Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
3
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1937 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion om upphävande av bestämmelsen örn uppresning
vid voteringar inom riksdagens kamrar.
Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 201, av herr Lindhagen hemställes, »att riksdagen med upphävande
av bestämmelsen om uppresning vid voteringar inom riksdagens kamrar ville
besluta:
1) att i § 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen vidtagas följande
ändringar, nämligen
att 2 mom. utgår,
att 3 mom. erhåller följande förändrade lydelse:
’2:o. Omröstning sker medelst omröstningsapparat eller, där denna ej kan
begagnas, medelst namnupprop.
Efter varje omröstning skall till protokollet antecknas omröstningsapparatens
upplysningar örn antalen ’ja’, ''nej’, avstår’ och ''frånvarande''. Örn vid
den slutliga voteringen i visst ärende sist vid voteringspropositionens godkännande
begäran därom framställes av minst Vio av kammarens ledamöter,
skall i det tryckta protokollet jämväl antecknas, huru varje ledamot röstat’,
samt att 4 och 5 mom. erhålla ordningsnumren 3 och 4;
2) att alla 4 siffrorna i omröstningstavlans tillkännagivande, och således
även de frånvarandes antal, skola protokollföras.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Då öppen omröstning genom grundlagsändring år 1925 infördes i riksdagens
kamrar, anordnades den genom närmare bestämmelser i reglementariska
föreskrifter för riksdagen sålunda, att med vissa undantag uppresningsförfarandet
först skulle begagnas, men att, örn talmannen var tveksam om
omröstningens resultat eller begäran örn rösträkning framställdes, uppropsförfarandet
skulle tillgripas. Denna sistnämnda röstningsmetod skulle omedelbart
användas vid gemensamma voteringar samt då talmannen före omröstningens
början så beslutade eller då vid den slutliga voteringen i ett ärende
sist vid voteringspropositionens godkännande begäran örn rösträkning med
namnanteckning framställdes av minst en tiondel av kammarens ledamöter.
Sedermera uppdrog 1932 års riksdag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
verkställa utredning rörande möjligheterna m. m. för införande av elektrisk
omröstningsapparat i kamrarna. I konstitutionsutskottets till grund för beslutet
liggande utlåtande, nr 29, i ämnet uttalades, att uppresningsförfarandet
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
vore förenat med så stora fördelar, att det borde bibehållas, och omröstningsapparat
sålunda endast begagnas, då rösträkning skulle äga rum. Genom ändringar
år 1934 i reglementariska föreskrifter för riksdagen ersattes också det
mera tidsödande uppropsförfarandet men däremot icke uppresningsförfarandet
med röstning medelst omröstningsapparat. I den till grund för beslutet
liggande reservationen till konstitutionsutskottets utlåtande, nr 23, i ämnet
framhölls, att man, genom att åtminstone tills vidare låta omröstning medelst
omröstningsapparat endast ersätta omröstning medelst namnupprop, vunne
fördelen, att omröstningsförfarandet även framdeles så nära som möjligt
anknöte till förut gällande ordning.
I en motion, nr 7, till föregående års riksdag hemställde herr Lindhagen
örn sådan ändring i reglementariska föreskrifter för riksdagen, att uppresningsförfarandet
skulle avskaffas och den elektriska omröstningsapparaten alltså
omedelbart begagnas vid öppna omröstningar i riksdagens kamrar samt att
alla fyra siffrorna i omröstningstavlan, angivande antalet ja, nej, avstår och
frånvarande, protokollföras. Motionen avstyrktes av konstitutionsutskottet
(utlåtande nr 4) och avslogs av riksdagen. Utskottet framhöll, att uppresningsmetoden
avsiktligt bibehållits även efter införandet av elektrisk omröstningsapparat.
Detta omröstningssätt ansåg utskottet ej heller föranleda någon
egentlig tidsspillan; det motsvarade fullt ut sitt syftemål att i det övervägande
antalet smärre frågor, där någon begäran örn rösträkning i regel icke
förekom och icke heller kunde anses vara påkallad, på ett bekvämt sätt träffa
ett snabbt avgörande. Talmännen begagnade sig därför i regel icke av möjligheten
att besluta, att röstning medelst omröstningsapparat med förbigående
av uppresningsförfarandet omedelbart skall begagnas. Någon mera utbredd
önskan inom riksdagen att avskaffa uppresningsmetoden ansåg utskottet för
övrigt ej heller förefinnas. Utskottet avstyrkte därför bifall till förslaget
härom och i följd därav även till vad i motionen i övrigt föreslagits.
Den nu föreliggande motionen har samma huvudsyfte som den föregående
år i ämnet väckta, nämligen att öppen omröstning i riksdagens kamrar med
avskaffande av uppresningsförfarandet obligatoriskt skall äga rum med
anlitande av den elektriska omröstningsapparaten. Några nya sakskäl för
bifall till förslaget hava icke anförts i motionen.
Utskottet hemställer,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 16 februari 1937.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
5
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman*), Oscar
Gottfrid Karlsson*), Stendahl, Sandegård*), Bergman, Källman, Nils Andersson,
Carlström, Fast, Vougt, Andersson i Malmö*), Andersson i Ovanmyra*), Nordström
i Torsby*), Hällgren*), Werner i Höjen, Mosesson, Arnemark och Hellberg.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Reuterskiöld, Sandegård, Källman, Vougt, Nordström i Torsby
och Mosesson som anfört:
»Behövligheten av ett uppresningsförfarande var uppenbar vid den tid då
öppen omröstning endast kunde företagas genom ett tidsödande namnupprop.
Förhållandet är helt annorlunda sedan öppen omröstning med elektrisk
apparat anordnats. Den snabbhet, varmed omröstning verkställes
medelst elektrisk apparat och det omedelbart siffermässiga utslag, som därvid
erhålles, gör uppresningsförfarandets bibehållande till en oftast onödig
dubblering vid förekommande omröstningar. Därjämte inbjuder uppresningsförfarandet
mer än varje annat till ett underlåtande att deltaga i
voteringen, som icke kan anses önskligt. Mot motionens förslag i dess första
punkt till textändring av § 11 i reglementariska föreskrifter synes ingen
befogad invändning vara att göra; i anslutning härtill hemställes örn bifall
till motionen i denna punkt.»