Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1937 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning
om inrättande av ytterligare en andre bibliotekariebefattning
vid biblioteket.

I skrivelse till bankoutskoltet den 9 januari 1937 har styrelsen för riksdagsbiblioteket
framlagt förslag i fråga om, bland annat, inrättande vid biblioteket
av ytterligare en andre bibliotekariebefattning i 2lia lönegraden.

Beträffande motiveringen för förslaget har styrelsen åberopat en av överbibliotekarien
Erik Winge verkställd utredning i ärendet. I denna utredning
anföres huvudsakligen följande.

Vid bibliotekets omorganisation år 1918 till eli centralt förvaltningsbibliolek
fastställdes antalet ordinarie tjänstemän till en chefsbibliotekarie (senare
överbibliotekarie) samt två andre bibliotekarier. En av de sistnämnda skulle
hava närmaste tillsyn och vård över expeditionen med därtill hörande åligganden.
Vid löneregleringen 1921 förvandlades denna befattning till en förste
bibliotekarietjänst. Jämte nämnda expeditionsarbete beräknades följande
uppgifter som lämpliga att utföras av honom: att i real- och nominalkata
logen inordna tillkommande katalogblad, att föra katalogen över tidskriftsoch
fortsättningslitteratur, att katalogisera samt till bindning anordna betänkanden,
statistik och dyl., att biträda chefen vid granskningen av katalogiseringsarbetet
och tillsammans med honom granska inkommande leveranser
med därtill hörande räkningar, att föra förteckning i två exemplar
över de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de
för utskotten avsedda lägenheter befintliga samlingar av böcker och arki valier
ävensom att revidera dessa samlingar före och efter deras upplåtande till
riksdags- eller andra korporationer.

Under det nyorganiserade bibliotekets första verksamhetsår, då arbetet i
låneexpeditionen ännu var förhållandevis ringa, hade samma tjänsteman
medhunnit såväl expeditionsarbetet som ovan angivna arbetsuppgifter. För
varje år hade emellertid expeditionsarbetet ökat; i allt större utsträckning
började bibliotekets på många bokområden för Sverige enastående samlingar
att tagas i bruk av nya grupper av låncsökande. Inte endast läsesalar och
referensbibliotek hade fått en större publikfrekvens; jämväl och framför allt
hade ökning skett av antalet böcker, som utlånades utanför bibliotekets lokaler
till institutioner, bibliotek och enskilda forskare. Genom omorganisationen
1918 hade statsförvaltningens samtliga verk erhållit tillgång till bibliotekets
samlingar, och med varje år hade de även allt flitigare tagit biblioteket
i bruk; det syntes icke vara överdrift att påstå, att biblioteket denna
dag ägde väsentligen annat och till antalet mångdubbelt klientel än före år
1918.

Men en naturlig följd av detta hade också blivit, alt förste bibliotekarien

llihnnri tilt riksdagens protokoll 1087. 8 sami. Nr 28—20. t

9

Bankoutskottets utlåtande Nr 2Ä.

icke längre kunde medhinna sin ursprungliga arbetsuppgift. Så småningom
hade det blivit nödvändigt för honom att anlita biträde av bibliotekets övriga
personal för slutförande av sina olika uppgifter, vilka han likväl i huvudsak
behållit ledningen av. Ett nytt, tidskrävande och synnerligen ansvarsfullt
arbete hade emellertid blivit anförtrott honom, sedan biblioteket
erhållit uppdraget att utgiva Årsbibliografien över Sveriges offentliga publikationer.
Då denna publikation, som krävde mera arbete än man från början
kunnat beräkna, årligen toge en betydande del av förste bibliotekariens
arbetstid i anspråk, hade det visat sig erforderligt, att han lika lång tid erhölle
befrielse från allt arbete med låneexpeditionen. Det vore emellertid
långt ifrån lyckligt, att olika personer hade att svara för ett sådant arbete
som vård och tillsyn av låneexpeditionen, ett arbete som mera än någon annan
biblioteksuppgift krävde enhetlig och kontinuerlig omvårdnad.

Då den övriga personalen på sätt ovan beskrivits måst biträda förste bibliotekarien
i hans åligganden och slutligen även tidvis uppehålla expeditionstjänsten
i dess helhet, hade följden blivit, att denna personal icke hunnit
slutföra samtliga sina egentliga uppgifter. Mindre brådskande angelägenheter,
vilkas behandling kunnat åtminstone tills vidare uppskjutas, hade fått
förhli obehandlade. Sålunda hade en viss arbetshalans icke varit möjlig att
undvika. Som exempel härpå kunde nämnas följande. Enligt § 12 i bibliotekets
stadgar skulle årligen efter av styrelsen fastställd plan någon del av
bibliotekets samlingar underkastas revision. Denna borde så anordnas, att
den efter en viss tids förlopp kunde hava omfattat biblioteket i dess helhet.
Detta arbete, som vore av stor vikt för bibliotekets hela verksamhet, vore
både mödosamt och tidskrävande; på grund av bristande arbetskraft hade
beklagligt nog någon revision icke varit möjlig utföra på flera år. Detta
missförhållande borde givetvis, så snart ske kunde, undanröjas.

Med hänsyn till ovan angivna förhållanden syntes det i hög grad av behovet
påkallat, att en omorganisation av det inre arbetet i biblioteket genomfördes.
Bibliotekets utveckling nödvändiggjorde, att arbetsfördelningen
mellan tjänstemännen på väsentliga punkter erhölle en lämpligare och bättre
avvägd utformning. För att möjliggöra detta erfordrades emellertid en
ökning av bibliotekets ordinarie personal med en ny andre bibliotekarie.
Av grundläggande betydelse vore, att en ordinarie tjänsteman anställdes,
som helt kunde ägna sig åt och ensam hade att svara för låneexpeditionen
med därtill hörande åligganden. Denne skulle tillhandahålla de lånesökande
bibliotekets litteratur samt stå till tjänst med upplysningar och bibliografiska
utredningar, föra vederbörliga journaler, utöva uppsikt över läsesalarna
och där uppställda samlingar samt sköta den korrespondens, som berörde
expeditionen. Vidare skulle han i real- och nominalkatalogen inordna tillkommande
katalogblad samt föra bibliotekets tidskrifts- och fortsättningskatalog.
Slutligen skulle han föra förteckning i två exemplar över de i riksdagens
och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum befintliga samlingar av
böcker och arkivalier ävensom revidera dessa samlingar före och efter deras
upplåtande till riksdags- eller andra korporationer.

Genom denna anordning skulle den del av bibliotekets personal, som tidigare
biträtt men som framdeles icke längre behövde biträda i expeditionen,
beredas möjlighet och tid att medhinna samtliga sina ursprungliga arbetsuppgifter.
Vidare skulle förste bibliotekarien, befriad från expeditionstjänsten,
kunna odelat ägna sig åt de mera krävande och kompetensfordrande
uppgifter, som borde påvila honom i egenskap av överbibliotekariens
närmaste man och ställföreträdare å ena sidan samt genom hans överord -

Bankoutskottets utlåtande Nr 2N.

3

nade tjänsteställning i förhållande till den övriga personalen å den andra
sidan. Det skulle åligga förste bibliotekarien att utarbeta och redigera de
bibliografier, katalogtillägg och andra bibliografiska publikationer, som utgåves
av biblioteket, att svara för den årliga revisionen av bokfacken, att
utföra vissa gransknings- oell kontrollarbeten, att biträda chefen vid granskningen
av katalogiseringsarbetet och tillsammans med honom granska inkommande
leveranser med därtill hörande räkningar samt vara dennes medhjälpare
vid vissa förberedande arbeten. •

Över styrelsens förevarande förslag har utskottet inhämtat Yttrande av
lönenämnden för riksdagens verk, som i skrivelse den 15 februari 1937 förklarat
sig hava funnit behov föreligga av inrättande av en ny andre bibliotekariebefattning
i 21 :a lönegraden. De arbetsuppgifter, som skulle åvila
befattningen, vore enligt lönenämndens uppfattning av stadigvarande natur
och syntes därför böra anförtros åt en tjänsteman i ordinarie ställning. Den
föreslagna placeringen av befattningen i 21 :a lönegraden syntes lönenämnden
vara väl avvägd.

I detta sammanhang må omnämnas, att överbibliotekarien i sin afledning
jämväl ingått på frågan örn uppflyttning av förste bibliotekariebefattningen
vid riksdagsbiblioteket från 2U:e till 26:e lönegraden samt att styrelsen
för riksdagsbiblioteket i sin nu förevarande skrivelse under åberopande
av i utredningen anförda skäl framlagt förslag i sådant avseende. Sedan utskottet
i ärendet inhämtat yttrande av lönenämnden för riksdagens verk,
bär lönenämnden i ovanberörda skrivelse den 15 februari 1937, oaktat
uttalad tveksamhet, förklarat sig icke vilja motsätta sig förslaget. En av
nämndens ledamöter, ledamoten av riksdagens första kammare G. T. Ehrnberg,
var emellertid av skiljaktig mening oell avstyrkte bifall till förslaget.

Vid föredragning den 11 mars 1937 av ärendet bar utskottet icke funnit
tillräcklig anledning föreligga att för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

I likhet med lönenämnden finner utskottet ådagalagt, att behov förefinnes Utskottet.
av ytterligare en andre bibliotekariebefattning vid riksdagsbiblioteket, och
utskottet bar icke något att erinra mot att denna befattning hänföres till 21 :a
lönegraden. Här avsedda ändring i bibliotekets organisation synes böra tilllämpas
från och med den 1 juli 1937.

Beträffande den höjning av anslaget till avlöningar vid riksdagsbiblioteket,
som erfordras vid bifall till nu förevarande framställning, kommer utskottet
senare under riksdagen att framlägga förslag.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket
förevarande framställning, ina besluta, att den vid avlöningsreglementct
för befattningshavare vid riksdagens
verk fogade tjänsteförteckningen skall, med tillämpning från

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

och med den 1 juli 1937, i nedan angiven del erhålla följande
ändrade lydelse:

Tjänsteförteckuing

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande
verk ävensom för vissa av dessa befattningar de särskilda
lönegrader’ till vilka de äro hänförliga enligt den i 9 § av
avlöningsreglementet intagna löneplan.

Riksdagsbiblioteket. Lönegrad en ligt

löne Verk

och befattningar planen

1 förste bibliotekarie ......... 24

2 andre bibliotekarier .......................... 21

1 förste expeditionsvakt........................ 7

Stockholm den 16 mars 1937.

På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskoltel hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg, Lindley*, Leffler. Ström i Lidköping,
Bjurström, Nilsson i Mölndal, Bodin i Visby och Sundvik;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen*, Andersson i Falkenberg,
K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Andersson i Lindome.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.