Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
5
Nr 64.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1937 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
rörande viss ändring av tjånsteförteckningen för riksbanken.
I skrivelse till bankoutskottet den 7 maj 1937 hava fullmäktige i riksbanken,
med överlämnande av en utav styrelsen för riksbankstjänstemännens
förening gjord framställning i ämnet, hemställt, att bankoutskottet ville hos
riksdagen utverka sådan ändring i tjänsteförteckningen för riksbanken att,
med tillämpning från och med den 1 juli 1937, i stället för 23 registratorer i
18:e lönegraden och 28 kammarskrivare i 17:e lönegraden måtte uppföras
51 tjänstemän, registratorer och förste kammarskrivare, i 18:e lönegraden.
Vid behandling år 1936 av ett besvärsärende rörande tillsättning av en
tjänst i 20:e lönegraden vid riksbanken anförde bankoutskottet i skrivelse
till fullmäktige i riksbanken bland annat, att utskottet fäst sin uppmärksamhet
vid den olikhet beträffande de ordinarie befattningarnas lönegradsplacering,
som vore rådande mellan å ena sidan riksbankens huvudkontor samt
dess avdelningskontor i Göteborg och Malmö och å andra sidan de mindre
kontoren. Denna olikhet syntes utskottet otvivelaktigt utgöra hinder för ett
rationellt befordringssystem i riksbanken. Med rådande placering av de ordinarie
befattningarna syntes nämligen en tjänsteman i 17 :e lönegraden för
att säkerställa sin befordran till befattning i 20:e lönegraden vid ett mindre
kontor i många fall vara nödsakad att först uppehålla tjänst i 18:e lönegraden,
vilket förutsatte ombyte av tjänstgöringsort. Frånsett att riksbanken
därigenom åsamkades flyttningskostnader, kunde förflyttningen för tjänstemannen
innebära en avsevärd olägenhet, särskilt som den genom förflyttningen
erhållna löneförhöjningen icke vore särdeles stor. Vid sådant förhållande
vore det ock förklarligt, att en tjänsteman i 17 :e lönegraden ogärna
sökte befordran till 18:e lönegraden.
Utskottet hemställde i anledning av vad i ärendet förekommit hos fullmäktige
örn åtgärder för undanröjande av de berörda olägenheterna samt anhöll,
att fullmäktige ville låta verkställa erforderlig utredning i ämnet och därefter
till utskottet inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
I anledning av utskottets hemställan örn utredning uppdrogo fullmäktige
den 30 januari 1936 åt direktionen att föranstalta örn utredningen i fråga.
Sedan direktionen anmodat särskilda utredningsmän att verkställa utredningen,
hava dessa den 6 mars 1937 avgivit yttrande i ärendet.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
Fullmäktige hava i sin förevarande skrivelse lämnat en redogörelse för resultatet
av utredningen och därvid bland annat berört de olägenheter, som
vore förknippade med riksbankens nuvarande personalorganisation, i främsta
rummet genom den rådande uppdelningen av riksbankens relativt fåtaliga
personal på ett betydande antal tjänstegrader ävensom dessa tjänstegraders
olika fördelning på skilda kontor eller kontorsgrupper. Uppdelningen i ett
stort antal tjänstegrader medförde sålunda redan i och för sig svårigheter att
få riksbankens alla tjänster besatta på bästa sätt. Systemet med olika grader
vid olika kontor medförde vidare ett överdrivet flyttande mellan de skilda
kontoren. För att avhjälpa de mest besvärande missförhållandena och särskilt
de av bankoutskottet närmast framhållna syntes det emellertid vara
tillfyllest att vidtaga förändringar av vissa tjänsters placering i lönegrad. I
sådant syfte hade utredningsmännen framlagt två förslag, benämnda respektive
förslag A och förslag B.
Förslaget A innebure i huvudsak, att nuvarande 28 befattningar i 17 :e lönegraden,
nämligen 19 vid huvudkontoret samt 5 vid avdelningskontoret i
Göteborg och 4 vid avdelningskontoret i Malmö, skulle uppflyttas till 18:e
lönegraden. Förslaget anknöte till en av lönenämnden för riksdagens verk
år 1930 prövad framställning från styrelsen för riksbankstjänstemännens
förening om sådan ändring. Lönenämnden hade i skrivelse till fullmäktige
den 2 december 1930 uttalat, att skäl kunde anföras till stöd för en åtgärd
i framställningens syfte, men framhållit, att någon åtgärd för det dåvarande
ej borde vidtagas. Ifrågavarande uppfattning skulle, beräknad med
utgångspunkt från nettolönen i högsta löneklassen, inklusive provisoriska
dyrortstillägg men exklusive dyrtidstillägg, föranleda en merkostnad av cirka
10,000 kronor.
Även enligt förslaget B skulle befattningarna i 17 :e lönegraden bringas att
upphöra. Detta skulle dock åstadkommas genom deras uppdelning på 18:e
och 20 :e lönegraderna. Därutöver skulle vissa tjänster i 22 :a lönegraden
nedflyttas till 20 :e lönegraden. Förslaget åsyftade att ernå en såvitt möjligt
enhetlig personalorganisation vid samtliga riksbankens kontor beträffande
befattningarna inom 16:e—20:e lönegraderna. Kostnadsökningen skulle
enligt enahanda beräkningsgrunder som för förslag A uppgå till 5,242 kronor.
På begäran av fullmäktige har lönenämnden för riksdagens verk i skrivelse
den 20 april 1937 avgivit yttrande i ärendet och därvid anfört bland annat
följande:
»Till lönenämnden har under hand överlämnats en inom riksbanken upprättad
promemoria angående riksbankens nuvarande lönegradssystem, i vilken
jämväl upptages frågan örn placering av ifrågavarande tjänster i 18 :e
lönegraden. Promemorian upptager härjämte en del ganska ingripande organisationsförslag.
Lönenämnden har emellertid i nu förevarande sammanhang
icke ansett sig böra närmare ingå på dessa spörsmål, vilka synas böra
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
7
upptagas i samband med en eventuell framtida omorganisation av riksbankens
lönesystem. Vid bedömande av frågan, huruvida en uppfattning av tjänsterna
i 17:e lönegraden till 18:e lönegraden lämpligen bör utbrytas ur sitt sammanhang
med övriga lönespörsmål beträffande riksbanken, har lönenämnden
icke kunnat underlåta att fästa avgörande betydelse vid de synpunkter, som
bankoutskottet framhållit i sin ovanberörda skrivelse. Med hänsyn härtill
finner lönenämnden goda skäl föreligga för att åtgärder snarast vidtagas i
den föreliggande framställningens syfte. Lönenämnden hyser den uppfattningen,
att det skulle medföra olägenheter att ytterligare uppskjuta tidpunkten
för genomförandet av förslaget om uppfattning av tjänsterna i 17 :e lönegraden
till 18:e lönegraden, varigenom skulle vinnas en önskvärd större
likformighet i organisationsavseende mellan riksbankens större och mindre
kontor. En sådan åtgärd lärer icke heller kunna sägas föregripa en blivande
lönerevision inom riksbanken.»
För egen del hava fullmäktige i riksbanken — under framhållande att
fullmäktige vid övervägande av de framlagda förslagen funnit förslag B i
och för sig vara ur olika synpunkter att föredraga — anfört bland annat
följande.
Ett genomförande av detta förslag förutsatte emellertid en nedflyttning av
vissa tjänster från 22 :a till 20 :e lönegraden och i samband därmed vissa förändringar
inom bankens arbetsorganisation, till vilka fullmäktige ännu icke
hunnit taga ställning. Under sådana förhållanden ansåge fullmäktige sig
icke för närvarande böra föreslå dess genomförande. Då förslag A innebure
en väsentlig förbättring i vissa avseenden av den nuvarande personalorganisationen,
hade fullmäktige därför stannat vid att tillsvidare förorda detsamma,
så mycket hellre som ett genomförande därav kunde ske utan att en
prövning framdeles av förslag B därigenom föregrepes.
Såsom benämning på innehavarna av de tjänster i 18 :e lönegraden, som
enligt förslaget skulle bliva placerade vid kontoren i Stockholm, Göteborg
och Malmö, syntes förste kammarskrivare vara lämplig.
Konstitutorial å de nya tjänsterna syntes böra utan ansökan få utfärdas
för de nuvarande innehavarna av tjänsterna i 17 :e lönegraden.
Såsom av handlingarna i ärendet framgår, uttalade utskottet vid fjolårets
riksdag önskvärdheten av att åtgärder vidtoges i syfte att avhjälpa de med
riksbankens nuvarande personalorganisation förenade olägenheterna. Den
av fullmäktige i riksbanken verkställda utredningen giver vid handen, att
ifrågavarande olägenheter skvdle kunna i viss mån avhjälpas genom en sammanslagning
av 17:e och 18:e lönegraderna på det sätt, att de nuvarande befattningarna
i den förra lönegraden uppflyttades till den senare. Då, såvitt
utskottet kunnat finna, de arbetsuppgifter, som åvila befattningshavarna i
nyssnämnda två lönegrader, i stort sett äro av samma art och omfattning, får
utskottet tillstyrka den av fullmäktige gjorda framställningen. Beträffande
den kostnadsökning, som skulle föranledas av elt bifall till framställningen,
må framhållas, att densamma delvis kommer att uppvägas av besparingar
i utgifterna för flyttningsersättning. Mot vad fullmäktige föreslagit i fråga
om benämningen av de uppflyttade befattningarna och formen för deras
tillsättande har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 64.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förevarande
framställning, må besluta, att den vid avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk fogade
tjänsteförteckningen skall, med tillämpning från och med
den 1 juli 1937, i nedan angiven del erhålla följande ändrade
lydelse:
Tjänsteförteckning
angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande
verk ävensom för vissa av dessa befattningar de särskilda
lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den i 9 § av
avlöningsreglementet intagna löneplan.
Lönegrad en
Verk
och befattningar ligt löne
planen
Riksbanken.
Ordinarie tjänstemän.
23 kassörer .................................... 20
51 tjänstemän (registratorer och förste kammarskrivare)
........................................ 18
76 kammarskrivare ............................ 16
Stockholm den 20 maj 1937.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERRERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Ehrnberg*, Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping,
Bjurström, Berling, Nilsson i Mölndal, von Horn och Sundvik;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,
Gustavson i Västerås, Osberg, Andersson i Lindome och Johansson i Djursnäs*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
av herr Holmgren.
Reservation
378109. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.