Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
3
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1937 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående ett sammanförande till gemensam valdag
av valen till riksdagens andra kammare och till landstingen.
Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 25
i första kammaren av herr Hamrin m. fl. och nr 45 i andra kammaren av
herr Andersson i Rasjön m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit begära utredning rörande sättet för ett sammanförande av
valen till riksdagens andra kammare och valen till landstingen till gemensam
valdag samt framläggande av förslag i ämnet till 1938 års riksdag».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Vid de strävanden att nedbringa antalet valrörelser, som ledde till utformningen
av gällande regler om att ordinarie andrakammarval skola förrättas
omväxlande med de kommunala valen med två års mellanrum, övervägdes
jämväl frågan om sammanförande till hösten ett och samma år av
andrakammarvalen och landstingsmannavalen. Denna väg avvisades emellertid
såsom mindre lämplig. Samma ståndpunkt har även härefter vidhållits
av riksdagen, som senast år 1935 avslagit inom densamma väckta
förslag om sammanförande av landstingsmannavalen med ordinarie andrakammarval
till en förrättning vart fjärde år. Konstitutionsutskottet framhöll
då i sitt till grund för riksdagens beslut liggande utlåtande (nr 7) i
ämnet, att vissa av de synpunkter, som anförts till stöd för förslaget, icke
torde kunna frånkännas betydelse. Emellertid kunde enligt utskottets mening
avgörande erinringar resas däremot. I viss omfattning gjorde sig sålunda
även andra synpunkter gällande vid landstingsmannavalen än vid
andrakammarvalen. Sannolikhet förelåge för att denna olikhet skulle försvinna
genom ett sammanförande av de båda slagen av val till en gemensam
valförrättning. Vidare kunde en viss tillfällig folkstämning göra sig
gällande och trycka sin prägel på ett val, vilket kunde vara mindre lyckligt
redan då det gällde ett enda val. Detta bleve i ännu högre grad fallet,
då det vore fråga om samtliga de val, som direkt eller indirekt vore utslagsgivande
för riksdagens sammansättning. Förslagets realiserande skulle
vidare medföra den olägenheten, att den förskjutning inom väljarkåren,
som under loppet av fyra år kunde inträffa, icke utan en upplösning av
andra kammaren med säkerhet kunde konstateras under hela denna tid.
Det vore enligt utskottets mening också av värde, att urväljarna till riksda
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
gen icke alltför sällan sattes i tillfälle att deltaga i val av rikspolitisk betydelse.
Eljest förelåge fara för att hos dem skapades likgiltighet för det politiska
livet, ett förhållande som icke kunde vara till gagn för ett demokratiskt
statsskick. Ett sammanförande av landstingsmannavalen med andrakammarvalen
skulle dessutom kunna leda till att första kammarens konstitutionella
ställning undergrävdes. Detta kunde inträffa i viss omfattning redan
genom att landstingsmannavalen förlorade sin särprägel i förhållande till
andrakammarvalen, men i ännu högre grad genom att principen om första
kammarens successiva förnyelse allvarligt skulle kunna rubbas. En regering,
som haft framgång vid de samtidigt förrättade valen, skulle nämligen
kunna frestas att upplösa första kammaren i syfte att stärka sitt parlamentariska
underlag.
Motionärerna hava visserligen anfört vissa beaktansvärda synpunkter till
stöd för sitt förslag om landstingsmannavalens sammanförande med ordinarie
andrakammarval. Men vägande erinringar kunna, såsom utskottet år
1935 framhöll, också resas däremot. Den ståndpunkt, utskottet då intog i
den föreliggande frågan, äger därför fortfarande fog för sig. Vissa nya omständigheter
kunna nu också anföras emot förslaget. Sålunda infördes så
sent som föregående år bestämmelser i kommunallagarna om obligatoriskt
sammanförande av landstingsmannavalen och stadsfullmäktigevalen i samtliga
städer till en och samma dag. Denna reform har ännu icke prövats till
sina praktiska verkningar. Vidare antog förra årets riksdag såsom vilande
förslag till grundlagsändringar, enligt vilket elektorsinstitutionen skall avskaffas
och första kammarens ledamöter åter väljas jämväl av stadsfullmäktige
i de städer, som icke deltaga i landsting. Detta förslag har ännu
icke gjorts till föremål för förnyad prövning av riksdagen. Skulle emellertid
den här åsyftade grundlagsreformen genomföras och landstingsmannavalen,
men också endast dessa, på sätt i motionerna föreslagits sammanföras med
andrakammarvalen, bleve följden, att stadsfullmäktigevalen i de större städerna,
vilka alltså komme att få betydelse för första kammarens sammansättning,
förfarande komme att förrättas annat år än de till en valförrättning
sammanförda landstingsmanna- och andrakammarvalen. Motionärernas
syftemål skulle alltså icke fullständigt nås utan att även dessa primärkommunala
val komme att omfattas av reformen och sålunda frigjordes
från sitt nuvarande samband med övriga sådana val.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 februari 1937.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6-
5
Närvarande: Herrar Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,
Sandegård, Källman, Carl Lindmark, Karl Bodin, Nils Andersson, Anton Pettersson,
Elon Andersson, Andersson i Igelboda, Lindskog*, Bengtsson, Vougt*,
Holmbäck, Lundqvist, Andersson i Malmö, Fält och Johansson i Tväråselet.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Elon Andersson och Holmbäck, som anfört:
»Enligt vår uppfattning är det nödvändigt att undersöka möjligheterna att
hindra en alltför stark politisering av de kommunala valen och samtidigt inskränka
antalet stora politiska kraftmätningar. Om landstingsmannavalen
förläggas i samband med riksdagsmannavalen, torde både på landsbygden
och i flertalet städer kommunalvalen komma att förrättas under en vida lugnare
stämning och rent kommunala synpunkter få göra sig gällande i högre
grad än nu är fallet. Partiernas riksledningar skulle knappast anse det löna
mödan att uppbringa en stor apparat för rent kommunala val. Både det kommunala
och det politiska livet skulle vinna därpå och de nu så betungande
valkostnaderna kunna avsevärt begränsas.
De väsentliga av de skäl, som av konstitutionsutskottet anförts för avstyrkande
av motionerna ha redan bemötts, dels av herrar Bergman och Olsson
i Mora i deras reservation till utskottets utlåtande nr 7 vid 1935 års riksdag,
dels i nu föreliggande motioner, till vilkas motivering vi hänvisa. Gentemot
utskottets anmärkning att landstingsmanna- och riksdagsmannavalen förete
åtskilliga olikheter, vilja vi understryka, att frågan gäller, huruvida landstingsmannavalen
med hänsyn till sin reella karaktär stå närmast de i särskild
grad politiska eller de kommunala valen, och med vilka de följaktligen böra
förenas. För vår del finna vi som nämnts starka grunder för ett sammanförande
av landstingsmanna- och riksdagsmannavalen. Ej heller de nya
skäl, utskottet i år anfört, kunna anses bärande. Att man ännu ej hunnit erfara
de praktiska verkningarna av den 1936 införda regeln örn sammanförande
av landstingsmanna- och stadsfullmäktigevalen i samtliga städer till
en och samma dag, kan icke vara ett skäl mot en utredning i det syfte, motionerna
avse. Detta sammanförande var motiverat av andra skäl än att söka
minska den politiska spänningen kring de kommunala valen och kan icke
leda till att de kommunala valrörelserna få en politiskt sett lugnare karaktär.
Ej heller kan avskaffandet av elektorsinstitutionen vara till hinder för en sådan
utredning, då genom nämnda institutions avskaffande spänningen kring
de kommunala valen omöjligen kan lia minskats. Huruvida stadsfullmäktigevalen
i de städer, vilkas fullmäktige bliva valmän till första kammaren, böra
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd. Nr 5—6. 2
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
äga ruin samtidigt med riksdagsmans- eller landstingsmannavalen, är ett
spörsmål som det tillkommer den blivande utredningen att lösa.
Vi hemställa därför att riksdagen ville besluta
att med bifall till föreliggande motioner hos Kungl. Maj:t
begära utredning rörande sättet för ett sammanförande av
valen till riksdagens andra kammare och valen till landstingen
till gemensam valdag samt framläggande av förslag i
ämnet till 1938 års riksdag.»
377463. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.