Andra lagutskottets utlåtande Nr 56.

1

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1937 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen
med förslag till lag angående tillägg till lagen den 22
juni 1928 (nr 302) om vissa av landsting eller kommun
drivna sjukhus.

Genom en den 22 februari 1937 till riksdagen avlämnad proposition, nr
106, vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,
har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående tillägg till lagen den 22 juni 1928 (nr 302) om vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus.

Härigenom förordnas, att i lagen den 22 juni 1928 om vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus skall införas en ny paragraf, betecknad 2 a §,
av följande lydelse:

2 a §.

Denna lag äger icke tillämpning å karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1937.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Enligt 2 § 1 mom. lagen den 22 juni 1928 (nr 302) om vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus — i det följande benämnd sjukhuslagen —
anses sjukhus vara drivet av landsting eller kommun, därest landstinget eller
kommunen eller sammanslutning, vari landsting eller kommun deltager, helt
eller till viss kvotdel i sista hand ansvarar för driftkostnaden.

I 2 mom. av samma paragraf föreskrives, bland annat, att med sjukhus i
lagen förstås sjukvårdsanstalt, som drives av landsting eller kommun och
som ej är anordnad vid fattigvårdsanstalt eller lyder under militär myndighet.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 9 sami. 2 avd. Nr 56.

1

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 56.

Bland övergångsbestämmelserna till sjukhuslagen, som trädde i kraft den
1 januari 1929, finnes upptaget följande stadgande, betecknat såsom 24 §:

De särskilda, mot denna lag stridande bestämmelser, som före den 1 januari
1929 blivit av Konungen eller med Konungens bemyndigande utfärdade
för vissa sjukhus, så ock bemyndigande, som nyss sagts, skola fortfarande
vara gällande, och må beträffande de ämnen, som nämnda bestämmelser
avse, i hittills gällande ordning för sagda sjukhus meddelas de föreskrifter,
som må finnas lämpliga, Konungen obetaget att återkalla eller inskränka
meddelat bemyndigande.

För närvarande finnas reglementen med innehåll, som i vissa hänseenden
icke överensstämmer med stadgandena i sjukhuslagen, utfärdade med stöd
av bestämmelserna i nyssnämnda 24 § för ett antal sjukvårdsanstalt'', bland
andra serafimerlasarettet.

Beträffande sjukvårdsanstalter, varom stadgas i sjukhuslagen, bär Kungl.
Maj:t meddelat närmare bestämmelser i stadgan den 22 juni 1928 (nr 303)
angående lasarett, sjukstugor och tuberkulossjukvårdsanstalter (sjukhusstadga)
.

På förslag av Kungl. Maj:t (proposition nr 232) beslöt 1930 års riksdag
(skrivelse nr 386), att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,
samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle
uppföras å det så kallade Norrbackaområdet.

Efter framställning av Kungl. Majit (proposition nr 171) beslöt 1936 års
riksdag (skrivelse nr 214), att staten skulle enligt vissa grunder från och
med den 1 juli 1937 övertaga serafimerlasarettets drift. Vidare beslöts, under
förutsättning härav, att från och med samma dag lasarettet och karolinska
sjukhuset skulle stå under gemensam förvaltning av direktionen för sistnämnda
sjukhus.

Sedermera Ilar för Kungl. Majits godkännande framlagts förslag till avtal
mellan Kungl. Majit och direktionen över serafimerlasarettet rörande villkoren
för övertagandet av lasarettets drift. Med anledning av att detta förslag
i två principiellt betydelsefulla hänseenden avviker från de grunder, som
antagits av 1936 års riksdag, har avtalsfrågan nu ånyo genom Kungl. Majits
proposition nr 272 angående lönereglering för personalen vid serafimerlasarettet
och karolinska sjukhuset m. m. (sid. 23—24) underställts riksdagen.
Statsutskottet, som behandlat sistnämnda proposition, har i sitt utlåtande nr
181 (sid. 40) icke haft något att erinra mot vad föredragande departementschefen,
statsrådet Engberg, rörande ifrågavarande avtal anfört. Utskottet
har emellertid på given anledning framhållit önskvärdheten av att viss i samband
med avtalet stående fråga upptoges till närmare omprövning genom
Kungl. Majits försorg.

I nu ifrågavarande ärende har föredragande departementschefen, statsrådet
Möller, i propositionen framhållit, att såväl Stockholms stad som Stockholms
läns landsting enligt gällande avtal skulle lämna bidrag till driften av
de båda sjukvårdsanstalterna under sådana villkor, att staden och landstin -

Andra lagutskottets utlåtande Nr 56.

3

get kunde sägas till viss kvotdel i sista hand ansvara för sjukvårdsanstalternas
driftkostnader. Vid sådant förhållande skulle jämlikt 2 § 1 moni. sjukhuslagen
anses, att anstalten dreves även av staden och landstinget. Å sådan
anstalt vore sjukhuslagen och den därtill anslutna sjukhusstadgan tillämpliga.

Enligt departementschefens mening föranledde emellertid karolinska sjukhusets
och serafimerlasarettets karaktär av statssjulchus därtill, att för dem
borde gälla bestämmelser, vilka i åtskilliga hänseenden vore avvikande från
de i sjukhuslagen och sjukhusstadgan meddelade. Möjlighet att beträffande
karolinska sjukhuset, för vilket särbestämmelser icke funnits utfärdade den
1 januari 1929, meddela stadganden, som strede mot innehållet i sjukhuslagen
och sjukhusstadgan, förelåge icke utan ändring av gällande rätt. Förhållandena
kunde vidare väntas bliva sådana, att i fråga om serafimerlasarettet
mot sjukhuslagen stridande bestämmelser kunde behöva utfärdas i ämne, som
icke varit avsett i de för nämnda sjukhus vid sjukhuslagens ikraftträdande
gällande särbestämmelserna. Med hänsyn härtill har i propositionen föreslagits,
att karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet skola undantagas
från lagens tillämpning samt att stadgande om undantagen skall införas i en
ny paragraf med placering närmast efter 2 § i lagen.

Vid granskning av nu föreliggande lagförslag har utskottet icke funnit anledning
till erinran mot detsamma. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 29 maj 1937.

På andra lagutskottets vägnar:

SIGFRID HANSSON.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sigfrid Hansson, Linder, P. Sandström, Hagman, Sam
Larsson, Olof Carlsson, Ekströmer och Holstenson;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson, Pettersson i Hällbacken, Molander,
Sandström i Sollefteå och Gardell, fröken Andersson samt herr Barnekow.

Utskottet.