Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 11 f. m.
Sammansatta konstitutions- och bankoutskottets utlåtande i anledning
av ifrågasatta åtgärder för snabbare tillhandahållande
av de stenografiska referaten från riksdagens
debatter m. m.
I anledning av en inom första kammaren vid 1936 års riksdag av herr Sigfrid
Hansson väckt motion (nr 296) beslöt kammaren i enlighet med av dess
första tillfälliga utskott i utlåtande nr 2 gjord hemställan att åt fullmäktige
i riksgäldskontoret uppdraga att efter samråd med kanslideputerade och kammarens
kanslipersonal verkställa utredning om i vad mån ökad skyndsamhet
i publicerandet av kammarens protokoll måtte kunna ernås samt för kammaren
framlägga de förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning.
Vidare beslöt andra kammaren vid nämnda riksdag i anledning av en inom
kammaren av herr Björck i Kristianstad väckt motion (nr 506) och i enlighet
med hemställan av dess femte tillfälliga utskott i utlåtande nr 3 att beträffande
kammarens protokoll lämna fullmäktige i riksgäldskontoret enahanda
uppdrag.
Sedan med anledning härav fullmäktige i riksgäldskontoret för verkställande
av berörda uppdrag, efter överläggning med kanslideputerade, tillsatt en
kommitté, samt kommittén till fullmäktige inkommit med ett den 30 januari
1937 dagtecknat betänkande i ämnet, hava fullmäktige med skrivelse den 10
februari 1937 till talmännen i riksdagens kamrar överlämnat betänkandet.
Kanslideputerade hava den 24 februari 1937 på anmodan inkommit med
yttrande i ämnet till talmännen.
Sedan frågan behandlats vid ett den 12 mars 1937 hållet talmanssammanträde,
vid vilket jämväl de ständiga utskottens ordförande och riksdagens
kanslideputerade närvoro, hava talmännen i skrivelse samma dag, i enlighet
med den mening som vid nämnda sammanträde gjorde sig gällande, till konstitutionsutskottet
för vederbörlig behandling överlämnat bl. a. ifrågavarande
betänkande.
Efter överenskommelse mellan konstitutionsutskottet och bankoutskottet har
förevarande betänkande jämte en av herr Lindhagen inom första kammaren
väckt, till bankoutskottet hänvisad motion nr 200 behandlats av sammansatt
utskott.
Det av stenografkommittén avgivna förslaget till ändringar i reglementariska
föreskrifter för riksdagen, i kamrarnas ordningsstadgor samt i avlöningsbestämmelserna
för riksdagens personal återfinnes i bilaga 1 till detta
utlåtande.
I motionen 1:200 hemställes i första hand örn avslag å förslaget örn påskyn
Bihang
till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 3 avd. Nr 1. 1
2 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
dat utgivande av diskussionsprotokollen samt i andra hand, därest det förra
förslaget ej bifalles, om stenografsystemets ersättande med ett system med
mekanisk ljudupptagning.
Beträffande motiveringen för förslagen får utskottet hänvisa till kommittébetänkandet
resp. motionen.
Till utskottet har överlämnats dels en till talmannen i andra kammaren
ställd skrift från ett antal stenografer i andra kammaren, dels ock en den 1
april 1937 dagtecknad, till konstitutionsutskottet ställd skrift från ett antal
stenografer i båda kamrarna.
Till utskottet har vidare inkommit en den 21 april 1937 dagtecknad skrift
från Bolinders Fabriks Aktiebolag angående telediphonanläggning i riksdagens
kamrar (Bilaga 2).
Nuvarande organisation. Enligt § 33 riksdagsordningen tillsättes den betjäning,
som vardera kammaren förutom sekreterare för sig under riksdagen anser
nödig, av talmannen och några av kammaren därtill utsedda ledamöter,
efter samråd med sekreteraren. Till vardera kammarens kanslipersonal höra
även stenograferna, indelade i förste stenografer och stenografer. I första kammaren
äro för närvarande anställda 3 förste stenografer och 12 stenografer,
i andra kammaren är deras antal resp. 4 och 14; stenografernas antal utökas
någon gång ytterligare vid behov mot slutet av riksdagssessionen. Arvodet
för förste stenograf är 780 kr. per månad och för stenograf 648 kr. Det största
antalet av de hos riksdagen anställda stenograferna har — liksom flertalet
övriga riksdagstjänstemän — vid sidan av sin funktion i riksdagen annan
anställning, ofta i offentlig tjänst. Detta har medfört, att den tid stenograferna
varje gång tjänstgöra vid riksdagsplena gjorts jämförelsevis lång,
så att de i regel endast en gång på förmiddagen behöva vara borta från sin
ordinarie arbetsplats. I första kammaren tjänstgöra de sålunda 1 timme åt
gången, i andra kammaren 45 minuter. Stenograferna tjänstgöra parvis jämte
en förste stenograf.
De av stenograferna vid kammarplena upptecknade yttrandena av kammarledamöterna
skola enligt § 14 i kamrarnas ordningsstadgor sist tredje dagen
efter sammanträdet kl. 10 f. m. i två exemplar avlämnas i kamrarnas
kansli, där de till andra söckendagen därefter kl. 12 på dagen böra finnas för
genomläsning tillgängliga; har ledamot icke inom sagda tid justerat sitt yttrande,
anses detsamma ändock såsom av honom justerat. Kamrarnas protokoll
från ett sammanträde skola enligt samma § ordningsstadgorna föredragas
till justering å femte söckendagen därefter, om kammaren då sammanträder,
eller i motsatt händelse vid kammarens näst därefter inträffande
sammanträde.
Kammarledamöternas yttranden böra enligt § 14 i stadgorna ofördröjligen
efter justeringen med protokollet till trycket befordras. Sistnämnda stadgande
kompletterar bl. a. § 82 riksdagsordningen, enligt vilken de i kamrarna förda
protokoll och övriga riksdagshandlingar så tidigt ske kan skola i tryck
utgivas på statens bekostnad, de senare fullständigt och protokollen i den
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1. 3
mån kamrarna var för sig förordna. Kanslideputerade skola enligt § 13 reglementariska
föreskrifter för riksdagen vaka däröver, att de i kamrarna förda
protokoll samt övriga riksdagshandlingar bliva med största möjliga skyndsamhet
tryckta och till kamrarnas ledamöter utdelade. Tryckningen av protokollen
tager för närvarande i allmänhet en tid av 4 dygn i anspråk.
Riksdagens kansli skall enligt 13 § reglementariska föreskrifterna — utom
de åligganden som enligt § 80 mom. 2 riksdagsordningen tillhöra detsamma
eller uppsättandet och expedieringen av vissa för båda kamrarna gemensamma
skrivelser — i princip ombesörja tryckningen av alla de handlingar, vilka
till kamrarna inkomma eller från dem utgå.
Enligt sist nämnda grundlagsstadgande står riksdagens kansli under inseende
av kanslideputerade, vilka jämväl tillika med kamrarnas talmän och
vice talmän tillkommer att utse och förordna de tjänstemän, som riksdagen
anser för detta kansli erforderliga. Riksdagens kansli omfattar för närvarande
en kansliavdelning med en sekreterare samt en tryckeriavdelning med
en föreståndare och ett antal korrekturläsare; faktiskt sorterar också sedan
åtskilliga år en maskinskrivningsbyrå under sistnämnda avdelning.
Grunddragen i stenografkommitténs förslag: Kommittén föreslår inrättandet
av ett för båda kamrarna gemensamt stenografkansli under kanslideputerades
inseende. Stenografkansliet skall förestås av en stenografchef.
Denne skall utses av kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän och
vice talmän. Stenografpersonalen i övrigt skall utses av kanslideputerade
ensamma. Det nuvarande antalet stenografer, sammanlagt 33, skall minskas
till 24, med skyldighet för dem att tjänstgöra i båda kamrarna; en jämkning
av antalet stenografer kan emellertid befinnas erforderlig. Endast två
stenografer (en förste stenograf eller kontrollstenograf och en stenograf)
skola samtidigt tjänstgöra i kammare. Stenograferna skola tjänstgöra i kammare
10 minuter för varje gång med uppehåll mellan inställelserna av 70
minuter (kontrollstenograferna skola tjänstgöra i kammare V2 timme åt gången
med uppehåll av 1 V2 timme). Under uppehållet genomgås stenogram samt
äger kollationering med kontrollstenografen och utskrivning på maskin rum
genom en särskild maskinskrivningsavdelning med beräknat 16 maskinskriverskor
jämte vaktmästare. Utskriften av stenogrammen överföres till stencil,
sedan den av kontrollstenografen blivit reviderad, varefter stencilerat exemplar
i tillräckligt antal omedelbart skola tillhandahållas dels till pressen dels å
kamrarnas kanslier, där de till tredje dagen därefter kl. 11 förmiddagen böra
finnas tillgängliga och inom vilken tid ledamot bör justera sitt yttrande.
Justeringstiden för kammarprotokollen föreslås förkortad till tredje dagen
efter ett plenum, om kammaren då sammanträder.
I syfte att vid omläggning av stenograf tjänstgöringen inom riksdagen trygga
fortbeståndet och rekryteringen av en kompetent stenografkår, har kommittén
föreslagit en mot den därav föranledda intensifieringen och ökningen av
arbetet svarande höjning av den till stenograferna utgående avlöningen. Slenografehefen
skall enligt förslaget erhålla ett arvode av 1,380 kr. per månad,
kontrollstenograf, motsvarande nuvarande förste stenograf, 1,200 kr.
4 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
per månad samt förste stenograf och andre stenograf (motsvarande nuvarande
stenografer, som uppdelats i två klasser, beroende på skicklighet, rutin
och erfarenhet m. m.) resp. 1,020 och 810 kr. Till maskinskriverska skall enligt
förslaget utgå fast arvode med 150 kr. per månad samt särskild ersättning
för varje tjänstgöringstimme med 2 kr. eller 2 kr. 50 öre, beroende på
vid vilken tid arbetet utföres.
Merkostnaderna för omorganisationen av stenografförhållandena beräknas
till cirka 41,500 kr., vartill skulle komma engångskostnader på cirka
10,000 kr. för anskaffande av apparater till maskinskrivningsbyrån samt ett
särskilt arvode på 1,500 kr. för stenograf chef en under en övergångsperiod.
Kommittén har även undersökt frågan om en snabbare tryckning av riksdagsprotokollen.
En begränsning av tryckningstiden till 48 timmar skulle
medföra en beräknad kostnadsökning på 2,000 kr. och till endast 24 timmar
på 10,000 kr., frånsett ev. kostnader för korrekturläsning.
Utskottet. Det väsentliga i kommitténs förslag är, att det lägger större
vikt vid ett tidigt tillhandahållande av kammarledamöternas yttranden
än vid ett påskyndande av protokollens tryckning. Och kommitterade antaga
att, örn dessa yttranden kunde så gott som omedelbart tillhandahållas
pressen, detta också skulle medföra ett starkare intresse hos pressen för ett
exakt återgivande av debatterna. Utskottet har icke kunnat helt övertygas örn
riktigheten av detta antagande och finner av de avgivna yttrandena från
pressrepresentanter, att pressen knappast kan komma att bereda större utrymme
än nu är fallet åt riksdagens överläggningar. Utskottet håller också
före, att referaten från debatterna fortfarande komma att uppgöras omedelbart
av pressens egna referenter utan att dessa invänta, granska och sammandraga
de officiella utskrifterna av hållna anföranden, och att i sådana
undantagsfall, då man önskar exakt veta huru ett yttrande fallit, man såsom
hittills antingen erhåller det manuskript, som möjligen använts, eller
med vederbörligt tillstånd får del av stenogrammet. Någon större vinning
synes ej vara att förvänta av förslagets genomförande.
Härtill kommer att för ett sådant genomförande kommitterade själva förklarat
det vara ett oundgängligt villkor att även ojusterade yttranden göras
tillgängliga. Vid överläggningen härom hava inom utskottet framförts
principiella betänkligheter mot denna del av kommittéförslaget. Sålunda
har framhållits, att en jämförelse mellan förhållandena i vårt land och i
främmande länder, där ojusterade yttranden understundom utlämnades,
icke vöre möjlig med hänsyn till den i vår riksdag i motsats till i andra länder
praktiskt taget obegränsade yttranderätten. Genom utlämnande av o justerade
yttranden från kamrarnas kanslier skulle dessa, i trots av att justering
icke ägt rum, likvisst få en i viss mån officiell prägel och för den stora allmänheten
komma att framstå som fullt officiella. Kommittéförslagets realiserande
skulle därför medföra fara för att ledamöterna av riksdagen ansåge
sig tvungna att under pågående arbetsplena avlägsna sig från plenisalarna
för att taga del av sina upptecknade yttranden och företaga en preli
-
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1. 5
minär justering av dessa före deras utlämnande. Detta skulle emellertid
kunna inverka menligt på kamrarnas arbete. Det har vidare framhållits, att
ojusterade protokoll enligt grunderna för § 76 riksdagsordningen icke lämpligen
böra utlämnas, enligt vilket stadgande kammaren med talarens medgivande
kan utesluta viss del av dennes uttryck och även överläggning, som
därav följt. Utskottet anser sig med hänsyn till de anförda betänkligheterna
icke böra tillstyrka förslaget om tillhandahållande av ojusterade yttranden.
Stenograf kommittén har emellertid själv framhållit att genom ett uteslutande
av den föreslagna bestämmelsen härom skulle den bärande tanken i kommittéförslaget
bortfalla. Den avsevärda kostnadsökning, som kommittéförslagets
genomförande skulle medföra, kan då icke heller tillräckligt motiveras.
Härtill kommer lokalfrågan för stenografkåren, vilken för att kommittéförslaget
skall kunna genomföras måste lösas på ett tillfredsställande sätt, då
det eljest, såsom kommittén själv understrukit, är att befara att omläggningen
av stenografförhållandena skulle i hög grad försvåras. Utskottet hänvisar i
denna fråga till det nyligen avgivna betänkandet av riksdagshuskommittén,
där även fråga om ändrade lokalförhållanden för stenograferna dryftats och
ett förslag i ämnet framlagts.
Utskottet har i detta sammanhang haft under prövning frågan, om icke en
annan lösning av det föreliggande spörsmålet under en snar framtid kan anses
möjlig. Utskottet syftar härmed på stenografsystemets ersättande med
ett system med mekanisk ljudupptagning, kompletterat med nödigt antal stenografer.
Kommittén har visserligen avvisat tanken härpå. Utskottet har
emellertid vid de förfrågningar, som utskottet låtit göra angående försök
med dylik ljudupptagning av förhandlingarna i Stockholms stadsfullmäktige
och i norska stortinget, samt efter den demonstration av en telediphonappavat,
som ägt ruin inför utskottet av Bolinders fabriksaktiebolag, därvid en viss
del av utskottets förhandlingar upptagits på mekanisk väg, kommit till det
resultat, att frågan om mekanisk upptagning av kamrarnas förhandlingar synes
böra närmare övervägas och prövas. Även om tekniken ännu icke skulle
vara fullt färdig, har utskottet fått den uppfattning, att det tekniska problemet
i huvudsak är löst och att det inom en nära framtid bör vara så utexperimenterat,
att riksdagen borde kunna reflektera på detsamma. Riksgäldsfullmäktige
böra därför med uppmärksamhet följa den tekniska utvecklingen
på förevarande område, så att riksdagen genom deras initiativ till
bankoutskottet så snart som möjligt må komma i tillfälle att pröva frågan
om mekanisk ljudupptagning av kamrarnas förhandlingar. Enligt de upplysningar
utskottet erhållit, skulle anskaffandet av apparater för mekanisk
ljudupptagning även med så långt gående säkerhetsanordningar som deras
dubblering icke ställa sig särdeles dyrt. (Se Bil. 2.) Tvärtom har utskottet
anledning antaga, alt den stenografkår, som kan erfordras i reserv genom
införandet av dylika apparater, skulle kunna så väsentligt nedskäras, att de
totala kostnaderna för uppteckning av kammardebatterna icke endast skulle
kunna bliva lägre än de av kommittén beräknade utan även lägre än de nu
-
6 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
varande och likväl ett snabbare och mera tillförlitligt återgivande av kammardebatterna
än enligt kommittéförslaget bliva möjligt.
Ehuru utskottet alltså avstyrker kommittéförslaget anser sig utskottet i
anledning av detsamma böra göra vissa uttalanden om smärre jämkningar
i den nuvarande stenograforganisationen, vilka torde kunna genomföras utan
några ändringar i avlöningsbestämmelserna för riksdagens personal, i de
reglementariska föreskrifterna för riksdagen eller i kamrarnas ordningsstadgor.
Hinder föreligger icke att redan för närvarande med bibehållande av två
stenografkårer, en för vardera kammaren, stenograferna anställas på villkor
att de då så erfordras även tjänstgöra i medkammaren. Ett dylikt åläggande
kan för övrigt om så skulle vara av behovet påkallat redan träffas vid denna
riksdag, då anställningen endast gäller tillsvidare och icke för hel riksdag.
Gällande bestämmelser äro också tillräckligt smidigt utformade för att utan
några ändringar medgiva såväl en utökning som en begränsning av stenografernas
antal. En viss ökning av stenografernas tjänstgöringsskyldighet
synes också praktiskt genomförbar utan någon höjning av de nuvarande
avlöningarna. Enligt den av 1932 års besparingskommitté gjorda utredningen
skulle stenograferna vid nämnda riksdag hava haft ett effektivt arvode
per arbetstimme -— d. v. s. tid för stenograferingen i kammaren och för stenogrammets
utskrivning — av omkring 9 kronor. Visserligen har stenografantalet
härefter något minskats och avlöningarna undergått en mindre jämkning,
men då kammarprotokollens omfång också minskats under de senaste
riksdagarna, jämfört med vid 1932 års riksdag, torde stenografernas effektiva
arvode per arbetstimme dock knappast ligga lägre nu än då. Kanslipersonalen
inom utskotten torde för övrigt för ett ofta vida mer krävande arbete icke
hava en motsvarande ersättning. Skulle stenografernas tjänstgöring kunna
ordnas på sätt nyss berörts, skulle den i ordningsstadgorna fastställda tiden för
avlämnandet av de upptecknade yttrandena kunna begränsas. I så fall torde
även protokollens justering kunna ske tidigare än vad nu är fallet. Men även
oberoende härav synes det utskottet, som örn vissa åtgärder kunde vidtagas för
snabbare tryckning av protokollen. För det första torde utkastet till protokollen
samt ledamöternas yttranden, sedan dessa justerats av vederbörande, men innan
protokollsjusteringen verkställts i kammaren, kunna sändas till tryckning
i korrektur. Självfallet bör dock detta korrektur icke utlämnas till allmänheten
före justeringen. För det andra synes kommitténs förslag att begränsa
tryckningstiden från i regel 4 dagar efter protokollsjusteringen till 2 dagar, vilket
endast skulle medföra en obetydlig kostnadsökning på omkring 2,000
kronor, värt beaktande. Med hänsyn till att anslaget för tryckning av riksdagsprotokollen
har karaktären av förslagsanslag — en anslagsfråga, som
ännu icke prövats av riksdagen för nästa budgetår — och till att det hör till
kanslideputerades uppgift att vaka över att protokollen med skyndsamhet
tryckas, lärer ett formligt beslut av riksdagen i denna fråga icke nu behöva
fattas.
Utskottet anser sig till sist i anledning av kommitténs uttalande om riksdagens
förhållande till pressen böra framhålla möjligheten av att repre
-
Sammansatt konstitutions-- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
7
sentanter för Tidningarnas Telegrambyrå, då så önskas, erhålla tillträde direkt
till kamrarnas plenisalar för att bättre än från läktarna kunna uppfatta
anföranden under kammardebatter.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte såvitt angår föreslagna ändringar i
reglementariska föreskrifter för riksdagen och därmed förenade
stenografkostnader avslå kommitténs förslag;
2) att riksdagen vid bifall till vad utskottet under 1) hemställt
måtte uppdraga åt utskottet att överlämna till fullmäktige
i riksgäldskontoret ett exemplar av förevarande utlåtande;
3)
att motion I: 200 måtte anses besvarad genom vad utskotten
ovan under 1) och 2) hemställt.
Stockholm den 23 april 1937.
På sammansatta konstitutions- och bankoutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: från konstitutionsutskottet: herrar Reuterskiöld, Strömberg, Gustaf Adolf
Björkman, Källman, Lindskog, Fast, Holmbäck* och Vougt; samt
från bankoutskottet: herrar Åkerberg*, Leffler, Ström* i Lidköping, Holmgren,
Andersson i Falkenberg, Gustavson i Västerås*, Osberg och Bodin i
Visby.
1) av herr Åkerberg.
2) av herr Vougt, som ansett att utskottets motivering bort erhålla följande
lydelse:
»Utskottet. Utskottet anser ett snabbare tillhandahållande av riksdagsprotokollen
vara ett önskemål, som riksdagen ej längre kan underlåta att taga
hänsyn till. De opinionsyttringar, som i pressen framkommit för en sådan
reform i samband med att Publicistklubbens ordförande och Svenska Journalistföreningens
ordförande vid 1936 års riksdag väckte sina motioner, vittna
tydligt om tidningarnas intresse för saken. Vid omprövningen av stenografkommitténs
förslag har utskottet emellertid ej kunnat förvissa sig örn att den
jämförelsevis dyrbara stenografkår, som enligt detta förslag skulle nu rekryteras
efter nya linjer, verkligen bleve i stånd att åstadkomma tillförlitliga
protokoll med den åsyftade snabbheten. Utan att ingå på frågan huruvida
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
8 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
utlämnandet av ojusterade utskrifter i annan ordning än genom vederbörande
talare själva är förenligt med grunderna för § 76 riksdagsordningen — en
fråga, som torde kunna dryftas då ärendet någon av de närmaste riksdagarna
åter kan komma upp till behandling -— har utskottet ansett sig böra taga under
övervägande huruvida icke genom en övergång till mekanisk upptagning
av anförandena i kamrarna ett påskyndande av protokollens tillhandahållande
kan ske.
Kommittén har visserligen avvisat tanken härpå. Utskottet har emellertid
---(= utskottet å sid. 5 f.)---bliva möjligt.
Då utskottet sålunda känner sig förvissat örn möjligheten att verkställa en
omläggning enligt ovannämnda grunder finner utskottet icke anledning att
föreslå sådana ändrade dispositioner beträffande stenograforganisationen,
stenografernas tjänstgöringsskyldighet m. m., som eljest kunde företagas
inom den nuvarande organisationens ram. Dock borde redan nu kunna tagas
under övervägande att utkastet till protokollen samt ledamöternas yttranden,
sedan dessa justerats av vederbörande, men innan protokollsjusteringen
verkställts i kammaren, kunna sändas till tryckning i korrektur.
Utskottet anser sig till sist---(= utskottet å sid. 7)---under
kammardebatter.»
3) av herr Holmbäck, som anfört:
I likhet med utskottets majoritet anser jag att icke för närvarande så ingående
åtgärder böra vidtagas som föreslagits av kommittén. Däremot bör
man enligt min uppfattning under nästa riksdag göra försök med den av
kommittén framlagda regeln örn omedelbar utskrift av stenogrammen. Någon
svårighet att anordna ett dylikt försök torde icke möta, om riksdagen
lämnar de stenografer, som på grund av försöket med det nya systemet under
någon tid icke kunna uppehålla sina andra befattningar, skälig ersättning
därför. Under försöket torde man kunna dels pröva den av kommittén
föreslagna grundsatsen att utskrifterna av stenogrammen omedelbart i stencil
tillställas pressen, dels den danska regeln, att utskriften omedelbart färdigställes
i »fortryk», som utlämnas till talarna att av dem eventuellt överlämnas
till pressen, och dels det engelska systemet, att utskrifterna omedelbart
tryckas för att redan dagen efter debatten publiceras med rätt för talarna
att till ett följande definitivt tryck göra de rättelser, de önska.
Jag hemställer alltså,
att riksdagen ville giva riksgäldsfullmäktige i uppdrag att
vid början av 1938 års riksdag inkomma med förslag till
försöksåtgärder i enlighet med vad ovan angivits för snabbare
tillhandahållande av de stenografiska referaten från
riksdagens debatter.
4) av herrar Gustaf Adolf Björkman och Lindskog, som yrkat bifall till
i kommitterades betänkande framlagda förslag.
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
9
Bilaga l.
Förslag
till
ändringar i Avlöningsbestämmelser för personal hos riksdagens kamrar,
utskott och kansli m. m.
1 §•
Avlöningen utgår--— för månad:
Kamrarna:
Sekreterare .......................................... kr. 1 260: —
Notarie (stomnotarie) .................................. » 780: —
Förste kanslist ........................................ » 648: —
Riksdagens kansli:
Riksdagens stenografkansli:
Kontrollstenograf .............................
Förste stenograf ..............................
Andre stenograf ..............................
Skrivbiträde .................................
kr. 1 200: —
» 1 020: —
» 810: —
» 150: —
Till skrivbiträde utgår härjämte särskild ersättning med 2 kronor eller,
därest tjänstgöring äger rum å tid efter kl. 7 e. m., kronor 2:50 för var
tjänstgöringstimme.
Anm. Till kontrollstenograf, vilken tillika förordnats att vara stenograf chef, utgår ett
särskilt arvode av 180 kronor för månad. Arvodet upphör, sedan stenografchef vid påföljande
riksdag blivit utsedd.
2 §•
3 §.
Arvodena upphöra:
för kamrarnas sekreterare och notarien samt två kanslister---av
slutande
tilländagå^,
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 3 avd. Nr 1.
2
10
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
Förslag
till
ändringar i Reglementariska föreskrifter för riksdagen samt i kamrarnas
ordningsstadgor.
Reglementariskalföreskrifter.
§ 13.
Utom de —--ledamöter utdelas.
De ledamöter, vilka hava inseende över riksdagens kansli (kanslideputerade),
böra vaka---ledamöter utdelas.
§ 13 a.
Uppteckning och utskrift av yttranden, som ledamöter vid kammares
sammanträde avgiva, besörjes genom ett särskilt riksdagens stenograf kansli
under inseende av kanslideputerade, vilka jämväl tillkommer att utse och
förordna de tjänstemän, som för detta kansli anses erforderliga.
Stenografkansliet förestås av en stenografchef, vilken utses av kanslideputerade
tillika med kamrarnas talmän och vice talmän.
Erforderliga föreskrifter rörande tjänstgöringen inom stenografkansliet
meddelas av kanslideputerade efter stenografchefens hörande.
Ordningsstadgorna.
§ 14.
l:o. Vid kammarens---kammarens beslut. Detta protokoll skall
å tredje dagen därefter, örn kammaren — — — anteckning därom.
Justering av---eljest meddelas.
2:o. Yttranden, som ledamöter vid kammarens sammanträde avgiva,
skola, så vitt ske kan, ordagrant av de för sådant ändamål å riksdagens stenografkansli
anställda tjänstemännen upptecknas och samma dag, försedda
med uppsättarens namnteckning, för justering tillställas respektive ledamöter
ävensom i tillräckligt antal exemplar överlämnas till kammarens kansli,
där de till tredje dagen därefter kl. 11 förmiddagen böra finnas tillgängliga.
Ledamot, som före utgången av nämnda tid justerar sitt yttrande, bör därom
göra anteckning å det honom tillställda exemplaret, vilket därefter skall till
kammarens kansli överlämnas; dock vare annan ledamot obetaget att påkalla
särskild justering av yttrandet inför kammaren vid det i 1 mom. omförmälda
tillfälle. Har ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande,
anses detsamma ändock såsom av honom justerat. Yttrandena böra därefter
med protokollet ofördröjligen till trycket befordras.
3:o. Hålles sammanträde---därvid yttrats.
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
11
Bilaga 2.
Till Ordföranden i Sammansatta Konstitutions- och Bankoutskottet.
I anslutning till den praktiska demonstration av en Telediphoneanläggning,
som vi bereus tillfälle utföra vid utskottets sammanträde fredagen den
9 ds., bedja vi härmed vördsamt få framlägga några synpunkter på frågan
örn mekanisk upptagning av förhandlingarna i riksdagens kamrar.
Vid det utförda provet i utskottet påbörjades förhandlingarna kl. 11 och
avslutades omkring kl. 13, varvid sammanlagt 18 vaxrullar, motsvarande c:a
18,000 ord upptogos. Utskrivningen härav ombesörjdes av 3 st. maskinskriverskor
och förelåg fullt färdig och duplicerad kl. 18, varför utskrivningen
inkl. lunchuppehåll för maskinskriverskorna i detta fall krävde 5 timmar
längre tid än förhandlingarna.
Härvid bör hänsyn tagas till att två av dessa maskinskriverskor icke tidigare
använt Ediphone och den tredje icke tidigare sysslat med riksdagsreferat
och därför ej var tillräckligt insatt i de avhandlade frågorna. Utskrivningen
bör därför med vältränad personal, som är tillräckligt insatt i avhandlade
ärenden, kunna gå avsevärt snabbare. Dessutom hade vi kalkylerat med 7
maskinskriverskor för att hålla jämna steg med förhandlingarna, men provet
skedde av kostnadsskäl endast med 3. Örn med samma skrivhastighet
7 st. maskinskriverskor hade ombesörjt utskriften hade denna förelegat klar
omkring kl. 14, alltså inom 1 timme efter förhandlingarnas slut.
Skall en upptagning av riksdagsreferaten per Telediphone ske bör maskinanläggningen
vara dubbel i bägge kamrarna för att erhålla full säkerhet mot
driftsavbrott. Anskaffningskostnaderna härför bliva alltså:
4 st. Telediphoner modell 24, dubbelapparater,
å kronor 4,950:— .................... kronor 19,800:—-
16 » Pro-technic Ediphone sekreterareapparater,
å kronor 1,390:— .................... » 22,240: —
C:a 225 » Mikrofoner ........................ . . c:a » 45,000: —
c:a kronor 87,000: —
Hår ovan har kalkylerats med en mikrofon i varje dubbelbänk.
Skulle den reformen kunna genomföras, att alla anföranden hållas från
kamrarnas talarstolar, kan antalet mikrofoner reduceras till max. 5 st. per
kammare. Härvid har tänkts en mikrofon för talmannen, en st. till vardera
talarstol samt event, två till statsrådens förfogande. — Kostnaderna för en
dylik anläggning blir då:
4 st. Telediphoner modell 24 dubbelapparater, å kronor
4,950:— ................................ kronor 19,800: —
16 » Pro-technic Ediphone sekreterareapparater, å kronor
1,390:—................................ » 22,240: —
10 » Mikrofoner .............................. c:a » 3,000:—-
c:a
kronor 45,000
Å ovanstående priser har icke räknats några kvantitetsrabatter utan hava
i stället installationskostnaderna inkluderats. För utskrivningen har beräknats
8 st. maskinskriverskor med var sin avlyssningsapparat per kammare,
alltså en i reserv i vardera kammaren.
12 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.
För skötseln av apparaterna ävensom vid alt. I in- och urkoppling av
mikrofonerna för de olika talarna erfordras en vaktmästare per kammare.
För att övervaka utskrivningen samt läsa korrektur på de första referaten
erfordras tre justeringsmän per kammare, vilka alternerande äro närvarande
vid debatterna.
Amorteras Telediphone-anläggningen på 5 år blir den årliga amorteringen
i alternativ I kronor 17,400: — samt i alternativ II kronor 9,000: —- eller med
tillägg av kostnaderna för event, reparationer, underhåll av maskinerna,
strömförbrukning samt vaxrullar i alternativ I c:a kronor 20,000:— och i
alternativ II c:a kronor 11,500:—. Anläggningens livslängd kommer visserligen
att bliva avsevärt större, men bör den ju amorteras på ganska kort tid
för att därefter, om så skulle vara önskvärt, kunna ersättas med modernare
apparatur.
Av priset på den i alternativ I föreslagna anläggningen torde endast c:a
25 % behöva gå till utlandet medan resten kommer svenska företag till godo.
Vid provet i utskottet voro av praktiska skäl samtliga mikrofoner hela
tiden inkopplade, varför alla ljud i rummet uppfångades av dem. Dessutom
bade på grund av ett för litet antal mikrofoner en del talare placerats väl
långt ifrån dessa.
Skulle systemet däremot genomföras i kamrarna är det möjligt att inmontera
en mikrofon i varje dubbelbänk (alternativ I) och kommer då endast
talaren vid varje tillfälle att hava sin mikrofon inkopplad, varför inga andra
ljud från kammaren uppfångas och registreras.
En ofta långt ifrån talaren sittande referent torde många gånger hava
skärare att uppfånga ett anförande, då han ju samtidigt även hör allt sorl
från kammaren medan mikrofonerna ju alltid befinna sig omedelbart intill
talaren. Dessa mikrofoner kunna utföras så att de icke uppfånga några ljud
på större avstånd från mikrofonen än c:a lVs å 2 meter. Ett utskrivet referat
kan ju även vid tveksamma fall avlyssnas ånyo för att vinna full klarhet
om vad som verkligen sagts.
Genom att övergå till en mekanisk upptagning av debatterna med hjälp
av en Telediphone-anläggning är det möjligt erhålla ett lika snabbt referat
som genom kommitténs förslag till avsevärt lägre kostnader och torde kostnaderna
t. o. m. avsevärt komma att understiga de nuvarande. Ett referat
genom mekanisk upptagning torde dessutom vara kvalitativt jämnställt om
ej ännu tillförlitligare.
Stockholm den 21 april 1937.
BOLINDERS FABRIKS AKTIEBOLAG.
B. Dahlen.
Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
371914