4
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
Utskottet.
Nr 137.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1937 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beredande
av förbättrade löneförmåner åt vissa konstaplar
vid fästning spolisen i Boden.
(l:a avd.)
Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar P. Sandström och Ö. Bergqvist (I: 26) och den andra inom andra kammaren
av herr O. W. Lövgren (II: 27), har hemställts, att riksdagen, för att
bereda de äldre fästningspoliskonstaplarna i Boden kompensation för omöjliggjord
befordran och för uppkommen försämring i pensionsförmåner, måtte
besluta, att följande konstaplar, vilka den 18 december 1936, efter 20 års
väl vitsordad tjänst, erhållit fanjunkares tjänsteställning, uppflyttas i överkonstapels
lönegrad från och med den 1 januari 1937, nämligen:
Eriksson, Anton Rudolf, Murén, Emanuel, Weimer, Otto, Feijen, Carl
Emil, Malmkvist, Sven Olof, Winberg, Frans, Westerberg, Carl Arvid, Rödin,
Arvid Nestor, Engström, Nils Verner, Lindgren, Per Arvid, Fredriksson,
Nils Hjalmar, Brännström, Gustav Arvid, Ohlsson, Viktor, och Vikman,
Karl Albin.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen nr II: 27.
Utskottet vill erinra därom, att motioner i samma syfte som de nu föreliggande
väcktes vid 1936 års riksdag och då voro föremål för riksdagens
prövning i samband med frågan örn försvarsväsendets ordnande utan att
desamma föranledde någon riksdagens åtgärd. Med anledning av vad i
motionerna anförts rörande befordringsmöjligheterna inom fästningspoliskåren
vill utskottet framhålla, att befordran till överkonstapel icke, såsom
fallet är med kompaniofficerare och underofficerare, sker genom uppfattning
i tur, utan äger rum genom urval bland dem, som anmält sig såsom
sökande.
Då några nya omständigheter icke tillkommit, som böra föranleda riksdagen
att nu intaga annan ståndpunkt i ärendet, finner sig utskottet böra
avstyrka motionerna.
Utskottet får alltså hemställa,
att motionerna 1:26 och II: 27 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 7 maj 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 136.