4

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

Nr 168.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1937 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till
en experimentverksamhet i syfte att ur skogsavfall
utvinna motorbränsle.

(lia avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr O. W. Lövgren m. fl. väckt motion
(nr 105) har hemställts, att riksdagen ville anslå ett belopp av 500,000 kronor
att användas till understödjande och organiserande av en i fabriksmässig
skala bedriven experimentverksamhet i syfte att ur skogsavfall utvinna motorbränsle
tillräckligt för landets försörjning vid en eventuellt i framtiden uppstående
avspärrning av importen.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande:

Frågan örn vårt lands försörjning med brännoljor blir för vart år som går
ett större problem. Konsumtionen uppgår nu till cirka 600 miljoner liter per
år, och av denna kvantitet är det blott en bråkdel, som täckes genom inhemsk
produktion. Det säges, att landets sulfitspritfabriker i nödfall skulle kunna
producera 100 miljoner liter motorsprit, men detta är ändock icke mer än Vs
av behovet. I övrigt kan det ju tänkas, att träkolsgas kan komma till användning
i viss utsträckning, men även med utnyttjande till det yttersta av nu
kända möjligheter skulle vi dock stå oss ganska slätt vid ett eventuellt krig
och därmed följande avspärrning av importen. Under sådana förhållanden
förefaller det oss önskvärt, att något göres för att redan nu få till stånd en
experimentverksamhet, syftande till att utfinna ersättningsmedel för bensin och
andra importerade brännoljor, och vi tro, att en dylik verksamhet skulle ha
utsikter att ge positiva och för landets oberoende värdefulla resultat. Vi erinra
örn, att man numera i Tyskland, England och Frankrike framställer brännoljor
ur stenkol och brunkol. Vi erinra vidare örn, att problemet att framställa
brännoljor ur trä också är åtminstone laboratoriemässigt löst. Ja, det
lär till och med finnas en fabrik, som ur lövträ utvinner brännoljor m. fl.
produkter. Det stora problemet är emellertid att ^experimentera en fabriksmässig
och ekonomisk metod att ur barrved utvinna brännoljor. Det kvarlämnas
nu årligen i skogarna miljoner kubikmeter toppar och kvistar som
avfall efter avverkningarna, och det är särskilt med tanke på möjligheten att
nyttiggöra detta avfall som vi skulle önska att statsmakterna måtte ställa
medel till förfogande för en fabriksmässig experimentverksamhet.

Huru en dylik verksamhet skall organiseras är naturligtvis en fråga som
kan bli föremål för skiftande meningar. Men vi ha tänkt oss, att den borde
utföras i samarbete med trävaruindustrien på ett eller annat sätt. Cellulosaindustrien
har ju nu ett centrallaboratorium som säkerligen äger förutsättningar
att klara upp den laboratoriemässiga delen av experimenten. Och de
fabriksmässiga experimenten i syfte att utfinna en praktisk och lönande

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

5

metod för brännolj ef ramställning ur skogsavfall böra väl kunna anordnas i
samarbete med någon av de större träförädlingskoncernerna inom landet.
Ett sådant samarbete bör så mycket hellre komma till stånd som en i stor
skala bedriven framställning av brännoljor ur skogsavfall ju måste förutsätta
samarbete med dem som avverka skog bär i landet.

Vilka penningmedel som erfordras för bedrivandet av en experimentverksamhet
av den art, som vi här i korthet skisserat, är svårt att säga. Men vi
föreställa oss att örn frågans lösning skall forceras, så bör man anslå ett
ganska kraftigt tilltaget belopp för ändamålet. Situationen ute i världen är
enligt vår mening så osäker att vi här i landet böra göra mycket stora offer
för att vinna en tryggad försörjning av brännoljor eller rättare sagt motorbränsle.

Att leda verksamheten synes oss ingenjörsvetenskapsakademien vara det
lämpligaste organet, men vi tro som sagt, att ett samarbete bör organiseras
med dels cellulosaindustriens centrallaboratorium dels ock med något av de
träförädlingsföretag, som äger personal och andra resurser ägnade att underlätta
arbetet på detta problems lösning.

Vi ha här på grund av den korta tid som stått oss till buds endast kunnat
beröra frågan i största allmänhet och anhålla därför att sedermera få tillställa
vederbörande utskott ytterligare material till frågans belysning.

Med stöd av § 46 riksdagsordningen har utskottet inhämtat yttrande från
ingenjörsvetenskapsakademien, vilket fogats såsom bilaga till detta utlåtande.

I händelse av rubbningar i det internationella varuutbytet är det för vårt
land av utomordentlig betydelse att äga tillgång till flytande motorbränsle.
Uppläggandet av större förråd av olja är givetvis en utväg som bidrager till
att trygga vår försörjning på detta område, men den mest tillfredsställande
lösningen torde dock vara åstadkommandet av inhemsk oljeproduktion. Det
är denna senare angelägenhet, som den föreliggande motionen närmast berör.
I densamma åsyftas nämligen att genom fabriksmässiga experiment nå fram
till en lönande metod för brännolj ef ramställning ur skogsavfall.

Utskottet vill erinra därom, att den av motionärerna angivna metoden icke
är den enda på ifrågavarande område. Framhållas må nämligen, att frågan
örn syntetisk framställning av flytande bränsle under senaste åren i skilda
länder varit föremål för stor uppmärksamhet. En intensiv försöksverksamhet
har bedrivits, varvid olika metoder med skilda utgångsmaterial kommit till
användning. Somliga av dessa hava ännu icke lämnat försöksstadiet, under
det att andra blivit föremål för fabriksmässig drift.

Till den senare gruppen hör dels förfarandet att medelst hydrering enligt
Bergius metod förvandla fasta bränslen till flytande i form av brännoljor,
dels ock Fischers metod att genom syntes av gaser framställa oljeartade produkter,
vilka gaser kunna framställas av fasta bränslen. Till den förra gruppen
höra metoder för kemisk uppslutning av trämaterial (exempelvis genom hydrering)
av tjäror och ur cellulosalutar framställda produkter. För framställning
av sprit för motorändamål finnas också andra metoder än de, som för närvarande
äro föremål för fabriksmässig drift.

Då det för vårt land är av utomordentlig vikt att frågan örn en inhemsk

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

produktion av flytande bränsle —- främst bensin — på ett eller annat sätt
bringas till lösning, är det också angeläget, att statsmakterna ekonomiskt
understödja och befrämja verksamheten på området. Att emellertid utan en
förberedande ingående granskning av problemet i hela dess vidd nu anvisa
medel för bedrivande av försöksverksamhet efter det av motionärerna angivna
förfaringssättet, synes utskottet icke böra komma ifråga. Utskottet är av den
uppfattningen, att vad som på förevarande område i första hand bör åtgöras
är, att en prövning sker i syfte att utröna, vilken metod, som med hänsyn till
våra inhemska råvaruresurser och förhållandena i övrigt i vårt land kan för
oss befinnas mest lämpad för ett praktiskt och ekonomiskt utnyttjande. Innan
säkra hållpunkter härutinnan vunnits, synes ett definitivt ståndpunkttagande
från riksdagens sida till den föreliggande frågan icke kunna tagas.

Under åberopande av det anförda har utskottet ansett sig i anledning av
det motionsvis gjorda yrkandet böra föreslå, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit anhåller, att Kungl. Majit måtte låta verkställa en skyndsam
utredning rörande möjligheterna att inom vårt land framställa syntetiskt
motorbränsle.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av motionen II: 105 i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte låta verkställa
en allsidig utredning rörande möjligheterna att inom vårt
land framställa syntetiskt motorbränsle.

Stockholm den 25 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDEKS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 167.

av herr Bäcklund.

Reservation

Till Riksdagens Statsutskott.

Bilaga.

Med anledning av nådig remiss den 12 mars 1937 rörande motion i riksdagens
andra kammare nr 105 av herr Lövgren m. fl. örn anslag till en experimentverksamhet
i syfte att ur skogsavfall utvinna motorbränsle får Ingemörsvetenskapsakademien
härmed inkomma med följande yttrande:

Den omfattning, som konsumtionen av flytande bränslen numera tagit och
betydelsen av tillräcklig tillgång poå sådan vara även under avspärrning eller

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

7

krig, kai'' gjort, att man i olika länder, som sakna tillräckliga naturliga oljetillgångar,
igångsatt ett omfattande undersöknings- oell experimentarbete i
syfte att av inhemska, fasta råvaror framställa dylika bränslen. Även i länder,
som disponera egna mineraloljetillgångar, har man ägnat frågan örn syntetisk
framställning av flytande bränsle ett livligt intresse, nied tanke på att de
naturliga oljetillgångarna möjligen inom icke alltför avlägsen tidpunkt kunna
vara uttömda.

Att det för vårt land måste vara av största betydelse att vid avspärrningstillfälle
hava möjlighet att framställa flytande bränslen måste också utan
vidare stå klart för var och en.

Motionärerna erinra om att nian i såväl Tyskland som England och Frankrike
fabriksmässigt framställer sådana syntetiska produkter. De förfaringssätt,
som härvid tillämpas, basera sig huvudsakligen på den Bergius’ska tryckhydreringen,
men enligt ett nyligen lämnat meddelande, se Teknisk Tidskrift,
Kemi, häfte 12, 1936 (bil. I) har numera även den Fischerska oljesyntesen via
vattengas lämnat försöksstadiet och i Tyskland vunnit storindustriell tillämpning.
Detta har liksom i andra länder, där fabriksmässig tillverkning kommit
till stånd, möjliggjorts endast genom kraftigt ekonomiskt stöd från statens
sida.

Frågan örn utvinnande av flytande bränslen ur svenska råmateriel har allt
sedan Ingeniörsvetenskapsakademiens tillkomst varit föremål för akademiens
uppmärksamhet, och undersökningar hava i sådant syfte utförts beträffande
alunskiffer och torv samt pågå alltjämt beträffande trämateriel vid det till
akademien anslutna kolningslaboratoriet. Sistnämnda undersökningar hava
som också i motionen framliålles lett till upprättandet av en försöksverksamhet
med understöd av statsmedel vid Perstorps Ättiksfabrik, vilken verksamhet
nu utmynnat i beslut örn uppförande på enskild bekostnad av en anläggning
i verklig fabriksskala. Till detta beslut har dock i väsentlig mån den
omständigheten bidragit, att vid den tillämpade processen jämte flytande
bränslen utvinnas även vissa andra, mera högvärdiga produkter. Det härvid
tillämpade förfaringssättet baserar sig på kemisk uppslutning av trämaterialet.
Besläktade förfaranden hava även föreslagits av enskilda svenska uppfinnare
(d:r L. Rinman m. fl.), vilka för sina arbeten åtnjutit statsunderstöd.
För framställning uteslutande av flytande bränslen är dock ännu ej något av
dessa förfaringssätt tillräckligt utexperimenterat för att enligt akademiens
uppfattning redan nu kunna göras till föremål för fabriksmässig drift. Detta
gäller även ifråga om på akademiens kolningslaboratorium utförda försök med
tryckhydrering av inhemska fasta materialier.

Något annorlunda ligga förhållandena till beträffande den Fischerska bensinsyntesen,
vilken metod också varit föremål för akademiens uppmärksamhet.
Sedan på akademiens bekostnad undersökning angående de principiella möjligheterna
att på katalytisk väg ur koloxid och väte (vattengas) framställa
oljeprodukter (se Ingeniörsvetenskapsakademiens Handlingar nr 106, 1930)
utförts, har emellertid akademien ansett lämpligast att tillsvidare avvakta
Fischers egna arbeten på området. Dessa arbeten hava nu enligt bil. I visat
sig erbjuda en så framkomlig väg under användning av fossila råmaterial, att
tiden synes akademien vara inne för att utreda möjligheterna av att här i
landet pröva densamma i teknisk skala med trä (träkol) eller torv som yttersta
råmaterial.

För att mildra följderna av en eventuell avspärrning av tillförseln av flytande
bränslen har man enligt akademiens åsikt endast tvenne olika huvudalternativ
att välja på, nämligen antingen en i god tid verkställd lagring av
tillräckliga mängder flytande bränslen eller anordnandet av en fabriksmässig
inhemsk tillverkning av dylika bränslen.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

Lagringen måste, för att vara säkrad för åverkan vid krigstillfälle, anordnas
med underjordiska, helst i berget insprängda behållare, och måste anordningar
vara vidtagna för nödig förnyelse av den upplagrade varan.

De olika metoder för inhemsk framställning av flytande bränslen, som
efter vad man nu kan se kunna komma ifråga, erfordra höga anläggningskapital,
och den erhållna varan torde komma att betinga en framställningskostnad,
som efter sakkunnigs preliminära beräkning sannolikt ligger vid dubbla till
tredubbla nuvarande priset för bensin (då skatt och tull frånräknas). Men
kostnaderna för en tillförlitlig upplagring torde sannolikt även medföra ett
lika dyrt slutligt pris för lagringsbränslet. Under alla omständigheter torde
emellertid lagring av olja för en längre tids behov vara utesluten även örn
naturligtvis största möjliga kvantitet i alla fall bör finnas på sådant sätt
reserverad. Tider kunna även komma, då inhemsk framställning av olja är
ofrånkomlig, oavsett kostnader härför. Sådan tillverkning kan dock icke på
kort tid realiseras, örn praktisk erfarenhet beträffande förfaringssättet saknas
och anläggningar i fabriksskala icke varit i drift.

Tyvärr är vårt land som bekant synnerligen fattigt på bituminösa bränslen.
Det torde således i huvudsak vara ved, torv och skiffer, som kunna komma
ifråga som råmaterial.

På grund av den mycket stora omfattning, som konsumtionen av flytande
bränslen senaste åren tagit, är det sannolikt, att man vid en eventuell avspärrning
måste vidtaga olika åtgärder för fyllandet av ifrågavarande behov, t. ex.
ökning av sprittillverkningen, anordningar för torrdestillation av torv och
skiffer samt framförallt sådan fabriksmässig tillverkning av flytande bränslen,
som här tidigare berörts. Det är således en hel serie av frågor, som böra
underkastas ingående granskning, innan man kan framkomma med slutgiltiga
förslag till lösning av här ifrågavarande spörsmål.

Akademien anser, att en sådan ingående granskning av problemet i dess
helhet bör föregå det definitiva bestämmandet huru en sådan försöksverksamhet,
som motionärerna föreslå, bör bedrivas, och är akademien givetvis
beredd att, eventuellt tillsammans med Rikskommissionen, företaga en sådan
utredning ävensom att som ett led i arbetet på frågans lösning leda den ifrågavarande
försöksverksamheten beträffande framställning av oljor ur trä.

Akademien får under hänvisning till vad ovan anförts tillstyrka att riksdagen
för ifrågavarande syften ville anslå ett belopp av 500,000 kronor.

Stockholm den 22 april 1937.

Axel F. Enström.

Ernst Bredberg.

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.