Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80-
1
Nr 80.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1937 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lag om obligatorisk
tjurkontroll.
(2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 129 av herr Ekströmer och herr Svensson, Martin, samt
11:277 av herr Nolin m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla, det Kungl. Maj :t ville efter närmare utredning förelägga
riksdagen förslag till lag örn obligatorisk tjurkontroll i huvudsak enligt
de grunder, som i motionerna angivits.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttrande över motionerna
från lantbruksstyrelsen, som bifogat utlåtanden från samtliga förvaltningsutskott
hos hushållningssällskapen med undantag av Gävleborgs läns ävensom
från avelsföreningarna för svensk röd och vit boskap, för svensk låglandsboskap,
för röd kullig svensk lantras samt för fjällras.
Frågan om tjurkontroll i form av tjurbesiktning har tidigare varit föremål
för statsmakternas övervägande.
I skrivelse den 29 september 1920 hemställde sålunda hushållningssällskapens
ombud, att Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning beträffande
möjligheterna för genomförande av tjurbesiktningstvång. I ärendet avgav
lantbruksstyrelsen utlåtande den 23 februari 1922, därvid fogats ett av styrelsen
utarbetat förslag till lag om tjurbesiktningstvång; och hemställde styrelsen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att antaga samma förslag.
Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Majits åtgärd.
1 proposition (nr 188) till 1930 års riksdag föreläde sedermera Kungl.
Majit riksdagen ett förslag till lag om tjurbesiktningstvång, vilket i huvudsak
anslöt sig till omförmälda av lantbruksstyrelsen upprättade lagförslag. Jordbruksutskottet
(utlåtande nr 69) biträdde förslaget och hemställde hos riksdagen
örn bifall till detsamma. Första kammaren biföll utskottets hemställan,
under det att andra kammaren avslog propositionen (riksdagens skrivelse
nr 275).
De nu föreliggande motionerna utmynna i en hemställan örn utredning
och förslag till lag örn obligatorisk tjurkontroll enligt grunder, som angivits
i motionerna. Tjurkontrollen skulle enligt dessa grunder icke, såsom fallet
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 80—81. J
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80-
är ifråga om kontroll över hingstar och fargaltar, vara förbunden med obligatorisk
besiktning utan i huvudsak bestå i härstamningskontroll. För att
tjur skulle få upplåtas till användning för andra djur än tjurägarens egna
skulle bland annat fordras, att han hämtats från en reaktionsfri besättning,
som vore underkastad fullständig avkastningskontroll (A-kontroll), samt att
tjurens fader och morfader vore stamboksförda och att dess moder, mormoder
och farmoder lämnat en kontrollerad fettavkastning under i medeltal
för tre år av minst samma mängd och med samma fetthalt, som svarade emot
medeltalen för närmast liggande kontrollföreningar. Tjurkontrollen skulle
emellertid vara fakultativ, det vill säga dess genomförande inom visst område
skulle vara beroende av beslut av vederbörande hushållningssällskap
och landsting.
Av de inkomna yttrandena över motionerna framgår, att avelsföreningen
för svensk låglandsboskap ävensom förvaltningsutskotten hos Malmöhus,
Värmlands, Örebro, Västmanlands och Västerbottens läns hushållningssällskap
ställa sig direkt avvisande mot en kontroll av föreslagen art. I övriga
yttranden från förvaltningsutskotten tillstyrkes en utredning av frågan, varvid
dock i vissa fall erinringar framställts mot de föreslagna villkoren för
tjurs godkännande. I flera fall är tillstyrkandet av utredning i frågan förbundet
med ett uttalande, att tjurkontroll av föreslagen art icke lämpligen
kunde genomföras inom det egna området. Avelsföreningarna för svensk
röd och vit boskap samt för röd kullig svensk lantras finna den av motionärerna
föreslagna tjurkontrollen vara ett steg i rätt riktning samt erbjuda
en framkomlig väg för en bättre ordnad tjurhållning. Avelsföreningen för
fjällras ävensom Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
föreslå, att i stället för den i motionerna föreslagna tjur kontrollen obligatorisk
tjurbesiktning i enlighet med vad som föreslagits i proposition till
1930 års riksdag måtte genomföras.
Lantbruksstyrelsen erinrar till en början, att det för 1930 års riksdag
framlagda förslaget icke var förbundet med preciserade krav i fråga om
tjurs härstamning m. m. Fastmer överlämnades åt vederbörande besiktningsman
eller besiktningsnämnd att avgöra, huruvida tjuren ifråga lämpligen
borde godkännas för upplåtande eller icke. Härigenom åsyftades större frihet
att anpassa kraven efter föreliggande förhållanden på tjurens tjänstgöringsort.
Vidare anför lantbrukstyrelsen.
»Det bärande i nu föreliggande förslag synes vara, att tjuren skall härstamma
från reaktionsfri besättning, samt att hans föräldrar i tvenne led skola
med gott resultat hava varit underkastade fullständig avkastningskontroll.
Att fordra att en avelstjur för att få tjänstgöra utanför djurägarens egen besättning
skall vara uppfödd inom reaktionsfri sådan, torde knappast annat
än i undantagsfall vara försvarligt. Om det också är av den allra största
betydelse, att tjur, som är uppställd inom en av tuberkulos icke infekterad
ladugård eller eljest användes för betäckning av för tuberkulos reaktionsfria
djur, själv är fri från tuberkulos och för säkerställande härav uppfödd inom
reaktionsfri besättning, synes det vara ett onödigt krav att ställa samma
fordran på tjur, som insättes i en besättning, där tuberkulos förekommer. Det
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80■ 3
torde till och med icke vara uteslutet, att en sådan bestämmelse kan lända till
direkt skada, då inom reaktionsfri besättning uppfödd tjur kan tänkas besitta
mindre motståndskraft mot tuberkulos än tjur, som uppfötts inom eller
härstammar från besättning, där sjukdomen förekommer.
Jämväl kravet på att godkänd avelstjurs anmödrar i viss utsträckning
skola hava varit underkastade fullständig avkastningskontroll (A-kontroll)
är av den art, att det icke utan mycket stora svårigheter kan genomföras
annat än inom starkt begränsade områden. För hela norra Sverige bleve
ett sådant villkor för närvarande helt omöjligt att uppfylla. I stora delar
av södra och mellersta Sverige är A-kontroll likaledes införd i så ringa utsträckning,
att ett genomförande av detta krav torde vara så gott som otänkbart.
Det skulle nämligen förutsätta, att varje avelstjur anskaffades från annan
ort.
Även örn lantbruksstyrelsen finner det i motionerna framförda syftet gott,
synes under sålunda rådande förhållanden en utredning av ifrågasatt ari
för närvarande knappast kunna tänkas leda till ett godtagbart förslag i
ämnet.»
Liksom motionärerna finner utskottet det vara ett viktigt led i åtgärderna
för främjande av nötboskapsaveln, att lämpliga tjurar komma till användning
i största möjliga utsträckning. Emellertid är det för närvarande allenast
en mindre del av landets tjurbestånd, som underkastas kontroll med avseende
på lämpligheten såsom avelsdjur. Inom de av staten understödda
tjurföreningarnas områden utövas flerstädes genom mindervärdiga tjurar en
hämmande konkurrens, som försvårar föreningarnas arbete och hindrar dem
att få önskvärd utbredning. I viss mån torde detta förhållande sammanhänga
med nuvarande knappa tillgång på stamboksförda tjurar. Den ändring
i reglerna för stamboksföring, som åsyftas med Kungl. Maj:ts proposition
nr 262 till årets riksdag angående anslag till befrämjande i allmänhet av
nötboskapsaveln, torde emellertid komma att avsevärt öka antalet registrerade
tjurar och underlätta möjligheterna att till billigare priser anskaffa
goda tjurar. Innan ännu erfarenhet av denna reform vunnits, synes därför
enligt utskottets mening böra tillsvidare anstå med övervägandet av särskilda
åtgärder för att söka åstadkomma en reglerad tjurhållning i den riktning,
motionärerna och tidigare Kungl. Maj:t föreslagit. I likhet med lantbruksstyrelsen
ifrågasätter dessutom utskottet, huruvida med nu förordade tjurkontroll
kan vinnas en mera godtagbar lösning av frågan än genom det förslag
om tjurbesiktningstvång, som förelädes 1930 års riksdag. De invändningar,
som då gjordes i fråga om svårigheterna för djurägarna, framförallt småbrukarna,
i avseende å efterlevnaden av dylika bestämmelser, torde alltjämt förtjäna
beaktande. Föreliggande motioner torde följaktligen för närvarande
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Utskottat.
4: Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
att motionerna I: 129 samt 11:277 icke
gon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 maj 1937.
.rf”! ;
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 81.
♦
å föranleda nå -