
utökningen av sjukvårds- och ekonomipersonalen utav de av medicinalstyrelsen
meddelade anvisningarna rörande ordnandet av sjukvårdspersonalens
arbetsförhållanden. Om personalorganisationen erhåller den av direktionen
föreslagna omfattningen, synes det vara för direktionen möjligt
att helt realisera medicinalstyrelsens program. Med hänsyn till den ståndpunkt,
jag i det föregående intagit till motsvarande serafimerlasarettet berörande
fråga, har jag ingen erinran att framställa mot direktionens förslag,
såvitt nu är ifråga. Även förslaget i övrigt synes mig kunna till sina huvuddrag
biträdas. Emellertid finner jag försiktigheten bjuda, att personalen till
en början i något större omfattning än direktionen tänkt sig beredes extra
ordinarie och extra tjänsteställning. Ur sjukhusets synpunkt är detta icke
ägnat att framkalla några mera nämnvärda olägenheter. För befattningshavarna
själva har en sådan anordning, försåvitt de ernå extra ordinarie
tjänsteställning, icke någon större betydelse med hänsyn till de nu gällande
bestämmelserna rörande tjänste- och familjepension för extra ordinarie
tjänstemän. Vad särskilt angår den personal, som avsetts skola hänföras
till löneplanen U, bör denna av skäl, som jag förut anfört i avseende å motsvarande
personal vid serafimerlasarettet, tills vidare erhålla ställning såsom
extra befattningshavare.

Jag övergår härefter till att behandla detaljerna i direktionens förslag
till personalstat för radiumhemmet.

Vad beträffar läkarpersonalen, biträder jag förslaget, att till överläkaren
vid allmänna avdelningen skall utgå arvode med 1,500 kronor och att överläkaren
vid gynekologiska avdelningen bör placeras såsom ordinarie tjänsteman
i lönegraden B 20. Likaledes ansluter jag mig till direktionens uppfattning,
att de båda biträdande läkarna böra placeras såsom extra ordinarie
tjänstemän i 23:e lönegraden. Anmärkas må, att de biträdande läkarna
icke skola hava rätt till enskild praktik, vadan de förhållanden,
som föranlett mig att i det föregående föreslå, att de biträdande läkarna
vid serafimerlasarettet skola erhålla lön i form av arvoden, icke föreligga
för de nu förevarande läkarnas vidkommande. Någon nedskärning av antalet
underläkare vill jag icke ifrågasätta. Däremot förordar jag, i anledning
av vad i vissa av de i ärendet avgivna yttrandena anförts och i enlighet
med promemorians ståndpunkt, att av de åtta underläkarna, vilka alla
enligt direktionens förslag skulle placeras i lönegraden e. 23, fyra erhålla
lön i denna lönegrad och de återstående fyra i lönegraden e. 22.

I fråga örn sjukvårdspersonalen tillstyrker jag förslaget, att å den personalförteckning,
som bör fastställas för jubileumskliniken, uppföras två
föreståndarinnor i lönegraden Bil, den ena för vårdavdelningarna vid kliniken
och den andra för övervaknings- och kontrollavdelningen. Däremot
anser jag, att den biträdande föreståndarinnan vid vårdavdelningarna, som
direktionen föreslagit skola erhålla ordinarie anställning i lönegraden B 7,
bör kunna åtminstone till en början beredas extra ordinarie anställning
i 7:e lönegraden.

Med hänsyn till vad av direktionen anförts vill jag icke motsätta mig
att vid jubileumskliniken inrättas en ordinarie kuratorstjänst i lönegraden
Bil.

Behovet av en reparatör i lönegraden B 7 för röntgen- och ljusavdelningen,
avsedd också för karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning,
synes mig väl styrkt. Denne befattningshavare bör dock enligt vad

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 35

jag förvissat mig om hänföras icke till sjukvårdspersonalen utan till ekonomipersonalen
.

Jag biträder direktionens förslag rörande inrättande av 20 sjukskötersketjänster
i lönegraden B 7. Beträffande skälen till att jag tillstyrker en placering
i sagda lönegrad hänvisas till vad ovan yttrats beträffande placeringen
i lönegrad av serafimerlasarettets sjuksköterskor. I det följande beräknar
jag i likhet med direktionen anslagsmedel för 21 assistentsköterskor
i lönegraden e. o. 5.

De elva av direktionen föreslagna kontrollbiträdena bilda en personalkategori
utan motsvarighet vid serafimerlasarettet. Rörande behovet av
dessa biträden synes icke råda någon tvekan. Sex av biträdena skulle enligt
direktionens förslag beredas ordinarie anställning i lönegraden B 7 och fem
extra ordinarie anställning i 7:e lönegraden. Lönenämnden har funnit det
föreslagna antalet biträden anmärkningsvärt stort och ifrågasatt, om icke
en del av göromålen skulle kunna anförtros åt befattningshavare i 4:e lönegraden.
Statskontoret synes vara böjt för att tillstyrka en liknande anordning.
I promemorian har också framkastats tanken, att två av biträdena
skulle placeras i 4:e lönegraden. Enligt min mening bör så ske, allenast om
det föreligger någon olikhet i fråga örn biträdenas arbetsuppgifter. Då så
icke lärer vara fallet och befattningshavarnas arbetsuppgifter och ställning
i och för sig motiverar en placering i 7:e lönegraden, anser jag mig icke böra
taga fasta på förslaget örn att vissa av dem skulle avlönas enligt 4:e lönegraden.
Jag har övervägt lämpligheten att vidtaga någon minskning i det
av direktionen beräknade sammanlagda antalet kontrollbiträden. Då emellertid
den verksamhet, som skall handhavas av dessa biträden, synes vara
av väsentlig betydelse för kliniken, vill jag icke taga detta på mitt ansvar.
Jag tillstyrker därför direktionens förslag allenast med den ändringen, att
jag bygger anslagskalkylerna i det följande på förutsättningen av att två
av de fem icke-ordinarie kontrollbiträdena beredas anställning som extra
tjänstemän.

Direktionen har ursprungligen föreslagit, att tio befattningar som röntgenbiträden
skulle inrättas, samtliga ordinarie med placering i lönegraden
B 6. Lönenämnden har ansett, att några av dessa lämpligen borde kunna
erhålla extra ordinarie anställning. Statskontoret har icke velat motsätta
sig, att denna biträdespersonal — till det antal, som befunnes erforderligt —
efter lämplig fördelning inplacerades som ordinarie, extra ordinarie och
extra tjänstemän i 6:e lönegraden. I anknytning härtill har i promemorian
framhållits, att ett mindre antal, exempelvis tre k fyra, syntes kunna utan
men för sjukvården anställas som extra ordinarie. För egen del anser jag
någon minskning av antalet biträden icke böra ske. Vad tjänsteställningen
beträffar, vill jag med hänsyn till de små befordringsmöjligheterna inom
denna personalkategori icke gå längre än att föreslå, att sex av tjänsterna
sättas på ordinarie stat med placering i lönegraden B G, medan avlöningsanslaget,
vad innehavarna av de fyra återstående tjänsterna angår, beräknas
på så sätt, att två av dem erhålla lön som extra ordinarie och två som
extra tjänstemän i 6:e lönegraden.

Jag tillstyrker direktionens förslag vad angår den för övervaknings- och
kontrollavdelningen avsedde fotografen.

Direktionen har föreslagit, att medel skulle anvisas för avlönande av elva
»biträden» i lönegraden c. o. 4. Statskontoret har trott sig finna, att dessa
i huvudsak skulle utföra samma arbete, som ålåge sköterskebiträde!! vid
serafimerlasarettet, och har därför föreslagit, att biträdena skulle i löne -

36

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

hänseende jämställas med ifrågavarande befattningshavare, d. v. s. placeras
i lönegraderna e. o. U 5 och e. Ut. I promemorian hava anförts enligt
min mening bärande skäl för att dessa befattningshavare icke böra jämföras
med serafimerlasarettets sköterskebiträden men samtidigt antytts möjligheten
av en placering av biträdena i exempelvis lönegraden e. o. 2. Vid anslagsberäkningarna
i det följande utgår jag för egen del från att åtta av
dessa biträden —• biträdena böra lämpligen benämnas sjukvårdsbiträden —
placeras i lönegraden e. o. 2 och tre i lönegraden e. 2.

Direktionens förslag rörande sjukvårdspersonalen i övrigt lämnar jag i
huvudsak utan annan erinran än som följer av vad jag förut anfört i fråga
örn de till löneplanen U hänförda befattningshavarnas ställning. Jag beräknar
sålunda i det följande anslagsmedel för avlönande av 1 baderska i
lönegraden e. U 5 och ett badbiträde i lönegraden e. U 4. Vad angår provsköterskor,
elever och provelever, har direktionen, såsom av handlingarna
i ärendet framgår, förutsatt, att i de för ändamålet under delposten till
grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknade avlöningsmedlen
skulle inbegripas jämväl de till ifrågavarande befattningshavare utgående
förmånerna av fri bostad och kost. På grund härav har direktionen
under nämnda delpost beräknat — för helt budgetår — för 8 provsköterskor
inalles 11,040 kronor, för 6 elever inalles 6,480 kronor och för 4 provelever
inalles 3,120 kronor. Då under delposten allenast bör medtagas den
till befattningshavarna kontant utgående ersättningen — för år räknat 600
kronor för provsköterska och 300 kronor för elev (provelever åtnjuta icke
sådan ersättning) — bör beloppet å 11,040 kronor sänkas till 4,800 kronor
och beloppet å 6,480 kronor till 1,800 kronor samt beloppet å 3,120 kronor
utgå.

Mot direktionens förslag i avseende å ekonomipersonalen har jag med
nyss angiven reservation i fråga om lön enligt löneplanen U i huvudsak
intet att erinra. Jag förutsätter alltså, att vid radiumhemmet skola finnas
anställda — förutom den ovannämnde reparatören — två ordinarie
befattningshavare, tillhörande denna personalkategori, nämligen en förste
vaktmästare i lönegraden B 7 och en sjukbärare i lönegraden B 4. Vid kostnadsberäkningarna
utgår jag vidare från att ur avlöningsanslaget skall
bestridas lön till en sjukbärare i lönegraden e. o. 4 och till två garderobiärer
i lönegraden e. U 4. Vad städerskorna beträffar, har direktionen för
radiumhemmet beräknat medel till 19 städerskor med heltidstjänstgöring
i lönegraden e. o. U 5. Detta antal har synts mig väl högt. Anmärkas må,
att vid det betydligt större serafimerlasarettet av tillgängliga uppgifter att
döma sysselsättas endast ett 30-tal städerskor. Med hänsyn härtill beräknar
jag i det följande för radiumhemmet anslag till 15 sådana befattningshavare,
samtliga i lönegraden e. U 4. Visar sig detta antal befattningshavare
otillräckligt, torde ytterligare medel för ändamålet kunna ställas till
förfogande. Beräkningarna rörande storleken av och arvodena för den ekonomipersonal,
som bör finnas anställd vid radiumhemmet under tiden till
dess karolinska sjukhuset träder i full verksamhet (1 köksföreståndarinna
2,340 kronor, 2 husor tillhopa 3,480 kronor, 6 köksbiträden tillhopa 10,440
kronor och 2 telefonister tillhopa 3,480 kronor), synas kunna godtagas.

Vad till sist angår kontorspersonalen, finner jag övervägande skäl tala för
att denna personal ännu så länge och i anslutning till promemorians ståndpunkt
beredes extra ordinarie anställning. Jag föreslår alltså, med tillstyrkande
i övrigt av direktionens förslag, att för ifrågavarande uppgifter an -

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

37

ställas en kassör i lönegraden e. o. 11, ett kanslibiträde i lönegraden e. o. 7
(båda avsedda för kontoret) och ett kontorsbiträde (avsett för övervaknings-
och kontrollavdelningen) i lönegraden e. o. 4.

Vad till sist beträffar fors k ningsav delningarna, innebär
direktionens förslag, att vid dessa avdelningar skulle av staten avlönas en
laborator i radiofysik i lönegraden B 26, en assistent med ett arvode av
5,400 kronor, två tekniska biträden i lönegraden B 7 och ett kanslibiträde
i samma lönegrad samt två städerskor, den ena med full tjänstgöring och
avlönad enligt lönegraden e. o. U 5 samt den andra med avkortad tjänstgöring
och arvode om 1,080 kronor. Statskontoret har ifrågasatt, örn icke
den del av avlöningskostnaderna vid förevarande, avdelningar, som staten
sålunda skulle bära, måste anses alltför hög. I promemorian har häremot
gjorts gällande, att den av direktionen för ändamålet ifrågasatta personalen
vore oundgängligen nödvändig för forskningsavdelningarnas regelmässiga
utförande av det löpande arbetet åt radiumhemmet och sjukhuset i
övrigt. Då förslaget alltså ansluter sig till gällande avtalsbestämmelser, anser
jag mig icke kunna mot bestridande av direktionen, som får förutsättas
hava ägnat denna fråga en omsorgsfull prövning, ifrågasätta någon personalreduktion.
Mot de föreslagna löneförmånerna har jag intet annat att
erinra än att städerskelönen bör beräknas enligt lönegraden e. U 4 och sagda
städerskearvode till 1,000 kronor.

Med anledning av vad i promemorian yttrats och då vederbörande anslagspost
i det följande föreslås skola betecknas förslagsvis, torde det ej
vara erforderligt att till direktionens förfogande för bestridande av under
budgetåret uppkommande behov av ersättning till ytterligare personal beräkna
särskilt anslagsbelopp.

Innan jag ingår på beräkningarna av avlöningsanslaget för nästa budgetår,
må framhållas, att jag icke har något att i huvudsak erinra mot de
av direktionen ifrågasatta särskilda bestämmelser, som böra
meddelas vid avlöningsreglementets utsträckning till att gälla karolinska
sjukhuset, till den del dessa bestämmelser överensstämma med de av mig
i det föregående för serafimerlasarettets vidkommande tillstyrkta föreskrifterna
i ämnet. Som nämnts skilja sig de föreslagna särbestämmelserna från
de för serafimerlasarettet förordade endast såvitt angår semesterrätten. I
detta hänseende har för radiumhemmet ifrågasatts avsevärt förmånligare
villkor, än gällande avlöningsbestämmelser medgiva och för serafimerlasarettet
föreslagits. I likhet med statskontoret vill jag med hänsyn till de
speciella arbetsförhållandena vid radiumhemmet icke motsätta mig förslaget
i denna del. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela härutinnan
och i övrigt erforderliga bestämmelser.

Vad övergångsbestämmelserna beträffa, biträder jag förslaget
örn rätt att för placering i löneklass tillgodoräkna den tid, vederbörande
befattningshavare innehaft motsvarande befattning vid cancerföreningens
vårdanstalt i Stockholm, och örn rätt att, därest befattningshavare före
övergången åtnjöt rätt till längre semester än den, han enligt de nya avlöningsbestämmelserna
skulle erhålla, behålla sagda rätt. Däremot kan jag
i likhet med statskontoret och på av detta ämbetsverk anförda skäl icke
tillstyrka någon rätt för befattningshavare att erhålla personlig lönefyllnad,
för den händelse löneförmånerna efter överflyttningen till statstjänst skulle
understiga eller komma att understiga vad befattningshavaren tidigare ägt
eller kunnat komma att uppbära.

38 Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Departementschefen har därefter verkställt anslagsberäkningar, utmynnande
i en slutsumma å aviöningsstaten av 480,300 kronor, vilket belopp
avser förhållandena för helt budgetår. För budgetåret 1937 1938 borde
denna summa reduceras till 3,h, eller 371,900 kronor.

I fråga örn omkostnadsanslaget har departementschefen godtagit av
direktionen uppgjorda kostnadsberäkningar med viss ändring, föranledd
av vad riksräkenskapsverket i ämnet anfört. Omkostnadsan slagets
slutsumma uppgår enligt Kungl. Maurts förslag till 253,000 kronor.

Beträffande utrustning sanslag et har direktionen erinrat, att utrustningen
av radiumhemmet vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik skall till
hälften bekostas av Konung Gustaf V:s jubileumsfond och cancerföreningen
och att Stockholms stad och Stockholms läns landsting enligt gällande
avtal skola bidraga till kostnaden för utrustning av de platser, varöver
staden och länet skulle disponera, med belopp motsvarande verkliga
utrustningskostnaden, dock högst det belopp, staden respektive landstinget
skulle behöva vidkännas för utrustning vid eget nyuppfört, på flera specialavdelningar
uppdelat sjukhus. Direktionen hade låtit upprätta förslag
till plan för utrustning av radiumhemmet jämte därtill hörande personalbostäder.
Denna plan slutade å ett totalbelopp av 927,236 kronor.

Från nämnda belopp kunde emellertid dragas dels ett belopp av 70,000
kronor, motsvarande inköpsvärdet för vissa inventarier i det nuvarande,
cancerföreningen tillhöriga radiumhemmet, vilka föreningen beslutat under
viss förutsättning utan ersättning överföra till det nya radiumhemmet,
dels ock vissa besparingar om 40,000 kronor. Den verkliga anskaffningen
uppginge därför till omkring 817,000 kronor, vilket motsvarade
7,230 kronor för envar av radiumhemmets 113 vårdplatser. Av
den till 817,000 kronor beräknade inventariekostnaden skulle Konung
Gustaf V:s jubileumsfond erlägga hälften eller 408,500 kronor. Stockholms
stad och Stockholms läns landsting komma att bidraga med 180,000
kronor respektive 27,500 kronor. Statens eget bidrag skulle alltså uppgå
till 201,000 kronor. Då radiumhemmet beräknades stå färdigt till den 1
oktober 1937, borde alltså till dess detta belopp hava ställts till förfogande.

Övriga under byggnad varande kliniker vid sjukhuset beräknades bliva
färdiga att tagas i bruk under år 1939. Direktionen hade ännu ej medhunnit
någon fullständig beräkning av utrustningskostnaderna för dessa kliniker
och följaktligen ej kunnat träffa uppgörelser med Stockholms stad
och Stockholms läns landsting om bidrag till utrustningskostnaderna för de
vårdplatser, som staden och länet enligt gällande avtal skulle disponera.
Verkställda preliminära kalkyler gåve vid handen, att utrustningskostnaden
för dessa delar av sjukhuset icke kunde förväntas understiga 4,500,000
kronor. Da det vore nödvändigt att påbörja inventarieanskaffningen under
budgetåret 1937/1938, hade direktionen till sjukhusets utrustning, däri inräknat
jämväl avslutande av radiumhemmets utrustning, beräknat ett belopp
av 2,500,000 kronor bliva erforderligt av statsmedel under budgetåret
193J/l 938. Av berörda belopp beräknades 200,000 kronor belöpa å enskilda
vårdplatser och sålunda utgå av lånemedel.

Direktionen har på grund härav hemställt, att för budgetåret 1937/1938
måtte under åttonde huvudtiteln till utrustning anvisas ett reservations -

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

39

anslag av 2,300,000 kronor och under Utgifter för kapitalökning till utrustning
av enskilda vårdplatser ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Det är givetvis vanskligt att nied någon grad av säkerhet bedöma
skäligheten av det utav direktionen äskade statsanslaget å 201,000
kronor till utrustning av radiumhemmet. Ännu svårare är det att
på detta stadium bilda sig en uppfattning om behovet av anslag för
utrustning av sjukhuset i övrigt. Även örn en del av den i jämförelse med
1930 års kalkyler betydande ökningen av de för sistberörda ändamål beräknade
kostnaderna torde kunna tillskrivas de under senare år inträdda
ändrade prisförhållandena, kan jag i likhet med statskontoret ej undgå att
finna kostnadsökningen anmärkningsvärt stor. Jag förutsätter, att direktionen
låter sig angeläget vara att, såsom skett beträffande radiumhemmet,
pröva alla möjligheter till ett förbilligande av nämnda kostnader utan att
dock eftersätta de fordringar på utrustningen, som måste ställas vid ett
sjukhus av karolinska sjukhusets kvalitet. Jag anser mig böra föreslå, att
det av direktionen för nästa budgetår äskade utrustningsanslaget,o sammanlagt
2,500,000 kronor, nu i sin helhet anvisas men utgår härvid från att
det anslag, som bör för ändamålet anvisas för budgetåret 1938/1939, ej behöver
bli så stort som direktionen synes hava tänkt sig.

Jag delar statskontorets och riksräkenskapsverkets uppfattning om att
nyssberörda belopp, som alltså innesluter utrustningskostnader för både
radiumhemmet och sjukhuset i övrigt, bör i sin helhet bestridas från anslag
under åttonde huvudtiteln, vilket anslag lämpligen bör betecknas såsom
reservationsanslag.

Slutligen har i propositionen lämnats en redogörelse för beräkningen
av de inkomster vid karolinska sjukhuset, vilka avses att uppföras under
särskild inkomsttitel å riksstatens inkomstsida. Inkomsterna har departementschefen
för nästkommande budgetår beräknat till 244,000 kronor.
I anslutning härtill har departementschefen till sist sammanfattningsvis
anfört:

Vid bifall till mina i det föregående framställda förslag erfordras
vid karolinska sjukhuset under nästa budgetår för avlöningar 371,900
kronor och för omkostnader 253,000 kronor. Om härtill liigges kostnaderna
för dyrtidstillägg, vilka torde kunna beräknas till den av direktionen
angivna siffran, 39,000 kronor, skulle statens bruttoutgifter för
sjukhuset under nästa budgetår — pensionskostnader ifrågakomma enligt
det föregående icke — uppgå till (371,900 + 253,000 + 39,000 =) 663,900
kronor. Då inkomsterna, vilka som nänmts böra upptagas å riksstatens inkomstsida,
beräknats till 244,000 kronor, skulle alltså statens nettoutgift
för sjukhuset utgöra 419,900 kronor mot av direktionen beräknade 454,200
kronor.

Härtill kommer anslag till utrustning med 2,500,000 kronor, vilket är
av tillfällig natur.

I samband med övertagandet från och med den 1 juli 1937 av serafimerlasarettets
drift och det beräknade färdigställandet till omkring den 1
oktober 1937 av den till karolinska sjukhuset hörande Konung Gustaf

Utskottet.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

V:s jubileumsklinik har riksdagen att taga ställning till frågan om
lönereglering för personalen vid nämnda sjukvårdsinrättningar. Förslag
i sådant hänseende har enligt det ovanstående framlagts för
riksdagen i samband med anslagsäskanden för sjukvårdsinrättningarna
under nästkommande budgetår. Av karolinska sjukhusets partiella färdigställande
betingas också det till antagande av riksdagen framlagda förslaget
till förordning angående bidrag från landsting och städer, som ej
deltaga i landsting, till bestridande av kostnaderna för vård i vissa fall
å karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Nyssnämnda förslag till förordning bygger i huvudsak på
principer, som redan år 1931 av riksdagen godtagits. I motsats till vad
riksdagen tidigare förutsatt skulle dock Stockholms stad och Stockholms
läns landsting vid beläggning av riksplats icke betala sådan
platskostnadsavgift, som staden och landstinget enligt gällande överenskommelser
hava att erlägga vid beläggning av egna platser å sjukhuset. De
skäl, som departementschefen anfört till stöd härför, finner utskottet övertygande.
Förslaget synes jämväl i övrigt kunna biträdas, varför utskottet
tillstyrker, att det antages av riksdagen.

Sedan 1936 års riksdag fattat beslut angående det huvudsakliga innehållet
i det avtal, som förutsatts skola träffas mellan Kungl. Maj:t
och direktionen över serafimerlasarettet ifråga om
villkoren för övertagandet av lasarettets drift, har för Kungl. Maj:ts godkännande
framlagts ett i förevarande proposition (sid. 25 och 26) återgivet
förslag till avtal i ämnet. Med anledning av att detta i ett par avseenden avviker
från av riksdagen år 1936 antagna grunder har avtalsfrågan nu ånyo
underställts riksdagen. Utskottet, som icke har något att erinra mot vad
departementschefen rörande ifrågavarande avtal anfört, har emellertid
inhämtat, att önskemål uttalats örn förtydligande av bestämmelserna i avtalets
§ 10 angående statens övertagande den 1 juli 1937 av stiftelsen serafimerlasarettets
ur omhänderhavandet av lasarettets drift härflytande rättigheter
och skyldigheter, så att dessa bestämmelser ej gåve rum för en
för stiftelsen ofördelaktig tolkning. Så kunde, har man förmenat, bliva
fallet örn vid nämnda tidpunkt stiftelsen läge ute med rörelsekapital, vilket
vore tänkbart, eftersom de fordringar, som uppkomme i samband med
driften, inflöte långsammare än utgifterna bestredes. I samband härmed
borde klargöras, vilka fordringar och skulder, som skulle anses uppkomna
på grund av att stiftelsen omhänderhaft lasarettets drift. Med anledning
härav vill utskottet — utan att göra något uttalande, huruvida ifrågavarande
bestämmelser i förslaget kunna giva anledning till en sådan
tolkning — framhålla önskvärdheten av att denna fråga upptages till
närmare omprövning genom Kungl. Maj:ts försorg.

Utskottet övergår härefter till att behandla de föreliggande löneregleringsfrågorna.

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

41

Vad departementschefen anfört beträffande principfrågan om övergång
till statligt lönesystem har icke föranlett någon erinran från utskottets
sida. Utskottet anser, att en definitiv lönereglering nu bör företagas
och att den i princip bör ske i anslutning till det inom allmänna civilförvaltningen
gällande lönesystemet.

Vad beträffar detaljerna i den föreslagna löneregleringen för serafimerlasarettets
personal, delar utskottet departementschefens uppfattning
om att en sänkning av den nu till lasarettets direktör utgående
bostadsersättningen, 7,500 kronor, är befogad men att å andra sidan det
nuvarande egentliga arvodet, 300 kronor, synes för lågt beräknat. En
omreglering av dessa löneförmåner bör till ett kommande budgetår
företagas.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om överläkarna vid serafimerlasarettet, kan jämväl på de av de sakkunnige,
sjukhusdirektionen och departementschefen anförda skälen biträda
departementschefens förslag rörande de underordnade läkarnas tjänsteställning
och avstyrker alltså bifall till det i motionerna I: 313 och II: 557 framställda
yrkandet om att de vid lasarettet arbetande underläkarna och amanuenserna
skulle erhålla extra ordinarie tjänsteställning med bibehållande
av nu utgående semesterförmåner men utan pensionsrätt. Utskottet
vill dock i samband härmed framhålla önskvärdheten av att underläkare
och amanuenser på sätt de sakkunniga och direktionen föreslagit beredas
möjlighet att behålla viss del av lönen under olika slag av ledigheter. Vidkommande
den för de underordnade läkarna ifrågasatta löneställningen
har utskottet allenast den erinran att göra mot Kungl. Maj:ts förslag, att
utskottet finner andre underläkarnas placering i ll:e lönegraden såsom
extra tjänstemän väl låg. Vid anslagsberäkningarna för serafimerlasarettet,
vartill utskottet i annat sammanhang återkommer, har utskottet utgått
från en placering av nyssnämnda läkare i 15:e lönegraden, vilken synes
bättre motsvara arten och omfattningen av dessa läkares tjänstgöringsskyldighet
och jämväl närmare ansluta sig till deras nuvarande löneförmåner.
Härmed har utskottet i viss mån tillmötesgått det i motionerna I: 312 och
II: 556 gjorda yrkandet. Vidare vill utskottet uttala sin anslutning till det
av allmänna civilförvaltningens lönenämnd framställda förslaget om upphävande
av rätten till ersättning för utfärdande av intyg eller utlåtanden
beträffande sådana poliklinikpatienter, på vilka bestämmelserna i lagen
örn olycksfall i arbete äga tillämpning.

De största personalgrupperna vid serafimerlasarettet äro sjukvårds-,
ekonomi- och kontorspersonalen ävensom den av departementschefen underbeteckningen
övrig personal behandlade gruppen. För dessa relativt stora
och heterogent sammansatta personalkårer hava så betydande lönedifferentieringar
ifrågasatts, att det befunnits nödvändigt att till en del avlöna personalen
enligt en särskild löneplan — benämnd U — avsedd att gälla för per -

42

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

sonal med lägre löneförmåner än dem som utgå till en icke-ordinarie befattningshavare
i lägsta lönegraden av vederbörande statliga löneplan. Utskottet,
som i det följande utgår från att befattningshavare icke skall vid övergången
till det nya lönesystemet vidkännas löneminskning, har vid sin
granskning av löneregleringsförslaget i denna del icke funnit anledning att
i frågans nuvarande läge motsätta sig detsamma. Utskottet avstyrker sålunda
bifall till de likalydande motionerna I: 299 och II: 544, såvitt nu är
ifråga, samt till de i huvudsak likalydande motionerna I: 298 och II: 501
ävensom till motionen II: 502. Vad särskilt angår det i motionerna I: 298
och II: 501 gjorda yrkandet om, att befattningen som socialt biträde vid serafimerlasarettet
matte ombildas till en social kuratorsbefattning med placering
i lönegraden B 12, vill utskottet framhålla, att utskottet har sympatier
för förslaget att redan nu bereda nämnda befattningshavare ordinarie
anställning. Utskottet anser sig likväl icke böra på grundval av enskild
motion och mot sjukhusdirektionens önskan förorda en sådan åtgärd. Utskottet
har härvid särskilt beaktat, att ett ställningstagande till frågan av
direktionen ställts i samband med spörsmålet om karolinska sjukhusets
personalorganisation.

De ifrågasätta särskilda bestämmelserna och övergångsbestämmelserna
hava icke föranlett annan erinran från utskottets sida än att, i
konsekvens med vad för lärarpersonalen vid folk- och småskolor
av utskottet föreslagits och i anledning av vad i de likalydande
motionerna I: 299 och II: 544 i detta hänseende yrkats, vid beräknande i
förekommande fall av utav övergången till det nya lönesystemet betingad
lönefyllnad hänsyn jämväl synes böra tagas till den nu utgående provisoriska
avlöningsförhöjningen för befattningshavare vid serafimerlasarettet.
I sammanhang härmed vill utskottet framhålla, att — såsom departementschefen
jämväl synes hava förutsatt — lönefyllnad bör medgivas jämväl
annan än ordinarie personal.

Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för personalen vid det blivande
karolinska sjukhuset är byggt på samma grunder som löneregleringsförslaget
för serafimerlasarettets del. Vad utskottet yttrat rörande sistnämnda
förslag äger salunda i tillämpliga delar giltighet även beträffande
nu förevarande löneregleringsförslag. Utskottet har ingenting att erinra mot
att till ifrågakommande befattningshavare vid karolinska sjukhuset —
vilket som bekant är beläget inom Solna kommun — må utgå provisoriskt
dyrortstillägg enligt de grunder, som gälla för befattningshavare
med stationeringsort eller förläggningsort i Stockholms stad. Likaledes tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag rörande särskilda bestämmelser
och övergångsbestämmelser för radiumhemmets personal.

Mot de beräkningar av serafimerlasarettets och jubileumsklinikens
personalbehov, som ligga till grund för anslagskalkylerna i statsrådsprotokollet,
har utskottet icke funnit anledning till någon väsentligare

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

43

erinran. Med anledning av att departementschefen på grundval av direktionens
förslag beräknat ett belopp av icke mindre än 75,000 kronor för att
möta det behov av personalökning vid serafimerlasarettet, som är en följd
av de utav medicinalstyrelsen utfärdade anvisningarna rörande ordnandet
av sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden, vill utskottet dock framhålla
vikten av att personalkostnaderna i görligaste mån nedbringas genom
en planmässig organisation av sjukvårdsarbetet och, i den mån så prövas
utan olägenhet kunna ske, genom överenskommelser med vederbörande
personalkårer rörande arbetsförhållandena.

Från ecklesiastikdepartementet har under hand överlämnats en framställning
från vederbörande vid serafimerlasarettet, vari framhållits önskvärdheten
av att erhålla ett fast anställt biträde vid medicinska poliklinikens
laboratorium. Utskottet, som icke kan på grundval av nämnda framställning
bedöma behovet av en sådan personalförstärkning, vill emellertid
fästa uppmärksamheten på möjligheten att — därest anslagsändamålet befinnes
böra tillgodoses — för ändamålet taga i anspråk den i avlöningsstaten
för serafimerlasarettet uppförda delposten till grundavlöningar m. m.
till övrig icke-ordinarie personal. Denna post skall enligt Kungl. Maj:ts
förslag, varemot utskottet ej har något att erinra, betecknas förslagsvis i
syfte att ernå en viss elasticitet i personalorganisationen.

Departementschefens anslagsberäkningar för nästa budgetår
har utskottet ansett sig kunna godtaga med den ändring, som föranledes av
vad utskottet ovan anfört beträffande vissa underläkares lönegradsplacering.
Då det är vanskligt att på förhand bilda sig en uppfattning örn de
merkostnader, som kunna föranledas av utskottets förslag i fråga örn rätt
till lönefyllnad för viss personal, och då det av Kungl. Maj:t för ändamålet
beräknade anslagsbeloppet icke synes alltför snävt tilltaget, har utskottet
icke ansett sig behöva företaga en uppräkning av sistberörda anslagsbelopp.
Utskottet har uppmärksammat, att direktionen för karolinska sjukhuset
räknat med en ökning med icke mindre än omkring 1,700,000 kronor av
utrustningskostnaden för sjukhuset i förhållande till 1930 års motsvarande
kalkyler. Utskottet ifrågasätter, huruvida kostnadsökningen i sin helhet är
att hänföra till prisstegringar och oförutsedda omständigheter i övrigt, och
understryker departementschefens uttalande rörande nödvändigheten att
pröva alla möjligheter till förbilligande av nämnda kostnader. Utskottet
har dock icke velat motsätta sig, att det av Kungl. Maj:t för nästkommande
budgetår begärda anslaget anvisas för ändamålet.

Vad departementschefen anfört i fråga örn inkomstberäkningarna
för ifrågavarande sjukvårdsinrättningar har icke givit utskottet
anledning till någon väsentligare erinran.

Kungl. Majlis förslag i de delar, som av utskottet här ovan icke särskilt
berörts, tillstyrkes av utskottet.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) antaga vid propositionen nr 272 fogat förslag till förordning
angående bidrag från landsting och städer, som
ej deltaga i landsting, till bestridande av kostnaderna
för vård i vissa fall å karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet; 2)

besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och med
dag, som av Kungl. Majit bestämmes, äga tillämpning
å befattningshavare vid karolinska sjukhuset, dock med
rätt för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll
för den 5 mars 1937 i sådant hänseende föreslagits
meddela erforderliga särskilda bestämmelser och
övergångsbestämmelser;

3) medgiva, att till ifrågakommande befattningshavare
vid karolinska sjukhuset må utgå provisoriskt dyrortstillägg
enligt de grunder, som gälla för befattningshavare
med stationeringsort eller förläggningsort i Stockholms
stad;

4) godkänna följande personalförteckning för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med dag,
som av Kungl. Majit bestämmes:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Radiumhemmet vid Konung Gustaf Vis

j ubileumsklinik:

Befattning. Lönegrad.

Läkare er sonat.

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen ... B 26
Sjukvårdspersonal.

1 föreståndarinna för vårdavdelningarna vid

kliniken ............................. Bil

1 föreståndarinna för övervaknings- och kontrollavdelningen
.......................... Bil

1 kurator.............................. Bil

20 sjuksköterskor......................... B 7

6 kontrollbiträden....................... B 7

6 röntgenbiträden........................ B 6

1 fotograf.............................. B 5

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

45

Ekonomi? er sonat.

1 förste vaktmästare..................... B 7

1 reparatör för röntgen- och ljusavdelningen... B 7
1 sjukbärare............................B 4

Forskningsavdelningarna vid Konung

Gustaf V:s jubileumsklinik:
Radiofysiska avdelningen.

1 laborator i radiofysik...................B 26

1 tekniskt biträde för fysiska mätningar......B 7

Svulst? atola giska avdelningen.

1 tekniskt biträde för mikroskopiska prepara tioner.

..............................B 7

1 kanslibiträde vid avdelningens arkiv........B 7;

5) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 114,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 27,570

Anm.: Ur förestående anslagspost må för helt
budgetår räknat till sjukhusets direktion utgå högst
22,400 kronor och till forskningsavdelningarna vid
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik högst 5,400
kronor.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis
..............kronor 193,500

Amri.: Ur förestående delpost må för helt
budgetår räknat till sagda direktion utgå högst
24,000 kronor och till sagda forskningsavdelningar
allenast lön till två städerskor.

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis.......kronor 11,300 204,800

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................kronor 25,530

Summa förslagsanslag kronor 371,900;

6) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 371,900 kronor;

7) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 253,000 kronor;

46

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

8) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor;

9) — under förutsättning av att avtal mellan Kungl.
Majit och direktionen över serafimerlasarettet träffas örn
statens övertagande från och med den 1 juli 1937 av
lasarettets drift —

a) besluta, att ovannämnda avlöningsreglemente skall
från och med den 1 juli 1937 äga tillämpning å befattningshavare
vid serafimerlasarettet, dock med rätt för
Kungl. Majit att — med iakttagande av vad utskottet
ovan anfört — i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll
för den 5 mars 1937 i sådant hänseende föreslagits
meddela erforderliga särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser
;

b) godkänna följande personalförteckning för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Sjukvårdspersonal.

1 inspektionssköterska.................... Bil

2 sjukgymnaster......................... B 9

54 sjuksköterskor......................... B 7

1 fotograf vid röntgenavdelningen...........B 5

1 handräckningsbiträde...................B 2

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare........................ B 14

1 första köksföreståndarinna...............Bil

1 maskinist............................ B10

1 husmoder...........................B 7

1 andra köksföreståndarinna..............B 7

3 förste vaktmästare...................B 7

1 trädgårdsmästare.....................B 7

1 snickare.............................B 7

2 reparatörer...........................B 7

2 förste eldare..........................B 6

3 vaktmästare..........................B 5

1 tvättföreståndarinna....................B 5

3 sjukbärare och gårdskarlar...............B 4

1 kokerska, diet-........................B 1

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

47

Kontorspersonal.

1 syssloman............................B 24

1 bokhållare............................B 15

1 kassör...............................Bil

1 kameralbiträde........................B 8

1 kontorsbiträde.........................B 4;

c) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.............kronor 282,000

2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 84,810

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis. . » 7,400 » 92,210

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis..... kronor 645,300

b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis
........ » 30,000 » 675,300

4. Särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:

a. Provisoriskt dyr ortstillägg,

förslagsvis
......kronor 70,090

b. Kompensation åt

vissa befattningshavare
för minskning
av den behållna
inkomsten vid
familjepensioneringens
genomförande,
förslagsvis » 2,500

48

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

c. Personliga lönetillägg
på grund av
övergångsbestämmelser,
förslagsvis kronor 15,000 kronor 87,590

Summa förslagsanslag kronor 1,137,100;

d) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 1,137,100 kronor;

e) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 1,335,000 kronor;

f) bemyndiga Kungl. Maj:t att taga det under elfte
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. i anspråk för bestridande av
pensioner eller understöd åt vissa befattningshavare vid
serafimerlasarettet samt änkor och barn efter sådana
befattningshavare;

B. att följande motioner, nämligen inom första kammaren: nr

298 av herr Fr. Ström m. fl.,
nr 299 av herrar O. Wangsen och O. G. Karlsson,
nr 312 av herr Fr. Ström m. fl., och
nr 313 av herr Fr. Ström;

samt inom andra kammaren:
nr 501 av fröken Andersson m. fl.,
nr 502 av herr Nordström i Kramfors m. fl.,
nr 544 av herr Nilsson i Göteborg m. fl.,
nr 556 av fröken Hesselgren m. fl., och
nr 557 av fröken Hesselgren och fru Gustafson,
i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad
utskottet här ovan under A. hemställt, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Hansén, Nilsson i Landeryd, Pauli,
Larsson i Varberg, Rahmn och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson
i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson
i Prästbol, Andersson i Södergård och von Seth.

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

49

Reservation

av herr Pauli, som ansett, att utskottet bort, med tillstyrkande av bifall
till de likalydande motionerna 1:313 och II: 557, föreslå riksdagen att
dels under punkten A. 5) godkänna följande avlöningsstat
för karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1937/1938:

A vlöningsstat.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis
................kronor 194,700

Anm.: Ur förestående — — — två städerskor.

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............kronor 11,300 206,000

Summa förslagsanslag kronor 373,100;

dels under punkten A. 6) till Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 373,100 kronor;

dels under punkten A. 9) c) godkänna följande avlöningsstat
för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

3. Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis.....kronor 651,300

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis
........ * 30,000 kronor 681,300

Summa förslagsanslag kronor 1,143,100;

dels ock under punkten A. 9) d) till Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,143,100 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 181.

\