Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
11
Nr 56.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1937 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
om ändring av särskilda bestämmelser angående lilllåmpning
av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk.
I skrivelse till bankoutskottet den 29 april 1937 hava fullmäktige i riksgäldskontoret
framlagt förslag till vissa ändringar i de vid avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk fogade särskilda bestämmelser
angående tillämpning av avlöningsreglementet.
I sin skrivelse hava fullmäktige till en början meddelat, att lönenämnden
för riksdagens verk i skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 15
februari 1937, med överlämnande av ett inom riksbankens direktion utarbetat
förslag till omläggning av det nuvarande systemet med
felräkningspenningar till kassörer, anhållit att med hänsyn
till att likartade bestämmelser i berörda avseende syntes böra iakttagas
jämväl för riksgäldskontorets del fullmäktige ville i yttrande till lönenämnden
uttala sin uppfattning i ärendet.
Förslaget innebar, bland annat, att kassör tillkommande felräkningspenningar
skulle av riksbanken innehållas och göras räntebärande, intill dess
desamma jämte upplupen ränta uppginge till ett belopp för kassör med felräkningspenningar
för år av:
1,500 kr..................................... 5,000 kr.
1,200 » .................................... 4,000 »
750 » .................................... 2,500 »
600 > .................................... 2,000 »
Det innestående beloppet jämte därå uppkommen ränta skulle betalas till
vederbörande tjänsteman, när denne vid avgång ur tjänsten eller eljest icke
längre ansåges böra ifrågakomma såsom kassör.
Med skrivelse den 4 mars 1937 överlämnade fullmäktige till lönenämnden
ett från riksgäldskontorets tjänstemannaförening införskaffat yttrande, varjämte
fullmäktige i skrivelsen anförde följande:
»För egen del vilja fullmäktige framhålla, att ändrade bestämmelser i
överensstämmelse med det framlagda förslaget ej synas vara för riksgäldskontorets
vidkommande av behovet påkallade, då någon framställning örn
befrielse från ersättningsskyldighet för uppkommen kassabrist hittills icke
gjorts av riksgäldskontorets kassör eller annan, felräkningspenningar tillförsäkrad
tjänsteman i riksgäldskontoret. Då det emellertid synes fullmäktige
lämpligt, att likartade bestämmelser i här berörda avseende fastställas för
riksbanken och riksgäldskontoret, vilja fullmäktige ej motsätta sig ändring i
föreslaget syfte. Emellertid vilja fullmäktige för riksgäldskontorets del förorda,
att, såsom riksgäldskontorets tjänstemannaförening ifrågasatt, högst en
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
tredjedel av felräkningspenningarna, vilka för riksgäldskontorets kassör utgöra
1,200 kronor för år, skall innehållas och göras räntebärande, till dess
sålunda innehållna belopp jämte ränta uppgå till 2,000 kronor för varje
tjänsteman, som bestrider kassörstjänst, såvida ej dessförinnan det innehållna
beloppet ansetts böra utbetalas. De ifrågasatta bestämmelserna böra
enligt fullmäktiges mening avse ordinarie kassör och dennes vikarie men
däremot ej tjänstemän, som tillfälligtvis förordnas att ombesörja utbetalning
av vinster, utbyte av obligationer och dylikt samt därvid av fullmäktige tillerkännas
felräkningspenningar. »
Beträffande ärendets fortsatta behandling hava fullmäktige i sin förevarande
skrivelse meddelat följande.
Enligt en till fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnad avskrift av lönenämndens
skrivelse i ämnet till fullmäktige i riksbanken har lönenämnden
funnit den av fullmäktige i riksbanken ifrågasatta åtgärden vara välbetänkt
och uttalat sin anslutning till syftet med förslaget. Lönenämnden har emellertid
förordat sådan modifikation i förslaget, att allenast hälften av felräkningspenningarna
skulle avsättas och fonderas. Vidare har lönenämnden uttalat,
att därest ändring i reglerna för utbetalning av felräkningspenningar
till riksbankens kassörer vidtoges, jämväl beträffande felräkningspenningarna
till riksgäldskontorets kassör syntes böra föreskrivas, att hälften av desamma
borde innehållas. På av fullmäktige i riksgäldskontoret anförda skäl
syntes fonderingen böra upphöra, då det innehållna beloppet för en kassör
uppginge till 2,000 kronor. Slutligen har lönenämnden framhållit, att praktiska
skäl talade för att fundering av felräkningspenningar skulle ske endast
för ordinarie kassör och dennes vikarier men däremot icke för tjänsteman,
som tillfälligtvis förordnats att tjänstgöra i extra kassor eller i expedition för
utbyte av obligationer m. m.
För egen del hava fullmäktige i riksgäldskontoret i ärendet anfört, att då
det vore fullmäktige bekant, att fullmäktige i riksbanken hos bankoutskottet
gjort framställning örn ändring i de vid avlöningsreglementet fogade
särskilda bestämmelser angående tillämpning av reglementet i syfte att kunna
genomföra här ifrågavarande förslag rörande utbetalning av felräkningspenningar
till riksbankens kassörer, fullmäktige i riksgäldskontoret finge föreslå,
att motsvarande ändringar vidtagas i sagda särskilda bestämmelser, såvitt
avser riksgäldskontoret.
I sin förevarande skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret vidare
gjort framställning örn beredande av särskild ersättning åt biträden
åt materialförvaltaren och övermaskinisten samt portvakten
vid riksdagens hus. I avseende härå meddela fullmäktige
till en början, att portvakten i riksdagshuset Nils Andersson i en till fullmäktige
i riksgäldskontoret ingiven skrivelse av den 20 oktober 1936 anhållit,
bland annat, att portvakten i riksdagshuset måtte beredas tjänstfrihet varannan
söndag under tiden 1 oktober—9 januari årligen samt att den till biträdet
vid portens tillsyn utgående ersättningen måtte bestämmas till 50 kronor
i månaden. Sistnämnda ersättning hade sedan år 1926 utgått i form aven
av fullmäktige beslutad halvårsgratifikation till portvaktshustrun till belopp
av 200 kronor, med undantag för senare halvåret 1933, då gratifikationen
bestämdes till 250 kronor med hänsyn till ökad passning, föranledd där
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
13
av, att riksgäldskontoret under nämnda tid disponerade lokaler i riksdagshuset
för arbetet med emitteringen av 1933 års premieobligationslån. Av likartad
anledning hade gratifikationen jämväl för senare halvåret 1936 höjts till
enahanda belopp, 250 kronor.
Sedan fullmäktige i skrivelse den 14 november 1936 till lönenåmnden för
riksdagens verk anhållit örn dess yttrande över Anderssons ifrågavarande
framställning, anförde lönenämnden i skrivelse till fullmäktige den 11 december
1936 bland annat följande:
»Vad först angår frågan örn beredande av ökad ledighet för portvakten i
riksdagshuset under tiden 1 oktober—9 januari årligen finner lönenämnden
fog föreligga för att tjänstfrihet beredes portvakten varannan söndag under
berörda tid. I 21 § 2 mom. gällande avlöningsreglemente stadgas, att där
driftens behöriga skötsel kräver tjänstgöring jämväl under sön- och helgdag,
tjänsteman skall, i den mån så utan avsevärda svårigheter kan ske, beredas
tjänstfrihet minst varannan sådan dag. Enligt lönenämndens mening torde
det icke möta några avsevärda svårigheter att ordna sådan ledighet för portvakten,
då för ändamålet lämplig vikarie säkerligen finnes att tillgå bland
personal, som under riksdagstiden tjänstgör såsom vaktmästare eller extra
portvakter.
Vidkommande härefter framställning om höjning av ersättningen till biträdet
vid portens tillsyn anser lönenämnden, med hänsyn till den stora omfattning,
i vilken biträdet måste stå till förfogande för tillsyn av porten, motiverat,
att en viss förhöjning av arvodet medgives. Beträffande ersättningens
storlek finner lönenämnden ett belopp av 600 kronor örn året vara skäligt.
Ehuru det enligt hittills tillämpad praxis ankommer på fullmäktige att bestämma
ifrågavarande arvode, har det synts lönenämnden böra tagas under
övervägande, huruvida icke en föreskrift om ifrågavarande arvode borde vid
lämpligt tillfälle intagas i de vid avlöningsreglementet fogade särskilda bestämmelser
angående tillämpning av detsamma.»
För egen del hava fullmäktige i ärendet anfört följande:
»I anledning av vad lönenämnden anfört i fråga örn beredande av ökad
ledighet för portvakten hava fullmäktige den 21 december 1936 beslutat medgiva,
att portvakten i riksdagens hus må under tiden 1 oktober—9 januari åtnjuta
tjänstfrihet varannan söndag.
Vad angår ersättningen till biträdet vid portens tillsyn anse fullmäktige i
likhet med lönenämnden viss höjning av ersättningen motiverad och få fullmäktige
uttala sin anslutning till lönenämndens åsikt, att ett belopp av 600
kronor om året utgör skälig ersättning. Fullmäktige finna vidare lämpligt, att
en föreskrift örn ifrågavarande arvode införes i de vid avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk fogade bestämmelser angående tilllämpning
av detsamma.
I detta sammanhang vilja fullmäktige till behandling upptaga ett likartat
spörsmål. Till avlönande av ett biträde åt materialförvaltaren och övervaktmästaren
vid riksdagens hus har sedan lång tid tillbaka jämlikt beslut avfullmäktige
använts visst belopp. Sedan år 1923 har ersättningen till biträdet
utgått med 65 kronor för månad, varå dyrtidstillägg ej beräknats. Det
synes fullmäktige lämpligt, att i förenämnda särskilda bestämmelser föreskrift
intages även rörande här ifrågavarande arvode.
Samtidigt bör i anledning därav, att tjänsteförteckningen för riksdagens
hus numera upptager endast en portvakt, viss tormell ändring vidtagas i
sagda bestämmelser.»
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
Med åberopande av vad sålunda anförts hava fullmäktige hemställt, att
bankoutskottet ville föreslå riksdagen besluta, att gällande särskilda bestämmelser
angående tillämpningen av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk skola, i vad avser avdelning II. Riksgäldskontoret
och avdelning III. Riksdagens hus, erhåller följande ändrade lydelse:
»//. Riksgäldskontoret.
1. Till kassören må utgå felräkningspenningar till belopp av högst 1,200
kronor för år.
Hälften av de kassör tillkommande felräkningspenningarna skall av riksgäldskontoret
innehållas och göras räntebärande, intill dess vad som innehållits
jämte upplupen ränta uppgår till ett belopp av 2,000 kronor.
Efter ansökan av vederbörande kassör må fullmäktige för täckande av uppkommen
kassaförlust medgiva utbetalning av fonderade felräkningspenningar
jämte upplupen ränta.
När tjänsteman enligt fullmäktiges bedömande icke längre ifrågakommer
såsom kassör, må fullmäktige likaledes medgiva sådan utbetalning, i den mån
de innehållna medlen icke behöva tagas i anspråk för täckande av uppkommen
kassaförlust.
2. Fullmäktige---för år.
III. Riksdagens hus.
1. Till vardera---för år.
2. Materialförvaltaren--— unif ormsbeklädnad.
3. Portvakten äger åtnjuta---meddelas.
4. Enligt fullmäktiges beprövande må ersättning utgå till biträde åt materialförvaltaren
och övervaktmästaren med högst 780 kronor för år samt till
biträde åt portvakten med högst 600 kronor för år.»
Utskottet. Beträffande det av fullmäktige framlagda förslaget i fråga om innehållande
av viss del av de riksgäldskontorets kassör tillkommande felräkningspenningarna
vill utskottet erinra, att utskottet i sitt denna dag avgivna utlåtande
nr 55 tillstyrkt en av fullmäktige i riksbanken gjord framställning
om viss fondering av felräkningspenningarna för riksbankens kassörer. Då
enligt utskottets mening samma skäl, som åberopats för sistnämnda framställning,
kunna anföras för det nu föreliggande förslaget, har utskottet funnit
sig böra biträda detsamma.
Vad härefter angår fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag örn höjning
av ersättningen till biträde åt portvakten vid riksdagshuset har detsamma icke
givit utskottet anledning till erinran. Såsom fullmäktige framhållit torde det
vara lämpligt, att föreskrift örn ifrågavarande ersättning ävensom om ersättningen
till biträde åt materialförvaltaren och övervaktmästaren vid riksdagens
hus intages i gällande särskilda bestämmelser angående tillämpning av
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk.
På grund av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må besluta, att gällande
särskilda bestämmelser angående tillämpning av avlönings
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
15
reglementet för befattningshavare vid riksdagens verk skola
i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
II. Riksgäldskontoret.
1. Till kassören---för år.
Hälften av de kassören tillkommande felräkningspenningarna
skall av riksgäldskontoret innehållas och göras räntebärande,
intill dess vad som innehållits jämte upplupen ränta
uppgår till ett belopp av 2,000 kronor.
Efter ansökan av vederbörande kassör må fullmäktige för
täckande av uppkommen kassaförlust medgiva utbetalning av
fonderade felräkningspenningar jämte upplupen ränta.
När tjänsteman enligt fullmäktiges bedömande icke längre
ifrågakommer såsom kassör, må fullmäktige likaledes medgiva
sådan utbetalning, i den mån de innehållna medlen icke
behöva tagas i anspråk för täckande av uppkommen kassaförlust.
2. Fullmäktige äga---för år.
III. Riksdagens hus.
1. Till vardera---för år.
2. Materialförvaltaren och — — — fri uniformsbeklädnad.
3. Portvakten äger åtnjuta —--riksgäldskontoret med
delas.
4. Enligt fullmäktiges beprövande må ersättning utgå till
biträde åt materialförvaltaren och övervaktmästaren med
högst 780 kronor för år samt till biträde åt portvakten med
högst 600 kronor för år.
Stockholm den 7 maj 1937.
På bankoutskottets vägnar:
BJ. HOLMGREN.
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 56.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Ehrnberg, Lindley, Leffler, Johansson i Friggeråker*,
Sundvik och Roos;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,
Gustavson i Västerås, Åqvist, Lundberg* och Wallén*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Leffler och Åqvist, vilka yrkat avslag å fullmäktiges förevarande
framställning.
378011. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.