8

Statsutskottets utlåtande Nr 173.

Nr 173.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1937 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till civilt luftskydd.

(3:e avd.)

I en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 212, tiar Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

I:o) under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, rubriken byggnader m. m.,
till Anordnande av skyddsrum i militärstabsbygnaden och i arméförvaltningens
ämbetshus för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor;

liro) under femte huvudtiteln,

dels till Luftskyddsinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 61,000 kronor;

dels till Luftskyddsinspektionen: Omkostnader för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 50,000 kronor;

dels till Luftskyddsinspektionen: Inventarier för samma budgetår anvisa
ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar för samma budgetår
anvisa ett reservationsanslag av 450,000 kronor;

dels till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning för samma budgetår anvisa
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels till Civilt luftskydd: Underhåll och kontroll av gasskyddsmateriell
m. m. för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor;

dels till Civilt luftskydd: Utbildning av luftskyddspersonal för samma
budgetår anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor;

dels ock till Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av
vissa skyddsrum för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor;

lilio) under Utgifter för kapitalökning, Statens allmänna fastighetsfond,
till Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel,
av 400,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 87, inom första kammaren
av herr F. Domö m. fl, och den andra, nr 213, inom andra kammaren

Statsutskottets utlåtande Nr 173.

9

av herr G. Bagge m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att åtgärder
till åstadkommande av civilt luftskydd skola vidtagas i huvudsak i
enlighet med av civila luftskyddsutredningen avgivna riktlinjer, att riksdagen
måtte antaga av civila luftskyddsutredningen föreslagen luftskyddslag att
träda i kraft den 1 juli 1937, att riksdagen måtte besluta att en luftskyddsinspektion
med därtill anslutna luftskyddskonsulenter skall tillsättas fr. o. m.
den 1 juli 1937 enligt civila luftskyddsutredningens förslag, att riksdagen
måtte besluta följande anslag å femte och sjätte huvudtitlarna, nämligen å
femte huvudtiteln, årsanslag för avlöningar m. m. för luftskyddsinspektionen

166.000 kronor, förvaring, kontroll och underhåll av gasskyddsmateriel m. m.

50.000 kronor, utbildning av personal för luftskyddets ledning och instruktörer
15,000 kronor, bidrag till Röda korset för utbildning av viss personal

20.000 kronor, å femte huvudtiteln engångsanslag för inventarier för luftskyddsinspektionens
ämbetslokaler 25,000 kronor, alarmeringsanordningar

1.150.000 kronor att fördelas på tre budgetår, gasskyddsutrustning åt aktiv
personal, viss indikeringsmateriel och viss utrustning för hjälpplatser
5,000,000 kronor att fördelas på tre budgetår, å sjätte huvudtiteln årsanslag
för bidrag till kommuner för anordnande av skyddsrum för aktiv personal
m. m. 500,000 kronor, å sjätte huvudtiteln engångsanslag för anordnande av
skyddsrum i vissa statens fastigheter 1,000,000 kronor att fördelas på två
budgetår,

dels och en inom andra kammaren av herr O. Osberg väckt motion, nr 129,
vari hemställts, att riksdagen måtte under budgetåret 1937/1938 anvisa ett
belopp å 1,000,000 kronor, att användas av Kungl. Majit till statliga åtgärder
till civilt luftskydd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna I: 87 och II: 129.

Den 30 april 1936 tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet
med stöd av Kungl. Maj:ts samma dag givna bemyndigande fem sakkunniga
för att biträda inom försvarsdepartementet med utredning rörande planläggning
och organisation av det civila luftskyddet.

Till fullgörande av nämnda uppdrag hava de sakkunniga, vilka antagit
namnet civila luftskyddsutredningen, den 21 december 1936 avgivit betänkande
angående det civila luftskyddet (statens offentliga utredningar 1936: 57).

över betänkandet hava i anledning av remiss utlåtanden avgivits av ett
flertal myndigheter.

Såsom åtgärder i syfte att försvåra anfall från luften eller begränsa verkningarna
av sådant anfall — de s. k. luftskyddsåtgärderna —
nämner utredningen i sitt betänkande varning för luftanfall (»alarmering»),
åtgärder i syfte att försvåra fiendens orientering, i synnerhet mörkläggning, utrymning,
vare sig för längre tid eller för kortare tid vid omedelbart förestående
fara, byggnadstekniska åtgärder, framför allt skyddsrum, samt säkerhetsoch
hjälptjänst i samband med flyganfall (»luftskyddstjänst»), såsom ordningstjänst,
brandtjänst, gasspaning, sanering, röjnings- och reparations -

10

Statsutskottets utlåtande Nr 178

tjänst samt sjukvård. Vid redogörelsen för luftskyddstjänsten skiljes mellan
åtgärder, som avse ett samhälle i dess helhet (»allmänt luftskydd»), åtgärder,
som avse vissa större företag (»industriluftskydd») samt övriga luftskyddsåtgärder,
i främsta rummet avseende bostads- och af färsfastigheter (»enskilt
luftskydd»).

Vid redogörelsen för de olika luftskyddsåtgärderna har utredningen angivit,
i vad mån dessa borde komma till utförande redan i fredstid. För civilbefolkningens
alarmering krävdes bland annat sirener och i en del orter särskilda
till telefonnätet anknutna signalapparater, s. k. alarmeringscentraler. Då denna
materiell vore av så speciell beskaffenhet, att man icke kunde räkna med att i
händelse av krig eller krigsfara snabbt tillgodose behovet därav, borde den
anskaffas i fredstid. För genomförandet av belysning sinskränkning en i ett
samhälle erfordrades, allt efter de lokala förhållandena, mer eller mindre omfattande
förberedelser redan i fredstid. Beträffande skyddsrum, vilka i allmänhet
förutsattes icke behöva planläggas i samhällen med mindre än 5,000
invånare, borde i första hand på större orter inrättas skyddsrum för den lokala
luftskyddsledningen (»ledningscentraler») och för den personal, som i samband
med flyganfall vore verksam för ordningens upprätthållande, eldsläckning,
indikering, sanering etc. (den s. k. aktiva personalen). Beträffande dylika
skyddsrum — till vilka äro att hänföra även hjälpplatser för skadade —- vore
det av särskild vikt, att erforderliga förstärkningsarbeten skedde redan i fredstid.
Detsamma gällde i fråga örn skyddsrum för personalen vid särskilt
viktiga inrättningar i samhället. För luftskyddstjänstens genomförande erfordrades
gasskyddsutrustning, i främsta rummet gasmasker, för viss personal
dessutom gasskyddskläder, syrgasapparater av olika slag, indikeringsmateriell
m. lii. Denna utrustning, som erfordrades icke blott för det allmänna luftskyddet
utan även för industriluftskyddet och det enskilda luftskyddet, måste
i huvudsak anskaffas redan i fredstid.

Beträffande fördelningen av kostnaderna för luftskyddet har
civila luftskyddsutredningen intagit den ståndpunkten, att dessa kostnader
som allmän princip böra bestridas av staten. Från denna regel göres emellertid,
bortsett från förhållandena vid krig eller krigsfara, vissa icke oväsentliga
avvikelser. Sålunda förordas en gradering av åtgärderna, dels med hänsyn
till behovet, så att staten i första hand bekostar det, varav behovet är mest
trängande, och dels med hänsyn till den synpunkten, att vissa kostnader på
grund av nära samband med kommunala förvaltningsgrenar och enskildas intresse
rimligen böra stanna å kommuner och enskilda.

Staten skulle sålunda enligt utredningens förslag bekosta 1) organisationen,
dock med skyldighet för kommuner och enskilda att biträda vid luftskyddets
planläggning, 2) alarmeringsanordningar, 3) gasskyddsutrustning,
4) förvaring, kontroll och underhåll av gasskyddsmateriell, 5) utbildning av
personal för luftskyddets ledning och av instruktörer samt — genom understöd
åt frivillig luftskyddsverksamhet — i viss mån även av annan personal,
och 6) anordnande av skyddsrum i statens fastigheter.

Därjämte skulle staten bidraga med 2/s av kostnaderna för vissa av kom -

Statsutskottets utlåtande Nr 173.

11

munerna i befintliga fastigheter anordnade skyddsrum, i främsta rummet
sådana för den lokala luftskyddsledningen och annan aktiv personal samt
hjälpplatser och, i den mån anslagen lämnade tillgång därtill, offentliga skyddsrum
(avsedda för allmänheten å platser med livlig trafik).

Utredningens förslag till luftskyddets organisation, vilket nära
ansluter sig till de av försvarskommissionen uppdragna riktlinjerna, bygger i
princip på utnyttjandet av redan bestående organ i största möjliga utsträckning.
I ett väsentligt avseende avviker dock utredningens förslag från försvarskommissionens,
i det att utredningen för den centrala ledningen av luftskyddet
föreslår en helt självständig myndighet, luftskyddsinspektionen. Inom
varje län skulle länsstyrelsen handha luftskyddsfrågorna. För handläggning
av luftskydds- och mobiliseringsärenden skulle i varje länsstyrelse anställas
en försvarsassistent. Till dessa befattningar, för vilka länsstyrelseutredningen
äskat anslag och som därför icke medtagits i luftskyddsutredningens kostnadsberäkningar,
skulle företrädesvis ifrågakomma pensionerade officerare. Under
länsstyrelserna skulle lyda luftskyddschefer, som regel polischefer inom sina
ordinarie distrikt (luftskyddsområden) men undantagsvis särskilt förordnade
personer. Kommun, som hade intresse därav, skulle få utse en särskild nämnd,
luftskyddsnämnd, för att följa luftskyddets planläggning m. m. Nämnden
skulle i viss mån få karaktären av ett kontrollerande organ.

Departementschefen har i det väsentliga godtagit civila luftskyddsutredningens
ståndpunkt i fråga om behovet av luftskydd, arten av de föreslagna
åtgärderna, fredsförberedelsernas principiella omfattning, kostnadernas fördelning
samt organisationen.

Luftskyddsinspektionen. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att inspektionens
personal kommer att bestå av en chef, tillika luftskyddsinspektör för
riket, med ett årligt arvode om 13,000 kronor, en assistent för denne med ett
arvode örn 8,500 kronor samt kansli- och expeditionsvaktpersonal, för vilken
beräknats i runt tal 9,500 kronor, arvode åt en heltidsamanuens om 4,600
kronor inberäknat. Särskilda sakkunniga skola stå till inspektionens förfogande
vid handläggning av olika ärenden. För tre sakkunniga, som mera
regelmässigt skulle tagas i anspråk har beräknats årsarvode, åt en var örn

1.000 kronor, samt dagarvode örn 20 kronor för sammanträdesdag, vilket vid
beräknade 40 sammanträden örn året skulle draga en kostnad om tillhopa
5,400 kronor. För extra arbetskraft och tillfälliga sakkunniga har beräknats

5.000 kronor och för vikariatsersättningar 1,400 kronor. Slutligen skall enligt
förslaget vid inspektionen tjänstgöra två för samarbetet med länsstyrelserna
särskilt avsedda befattningshavare, benämnda luftskyddskonsulenter, med
arvode örn 9,000 kronor åt envar.

I fråga om inspektionens omkostnadsstat har 5,000 kronor beräknats för
expenser, 20,000 kronor för publikationstryck och 25,000 kronor för reseersättningar.
Ett anslag av engångsnatur till inventarier för inspektionens
ämbetslokaler föreslås till 15,000 kronor.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 173.

Alarmeringsanordningar. Av det äskade beloppet, 450,000 kronor, äro

300.000 avsedda för inköp av sirener under nästkommande budgetår och återstoden
för anordnande av alarmeringscentraler.

Gasskyddsutrustning. Det äskade beloppet avses för inköp eller beställningar
av gasmasker ävensom gasskyddskläder och annan gassky d d s m a t c r i e 1
av inhemsk tillverkning och beräknas motsvara vad som med hänsyn till de
praktiska möjligheterna för gasmasktillverkningen ävensom därtill, att framställningen
av annan gasskyddsmateriel bör stå i rimligt förhållande till tillgången
å gasmasker, kan tagas i anspråk under nästa budgetår.

Förvaring, kontroll och underhåll av gasskyddsmateriellen ni. m. Här

ifrågavarande materiel beräknas bliva upplagd, dels såsom övningsmateriel
i ett eller flera centrala förråd under tillsyn av sakkunnig personal och dels
såsom mobiliseringsmateriel i mindre lokala förråd inom olika luftskyddsorter.
Vederbörande kommuner beräknas skola påtaga sig ansvaret för förvaringen
av de senare förråden, varför endast kostnad för kontroll över dem
har beräknats böra bestridas från här ifrågavarande anslag.

Däremot har Kungl. Majit beräknat, att kostnaden för övningsförrådet,
som torde provisoriskt förläggas till gasmaskfabriken vid Åkers krutbruk,
skall bestridas från detta anslag ävensom utgifter för viss övningsmateriel,
andra med luftskyddsövningar förbundna årligen återkommande materielkostnader,
samt kostnad för materielens försändande mellan övningsförrådet
och de olika luftskyddsorterna. Slutligen har Kungl. Majit beräknat, att anslag
för försöksverksamhet, som av civila luftskyddsutredningen sammanförts
med vissa i luftskyddsinspektionens stat uppförda kostnader, inräknas
i förevarande anslag.

Kungl. Majit föreslår på tillstyrkan av riksräkenskapsverket, att anslaget
anvisas såsom ett förslagsanslag att disponeras i enlighet med av Kungl.
Majit fastställda grunder.

Utbildning av personal. Av det för detta ändamål äskade beloppet,

45.000 kronor, äro 20,000 beräknade såsom bidrag till svenska röda korset för
kurser i sjuktransporttjänst och sjukvård. 15,000 kronor beräknas åtgå för
anordnande av en kurs för de försvarsassistenter, som enligt föreliggande
förslag skulle anställas vid länsstyrelserna, och 10,000 kronor för en kurs, avsedd
för utbildning av omkring 30 polischefer till luftskyddschefer och
instruktörer.

Skyddsrum i vissa statens fastigheter. Av det för ifrågavarande ändamål
äskade beloppet, 500,000 kronor, beräknas omkring 100,000 belöpa å militärstabsbyggnaden
och arméförvaltningens ämbetshus, i följd varav endast

400.000 kronor skulle avses för de under byggnadsstyrelsens tillsyn stående,
till statens allmänna fastighetsfond hörande byggnaderna.

Statsutskottets utlåtande Nr 173.

13

Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum. Civila
luftskyddsutredningen har enligt statsrådsprotokollet om dylika bidiag anfört
bland annat följande.

Det synes lämpligt, såvitt angår äldre byggnader, att staten för att stimulera
intresset för inrättande av skyddsrum lämnar bidrag till åtgärder
härför, även då det icke är fråga örn statens egna byggnader eller företag. Då
det av ekonomiska skäl torde vara uteslutet att lämna något mera verksamt
stöd åt anordnande av enskilda skyddsrum, torde statens understödjande
verksamhet på detta område få begränsas till kommunala skyddsrum. I
främsta rummet böra därvid bidrag lämnas till inrättande av centialer för
den lokala luftskyddsledningen, till skyddsrum för aktiv personal i övrigt,
till hjälpplatser och, i den mån anslagen lämna tillgång därtill, till offentliga
skyddsrum. Bidragens storlek torde kunna bestämmas till “Is av byggnadskostnaden.
För det första budgetår, under vilket luftskyddslagen är i kraft,
bör enligt utredningens mening för detta ändamål anslås 500,000 kronor.
Erforderlig kontroll i fråga om behovet av skyddsrum i varje särskilt fall,
anordningarnas ändamålsenlighet och medlens användning för det avsedda
ändamålet torde kunna utövas genom luftskyddsinspektionen.

Departementschefen har anfört för egen del följande.

Såsom framgår av vad utredningen anfört, torde staten endast i mycket
begränsad utsträckning kunna bidraga till de byggnadstekniska luftskyddsåtgärderna.
Statens bidrag måste under sådana förhållanden i första hand
avse de ändamål, som äro av särskild vikt. Det. synes riktigt att därvid,
frånsett statens egna byggnader, i första hand tillgodose behovet av ledningscentraler,
skyddsrum för aktiv personal och hjälpplatser. I den mån
bidragen kunna ytterligare förslå till inrättande av skyddsrum för den
trafikerande allmänheten, lär även inrättandet av dylika skyddsrum vara
förtjänt av stöd. Jag är alltså beredd att i princip tillstyrka utredningens
förslag i denna del. Beträffande beloppets storlek är att märka, att skyddsrummens
planerande, åvägabringande av beslut inom de kommunala organen
samt vederbörande myndighets granskning av planerna måste taga åtskillig
tid i anspråk. Med hänsyn härtill synes det för nästa budgetår beräknade
anslaget kunna begränsas. Ett belopp av 300,000 kronor torde få anses tillfyllest.
Jag förordar alltså, att anslag för budgetåret 1937/1938 anvisas till
detta belopp och att anslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag
må utgå såsom reservationsanslag. De närmare villkoren för erhållande av
statsbidrag torde få meddelas av Kungl. Majit.

Kungl. Majits beräkningar av de medelsbehov, varom här är fråga, hava
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet har endast ansett sig
böra ifrågasätta, huruvida icke de under femte huvudtiteln äskade anslagen
rätteligen borde höra hemma under försvarshuvudtiteln. Det synes utskottet
därför önskvärt, att Kungl. Majit ägnar frågan härom förnyat övervägande vid
anslagsberäkningarna för budgetåret 1938/1939.

Då de motionsvis före ifrågavarande propositions avlåtande framförda
yrkandena få anses beaktade i Kungl. Majits förslag, torde motionerna icke
böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 173.

A. att riksdagen må

I:o) under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, rubriken byggnader
m. m., till Anordnande av skyddsrum i militär stab sbyggnaden
och i arméförvaltningens ämbetshus för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor;

liro) under femte huvudtiteln,

a) till Luftskyddsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 61,000 kronor;

b) till Luftskyddsinspektionen: Omkostnader för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 50,000 kronor;

c) till Luftskyddsinspektionen: Inventarier för samma budgetår
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

d) till Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar för samma
budgetår anvisa ett reservationsanslag av 450,000 kronor;

e) till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning för samma budgetår
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

f) till Civilt luftskydd: Underhåll och kontroll av gasskyddsmateriell
m. m. för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

25.000 kronor;

g) till Civilt luftskydd: Utbildning av luftskyddspersonal för
samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor;

h) till Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa skyddsrum för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor;

lilio) under Utgifter för kapitalökning, Statens allmänna
fastighetsfond, till Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

400.000 kronor.

B. att herrar Domös m. fl., Bagges m. fl. och Osbergs förenämnda
motioner (1:87 samt 11:129 och 213), i den mån de
icke få anses besvarade genom vad ovan hemställts, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande sättet för täckande av sistnämnda anslag kommer utskottet att
framdeles avgiva utlåtande.

Stockholm den 25 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 172, dock att i stället för herr Lindberg
i Umeå deltagit herr Erlander.

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.