Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
1
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag
till familjepensionsreglemente för riksdagens verk och
reglemente angående familjepension för efterlevande
till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk
m. m.
Delegerade för riksdagens verk beslöto den 15 oktober 1936 tillkalla särskilda
sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning och till delegerade
avgiva förslag rörande anordnande av statlig familjepensionering för befattningshavare
vid riksdagens verk samt arbetare vid riksbankens sedeltryckeri
och pappersbruk i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som innefattades
i det av 1936 års riksdag godkända allmänna familjepensionsreglementet
och familjepensionsreglementet för arbetare.
Till sakkunniga utsågo delegerade generaldirektören och chefen för telegrafverket
greve H. A. Hamilton, tillika ordförande, bankokommissarien A. G.
Linder och riksgäldskommissarien S. O. Widlund.
Efter fullgjort uppdrag hava de sakkunniga, som antagit benämningen familjepensionskommittén
för riksdagens verk, till delegerade överlämnat ett
den 7 maj 1937 dagtecknat utlåtande och förslag beträffande familjepensioneringens
ordnande för befattningshavare vid riksdagens verk. Kommitténs
utlåtande och förslag är bilagt detta utlåtande (Bilaga, sid. 3—58).
Utlåtandet innefattar av motiv åtföljda
1) förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
vid riksdagens verk (familjepensionsreglemente för riksdagens
verk);
2) preliminära överenskommelser mellan kommittén och utsedda delegerade
för bankostatens änke- och pupillkassa och för riksgäldskontorets änkeoch
pupillkassa, understödsförening, örn villkoren för statens övertagande av
kassornas rörelse;
3) förslag till föreskrifter angående tillämpning av familjepensionsreglementet
för riksdagens verk å befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,
militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket och riksdagens
hus; samt
4) förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
I utlåtandet har kommittén anfört, att förslag uppgjorts till bestämmelser
angående statens övertagande av den under fullmäktiges i riksbanken förvalt
Bihang
till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
liing ställda änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk
saint att förslaget skulle, så snart det hunnit inom kommittén slutbehandlas,
överlämnas till delegerade med särskild skrivelse. I enlighet härmed
har kommittén med skrivelse den 11 maj 1937 överlämnat förslag till
bestämmelser angående statens övertagande av nämnda kassa (Bilaga, sid.
59—70).
över kommitténs förslag hava fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret,
styrelsen för riksdagsbiblioteket samt riksdagens justitieombudsman och
militieombudsman avgivit infordrade yttranden i de delar av förslaget, som
beröra respektive verk.
Fullmäktige i riksbanken hava i ärendet anfört följande:
»Kommitténs förslag innefattar, såvitt det berör riksbanken, förslag till
dels reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
vid riksdagens verk, dels reglemente angående familjepension för efterlevande
till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk, dels
överenskommelse mellan staten samt bankostatens änke- och pupillkassa,
dels ock bestämmelser angående statens övertagande av änke- och pupillkassan
vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk, vilket sistnämnda
förslag sedermera under hand tillställts fullmäktige.
I likhet med kommittén anse fullmäktige behovet av en genomgripande
familjepensioneringsreform vid riksdagens verk vara starkt framträdande.
Det torde även få anses vara naturligt, att dessa verk, vars avlönings- och
tjänstepensionsförhållanden anpassats efter vad som gäller för övriga grenar
av den reglerade statsförvaltningen, även på familjepensionsområdet följa
den statliga förebilden och ordna den ifrågavarande pensioneringen i
överensstämmelse med de principer, som ligga till grund för det av riksdagen
prövade och godkända reglementet för efterlevande till befattningshavare i
statens tjänst och reglementet angående familjepension för efterlevande till
arbetare i statens tjänst.
Med denna allmänna utgångspunkt har kommittén uppgjort sina förslag
så, att de anpassats efter de speciella förhållandena vid riksdagens verk men
eljest så nära som möjligt ansluta sig till de för den övriga statsförvaltningen
utfärdade familjepensionsbestämmelserna.
Vid den granskning, som fullmäktige med hänsyn till den korta tid, som
stått fullmäktige till buds, varit i tillfälle att ägna de överlämnade förslagen,
hava fullmäktige i stort sett ansett sig böra biträda desamma. Fullmäktige
hava emellerid funnit skäl till följande erinringar.
Kommittén har icke ansett sig böra föreslå någon motsvarighet till 6 §
familjepensionsreglementet för arbetare angående rätt för arbetare, som
nedflyttas till anställning i lägre pensionsgrupp, att i familjepensionshänseende
bibehållas vid de för honom förut gällande villkoren.
I olikhet med kommittén äro fullmäktige av den meningen, att, då sådana
fall kunna komma i fråga, som avses i 6 § i familjepensionsreglementet för
arbetare, även beträffande arbetare vid sedeltryckeriet och pappersbruket,
en bestämmelse av motsvarande innehåll införes jämväl i reglementet angående
familjepension för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri
och pappersbruk av förslagsvis följande lydelse:
''Övergår arbetare till anställning med lägre familjepensionsunderlag, skall
i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad som finnes stadgat
i fråga om den förra anställningen.’
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
3
De föreliggande reglementsförslagen hava avsetts att träda i kraft, familjepensionsreglementet
för riksdagens verk å tidpunkt, som komme att bestämmas
av delegerade för riksdagens verk, och reglementet angående familjepension
för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och
pappersbruk den 1 juli 1937.
Att pensionsreglementet för riksdagens verk nu icke föreslås träda i kraft
redan den 1 juli 1937 beror därpå, att ett övertagande av bankostatens änkeoch
pupillkassa icke torde kunna äga rum förrän tidigast den 1 januari
1938.
Med hänsyn härtill torde familjepensionsreglementet för riksdagens verk
böra träda i kraft sistnämnda dag.
Arbetarna vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk hava beretts
tillfälle att laga del av ett preliminärt upprättat förslag till familjepensionsreglemente
för dessa personalkategorier. Kommitténs definitiva förslag överensstämmer
beträffande pensionsunderlag och pensionsavdrag helt med det
preliminära förslaget. Av representanter för sedeltryckeriets personalförening
har muntlig framställning gjorts örn kompensation för avdragen genom
löneförhöjning. De till civilförvaltningens personalförbund anslutna
arbetarna vid pappersbruket hava skriftligen framställt en liknande begäran,
därvid de som särskild motivering åberopat, att sedan gammalt visst mindre
understöd utgått till efterlevande efter brukets arbetare utan något som helst
löneavdrag.
De föreslagna pensionsavdragen innebära tvivelsutan en ganska kännbar
inkomstminskning för samtliga ifrågavarande arbetare. Särskilt för de äldre,
förhållandevis väl avlönade arbetarna måste denna inkomstminskning
dock te sig rimlig med hänsyn till den väsentliga förbättring i pensionsavseende,
som därigenom tillförsäkras deras efterlevande. För åtskilliga av de
yngre arbetarna torde däremot avdragen bliva mera tyngande, och för dessa
lär en viss kompensation icke kunna anses helt obefogad.
Nu gällande lönestat för Tumba bruks arbetare är emellertid fastställd för
året, och då kommitténs utlåtande kommit fullmäktiges ledamöter tillhanda
så sent som den 10 innevarande maj månad, har det icke varit möjligt att
undersöka, huruvida icke arbetarna med hänsyn till nyss berörda förhållande
skulle önska uppskov med ikraftträdandet, intill dess ny lönestat börjar
tillämpas.
På grund härav torde det vara riktigast att på det sätt beakta de från arbetarna
gjorda framställningar, att man låter anstå med ikraftträdande jämväl
av reglementet angående familjepension till efterlevande till arbetare vid riksbankens
sedeltryckeri och pappersbruk till den 1 januari 1938.
Förenämnda till civilförvaltningens personalförbund anslutna arbetare
hava vidare framställt vissa andra önskemål, men då pensionskommittén,
som tagit del därav, icke ansett möjligt att tillmötesgå dessa önskemål, hava
fullmäktige funnit desamma icke föranleda något yttrande.
Därest förslagen genomföras, erfordras vissa mindre ändringar i bankoreglementet.
Då emellertid dessa i huvudsak äro av formell art, torde härmed
kunna anstå till nästkommande års riksdag; och komma fullmäktige att i
vanlig ordning hos bankoutskottet därom göra framställning.
I förslaget till överenskommelse mellan staten och bankostatens änke- och
pupillkassa har en bestämmelse införts, att vid meningsskiljaktighet rörande
värderingen av kassans tillgångar eller rörande tillgångarnas fördelning frågan
skulle hänskjutas till avgörande av tredje man, som utsåges av parterna.
Det har synts fullmäktige lämpligt föreslå, att i det fall parterna därvid
icke kunna enas skiljeman utses av riksdagens justitieombudsman.
I övrigt hava fullmäktige icke något att erinra vare sig mot nämnda för -
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
slag till överenskommelse eller förslaget till bestämmelser örn statens övertagande
av änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och
pappersbruk.»
De övriga i ärendet hörda myndigheterna hava icke funnit anledning till
erinran mot det föreliggande förslaget.
Delegerade hava för sin del biträtt de av fullmäktige i riksbanken framställda
ändringsförslagen. I samband härmed hava delegerade anfört, att då
delegerade sålunda tillstyrkt förslaget örn framflyttande av tidpunkten för
ikraftträdandet av reglementet för efterlevande till arbetare vid riksbankens
sedeltryckeri och pappersbruk, delegerade därmed icke tagit ställning till
den i fullmäktiges yttrande berörda frågan örn kompensation åt arbetarna
vid sedeltryckeriet och pappersbruket för viss inkomstminskning på grund
av familjepensionsavdragen.
Med skrivelse den 13 maj 1937 hava delegerade lill bankoutskottet överlämnat
kommitténs utlåtande och förslag jämte däröver avgivna yttranden
samt hemställt, att utskottet ville upptaga ärendet till behandling samt föreslå
riksdagen att
dels godkänna förenämnda förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens
verk samt till föreskrifter angående tillämpning av reglementet å befattningshavare
vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen,
riksdagsbiblioteket och riksdagens hus;
dels bemyndiga fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret att träffa
överenskommelser, de förra med bankostatens änke- och pupillkassa, och de
senare med riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, understödsförening, i
huvudsaklig överensstämmelse med de av kommittén preliminärt ingångna
avtalen och med iakttagande av den beträffande valet av skiljeman av fullmäktige
i riksbanken gjorda erinran;
dels godkänna föreliggande förslag till bestämmelser angående statens övertagande
av änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk
;
dels ock godkänna ovanberörda förslag till reglemente angående familjepension
för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk,
dock med de ändringar, som av fullmäktige i riksbanken föreslagits.
Utskottet. De för befattningshavarna vid riksdagens verk gällande
bestämmelserna i fråga om avlöning och tjänstepension ansluta sig i
allt väsentligt till vad som i nämnda avseenden finnes stadgat vid övriga
grenar inom den nyreglerade statsförvaltningen. Med hänsyn härtill torde,
såsom familjepensionskommittén anfört, det vara naturligt, att dessa verks
familjepensionsförhållanden ordnas i överensstämmelse med de principer,
som ligga till grund för det allmänna familjepensionsreglementet. Det förslag
till särskilt familjepensionsreglemente för riksdagens verk, som av delegerade
framlagts, har utformats i så nära anslutning till det allmänna familjepensionsreglementet
som med hänsyn till de speciella förhållandena vid
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
5
dessa verk varit möjligt. Utskottet har tor sin del icke funnit anledning till
erinran mot reglementsförslaget.
Vidkommande härefter de preliminärt träffade överenskommelserna rörande
statens övertagande av den familjepensionering, som hittills ombesörjts
av bankostatens änke- och pupillkassa samt riksgäldskontor^ änkeoch
pupillkassa, äro dessa överenskommelser, vilka äro intagna å sid. 24—
29 i härvid fogad Bilaga, i fråga örn uppställning och innehåll nära överensstämmande
med de tidigare mellan staten och olika familjepensionskassor
ingångna avtalen. De avvikelser, som, på sätt närmare framgår av kommitténs
motivering, förekomma på vissa punkter, hava föranletts därav, att
kassornas ekonomiska ställning medgivit ett tillgodoseende av en del speciella
önskemål beträffande övergången till den nya familjepensionsordningen.
Sålunda innebära överenskommelserna bland annat, att — med
vissa undantag — de vid övertagandet befintliga pensionstagama skola komma
i åtnjutande av det nya fäfniljepensionsreglementets pensioner, vilket
skulle medföra viss pensionsförbättring för dessa pensionstagare.
I förslaget till överenskommelse mellan staten och bankostatens änke- och
pupillkassa har en bestämmelse införts, enligt vilken vid meningsskiljaktighet
rörande värderingen av kassans tillgångar eller rörande tillgångarnas fördelning
frågan skulle hänskjutas till tredje man, utsedd av parterna. Fullmäktige
i riksbanken, med vilka delegerade för riksdagens verk instämt, hava
ansett lämpligt föreslå, att, i det fall parterna icke kunna enas, skiljeman
skall utses av riksdagens justitieombudsman. Utskottet biträder detta ändringsförslag.
Motsvarande ändring synes böra vidtagas i överenskommelsen
med riksgäldskontorets änke- och pupillkassa.
Enligt 7 mom. första stycket av den preliminära överenskommelsen med
bankostatens kassa skulle pensionsberättigade efter delägare, som ej velat
underkasta sig det nya reglementet, komma i åtnjutande av, bland annat, pensionstillägg,
i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15 juni 1922
(nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar. Då emellertid enligt vad
utskottet inhämtat sådant tillägg av statsmedel ej i något fall kan utgå till
i momentet avsedda pensionstagare, synes den föreslagna bestämmelsen böra
såsom överflödig uteslutas ur momentet.
Beträffande den preliminära överenskommelsen med riksgäldskontorets
änke- och pupillkassa har utskottet uppmärksammat, att i avtalet icke intagits
någon bestämmelse angående rätt för sådana 50-åriga döttrar, vilka nu
äro tillförsäkrade pension från kassan, att även efter övertagandet vara bibehållna
vid denna förmån. Ehuru det måste anses framgå av den allmänna
föreskriften i 1 mom. av överenskommelsen rörande statens övertagande
av kassans förpliktelser, att någon inskränkning av dessa döttrars
pensionsrätt icke åsyftats, linner utskottet dock lämpligt att i likhet med
vad som skett i överenskommelsen med bankostatens änke- och pupillkassa
ett förtydligande tillägg härom intages i avtalet. För detta ändamål torde 8
mom. andra stycket överenskommelsen böra givas följande ändrade lydelse:
»Pensionstagare, som vid övertagandet åtnjuter pensionsunderstöd enligt
b Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
§ 18 andra stycket av föreningens stadgar, ävensom pensionsberättigade döttrar,
vilka uppnått 50 års ålder, äga bibehålla de förmåner, som skulle hava
tillkommit dem, därest de omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna
alltjämt varit i kraft.»
I övrigt hava de preliminära överenskommelserna icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet får därför tillstyrka, att riksdagen bemyndigar
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret att träffa
definitiva överenskommelser, de förra med bankostatens änke- och pupillkassa
och de senare med riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, i huvudsaklig
överensstämmelse med de av kommittén preliminärt ingångna avtalen,
dock med iakttagande av vad utskottet ovan anfört.
Utskottet får vidare tillstyrka de av delegerade framlagda förslagen till
bestämmelser angående statens övertagande av änke- och pupillkassan vid
riksbankens avdelningskontor och pappersbruk samt till föreskrifter angående
tillämpning av familjepensionsregleiJlentet för riksdagens verk å befattningshavare
vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen,
riksdagsbiblioteket och riksdagens hus.
Enligt det föreliggande förslaget till familjepensionsreglemente för befattningshavare
vid riksdagens verk ankommer det på delegerade för riksdagens
verk att besluta örn reglementets ikraftträdande för riksdagens olika
verk och att fastställa de avvikelser från reglementets bestämmelser, som
därvid finnas påkallade beträffande befattningshavare, vilka före ikraftträdandet
ägt familjepensionsrätt på grund av sin statstjänst, samt beträffande
de fall, då avgång från sådan befattning skett före ikraftträdandet.
Tillika ankommer det på delegerade att utfärda de närmare föreskrifter,
sorn kunna finnas erforderliga för reglementets tillämpning. Härvid torde
i tillämpliga delar böra gälla de bestämmelser, som Kungl. Majit enligt
riksdagens bemyndigande kommer att utfärda med avseende å allmänna
familjepensionsreglementets ikraftträdande inom den civila statsförvaltningen.
I detta sammanhang vill utskottet erinra, att statsmakterna förutsatt,
att vid ikraftträdandet av sistnämnda i’eglemente i tjänst varande
eller med tjänstepension avgångna ordinarie kvinnliga befattningshavare,
vilka varit underkastade 1925 års bestämmelser om pensionering av efterlevande
barn till kvinnliga befattningshavare, ävensom barn, som då redan
tilltratt pension enligt dessa bestämmelser, vid övergången skulle likställas
med delägare och pensionstagare i respektive familjepensionskassor. De för
genomförande härav erforderliga närmare bestämmelserna skola enligt riksdagens
beslut meddelas av Kungl. Majit i samband nied utfärdandet av motsvarande
bestämmelser för manliga befattningshavare. Det torde böra ankomma
på delegerade för riksdagens verk att i överensstämmelse med vad
som sålunda kommer att bliva gällande inom den civila statsförvaltningen utfärda
liknande bestämmelser för de kvinnliga befattningshavarna vid nämnda
verk och deras efterlevande. I avseende härå torde emellertid böra beaktas,
att enligt den preliminära överenskommelsen mellan staten och bankostatens
kassa delägarna i denna kassa från övertagandet skulle vidkännas
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
7
avdrag enligt det nya reglementet — avdrag, vilka äro avsevärt högre än de
nu utgående pensionsavgifterna — därvid dock förutsatts, att kassan skulle
kompensera delägarna för därav föranledd löneminskning genom att av sina
överskottsmedel återbetala skillnaden mellan familjepensionsavdraget och
pensionsavgiften. Vid sådant förhållande och då till kassan äro anslutna
endast manliga ordinarie tjänstemän vid riksbankens huvudkontor, skulle
det enligt utskottets mening vara obilligt, att de ordinarie kvinnliga befattningshavare,
som vid reglementets ikraftträdande tjänstgöra vid huvudkontoret
och vilka icke äga möjlighet att erhålla ovannämnda kompensation, skulle
— i olikhet mot övriga kvinnliga befattningshavare vid riksdagens verk —
få vidkännas ökade utgifter för familjepensioneringen. Likställighet i förevarande
avseende mellan de kvinnliga och manliga befattningshavarna vid
riksbankens huvudkontor torde lämpligen böra åvägabringas på det sätt, att
de kvinnliga befattningshavarna bibehållas vid sina tidigare avgifter, omvandlade
till familjepensionsavdrag, så länge de kvarstå i nuvarande tjänster.
Vid befordran efter övertagandet skulle däremot familjepensionsavdragen
enligt reglementet tillämpas.
Kommittén har förutsatt, att de regler i fråga örn bokföring och redovisning
av familjepensionsmedel efter den nya ordningens genomförande, som
för den övriga förvaltningen uppdragits i proposition nr 246/1937, skola i huvudsak
tillämpas jämväl vid riksdagens verk. Vad kommittén i sammanhang
härmed uttalat (Bilaga, sid. 11) har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet vill här omnämna, att utskottet har för avsikt att vid behandlingen
av utgifterna under huvudtiteln riksdagen och dess verk m, m. framlägga förslag
till de ändringar med avseende å beräkningen av avlöningsanslagen under
denna huvudtitel, som påkallas av familjepensioneringens genomförande från
och med den 1 januari 1938, ävensom hemställa om medel för bestridande
under senare hälften av nästkommande budgetår av pensioner åt efterlevande
till befattningshavare vid riksdagens samtliga verk utom riksbanken. Beträffande
riksbanken, vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret,
torde motsvarande ändringar i avlönings- och pensionsstaten utan olägenhet
kunna anstå till början av nästa år. Utskottet förutsätter, att fullmäktige i
riksbanken inkomma till bankoutskottet vid 1938 års riksdag med förslag
härutinnan. De pensioner, som enligt familjepensionsreglementet och överenskommelsen
med bankostatens kassa skola utgå till efterlevande till befattningshavare
vid riksbanken, torde böra bestridas av riksbankens medel.
Vad härefter angår det framlagda förslaget till reglemente angående familjepension
för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri
o c h pappersbruk är detta upprättat i överensstämmelse
med de principer, som ligga till grund för reglementet angående familjepension
för efterlevande till arbetare i statens tjänst (familjepensionsreglem<
ntet för arbetare). Den viktigaste avvikelsen är, att familjepensionsunderlag
och -avdrag för arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket överstiga
dc för övriga arbetare i statens tjänst beslutade. Ifrågavarande pensionsunderlag
och -avdrag hava emellertid avpassats efter de i tjänstepensionsregle
-
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
mentet fastställda pensionsgrupperna. Kommittén har vidare med hänsyn till
att ifrågavarande arbetare i pensionshänseende närmast äro jämställda med
extra ordinarie tjänstemän icke ansett sig böra föreslå en motsvarighet till
6 § familjepensionsreglementet för arbetare angående rätt för arbetare, som
nedflyttas i lägre pensionsgrupp, att i familjepensionshänseende bibehållas
vid de för honom förut gällande villkoren. Fullmäktige i riksbanken hava
emellertid velat förorda införande i nu förevarande reglemente av en bestämmelse
motsvarande den i ovanberörda paragraf intagna ävensom föreslagit,
att denna bestämmelse skulle erhålla följande lydelse:
* övergår arbetare till anställning med lägre famil jepensionsunderlag, skall
i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad som finnes stadgat
i fråga om den förra anställningen.»
Delegerade för riksdagens verk hava biträtt detta ändringsförslag. Utskottet
vill för sin del tillstyrka detsamma.
Enligt kommitténs förslag skulle familjepensionsreglementet för arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk träda i kraft den 1 juli 1937.
Fullmäktige i riksbanken hava emellertid funnit skäl föreligga, att tidpunkten
för reglementets ikraftträdande framflyttas till den 1 januari 1938. I
likhet med delegerade vill utskottet förorda, att reglementet träder i kraft
sistnämnda dag. Pensioner, som skola utgå enligt ifrågavarande familjepensio^reglemente,
böra bestridas av riksbankens medel.
Vad beträffar kostnaderna för genomförande av de föreliggande förslagen
har kommittén framhållit, att överenskommelserna med bankostatens
samt riksgäldskontorets änke- och pupillkassor i motsats till tidigare överenskommelser
mellan staten och andra familjepensionsanstalter icke föranleda
några särskilda övergångsskostnader för statsverket för de nuvarande delägarnas
samt de nuvarande pensionärernas vidkommande. Kommittén har
emellertid erinrat, att de pensions- och dyrtidstillägg för pensionärer i bankostatens
kassa, vilka enligt beslut av 1932 års riksdag ej längre skulle utgå
av statsmedel, genom den nu träffade uppgörelsen åter komma att bestridas
av staten i vad de belöpa på pensionsutbetalningar efter överenskommelsens
ikraftträdande. Enligt verkställd beräkning skulle vidare, örn hänsyn toges
till nu utgående statsbidrag, statens övertagande av den pensioneringsverksamhet,
som nu bedrives av änkekassan vid riksbankens avdelningskontor
och pappersbruk, icke medföra någon nämnvärd övergångskostnad för
statsverket. Kostnaderna för förslagens genomförande, såvitt angår de befattningshavare
inom övriga förvaltningsområden, som redan äga familjepensionsrätt,
ävensom sådana befattningshavare inom riksdagens samtliga verk,
vilka för närvarande ej hava dylik rätt, hava med hänsyn till dessa befattningshavares
förhållandevis ringa antal icke gjorts till föremål för någon särskild
utredning. Icke heller har utredning verkställts rörande kostnaderna
för anordnandet av familjepensionering för arbetarna vid riksbankens sedeltryckeri
och pappersbruk.
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
9
Enligt beslut av 1936 års riksdag skall dyrtidstillägg jämlikt kungörelsen
den 15 juni 1923 (nr 267) icke utgå till änka eller barn, som åtnjuter familjepension
jämlikt allmänna familjepensionsreglementet och familjepensionsreglementet
för arbetare. Då motsvarande bestämmelse bör tillämpas beträffande
riksdagens verk, kommer utskottet i det följande att framlägga
förslag härom.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av delegerades för riksdagens
verk föreliggande förslag, må
1) godkänna följande
Förslag
lill
Reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
vid riksdagens verk.
(Familjepensionsreglementet för riksdagens verk.)
1 KAP.
Allmänna bestämmelser.
1 §•
1. Detta reglemente äger tillämpning å:
a) innehavare av befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet för
riksdagens verk gäller; samt
b) den, som avgått från befattning, som i a) avses, och äger rätt till pension
eller uppskjuten livränta enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente,
dock att reglementet icke skall gälla för den, som äger rätt till uppskjuten
livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension
enligt tjänstepensionsreglementet berättigande befattning.
2. Vad nedan i detta reglemente sägs örn befattningshavare skall, där ej
annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande
befattningshavare, som i 1 mom. b) omförmäles.
2 §.
1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:
efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,
arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt
frånskild make i fall som i 2 mom. sägs.
Pensionsrätt tillkommer dock ej make, örn äktenskapet ingåtts efter det
befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn,
om adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.
2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin
make utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsam
-
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
mans under minst fem år och sistnämnda make vid sammanlevnadens hävande
uppnått en ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till
omständigheterna finnes skäligt, förordna, att den frånskilda maken skall
vara berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu
sagts för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag
gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om sådant underhållsbidrag visas föreligga.
Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet att
utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört
eller den berättigade trätt i nytt gifte.
Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej meddelas
till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.
3 §•
Så länge befattningshavare innehar befattning, som i 1 § 1 mom. a) avses,
skall honom tillkommande lön (arvode) minskas med familjepensionsavdrag
i enlighet med vad nedan sägs.
4 §•
1. Familjepension bestämmes på sätt i 5 § angives i förhållande till ett
vid befattningshavarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens
grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det
för den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de i denna
paragraf angivna grunderna.
2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt
pension enligt tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt antalet
av befattningshavaren förvärvade tjänstår, utökade med tid som från dödsfallet
eller avgången med pension må hava återstått till pensionsåldern, uppgått
till minst trettio.
Uppgick för befattningshavare som i första stycket sägs antalet tjänstår,
utökade på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp
lika med familjepensionsunderlaget minskat med ‘/iso för varje full fjärdedel
av år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.
Åtnjöt befattningshavaren vid sin död förtidspension, skall från vad sålunda
stadgats gälla den avvikelsen, att utökning av tjänståren med tid som
återstått till pensionsåldern ej må ske.
3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått
till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat
med V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av antalet tjänstår och
den till pensionsåldern återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels
år, skall dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunder
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 71. 11
laget, som antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda
summa.
4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken
befattningshavaren må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet
för riksdagens verk.
5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt
krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.
5 §.
1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.
2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,
a) för efterlevande make eller frånskild make ensam eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans, då pensionsberättigade barn ej
finnas: familjepensionens grundbelopp;
b) för efterlevande make eller frånskild make jämte barn eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans jämte barn: familjepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och
därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;
c) för ett barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens
grundbelopp;
d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, örn barnen äro två, och
därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn.
3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta delen,
som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg
å nyreglerad avlöning.
4. Av familjepension för efterlevande make eller frånskild make jämte
barn eller för efterlevande make och frånskild make tillsammans jämte barn
äger maken eller makarna tillsammans åtnjuta så stor del, som motsvarar
åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel,
samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild make, som åtnjuter pensionsrätt
jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av familjepensionen
åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av grundbeloppet
jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro efterlevande make
och frånskild make eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,
skola makarna eller barnen tillkommande pensionsbelopp delas lika
dem emellan.
5. Innehar den som är berättigad till familjepension efter befattningshavare,
som i delta reglemente avses, statsanställning av sådant slag, att
därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter han tjänstepension för
sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension enligt detta reglemente
eller eljest av statsmedel jämväl såsom anhörig till annan än nämnda
befattningshavare, skall det belopp, som han enligt denna paragraf skulle
äga åtnjuta, minskas med den i beloppet ingående rörliga pensionsdelen
jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i beloppet ingående
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget. Vad nu sagts skall
ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller
är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.
6 §.
1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare
avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den, under
vilken pensionstagaren avlider, eller, därest pensionsrätten upphör av
annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten
upphört.
Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den
månad, under vilken barnet födes.
2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av delegerade för riksdagens verk; vederbörande myndighet
likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle förskottsvis utbetala
återstående pensionsbelopp.
3. Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att jämlikt 7 § göra
ansökan om pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp
än han bort erhålla, skall därvid bero.
7 §•
1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas,
på därom gjord ansökan,
a) beträffande efterlevande till befattningshavare vid riksbanken och ledamot
i riksbankens direktion av fullmäktige i riksbanken; samt
b) beträffande efterlevande till annan befattningshavare och riksgäldsdirektören
av fullmäktige i riksgäldskontoret.
Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,
som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.
2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt
bevis därom.
8 §•
Vid avgång ur tjänst skall befattningshavare, som äger rätt till familjepension
för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.
2 KAP.
Ordinarie befattningshavare m. fl.
9 §•
1. Beträffande ordinarie befattningar, vilka äro hänförda till viss lönegrad,
skola, där ej annat följer av stadgandena ill och 12 §§, tillämpas de
familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag, som här nedan angivas:
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
13
Lönegrad |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familje-pensions-avdrag för år kr. |
Lönegrad |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familje-pensions-avdrag för år kr. |
1 |
750 |
72 |
16 .............. |
1,500 |
180 |
2 |
780 |
75 |
17 .............. |
1,590 |
192 |
3 |
810 |
78 |
18 .............. |
1,680 |
204 |
4 |
840 |
81 |
19 .............. |
1,770 |
219 |
5 |
870 |
87 |
20 .............. |
1,770 |
219 |
6 |
900 |
93 |
21 .............. |
1,860 |
234 |
7 |
930 |
99 |
22 .............. |
1,950 |
249 |
8 |
960 |
108 |
23 .............. |
2,040 |
267 |
9 |
1,020 |
117 |
24 .............. |
2,130 |
285 |
10 |
1,080 |
126 |
25 .............. |
2,220 |
306 |
11 |
1,140 |
135 |
26 .............. |
2,310 |
327 |
12 |
1,200 |
144 |
27 .............. |
2,400 |
348 |
13 |
1,260 |
153 |
28 .............. |
2,490 |
369 |
14 |
1,320 |
162 |
29 .............. |
2,580 |
390 |
15 .............. |
1,410 |
171 |
30 .............. |
2,670 |
411 |
2. Beträffande befattningar, som avses i III kap. tjänstepensionsreglementet
för riksdagens verk och för vilka enligt detta reglemente nedan angivna
pensionsunderlag gälla, skola tillämpas följande familjepensionsunderlag och
familjepensionsavdrag:
Pensionsunderlag |
Familje- pensionsunderlag kr. |
Familje-pensionsavdrag |
7,000 |
2,670 |
411 |
8,000 |
3,000 |
516 |
9,000 |
3,330 |
606 |
10 §.
Vid tillämpning av bestämmelserna i 4 § å ordinarie befattningshavare,
som avses i lil kap. tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, skall
pensionsåldern anses inträda vid utgången av den månad, under vilken han
fyller 65 år.
11 §•
1. övergår ordinarie befattningshavare till befattning med lägre familjepensionsunderlag,
skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom
gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den förra befattningen.
14 Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
2. Sänkes familjepensionsunderlaget för ordinarie befattning, skall i familjepensionshänseende
icke inträda någon förändring för den som före ändringen
innehaft befattningen.
12 §.
För ordinarie befattningshavare, som är förordnad att innehava icke-ordinarie
befattning med högre familjepensionsunderlag än det för hans ordinarie
befattning fastställda, skola tillämpas de för icke-ordinarie befattningshavare
i reglementet givna bestämmelserna.
3 KAP.
Icke-ordinarie befattningshavare.
13 §.
1. För sådana extra ordinarie befattningar, vid vilka lön utgår enligt av
delegerade för riksdagens verk fastställd löneplan, skola med de undantag,
som i 2 mom. stadgas, tillämpas de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,
som här nedan angivas:
Lönegrad |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familje-pensions-avdrag för år kr. |
1 ......... |
720 |
69 |
2 ............ |
750 |
72 |
3 ............. |
780 |
75 |
4 ............. |
810 |
78 |
5 .............. |
840 |
81 |
6 .............. |
870 |
87 |
7 .............. |
900 |
93 |
8 .............. |
930 |
99 |
9 .............. |
9G0 |
108 |
10 .............. |
1,020 |
117 |
11 .............. |
1,080 |
126 |
12 .............. |
1,140 |
135 |
13 .............. |
1,200 |
144 |
14 .............. |
1,260 |
153 |
15 .............. |
1,320 |
162 |
Lönegrad |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familje-pensions-avdrag för år kr. |
16 ............ |
1,410 |
171 |
17 .......... |
1,500 |
180 |
18 ............ |
1,590 |
192 |
19 ............. |
1,680 |
204 |
20 ............ |
1,680 |
204 |
21 .............. |
1,770 |
219 |
22 .......... |
1,860 |
234 |
23 .............. |
1,950 |
249 |
24 .............. |
2,040 |
267 |
25 .............. |
2,130 |
285 |
26 .............. |
2,220 |
306 |
27 .............. |
2,310 |
327 |
28 .............. |
2,400 |
348 |
29 .............. |
2,490 |
369 |
30 .............. |
2,580 |
390 |
2. I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 1 mom. sägs äga delegerade
för riksdagens verk bestämma den lönegrad, till vilken befattningen
är att i familjepensionshänseende hänföra, eller ock fastställa särskilt familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag för densamma. Vad nu är
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
15
sagt äger ock avseende å i 1 mom. nämnd tjänst för det fall, att slutlönen i
densamma fastställts till annat belopp än det, som normalt gäller såsom slutlön
för extra ordinarie befattningar i den lönegrad tjänsten tillhör.
14 §.
För icke-ordinarie befattningshavare med avkortad tjänstgöringstid skall
iakttagas:
a) att familjepensionsavdraget minskas i en omfattning, som svarar mot
den i tjänstepensionshänseende för honom gällande avkortningen av tjänstgöringstiden;
b)
att tid, med vilken utökning av antalet tjänstår jämlikt 4 § 2 mom.
må ifrågakomma, reduceras i en omfattning, som svarar mot den avkortning
av tjänstgöringstiden, vilken i tjänstepensionshänseende varit i medeltal för
befattningshavaren gällande under de fem senast förflutna åren före dödsfallet
eller avgången med pension eller under den kortare tid han innehaft
med familjepensionsrätt enligt detta reglemente förenad anställning; samt
c) att vid förening av två befattningar av detta slag familjepension skall
beräknas särskilt för vardera befattningen.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
1. Genom beslut av delegerade för riksdagens verk bestämmes tidpunkten
för detta reglementes ikraftträdande för riksdagens olika verk och fastställas
de avvikelser från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade
beträffande i 1 § 1 mom. a) avsedda befattningshavare, vilka före
ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt på grund av sin statstjänst, samt beträffande
de fall då avgång från sådan befattning skett före ikraftträdandet.
2. I fråga om den som vid reglementets ikraftträdande för det förvaltningsområde,
till vilket han hör, innehade icke-ordinarie befattning nied en
daglig tjänstgöringstid, motsvarande minst hälften av den för ordinarie befattningshavare
bestämda, eller ock anställning av beskaffenhet och under
förutsättningar, som i 1 § reglementet angående tjänstepension för arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk sägs, och som vid sin död
kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den mån detta ej följer
av 4 § 4 mom. här ovan — för bestämmande av familjepension åt hans efterlevande
såsom tjänstår räknas den lid, under vilken han, innan detta reglemente
blev å honom tillämpligt, innehaft sådan befattning eller anställning.
3. Från reglementets tillämpning undantages sådan ordinarie befattningshavare
vid justitie- eller militieombudsmansexpeditionerna, riksdagsbiblioteket
eller riksdagens hus, som före reglementets ikraftträdande för dessa
förvaltningsgrenar varit befriad från stadgad skyldighet att erlägga avgift
för beredande av pension åt efterlevande.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av detta reglemente, meddelas av delegerade för riksdagens verk.
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
2) bemyndiga fullmäktige i riksbanken att träffa överenskommelse
med bankostatens änke- och pupillkassa i huvudsaklig
överensstämmelse med vad utskottet ovan anfört;
3) godkänna av familjepensionskommittén för riksdagens
verk upprättat, så sid. 63—64 i härvid fogade Bilaga intagna
förslag till bestämmelser angående statens övertagande av
änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och
pappersbruk;
4) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att träffa
överenskommelse med riksgäldskontorets änke- och pupillkassa,
understödsförening, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utskottet ovan anfört;
5) godkänna av familjepensionskommittén för riksdagens
verk upprättat, å sid. 30—31 i härvid fogad Bilaga intagna förslag
till föreskrifter angående tillämpning av familjepensionsreglementet
för riksdagens verk å befattningshavare vid
justitieombudsmansexpeditionen, inilitieombudsmansexpeditionen,
riksdagsbiblioteket och riksdagens hus;
6) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att
dels besluta örn familjepensionsreglementets för riksdagens
verk ikraftträdande den 1 januari 1938 för ifrågavarande
verk samt därvid fastställa de avvikelser, som betingas
av under punkterna 2)—5) här ovan omförmälda överenskommelser,
bestämmelser och föreskrifter samt av vad utskottet
i det föregående anfört rörande kvinnliga befattningshavare;
dels
ock meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras
för genomförande från och med den 1 januari 1938 av berörda
överenskommelser, bestämmelser och föreskrifter samt
för tillämpning enligt vad utskottet ovan anfört av motsvarande
regler rörande kvinnliga befattningshavare och deras
efterlevande;
7) godkänna följande
Förslag
till
Reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
(Familjepensionsreglementet för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och
pappersbruk.)
1 §•
1. Detta reglemente äger tillämpning å:
a) arbetare, för vilken reglementet angående tjänstepension för arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk gäller;
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
17
b) den, som avgått från arbetaranställning som i a) avses, och äger rätt
till pension eller uppskjuten livränta enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente,
dock att reglementet icke skall gälla för den, som äger rätt till uppskjuten
livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension
enligt tjänstepensionsreglementet berättigande anställning.
2. Vad nedan i detta reglemente sägs örn arbetare skall, där ej annat
framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande arbetare,
som i 1 mom. b) avses.
2 §.
1. Berättigade till familjepension efter arbetares död äro:
änka, som ej ingått nytt äktenskap,
arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt
frånskild hustru i fall som i 2 mom. sägs.
Pensionsrätt tillkommer dock ej änka, om äktenskapet ingåtts efter det
arbetaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn, om
adoptionen ägt rum efter det arbetaren fyllt 50 år.
2. Då arbetare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin hustru
utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans
under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande uppnått en
ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna
finnes skäligt, förordna, att den frånskilda hustrun skall vara berättigad till
familjepension efter mannens död. Vad nu sagts för det fall att mannen
förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om
sådant underhållsbidrag visas föreligga.
Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet att
utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört
eller den berättigade trätt i nytt gifte.
Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej meddelas
till förmån för arbetarens hustru i senare äktenskap.
3 §.
Så länge arbetare innehar anställning, som i 1 § 1 mom. a) avses, skall
han å sin avlöning vidkännas familjepensionsavdrag i enlighet med vad nedan
sägs.
Är arbetare vid ordinarie avlöningstillfälle icke berättigad att utbekomma
någon avlöning för den tidsperiod löneutbetalningen avser, skall han icke
heller vidkännas familjepensionsavdrag för nämnda tidsperiod.
4 §•
1. Familjepension bestämmes på sätt i 7 § angives i förhållande till ett
vid arbetarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens
grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det för
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71.
2
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
den avlidne senast gällande f amilie pensionsunde rlaget enligt de i denna paragraf
angivna grunderna.
2. För arbetare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension enligt
tjänstepensionsreglementet för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och
pappersbruk, är familjepensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget,
såframt antalet av arbetaren förvärvade tjänstår, utökade med
tid som från dödsfallet eller avgången med pension må hava återstått till pensionsåldern,
uppgått till minst trettio.
Uppgick för arbetare som i första stycket sägs antalet tjänstår, utökade
på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp lika
med familjepensionsunderlaget minskat med V120 för varje full fjärdedel av
år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.
3. För annan arbetare än i 2 mom. avses är familjepensionens grundbelopp
lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått till
minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat med
V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio.
Utgör för sådan arbetare summan av antalet tjänstår och den till pensionsåldern
återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels år, skall
dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget, som antalet
fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda summa.
4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken arbetaren
må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet för arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt
krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.
5 §•
För arbetare skola gälla följande familjepensionsunderlag och familjepensionsa
vdrag:
Pensionsgrupp enligt tjänstepensionsreglementet |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familjepensionsavdrag |
|
för månad |
för vecka |
||
1. Tryckerimästare vid sedeltryckeriet och arbets- |
|||
ledande förmän vid pappersbruket.............. |
1,260 |
12.75 |
2.95 |
2. Tryckare vid sedeltryckeriet samt underformare och |
|||
guskare vid pappersbruket...................... |
1,140 |
11.26 |
2.60 |
3. Övriga manliga arbetare vid pappersbruket...... |
930 |
8.25 |
1.90 |
4. Kvinnliga arbetare ............................ |
810 |
1.80 |
0.30 |
6 §.
övergår arbetare till anställning med lägre familjepensionsunderlag, skall
i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad som finnes stadgat
i fråga om den förra anställningen.
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
19
7 §•
1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.
2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,
a) för änka eller frånskild hustru ensam eller för änka och frånskild
hustru tillsammans då pensionsberättigade barn ej finnas: familjepensionens
grundbelopp;
b) för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för änka och frånskild
hustru tillsammans jämte barn: familjepensionens grundbelopp ökat med
femtio procent, örn endast ett barn finnes, och därutöver med tjugu procent
av grundbeloppet för varje ytterligare barn;
c) för ett barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild hustru ej finnes:
familjepensionens grundbelopp;
d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild hustru
ej finnes: familjepensionens grundbelopp ökat med femtio procent, om
barnen äro två, och därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje
ytterligare barn.
3. Familjepensionens rörliga del skall utgöra samma procenttal å den
fasta delen, som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av
dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning för tjänstemän.
4. Av familjepension för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för
änka och frånskild hustru tillsammans jämte barn äger änkan eller den
frånskilda hustrun eller änkan tillsammans med den frånskilda hustrun
åtnjuta så stor del, som motsvarar åttio procent av grundbeloppet jämte därå
belöpande rörlig pensionsdel, samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild
hustru, som åtnjuter pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte,
må dock icke av familjepensionen åtnjuta större del än vad som motsvarar
fyrtio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel.
Äro änka och frånskild hustru eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,
skola dem tillkommande pensionsbelopp delas lika dem
emellan.
5. Innehar den, som är berättigad till familjepension efter arbetare, statsanställning
av sådant slag, att därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller
åtnjuter han tjänstepension för sådan anställning, eller äger han åtnjuta
familjepension enligt detta reglemente eller eljest av statsmedel jämväl såsom
anhörig till annan än nämnda arbetare, skall det belopp, som han enligt
denna paragraf skulle äga åtnjuta, minskas med den i beloppet ingående
rörliga pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i
beloppet ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget.
Vad nu sagts skall ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt
frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället
för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.
B §•
1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då arbetare
avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pen
-
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
sionstagaren avlider, eller, därest pensionsrätter! upphör av annan anledning,
till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.
Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den
månad, under vilken barnet födes.
2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av fullmäktige; vid sedeltryckeriet föreståndaren och vid
pappersbruket förvaltaren likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle
förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.
3. Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit att jämlikt 9 § göra
ansökan örn pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp,
än han bort erhålla, skall därvid bero.
9 §•
1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden arbetare prövas, på
därom gjord ansökan, av fullmäktige.
Sökande åligger att styrka sådana för fullmäktige icke kända omständigheter,
som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.
2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt
bevis därom.
10 §.
Vid anställnings upphörande skall arbetare, som äger rätt till familjepension
för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.
11 §•
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av detta reglemente, meddelas av fullmäktige.
Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1938; dock att det icke skall
äga tillämpning i fråga om arbetare, som före nämnda dag avgått från sin
anställning.
I fråga örn arbetare, vilken vid reglementets ikraftträdande innehade anställning
av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § tjänstepensionsreglementet
för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk
sägs, och som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även
i den mån detta ej följer av 4 § 4 mom. — för bestämmande av familjepension
åt hans efterlevande såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han,
innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, innehaft sådan anställning,
ävensom, därest han övergått från anställning hos enskild entreprenör till
riksbankens tjänst i samband med riksbankens övertagande av verksamheten
vid sedeltryckeriet, den tid i den enskilde entreprenörens tjänst, som han med
tillämpning av punkten 3 av övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet
för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk förklarats
skola få tillgodoräkna såsom tjänstår.
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
21
8) förklara, att dyrtidstillägg jämlikt kungörelsen den 15
juni 1923 (nr 267) icke skall utgå å familjepension enligt
familjepensionsreglementet för riksdagens verk eller familjepensionsreglementet
för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri
och pappersbruk.
Stockholm den 27 maj 1937.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindley*, Leffler, Johansson i Friggeråker,
Ström i Lidköping*, Bjurström, Berling och von Horn;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg*,
K. A. Westman*, Gustavson i Västerås, Osberg och Lundberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll 1937.
8 sami.
Nr 71.
3
FAMILJEPENSIONSKOMMITTÉN FÖR RIKSDAGENS VERK
Bilaga.
UTLÅTANDEN OCH FÖRSLAG
BETRÄFFANDE
FAMILJEPENSIONERINGENS ORDNANDE
FÖR BEFATTNINGSHAVARE VID
RIKSDAGENS VERK M. M.
AVGIVNA
DEN 7 OCH DEN II MAJ 1937
STOCKHOLM 1937
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
Innehållsförteckning.
A. Förslag om familjepensioneringens ordnande för befatt
ningshavare
vid riksdagens verk.
Sid
I. Förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens verk...... 18—23
Motivering.................................................. 3—6
II. Förslag om övertagande av änke- och pupillkassorna vid riksdagens
verk m. m.
1. Grunder för beräkningen av kassornas ställning
i och för bedömande av den ekonomiska innebörden
av ett statens övertagande av verksamheten
.......................................... 36—47
2. Preliminära överenskommelser mellan staten
och kassorna m. m.
a) Överenskommelse mellan staten och bankostatens änke- och
pupillkassa........................................ 24—26
Motivering.......................................... 8—11
P. M. angående den ekonomiska innebörden av överenskommelsen
........................................ 48—53
b) Förslag till bestämmelser angående statens övertagande av
änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och
pappersbruk ...................................... 63—64
Motivering.......................................... 59—62
P. M. angående den ekonomiska innebörden av förslaget 65—70
c) Överenskommelse mellan staten och riksgäldskontorets änke
och
pupillkassa, understödsförening .................. 27—29
Motivering.......................................... 12—13
P. M. angående den ekonomiska innebörden av överenskommelsen.
....................................... 54—58
d) Förslag till föreskrifter angående tillämpning av familjepen
sionsreglementet
för riksdagens verk å befattningshavare
vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpe
ditionen,
riksdagsbiblioteket och riksdagens hus.......... 30—31
Motivering.......................................... 13—15
B. Förslag om familjepensioneringens ordnande för arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
Förslag till familjepensionsreglemente för arbetare vid riksbankens
sedeltryckeri och pappersbruk.................................. 32—35
Motivering.................................................... 7—8
*
Till Herrar Delegerade för riksdagens verk.
Delegerade hava den 15 oktober 1936 beslutat tillkalla särskilda sakkunniga
med uppdrag att verkställa utredning och till delegerade avgiva förslag
rörande anordnande av statlig familjepensionering för befattningshavare vid
riksdagens verk samt arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk
i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som innefattas i det
av 1936 års riksdag godkända allmänna familjepensionsreglementet och familjepensionsreglementet
för arbetare. Till sakkunniga hava delegerade utsett
generaldirektören greve H. A. Hamilton, tillika ordförande, bankokommissarien
A. G. Linder och riksgäldskommissarien S. O. Widlund. Sekreterare
hos de sakkunniga har varit t. f. förste revisorn i riksräkenskapsverket
E. Norberg, och för verkställande av det försäkringstekniska utredningsarbetet
har varit förordnad byråchefen i försäkringsinspektionen filosofie doktorn
T. Jansson, med rätt för honom att deltaga i de sakkunnigas överläggningar,
ehuru icke i besluten, samt att till protokollet få antecknad eventuellt avvikande
mening.
Till fullgörande av sitt uppdrag få de sakkunniga, som antagit benämningen
familjepensionskommittén för riksdagens verk, härmed framlägga förslag
till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
vid riksdagens verk (familjepensionsreglementet för riksdagens verk),
Bil. A. Detta reglementes tillämpning förutsätter överenskommelser med
vissa nu existerande änke- och pupillkassor angående statens övertagande av
kassornas rörelse. Kommittén har för detta ändamål inbjudit bankostatens
och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor att genom utsedda delegerade
överlägga med kommittén angående de villkor, på vilka staten eventuellt skulle
kunna övertaga kassornas hittillsvarande rörelse. Till förhandlingsdelegerade
hava utsetts
för bankostatens änke- och pupillkassa: bankokommissarien A. Bertil,
kamreraren A. Engwall, vaktmästaren J. Wallenborg och kammarskrivaren
G. Ahlin; samt
för riksgäldskontorets änke- och pupillkassa: riksgäldssekreteraren J. Hägglund,
sekreteraren E. Öhlin samt revisorerna H. Anderson och A. Sandqvist.
Förhandlingarna hava lett till överenskommelser av det innehåll, som
framgår av Bil. B och Bil. C.
Kommittén har vidare utarbetat förslag till föreskrifter angående tillämpning
av familjepensionsreglementet för riksdagens verk å befattningshavare
vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket
och riksdagens hus (Bil. D), ävensom till reglemente angående
familjepension för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri
och pappersbruk (Bil. E).
Slutligen har kommittén uppgjort förslag till bestämmelser angående statens
övertagande av den nu under fullmäktiges i riksbanken förvaltning ställda
änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappers
-
4
bruk, vilket förslag, så snart det hunnit inom kommittén slutbehandlas, kommer
att överlämnas med särskild skrivelse.1
Såsom bilaga till överenskommelserna med bankostatens och riksgäldskontorets
änke- och pupillkassor finnes fogad en av byråchefen .Iansson utarbetad
promemoria med grunder för beräkningar angående ställningen av
bankostatens och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och
pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och för bedömande
av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten
(självkostnadsgrunder).
Sedermera komma att överlämnas ytterligare två promemorior av byråchefen
Jansson till belysande av den ekonomiska innebörden av de två nyssnämnda
överenskommelserna.
Rörande den föreslagna nyordningen må bemärkas följande.
Familjepensioneringen vid riksdagens verk företer nu en bild av splittring
såväl i fråga örn organ för pensioneringens handhavande som beträffande
pensionsförmåner och förpliktelser. Sålunda finnas, såvitt angår manliga
ordinarie befattningshavare, vid riksbanken två familjepensionskassor, nämligen
bankostatens änke- och pupillkassa, avsedd för befattningshavare vid
huvudkontoret, samt änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor
och pappersbruk, omfattande befattningshavare vid avdelningskontoren
samt vissa tjänstemän vid Tumba bruk. Riksgäldskontoret har sin särskilda
änke- och pupillkassa och familjepensioneringen för befattningshavarna vid
justitie- och militieombudsmansexpedilionerna, riksdagsbiblioteket och riksdagens
hus ordnades först år 1929 genom utfärdande av vissa bestämmelser,
som i väsentliga delar anslöto sig till dåvarande reglemente för civilstatens
änke- och pupillkassa. Dessföi-innan hade sistnämnda befattningshavare saknat
möjlighet att genom anslutning till någon änke- och pupillkassa säkerställa
sina efterlevandes försörjning.
I fråga om pensionering av efterlevande barn till kvinnliga befattningshavare
vid riksdagens verk hava delegerade för samma verk utfärdat bestämmelser
den 17 juli 1925 efter mönster av en kungl, kungörelse i samma ämne
beträffande kvinnliga befattningshavare i statens tjänst den 18 juni 1925
(nr 279). I likhet med vad fallet varit inom den egentliga statsförvaltningen
före allmänna familjepensionsreglementets tillkomst saknas vid riksdagens
verk bestämmelser örn familjepensionering för icke-ordinarie tjänstemannapersonal
och arbetare.
Behovet av en genomgripande familjepensionsreform är därför vid riksdagens
verk starkt framträdande. Naturligt synes också vara att dessa verk,
som anpassat sina avlönings- och tjänstepensionsförhållanden efter vad som
gäller för övriga grenar av den reglerade statsförvaltningen, även på familjepensionsområdet
följer den statliga förebilden och ordnar denna pensionering
i överensstämmelse med de principer, som ligga till grund för det av
riksdagen prövade och godkända reglementet för efterlevande till befattningshavare
i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet), 1936: 542, och
reglementet angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens
tjänst (familjepensionsreglementet för arbetare), 1936: 543.
Med denna allmänna utgångspunkt har det för kommittén närmast gällt
att uppgöra förslag till familjepensionsreglementen för riksdagens verk, anpassade
efter de speciella förhållandena vid dessa verk men eljest så nära
som möjligt anslutande sig till de för den övriga statsförvaltningen utfärdade
familjepensionsbestämmelserna. Kommittén har däremot icke haft anledning
ingå på sådana spörsmål rörande pensioneringens utformning och in
-
1 Se sid. 59.
5
nehåll, beträffande vilka avgörande träffats i samband med familjepensionsfrågans
behandling vid föregående års riksdag. Kommittén tillåter sig fördenskull
att för närmare kännedom örn principerna i det nya pensioneringssystemet
hänvisa till 1936 års riksdagstryck propositionerna nr 201, med förslag
till allmänt familjepensionsreglemente m. m., nr 245, angående överenskommelser
med civilstatens och telegrafverkets änke- och pupillkassor örn
övertagande av kassornas rörelse, m. m., nr 258, angående överenskommelse
med statens järnvägars änke- och pupillkassa om övertagande av kassans rörelse,
m. m., vidare bankoutskottets utlåtande nr 75 i anledning av förenämnda
propositioner samt riksdagens skrivelse nr 366. Av intresse i detta sammanhang
är även den till 1937 års riksdag avlåtna propositionen angående
överenskommelser med arméns och marinens fainiljepensionskassor samt
tullstatens enskilda pensionsinrättning örn övertagande av dessa pensionsanstalters
rörelse (nr 248).
Vad beträffar kostnaderna för förslagets genomförande såvitt angår sådana
befattningshavare, som icke för närvarande äga familjepensionsrätt, hava desamma
med hänsyn till dessa befattningshavares förhållandevis ringa antal
icke gjorts till föremål för någon särskild utredning.
Vid den följande behandlingen av reglementsförslagen inskränker sig kommittén
huvudsakligen till sådana detaljer i förslagen, som innefatta avvikelser
från förebilden.
Familjepensionsreglementet för riksdagens verk.
Fullt genomförd skulle den nya ordningen i pensionshänseende innebära, i §•
att tjänste- och familjepensionsreglementena för riksdagens verk erhålla sammanfallande
tillämpningsområden. En förutsättning för familjepensionsreglementets
ikraftträdande för de särskilda förvaltningsgrenarna bör dock
vara, att uppgörelse kunnat träffas mellan staten och vederbörande enskilda
änke- och pupillkassa om statens övertagande av den familjepensionering,
som hittills ombesörjts genom kassan. Här liksom i fråga örn allmänna familjepensionsreglementet
torde nämligen gälla, alt man såvitt möjligt bör
undvika att för samma förvaltningsområde hava skilda pensioneringssystem.
Såsom en nyhet i förslaget må framhållas, hurusom familjepensionsreglementet
jämväl skulle bliva tillämpligt å ledamot av riksbankens direktion
samt å riksgäldsdirektören, vilka tidigare i sådan egenskap saknat familjepensionsrätt
för efterlevande. Detsamma gäller byråcheferna å justitie- och
militieombudsmansexpeditionerna.
De särskilda övergångsbestämmelser, som erfordras för de hittillsvarande
kassadelägarna och deras efterlevande, finnas intagna i de överenskommelser,
vilka enligt vad i det föregående berörts, träffats mellan kommittén och
delegerade för resp. kassor. Jämväl för de befattningshavargrupper, vilkas
familjepensionering varit ordnad utan något direkt medinflytande från befattningshavarnas
sida påkallas vissa övergångsstadganden, till vilka kommittén
återkommer i det följande.
överensstämma helt med motsvarande paragrafer i allmänna familjepen- 2—3 §§.
sionsreglementet.
Frånsett vissa formella jämkningar, bland annat påkallade av det förhål- 4 §.
landet, att vid riksdagens verk icke förekomma några befattningar, för vilka
det för hel tjänstepension fastställda antalet tjänstår är begränsat till tjugufem.
överensstämmer paragrafen i sak med 4 § allmänna familjepensionsreglementet.
6
6 §. Överensstämmer med 5 § allmänna familjepensionsreglementet. — Däremot
har behov icke ansetts föreligga att i förslaget intaga någon motsvarighet
till 6 § i samma reglemente, vilken innehåller föreskrifter angående
beräknande av familjepension efter befattningshavare, som samtidigt innehaft
två med familjepensionsrätt enligt reglementet förenade befattningar.
Dylik tjänsteförening torde nämligen icke ifrågakomma vid riksdagens verk.
6 §. De närmare bestämmelser, som kunna erfordras angående utbetalning av
pension,
torde böra meddelas av delegerade för riksdagens verk, varvid blivande
tillämpningsföreskrifter till allmänna familjepensionsreglementet lära
kunna tjäna som förebild.
7 §• Handläggningen av frågor angående familjepension bör enligt kommitténs
mening ankomma på fullmäktige i riksbanken beträffande där anställda befattningshavare
och på fullmäktige i riksgäldskontoret såvitt angår befattningshavare
vid övriga riksdagens verk. Besvär över beslut av riksgäldsfullmäktige
kunna jämlikt § 19 reglementet för riksgäldskontoret anföras hos
riksdagens bankoutskott. Då den i § 41 mom. 2 bankoreglementet omförmälda
besvärsrätten till bankoutskottet icke avser familjepension, torde
komplettering i detta hänseende böra ske.
8 §. överensstämmer med 9 § allmänna familjepensionsreglementet.
9 §. De föreslagna familjepensions- och avdragsskalorna äro uppgjorda helt i
anslutning till allmänna familjepensionsreglementet.
10—12 §§. Paragraferna överensstämma i sak med 11—13 §§ allmänna familjepensionsreglementet.
13—14 §§. Specialföreskrifterna för icke-ordinarie befattningshavare utvisa endast
vissa, av de olika tillämpningsområdena betingade avvikelser från förebilden.
I reglementsförslaget har icke medtagits någon motsvarighet till 16 § allmänna
familjepensionsreglementet, som innehåller vissa föreskrifter i familjepensionshänseende
vid fall av övergång från reglerad till oreglerad statstjänst.
övergång från befattning i något riksdagens verk till annan med
tjänstepensionsrätt förenad anställning i statens tjänst, å vilken intet av de
nya tjänstepensionsreglementena för tjänstemän eller arbetare skulle vara
tillämpligt, synes vara en alltför osannolik företeelse för att påkalla reglerande
föreskrifter. Skulle något dylikt fall inträffa, torde det få ankomma
på delegerade att underställa ärendet riksdagens prövning.
Ikraftträdan- Bestämmelserna i 1 och 2 mom. ansluta sig nära till motsvarande stadgan
de
och över- den j allmänna familjepensionsreglementet.
^ morn. har avseende å sådana i tjänst kvarstående ordinarie befattningshavare
vid annat riksdagens verk än riksbanken eller riksgäldskontoret, vilka
icke varit anslutna till den familjepensionering, som år 1929 infördes för
befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen,
riksdagsbiblioteket och riksdagens hus. Ifrågavarande tjänstemän
torde alltjämt böra undantagas från familjepensioneringen i analogi
med vad som föreskrivits i 3 mom. övergångsbestämmelserna till allmänna
familjepensionsreglementet beträffande vissa befattningshavare, vilka tidigare
varit befriade från stadgad skyldighet att erlägga familjepensionsavgift.
Bemyndigandet för delegerade att meddela särskilda tillämpningsföreskrifter
till reglementet har sin motsvarighet i 19 § allmänna familjepensionsreglementet.
7
Reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare vid
riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
Den vid riksdagens verk anställda arbetarpersonalen utgöres av arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk. För dessa grupper anställ -ningshavare gäller i tjänstepensionshänseende ett särskilt reglemente, byggt
på det den 30 juni 1934 utfärdade reglementet angående tjänstepension för
arbetare i statens tjänst (nr 443). Kommitténs här framlagda förslag till
reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare vid riksbankens
sedeltryckeri och pappersbruk avser att på familjepensionsområdet
utgöra en motsvarighet till det förstnämnda tjänstepensionsreglementet. Till
uppställning och innehåll ansluter det sig i övrigt så nära som möjligt till
familjepensionsreglementet för arbetare (1936: 543).
Med några smärre formella avvikelser i 1 § överensstämma paragraferna 1—3 §§.
med motsvarande stadganden i familjepensionsreglementet för arbetare.
Alldenstund några pensionsberättigade säsongarbetare icke förekomma 4 §.
vid sedeltryckeriet eller pappersbruket, har i förslaget icke intagits någon
motsvarighet till bestämmelserna i 4 § 5 och 6 mom. familjepensionsreglementet
för arbetare.
De föreslagna familjepensionsunderlagen och avdragen äro anpassade ö §.
efter de i tjänstepensionsreglementet fastställda pensionsgrupperna. Sålunda
äro de olika personalgrupperna att i pensionshänseende jämställa
tryckerimästare vid sedeltryckeriet och arbetsledande förmän vid pappersbruket
med extra ordinarie tjänstemän i 14 lönegraden;
tryckare vid sedeltryckeriet samt andre formare och guskare vid pappersbruket
med extra ordinarie tjänstemän i 12 lönegraden;
övriga manliga arbetare vid pappersbruket med extra ordinarie tjänstemän
i 8 lönegraden; samt
kvinnliga arbetare med icke-yrkesutbildade kvinnliga arbetare enligt familjepensionsreglementet
för arbetare.
Rörande motiven till denna pensionsgruppsindelning vill kommittén hänvisa
till den vid bankoutskottets utlåtande nr 68 till 1935 års riksdag såsom
bilaga A fogade utredningen med förslag angående pensionsreglering för arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
I fråga om familjepensionsavdragen må allenast påpekas, att de föreslagna
veckobeloppen efter mönster från tjänstepensionsområdet fixerats till
84/365 av det för månad fastställda beloppet med avrundning till närmast
högre 5-tal ören.
Med hänsyn till den ifrågavarande arbetarpersonalens särställning i pensionshänseende
med förhållandevis höga, av speciella utbildnings- och arbetsförhållanden
betingade pensionsunderlag har kommittén icke ansett sig
böra föreslå någon motsvarighet till 6 § familjepensionsreglementet för arbetare
angående rätt för arbetare, som nedflyttas till anställning i lägre pensionsgrupp,
att i familjepensionshänseende bibehållas vid de för honom
förut gällande villkoren. Någon liknande förmån tillkommer nämligen icke
sådana under allmänna familjepensionsreglementet hänförliga icke-ordinarie
befattningshavare, med vilka de manliga arbetarna vid sedeltryckeriet och
pappersbruket i nu förevarande sammanhang närmast äro att jämställa.
överensstämmer med 7 § familjepensionsreglementet för arbetare. 6 §.
8
7—9 §§. Med vissa av förhållandena inom det område, som nu är föremål för
reglering, påkallade jämkningar hava bestämmelserna sin sakliga motsvarighet
i 8—10 §§ familjepensionsreglementet för arbetare.
10 §. Det torde böra ankomma på fullmäktige i riksbanken att utfärda de för
reglementets tillämpning erforderliga specialföreskrifterna.
Ikraft- En lämplig tidpunkt för reglementets ikraftträdande är enligt kommitténs
trädande, uppfattning den 1 juli 1937.
De särskilda övergångsbestämmelserna äro i sak överensstämmande med
motsvarande stadganden i familjepensionsreglementet för arbetare.
Bankostatens änke- och pupillkassa.
Bankostatens änke- och pupillkassa, som ombesörjer pensioneringen av
efterlevande till ordinarie manliga befattningshavare vid riksbankens huvudkontor,
inrättades år 1748 och erhöll Kungl. Maj:ts stadfästelse å sitt
första reglemente den 29 augusti 1748. Nu gällande reglemente är av delägarna
i kassan antaget vid sammanträden den 8 och den 22 december 1921
samt — efter det Kungl. Majit överlämnat åt fullmäktige i riksbanken att
pröva och meddela fastställelse därå — fastställt av fullmäktige den 14 december
1922 att retroaktivt tillämpas från och med den 1 januari samma år.
Kassan har tidigare åtnjutit tillskott av statsmedel dels i form av ett direkt
årsbidrag med 200 kronor, vilket belopp utgick oförändrat från kassans inrättande,
dels i form av s. k. vakansbesparingar, vilka utgingo åtminstone
från år 1777. Sedan inledda förhandlingar om sammanslagning av bankostatens
och avdelningskontorens änke- och pupillkassor strandat, beslöt
emellertid riksdagen från och med den 1 juli 1932 indraga alla statsbidrag,
såväl de till kassan direkt utgående som ock pensionstillägg och dyrtidstillägg
för pensionstagare i kassan, vilka komme att pensioneras efter nämnda
tidpunkt. Beträffande de närmare omständigheterna i samband med detta
beslut får kommittén hänvisa till bankoutskottets memorial nr 64 till 1932
års riksdag.
Den nu träffade preliminära överenskommelsen om statens övertagande
av kassans rörelse har ingåtts under förbehåll av godkännande å ena sidan
av riksdagen och å andra sidan av kassans delägare. I fråga om uppställning
och innehåll har eftersträvats största möjliga överensstämmelse med
de tidigare mellan staten och olika familjepensionskassor ingångna avtalen,
dock med sådana modifikationer, som föranletts av kassans större ekonomiska
möjligheter att tillgodose vissa speciella önskemål rörande övergången
till den nya familjepensionsordningen.
Överenskommelsens huvudgrunder äro i stort sett:
att staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser;
att kassans samtliga tillgångar överlåtas till staten med undantag av det
försäkringstekniskt beräknade överskottet;
att det föreslagna familjepensionsreglementet för riksdagens verk från
övertagandet blir i avseende å såväl förpliktelser som förmåner tillämpligt
beträffande alla därvid i tjänst kvarstående eller med tjänstepension avgångna
delägare, dock att avkortad familjepension i regel icke skall ifrågakomma;
att
de vid övertagandet befintliga pensionstagarna hos kassan erhålla det
nya familjepensionsreglementets pensioner, därest den delägare, som grundlagt
pensionsrätten, vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension;
-
9
att kassans förpliktelser gentemot pensionsberättigade efter delägare, som
avgått ur riksbankens tjänst utan pension, samt mot understödstagare fullgöras
av staten enligt oförändrade grunder, dock så att till förut utgående
pensionsförmåner, oberäknat pensions- och dvrtidstillägg, där sådant förekommer,
skall beträffande understödstagare läggas ett fast tillägg, motsvarande
15 procent å pensionen; samt
att delägare, som före övertagandet gjort anmälan därom hos fullmäktige
i riksbanken, kan få sistnämnda bestämmelser å sig tillämpade.
De under kassans förvaltning ställda donationsfonderna beröras icke av
överenskommelsen.
Rörande detaljbestämmelserna i överenskommelsen må bemärkas följande.
7 mom.
Den av staten lämnade garantiförbindelsen beträffande alla rättsanspråk,
som kunna riktas mot styrelse eller tjänstemän i kassan på grund av kassans
överlåtelse, ansluta sig helt till motsvarande bestämmelser i liknande
avtal mellan staten och vissa andra pensionskassor. På fullmäktige i riksbanken
torde böra ankomma att efter övertagandet fullgöra de uppgifter,
som förut åvilat kassans styrelse.
2 mom.
I jämförelse med tidigare överenskommelser innebär 2 mom. en betydelsefull
utvidgning, i det att nya familjepensionsreglementet skulle bliva gällande
ej blott för de vid övertagandet i tjänst kvarstående delägarna utan
även för de vid samma tidpunkt avgångna tjänstepensionärerna, dock med
lätt för vederbörande att före övertagandet hos fullmäktige anmäla sin önskan
att ej bliva underkastad det nya reglementet. De pensionerade delägarnas
likställande med de i aktiv tjänst kvarstående är en förmån, som
helt skulle belasta kassan genom ianspråktagande av viss del av tillgängliga
överskottsmedel. Staten åsamkas sålunda icke några extra utgifter
genom detta medgivande. Att de i tjänst kvarstående delägarna omedelbart
skola vidkännas fullt pensionsavdrag enligt nya reglementet innebär ur statens
synpunkt en beaktansvärd förenkling vid reglementets tillämpande.
Delägarna skulle i sin tur kompenseras för dem sålunda åsamkad merutgift
genom återbetalning från kassans överskottsmedel av skillnaden mellan de
nya och de gamla avgifterna.
3 mom.
Här liksom i förut träffade överenskommelser har det ansetts befogat att
bevara rätten till oavkortad familjepension för efterlevande till delägare,
vilken vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension.
4 mom.
En grundläggande princip i samtliga överenskommelser har varit, att delägarna
icke skola genom kassans överlåtelse på staten berövas någon dem
enligt nuvarande kassareglemente tillförsäkrad förmån, som kan förenas
med grunderna i det nya familjepensionsreglementet. Enligt reglementet
för bankostatens änke- och pupillkassa äger änka pensionsrätt oavsett
delägarens ålder vid äktenskapets ingående, och pensionsrätten för barn
upphör först vid 21 års ålder, ehuru förekommande pupilltillägg utgå allenast
till barn under 18 år. Kommittén har i betraktande härav funnit sig
böra beträffande kassans delägare förorda en höjning av den i familjepensionsreglementet
stipulerade åldersgränsen för ingående av pensionsberättigande
äktenskap från 60 till 65 år. Utöver sistnämnda ålder bär det dock
icke ansetts lämpligt att gå. Vad pensionsrätten för barn beträffar, har
kommittén icke velat komplicera övergångsbestämmelserna genom införande
av skilda åldersbestämmelscr för olika kategorier av barn utan — i lik
-
10
het med vad sorn föreskrivits exempelvis i överenskommelsen med civilstatens
änke- och pupillkassa — föreslagit en generell åldersgräns för barnpensioner
efter förutvarande kassadelägare, och därvid utgått från åldern för
pensionsrättens upphörande enligt kassans reglemente, 21 år, eller den tidigare
tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.
5 mom.
I förevarande moment behandlas rättigheter och skyldigheter för delägare,
som icke bliva underkastade det nya familjepensionsreglementet, sålunda
i första hand delägare, vilka gjort framställning om att bliva undantagna
från reglementet, samt delägare, vilka före övertagandet lämnat riksbankens
tjänst utan rätt till pension men varit berättigade att kvarstå såsom
delägare i kassan, emedan de innehaft ordinarie anställning under
minst tio år. För dem skulle de äldre familjepensionsbestämmelserna alltjämt
i tillämpliga delar gälla; dock skulle ingen vara skyldig att erlägga pensionsavgifter
efter avgång ur tjänst med tjänstepension eller efter uppnådda
65 års ålder. Några principiella nyheter i jämförelse med tidigare överenskommelser
innebära dessa bestämmelser icke.
6 mom.
Liksom de vid övertagandet med tjänstepension avgångna delägarna skulle
få det nya familjepensionsreglementet på sig tillämpat, har kassans överskottsmedel
lämnat tillgång till att utan kostnad för staten göra kassans pensionstagare
delaktiga i de förmånligare pensionsvillkoren enligt samma reglemente.
En förutsättning är dock, att pension åtnjutes efter delägare, som
vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension.
7 mom.
Momentet reglerar familjepensionsförhållandena för pensionsberättigade
1) efter delägare, som icke velat underkasta sig det nya reglementet;
2) efter delägare, som före övertagandet avgått ur riksbankens tjänst utan
tjänstepension;
3) ogifta döttrar, som uppnått 50 års ålder;
4) understödstagare, som avses i § 13 reglementet för bankostatens änkeoch
pupillkassa.
Den förstnämnda kategorien har ansetts böra likställas med pensionsberättigade
efter sådana delägare i övriga kassor, vilka vägrat att underkasta
sig den nya ordningen. Dessa hava tillerkänts den gamla kassapensionen
jämte därå belöpande pensions- och dyrtidstillägg enligt de vid övertagandet
gällande grunderna och dessutom ett fast tillägg beräknat i procent å kassapensionen
efter ett procenttal, som valts i förhållande till kassans överskott
och under beaktande av att de sammanlagda pensionsförmånerna icke i något
löneläge få bringas att överstiga familjepensionen enligt det nya reglementet.
Från denna utgångspunkt har det procentuella tillägget för bankostatens
änke- och pupillkassa fastställts till 15 procent å kassapensionen.
Förtidsavgångna delägare liksom de 50-åriga döttrarna hava icke ansetts
kunna göra anspråk på något extra tillskott till de pensionsförmåner, som
hittills varit dem tillförsäkrade.
I detta sammanhang må påpekas, att pensioner till 50-åriga döttrar efter
övertagandet endast skulle kunna ifrågakomma för döttrar till
a) delägare, som gjort anmälan örn kvarstående på nu gällande familjepensionsvillkor;
b)
delägare, som före övertagandet avgått ur riksbankens tjänst utan pension;
samt
c) delägare, som avlidit före övertagandet.
Enligt § 13 reglementet för bankostatens änke- och pupillkassa må efter
prövning av omständigheterna i varje särskilt fall pension eller tillfälligt un
-
11
derstöd tilldelas barn, som efter uppnådda 21 år befinnes vara på grund av
vanförhet, sjuklighet eller andra orsaker urståndsatt att försörja sig. Pensionstagare,
som i denna paragraf avses, skulle efter övertagandet bibehålla
sina förutvarande pensionsförmåner och dessutom komma i åtnjutande av
ett fast tillägg, motsvarande 15 procent å kassapensionen. I övrigt har understödsverksamhet
av här åsyftat slag förutsatts skola för framtiden ombesörjas
med användande av kassans överskottsmedel och utan direkt samband
med den statliga familjepensioneringen, till vars uppgifter beviljande av understöd
icke ansetts höra.
8 mom.
På yrkande av kassans delegerade har i överenskommelsen intagits en bestämmelse,
enligt vilken de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna
icke skola beröras av det med kassan träffade avtalet. Avsikten är,
att kassan skulle kunna i någon form fortleva med uppgift att förvalta och
disponera dels det överskott, som delägarna skulle få behålla, dels de särskilda
donationsfonderna i enlighet med gällande donationsvillkor. Mot denna
delegerades önskan har kommittén för sin del intet att erinra.
9 mom.
överenskommelsen med bankostatens änke- och pupillkassa föranleder i
motsats till tidigare överenskommelser mellan staten och andra familjepensionsanstalter
icke några särskilda övergångskostnader för statsverket för de
nuvarande delägarnas samt de nuvarande änkornas och barnens vidkommande.
Dock bör i detta sammanhang nämnas, att de pensions- och dyrtidstillägg
för pensionärer i bankostatens kassa, vilka enligt beslut av 1932 års
riksdag ej längre skulle utgå av statsmedel, genom den nu träffade uppgörelsen
åter komma att ersättas av staten i vad de belöpa på pensionsutbetalningar
efter överenskommelsens ikraftträdande.
I fråga om grunderna för upprättande av den balansräkning, som skall
utvisa kassans ekonomiska ställning per dagen för övertagandet, vill kommittén
hänvisa till den vid överenskommelsen fogade promemorian av byråchefen
Jansson. Vad särskilt angår det i nämnda promemoria berörda spörsmålet
örn beräkning av kapitalvärdet av skillnaden i avgifter enligt den i
kassan nu tillämpade avgiftsskalan och den föreslagna avdragsskalan, biträder
kommittén den av Jansson förordade lösningen (jfr promemorian s. 10).
Rörande bokföring och redovisning av familjepensionsmedel efter den nya
ordningens genomförande förutsätter kommittén, att man vid riksdagens verk
följer de allmänna riktlinjer, som för den övriga förvaltningen uppdragits i
Kungl. Maj:ts proposition nr 246 till 1937 års riksdag angående anslag för
budgetåret 1937/1938 till pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens
tjänst m. m. I överensstämmelse härmed torde särskilda fonder böra
uppläggas, en för riksbanken, »riksbankens familjepensionsfond», och en för
övriga riksdagens verk, förslagsvis benämnd »familjepensionsfonden för vissa
riksdagens verk». Till dessa fonder skulle i första hand överföras de kapitaltillgångar.
som komma att övertagas från respektive pensionskassor. Som
bland annat frågan örn fortsatt fondering för närvarande befinner sig under
utredning och tiden även i övrigt knappast medgiver ett slutligt reglerande
av olika detaljspörsmål beträffande familjepensionsfonderingen och sättet
för familjepensionsutgifternas bestridande, torde med framläggande av förslag
till närmare föreskrifter i dessa ämnen lämpligen kunna anstå till 1938
års riksdag och provisoriska åtgärder i anslutning lill vad som kommer att
bliva bestämt för ilen övriga förvaltningen under mellantiden vidtagas.
10 mom.
Som överenskommelsen icke lämpligen bör vara för parterna bindande under
obestämd tid, bar efter mönster från tidigare överenskommelse stipulerats
en tidsfrist intill 1937 års utgång.
12
Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa.
Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa tillkom genom ständernas beslut
år 1809, och anslogs därvid såsom grundfond vad som framdeles kunde komma
att inflyta å riksgäldskontorets andel i det tidigare upplösta riksdiskontverkets
då ännu utestående fordringar.
Vid riksdagen 1840—41 beslöts en sammanslagning av riksgäldskontorets
och f. d. generalassistancekontorets änke- och pupillkassa, i samband varmed
även överfördes till riksgäldskontorets änkekassa ett kapitalbelopp å c:a
30,500 Rdr b:co; härav utgjorde c:a 19,000 Rdr b:co överskott å försålda
panter, tillhörande det år 1832 upplösta generalassistancekontoret, ett ämbetsverk,
som haft till uppgift att betjäna det fattigare folket med lån mot
pant av lösegendom. Bland övriga bidrag av statsmedel, som kassan ägt åtnjuta,
är att märka s. k. avlöningsbesparingar, varom bestämmelse finnes intagen
i § 9 av kassans nuvarande stadgar, vilka fastställdes av fullmäktige i
riksgäldskontoret den 26 april 1928.
Detaljbestämmelserna i den nu träffade överenskommelsen äro utformade
i nära anslutning till den förut behandlade överenskommelsen med bankostatens
änke- och pupillkassa. Vad i motiveringen till sistnämnda överenskommelse
anförts är fördenskull i stor utsträckning tillämpligt jämväl å nu
ifrågavarande avtal. I övrigt må bemärkas följande.
1 inom.
1 allt väsentligt likalydande med 1 mom. i överenskommelsen med bankostatens
änke- och pupillkassa.
2 mom.
Även riksgäldskontorets kassa har genom anlitande av viss del av tillgängliga
överskottsmedel kunnat bereda sina med tjänstepension avgångna
delägare rätt att få det nya familjepensionsreglementet på sig tillämpat. Momentet
företer i jämförelse med motsvarande moment i den förut behandlade
överenskommelsen med bankostatens kassa allenast den avvikelsen, att, i anslutning
till en motsvarande föreskrift i kassans reglemente, ett stadgande
tillagts angående vad som i familjepensionshänseende skall iakttagas beträffande
delägare, som vid övertagandet erlagt avgift till kassan för en tidigare
innehavd befattning med högre delaktighetsbelopp än det för hans innehavande
befattning gällande.
3 mom.
Under det att delägare i bankostatens kassa enligt träffad överenskommelse
skulle efter övertagandet omedelbart vidkännas de högre familjepensionsavdrag,
som finnas angivna i familjepensionsreglementet, — varvid emellertid
kassan avsett att hålla dem skadeslösa för ökningen i avgiftsbördan genom
restitution av skillnadsbeloppet från kassans överskottsmedel — har avtalet
nied riksgäldskontorets kassa baserats på den principen, att delägaren efter
övertagandet skulle under hela sin återstående tjänstetid, sålunda även efter
en eventuell framtida befordran, i stället för familjepensionsavdrag enligt
reglementet vidkännas avdrag med ett belopp, motsvarande den i § 5 av kassans
stadgar angivna årsavgiften. Några befordringsavgifter skulle däremot
icke vidare förekomma. Kostnaderna för denna förmån skulle helt belasta
kassan. Kommittén har för sin del icke funnit någon principiell erinran vara
att framställa mot en dylik användning av kassans överskottsmedel; detta
i betraktande jämväl av statsmakternas tidigare godkännande av en i viss
mån likartad avgiftslättnad enligt 3 mom. i överenskommelsen med telegrafverkets
änke- och pupillkassa (jfr prop. 1936:245 sid. 92).
13
h—7 mom.
Momenten förete icke några avvikelser i sak från motsvarande stadganden
i överenskommelsen med bankostatens kassa.
8 mom.
Alldenstund de sammanlagda familjepensionsförmånerna enligt nu gällande
grunder i vissa lönelägen närma sig den nya familjepensionsskalan, har
kommittén icke kunnat förorda, att något fast tillägg, motsvarande det i överenskommelsen
med bankostatens kassa angivna 15-procentstillägget, skulle
för den nu behandlade kassans vidkommande utgå å pension efter delägare,
som anmält önskan att bliva undantagen från familjepensionsreglementets
tillämpning.
Den särskilda understödsverksamhet till förmån för överåriga, sjuka barn,
som avses i § 18 stadgarna, har förutsatts skola efter övertagandet upprätthållas
genom anlitande av kassans överskottsmedel. Rörande organ för verksamheten
och närmare föreskrifter för dess bedrivande torde kassadelägarna
själva böra besluta i den ordning, som nu är föreskriven angående stadgeändring.
9 mom.
Kommittén får beträffande detta moment hänvisa till sin förut lämnade motivering
till motsvarande bestämmelser i överenskommelsen med bankostatens
kassa. Även här gäller, att överenskommelsen kan genomföras utan
särskilda övergångskostnader för statsverket såvitt angår nuvarande delägare
samt nuvarande änkor och barn. Den omförmälda inskränkningen i rätten
till pensions- och dyrtidstillägg av statsmedel å pensioner från bankostatens
änke- och pupillkassa har icke haft någon motsvarighet beträffande riksgäldskontorets
kassa.
10 mom.
Likalydande med 10 moni. i överenskommelsen med bankostatens kassa.
Justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen,
riksdagsbiblioteket och riksdagens hus.
Enligt vad som framgår av den utredning rörande ordnandet av familjepensionering
för vissa befattningshavare vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,
riksdagsbiblioteket och riksdagens hus, för vilken redogörelse
finnes lämnad i en såsom bilaga 1 till bankoutskottets utlåtande nr 60
år 1929 intagen skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret, hade utredningsdelegationen
ansett naturligast och riktigast, att familjepensionsfrågan
för här avsedda befattningshavargrupper finge sin lösning genom befattningshavarnas
upptagande i någon befintlig pensionsinrättning. Med hänsyn
till befattningshavarnas fåtalighet kunde nämligen ej komma i fråga
att för deras räkning bilda en särskild pensionskassa. Närmast till hands
syntes ligga att få befattningshavarna anslutna till riksgäldskontoret^ kassa,
men denna var ej villig att intaga dem i kassan. Pa gjorda förfrågningar
hos civilstatens änke- och pupillkassa, statens pensionsanstalt och bankostatens
änke- och pupillkassa rörande möjligheten av anslutning till någon
av dessa erhöll delegationen likaledes avböjande svar. Vid sådant förhållande
ansågs ingen annan utväg återstå än att ifrågavarande familjepensionering
ordnades på enahanda sätt, som skett i fråga om kvinnliga befattningshavares
efterlevande barn, d. v. s. genom statens försorg utan förmedling
av någon kassa.
14
Så skedde även. De närmare pensionsvillkoren utformades, på sätt inledningsvis
redan berörts, i nära anslutning till bestämmelserna i reglementet
för civilstatens änke- och pupillkassa. Emellertid förutsattes uttryckligen
i fråga om pensionsbeloppen, att sådana tillfälliga förhöjningar,
som med hänsyn till överskott i civilstatens änke- och pupillkassa vore eller
kunde bliva medgivna å därifrån utgående pensioner, icke skulle tillämpas.
Med denna inskränkning hava eljest civilstatskassans bestämmelser i allt
väsentligt blivit följda.
För kommittén har det också fallit sig naturligt att vid utarbetande av
förslag till föreskrifter angående den nya familjepensionsordningens genomförande
för här ifrågavarande befattningshavare taga den mellan staten
och civilstatens änke- och pupillkassa träffade överenskommelsen till
förebild. Det torde få anses uteslutet, att för det fåtal befattningshavare,
varom nu är fråga, verkställa någon försäkringsteknisk beräkning angående
pensionsfondens ställning för utrönande av storleken av ett eventuellt
förefintligt överskott. I stället hava de vunna resultaten vid tidigare utredningar
rörande civilstatskassan även här kommit till användning.
Rörande de olika tillämpningsföreskrifterna för övergången till den nya
ordningen må bemärkas följande.
1 mom.
Alldenstund ikraftträdandet av familjepensionsreglementet för riksdagens
verk är avsett att äga rum utan samband med någon lönereglering, torde
man ej kunna utan vidare ålägga någon grupp ordinarie befattningshavare
att underkasta sig det nya reglementet. Det har sålunda synts kommittén
lämpligast att även för här avsedda befattningshavare, vilkas familjepensionering
redan ombesörjes av staten, medgiva rätt att efter anmälan i vederbörlig
ordning få de äldre familjepensionsbestämmelserna alltjämt å sig
tillämpade. Någon grundad anledning till förmodan, att denna rätt skulle
komma att utnyttjas annat än i ett eiler annat enstaka undantagsfall, finnes
dock ej.
2 mom.
I likhet med vad som blivit bestämt beträffande delägare i civilstatens
änke- och pupillkassa skulle här avsedda befattningshavare efter det nya
reglementets ikraftträdande fortfarande betala sina gamla familjepensionsavgifter
— omvandlade till familjepensionsavdrag — så länge de kvarstå i
sina vid ikraftträdandet innehavande tjänster. Emellertid har kommittén
funnit sig av praktiska skäl böra föreslå den avvikelsen från överenskommelsen
med civilstatskassan, att befattningshavare, som efter ikraftträdandet
vinner befordran till högre tjänst skall vara befriad från skyldighet att
utöver familjepensionsavdrag enligt reglementet slutbetala eventuellt resterande
befordringsavgifter för en tidigare befordran. Någon nämnvärd ekonomisk
betydelse har denna eftergift icke i förevarande sammanhang.
3 mom.
Momentet innehåller den sedvanliga garantien mot reduktion av familjepension
efter befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt
tjänstepension.
4 mom.
Överensstämmer med vad som gäller enligt överenskommelsen med civilstatens
änke- och pupillkassa.
3 och 6 mom.
Bestämmelserna äro till sin sakliga innebörd uppgjorda helt i anslutning
till motsvarande stadganden i överenskommelsen med civilstatens änke- och
pupillkassa. På sätt förut berörts, har det i 6 mom. omförmälda fasta till
-
15
lägget av 20 procent å pensionen icke framkommit såsom resultat av några
försäkringstekniska beräkningar utan har valts för att även i fråga örn
denna detalj erhålla likställighet med civilstatskassan.
Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde mellan kommittén och delegerade
för bankostatens änke- och pupillkassa den 30 april 1937 bifogas.
Stockholm den 7 maj 1937.
A. HAMILTON.
A. LINDER.
STEN WIDLUND.
E. Norberg.
16
Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde mellan
familjepensionskommittén för riksdagens verk och
delegerade för bankostatens- änke- och pupillkassa
den 30 april 1937.
Närvarande: Ordföranden, greve Hamilton, samt herrar Linder, Widlund
och Jansson (från kommittén) samt herrar Bertil, Engwall,
Wallenborg och Ahlin (kassadelegerade).
Justerades förslag till överenskommelse mellan staten och bankostatens
änke- och pupillkassa angående statens övertagande av kassans rörelse.
I samband härmed anhöll herr Engwall att få till protokollet antecknat ett
uttalande av följande lydelse:
»Innan föreliggande preliminära uppgörelse undertecknas må det tillåtas
mig att framföra mina synpunkter på frågan.
Redan vid sekelskiftet erhöll kassans dåvarande ordförande häradshövding
Montelius anmodan från vederbörande att föranstalta en sammanslagning
mellan Bankostatens änke- och pupillkassa och avdelningskontorens kassa.
Med sin stora pondus fick han styrelsen med på en dylik sammanslagning
samt erhöll dessutom ett verksamt stöd av vaktmästare Wickman, vars sociala
syn bjöd honom härtill. På initiativ av revisor Björck avslog emellertid delägarna
förslaget med förkrossande majoritet.
Då jag suttit såsom ledamot av kassans styrelse under 25 år, har jag haft
tillfälle att noga följa frågans vidare gång. Jag kan omnämna, att både Montelius
och Wickman från att vara anhängare till en sammanslagning blevo
motståndare därtill. Denna ståndpunkt har också styrelsen alltsedan dess intagit
och detta av följande skäl.
I princip har styrelsen, så vitt jag kunnat finna, icke haft något emot en
sammanslagning, då det måste anses vara en onaturlighet med två änkekassor
inom samma verk, men styrelsen ville hava garantier för att delägarnas
i Bankostatens änke- och pupillkassa delaktighetsbelopp ej skulle minskas genom
sammanslagningen. Någon sådan garanti har dock icke kunnat erhållas.
Mer än en gång har inom Riksbankstjänstemännens förening frågan om
sammanslagning kommit på tal, därvid avdelningskontorens representanter
förordat en sammanslagning. Sedan de fått sätta sig in i frågan, har ingen
enda vidblivit sin mening. Utvecklingen har också visat, att Bankostatens
änke- och pupillkassa varit en föregångare genom lika pensions- och pupilltillägg.
Avdelningskontorens kassa har i stort sett kunnat giva samma förmåner
endast tack vare betydligt höjda anslag från riksdagen.
Det är min bestämda uppfattning, att vid statens övertagande av vår kassa
denna kommer på längre sikt att förlora på affären. Kassan förräntade sitt
kapital förra året efter 4.66 %. Räntan på inteckningsmarknaden har sedan
dess stigit cirka 1U %. För längre tid har kassan förräntat sitt kapital efter
cirka 5 %>. För att belysa kassans utveckling vill jag omnämna, att kassan
sedan 1899 mer än tredubblat sitt kapital, oaktat de synnerligen låga avgifterna
endast täcka cirka 28 % på utgående pensioner och omkostnader.
Min uppfattning är därför, att kassan kan erbjuda sina delägare bättre förmåner
än staten. Örn jag icke desto mindre förordar föreliggande förslag, beror
detta på att det utan höjda avgifter omedelbart tillskyndar de äldre del
-
17
ägarna stora fördelar till följd av riskmarginalens bortcliminering, det konstanta
tillägget på 120 kronor och ett rörligt tillägg, vartill kommer den obestridliga
fördelen av en änkekassa för samtliga riksdagens verk. Särskilt det
rörliga tillägget tillmäter jag stor betydelse, enär vår kassa ej har tillgångar,
som skydda mot ett eventuellt försämrat penningvärde.
Vid senaste sammanträdet inom styrelsen för Bankostatens änke- och pupillkassa
yrkade jag, att förevarande förslag ej borde underställas bankoutskottets
prövning, förrän delägarna vid en första stämma yttrat sig över förslaget
och samtidigt bestämt, huru överskottsmedlen skola disponeras. För
att ej fördröja frågans lösning frångick jag vid samma tillfälle detta yrkande
och föreslog, att den preliminära uppgörelsen med staten jämte styrelsens förslag
om överskottsmedlens användning skulle i avtryck tillställas delägarna,
så att dessa finge sätta sig in i frågan i god tid före stämman, då bägge förslagen
skulle lösas i ett sammanhang. Detta senare blev också styrelsens beslut.
Då kassans överskott icke uppkommit genom för höga avgifter utan genom
en mängd omständigheter, som här ej torde behöva omnämnas, och då de
högre delaktighetsbeloppen i den nya kassan till största delen betalas av medel,
som ej tillkommit genom de enskilda delägarnas insatser, anser jag det
rättvist, att bland annat avkastningen på överskottet fördelas i överensstämmelse
med den princip, som jag alltid kämpat för inom styrelsen, nämligen
lika tillägg till pensionärer efter befattningshavare vid riksbankens huvudkontor.
Delägares rätt enligt § 11 i gällande reglemente bör även tillgodoses
genom överskottet.
Endast under förutsättning, att dessa mina synpunkter bliva beaktade, anser
jag mig kunna vid ett blivande delägaresammanträde stödja föreliggande
preliminära avtal.»
Vid protokollet:
E. Norberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. (Bilaga.)
2
18
Bil. A.
F ö r s1ag
till
Reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
vid riksdagens verk.
(Familjepensionsreglementet för riksdagens verk.)
1 KAP.
Allmänna bestämmelser.
1 §•
1. Detta reglemente äger tillämpning å:
a) innehavare av befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet för riksdagens
verk gäller; samt
b) den, som avgått från befattning, som i a) avses, och äger rätt till pension
eller uppskjuten livränta enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente,
dock att reglementet icke skall gälla för den, som äger rätt till uppskjuten
livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension
enligt tjänstepensionsreglementet berättigande befattning.
2. Vad nedan i detta reglemente sägs om befattningshavare skall, där ej
annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande
befattningshavare, som i 1 mom. b) omförmäles.
2 §.
1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:
efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,
arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt
frånskild make i fall som i 2 mom. sägs.
Pensionsrätt tillkommer dock ej make, om äktenskapet ingåtts efter det
befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn,
om adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.
2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin
make utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans
under minst fem ar och sistnämnda make vid sammanlevnadens hävande
uppnått en ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till
omständigheterna finnes skäligt, förordna, att den frånskilda maken skall vara
berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu sagts
för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller
ock, där i skillnadsmalet avtal örn sådant underhållsbidrag visas föreligga.
Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet att
utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört
eller den berättigade trätt i nytt gifte.
Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej meddelas
till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.
19
3 §•
Så länge befattningshavare innehar befattning, som i 1 § 1 mom. a) avses,
skall honom tillkommande lön (arvode) minskas med fcimiljepensionsavdrag
i enlighet med vad nedan sägs.
4 §•
1. Familjepension bestämmes på sätt i 5 § angives i förhållande till ett
vid befattningshavarens död för honom gällande grundbelopp (f amilie pensionens
grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det
för den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de i denna
paragraf angivna grunderna.
2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt
pension enligt tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt antalet
av befattningshavaren förvärvade tjänstår, utökade med tid som från dödsfallet
eller avgången med pension må hava återstått till pensionsåldern, uppgått
till minst trettio.
Uppgick för befattningshavare som i första stycket sägs antalet tjänstår,
utökade på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp
lika med familjepensionsunderlaget minskat med V120 för varje full fjärdedel
av år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.
Åtnjöt befattningshavaren vid sin död förtidspension, skall från vad sålunda
stadgats gälla den avvikelsen, att utökning av tjänståren med tid som
återstått till pensionsåldern ej må ske.
3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått
till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat
med V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av antalet tjänstår och
den till pensionsåldern återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels
år, skall dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget,
som antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda
summa.
4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken
befattningshavaren må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet
för riksdagens verk.
5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt
krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.
5 §.
1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.
2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,
a) för efterlevande make eller frånskild make ensam eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans, då pensionsberättigade barn ej
finnas: familjepensionens grundbelopp;
b) för efterlevande make eller frånskild make jämte barn eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans jämte barn: familjepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och
därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;
c) för ett barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens
grundbelopp;
d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familje -
20
pensionens grundbelopp ökat med femtio procent, örn barnen äro två, och
därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn.
3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta delen,
som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg
å nyreglerad avlöning.
4. Av familjepension för efterlevande make eller frånskild make jämte
barn eller för efterlevande make och frånskild make tillsammans jämte barn
äger maken eller makarna tillsammans åtnjuta så stor del, som motsvarar
åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel,
samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild make, som åtnjuter pensionsrätt
jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av familjepensionen
åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av grundbeloppet
jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro efterlevande make
och frånskild make eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,
skola makarna eller barnen tillkommande pensionsbelopp delas lika
dem emellan.
5. Innehar den som är berättigad till familjepension efter befattningshavare,
som i detta reglemente avses, statsanställning av sådant slag, att
därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter han tjänstepension för
sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension enligt detta reglemente
eller eljest av statsmedel jämväl såsom anhörig till annan än nämnda
befattningshavare, skall det belopp, som han enligt denna paragraf skulle
äga åtnjuta, minskas med den i beloppet ingående rörliga pensionsdelen
jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i beloppet ingående
fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget. Vad nu sagts skall
ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller
är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.
6 §.
1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare
avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den, under
vilken pensionstagare!! avlider, eller, därest pensionsrätten upphör av
annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten
upphört.
Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den
månad, under vilken barnet födes.
2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av delegerade för riksdagens verk; vederbörande myndighet
likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle förskottsvis utbetala
återstående pensionsbelopp.
3. Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att jämlikt 7 § göra
ansökan örn pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp
än han bort erhålla, skall därvid bero.
7 §•
1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas,
på därom gjord ansökan,
a) beträffande efterlevande till befattningshavare vid riksbanken och ledamot
i riksbankens direktion av fullmäktige i riksbanken; samt
b) beträffande efterlevande till annan befattningshavare och riksgäldsdirektören
av fullmäktige i riksgäldskontoret.
21
Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,
som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.
2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt
bevis därom.
8 §.
Vid avgång ur tjänst skall befattningshavare, som äger rätt till familjepension
för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.
2 KAP.
Ordinarie befattningshavare m. fl.
9 §■
1. Beträffande ordinarie befattningar, vilka äro hänförda till viss lönegrad,
skola, där ej annat följer av stadgandena i 11 och 12 §§, tillämpas de
familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag, som här nedan angivas:
Lönegrad |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familje-pensions-avdrag för år kr. |
Lönegrad |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familje-pensions-avdrag för år kr. |
1 |
750 |
72 |
16 .............. |
1,500 |
ISO |
2 ............. |
780 |
75 |
17 .............. |
1,590 |
192 |
3 ............ |
810 |
78 |
18 .............. |
1,680 |
204 |
4 |
840 |
81 |
19 .............. |
1,770 |
219 |
870 |
87 |
20 .............. |
1,770 |
219 |
|
6 |
900 |
93 |
21 .............. |
1,860 |
234 |
7 |
930 |
99 |
22 .............. |
1,950 |
249 |
8 |
960 |
108 |
23 .............. |
2.040 |
267 |
9 |
1,020 |
117 |
24 .............. |
2,130 |
285 |
10 |
l''080 |
126 |
25 .............. |
2,220 |
306 |
ii |
i;i4o |
135 |
26 .............. |
2,310 |
327 |
12 |
1,200 |
144 |
27 .............. |
2,400 |
348 |
13 |
l|2fi0 |
153 |
28 .............. |
2 490 |
369 |
14 |
l’320 |
162 |
29 .............. |
2.580 |
390 |
15 .............. |
li410 |
171 |
30 .............. |
2,670 |
411 |
2. Beträffande befattningar, som avses i III kap. tjänstepensionsreglementet
för riksdagens verk och för vilka enligt detta reglemente nedan angivna
pensionsunderlag gälla, skola tillämpas följande familjepensionsunderlag och
famil jepensionsavdrag:
Pensionsunderlag |
Familje- pensionsunderlag kr. |
Familje-pensionsavdrag |
7.000 |
2,670 |
411 |
8,000 |
3,000 |
516 |
9,000 |
3,330 |
606 |
22
10 §.
Vid tillämpning av bestämmelserna i 4 § å ordinarie befattningshavare,
som avses i III kap. tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, skall
pensionsåldern anses inträda vid utgången av den månad, under vilken han
fyller 65 år.
11 §•
1. Övergår ordinarie befattningshavare till befattning med lägre familjepensionsunderlag,
skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom
gälla vad som finnes stadgat i fråga om den förra befattningen.
2. Sänkes familjepensionsunderlaget för ordinarie befattning, skall i familjepensionshänseende
icke inträda någon förändring för den som före ändringen
innehaft befattningen.
12 §.
För ordinarie befattningshavare, som är förordnad att innehava icke-ordinarie
befattning med högre familjepensionsunderlag än det för hans ordinarie
befattning fastställda, skola tillämpas de för icke-ordinarie befattningshavare
i reglementet givna bestämmelserna.
3 KAP.
Icke-ordinarie befattningshavare.
13 §.
1. För sådana extra ordinarie befattningar, vid vilka lön utgår enligt av
delegerade för riksdagens verk fastställd löneplan, skola med de undantag,
som i 2 mom. stadgas, tillämpas de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,
som här nedan angivas:
Lönegrad |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familj e-pensions-avdrag för år kr. |
1 ............. |
720 |
69 |
2 .............. |
750 |
72 |
3 .............. |
780 |
75 |
4 .......... |
810 |
78 |
5 .............. |
840 |
81 |
6 .............. |
870 |
87 |
7 ............ |
900 |
93 |
8 .............. |
930 |
99 |
9 .............. |
960 |
108 |
10 .............. |
1,020 |
117 |
11 ............ |
1,080 |
126 |
12 .......... |
1,140 |
135 |
13 ............ |
1,200 |
144 |
14 .............. |
1,260 |
153 |
15 .......... |
1,320 |
162 |
Lönegrad |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familje-pensions-avdrag för år kr. |
16 .............. |
1,410 |
171 |
17 .............. |
1,500 |
180 |
18 .............. |
1,590 |
192 |
19 .............. |
1,680 |
204 |
20 .............. |
1,680 |
204 |
21 .............. |
1,770 |
219 |
22 .............. |
1,860 |
234 |
23 .............. |
1,950 |
249 |
24 .............. |
2,040 |
267 |
25 .............. |
2,130 |
285 |
26 .............. |
2,220 |
306 |
27 .............. |
2,310 |
327 |
28 .............. |
2,400 |
348 |
29 .............. |
2,490 |
369 |
30 .............. |
2,580 |
390 |
2. I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 1 mom. sägs äga delegerade.
för riksdagens verk bestämma den lönegrad, till vilken befattningen
är att i familjepensionshänseende hänföra, eller ock fastställa särskilt famil
-
23
jepensionsunderlag och familjepensionsavdrag för densamma. Vad nu är
sagt äger ock avseende å i 1 mom. nämnd tjänst för det fall, att slutlönen i
densamma fastställts till annat belopp än det, som normalt gäller såsom slutlön
för extra ordinarie befattningar i den lönegrad tjänsten tillhör.
14 §.
För icke-ordinarie befattningshavare med avkortad tjänstgöringstid skall
iakttagas:
a) att familjepensionsavdraget minskas i en omfattning, som svarar mot
den i tjänstepensionshänseende för honom gällande avkortningen av tjänstgöringstiden;
b)
att tid, med vilken utökning av antalet tjänstår jämlikt 4 § 2 morn.
må ifrågakomma, reduceras i en omfattning, som svarar mot den avkortning
av tjänstgöringstiden, vilken i tjänstepensionshänseende varit i medeltal för
befattningshavaren gällande under de fem senast förflutna åren före dödsfallet
eller avgången med pension eller under den kortare tid han innehaft
med familjepensionsrätt enligt detta reglemente förenad anställning; samt
c) att vid förening av två befattningar av detta slag familjepension skall
beräknas särskilt för vardera befattningen.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
1. Genom beslut av delegerade för riksdagens verk bestämmes tidpunkten
för detta reglementes ikraftträdande för riksdagens olika verk och fastställas
de avvikelser från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade
beträffande i 1 § 1 mom. a) avsedda befattningshavare, vilka före
ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt på grund av sin statstjänst, samt beträffande
de fall då avgång från sådan befattning skett före ikraftträdandet.
2. I fråga om den som vid reglementets ikraftträdande för det förvaltningsområde,
till vilket han hör, innehade icke-ordinarie befattning med en
daglig tjänstgöringstid, motsvarande minst hälften av den för ordinarie befattningshavare
bestämda, eller ock anställning av beskaffenhet och under
förutsättningar, som i 1 § reglementet angående tjänstepension för arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk sägs, och som vid sin död
kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den mån delta ej följer
av 4 § 4 mom. här ovan -— för bestämmande av familjepension åt hans efterlevande
såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han, innan detta reglemente
blev å honom tillämpligt, innehaft sådan befattning eller anställning.
3. Från reglementets tillämpning undantages sådan ordinarie befattningshavare
vid justitie- eller militieombudsmansexpeditionerna, riksdagsbiblioteket
eller riksdagens hus, som före reglementets ikraftträdande för dessa
förvaltningsgrenar varit befriad från stadgad skyldighet att erlägga avgift
för beredande av pension åt efterlevande.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av detta reglemente, meddelas av delegerade för riksdagens verk.
24
Bil. B.
Överenskommelse
mellan staten och bankostatens änke- och pupillkassa.
Mellan familjepensionskommittén för riksdagens verk å svenska statens
vägnar, under förbehåll av riksdagens godkännande, å ena sidan, samt undertecknade
delegerade för bankostatens änke- och pupillkassa, under förbehåll
av godkännande i vederbörlig ordning av kassans delägare, å andra
sidan, har denna dag överenskommelse träffats örn statens övertagande av
kassans rörelse på villkor, som här nedan angivas.
Vad i denna överenskommelse sägs örn delägare, avser, där ej annat uttryckligen
angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i
kassan.
1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det
för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.
I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som
i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans överlåtelse
till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon kassans
tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för styrelseledamot
eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk eller anspråk,
vilka eljest avse kassans förpliktelser.
Vad som enligt nuvarande stadganden gäller för kassan skall efter övertagandet
avse staten, och skela fullmäktige i riksbanken fullgöra vad som enligt
samma stadganden ankommer på kassans styrelse.
2. Bestämmelserna i det förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens
verk, vilket fogas härvid såsom bilaga, skola — utom i de hänseenden,
som angivas i 3—4 mom. här nedan — från övertagandet bliva tillämpliga
beträffande envar i riksbankens tjänst då kvarstående eller med tjänstepension
avgången delägare, som icke före övertagandet hos fullmäktige anmält
sin önskan att ej bliva underkastad reglementet.
3. För sådan i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i
tjänst eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke
understiga familjepensionsunderlaget för den befattning han vid dödsfallet
eller avgången med tjänstepension innehade.
4. Utan hinder av vad i 2 § familjepensionsreglementet stadgas skall
änka efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt även örn äktenskapet
ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60 men ej
65 år, och skall för arvsberättigat barn till delägare, som i nyssnämnda moment
avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller
den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.
5. Beträffande delägare, å vilken familjepensionsreglementet icke blir tilllämpligt,
skola med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten
jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna
i tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att delägare i
intet fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det han av
-
25
gått ur tjänst med tjänstepension eller, därest han avgått utan sådan pension,
efter det han uppnått 65 års ålder.
Vinner i första stycket avsedd delägare efter övertagandet befordran till
befattning, å vilken tjänslepensionsreglementet för riksdagens verk är tilllämpligt,
skall familjepensionsreglementet därmed å honom tillämpas. Familjepensionen
må dock i intet fall understiga det pensionsbelopp, som skulle
hava utgått, därest de före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt
varit i kraft.
6. Till pensionsberättigade efter vid övertagandet avliden delägare, vilken
vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, skall utgå familjepension
till belopp, som skulle hava tillkommit dem, därest det nya familjepensionsreglementet
varit å delägaren tillämpligt och familjepensionens
grundbelopp varit lika med familjepensionsunderlaget för befattning, vilken
motsvarar eller är närmast jämförbar med den tjänst, för vilken delaktighet
senast innehafts i kassan.
7. Till pensionsberättigade efter delägare, som gjort anmälan, varom i
2 mom. förmäles, skall utgå dels pension till belopp, som skolat av kassan
gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna
alltjämt varit i kraft, dels pensionstillägg, i den mån sådant skall utgå enligt
kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar,
dels ock — med undantag för ogifta döttrar, som uppnått 50 års ålder —
ett fast tillägg, motsvarande 15 procent å pensionen.
Pensionsberättigade efter delägare, som före övertagandet avgått ur riksbankens
tjänst utan tjänstepension, ävensom pensionsberättigade döttrar,
vilka uppnått 50 års ålder, erhålla familjepension, jämte i förekommande
fall dyrtidstillägg, till belopp som skulle hava tillkommit dem, därest de
omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt varit i
i kraft.
Till pensionstagare jämlikt § 13 i kassans reglemente skall efter övertagandet
utgå dels pension, som skolat av kassan gäldas, därest de omedelbart före
övertagandet gällande bestämmelserna varit i kraft, dels pensionstillägg, i
den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med
däri sedermera gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg å pensionen och pensionstillägget
enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla i fråga om dyrtidstillägg
åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst, dels ock ett
fast tillägg, motsvarande 15 procent å pensionen.
8. De under kassans förvaltning ställda donationsfonderna, nämligen riksbankens
jubel stipendie-stiftelse, C. A. Webers understödsfond för riksbankens
tjänstemän och Anna Apelbergs minne, beröras icke av denna överenskommelse.
9. Vid övertagandet överlåter kassan till staten samtliga tillgångar med
undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning, uppgjord
per dagen för övertagandet enligt de grunder, som angivits i härvid såsom
bilaga fogade promemoria av byråchefen, fil. doktor T. Jansson. Rörande
tillgångarnas värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemoria angivna
grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden träffas mellan bankofullmäktige
och kassan. Uppstår därvid meningsskiljaktighet rörande värderingen
eller rörande tillgångarnas fördelning, skall frågan hänskjutas till avgörande
av tredje man, som utses av parterna.
Över förenämnda överskott äga delägarna efter övertagandet förfoga. I
fråga örn användningen av överskottet besluta delägarna i den ordning, som
i kassans reglemente är stadgad rörande ändring av reglementet, varefter
beslutet skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
26
10. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse
sidor godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes
dagen för övertagandet.
överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten
tagit ett.
Stockholm den 30 april 1937.
Familjepensionskommittén för Delegerade för bankostatens
riksdagens verk:
.4. Hamilton.
A. Bertil.
änke- och pupillkassa:
A. Engwall
med hänvisning till mitt
uttalande till protokollet
av samma dag.
A. Linder.
Sten Widlund. John Wallenborg.
G. Ahlin.
27
Bil. C.
Överenskommelse
mellan staten och riksgäldskontorets änke- och pupillkassa,
understödsförening.
Mellan familjepensionskommittén för riksdagens verk å svenska statens
vägnar, under förbehåll av riksdagens godkännande, å ena sidan, samt undertecknade
delegerade för riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, understödsförening,
under förbehåll av tillsyningsmyndighetens gillande samt av
godkännande i vederbörlig ordning av föreningens medlemmar, å andra sidan,
har denna dag överenskommelse träffats örn statens övertagande av föreningens
rörelse på villkor, som här nedan angivas.
Vad i denna överenskommelse sägs om föreningsmedlem avser, där ej
annat uttryckligen angives, den, som omedelbart före övertagandet var medlem
i föreningen.
1. Staten övertager föreningens alla rättigheter och förpliktelser jämlikt
de för föreningen vid övertagandet gällande stadgarna eller på annan grund.
I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av överlåtelsen
av föreningens rörelse må kunna riktas mot föreningens styrelse eller
någon föreningens tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna
uppstå för styrelseledamot eller någon föreningens tjänsteman på grund av
sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse föreningens förpliktelser.
Vad enligt nuvarande stadganden gäller för föreningen skall efter övertagandet
avse staten, och skola fullmäktige i riksgäldskontoret fullgöra vad
som enligt samma stadganden ankommer på föreningens styrelse.
2. Bestämmelserna i det förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens
verk, vilket fogas härvid såsom bilaga, skola -— utom i de hänseenden,
som angivas i 3—5 mom. här nedan — från övertagandet bliva tilllämpliga
beträffande envar i riksgäldskontorets tjänst då kvarstående eller
med tjänstepension avgången föreningsmedlem, som icke före övertagandet
hos riksgäldsfullmäktig^ anmält sin önskan att ej bliva underkastad reglementet.
Härvid skall beträffande medlem, som vid övertagandet erlade avgift
till föreningen för en tidigare innehavd befattning med högre delaktighetsbelopp
än för den befattning han vid övertagandet innehade, så anses
som örn han alltjämt innehade förstnämnda befattning.
3. I tjänst kvarstående medlem, som i 2 mom. avses, skall under hela
sin tjänstetid i stället för familjepensionsavdrag enligt familjepensionsreglementet
å sin lön vidkännas avdrag med belopp, motsvarande den årsavgift,
som skolat av honom erläggas till föreningen, därest § 5 i föreningens stadgar
varit för honom gällande.
4. För sådan i 2 mom. avsedd medlem, vilken vid sin död kvarstod i
tjänst eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke
28
understiga familjepensionsunderlaget för den befattning han vid dödsfallet
eller avgången med tjänstepension innehade eller enligt 2 inom. skall anses
inneha.
5. Utan hinder av vad i 2 § familjepensionsreglementet stadgas skall änka
efter i 2 mom. här ovan avsedd medlem äga pensionsrätt även om äktenskapet
ingåtts efter det medlemmen uppnått en levnadsålder av 60 men ej
65 år, och skall för arvsberättigat barn till medlem, som i nyssnämnda
moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller
den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.
6. Beträffande medlem, å vilken familjepensionsreglementet icke blir tilllämpligt,
skola med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten
jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna
1 tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att medlem i intet
fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det han avgått
ur tjänst med tjänstepension eller, därest han avgått utan sådan pension,
efter det han uppnått 65 års ålder.
Vinner i första stycket avsedd medlem efter övertagandet befordran till befattning,
å vilken tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk är tillämpligt,
skall familjepensionsreglementet därmed å honom tillämpas. Familjepensionen
må dock i intet fall understiga det pensionsbelopp, som skulle
hava utgått, därest de före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt
varit i kraft.
7. Till pensionsberättigade efter vid övertagandet avliden medlem, vilken
vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, skall utgå familjepension
till belopp, sorn skulle hava tillkommit dem, därest det nya familjepensionsreglementet
varit å medlemmen tillämpligt och familjepensionens grundbelopp
varit lika med familjepensionsunderlaget för befattning, vilken motsvarar
eller är närmast jämförbar med den tjänst, i vilken medlemskap senast
innehafts i föreningen.
8. Till pensionsberättigade efter medlem, som gjort anmälan, varom i
2 mom. förmäles, eller efter medlem, som före övertagandet avgått ur riksgäldskontorets
tjänst utan tjänstepension, skall utgå dels pension till belopp,
som skolat av föreningen gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande
bestämmelserna alltjämt varit i kraft, dels pensionstillägg å berörda
pension, i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr
361) med däri sedermera gjorda ändringar, dels ock dvrtidstillägg å pensionen
och pensionstillägget enligt de grunder som vid varje tidpunkt gälla i fråga
om dvrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst.
Pensionstagare, som vid övertagandet åtnjuter pensionsunderstöd enligt
§ 18 andra stycket av föreningens stadgar, äger bibehålla de förmåner, som
skulle hava tillkommit honom, därest de omedelbart före övertagandet gällande
bestämmelserna alltjämt varit i kraft.
9. Vid övertagandet överlåter föreningen till staten samtliga tillgångar
med undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning, uppgjord
per dagen för övertagandet enligt de grunder, som angivits i härvid
såsom bilaga fogade promemoria av byråchefen, fil. doktor T. Jansson. Rörande
tillgångarnas värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemoria
angivna grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden träffas mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och föreningen. Uppstår därvid meningsskiljaktighet
rörande värderingen eller rörande tillgångarnas fördelning, skall faugan
hänskjutas till avgörande av tredje man, som utses av parterna.
Över förenämnda överskott äga föreningens medlemmar efter övertagandet
förfoga. I fråga om användningen av överskottet besluta medlemmarna i den
ordning, som är föreskriven rörande ändring av förordningens stadgar.
29
10. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse sidor
godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes
dagen för övertagandet.
överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten
tagit ett.
Stockholm den 3 maj 1937.
Familjepensionskommittén för riks- Delegerade för riksgäldskontorets
dagens verk: änke- och pupillkassa:
A. Hamilton. John Hägglund. Eric Öhlin.
A. Linder. Sten Widlund.
H. Anderson. Artur Sandqvist.
30
Bil. D.
Förslag
till
föreskrifter angående tillämpning av familjepensionsreglementet
för riksdagens verk å befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,
militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket
och riksdagens hus.
Rörande tillämpningen av familjepensionsreglementet för riksdagens verk
å befattningshavare, för vilka före reglementets ikraftträdande gällde 1929 års
bestämmelser angående familjepensionering för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,
militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket
och riksdagens hus förordnas som följer.
1. Bestämmelserna i familjepensionsreglementet för riksdagens verk skola
— utom i de hänseenden som angivas i 2—4 mom. här nedan — från reglementets
ikraftträdande bliva tillämpliga beträffande envar i dessa föreskrifter
avsedd, i tjänst kvarstående befattningshavare, som icke före ikraftträdandet
hos fullmäktige i riksgäldskontoret anmält sin önskan att ej bliva
underkastad reglementet. Härvid skall i fråga om befattningshavare, som vid
ikraftträdandet erlade avgift för en tidigare innehavd befattning med högre
familjepensionsunderlag än underlaget för den befattning han vid ikraftträdandet
innehade, så anses som örn han alltjämt innehade förstnämnda befattning.
2. Befattningshavare, som i 1 mom. avses, skall, så länge han kvarstår i
sin vid övertagandet innehavande befattning, i stället för familjepensionsavdrag
enligt familjepensionsreglementet å sin lön vidkännas avdrag med belopp,
motsvarande den avgift, som skolat av honom erläggas, därest de före
övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt varit i kraft.
3. För sådan i 1 mom. avsedd befattningshavare, vilken vid sin död kvarstod
i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp
icke understiga familjepensionsunderlaget för den befattning han vid dödsfallet
eller avgången med tjänstepension innehade eller enligt 1 mom. skall
anses inneha.
4. Utan hinder av vad i 2 § familjepensionsreglementet stadgas skall änka
efter i 1 mom. här ovan avsedd befattningshavare äga pensionsrätt även örn
äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av
60 men ej 65 år, och skall för arvsberättigat barn till befattningshavare, som
i nyssnämnda moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21
års ålder eller den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.
5. Beträffande befattningshavare, å vilken familjepensionsreglementet icke
blir tillämpligt, skola i familjepensionshänseende, med avseende å såväl rättigheter
som skyldigheter, de före ikraftträdandet gällande bestämmelserna i
tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att befattningshavare
i intet fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det han avgått
ur tjänst med tjänstepension.
31
Vinner i första stycket avsedd delägare efter övertagandet befordran till
befattning, å vilken tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk är tilllämpligt,
skall familjepensionsreglementet därmed å honom tillämpas. Familjepensionen
må dock i intet fall understiga det pensionsbelopp, som
skulle hava utgått, därest de före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt
varit i kraft.
6. Till pensionsberättigade efter befattningshavare, å vilken familjepensionsreglementet
icke vunnit tillämpning, emedan han avlidit eller avgått
med tjänstepension före ikraftträdandet eller gjort anmälan, varom i 1 mom.
förmäles, skall utgå dels pension till belopp, som skulle ha tillkommit dem,
därest de omedelbart före ikraftträdandet gällande bestämmelserna alltjämt
varit i kraft, dels dyrtidstillägg å pensionen enligt de grunder, som vid varje
tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare i
statens tjänst, dels ock ett fast tillägg av 20 procent å pensionen.
32
Bil. E.
Förslag
till
Reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
1 §■
1. Detta reglemente äger tillämpning å:
a) arbetare, för vilken reglementet angående tjänstepension för arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk gäller;
b) den, som avgått från arbetaranställning som i a) avses, och äger rätt
till pension eller uppskjuten livränta enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente,
dock att reglementet icke skall gälla för den, som äger rätt till uppskjuten
livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension
enligt tjänstepensionsreglementet berättigande anställning.
2. Vad nedan i detta reglemente sägs om arbetare skall, där ej annat
framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande arbetare,
som i 1 mom. b) avses.
2 §•
1. Berättigade till familjepension efter arbetares död äro:
änka, som ej ingått nytt äktenskap,
arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt
frånskild hustru i fall som i 2 mom. sägs.
Pensionsrätt tillkommer dock ej änka, örn äktenskapet ingåtts efter det
arbetaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn, om
adoptionen ägt rum efter det arbetaren fyllt 50 år.
2. Då arbetare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin hustru
utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans
under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande uppnått en
ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna
finnes skäligt, förordna, att den frånskilda hustrun skall vara berättigad till
familjepension efter mannens död. Vad nu sagts för det fall att mannen
förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om
sådant underhållsbidrag visas föreligga.
Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet att
utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört
eller den berättigade trätt i nytt gifte.
Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej meddelas
till förmån för arbetarens hustru i senare äktenskap.
3 §•
Så länge arbetare innehar anställning, som i 1 § 1 mom. a) avses, skall
han å sin avlöning vidkännas familjepensionsavdrag i enlighet med vad nedan
sägs.
*
33
Är arbetare vid ordinarie avlöningstillfälle icke berättigad att utbekomma
någon avlöning för den tidsperiod löneutbetalningen avser, skall han icke
heller vidkännas familjepensionsavdrag för nämnda tidsperiod.
4 §•
1. Familjepension bestämmes på sätt i 6 § angives i förhållande till ett
vid arbetarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens
grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det för
den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de i denna paragraf
angivna grunderna.
2. För arbetare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension enligt
tjänstepensionsreglementet för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri
och pappersbruk, är familjepensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget,
såframt antalet av arbetaren förvärvade tjänstår, utökade
med tid som från dödsfallet eller avgången nied pension må hava återstått
till pensionsåldern, uppgått till minst trettio.
Uppgick för arbetare som i första stycket sägs antalet tjänstår, utökade
på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp lika
med familjepensionsunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av
år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.
3. För annan arbetare än i 2 mom. avses är familjepensionens grundbelopp
lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått til!
minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat med
Viso för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio.
Utgör för sådan arbetare summan av antalet tjänstår och denvin pensionsåldern
återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels år, skall
dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget, som antalet
fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda summa.
4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken arbetaren
må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet för arbetare
vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.
5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt
krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.
5 §.
För arbetare skola gälla följande familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag: -
Pensionsgrupp enligt tjänstepensionsreglementet |
Familje- pensions- underlag kr. |
Familjepensionsavdrag |
|
för månad |
för vecka |
||
1. Tryckerimästare vid sedeltryckeriet och arbets- |
|||
ledande förmän vid pappersbruket.............. |
1,2(50 |
12.75 |
2.95 |
2. Tryckare vid sedeltryckeriet samt underformare och |
|||
guskare vid pappersbruket...................... |
1,140 |
11.25 |
2.60 |
3. Övriga manliga arbetare vid pappersbruket...... |
930 |
8.25 |
1.90 |
4. Kvinnliga arbetare............................. |
810 |
1.30 |
0.30 |
6 §.
1. Familjepensionen består av cn fast och en rörlig del.
2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,
a) för änka eller frånskild hustru ensam eller för änka och frånskild
hustru tillsammans då pensionsberättigade barn ej finnas: familjepensionens
grundbelopp;
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. (Bilaga).
3
34
b) för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för änka och frånskild
hustru tillsammans jämte barn: familjepensionens grundbelopp ökat med
femtio procent, örn endast ett barn finnes, och därutöver med tjugu procent
av grundbeloppet för varje ytterligare barn;
c) för ett barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild hustru ej finnes:
familjepensionens grundbelopp;
d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild hustru
ej finnes: familjepensionens grundbelopp ökat med femtio procent, om
barnen äro två, och därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje
ytterligare barn.
3. Familjepensionens rörliga del skall utgöra samma procenttal å den
fasta delen, som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg
å nyreglerad avlöning för tjänstemän.
4. Av familjepension för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för
änka och frånskild hustru tillsammans jämte barn äger änkan eller den frånskilda
hustrun eller änkan tillsammans med den frånskilda hustrun åtnjuta
så stor del, som motsvarar åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande
rörlig pensionsdel, samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild
hustru, som åtnjuter pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, mä
dock icke av familjepensionen åtnjuta större del än vad som motsvarar
fyrtio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel.
Äro änka och frånskild hustru eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,
skola dem tillkommande pensionsbelopp delas lika dem
emellan^
5. Innehar den, som är berättigad till familjepension efter arbetare, statsanställning
av sådant slag, att därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter
han tjänstepension för sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension
enligt detta reglemente eller eljest av statsmedel jämväl såsom
anhörig till annan än nämnda arbetare, skall det belopp, som han enligt denna
paragraf skulle äga åtnjuta, minskas nied den i beloppet ingående rörliga
pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i beloppet
ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget. Vad nu
sagts skall ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff
eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant
straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.
7 §■
1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då arbetare
avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren
avlider, eller, därest pensionsrätten upphör av annan anledning,
till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.
Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den månad,
under vilken barnet födes.
2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av fullmäktige; vid sedeltryckeriet föreståndaren och vid
pappersbruket förvaltaren likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle
förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.
3. Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit att jämlikt 9 § göra
ansökan om pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp,
än han bort erhålla, skall därvid bero.
8 §.
1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden arbetare prövas, på
därom gjord ansökan, av fullmäktige.
35
Sökande åligger att styrka sådana för fullmäktige icke kända omständigheter,
som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.
2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt
bevis därom.
9 §.
Vid anställnings upphörande skall arbetare, som äger rätt till familjepension
för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.
10 §.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av detta reglemente, meddelas av fullmäktige.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1937; dock att det icke skall äga
tillämpning i fråga om arbetare, som före nämnda dag avgått från sin anställning.
I fråga om arbetare, vilken vid reglementets ikraftträdande innehade anställning
av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § tjänstepensionsreglementet
för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk
sägs, och som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även
i den mån detta ej följer av 4 § 4 mom. — för bestämmande av familjepension
åt hans efterlevande såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han,
innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, innehaft sådan anställning,
ävensom, därest han övergått från anställning hos enskild entreprenör till
riksbankens tjänst i samband med riksbankens övertagande av verksamheten
vid sedeltryckeriet, den tid i den enskilde entreprenörens tjänst, som han med
tillämpning av punkten 3 av övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet
för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk förklarats
skola få tillgodoräkna såsom tjänstår.
36
Grunder för beräkningar angående ställningen av bankostatens och
riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och pupillkassan
vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och
för bedömande av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande
av verksamheten (självkostnadsgrunder).
De principer, som av Kungl. Majit och riksdagen år 1936 godkänts i fråga
om familjepensioneringen för befattningshavare i statens tjänst, innebära
beträffande familjepensioneringens ekonomi, att staten icke skall göra någon
vinst på övertagandet av pensioneringen. De s. k. självkostnadsgrunder, som
enligt dessa principer lagts till grund för beräkningarna i Kungl. Maj:ts propositioner
i familjepensionsfrågan vid 1936 års riksdag kunna, enär de härletts
ur material, avseende civila tjänstemän, benämnas civila självkostnadsgrunder.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 248 till 1937 års riksdag behandlas
även militära självkostnadsgrunder. De undersökningar, som nu utförts
beträffande änke- och pupillkassorna för befattningshavare vid riksdagens
verk, få anses resultera däri, att de civila självkostnadsgrunderna, så vitt
låter sig bedömas på grundval av det föreliggande, enligt sakens natur föga
omfattande materialet, äro tillämpliga å ifrågavarande kassor.
De civila självkostnadsgrunderna, vilkas tillämpning å dessa kassor närmare
preciseras nedan under II, hava kommit till användning vid de nu företagna
i särskilda promemorior meddelade beräkningarna angående kassornas
ställning den 30 september 1936. De synas även böra tillämpas vid beräkningar
angående en kassas ställning vid statens övertagande av dess verksamhet,
i den mån sådana beräkningar skola företagas jämlikt mellan staten
och kassan träffad överenskommelse för bestämmande av storleken av de
tillgångar, som staten behöver övertaga från kassan för pensionsförbindelsernas
täckande eller, vilket är detsamma, för avgörande i vad mån kassan
må behålla någon del av tillgångarna efter statens övertagande av verksamheten.
Med högre lönegrader förstås här 13 :e och högre lönegrader och med lägre
lönegrader 1—12 :e lönegraderna.
I. Statistiska undersökningar angående delägaredödlighet och
familjepensionsvärden.
Ehuru de kassor, varom här är fråga, såsom redan antytts hava ett relativt
obetydligt antal delägare (befattningshavare och f. d. befattningshavare),
nämligen vid tidpunkten 30/o 1936: i bankostatens kassa 149 i högre
och 37 i lägre lönegrader, i avdelningskontorens kassa 180 i högre och 40 i
lägre lönegrader, i riksgäldskontorets kassa 21 i högre och 8 i lägre lönegrader,
har jag dock ansett materialet från kassorna tillräckligt omfattande
för att motivera en undersökning, huruvida riskförhållandena inom desamma
mera avsevärt avvika från förhållandena inom de motsvarande kassor,
med vilka en jämförelse synes naturlig, nämligen de civila familjepensionskassorna.
De företagna undersökningarna hava avsett dels delägarnas
dödlighet, dels familjepensionsvärden.
37
Dödlighetsundersökningen har omfattat perioderna 1911—1920 och 1921
-—1935. För var och en av dessa perioder samt för hela tiden 1911—1935
meddelas i bifogade tabell 1 antal observationsår samt dödsrisk.er för de
ifrågavarande befattningshavargrupperna sammantagna efter 5-årsgrupper,
varvid de högre och de lägre lönegraderna hållits åtskilda. Något direkt
utnyttjande av de funna outjämnade dödsriskerna kan givetvis ej ifrågakomma
med hänsyn till materialets ringa omfattning. Av större intresse
torde vara en jämförelse med andra motsvarande undersökningar för ungefär
samma tidsperiod. En dylik jämförelse, vilken begränsats till att gälla
undersökningsperioden 1921—1935, gives i tabell 2. Det verkliga antalet
dödsfall jämföres här med antalet dödsfall beräknat efter standardtabeller,
nämligen dels tabellerna över dödligheten för civila tjänstemän i högre resp.
lägre lönegrader enligt i proposition nr 245/1936, sid. 68 angiven utjämning,
dels dödlighetstabellen för män i hela riket 1921—1930 enligt Statistisk årsbok
år 1936, sid. 62. För de högre lönegraderna inom de olika grupperna
vid riksdagens verk sammantagna företer dödligheten enligt denna jämförelse
åtminstone i stort sett samma gång som för de civila högre lönegraderna och
ligger på en nivå, som i genomsnitt endast med 3 % överstiger den civila.
I genomsnitt kan dödligheten inom de högre lönegraderna vid riksdagens
verk sägas ha utgjort nedanstående procent av dödligheten för civila högre
lönegrader, nämligen
för riksbankens huvudkontor...................... 114 °/o
för riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.. 95 °/o
för riksgäldskontoret..............................73 °/o
för de nämnda riksdagens verk sammantagna........ 103 %.
Vid jämförelse med befolkningsdödligheten befinnes dödligheten inom de
högre lönegraderna i riksdagens verk ha överstigit denna med i genomsnitt
ungefär 21 %. Vad beträffar de lägre lönegraderna har dödligheten i genomsnitt
legat ungefär 22 °/o över motsvarande civila dödlighet och ungefär
15 % över befolkningsdödligheten; materialet omfattar emellertid på denna
punkt sammanlagt endast 31 dödsfall.
Vad beträffar familjepensionsvärdena skall här iärnnas en kort redogörelse
för vissa resultat angående de familjepensionsvärden, som avse änkor och
minderåriga barn. En jämförelse har bland annat gjorts i fråga örn
In • f, In -f och In.f
för familjepension vid 1 kronas familjepensionsunderlag enligt allmänna familjepensionsreglenientet,
dock utan begränsning av pensions! ätten för änka
samt nied gränsåldern 21 år för barnpensioner, varvid nx betyder antalet
x-åriga delägare i den eller de kassor för riksdagens verk, varom fråga är,
och /-tecknen hava samma innebörd sorn i tidigare promemorior ingående i
propositioner till 1936 och 1937 års riksdagar, /-värdena hava härvid ena
gången satts lika med de outjämnade /-värdena för civila ordinarie befattningshavare
i de ifrågavarande lönegraderna enligt tabellerna å sid. 115 och
116 i proposition nr 248/1937, andra gången lika med de enligt samma grunder
beräknade värdena för vederbörande kassa eller kassor för riksdagens
verk, dock i senare fallet utan tillägg för adoptivbarn. Kvoten mellan de
båda värden på In* ■ som erhållas vid beräkning i täljaren på grundval
av de sistnämnda och i nämnaren på grundval av de förstnämnda /-värdena,
kan anses utgöra ett mått på //-värdenas genomsnittliga nivå i vederbörande
kassa jämförd med den »civila» nivån. Denna kvot och motsvarande
kvoter för // och fx återgivas i nedanstående tablå.
38
Förhållandet mellan /-nivåerna i kassorna lör riksdagens verk och den
civila /-nivån.
Högre lönegrader |
Lägre lönegrader |
|||||
f |
t” ''X |
4 |
f '' X |
1* 1X |
4 |
|
Bankostatens kassa.................. |
0.9058 |
0.8444 |
0.8934 |
1.0786 |
0.5945 |
0.9748 |
Kassan för riksbankens avdelningskon-tor och pappersbruk .............. |
0.9607 |
0.9966 |
0.9678 |
1.1279 |
1.0331 |
1.1092 |
Riksgäldskontorets kassa ............ |
0.9087 |
0.7689 |
0.8757 |
1.1833 |
0.3697 |
0.9844 |
De tre kassorna sammantagna....... |
0.9837 |
0.9137 |
0.9297 |
1.1110 |
0.7451 |
1.0342 |
Resultaten kunna uttryckas så, att bedömt efter förhållandena so/9 1936
den relativa familjepensionskostnaden för de högre lönegraderna i de tre
kassorna för riksdagens verk, om hänsyn endast tages till familjesammansättningen
men ej till delägaredödligheten, i genomsnitt är 0.9337 av de civila
tjänstemännens relativa kostnad vad beträffar änkepensionen, medan motsvarande
siffra är 0.9137 för barnpensionen och 0.9297 för liela pensionen. Beträffande
de lägre lönegraderna, där materialet dock såsom förut nämnts är
synnerligen obetydligt, äro motsvarande siffror 1.1110, 0.7451 och 1.0342. De
nämnda siffrorna borde egentligen, bortsett från relationstalen för änkepensionen,
något höjas med hänsyn till att adoptivbarn ej medtagits i kalkylen
för kassorna för riksdagens verk (beträffande betydelsen härav jfr sid. 141,
statens offentliga utredningar 1934/29).
De här meddelade undersökningarna angående delägaredödlighet och familjepensionsvärden
motsvarande allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser
hava icke ansetts motivera någon avvikelse från de civila grunderna
vid upprättande av balansräkning för kassorna.
Beträffande barnpensioner enligt nuvarande reglemente hava vissa beräkningar
verkställts, vilka lett till en under II nedan given formel.
Beträffande pensioner till ogifta döttrar över 50 dr hava de grundtabeller
konstruerats, som nedan närmare beröras. II.
II. Val av beräkningsgrunder.
En utförlig redogörelse för de civila självkostnadsgrunderna återfinnes i
en P. M. den 26 februari 1936, fogad som bilaga B till Kungl. Maj:ts proposition
nr 245 till 1936 års riksdag (s. 65—79). I denna P. M. förutsattes i
överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag till 1936 års riksdag, att barnpensionerna
skulle upphöra vid 21 års ålder. Sedan riksdagen emellertid
sänkt ifrågavarande gränsålder till 19 år, hava vissa kompletteringar av de
ursprungliga civila självkostnadsgrunderna visat sig erforderliga. Dylika
kompletteringar hava givits i en P. M. januari 1937 angående tuilstatens enskilda^
pensionsinrättning (bil. N till Kungl. Maj:ts proposition nr 248 till
1937 års riksdag). För de här ifrågavarande kassornas vidkommande hava
nu vidtagits ytterligare kompletteringar med hänsyn till de nuvarande bestämmelserna
angående pensioner till minderåriga barn och till 50-åriga
ogifta döttrar. Nedan lämnas en sammanfattning av de grunder i olika avseenden,
som sålunda bliva gällande för kassorna för befattningshavare vid
riksdagens verk.
Räntefoten vid beräkningar angående kassornas övertagande har enligt lämnade
direktiv fastställts till 4 °/o, och dödlighetsantaganden för tjänstemän
39
och för änkor och minderåriga eller redan pensionerade sjuka barn ävensom
omgiftessannolikheter för änkor och antaganden angående befattningshavares
avgång från tjänsten med sjuk- eller invalidpension hava valls enligt
avdelningarna 2—4 i nyssberörda P. M. den 2G februari 1936 (proposition
nr 245, sid. 66—70). Dock har såsom av det följande framgår i ett fall en
annan ’ delägaredödlighet implicite kommit till användning, nämligen vid
konstruktion av familjepensionsvärden F^0) d för ogifta döttrar.
Beträffande pensioner till 50-åriga ogifta döttrar efter sådana redan avlidna
delägare, vilka behållit pensionsrätt för dylika döttrar (samtliga delägare
i bankostatens kassa, delägare i avdelningskontorens kassa inträdda
före 1934 samt vissa delägare i rilcsgäldskontorets kassa) hava beräkningar
utförts på grund av de i bifogade tab. 3 meddelade giftermålssannolikheterna
samt samma dödlighetstabell, som tillämpas för nuvarande änkor. För en
ensam dotter uppgår härvid kapitalvärdet av 1 kronas pension från 50 års
ålder eller den högre ålder hon redan må hava uppnått till ett belopp a x 3
som angives i tab. 3. Där flera ogifta döttrar gemensamt äga rätt till pension,
har approximativ beräkning tillämpats. Sannolikhet^ för att pensionsberättigade
änkor och minderåriga barn skola finnas, när en dotter redan
uppnått 50 års ålder, antages vara 0. Vad beträffar avdelningskontorens
kassa hava uppgifter angående ogifta döttrar i åldern mellan 21 och 50 år
till redan avlidna delägare, i fall då änka elier minderåriga barn ej nu åtnjuta
pension, ej kunnat erhållas, varför jag varit nödsakad att för dessa
okända döttrar tillämpa ett värde grundat på en uppskattning med utgångspunkt
från förhållandena i bankostatens kassa.
Vad beträffar familjepensionsvärdena för änkor och minderåriga barn hava
dessa i första hand hämtats ur avdelning 5 i promemorian den 26 februari
1936 (prop. nr 245, sid. 70—72, 75—78) samt bilagorna N 1 och N 2 till
promemorian januari 1937 (prop. nr 248, s. 140, 141, 146 149). Gräns
åldern
för äktenskaps ingående har för nuvarande delägare härvid genomgående
antagits vara 65 år, alltså även i det fall då någon begränsning av
rätten för änka att åtnjuta pension med hänsyn till delägares ålder vid äktenskapets
ingående ej finnes stadgad; för framtida befattningshavare —
vilka medtagas vid uträkning av det utjämnade statsbidrag, som svarar mot
120-kronorstillägget — tillämpas däremot i överensstämmelse med allmänna
familjepensionsreglementet en gränsålder av 60 år. Gränsåldern för barnpensioner
har valts i överensstämmelse med de bestämmelser angående dylik
ålder, som återfinnas i det reglemente eller den överenskommelse, beräkningarna
avse.
Vid beräkningar angående barnpensioner enligt nuvarande reglemente för
riksgäldskontorets kassa äro, med hänsyn till alt barnpensionsprocenterna
överensstämma med allmänna familjepensionsreglementets, de hittills avhandlade
familjepensionsvärdena med gränsålder för barnpensioner 21 år
tillämpliga. För bankostatens och avdelningskontorens kassor, i vilka ett
s. k. pupilltillägg av 250 kronor i regel utgår för varje barn under 18 år, måste
däremot kapitalvärdet av cc-årig tjänstemans rätt till pension för änka och
minderåriga barn enligt nuvarande reglemente beräknas enligt särskilda
grunder; vid beräkningarna har sistnämnda kapitalvärde upptagits till följande
belopp:
c-F$ + (0.24 e + 2.09 • 250) (Fbr21 -1.5 lii, m~w)),
där e betyder den försäkrade änkepensionen, Fäx, Fx _1 och BLX ''~'' 1J) definieras
i nyssnämnda bilaga N till proposition nr 248 samt koefficienterna 0.24 och
2.09 härletts ur material från de tre här behandlade kassorna.
40
Vid beräkningar angående pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet
hava för samtliga kassor tillämpats ^.-vården enligt proposition
nr 245 (slutålder för barnpensioner 21 år för nuvarande delägare och 19 år
för framtida befattningshavare).
Vad beträffar familjepensionsvärden för pension till ogifta döttrar från 50
års ålder hava först härletts de värden f/l0)d, vilkas innebörd och belopp
framgå av bifogade tabell 4. Som material har härvid använts uppgifter
per den 30 september 1936 angående dels delägare i bankostatens kassa, dels
före år 1934 inträdda delägare i avdelningskontorens kassa. Nuvärdet
Fxm,lt av x-årig tjänstemans rätt att, när han framdeles avlider, för sina
ogifta döttrar över 50 år gemensamt erhålla en sammanlagd familjepension
av 1/2 krona har, för erhållande på denna punkt av en gemensam tabell för
högre och lägre lönegrader, beräknats under antagande, att delägaredödligheten
följer tabellen O M (2.5 Ht L) (Statens offentliga utredningar 1934: 29,
sid. 104, 129—130). Värdena på återfinnas ävenledes i tabell 4.
Vid kapitaliserifcg i balansräkning nr 2 för de nuvarande tjänste- och
familjepensionärerna av differensen mellan de nya pensionerna med rörlig
pensionsdel å ena sidan och de nuvarande pensionerna med pensions-
och dyrtidstillägg å andra sidan hava differenserna för änkor med
barn ansetts kunna beräknas, som örn änkan vore ensam. Barnpensionerna
skola härvid i balansräkning nr 2 uträknas till de kvotdelar av den nuvarande
reglementsenliga änkepensionen, som äro fastställda i 5 § allmänna familjepensionsreglementet.
Beträffande hänsynstagande vid beräkningarna till framtida befordringar
är denna fråga framför allt av vikt, när det gäller överenskommelser avslutade
med kassor, vilka redovisat överskott enligt den balansräkning, efter
vilken de ekonomiska konsekvenserna av övertagandet preliminärt bedömts,
och vilka kassor därför enligt respektive överenskommelser tillförsäkrats rätt
att behålla viss del av sina tillgångar. Antagandet angående befordringar påverkar
här direkt storleken av denna behållna dels belopp. Vid de överenskommelser
av dylik art, som tidigare träffats, nämligen överenskommelserna
med telegrafverkets och statens järnvägars kassor, har hänsyn till framtida
befordringar i huvudsak ej tagits. Pensioners kapitalvärde har sålunda
genomgående upptagits utan hänsyn till framtida befordringar, och beträffande
avgifters kapitalvärde har själva den grundläggande beräkningen skett
utan hänsyn till befordringar. Beträffande telegrafverkets kassa gäller emellertid
enligt den träffade överenskommelsen, att i avräkningen kassan skall
vid övertagandet debiteras för visst belopp, motsvarande förmånen för framdeles
befordrade delägare av en avgiftsbefrielse efter 30, resp. 25 avgiftsår.
Själva grundregeln har emellertid i de biigge nyssnämnda kassorna enligt de
preliminära överenskommelserna varit den, att avgifterna för de vid övertagandet
förefintliga delägarna erläggas enligt nuvarande reglementes bestämmelser
intill eventuell befordran, att efter befordran allmänna familjepensionsreglementets
skala gäller, men att oaktat detta avgifterna under hela
den efter övertagandet återstående betalningstiden vid kapitaliseringen i avräkningen
upptagas enligt nuvarande reglementes bestämmelser; när härifrån
avvikande förutsättningar beträffande den faktiska avgiftsbetalningen
införts beträffande telegrafverkets kassa, har del i fråga om avräkningens
upprättande införts bestämmelser innebärande, att en beräkning först skall
göras enligt grundregeln och först därefter justering göras för avvikelserna
med de belopp, som befinnas motiverade efter en värdering, där hänsyn så
vitt möjligt tages till alla viktigare kända faktorer, till vilka faktorer nu även
räknas befordringsförhållanden. Jag bortser härvid från viss avgiftsbefri
-
41
else, som efter den preliminära överenskommelsens avslutande föreslogs av
Kungl. Majit och godkändes av riksdagen utan att kassan därför skulle belastas
i avräkningen.
Beträffande bankostatens änke- och pupillkassa har nu överenskommits,
att avgifterna genast skola utgå enligt allmänna familjepensionsreglementets
skala. I förhållande till den ovan berörda grundlösningen, enligt vilken nuvarande
avgiftsskala bibehålies intill befordran, medför detta, att en ytterligare
tillgång skapas, motsvarande kapitalvärdet av skillnaden i avgifterna
mellan de bägge skalorna linder tiden intill nästa befordran. För beräkningen
av detta kapitalvärde vore det nödvändigt att göra ett antagande angående
de framtida befordringsförhållandena. Emellertid kan det i förevarande
fall, där skillnaden mellan den nya och den gamla avgiftsskalan, i motsats
till vad som gällde för telegrafverkets och statens järnvägars kassor, är synnerligen
avsevärd, ifrågasättas, huruvida en tillämpning av själva grundlösningen
vid de anförda speciella förhållandena vore rimlig gentemot kassan,
enär den icke skulle taga hänsyn till att den kraftiga avgiftshöjningen vid
första befordran efter övertagandet motiveras ej blott av ökade pensionskostnader
på grund av befordran utan därjämte innebär en nivåhöjning vid detta
befordringstillfälle, vilken icke motsvaras av någon särskild ytterligare pensionsförmån.
Vid bedömandet härav bör man erinra sig, att genom den nu
överenskomna anordningen kassan kommer att själv åtaga sig förräntningen
av medel, vilka vid den eljest vanliga lösningen skolat förräntas av staten
efter 4 procent, en ändring, som såvitt nu kan bedömas, synes vara till statens
fördel. Jag förordar, att beräkningen av avgiftsdifferensens kapitalvärde
göres för kassan förmånligare på det sätt, att differensen tillgodoräknas ej
blott för tiden intill första befordran utan även för den därefter återstående
tjänstetiden. Detta innebär med andra ord, att i balansräkningen vid övertagandet
kapitalvärdet av de nya avgifterna upptages för hela den återstående
tjänstetiden utan någon reduktion för befordringar.
Beträffande riksgäldskontorets änke- och pupillpassa skola enligt överenskommelsen
familjepensionsavdragen för de å de nya bestämmelserna
övergångna delägarna i tjänst från och med övertagandet vara lika med
årsavgifterna enligt kassans nuvarande reglementes huvudbestämmelser för
den vid varje tidpunkt innehavda tjänsten; även efter framtida befordran
skall alltså ifrågavarande avgiftsskala gälla. Hänsyn till ifrågavarande bestämmelse,
vilken avviker från motsvarande stadgande i hittills behandlade
överenskommelser, bör vid avräkningen (jfr ovanstående redogörelse beträffande
telegrafverkets kassa) tagas på det sätt, att kassan å ena sidan
gottskrives för kapitalvärdet av avgifterna enligt sagda skala under delägares
återstående tjänstetid utan hänsyn till befordringar och ri andra sidan
— i anledning av den för framdeles befordrade delägare medgivna förmånen
att ej behöva vidkännas det högre familjepensionsavdraget enligt allmänna
familjepensionsreglementet — belastas med kapitalvärdet av skillnaden
mellan familjepensionsavdraget enligt allmänna familjepensionsreglementet
och avgiften enligt nyssnämnda skala, räknat med hänsynstagande
till framtida befordringar och avseende återstående tjänstetid efter första
befordran efter kassans övertagande. De antaganden beträffande befordringar
m. m., vilka erfordras för sistnämnda beräknings verkställande,
synas böra bliva föremål för särskild överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och kassan i samband med övertagandet.
Vid värderingen av kapitaltillgångarna hava tillämpats reglerna i avdelning
(i i promemorian den 20 februari 1936 (proposition nr 245, sid. 72—
74), varvid hänsyn till försäljningar och nyplaceringar, verkställda efter
den 31 december 1934 tagits på sätt angives å sid. 74 i promemorian.
42
Vad beträffar den avräkning, som skall äga rum vid statens övertagande
av bankostatens och riksgäldskontorets kassors rörelse böra beräkningsantagandena
väljas i överensstämmelse med ovanstående grunder. Vederbörande
kassa gottskrives alltså för samtliga kapitaltillgångar vid tidpunkten
för övertagandet med avdrag för icke försäkringstekniskt beräknade skulder
ävensom, på ovan angivet sätt, för kapitalvärdet av återstående avgifter
enligt överenskommelsen och belastas med kapitalvärdet av de enligt överenskommelsen
utgående pensionerna. För delägare i tjänst medräknas härvid
ej 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel; för de vid övertagandet pensionerade
delägarna samt för då förefintliga änkor och barn upptages hela
pensionen inklusive 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel, minskad med
pensionstillägg och dyrtidstillägg å nuvarande pension och pensionstillägg
enligt gällande bestämmelser angående pensions- och dyrtidstillägg åt efterlevande
till befattningshavare i statens tjänst. I fråga örn bankostatens
kassa tillgodoräknas härvid dylika tillägg även vad beträffar pensionsfall,
som inträffat efter den 30 juni 1932. Hänsyn tages ej till pensionsrätt för
frånskild hustru.
Som beräkningsantaganden angående dyrtidstilläggens resp. de rörliga
pensionsdelarnas storlek i förhållande till barnpensionen torde för nuvarande
tjänstepensionärers efterlevande och nuvarande änkor och barn böra gälla
de grunder, som äro fastställda för sista kvartalet före statens övertagande
av kassans rörelse resp. svara mot då gällande grunder.
Därest samtliga delägare för vilka enligt överenskommelsen så är medgivet,
övergå på det nya familjepensionsreglementets bestämmelser, kommer
avräkningen att upprättas enligt identiskt samma principer som de, vilka
ligga till grund för kassans per tidpunkten 3% 1936 upprättade balansräkning
nr 2, vilken meddelas i särskild promemoria.
Vid avräkningens verkställande uppkomma emellertid ytterligare frågor
att lösa på grund av valfriheten för delägare i tjänst och pensionerade delägare
att övergå på de nya bestämmelserna eller att kvarstå på de gamla.
Det härmed följande urvalet synes dock ej kunna väntas bliva av större
betydelse än att -värdena och övriga antaganden bortsett från F.t (j0>livärdena,
kunna oberoende av urvalet bibehållas för samtliga delägare med
valrätt. Fj-värdena skola i så fall i avräkningen tillämpas på den av kassan
bekostade pension (inkl. eventuell procentförhöjning), som kommer att
gälla för vederbörande på grund av dennes val. Beträffande pensioner till
50-åriga ogifta döttrar till sådana delägare, vilka ehuru därtill berättigade
ej övergått å de nya bestämmelserna, beräknas dessa pensioners kapitalvärde
som kapitalvärdet av för de olika familjerna individuellt beräknade överlevelseräntor
(i vissa fall s. k. samräntor) till de vid övertagandet förefintliga
potentiellt pensionsberättigade ogifta döttrarna med tillämpning av de
antaganden för dödlighet och giftermålssannolikheter, som enligt den å tabell
4 meddelade texten legat till grund vid nämnda tabells konstruktion:
det individuellt beräknade nettovärdet ökas med ett säkerhetstillägg av 10 %.
För delägare, som obligatoriskt kvarstå å de äldre bestämmelserna (från
tjänsten utan pension avgångna samt delägare på grund av bisysslor) synes
genomsnittlig beräkning enligt tabell 4 lämplig.
Stockholm den 30 april 1937.
TIM JANSSON.
43
Tab. 1. Manliga ordinarie och pensionerade f. d. ordinarie tjänstemän vid riksbankens
huvudkontor, avdelningskontor och pappersbruk samt riksgäldskontoret
1911—1920 och 1921—1935.
Antal observationsår o samt dödsrisker q.
Ålder |
13:e och högre lönegrader |
1—12:e lönegraderna |
||||||||||
1911—1920 |
1921—1935 |
1911—1935 |
1911-1920 |
1921—1935 |
1911-1935 |
|||||||
0 |
q i °/oo |
0 |
q i %o |
0 |
q i °/oo |
o j q i %o |
0 |
q i °/oo |
0 |
q i |
||
20.5— 24.5 25.5— 29.5 30.5— 34.5 35.5— 39.5 40.5— 44.5 45.5— 49.6 50.5— 54.5 55.5— 59.5 60.5— 64.5 65.5— 69.5 70.5— 74.5 75.5— 79.6 80.5— 84.5 85.5— 89.5 90.5— 94.5 |
14.5 262.0 751.5 625.5 376.0 267.5 262.0 55.0 41.0 28.0 9.0 2.0 |
0.00 7.63 5.32 7.99 7.98 18.69 22.90 13.76 44.12 54.55 24.39 35.71 111.11 500.00 |
52.5 321.5 495.6 645.5 823.5 895.0 683.5 433.0 332.0 262.0 73.0 33.0 |
0.00 9.33 4.04 1.55 9.71 7.82 14.63 4.62 24.10 57.25 90.91 82.19 121.21 571.43 |
67.0 583.5 1.247.0 1.271.0 1.199.5 1.162.5 945.5 651.0 468.0 317.0 195.0 101.0 42.0 |
0.00 8.57 4.81 4.72 9.17 10.32 16.92 7.68 29.91 76.92 119.05 555.66 |
0.5 34.0 73.5 71.6 80.0 99.0 91.0 66.0 59.0 28.0 8.0 8.0 5.0 |
0.00 O.oo 13.61 O.oo 0.00 0.00 9.13 43.96 O.oo 50.86 35.71 83.33 250.00 125.00 200.00 |
2.5 37.0 122.5 137.0 117.5 126.5 128.5 103.0 77.0 47.0 29.0 |
O.oo 0.00 0.00 0.00 6.02 14.60 17.02 23.72 31.13 38.83 77.92 85.11 137.93 166.67 |
3.0 71.0 196.0 231.5 246.0 236.0 227.0 217.5 194.5 162.0 59.0 37.0 14.0 5.0 |
0.00 0.00 5.10 O.oo 4.07 8.47 13.22 32.18 20.57 43.21 66.67 84.75 162.16 142.86 200.00 |
20.5—94.5 |
3,048.0 |
— |
5,211.0 |
— |
8,259.0 |
— |
745.0 |
— |
1,259.5 |
— |
2,004.5 |
— |
44
Tab. 2. Jämförelse mellan dödligheten för å ena sidan manliga ordinarie och
pensionerade f. d. ordinarie tjänstemän vid riksbankens huvudkontor, avdelningskontor
och pappersbruk samt riksgäldskontoret 1921—1935 och å andra sidan
manliga tjänstemän vid civilförvaltningen resp. män i hela riket 1921—1930.
Beräknat antal dödsfall inom riksdagens ifrågavarande verk enligt utjämnad dödlighet för civila
högre, resp. lägre lönegrader = DH, resp. DL (ux enl. formel (1) resp. (2) å sid. 68 i prop.
245/1936), enligt befolkningsdödligheten för män 1921—1930 = D B.
Verkligt antal dödsfall inom riksdagens ifrågavarande verk = d. Verkligt antal dödsfall i
.100 • d
procent av beräknat = nH, resp. rr L, resp. 7tB [tz R =,—g- etc.)
A) 13:e och högre lönegrader.
Ålder |
Riksbankens huvudkontor |
Riksbankens |
Riksgälds- kontoret |
Samtliga här angivna riks-dagens verk |
||||||||||
DS |
d |
71 a |
DB |
d |
71B |
dh |
d |
71H |
dh |
d |
71 n |
db |
71B |
|
20.5—39.5 |
1.54 |
4 |
260 |
2.31 |
2 |
87 |
0.38 |
0 |
0 |
4.23 |
6 |
142 |
7.06 |
85 |
40.5-49.5 |
5.60 |
8 |
143 |
6.65 |
6 |
90 |
0.31 |
1 |
323 |
12.56 |
15 |
119 |
11.82 |
127 |
50.5—59.5 |
7.20 |
7 |
97 |
9.77 |
5 |
51 |
0.79 |
0 |
0 |
17.76 |
12 |
68 |
13.56 |
88 |
60.5—69.5 |
9.55 |
''9 |
94 |
11.28 |
13 |
115 |
1.62 |
1 |
62 |
22.45 |
23 |
102 |
16.53 |
139 |
70.5—79.5 |
10.03 |
11 |
110 |
7.64 |
9 |
118 |
0.61 |
0 |
0 |
18.28 |
20 |
109 |
14.65 |
137 |
80.5—89.5 |
2.84 |
3 |
106 |
3.29 |
4 |
122 |
0.41 |
1 |
244 |
6.54 |
8 |
122 |
6.08 |
132 |
20.5—89.5 |
36.76 |
42 |
114 |
40.94 |
39 |
95 |
4.12 |
3 |
73 |
81.82 |
84 |
103 |
69.70 |
121 |
B) 1—12 lönegraderna.
Ålder |
Riksbankens huvudkontor |
Riksbankens |
Riksgälds- kontoret |
Samtliga här angivna riks-dagens verk |
||||||||||
d |
71L |
dl |
d |
71L |
dl |
d |
71L |
Di |
d |
nL |
db |
71B |
||
20.5—39.5 |
0.49 |
0 |
0 |
0.37 |
0 |
0 |
0.06 |
0 |
0 |
0.92 |
0 |
0 |
1.52 |
0 |
40.5—49.5 |
0.73 |
2 |
274 |
0.64 |
1 |
156 |
0.11 |
0 |
0 |
1.48 |
3 |
203 |
2.04 |
147 |
50.5—59.5 |
0.90 |
2 |
222 |
1.70 |
1 |
59 |
0.13 |
2 |
1,538 |
2.73 |
5 |
183 |
3.15 |
159 |
60.5—69.5 |
2.23 |
4 |
179 |
3.19 |
3 |
94 |
0.87 |
1 |
115 |
6.29 |
8 |
127 |
6.44 |
124 |
70,5—79.5 |
4.34 |
5 |
115 |
3.13 |
4 |
128 |
1.08 |
1 |
93 |
8.55 |
10 |
117 |
8.38 |
119 |
80.5—89.5 |
2.18 |
4 |
183 |
2.20 |
0 |
0 |
1.15 |
1 |
87 |
5,53 |
5 |
90 |
5.41 |
92 |
20.5—89.5 |
10.87 |
17 |
156 |
11.23 |
9 |
80 |
3.40 |
5 |
147 |
25.50 |
31 |
122 |
26.94 |
115 |
45
Tab. 3. Grundtabell lör beräkningar angående pensioner till 50-&riga ogifta döttrar
elter redan avlidna delägare. Räntefot 4 %.
Gx = sannolikheten lör att en ogift l ång dotter gifter sig inom ett år, beräknad på grundval
av statistik avseende icke förut gifta kvinnor i hela riket 1911—1920 (huru Gx skall uppfattas
vid kombination med dödsrisken qx framgår av nedanstående formel beträffande lx).
ld = antal kvarlevande ogifta döttrar. ldx beräknas med tillämpning av rekursionsformeln:
^+l = % V-GJ (!-?,)•
ä (60) d = kapitalvärdet av en tidigast vid 50 års ålder börjande pension å 1 krona till
3-årig dotter, utgående så länge hon lever ogift. Dödsriskerna qx hava för x>21 beräknats med
utgångspunkt från formeln ux = 0.0043 + 0.000020 '' cx, log c = 0.046. För i<21 har /ix satts
lika med 0.
1 |
2 |
3 |
4 |
1 |
2 |
3 |
4 |
Dotters ålder X |
Gx i °/°° |
C |
äxmd |
Dotters ålder X |
Gx i %o |
£ |
z (50)d |
0 |
0 |
99,553 |
0.439 |
40........ |
23 |
25,884 |
8.099 |
0 |
99^553 |
0.456 |
41........ |
20 |
25,144 |
8.671 |
|
9. |
0 |
99,653 |
0.474 |
42........ |
17 |
24,495 |
9.257 |
0 |
99|553 |
0.493 |
43........ |
15 |
23,933 |
9.853 |
|
4 |
0 |
99,553 |
0.513 |
44........ |
13 |
23,425 |
10.470 |
fS |
0 |
99,553 |
0.534 |
45........ |
12 |
22,970 |
11.104 |
0 |
99,553 |
0.555 |
46........ |
11 |
22,541 |
11.768 |
|
7 |
0 |
99,553 |
0.577 |
47........ |
10 |
22,136 |
12.462 |
8 |
0 |
99|553 |
o.eoo |
48........ |
8 |
21,754 |
13.188 |
9 |
0 |
99*553 |
0.624 |
49........ |
7 |
21,415 |
13.933 |
10 |
0 |
99,553 |
0.649 |
50........ |
6 |
21,093 |
14.712 |
1] |
0 |
99,553 |
0.675 |
51........ |
5 |
20,789 |
14.496 |
1? |
o |
99*553 |
0.702 |
52........ |
4 |
20,500 |
14.261 |
18 |
0 |
99,553 |
0.730 |
53........ |
3 |
20,225 |
14.007 |
14 |
o |
99,553 |
0.760 |
54........ |
3 |
19,962 |
13.732 |
1 p» |
0 |
99,553 |
0.790 |
55........ |
2 |
19,690 |
13.451 |
ift |
0 |
99^553 |
0.822 |
56........ |
2 |
19,427 |
13.152 |
17 |
0 |
99,553 |
0.854 |
57........ |
2 |
19,152 |
12.847 |
18 |
0 |
99*553 |
0.889 |
58........ |
1.7 |
18,864 |
12.536 |
]Q |
0 |
99*553 |
0.924 |
59........ |
1.4 |
18,568 |
12.217 |
90 |
0 |
99,553 |
0.961 |
60........ |
1.1 |
18,262 |
11.890 |
9A |
65 |
99,553 |
1.000 |
61........ |
0.9 |
17,945 |
11.656 |
'' 99 |
77 |
92,665 |
1.117 |
62........ |
0.7 |
17,612 |
11.215 |
98 |
85 |
85,144 |
1.264 |
63........ |
0.5 |
17,263 |
10.868 |
94 |
91 |
77,554 |
1.443 |
64........ |
0.4 |
16,896 |
10.518 |
........ 1 |
94 |
70,176 |
1.659 |
65........ |
0.4 |
16,508 |
10.163 |
96 |
93 |
63,287 |
1.913 |
66........ |
0.3 |
16,096 |
9.808 |
97 |
90 |
57| 137 |
2.204 |
67........ |
0.2 |
15,659 |
9.450 |
28 |
85 |
51,752 |
2.530 |
68........ |
0.2 |
15,196 |
9.091 |
9 Q |
79 |
47,130 |
2.889 |
69........ |
0.2 |
14,705 |
8.733 |
80 |
73 |
43,201 |
3.278 |
70........ |
0.1 |
14,185 |
8.376 |
81 |
65 |
39j856 |
3.695 |
71........ |
0.1 |
13.637 |
8.021 |
39 |
57 |
37^084 |
4.131 |
72........ |
0.1 |
13,059 |
7.668 |
33 |
50 |
34,798 |
4.578 |
73........ |
0.0 |
12,451 |
7.318 |
34........ |
45 |
32,894 |
5,037 |
74........ |
0.0 |
11,815 |
6.973 |
.35 |
40 |
31,255 |
5.513 |
75........ |
0.0 |
11,152 |
6.632 |
36 . |
35 |
29,850 |
6.003 |
76........ |
0.0 |
10,463 |
6.297 |
37 |
31 |
28,654 |
6.504 |
77........ |
0.0 |
9,751.2 |
5.969 |
38 |
28 |
27,618 |
7.018 |
78........ |
0.0 |
9,021.4 |
5.648 |
39........ |
25 |
26,697 |
7.661 |
79........ |
0.0 |
8,278.1 |
5.336 |
46
1 |
2 |
3 |
4 |
1 |
2 |
3 |
4 |
Dotters |
fi m d |
Dotters |
|||||
ålder X |
G* i °/oo |
ålder X |
Gx i »/oo |
i |
sxmd |
||
80........ |
0.0 |
7.526.9 6.029.2 5.298.9 3.919.2 3.287.3 2.704.9 |
5.030 |
90........ |
0.0 |
1,313.4 977.36 |
2.543 |
81........ |
O.o |
4.734 |
91........ |
0.0 |
2.356 2.179 |
||
82........ |
0.0 |
4.448 |
92........ |
0.0 |
704.01 |
||
83........ |
0.0 |
4.172 |
93........ |
0.0 |
489.06 |
2.014 |
|
84........ |
0.0 |
3.906 |
94.., |
0.0 |
326.35 |
1.859 1.715 |
|
85........ |
0.0 |
3.651 |
95........ |
0.0 |
208.27 |
||
86........ |
0.0 |
3.407 |
96..... |
0.0 |
126.46 72.658 |
1.681 1.457 1.343 |
|
87........ |
o.o |
3.174 |
97........ |
0.0 |
|||
88........ |
0.0 |
2.952 |
98........ |
0.0 |
39.257 |
||
89........ |
O.o |
2.742 |
99........ |
0.0 |
19.811 |
1.236 |
47
Tab. 4. Grundtabell för beräkningar angående pensioner till 50-åriga ogifta döttrar
efter framdeles avlidna delägare. Räntefot 4 %.
tx 6°) d = genomsnittliga kapitalvärdet vid z-årig delägares frånfälle av en familjepension å
*/a krona, utgående gemensamt till de vid varje tidpunkt kvarlevande döttrar, som då äro ogifta
och över 50 år gamla.
pxW d _ nuVyr(]et av x-årig delägares rätt att, när han framdeles avlider, för sina ogifta
döttrar erhålla en familjepension å V» krona, utgående gemensamt till de vid varje tidpunkt
kvarlevande döttrar, som då äro ogifta och över 50 år gamla.
Till grund för konstruktionen av dessa värden har lagts material avseende i huvudsak samtliga
befattningshavare och f. d. befattningshavare vid riksbanken so,o 1936, vidare i fråga örn
döttrar med en ålder av minst 21 år dödlighetstabellen R32 och värdena Gx i tab. 3, i fråga
om döttrar under 21 år qx- och G^-värdena 0 samt i fråga örn delägare dödlighetstabellen O M
(2.5 H + L).
1 |
2 |
3 |
1 |
2 |
3 |
Delägares ålder X |
fx(50)d |
i? (50)d |
Delägares ålder X |
/ (50) d |
Fx(50) d |
20................ |
0.00 |
0.135 |
60................ |
0 47 |
0 723 |
21................ |
O.oo |
0.141 |
61........... |
0 52 |
0 758 |
22................ |
O.oi |
0.147 |
62............ |
0 57 |
0 704- |
23................ |
0.02 |
0.153 |
63.............. |
0 62 |
0 832 |
24................ |
0.03 |
0.159 |
64......... |
0.67 |
0 871 |
25................ |
0.04 |
0.166 |
65........ |
0 72 |
0 013 |
26................ |
0.04 |
0.173 |
66................ |
0''77 |
0 957 |
27................ |
0.05 |
0.180 |
67................ |
0.85 |
1 002 |
28................ |
0.06 |
0.188 |
68.......... |
1.00 |
1 046 |
29................ |
0.07 |
0.196 |
69........... |
1 21 |
1 086 |
30................ |
0.08 |
0.204 |
70................ |
1 42 |
1119 |
31................ |
0''09 |
0.212 |
71.......... |
1 50 |
1 145 |
32................ |
0.09 |
0.221 |
72.............. |
1.54 |
1 160 |
33................ |
0.10 |
0.230 |
73.......... |
1 56 |
1 1 01 |
34................ |
0.11 |
0.240 |
74............ |
1 58 |
1 212 |
35................ |
0.12 |
0.250 |
75.............. |
1 60 |
1 231 |
36................ |
0.13 |
0.260 |
76................ |
1 60 |
1 250 |
37................ |
0.14 |
0.271 |
77................ |
1.60 |
1 267 |
38................ |
0.16 |
0.282 |
78.......... |
1 60 |
1 984 |
39................ |
0.17 |
0.294 |
79............ |
1 60 |
1 300 |
40................ |
0.18 |
0.306 |
80................ |
1 60 |
1 316 |
41................ |
0.19 |
0.319 |
81.......... |
1 60 |
1 339 |
42................ |
0.20 |
0.332 |
82.............. |
1 60 |
1 346 |
43................ |
0.21 |
0.346 |
83................ |
1.60 |
1 360 |
44................ |
0.21 |
0.361 |
84............ |
1 60 |
1 374 |
45................ |
0.22 |
0.376 |
85................ |
1 60 |
1 387 |
46................ |
0.23 |
0.392 |
86.......... |
1 60 |
|
47................ |
0.24 |
0.408 |
87.............. |
1 60 |
1 412 |
48................ |
0.25 |
0.426 |
88................ |
1.60 |
1 424 |
49................ |
0.26 |
0.444 |
89.......... |
1 60 |
1 435 |
50................ |
0.27 |
0.463 |
90......... |
1 60 |
|
51................ |
0.28 |
0.484 |
91......... |
1 60 |
1 456 |
52................ |
0.29 |
0.505 |
92................ |
1 60 |
1 466 |
53................ |
0.31 |
0.527 |
93........ |
1 60 |
1 475 |
54................ |
0.33 |
0.551 |
94............... |
1.60 |
1 483 |
55................ |
0.35 |
0.676 |
95............ |
1.60 |
|
56................ |
0.37 |
0.602 |
96........ |
1 60 |
|
57................ |
0.39 |
0.630 |
97............ |
1 60 |
1 450 |
58................ |
0.42 |
0.659 |
98.......... |
1 60 |
1 377 |
59................ |
0.44 |
0.690 |
99................ |
1.60 |
1.098 |
48
P. M.
angående den ekonomiska innebörden av en mellan familjepen
sionskommittén
för riksdagens verk och delegerade för bankostatens
änke- och pupillkassa den 30 april 1937 träffad
preliminär överenskommelse angående statens övertagande
av kassans verksamhet.
Förevarande beräkningar äro verkställda med tillämpning av civila »självkostnadsgrunder»
(räntefot 4 %) angivna i en av mig den 30 april 1937 dagtecknad
P. M. med grunder för beräkningar angående ställningen av bankostatens
och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och pupillkassan
vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och för bedömande
av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten.
1 Dessa beräkningar få med hänsyn till arten av de sålunda tilllämpade
grunderna ej användas för bedömande av kassans ställning under
förutsättning att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt
ändamål måste nämligen tillämpas »betryggande grunder». —- Jag har icke
haft anledning att vid dessa beräkningar gå in på frågan angående de konsekvenser,
som det låga delägareantalet medför beträffande stabiliteten av det
ekonomiska förloppet inom familjepensioneringsrörelsen.
Först har kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nu
varande regleménte undersökts på grundval av förhållandena den 30 september
1936 utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader
hava ej medräknats. I bilaga 1 meddelas en balansräkning
upprättad under dessa förutsättningar, betecknad nr 1. I pensionerna
hava medräknats »tilläggsbelopp» av 300 kronor enligt § 7 i kassans reglemente
ävensom pensions- och dyrtidstillägg vid pensionsfall inträffade efter
den 30 juni 1932, vilka belopp enligt nu gällande bestämmelser bestridas av
kassans medel. Levnadskostnadsindex har antagits vara 158. Vid tillämpning
av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna blir kassans överskott
enligt balansräkning nr 1 733,676 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna
efter en effektiv ränta av 4 % har företagits av f. d. byråchefen K. Dickman,
varvid även hänsyn till försäljningar och nyplaceringar, verkställda
efter den 31 december 1934, tagits på sätt angives å sid. 74 i min P. M. den
26 februari 1936, ingående som bilaga B i proposition nr 245 till 1936 års
riksdag. Dickmans värdering bifogas (bilaga 2). Denna värdering har tilllampats
i de två här meddelade balansräkningarna för erhållande av det s. k
korrigerade överskottet. Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 1
utgör 760,458 kronor.
I balansräkning nr 2 i bilaga 1 hava avgifter och pensioner upptagits i enlighet
med överenskommelsen den 30 april 1937 utan hänsyn till befordrinS,
ar ur,der förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 oktober 1936.
Beträffande beräkningsdetaljerna hänvisas till förut berörda P. M. den 30
1 Återgiven å sid. 36—47.
49
april 1937. Levnadskostnadsindex har även här antagits vara 158. Det har
förutsatts, att samtliga delägare, vilka äga rätt att övergå på det nya familj epensionsreglementets
bestämmelser, modifierade på sätt angives i förslaget,
komma att begagna sig av denna rätt. Det har alltså bortsetts från att pensionerna
för sådana delägare, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande
reglementes bestämmelser, egentligen borde i regel upptagas till lägre belopp
för änka och minderåriga barn än enligt allmänna familjepensionsreglementet,
medan till gengäld samma delägare bibehålla pensionsrätt lör 50-åriga ogifta döttrar. Enär det icke är möjligt att på förhand uppskatta, i vilken
utsträckning och av vilka delägare anmälan örn kvarstående å nuvarande
bestämmelser kommer att göras, kan för närvarande ingen bestämd uppgift
lämnas angående de avvikelser från balansräkning nr 2, vilka bärav böra
föranledas; det synes emellertid sannolikt, att dylika anmälningar, därest
de överhuvud taget förekomma, bliva mycket fåtaliga och att avvikelsernas
saldo därför icke kommer att uppgå lill något mera avsevärt belopp. Det
korrigerade överskottet i balansräkning nr 2 utgör 761,659 kronor. Att överskottet
i balansräkning nr 2 ej blir lägre än i balansräkning nr 1, oaktat balansräkning
nr 2* avser en pensioneringsordning med högre pensionsförmåner,
beror därpå, att sistnämnda balansräkning ej behöver belastas med de
dyrtids- och pensionstillägg, som i balansräkning nr 1 ingå med ett kapitalvärde
av 188,419 kronor, och ej heller med 120-kronorstillägg för delägare
i tjänst, vidare därpå, att vissa pensioner för 50-åriga ogifta döttrar bortfalla
i balansräkning nr 2 samt att avgifterna i balansräkning nr 2, enligt åtagande
från kassans sida, äro höjda till allmänna familjepensionsreglementets
avdragsskala.
Under de angivna förutsättningarna skulle alltså, räknat per den 30 september
1936, återstå ett överskott för kassans egen räkning av 761,659 kronor.
Det är givetvis icke möjligt att nu göra något uttalande, huruvida det
överskott, som sedermera vid tidpunkten för övertagandet framkommer enligt
en då upprättad ny balansräkning (avräkning) och som enligt överenskommelsen
skall behållas av kassan, kommer att överstiga eller understiga
nyss angivna överskottsbelopp.
Kapitalvärdet av 120-kronorstillägget för nuvarande delägare i tjänst, vilket
i likhet med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkning
nr 2, utgör 76,890 kronor.
Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna, skulle alltså statens nettokostnader
efter övertagandet för de nuvarande delägarnas, änkornas och
barnens vidkommande, utan hänsyn till befordringar och i princip bortsett
från pensions- och dyrtidstillägg samt rörliga pensionsdelar, räknat per den
30 september 1936, lia ett kapitalvärde av 76,890 kronor.
120-kronorstilläggen avse i fråga örn de änke- och pupillkassor för befattningshavare
i statens tjänst, vilka intill statens förestående övertagande av
verksamheten åtnjuta direkta statsbidrag, att ersätta dessa bidrag. Ehuru
det tidigare statsbidraget till förevarande kassa indragits, synes det motiverat
att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat för all
framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande delägare
i tjänst (gränsåldrar 65 och 21 år) och framtida ordinarie manliga befattningshavare
(gränsåldrar 60 och 19 år). Beloppet kan beräknas som ett års
ränta å sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de båda
nämnda kategorierna. Utgår man från att antalet aktiva befattningshavare
icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 % räknat, att detta tänkta årsbidrag,
som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen, uppgår
till 5,119 kronor vid en antagen inträdesålder av 33 år för högre lönegrader
och 32 år för liigre lönegrader.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71- (Bilaga)
4
50
Därest kapitalvärdet 76,890 kronor tänktes amorterat på ett antal år under
tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp följande för de
nedan angivna alternativa amorteringstiderna:
Annuiteten utgår under |
Annuitet motsvarande |
kr. |
|
20 år........................ |
5,548 |
25 •................ |
4,826 |
30 >...................... |
4,360 |
35 »................ |
4.039 |
40 ».................. |
3.809 |
Enär nuvarande pensions- och dyrtidstillägg, vare sig de utgå av statsmedel
eller kassans medel, gottskrivits kassan vid beräkning av de poster i balansräkning
nr 2, som avse nuvarande tjänstepensionärer och nuvarande
änkor och barn, medan däremot 120-kronorstillägg och rörliga pensionsdelar
belastat kassan vid beräkning av samma poster, inträder icke någon annan
kostnadsändring för staten på denna punkt genom övertagandet, än att kassan
för pensionsfall inträffade efter den 30 juni 1932 åter erhåller den rätt
till pensions- och dyrtidstillägg av statsmeddel, som för dylika fall upphävdes
genom beslut av 1932 års riksdag. För nuvarande delägare i tjänst kunna
vid oförändrad levnadskostnadsindex de rörliga pensionsdelarna vid
framdeles inträffande pensionsfall beräknas något understiga dyrtidstilläggen
enligt nuvarande grunder för efterlevande till övriga befattningshavare i statens
tjänst med reglerad lön beräknade å pensioner enligt nuvarande skala;
i fråga om dessa delägare skulle enligt nu gällande bestämmelser dyrtidstillägg
över huvud taget icke utgå.
Stockholm i maj 1937.
TIM JANSSON.
51
Bilaga 1.
Bankostatens änke- och pupillkassa. Balansräkningar per den 30 september 1936 etter
civila självkostnadsgrunder (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.
(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)
Tillgångar.
I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna
högre lönegrader
lägre lönegrader
Summa
Balansräkning nr 1
Avgifter och pensioner enligt
kassans nuvarande bestämmelser;
i pensionerna har inräknats
ett »tilläggsbelopp» av 300
kr. enligt § 7 i kassans
reglemente
Skulder.
I. Kapitalvärdet av pensioner till änkor
och barn efter redan avlidna delägare
1) änkor............................
2) minderåriga barn (inkl. pupilltillägg)
3) utgående pensioner till 50-åriga
ogifta döttrar ....................
4) blivande pensioner till 50-åriga
ogifta döttrar....................
5) pension, enligt § 13 i kassans reglemente
..........................
1) delägare i tjänst
a) änkor och minderåriga barn
högre lönegrader ...........
lägre lönegrader.............
Balansräkning nr 2
Avgifter och pensioner enligt
överenskommelsen den 30 april
1937 (för delägare i tjänst hava
120-kronorstillägg och rörlig
pensionsdel ej medräknats; för
nuvarande pensionerade delägare
samt för nuvarande änkor
och minderåriga barn har upptagits
hela pensionen inkl. 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel,
minskad med pensionsoch
dyrtidstillägg å nuvarande
pension enligt nuvarande bestämmelser;
levnadskostnadslndex
158; hänsyn ej tagen till
pensionsrätt för frånskild
hustru;
kr. |
kr. |
||
2,518,766 |
2,518,766 |
||
139,976 17,472 |
292,594 33,701 |
||
2,676,214 |
2,845,061 |
||
Regle- ments- enliga pensio- ner kr. |
Pensions- och kr. |
Summa kr. |
|
512,223 13,995 |
24,885 |
537,108 13,995 |
1674,650 2 33,536 |
85,000 |
— |
85,000 |
85,000 |
43,000 |
— |
43,000 |
43,000 |
1,883 |
1,883 |
2,165 |
|
740,313 70,593 |
121,799 13,459 |
862,112 84,052 |
8 1,000,035 8 79,716 |
1 Inklusive kostnadsökning för pensioner till minderåriga barn utöver höjning till allmänna familjepensionsreglementets
procenttal å nuvarande reglementsenliga änkepensioner, jfr not 2.
2 Belopp beräknade i förhållande till nuvarande reglementsenliga änkepensioner enligt allmänna
familjepensionsreglementets procenttal för barnpensioner; beträffande barnpensionskostnaderna i övrigt,
se not 1.
8 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglcmentct; sammanlagda kapitalvärdet
av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i balansräkningen,
utgör för högre lönegrader 65,344 kronor och för lägre lönegrader 11,546 kronor eller tillhopa
76,890 kronor.
52
Balansräkning nr 1 |
Balansräkning nr 2 |
|||
Regle-ra en ts-enliga kr. |
Pensions- och kr. |
Summa kr. |
||
b) 50-åriga ogifta döttrar högre lönegrader .............. |
89,934 9,319 111,647 15,220 35,142 5,584 17,581 2,685 |
89,934 9,319 131,145 18,391 35,142 5,584 23,188 2,685 |
||
lägre lönegrader................ |
||||
2) pensionerade delägare a) änkor och minderåriga barn |
19,498 3,171 |
153,095 18,721 |
||
lägre lönegrader................ |
||||
b) 50-åriga ogifta döttrar högre lönegrader .............. |
||||
lägre lönegrader................ |
||||
3) utan pension avgångna delägare a) änkor och minderåriga barn.... b) 50-åriga ogifta döttrar.......... |
5,607 |
17,581 2,685 |
||
S:a I och II |
1,754,119 |
188,419 |
1,942,538 |
2,110,184 |
III. Överskott (okorrigerad siffra)........ |
733,676 |
734,877 |
||
Summa |
2,676,214 |
2,845,061 |
||
Därest kapitalbehållningen värderas efter |
- |
26,782 760,458 |
26,782 761,659 |
|
Det med hänsyn härtill korrigerade över-skottet utgör ........................ |
53
Bilaga 2.
Bankostatens änke- och pupillkassa. Kapitaltillgångar 3% 1936.
Kapitaltillgångar |
Bokfört värde |
Värde efter en effek-tiv ränta |
Marknads-värde kr. |
Procen-tuell för-delning av |
|
kr. |
av 3.5 % |
av 4 % |
|||
A. Obligationer |
|||||
Svenska staten.................. |
177,250 |
182,239 |
176,782 |
190,245 |
— |
Sveriges stadshypotekskassa...... |
100,000 |
105,945 |
103,060 |
111,500 |
— |
Svenska bostadskreditkassan..... |
75,000 |
79,538 |
77,550 |
80,750 |
— |
Svenska skeppshypotekskassan ... |
10,000 |
10,489 |
10,329 |
10,800 |
— |
Inteckningsgaranti A.-B.......... |
60,000 |
62,310 |
61,194 |
64,500 |
— |
Städer.......................... |
160,000 |
167,052 |
163,640 |
169,950 |
— |
Trafikbolag..................... |
60,300 |
62,167 |
61,604 |
63,430 |
— |
Industribolag.................... |
362,800 |
384,951 |
379,017 |
384,115 |
— |
Andra obligationer.............. |
252,085 |
262,025 |
257,978 |
268,636 |
— |
Summa A |
1,257,436 |
1,316,716 |
''1,291,154 |
1,343,926 |
— |
B. Inteckningslån |
|||||
inom 50 % av tax.-värdet........ |
690,100 |
— |
— |
— |
48.0 % |
över 50 %, inom 60 %............ |
210,300 |
— |
— |
— |
14.6 % |
över 60 %, inom 661 2/s %.......... |
374,167 |
— |
— |
— |
26.0 % |
över 662/o %, inom 75 %.......... |
163,933 |
— |
— |
— |
11.4 % |
Summa B |
1,438,500 |
1,465,957 |
21,434,066 |
— |
— |
C. övriga tillgångar (ej försäkringstek-niskt beräknade) |
|||||
Avbetalningslån mot borgen...... |
115,821 |
115,821 |
115,821 |
— |
— |
Upplupna räntor................ |
31,749 |
31,749 |
31,749 |
— |
— |
Kassa och banker............... |
5,020 |
5,020 |
5,020 |
— |
— |
Diverse......................... |
224 |
224 |
224 |
— |
— |
Summa C |
152,814 |
152,814 |
152,814 |
— |
— |
Summa kapitaltillgångar |
2,848,749 |
2,935,487 |
‘2,878,034 |
— |
— |
Skulder (gemensamma, ej försäkrings-tekniskt beräknade) |
|||||
Lån i riksbanken................. |
290,000 |
290,000 |
290,000 |
— |
— |
Diverse........................... |
518 |
518 |
518 |
— |
— |
Summa skulder |
290,518 |
290,518 |
290,518 |
— |
— |
Saldo: gemensamma tillgångar över |
|||||
gemensamma skulder.............. |
2,558,231 |
2,644,969 |
‘2,587,516 |
— |
— |
Härav belöper på kassan............ |
2,518,766 |
»2,604,166 |
»■‘2,547,599 |
— |
— |
1 Genom utbyte av värdet enligt 4 % effektiv ränta mot marknadsvärdet »°/9 1936 för en efter
81/ia 1934 inköpt obligation ökas detta belopp med 229 kr. till 1,291,383 kr.
2 Genom utbyte av värdet enligt 4 % effektiv ränta mot det nominella värdet för de efter
31/i2 1934 utlämnade inteckningslånen minskas detta belopp med 2,312 kr. till 1,431,754 kr.
. 2,518,766
8 Beräknat till g 55g 23^ = 0.9846733 av ovanstående saldo.
* Genom de i noterna 1) och 2) omförmälda utbytena av vissa värden enligt 4 % effektiv
ränta mot marknadsvärden minskas det totala värdet av summa kapitaltillgångar i kolumnen
för en effektiv ränta av 4 % med 2,083 kr. från 2,878,034 till 2,875,951 kr. samt gemensamma
tillgångar över gemensamma skulder från 2,587,516 till 2,585,433 kr. och det på kassan belöpande
beloppet från 2,547,599 till 2,545,548 kr.
54
P. M.
angående den ekonomiska innebörden av en mellan familjepensionskommittén
för riksdagens verk och delegerade för riksgäldskontorets
änke- och pupillkassa, understödsförening, den 3 maj
1937 träffad preliminär överenskommelse angående statens
övertagande av föreningens verksamhet.
Förevarande beräkningar äro verkställda nied tillämpning av civila »självkostnadsgrunder»
(räntefot 4%) angivna i en av mig den 30 april 1937 dagtecknad
P. M. med grunder för beräkningar angående ställningen av bankostatens
och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och pupillkassan
vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och för bedömande
av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten.1
Dessa beräkningar få med hänsyn till arten av de sålunda tillämpade grunderna
ej användas för bedömande av kassans ställning under förutsättning
att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål måste
nämligen tillämpas »betryggande grunder». — Jag har icke haft anledning
att vid dessa beräkningar gå in på frågan angående de konsekvenser, som
det låga medlemsantalet medför beträffande stabiliteten av det ekonomiska
förloppet inom familjepensioneringsrörelsen.
Först har kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande
reglemente undersökts på grundval av förhållandena den 30 september
1936 utan hänsyn till framtida befordringar till annan befattning eller
löneförhöjningar inom samma befattning. Statsbidrag och förvaltningskostnader
hava ej medräknats. I bilaga 1 meddelas en balansräkning upprättad
under dessa förutsättningar, betecknad nr 1. I pensionerna hava inräknats
de nuvarande tillfälliga 20 %-förhöjningarna. Vid tillämpning av de bokförda
värdena för kapitaltillgångarna blir kassans överskott enligt balansräkning
nr 1 278,524 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna efter en
effektiv ränta av 4 % har företagits av f. d. byråchefen K. Dickman, varvid
även hänsyn till försäljningar och nyplaceringar, verkställda efter den 31 december
1934, tagits på sätt angives å sid. 74 i min P. M. den 26 februari 1936,
ingående som bilaga B i proposition nr 245 till 1936 års riksdag. Dickmans
värdering bifogas (bilaga 2). Denna värdering har tillämpats i de två här
meddelade balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade överskottet.
Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 1 utgör 288,811 kronor.
I balansräkning nr 2 i bilaga 1 hava avgifter och pensioner upptagits i enlighet
med överenskommelsen den 3 maj 1937 utan hänsyn till befordringar
och under förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 oktober 1936. Beträffande
beräkningsdetaljerna hänvisa till förut berörda P. M. den 30 april
1937. Levnadskostnadsindex har antagits vara 158. Det har förutsatts, att
1 Återgiven å sid. 36—47.
55
samtliga medlemmar, vilka äga rätt att övergå på det nya familjepensionsreglementets
bestämmelser, modifierade på sätt angives i förslaget, komma
att begagna sig av denna rätt. Det har alltså bortsetts från att pensionerna
för sådana medlemmar, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande reglementes
bestämmelser — därest dylika anmälningar över huvud taget förekomma
— egentligen borde upptagas till andra belopp för änka och minderåriga
barn än enligt allmänna familjepensionsreglementet.
Det korrigerade överskottet i balansräkningen nr 2 utgör 248,017 kronor.
Under de angivna förutsättningarna skulle räknat per den 30 september 1936
återstå ett överskottsbelopp för kassans egen räkning av 248,017 kronor
minskat med ett belopp utgörande ersättning för förmåner i fråga om avgiftsbeloppen
för framdeles befordrade medlemmar; särskild överenskommelse
skall sedermera träffas angående vissa detaljer i beräkningen av avdragsbeloppet
(jfr not 4 å bilaga 1 samt förut berörda P. M. den 30 april 1937).
Kapitalvärdet av 120-kronorstillägget för nuvarande medlemmar i tjänst,
vilket i likhet med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkning
nr 2, utgör 11,676 kronor.
Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna, skulle alitsa statens
nettokostnader efter övertagandet för de nuvarande medlemmarnas, änkornas
och barnens vidkommande, utan hänsyn till befordringar och i princip
bortsett från pensions- och dyrtidstillägg samt rörliga pensionsdelar, räknat
per den 30 september 1936 ha ett kapitalvärde av 11,676 kronor.
120-kronorstilläggen avse att ersätta de nuvarande direkta statsbidragen.
Det synes motiverat att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat
för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för
nuvarande medlemmar i tjänst (gränsåldrar 65 och 21 år) och framtida ordinarie
manliga befattningshavare (gränsåldrar 60 och 19 år). Beloppet kan
beräknas som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronurstilläggen
för de båda nämnda kategorierna. Utgår man från att antalet aktiva
befattningshavare icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 % räknat,
att detta tänkta årsbidrag, som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen, uppgår till 715 kronor vid en antagen inträdesålder av 29
år för högre lönegrader och 35 år för lägre lönegrader.
Till jämförelse må nämnas, att det direkta statsbidraget enligt nuvarande
grunder till kassan (vakansbesparingar, däremot ej pensions- och dyrtidstilllägg
medräknade) under åren 1925—1934 i medeltal per år utgjorde 778
kronor; årsbeloppen för år 1935 12,460 kronor och för år 1936 4,853 kronor
kunna här lämnas ur räkningen, enär de till övervägande del lia karaktär av
engångsposter i samband med riksgäldskontorets omorganisation.
Därest kapitalvärdet 11,676 kronor tänkes amorterat på ett antal år under
tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp följande för de
nedan angivna alternativa amorteringstiderna:
Annuitet motsvarande |
||
Ammi tuten utgår under |
120-kronorstillägget |
|
kronor) |
||
20 25 |
år...................... |
kr. 842 733 |
30 35 |
662 |
|
613 |
||
40 |
»...................... |
57» |
Enär nuvarande pensions- och dyrtidstillägg gottskrivits kassan vid beräkning
av de poster i balansräkning nr 2, som avse nuvarande tjänstepensionärer
och nuvarande änkor och barn, medan däremot 120-kronorstillägg
och rörliga pensionsdelar belastat kassan vid beräkning av samma poster,
inträder icke någon kostnadsändring för staten på denna punkt genom övertagandet.
För nuvarande medlemmar i tjänst kunna vid oförändrad levnadskostnadsindex
de rörliga pensionsdelarna vid framdeles inträffande
pensionsfall beräknas utgöra omkring 80 % av dyrtidstilläggen enligt nuvarande
grunder å pensioner enligt nuvarande skala.
Stockholm i maj 1937.
TIM JANSSON.
57
Bilaga 1.
Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, understödsförening. Balansräkningar per
den 30 september 1936 efter civila självkostnadsgrunder (räntefot 4 %) utan hänsyn till
framtida befordringar till annan befattning eller löneförhöjningar inom samma befattning. 1 2 * 4
(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)^
Balansräkning |
Balansräkning nr 2. Avgifter och pensioner enligt överenskommel- |
|
sen den 3 maj 1937 (för delägare i tjänst hava |
||
Avgifter och pensio- |
120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel ej |
|
ner enligt kassans nu- |
lemmar samt för nuvarande änkor och minder- |
|
varande bestämma- |
ånga barn har upptagits hela pensionen, inkl. |
|
ser; i pensionerna har |
120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel, min- |
|
inräknats den tilltal- |
skad med pensions- och dyrtidstillägg å nuva- |
|
liga förhöjningen av |
rande pension enligt nuvarande bestämmelser; |
|
20 %. |
levnadskostnadsindex 158; hänsyn ej tagen till |
|
kr. |
pensionsrätt för frånskild hustru.) kr. |
|
Tillgångar. I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna |
470,401 |
470,401 |
II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter |
43,021 |
40,383 |
lägre lönegrader • . . •...... |
7,257 |
6,244 |
Summa |
520,679 |
517,028 |
Skulder. I. Kapitalvärdet av utgående pensioner |
54,812 |
1 69,743 |
barn............... |
6,014 |
2 6,014 |
II. Kapitalvärdet av redan utgående eller |
14,000 |
14,000 |
III. Kapitalvärdet av förefintliga medlem-mars rätt till familjepension för efter-levande a) medlemmar i tjänst högre lönegrader........ |
139,286 |
3 156,223 |
lägre lönegrader........ |
14,742 |
317,472 |
b) pensionerade medlemmar högre lönegrader........ |
11,670 |
13,862 |
lägre lönegrader........ |
1,631 |
1,984 |
IV. överskott (okorrigerat) ....... |
278.524 |
237,730 |
Summa |
520,679 |
517,028 |
Därest kapitalbehållningen värderas efter |
10,287 |
10,287 |
Det med hänsyn härtill korrigerade över-skottet utgör ............. |
288,811 |
4 248,017 |
1 Inkl. kostnadsökning för pensioner till minderåriga barn i förhållande till balansräkning nr 1.
2 Beloppet enligt balansräkning nr i har här bibehållits oförändrat; beträffande kostnadsökningen
för barnpensionerna, se not. 1.
8 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda kapitalvärdet
av 120-kronorstilläggen för de nuvarande medlemmarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i
balansräkningen, utgör för högre lönegrader 9,129 kr. och för lägre lönegrader 2,547 kr. eller tillhopa
11,676 kr.
4 Enligt den till överenskommelsen fogade promemorian skall från motsvarande belopp beräknat
per tidpunkten för övertagandet avdragas ett belopp i anledning av den för framdeles befordrade medlemmar
medgivna förmånen att även efter befordran kvarstå å årsavgiftsskalan enligt huvudbestämmelserna
i kassans nuvarande reglemente. De antaganden angående befordringar m. m., vilka erfordras
för beräkning av avdraget, skola sedermera bliva föremål för särskild överenskommelse.
58
Bilaga 2. 1
Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa. Kapitaltillgångar 3% 1936.
Kapitaltillgångar |
Bokfört värde kr. |
Värde efter en effektiv |
Marknads-värde kr. |
|
av 3.5 % |
av 4 % |
|||
A. Svensk statsskuldförbindelse ........ |
250,000 |
258,325 |
250,600 |
275,000 |
B. Obligationer |
||||
Svenska staten .................... |
28,743 |
29,621 |
28,573 |
30,860 |
Sveriges stadshypotekskassa ........ |
84,944 |
84,670 |
79,399 |
90,515 |
Svenska bostadskreditkassan........ |
34,000 |
34,948 |
32,812 |
36^065 |
Svenska skeppshypotekskassan...... |
6,000 |
6,293 |
6,197 |
6,480 |
Stockholms stad.................... |
11,000 |
11,707 |
11,420 |
11,885 |
Trafikbolag........................ |
12,920 |
14,897 |
14,427 |
14,795 |
Industribolag ...................... |
11,930 |
12,385 |
12,225 |
12;575 |
Andra obligationer ................ |
25,300 |
26,584 |
26,051 |
26,225 |
Summa B |
214,837 |
221,105 |
*211,104 |
229,400 |
C. Övriga tillgångar (ej försäkringstek- |
||||
niskt beräknade) |
||||
Lån mot reverser .................. |
2,715 |
2,715 |
2,715 |
_ |
Kassa och banker.................. |
6,858 |
6,858 |
6,858 |
_ |
Upplupna, icke förfallna räntor ____ |
— |
6,786 |
6,786 |
— |
Summa C |
9,573 |
16.359 |
16,359 |
; |
Summa kapitaltillgångar |
474,410 |
495,7S9 |
*478,063 |
— |
Skulder (ej försäkringstekniskt beräknade) |
4,009 |
4,009 |
4,009 |
|
Saldo: tillgångar över skulder.......... |
470,401 |
491,780 |
*474,054 |
— |
1 Tillägges skillnaden mellan marknadsvärdet S0/9 1936 och värdet vid samma tidpunkt enligt
en effektiv ränta av 4 % för de efter 31/i2 1934 inköpta obligationerna och minskas det med
motsvarande belopp per tidpunkten 4 ; 1936 för en då försåld obligation, kommer summa B att
ökas med 6,892 - 258 = 6,634 kr. till 217,738 kr.
Härigenom ökas summa kapitaltillgångar från 478,063 till 484,697 kr. och tillgångar över
skulder från 474,054 till 480,688 kr. ,
Till Herrar Delegerade för riksdagens verk.
59
Under åberopande av sitt den 7 maj 1937 avgivna utlåtande och förslag
beträffande familjepensioneringens ordnande för befattningshavare vid riksdagens
verk får familjepensionskommittén för riksdagens verk härmed överlämna
förslag till bestämmelser angående statens övertagande av änke- och
pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk. °
För beredande av understöd åt nödställda änkor och minderåriga barn
efter tjänstemän och betjänte vid det forna bankodiskontverket bemyndigades
fullmäktige i riksbanken av rikets år 1823 församlade ständer att av
angivna medel tillsvidare och intill dess någon lämpligare utväg kunde vid
en kommande riksdag bliva ständerna förelagd tilldela ifrågavarande ankor
och barn gratifikationer, vilka borde vid påföljande riksdag till ständernas
prövning och fastställelse anmälas. Denna anordning utsträcktes vid 1828
—1830 årens riksdag till änkor och barn efter tjänstemän och betjänte vid
dåvarande lånekontoren i Göteborg, Malmö och Visby samt vid 1847—1848
årens riksdag till tjänstepersonalens vid Tumba bruk änkor och barn. Ständerna
förklarade därjämte, att de vid en kommande riksdag ville tillse, huruvida
en särskild pensionsanstalt för änkor och barn efter omförmälda tjänstemän
och betjänte kunde åvägabringas, samt ålade fullmäktige att under
mellantiden, till beredande av en fond för en dylik pensionsinrättmng, lata
på lämpligaste sätt förränta icke allenast de odisponerade behållningar, som
redan funnos å fullmäktiges dispositionsräkning, utan även de lönebesparingar,
som kunde uppstå för vakanta tjänster vid dessa riksdagens verk och
inrättningar. ....
På hemställan av bankoutskottet vid 1850—1851 arens riksdag besloto
rikets ständer, att den på berörda sätt samlade fonden av 20,000 rdr bco
vid 1852 års ingång skulle överlämnas till en särskild pensionsanstalt för
änkor och barn efter tjänstemän och betjänte vid bankodiskonten, lånekontoren
och Tumba bruk, varjämte den nya pensionsinrättningen skulle vid
varje års slut från och med år 1852 och tills vidare samt intill dess densamma
vunnit full stadga och säkerhet från riksbanken erhålla till andra
ändamål icke avsedda besparingar å bankofullmäktiges dispositionsräkning
till belopp av högst 600 rdr bco årligen. Några gratifikationer från nämnda
räkning skulle däremot icke vidare få av riksbankens medel utdelas till änkor
och barn efter ifrågavarande tjänstemän. För den sålunda tillkomna pensionsinrättningen
fastställde därefter utskottet reglemente.
Sedan kassans kapital med 1862 års utgång nått sådan omfattning, att dess
ränteavkastning ansågs tillräcklig för pensionernas bestridande, upphörde
det årliga bidraget med nämnda år. Vid 1871 års utgång visade sig emellertid
kassans inkomster icke förslå till bestridande av pensionsutgifterna, och
ehuru under följande år extra avgift pålades kassans delägare, befanns vid
revision av kassans räkenskaper år 1873 förhållandet mellan kassans inkom
-
60
stei- och utgifter ej hava blivit bättre, än att för år 1874 brist vore att motse,
såframt pensionsbeloppen under året bleve oförändrade.
I anledning härav hemställde fullmäktige hos bankoutskottet vid 1874
års riksdag, att kassan måtte, till dess densamma vunnit full stadga och
säkerhet, erhålla visst årligt bidrag av riksbankens medel. Emellertid kom
avgörandet att dröja till 1877 års riksdag, enär man först ansåg sig böra
undersöka möjligheterna för en sammanslagning av bankostatens och avdelningskontorens
kassor till en gemensam kassa med likartade villkor i avseende
å förmåner och förpliktelser. Försöken till överenskommelse om gemensam
pensionsreglering strandade dock på delägarnas i bankostatskassan
obenägenhet att underkasta sig den kontroll å verksamheten, utan vilken
bankoutskottet icke ansåg sig kunna eller böra föreslå riksdagen att till den
gemensamma kassan anslå för ändamålet erforderliga medel. Vid sådant
förhållande fann utskottet icke någon annan utväg än att så ordna avdelningskontorens
och Tumba bruks änke- och pupillkassa, att pensionsbeloppen
i denna gjordes lika stora som de, vilka för tjänster med motsvarande
löner vöre bestämda i bankostatens kassa.
Sedan 1877 års riksdag beslutat, att änke- och pupillkassan vid riksbankens
avdelningskontor och pappersbruk skulle äga att av riksbankens medel
erhålla ett årligt anslag av 4,550 kronor, fastställde bankoutskottet enligt
riksdagens uppdrag stadgar för kassan, varigenom delägarna i denna med
avseende på pensionsrätt och pensionsavgifter blevo i huvudsak likställda
med delägarna i bankostatens kassa.
Statsbidraget har sedermera höjts och utgår för närvarande med 18,000
kronor årligen, vartill kommer ovan omförmälda vakansbesparingar. Gällande
stadgar äro av bankoutskottet stadfästa den 27 februari 1934,
Kommitténs förslag till bestämmelser angående statens övertagande av
kassan är uppgjort i nära anslutning till den i utlåtandet av den 7 maj 1937
behandlade överenskommelsen med bankostatens änke- och pupillkassa.
Emellertid har kommittén i detta sammanhang haft alt utgå från delvis
andra ekonomiska förutsättningar, än då det gällde bankostatens kassa, för
vilken den uppgjorda balansräkningen utvisade ett betydande överskott till
kassans favör. Avdelningskontorens kassa intager i detta hänseende en
ogynnsammare ställning. Enligt vad som framgår av en utav byråchefen
Jansson utarbetad promemoria, som inom kort kommer att överlämnas, utvisar
en per den 30 september 1936 upprättad balansräkning för kassan, innehållande
det ekonomiska resultatet av övertagandet, utan hänsyn till nu
utgående statsbidrag, en brist av ungefär 200,000 kronor. Detta belopp torde
emellertid åtminstone till största delen kunna anses bliva amorterat genom
den minskning i statsbidraget till familjepensioneringen, som uppstår genom
att nu utgående fasta årsbidrag till kassan å 18,000 kronor jämte vakansbesparingar
utbytas mot det av staten bekostade 120-kronorstillägget till
framtida familjepensioner efter nuvarande delägare i tjänst. Sistnämnda
tillägg draga nämligen åtskilligt lägre kostnader.
För sin del finner kommittén det vara naturligt och rättvist, att staten tillskjuter
det förhållandevis ringa belopp, som må kunna bliva behövligt för
att bereda delägarna i avdelningskontorens kassa i huvudsak lika goda villkor,
som vid övergången till den nya ordningen skulle komma delägarna i
bankostatens kassa till del.
Huvudgrunderna i kommitténs förslag äro sålunda:
att staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser;
att kassans samtliga tillgångar överlåtas till staten;
att det föreslagna familjepensionsreglementet för riksdagens verk från
61
övertagandet blir tillämpligt beträffande alla därvid i tjänst kvarstående eller
med tjänstepension avgångna delägare, dock att, å ena sidan, delägare i
tjänst bibehållas vid sina förutvarande avgifter, så länge de kvarstå i nuvarande
befattningar, och, å andra sidan, avkortad familjepension i regel icke
skall ifrågakomma;
att de vid övertagandet befintliga pensionstagarna hos kassan erhålla det
nya familjepensionsreglementets pensioner, därest den delägare, som grundlagt
pensionsrätten, vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension;
att kassans förpliktelser gentemot pensionsberättigade efter delägare, som
före övertagandet gjort anmälan om att bliva undantagen från det nya reglementet,
fullgöras av staten enligt oförändrade grunder, dock så att till förut
utgående pensionsförmåner, oberäknat pensions- och dyrtidstillägg, skall läggas
ett fast tillägg, motsvarande 10 procent å pensionen; samt
att pensionsberättigade efter delägare, som avgått ur riksbankens tjänst
utan pension, bibehållas vid dem nu tillförsäkrade pensionsförmåner.
1 jämförelse med överenskommelsen med bankostatens kassa förete dessa
huvudgrunder den avvikelsen, att medan delägarna i bankostatens kassa från
övertagandet skulle vidkännas familjepensionsavdrag enligt det nya reglementet
— mot atl kassan kompenserar dem för avgiftsökningen genom att
av sina överskottsmedel återbetala skillnaden mellan den nya och den gamla
avgiften — skulle delägarna i avdelningskontorens kassa bibehållas vid sina
tidigare avgifter, så länge de kvarstå i nuvarande tjänster. Vid eventuell
befordran efter övertagandet skulle däremot de nya familjepensionsavdragen
tillämpas. Såvitt angår tiden till nästa befordran är dock denna avvikelse
endast av formell natur, alldenstund delägarna i bankostatens kassa
icke erhålla någon faktisk ökning i avgiftsbördan tack vare den förut omförmälda
restitutionen från kassans överskottsmedel. Efter befordran komma
däremot de förutvarande delägarna i bankostatens kassa i något gynnsammare
läge än kollegerna i avdelningskontorens kassa, men denna förmånsställning
komma de att intaga genom fortsatt utnyttjande av överskottsmedel,
vilka icke stå delägarna i avdelningskontorens kassa till buds. Ifrågavarande
olikhet är dock icke av sådant slag, att statens ingripande i utjämnande
syfte kan anses påkallat.
Vidare torde få påpekas en mindre avvikelse, vilken berör pensionsberättigade
efter delägare, som gjort anmälan om kvarstående på äldre pensionsvillkor.
Enligt överenskommelsen med bankostatens kassa skulle dessa pensionstagare
utöver dem förut tillförsäkrade pensionsförmåner erhålla ett
fast tillägg, motsvarande 15 procent å kassapensionen. Samma princip, som
för bankostatens kassa lett till sistnämnda procenttal, ger i fråga om avdelningskontorens
kassa procenttalet 10. De föreslagna bestämmelserna hava
i denna punkt avfattats i överensstämmelse härmed.
I fråga om förslagets detaljer vill kommittén allenast tillägga följande.
ingressen.
Änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk
är icke någon delägarnas »enskilda» kassa i samma bemärkelse som bankostatens
änke- och pupillkassa. Den förstnämnda kassan förvaltas sålunda
av fullmäktige i riksbanken utan medinflytande från delägarnas sida. Någon
formlig överenskommelse mellan staten och delägarna i kassan angående
dess överlåtande på staten behöver under sådana förhållanden icke träffas
utan endast den i § 17 kassans reglemente stadgade ordningen för reglementsändring
iakttagas.
i mom.
Bestämmelserna motsvara 1 mom. i överenskommelsen med bankostatens
änke- och pupillkassa men hava på grund av den nu behandlade kassans
62
egenskap av statlig pensionsinrättning kunnat givas en väsentligt förkortad
och förenklad lydelse.
2 mom.
Ansluter sig i huvudsak till 2 mom. i överenskommelsen med bankostatskassan.
Sista punkten har påkallats av vissa i § 4 mom. 1 stadgarna meddelade
specialbestämmelser för pensionsberättigade efter tjänstinnehavare vid
pappersbruket, enligt vilka bestämmelser delägare, som förflyttats till annan,
av rätt till pension i kassan åtföljd tjänst med lägre pensionsunderlag eller
lön än vid den förra befattningen, bibehålies vid den högre pensionsrätten.
— I detta sammanhang vill kommittén för undanröjande av eventuell tveksamhet
påpeka, att den i övergångsbestämmelserna till kassans stadgar omförmälde
skolläraren vid Tumba bruk E. R. Castegren icke är hänförlig under
det nya familjepensionsreglementet. Detsamma gäller i fråga om innehavare
av bisysslor i övrigt, vilka eventuellt må hava beretts delaktighet i
kassan för något mindre pensionsbelopp.
3 mom.
Angående delägarnas avgiftsplikt efter statens övertagande av kassans rörelse
har förut talats.
4 mom.
I allt väsentligt överensstämmande med 3 mom. i överenskommelsen med
bankostatskassan.
5 mom.
överensstämmer med 4 mom. i överenskommelsen med bankostatskassan.
6 mom.
Överensstämmer med 5 mom. i överenskommelsen med bankostatskassan.
7 mom.
överensstämmer med 6 mom. i överenskommelsen med bankostatskassan.
8 mom.
Bestämmelserna ansluta sig — med förut angiven avvikelse i fråga örn det
fasta procenttillägget — till 7 mom. första och andra styckena i överenskommelsen
med bankostatens kassa, dock att dyrtidstillägg av statsmedel alltjämt
skulle utgå å nu avsedda familjepensioner.
9 mom.
Kommittén förutsätter, att kassans tillgångar efter övertagandet överföras
till »riksbankens familjepensionsfond», vars upprättande kommittén föreslagit
i sitt utlåtande av den 7 maj 1937.
10 mom.
Kommittén har ansett den 1 januari 1938 vara en lämplig tidpunkt för
kassans övertagande och den nya familjepensionsordningens ikraftträdande,
såvitt angår tjänstemannapersonalen vid riksdagens verk.
Stockholm den 11 maj 1937.
A. HAMILTON.
A. LINDER.
STEN WIDLUND.
E. Norberg.
63
Förslag
till
bestämmelser angående statens övertagande av änke- och
pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor
och pappersbruk.
I fråga om statens övertagande av den av änke- och pupillkassan vid riksbankens
avdelningskontor och pappersbruk bedrivna rörelsen förordnas som
följer.
Vad nedan sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen angives, den,
som omedelbart före övertagandet var delägare i kassan.
1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt de för
kassan vid övertagandet gällande stadgarna eller på annan grund.
2. Bestämmelserna i det förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens
verk, vilket fogas härvid såsom bilaga, skola — utom i de hänseenden,
som angivas i 3—5 mom. här nedan — från övertagandet bliva tillämpliga
beträffande envar i riksbankens tjänst då kvarstående eller med tjänstepension
avgången delägare, som icke före övertagandet hos fullmäktige anmält
sin önskan att ej bliva underkastad reglementet. Härvid skall beträffande
delägare, som vid övertagandet erlade avgift till kassan för en tidigare
innehavd befattning med högre pensionsunderlag än för den befattning
han vid övertagandet innehade, så anses som om han alltjämt innehade förstnämnda
befattning.
3. Delägare, som i 2 mom. avses, skall, så länge han kvarstår i sin vid
övertagandet innehavande befattning, i stället för familjepensionsavdrag enligt
familjepensionsreglementet å sin lön vidkännas avdrag med belopp, motsvarande
den avgift, som skolat av honom erläggas till kassan, därest de före
övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt varit i kraft.
4. För sådan i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i
tjänst eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke
understiga familjepensionsunderlaget för den befattning han vid dödsfallet
eller avgången med tjänstepension innehade eller enligt 2 mom. skall anses
inneha.
5. Utan hinder av vad i 2 § familjepensionsreglementet stadgas skall änka
efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt även om äktenskapet
ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60 men ej
65 år, och skall för arvsberättigat barn till delägare, som i nyssnämnda
moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller
den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.
6. Beträffande delägare, å vilken familjepensionsreglementet icke blir tilllämpligt,
skola med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten
jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna
i tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att delägare
i intet fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det han
avgått ur tjänst med tjänstepension eller, därest han avgått utan sådan pension,
efter det han uppnått 65 års ålder.
64
Vinner i första stycket avsedd delägare efter övertagandet befordran till
befattning, å vilken tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk är tilllämpligt,
skall familjepensionsreglementet därmed å honom tillämpas. Familjepensionen
må dock i intet fall understiga det pensionsbelopp, som skulle
hava utgått, därest de före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt
varit i kraft.
7. Till pensionsberättigade efter vid övertagandet avliden delägare, vilken
vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, skall utgå familjepension
till belopp, som skulle hava tillkommit dem, därest det nya familjepensionsreglementet
varit å delägaren tillämpligt och familjepensionens
grundbelopp varit lika med familjepensionsunderlaget för befattning, vilken
motsvarar eller är närmast jämförbar med den tjänst, för vilken delaktighet
senast innehafts i kassan.
8. Till pensionsberättigade efter delägare, som gjort anmälan, varom i
2 mom. förmäles, skall utgå dels pension till belopp, som skolat av kassan
gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna
alltjämt varit i kraft, dels pensionstillägg, i den mån sådant skall utgå enligt
kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar,
dels dyrtidstillägg å pensionen och pensionstillägget enligt de grunder,
som vid varje tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande
till befattningshavare i statens tjänst, dels ock — med undantag för ogifta
döttrar, som uppnått 50 års ålder — ett fast tillägg, motsvarande 10 procent
å pensionen.
Pensionsberättigade efter delägare, som före övertagandet avgått ur riksbankens
tjänst utan tjänstepension, ävensom pensionsberättigade döttrar,
vilka uppnått 50 års ålder, erhålla familjepension, jämte i förekommande
fall dyrtidstillägg, till belopp som skulle hava tillkommit dem, därest de
omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt varit i kraft.
9. Vid övertagandet överlåter kassan samtliga tillgångar till staten.
10. övertagandet av kassan äger rum den 1 januari 1938.
Stockholm den
V
65
P. M.
angående den ekonomiska innebörden av ett av familjepensionskommittén
för riksdagens verk den 11 maj 1937 avgivet förslag
angående statens övertagande av änke- och pupillkassan vid
riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.
Förevarande beräkningar äro verkställda med tillämpning av civila »självkostnadsgrunder»
(räntefot 4 %) angivna i en av mig den 30 april 1937 dagtecknad
P. M. med grunder för beräkningar angående ställningen av bankostatens
och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och pupillkassan
vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och för bedömande
av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten.
1 Dessa beräkningar få med hänsyn till arten av de sålunda tilllämpade
grunderna ej användas för bedömande av kassans ställning under
förutsättning att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt
ändamål måste nämligen tillämpas »betryggande grunder». — Jag har icke
haft anledning att vid dessa beräkningar gå in på frågan angående de konsekvenser,
som det låga delägarantalet medför beträffande stabiliteten av det
ekonomiska förloppet inom familjepensioneringsrörelsen.
Först har kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande
reglemente undersökts på grundval av förhållandena den 30 september
1936 utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader
hava ej medräknats. I bilaga 1 meddelas en balansräkning
upprättad under dessa förutsättningar, betecknad nr 1. Kapitalvärdet av
pensioner till ogifta döttrar i åldern mellan 21 och 50 år till redan avlidna
delägare i fall, då änka och minderåriga barn ej nu åtnjuta pension, har
härvid efter en mycket ungefärlig uppskattning (jfr min P. M. den 30 april
1937 ) upptagits till 30,000 kronor. Vid tillämpning av de bokförda värdena
för kapitaltillgångarna blir kassans överskott enligt balansräkning nr 1
401,326 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna efter en effektiv ränta
av 4 % har företagits av f. d. byråchefen K. Dickman, varvid även hänsyn
till försäljningar och nyplaceringar, verkställda efter den 31 december 1934
tagits på sätt angives å sid. 74 i min P. M. den 26 februari 1936, ingående som
bilaga B i proposition nr 245 till 1936 ars riksdag. Dickmans värdering bifogas
(bilaga 2). Denna värdering har tillämpats i de två här meddelade
balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade överskottet resp
den s. k. korrigerade bristen. Det korrigerade överskottet i balansräkning
nr 1 utgör 404,552 kronor.
I balansräkning nr 2 i bilaga 1 hava avgifter och pensioner upptagits i enlighet
med familjepensionskommitténs förslag utan hänsyn till befordringar
och under förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 oktober 1936 Beträffande
beräkningsdetaljerna hänvisas till förut berörda P. M. den 30 april
1 Återgiven å sid. 36—47.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. (Bilaga.) 5
66
1937. Levnadskostnadsindex har antagits vara 158. Det har förutsatts, att
samtliga delägare, vilka äga rätt att övergå på det nya familjepensionsreglementets
bestämmelser, modifierade på sätt angives i förslaget, komma att
begagna sig av denna rätt. Det har alltså bortsetts från att pensionerna för
sådana delägare, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande reglementes
bestämmelser, egentligen borde i regel upptagas till lägre belopp för änka
och minderåriga barn än enligt allmänna familjepensionsreglementet, medan
till gengäld samma delägare, därest de inträtt i kassan före år 1934, bibehålla
pensionsrätt för 50-åriga ogifta döttrar. Enär det icke är möjligt att
på förhand uppskatta, i vilken utsträckning och av vilka delägare anmälan
om kvarstående å nuvarande bestämmelser kommer att göras, kan för närvarande
ingen bestämd uppgift lämnas angående de avvikelser från balansräkning
nr 2, vilka härav böra föranledas; det synes emellertid sannolikt,
att avvikelsernas saldo ej kommer att uppgå till något mera avsevärt
belopp.
Det framgår av balansräkning nr 2, att staten måste lämna ett tillskott,
vars kapitalvärde är 194,507 kronor, för att möjliggöra en övergång till de
nya pensionsbestämmelserna, detta dock utan att kostnaden för 120-kronorstillägg,
pensions- och dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar medräknats.
Kapitalvärdet av 120-kronorstillägget för nuvarande delägare i tjänst, vilket
i likhet med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkning
nr 2, utgör 85,854 kronor.
Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna, skulle alltså statens
nettokostnader efter övertagandet för de nuvarande delägarnas, änkornas och
barnens vidkommande, utan hänsyn till befordringar och i princip bortsett
från pensions- och dyrtidstillägg samt rörliga pensionsdelar, utgöras av
dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 september 1936 är 194,507
kronor, för täckande av bristen i balansräkning nr 2;
dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilIäggen för delägare i tjänst,
räknat per den 30 september 1936 85,854 kronor.
120-kronorstilläggen avse att ersätta de nuvarande direkta statsbidragen.
Det synes motiverat att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat
för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande
delägare i tjänst (gränsåldrar 65 och 21 år) och framtida ordinarie
manliga befattningshavare (gränsåldrar 60 och 19 år). Beloppet kan beräknas
som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för
de båda nämnda kategorierna. Utgår man från att antalet aktiva befattningshavare
icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 °/o räknat, att detta
tänkta årsbidrag, som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen,
uppgår till 5,234 kronor vid en antagen inträdesålder av 28 år för
högre lönegrader och 29 år för lägre lönegrader.
Enär det direkta statsbidraget enligt nuvarande grunder till kassan (18,000-kronorstillägg och vakansbesparingar, däremot ej pensions- och dyrtidstilllägg
medräknade) under åren 1927—1936 i medeltal per år utgjorde 21,506
kronor, kan genom omläggningen av pensioneringssystemet det årliga direkta
statsbidraget i förhållande till de senaste tio årens medelnivå anses lia nedgått
med 16,272 kronor eller med 90.40 kronor årligen för varje delägare i
tjänst.
Därest kapitalvärdena 194,507 och 85,854 kronor tänkas amorterade på ett
antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp
följande för de nedan angivna alternativa amorteringstiderna:
67
Annuitet motsvarande |
||
Annuiteten utgår under |
bristen i balans- |
120-kronors- |
räkning nr 2 |
tillägget (kapital- |
|
(kapitalvärde |
värde 85,854 |
|
194,507 kronor) |
kronor) |
|
kr. |
kr. |
|
20 år ........................ |
14,034 |
6,194 |
25 » ........................ |
12,209 |
5,389 |
30 > ........................ |
11,029 |
4,868 |
35 » ........................ |
10,217 |
4,510 |
40 » ........................ |
9,636 |
4,253 |
Enär nuvarande pensions- och dyrtidstillägg gottskrivits kassan vid be
räkning av de poster i balansräkning nr 2, som avse nuvarande tjänstepensionärer
och nuvarande änkor och barn, medan däremot 120-kronorstillägg
och rörliga pensionsdelar belastat kassan vid beräkning av samma poster, inträder
icke någon kostnadsändring för staten på denna punkt genom övertagandet.
För nuvarande delägare i tjänst kunna vid oförändrad levnadskostnadsindex
de rörliga pensionsdelarna vid framdeles inträffande pensionsfall
beräknas något understiga dyrtidstilläggen enligt nuvarande grunder å
pensioner enligt nuvarande skala.
Den nyssnämnda genom övertagandet uppkomna besparingen för staten i
fråga om de direkta statsbidragen har, till den del den belöper på de nuvarande
delägarna vid fördelning per capita på de vid varje tidpunkt förefintliga
befattningshavarna i tjänst, ett kapitalvärde av ungefär 173,000 kronor
och täcker alltså till största delen statens utgifter för tillskottet 194,507
kronor. Enär därjämte vid den antagna levnadskostnadsindex en viss besparing
uppstår i fråga om dyrtidstillägg för framdeles inträffande pensionsfall,
kan övertagandet av kassans förpliktelser som en helhet betraktat och bedömt
efter de givna beräkningsgrunderna, anses förorsaka staten endast obetydligt
ökade kostnader.
Stockholm i maj 1937.
TIM JANSSON.
68
Bilaga 1.
Änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk. Balansräkningar
per den 30 september 1936 efter civila självkostnadsgrunder (räntefot 4 %)
utan hänsyn till framtida befordringar.
(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)
Tillgångar.
I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna
II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter
högre lönegrader.........
lägre lönegrader..........
III. Brist (okorrigerad siffra).......
Summa
Skulder.“
I. Kapitalvärdet av pensioner till änkor
och barn efter redan avlidna delägare
1) änkor.............
2) minderåriga barn (inkl. pupilltill
lägg).
.............
3) utgående pensioner till 50-åriga
ogifta döttrar..........
4) blivande pensioner till 50-åriga
ogifta döttrar.........
II. Kapitalvärdet av förefintliga delägares
rätt till familjepension för efterlevande
1) delägare i tjänst
a) änkor och minderåriga barn
högre lönegrader.......
lägre lönegrader .......
b) 50-åriga ogifta döttrar
högre lönegrader.......
lägre lönegrader .......
2) pensionerade delägare
a) änkor och minderåriga barn
högre lönegrader .......
lägre lönegrader.......
b) 50-åriga ogifta döttrar
högre lönegrader.......
lägre lönegrader .......
Balansräkning Avgifter oell penslo-ner enligt kassans nu-varande reglemente. kr. |
Balansräkning nr 2. Avgifter och pensioner enligt familjepensions-kommitténs förslag (för delägare i tjänst hava kr. |
1,925,354 |
1,925,354 |
258,287 |
238,841 |
31,153 |
28,067 |
— |
197,733 |
2,214,794 |
2.389,995 |
453,540 |
1 759,444 |
27,558 |
2 48,358 |
27,000 |
27,000 |
66,000 |
66,000 |
843,049 |
3 1,149,383 |
65,392 |
3 73,977 |
97,099 |
|
8,609 |
— |
133,554 |
206,188 |
12,925 |
21,011 |
34,231 |
|
5,877 |
— |
‘“i? kof?adsoknlr!? ,for pensioner till minderåriga barn utöver höjning till allmänna familjepensmnsreglementets
procenttal a nuvarande reglementsenliga änkepensioner, jfr not 2.
famirel°PP- beräknade i förhållande till nuvarande reglementsenliga änkepensioner enligt allmänna
se™ÖtePienS10nSreS 6n procenttal för barnpensioner; beträffande barnpensionskostnaderna i övrigt,
t a l vir/iTt1 ltlya itali,3 V avgtlf,tfpensl0?er ?nligt allmanna familjepensionsreglementet; sammanlagda kapitalvardet
av 120-kronorstillaggen for de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i balans
hop"1
*85854 Ukronor°r h°Sre lonegrader 74,548 kronor och för lägre lönegrader 11,306 kronor eller till -
69
Balansräkning |
Balansräkning nr 2. |
|
3) utan pension avgångna delägare samt |
34,068 4,566 401,326 |
34,068 4,566 |
.Summa |
2,214,794 |
2,389,995 |
Därest kapitalbehållningen värderas efter |
3,226 404.552 |
3,226 brist 194,507 |
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. (Bilaga.)
6
70
Bilaga 2.
Änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.
Kapitaltillgångar 3°/» 1936.
Kapitaltillgångar |
Bokfört värde kr. |
Värde efter en effektiv |
Marknads- värde |
|
av 3.5 % |
av 4 % |
8% 1936 kr. |
||
A. Obligationer Svenska staten .................... |
724,900 |
748,120 |
721,569 |
782,330 |
Sveriges allm. hypoteksbank........ |
243,177 |
240,288 |
224,273 |
254,972 |
Sveriges stadshypotekskassa ........ |
725,848 |
747,439 |
722,417 |
784,603 |
Svenska bostadskreditkassan........ |
19,695 |
21,449 |
20,967 |
21,865 |
Svenska skeppshypotekskassan...... |
4,000 |
4,195 |
4,131 |
4,320 |
Inteckningsgaranti AB............. |
1,500 |
1,527 |
1,433 |
1,575 |
Utfärdade eller garanterade av svensk |
62,000 |
63,008 |
60,461 |
64,210 |
Trafikbolag........................ |
45,000 |
47,309 |
45,945 |
47,130 |
Industribolag ...................... |
70,975 |
73,499 |
72,656 |
73,995 |
Summa A |
1,897,095 |
1,946,834 |
1 1,873,852 |
2,035,000 |
B. Övriga tillgångar (ej försäkringstek-niskt beräknade poster) |
4,972 |
4,972 |
4,972 |
|
Upplupna, ej förfallna räntor ...... |
20,425 |
20,425 |
20,425 |
— |
Diverse............................ |
2,862 |
2,862 |
2,862 |
— |
Summa B |
28,259 |
28,259 |
28,259 |
— |
Summa kapitaltillgångar |
1,025,354 |
1,975,093 |
11,902,111 |
— |
1 Genom utbyte för de efter *7is 1934 inköpta obligationerna av värdet enligt 4 % effektiv
ränta mot marknadsvärdet *°/» 1936 ökas summa A med 26,469 kr. till 1,900,321 kr. och summa
kapitaltillgångar från 1,902,111 kr. till 1,928,580 kr.
378094. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.