Bankoutskottets memorial Nr 63.
1
Nr 63.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1937 kl. 1 e. m.
Memorial, angående användande av riksbankens vinst för år 1936.
Enligt § 1 i den för bankoutskottet gällande instruktionen åligger det utskottet
att till riksdagen meddela yttrande och förslag om användande av
den under föregående året upplupna bankovinsten.
I riksstaten för budgetåret 1936/1937 är inkomsttiteln andel i riksbankens
vinst upptagen med 4,250,000 kronor, vilket belopp avser statens beräknade
andel i bankens vinst för år 1936.
Av fullmäktiges i riksbanken protokoll vid sammanträde den 17 december
1936 — av vilket protokoll utdrag tillställts chefen för finansdepartementet
och återgivits i 1937 års statsverksproposition (Inkomsterna, sid. 48—50)
— framgår, att fullmäktige då beräknade riksbankens vinst för år 1936 till
omkring 272 miljoner kronor. Av protokollet inhämtas vidare, att en av fullmäktige,
ledamoten av riksdagens första kammare S. Stendahl, anfört reservation
mot nyssnämnda beslut under framhållande, att riksbankens överskott
å utrikesrörelsen icke borde medräknas i dess vinst utan i stället användas
för nedskrivning av kursdifferenskontot. Då den beräknade vinsten
å utrikesrörelsen för år 1936 överstigit den beräknade nettovinsten, borde
någon vinst å bankens rörelse i dess helhet för detta år icke beräknas.
Chefen för finansdepartementet har i 1937 års statsverksproposition upptagit
frågan om beräkningen och dispositionen av riksbankens vinst och därvid
anfört följande:
»Vid avgivande av förslag till beräkning av riksbankens vinst för år 1934
uttalade enligt ett till mig överlämnat protokollsutdrag för den 21 november
1933 bankofullmäktige -—- på sätt framgår av 1934 års statsverksproposition
(Inkomsterna, sid. 57) — bland annat, att resultatet av riksbankens verksamhet
i dess helhet bleve beroende av de pris, till vilka bankens innehav av
guld och valutor komme att försäljas eller bliva bokförda, samt att intill dess
läget på valutamarknaden stabiliserats riksbanken borde balansera hela den
vinst, som uppstode på dess inhemska, egentliga rörelse.
Denna uppfattning förklarade jag mig, vid anmälan av frågan om beräkningen
av ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1934/1935, icke kunna
dela. Därest den fortsatta utvecklingen på penningmarknaden skulle medföra,
att vid genomförandet av en valutastabilisering en större eller mindre
förlust skulle uppstå å de guld- och valutareserver, riksbanken då innehade,
syntes frågan örn åtgärder för täckande av dylik förlust vid denna tidpunkt
få upptagas till prövning av riksdagen. Med hänsyn till arten av en
eventuell sådan förlust kunde jag icke finna nödvändigt, att den skulle täckas
av riksbankens löpande inkomster. Och att för en dylik eventualitet i
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 63—64. 1
2
Bankoutskottets memorial Nr 03.
förväg reservera vinstmedel, vilka eljest skulle lia tagits i anspråk för budgetens
finansiering, kunde jag i varje fall i dåvarande statsfinansiella läge icke
finna riktigt. I överensstämmelse med denna uppfattning utgick jag i den
i 1934 års statsverksproposition framlagda finansplanen vid behandlingen av
frågan örn utfallet av statsregleringen för budgetåret 1933/1934 från den förutsättningen,
att hela riksbankens vinst för år 1933 och vissa från föregående
år reserverade vinstmedel skulle inlevereras till statsverket.
Mitt här återgivna uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
Från principen, att vinstmedel ej böra i förväg reserveras för täckning av
den förlust å riksbankens guld- och valutareserver som eventuellt skulle uppstå
vid en valutastabilisering, har det av riksbanken hittills tillämpade sättet
för bokslutets uppgörande automatiskt medfört vissa avsteg. För närvarande
förfares på följande sätt. Vid inköp av guld bokföres det inköpta
partiet till ett pris motsvarande den legala pariteten, eller 2,480 kronor per
kilogram. Skillnaden mellan inköps- oell bokföringsvärdet debiteras ett
för ändamålet upplagt kursdifferenskonto, vilket innebär, att en bokförlust,
motsvarande den förlust, som skulle uppstå örn kronan stabiliserades vid
sitt gamla guldvärde, tillsvidare balanseras. Vid en guldförsäljning åter
krediteras kursdifferenskontot skillnaden mellan försäljnings- och bokföringsvärdet.
Örn under en viss period försäljning av guld ägt rum till i genomsnitt
högre pris än det vartill guld under samma tid förvärvats, framkommer en
vinst å riksbankens rörelse. Då, såsom nyss nämnts, skillnaden mellan försäljnings-
och bokföringsvärdet krediteras kursdifferenskontot — oavsett
hur försäljningspriset förhåller sig till inköpspriset — framträder ifrågavarande
rörelsevinst aldrig såsom sådan, emedan den automatiskt går till nedskrivning
av den balanserade bokförlusten å riksbankens kvarstående innehav
av guld och valutor. Vinstmedlen bli sålunda reserverade för täckning
av den eventuella förlust, som skulle uppstå vid en stabilisering vid lägre
guldvärde än det nuvarande. Å andra sidan komma vid försäljning realiserade
förluster att kvarstå balanserade å kursdifferenskontot.
Den 30 september 1931 hade riksbanken omkring 80,000 kilogram guld
bokförda efter det legala värdet, 2,480 kronor per kilogram, till 198.6 miljoner
kronor. Återstoden av guldkassan har förvärvats vid olika prislägen.
På grund härav ligger ett beräknat medelinköpsvärde av guldkassan högre
än det legala värdet men avsevärt under dagsvärdet. Av de av herr Stendahl,
enligt nyss återgivna protokollsutdrag, åberopade uppgifterna framgår,
att dagsvärdet av riksbankens guldreserver överstiger bokföringsvärdet
med i runt tal 410 miljoner kronor, medan den å kursdifferenskontot balanserade
bokförlusten uppgår till omkring 240 miljoner kronor. I sistnämnda
förlust ingår även det belopp, varmed inköpsvärdet å riksbankens valutor
överstiger bokföringsvärdena, vilka ungefär motsvara de gamla pariteterna.
Om hela saldot å kursdifferenskontot avdrages från nämnda 410 miljoner
kronor, föreligger vid det nuvarande guldpriset en dold värdestegringsvinst
av i runt tal 170 miljoner kronor. Även vid ett prisfall på guld av intill 18
procent skulle alltså riksbanken under i övrigt oförändrade omständigheter
lia full täckning för den balanserade bokförlusten.
Sedan jämväl de länder, vilka dittills bibehållit en i huvudsak fri valutamarknad
och den tidigare guldpariteten, under år 1936 devalverat, utan att
därvid guldpriset i pund sterling eller dollars i väsentlig grad rubbats, torde
en säkerhetsmarginal av den storlek riksbanken sålunda redovisar få anses
fullt tillfredsställande. I detta läge torde böra övervägas, huruvida tillräckliga
skäl längre föreligga att från den allmänna, av riksdagen godtagna
principen för disposition av riksbankens inkomster undantaga realisations
-
Bankoutskottets memorial Nr 63.
3
vinster på guld, vilka hittills, såsom av det anförda framgått, med den
av riksbanken vid vinstberäkningen tillämpade bokföringen reserverats genom
nedskrivning å kursdifferenskontot. Mera ändamålsenligt torde vara,
att resultatet av riksbankens handel med guld för framtiden redovisas öppet
och att frågan om dispositionen av eventuella vinster — beräknade på det
sätt som i det föregående angivits eller som eljest vid en närmare utredning
kan befinnas lämpligt — varje år vid bokslutet upptages till prövning mot
bakgrunden av en bedömning av då föreliggande risker.»
I anslutning till det anförda har departementschefen uttalat lämpligheten
av att principerna för riksbankens bokföring av guld nu upptagas till omprövning.
Enligt den av fullmäktige till utskottet avgivna berättelsen angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1936 uppgick riksbankens
vinst för detta år till 2,751,025 kronor 81 öre.
Utskottet har ifråga örn bankovinsten för år 1936 inhämtat yttrande från
fullmäktige i riksbanken, vilka i skrivelse den 13 maj 1937 hemställt, att
av vinsten för år 1936 ett belopp av 2,750,000 kronor skulle inlevereras till
statsverket, medan återstoden skulle bibehållas åt riksbanken till framtida
disposition.
Med berörda skrivelse hava fullmäktige till utskottet överlämnat protokollsutdrag,
utvisande att fullmäktigen Stendahl anmält reservation mot
fullmäktiges förenämnda förslag under åberopande av följande uttalande:
»Nedanstående tabell visar riksbankens innehav av guld och valutor från
den 31/i2 1932 till den 30/4 1 93 7 samt kursdifferenskontots utveckling under
samma tid (i 1,000-tal kronor).
främ. valutor |
guld bokf.-värde |
dagsvärde |
kursdiff. k. |
|
31/n 1932 ...... |
........ 214,471 |
205,979 |
302,694 |
!) 25,392 |
31/i2 1933 ...... 31/12 1934 ...... |
........ 448,992 |
370,339 |
589,108 |
102,798 |
........ 555,277 |
351,255 |
622,805 |
95,688 |
|
31/12 1935 ...... |
........ 640,599 |
407,783 |
723,886 |
141,551 |
31/12 1936 ...... |
........ 719,943 |
529,205 |
942,213 |
241,292 |
3% 1937 ...... |
........ 873,499 |
531,913 |
939,118 |
255,788 |
Det torde vara obestridligt, att dylika engagement innebära väsentliga risker
och kunna medföra betydliga förluster. Under dylika förhållanden anser
jag icke, att vinst å utrikesrörelsen med säkerhet kan konstateras, innan
kursdifferenskontot helt utjämnats.
Då den bokförda vinsten för år 1936 utgör kr. 2,751,025: 81 men överskottet
å utrikesrörelsen var kr. 5,355,722: 51, bör sålunda riksbanken icke
enligt min mening redovisa någon vinst för 1936, utan i stället kursdifferenskontot
krediteras för kr. 2,751,025:81.»
Utskottet tillstyrker fullmäktiges förslag beträffande dispositionen av riksbankens
vinst för år 1936. I enlighet härmed skulle av ifrågavarande vinst,
utgörande 2,751,025 kronor 81 öre, ett belopp av 2,750,000 kronor inlevere
-
Utskottet.
l) Efter nedskrivning: 19,000.
4
Bankoutskottets memorial Nr 63.
ras till statsverket och därefter återstående 1,025 kronor 81 öre överföras
till räkningen för odisponerade vinstmedel från föregående år.
Vidkommande den av departementschefen berörda frågan om principerna
för riksbankens bokföring av guld vill utskottet uttala sin anslutning till den
av departementschefen framförda tanken, att dessa principer upptagas till
omprövning. Enligt utskottets mening synas fullmäktige böra taga denna
fråga under övervägande i samband med uppgörandet av bokslutet för innevarande
år.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må besluta, att av riksbankens vinst för år
1936 skall till statsverket under budgetåret 1936/1937 överlämnas
ett belopp av 2,750,000 kronor.
Stockholm den 20 maj 1937.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Ehrnberg*, Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping,
Bjurström, Berling, Nilsson i Mölndal, von Horn och Sundvik;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,
Gustavson i Västerås, Osberg, Andersson i Lindome och Johansson i Djursnäs*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.