Statsutskottets utlåtande Nr 156.
I)
Nr 156.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1937 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställning om anslag
till inlösen av det från viss jord i Skåne, Halland och
Blekinge utgående landgille m. m.
(3:e avd.)
I en den 26 februari 1937 dagtecknad proposition, nr 235, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till förordning angående
upphörande av det från viss jord i Skåne, Halland och Blekinge utgående
landgille samt förordning angående upphörande av den i Göteborgs och
Bohus län utgående landskyld,
dels ock till Inlösen av landgille och landskyld under sjunde huvudtiteln
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.
Ifrågavarande proposition har hänvisats till statsutskottet beträffande anslagsfrågan.
Förslaget till förordning angående upphörande av visst landgille innebär,
bland annat, att landgille, som utgår av fastighet i Skåne, Halland eller
Blekinge till kyrka eller till avlöning av prästerskap eller klockare utan att
latten till landgillets uppbärande motsvaras av ägenderätt till jord, må inlösas
mot ersättning av statsmedel, om sådant påkallas av kronan eller ägaren
av den fastighet, varifrån avgälden utgår.
Detsamma gäller ock landgille, sorn utgår för jordlägenhet, tillhörig kyrka
i något av nämnda landskap och belägen inom viss fastighets ägoområde
men till sitt läge i övrigt numera okänd, där församlingen medgiver sådan
inlösen; sker inlösen av landgille för dylik jordlägenhet, skall ägaren av den
fastighet, inom vars område lägenheten finnes, anses hava förvärvat äganderätten
till lägenheten.
Ersättningen för landgille av det förra slaget skall uppgå till tjugu gånger
den årliga avgäldens belopp och ersättningen för landgille av det senare
slaget till tjugufem gånger nämnda belopp. Utgår årlig avgäld i annat än
penningar och är ej särskild grund för beräkning av dess värde i penningar
med laga verkan bestämd, skall värdet för år beräknas efter medeltalet av
Statsutskottets utlåtande Nr 156. 7
den årliga markegången för de sist förflutna tio åren. Kan sådan beräkning
icke göras efter länets markegångstaxa, bestämmer länsstyrelsen efter vad
skäligt prövas avgäldens värde för år.
I förslaget angående upphörande av viss landskyld stadgas, bland annat,
alt landskyld, som enligt jordeboken utgår från fastighet i Göteborgs oell
Bohus län till kyrka elier till avlöning av prästerskap, skall upphöra att utgå
för tid efter år 1937 mot ersättning av statsmedel. Ersättningen skall utgå
med tjugu gånger landskyldens årliga belopp, därvid värdet av persedel,
för vilken ej särskild grund för beräkning av värdet i penningar är med
laga verkan bestämd, skall för år beräknas efter medeltalet av den årliga
markegången för åren 1928—1937.
Angående beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål anför
departementschefen följande.
Vad angår kostnaden för inlösen av landskyld och landgille skall i överensstämmelse
med nu gällande föreskrifter ersättning för inlöst landskyld
och sådant landgille, som ej motsvaras av äganderätt till jord, uppgå till
20 gånger den årliga avgäldens belopp samt för landgille som utgår för
kyrka tillhörig jord till 25 gånger nämnda belopp. Värdet av årlig avgäld,
som utgår i annat än penningar eller för vilken ej särskild grund för beräkning
av dess värde i penningar är bestämt, skall beräknas efter medeltalet
av den årliga markegången för de sist förflutna tio åren. Med tillämpning
av angivna grunder och efter medeltalet av markegångsprisen för åren 1926
—1935 skulle inlösningssummorna belöpa sig till, för landskylden 89 183
kronor 20 öre, för landgille som icke motsvaras av äganderätt till jord
94 760 kronor och för landgille som utgår för till läget icke kända jordar
25 063 kronor 25 öre. Vid bestämmande av ersättningen för landskylden,
vilken skall upphöra med utgången av år 1937, skall medeltalet av markegångsprisen
för åren 1928—1937 läggas till grund. Enligt vad tidigare anförts
kommer ersättningen för landskyld att i sin helhet utbetalas under nästkommande
budgetår. Då sistnämnda medelpris för persedeln malt, vari vissa
landskyldsbelopp utgå, torde kunna beräknas bliva icke oväsentligt högre än
medeltalet av priserna för tiden 1926—1935, torde ersättningsbeloppet för
landskylden böra upptagas till i runt tal 100 000 kronor. Vad angår ersättningen
för landgille skall denna enligt förslaget utbetalas vid början av det
kalenderår, från och med vilket avgiften enligt laga kraftägande utslag upphör
att utgå. Med hänsyn till de utredningar, sorn måste föregå besluten örn
inlösningarna, torde det icke kunna förväntas att länsstyrelserna hinna meddela
beslut i så god tid, att utbetalningar för inlöst landgille i någon större
utsträckning kunna ske under nästkommande budgetår. Ett belopp av 10 000
kronor torde vara härför tillräckligt. På grund härav torde förslagsanslag
för ifrågavarande ändamål nu böra av riksdagen äskas med ett belopp av
110 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag (ill förordningar angående upphörande av ovan omförmälda
landgille och landskyld hava numera av riksdagen bifallits. Med
hänsyn härtill och då departementschefens beräkning av medelsbehovet för
ifrågavarande inlösningsförfarande icke givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
att riksdagen må till Inlösen av landgille och landskyld
under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 110 000 kronor.
Stockholm den 18 maj 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: sc under utlåtandet nr 154.