Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 19 januari 1937 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bänkens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1936, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.

Stockholm den 19 januari 1937.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg, Lindley, Leffler, Johansson i Friggeråker,
Ström i Lidköping, Bjurström och Berling;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg, K. A.
Westman, Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman och Frankenberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Fr 1.

1

Bankoutskottets memorial Nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1936.

Den politiska oro, som även år 1936 härskat i världen, har påverkat den
allmänna ekonomiska utvecklingen väsentligen i två riktningar. Å ena
sidan hava de osäkerhetsmoment och störningar, som denna oro föranlett,
utövat ett ogynnsamt inflytande på den världsekonomiska situationen. Å
andra sidan har den stegrade rustningsverksamhet, som den politiska spänningen
givit upphov till, verkat stimulerande på konjunkturutvecklingen.

I stort sett ha de faktorer, som understött en fortsatt gynnsam utveckling
av konjunkturerna, varit dominerande. Det allmänna ekonomiska läget
i världen har därför under året avsevärt förbättrats.

I Förenta staterna och Tyskland har den industriella produktionen under
årets tre första kvartal kraftigt expanderat, och den redovisade arbetslösheten
har starkt nedgått. Samma tendenser hava gjort sig gällande i
England, ehuru produktionsökning och arbetslöshetsminskning ej varit så
markerade. I Frankrike förekom t. o. m. tredje kvartalet ej någon avsevärd
produktionsstegring, och antalet arbetslösa uppvisade en ej obetydlig
ökning. Under fjärde kvartalet, efter francens devalvering, torde dock sysselsättningen
även i detta land hava förbättrats.

Den markerade återhämtningen i priserna på världsmarknaden har varit
ett betydelsefullt led i konjunkturförbättringen. Prisstegringen för råvaror
har spelat en avsevärd roll för de transoceana länderna.

Möjligheterna att genom kontrollerande och restriktiva åtgärder hindra
uppsvingets utveckling till en osund, av spekulativa faktorer betingad högkonjunktur
ha diskuterats, framför allt i England och Förenta staterna. Ett
steg i dylik riktning har tagits i sistnämnda land därigenom att de till
Federal reserve systemet anslutna bankerna ålagts att hålla mellan lOVs
och 19''/2 procent av summan av avista depositioner och 47a procent av
summan av depositioner på tid såsom reserver i Federal reserve bankerna.
Då dessa procentsatser tidigare voro respektive mellan 7 och 13 samt 3
procent, innebär detta steg en höjning av reservfordringarna med 50 procent.
Det har tagits under övervägande i Förenta staterna, huruvida ej
en förnyad skärpning av föreskrifterna angående bankernas reserver borde

översikt
över det
allmänna
ekonomiska
läget.

4

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utvecklingen
på
valutamark
nåd en.

I slutet av september övergavs i Frankrike den tidigare rådande guldpariteten
för francen. Någon ny paritet fastslogs ej, utan francens guldinnehåll
tilläts variera mellan vissa bestämda gränser. En depreciering på
omkring 30 procent kom till stånd. Liknande åtgärder vidtogos i Schweiz
och Tjeckoslovakien. I Italien fastställdes en ny, lägre guldparitet för bran;
en ytterligare minskning av brans guldinnehåll med intill 10 procent är
möjlig på administrativ väg. Den holländska Hormén frigjordes från guldet
och bley en fri valuta. Florinen har därefter hållits på en ungefär 20 procent
lägre nivå än tidigare. Lettland knöt sin valuta till pundet i samband
med en depreciering, som återställde den före september 1931 rådande
pundkursen. Även den grekiska valutan anslöts till pundet till en kurs,
som innebar en obetydlig depreciering.

I samband med den franska devalveringen utfärdade regeringarna i England,
Förenta staterna och Frankrike likalydande förklaringar, i vilka som
gemensamt mål för den monetära politiken angavs upprätthållande av jämvikt
och stabilitet på den internationella valutamarknaden. Belgiska regeringen
anslöt sig omedelbart till dessa förklaringar. Förenta staterna, England
och Frankrike gjorde vissa utfästelser, som avsågo ett underlättande
av den internationella guldhandeln. Motsvarande utfästelser gjordes sedermera
av Belgien, Holland och Schweiz, samtidigt med att även de båda
sistnämnda länderna uttryckte sin anslutning till ovan nämnda förklaringar.

Läget på valutamarknaden belyses av följande översikter.

Vissa noteringar å Londonmarknaden.
(Medeltal.)

Avista kurs å

Francs

(Paris)

Dollars

Guldpris
sh. per uns fint

(hela året).......

....... 74.27

4.90

142.12

mars ..........

4.97

140.98

inni ..........

....... 76.14

5.02

138.69

september........

....... 76.761)

5.05

137.99

december........

....... 105.14

4.91

141.69

*) 1—25 september 1936.

Avista växelkurser i Stockholm.
(Medeltal.)

100 francs
(Paris)

1 dollar

1 pund

100 riksmark

100 riksmark
clearingkurs

1935 (hela året).......

26.21

3.9652

19.401

160.04

159.19

1936 mars...........

25.96

3.9097

19.401

158.35

157.92

juni............

25.54

3.8727

19.400

156.35

155.40

september.......

25.351)

3.8550

19.400

155.il

154.41

december........

18.50

3.9610

19.400

159.77

158.74

*) 1—25 september 1936.

Bankoutskottets memorial Nr 1. 5

Riksbanken har ej funnit anledning att vidtaga någon förändring av
pundkursen.

Riksbankens och affärsbankernas guldbebållning samt utländska tillgodohavanden
framgå av följande tabell:

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden-1)

(Miljoner kronor, vid månadens slut.)

Riksbankens guld-innehav

Riksbankens

utländska

tillgodohavanden

Affärsbankernas

utländska

tillgodohavanden

metal-

liska

kassan

övrigt

guld

netto

därav

utländska

stats-

papper

netto

därav

utländska

obliga-

tioner

1929 dec..........

244.7

_

265.3

51.4

318.0

135.4

1935 dec..........

407.8

—

629.0

68.4

230.3

116.o

1936 mars........

430.o

24.o

575.4

68.4

220.1

112.5

i lini.........

432.5

76.7

495.5

76.i

259.9

137.2

sept..........

435.5

90.i

556.3

72.o

257.9

126.5

dec..........

459.4

69.8

717.0

70.4

Följande tablå visar några av de viktigaste posterna i Sveriges betalningsbalans
med utlandet.

Utvecklingen av handelsbalans och långa kapitalrörelser})

(Miljoner kronor.)

Utrikeshandel2)

Handel med värdepapper3)

Summa

Import

Export

Import- (—)
resp.

export- ( + )
överskott

Import

Export

Import- (—)
resp.

export- (+)
överskott

Import- (—)
resp.

export- ( + )
överskott

1935 .

1,333

1,163

— 170

100

113

+ 13

— 157

1936 .

1,469

1,362

— 107

196

143

— 53

— 160

’) Eiksbanken redovisar sitt guld till ett pris, motsvarande 2,480 kronor per kilogram
fint guld. De utländska valutorna upptagas till kurser omkring de gamla pariteterna,
därav pund sterling till en kurs av 18:— kronor. Därför äro uppgifterna angående riksbankens
tillgodohavanden i guld och utländska valutor ej direkt jämförbara med uppgifterna
angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska valutor. En jämförelse
mellan nämnda uppgifter och uppgifterna angående handelsbalans och långa kapitalrörelser
fordrar jämväl ett beaktande av dessa förhållanden.

2) Enligt den preliminära handelsstatistiken. Uppgifterna avse tiden januari—november.

8) Uppgifterna gälla köp och försäljning av värdepapper genom banker under tiden januari—november
och genom fondhandlare under de tre första kvartalen. De motsvara
sålunda ej den totala in- och utförseln av värdepapper, och böra därför begagnas med
iakttagande av att en viss ofullständighet är för handen.

6

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Sveriges kortfristiga fordringsöverskott i utlandet minskades under årets
första del, vilket torde sammanhänga med underskott i handelsbalansen samt
med stegrad import av särskilt utländska värdepapper. Under senare delen
av året har fordringsöverskottet åter vuxit; denna tillväxt har uteslutande
fallit på riksbanken. Affärsbankerna ha genom att överföra en del av sina
utländska tillgodohavanden på riksbanken minskat sin fordran på utlandet.

En del av riksbankens valutareserv torde under den närmaste tiden komma
att tagas i anspråk genom den ytterligare skuldåterbetalning till utlandet,
som såväl från statens som från vissa kommuners och institutioners sida
kan väntas ske.

Riksbanken har med hänsyn till önskvärdheten av att fördela sina risker
i ej obetydlig utsträckning ökat sin guldbehållning.

Utvecklin- Den svenska penningmarknaden har under år 1936 förblivit lätt. Riks3fnhemska
bankens diskonto, ävensom dess övriga räntesatser, ha varit oförändrade.
marknaden. Ej heller affärsbankerna ha vidtagit några ränteförändringar. Vissa sparbanker
i Göteborgs och Bohus län, däribland de större sparbankerna, höjde
under sommaren sina inlåningsräntor med 1/t eller från 2 7* till 2s/h procent.
Vid årsskiftet företogo flera sparbanker ränteförändringar. Sålunda återgingo
de större sparbankerna i Göteborgs och Bohus län till de lägre räntesatserna,
och sparbankerna i Stockholm sänkte likaledes sina inlåningsräntor
med V* till 21/» procent.

Produktionens och arbetslöshetens tillika med prisernas utveckling i Sverige
belyses i följande sammanställningar.

Industriell produktion och arbetslöshet.
Industriförbundets produktionsindex (1935 = 100.)

Massa-

och

pappers-

industri

Järn-

och

stål-

industri

Maskin-

industri

Livs-

medels-

industri

Textil-och
söm-nad s-industri

General-

index

Arbetslös-heten inom
fackförbun-den, procent,
säsongarbets-lösheten
eliminerad

1935 (medeltal)

100

100

100

100

100

100

15.i

1936 1 kv. . . .

103

102

106

101

106

104

10.6

2 kv____

105

105

112

102

108

106

9.o

3 kv. . . .

109

108

114

107

108

109

8.o

okt/nov......

112

113

118

109

110

112

Bankoutskottets memorial Nr 1.

7

Partiprisutvecklingen.
(Bas: 1929 = 100.)

Import

Export

Kåvaror

Halv-

fabrikat

Hel-

fabrikat

Total

1935 (medeltal)

78

80

84

85

81

83

4 kv. . . .

81

80

86

87

81

84

1936 1 kv____

80

82

85

87

82

84

2 kv. . . .

80

83

84

87

83

84

3 kv. . . .

82

87

86

89

85

86

okt/nov......

CO

OI

92

89

91

86

88

Riksbankens konsumtionsprisindex.
(Bas: September 1931 = 100.)

Födo- och
njutnings-ämnen

Bränsle
och lyse

Bostad

Bekläd-

nad

Inventa-

rier

Övriga

utgifter

General-

index

1935 (medeltal)

105.4

94.7

96.6

97.8

98.i

97.8

100.5

4 kv. . . .

106.8

95.6

96.3

97.3

97.6

97.o

100.8

1936 1 kv____

107.6

96.5

96.3

97.7

97.4

97.2

101.1

2 kv. . . .

108.3

95.9

95.4

98.i

97.4

97.i

101.3

3 kv. . . .

106.9

95.7

95.4

98.4

97.6

97.2

100.9

4 kv. . . .

107.1

96.8

95.4

98.7

98.i

97.4

101.2

Produktionsutvidgningen har som synes varit anmärkningsvärt jämnt fördelad
mellan de olika industrigrupperna. Till grund för stegringen av produktionen
inom livsmedels- samt textil- och sömnadsindustri torde huvudsakligen
ligga den ökade köpkraft, som tillförts konsumenterna i samband
med den utvidgade sysselsättningen och i någon mån genom höjda löner.
Massa- och pappersindustriernas stegrade livaktighet är väsentligen baserad
på de förbättrade avsättningsmöjligheterna utomlands. Ökningen av järnoch
stålindustriens produktionsvolym grundar sig delvis på en ökad försäljning
till utlandet. Behovet inom landet har medfört en avsevärd stegring
av importen av järn och stål.

Arbetslöshetssiffrorna hava kraftigt reducerats. Icke desto mindre kvarstår
i en del industrigrenar, framför allt inom stenhuggeri- och sågverksindustri,
en viss arbetslöshet. Denna arbetslöshet är av betydligt större omfattning
inom vissa distrikt än inom andra. Inom några grupper, såsom
elektrisk industri, järnindustri och mekanisk verkstadsindustri, gör sig däremot
en viss brist på yrkesutbildade arbetare gällande.

“ BanTcoutsleottets memorial Nr 1,

Partiprisnivån i Sverige har år 1936 varit stigande. Exportvarornas prisstegring,
mest framträdande för trävaror och pappersmassa, synes hava varit
något kraftigare än importvarornas, vilket innebär en svagt förbättrad bytesrelation
med utlandet.

Generalindextalet för partipriserna på den inhemska marknaden har stigit
omkring 5 procent under året. Kemisk-tekniska råvaror och fabrikat, läderindustriens
råvaror och produkter samt gödningsmedel ha ej deltagit i denna
prisstegring, som eljest varit tämligen jämnt fördelad på de olika varugrupperna.
Sålunda stego såväl indextalen för råvaror som för hel- och
halvfabrikat ungefär lika mycket som generalindex.

Beträffande detaljhandelspriserna ha födo- och njutningsämnen samt bränsle
och lyse under år 1936 genomgående, utom möjligen beträffande specerier
och kolonialvaror, legat på en i förhållande till föregående år något högre
nivå. De övriga varugrupperna, som ingå i riksbankens konsumtionsprisindex,
uppvisa mycket små prisförändringar.

Årsresul tatet.

Riksbankens rörelse visar en nettovinst på 2,751,025: 81 kronor, varav
1,116,914: 43 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1935 redovisade nettovinsten utgjorde 4,269,233: 35 kronor, varav från avbetalningslånefonden
1,251,225: 89.

Vid bokslutets uppgörande har det av riksbanken redovisade guldet liksom
föregående år upptagits till ett pris motsvarande 2,480 kronor per kilogram.
Innehavet av utländska valutor har liksom i 1935 års bokslut upptagits
till kurser omkring de gamla pariteterna, därav pund sterling till en
kurs av 18: - - kronor. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna
vid inköp av guld och valutor har även under 1936 belastats ett särskilt
konto, kursdifferenskontot, vilket även krediterats skillnaden mellan försäljnings-
och bokföringspriserna vid försäljning av guld och valutor.

I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1936 har saldot å kursdifferenskontot
balanserats såsom tillgång med 241,291,645: 24 kronor. Motsvarande
saldo utgjorde vid föregående årsskifte 141,551,391:49 kronor.
Den avsevärda ökningen av kursdifferenskontot under år 1936 beror därpå,
att riksbankens guld- och valutainnehav ökats.

Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången
av 1936 gällande kurser, skulle saldot å kursdifferenskontot minskas
med 55,741,523:46 kronor. För utjämning av återstoden av saldot,
185,550,121:78 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet
gällande guldpris i London av 237,8 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.
Denna utgjorde den 31 december 1936 529,204,505: 72 kronor. Därav
förvarades i utlandet 138,692,794: 39 kronor.

Vinst- och
förlusträkning.

10

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET.

(Utgifter och förluster)

Lånerörelsen.

Räntor på checkräkning...............

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda lånefordringar
(ej avbetalningslån)..........

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer . . .

Förvaltningskostnad.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden .........................

Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......

Tjänstemän:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Löner ..........................

Ersättningar för flyttningskostnader........

Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid

samtliga kontor...................

Arvoden åt tjänstemän å utrikesavdelningen
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .
Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .

Premier till chaufförerna..............

Läkarvård och begravningshjälp..........

Vikariatsersättningar.................

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av

riksbankens mynt- och medaljsamling.....

Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

i Göteborg och Malmö..............

Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor .
» » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg

» » » » » » Malmö .

> > > » » »Luleå . .

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
samt ersättning för extra arbeten m. m.:

arvoden .......................

läkarvård och begravningshjälp.........

uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmästare
.........................

Bidrag till utländska studieresor........

Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göteborg
.........................

Arvoden över stat..................

Pensionsstat:

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riksbanken
........................

Transport

1935

1

9

3 6

Kronor

Kronor

Kronor

145

17

7

33

400

—

—

—

7,637

33

7,637

33

136,041

07

139,591

72

11,510

26

7,554

79

147,146

51

2,404,731

69

2,462,131

34

4,223

99

18,646

57

14,250

73

19,162

60

10,812

47

9,268

43

5,870

03

5,788

71

1,000

—

1,000

—

1,000

—

2,083

80

52,102

58

50,113

44

600

—

3

23

15,000

_

15,000

_

82,800

—

82,800

—

3,200

—

3,200

—

2,000

—

2,000

—

800

—

800

—

289,830

74

289,952

45

7

—

656

—

2,317

80

2,498

27

4,000

—

3,750

—

100

_

100

_

10,512

07

2,072

54

2,971,027

38

*) 194,179

99

*) 149,305

89

3,255,072

92

—

—

3,275,124

44

0 Anm.: Härjämte har till pensioner frän pensionsfonden utgått för 1986 kr. 48,160: —.

• ■ ■ • » ■ • * 1986 » 96,800: —.

räkning år 1936,

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

11

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Räntor på diskonterade växlar . . .........

• » hypoteks- och kommunlån.......

» » kredit i checkräkning..........

Avgifter för » > » ..........

Inkasseringsavgifter och provisioner.......

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

Utdelning å aktier..................

Svenska statspapper och obligationer.

Räntor..........................

Vinst vid utlottning och försäljning.......

Övriga inkomster och vinster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna ........................

slutna ........................

Ersättning från clearingnämnden.........

Provisioner och tillfälliga räntor..........

Pappersmagasinet...................

Inom linjen förda postvaxlar...........

Ersatta förskingrade medel.............

Inkomster av fastigheter och diverse:

vid huvudkontoret.................

vid avdelningskontoren..............

Transport

1935

19 3 6

Kronor

Kronor

Kronor

289,901

98

331,361

36

784,331

56

659,488

61

60,054

68

79,598

95

10,501

25

7,932

—

1,076

83

851

11

1,322

—

4,883

78

1,084,115

81

3,717,740

98

5,166,889

25

192,067

20

188,833

26

5,355,722

51

2,226,546

30

795,197

06

1,609,560

72

5,995

11

801,192

17

166,942

84

161,512

73

258

30

593

—

—

—

30,000

—

64,388

83

156,936

10

3,833

26

918

74

12,298

20

—

—

352

60

550

—

1,600

_

1,466

35

282,337

82

275,330

62

627,307

54

9,425,115

35

—

—

7,868,33803

12 JBanhoutsTeottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET.

1935

19 3 6

Kronor

Kronor

Kronor

Dyrtidstillägg: Transport

3,255,072

92

3,275,124

44

Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-

chefen........................

3,572

4,059

Å avlöningar och arvoden i riksbanken.....

251,275

285,913

Till i. d. befattningshavare vid riksbanken . . .

23,854

26,657

» pensionärer, tillhörande riksbankens änke-

och pupillkassor m. fl.............

20,736

—

21,679

» riksbankens befattningshavare å vid andra

statens verk uppburna arvoden.......

99

—

96

—

338,404

Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:

Inventarier och deras underhäll...........

44,014

35

43,342

37

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ........................

78,726

37

76,268

42

Fastighetsunderhåll..................

56,676

46

57,517

89

Kontorshyra......................

14,700

—

14,700

—

Värme och belysning................

130,152

37

112,148

68

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

51,023

78

36,958

65

Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,

tidningar, böcker o. d...............

63,911

58

53,624

69

Annonser och kungörelser..............

19,345

28

25,779

99

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

295,951

16

309,420

74

Lagsöknings- och rättegångskostnader......

1,159

79

*) -

—

Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .

14,198

61

12,603

55

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

31,609

90

31,020

84

Transportkostnader..................

7,747

60

6,840

14

Diverse utgifter vid samtliga kontor .........

76,000

07

79,641

63

*) Avgår: Inbetalningar utöver utbetalningar

859,867

59

för lagsöknings- och rättegångskost-

nader under 1936 ...........

122

60

859,744

99

Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-

kontoret:

Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-

bruk utöver av bruket gottgjorda belopp ....

524,721

54

497,349

02

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....

3,301

30

5,260

60

Förlag för löpande utgifter vid riksbankens sedel-

tryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda belopp

470,127

74

622,352

85

Sedelförstöring.....................

417

68

1,282

91

Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .

3,633

90

2,040

46

Renhållning inom bankhuset............

17,810

27

18,353

68

Bevakning av » ............

28,320

—

27,370

80

Rese- och traktamentskostnader vid inspektion

och inventering av avdelningskontoren ....

9,120

15

9,558

30

Diverse reseersättningar...............

7,737

49

7,567

31

1,191,135

93

övriga utgifter och förluster:

Ränta å pensionsfonden h 4 %...........

99,948

79

104,286

31

Avgifter till » (för senare delen av år 1935)

41,020

—

83,000

—

Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........

401,680

25

51,893

79

Anni.: För sedeltryckeriets nybyggnad hava de

sammanlagda kostnaderna under 1935 utgjort

kr. 509,429:21, varav kr. 107,748: 96 bestritts av

medel, som erhållits vid försäljning av riksban-

kens fastighet i Visby.

Huvudkontorets ombyggnadskonto.........

—

—

234,762

69

Transport

6,047,665 35|

473,942

79

5,664,409|36

Bankoutskottets memorial Nr 1. 13

räkning (forts.).

1935

1

9 3 6

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

9,425,115

35

7,868,338

•

03

Transport

9,425,115

35

—

—

7,868,338

03

14 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET.

1935

1

9 3 6

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

6,047,665

35

473,942

79

5,664,409

36

Bidrag enl. bankoreglementets § 22 mom. 1 och 2

28,586

—

28,705

71

Diverse .........................

455

23

522

12

Kostnader för guldtransporter...........

315,441

24

41,559

17

» t probering av guldplantsar ....

14,960

07

25,087

50

569,817

29

6,407,107

89

6,234,226

65

Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .

3,018,007

46

1,634,111

38

Summa

9,425,115

35

7,868,338

03

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Inom linjen förda lån................

1,784

35

3,500

74

Saldo, vinst......................

1,251,225

89

1,116,914

43

Summa

1,253,010

24

1,120,415

17

Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor

4,269,233

35

2,751,025

81

Bankoutskottets memorial Nr 1. 15

räkning (forts.)-

1935

1

9 3 6

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

9,425,115

35

7,868,338

03

Summa

9,425,115

35

—

—

7,868,338

03

vinsträkning.

KREDIT.

Räntor..........................

1,250,402

92

1,119,489

73

Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-

talningslån......................

2,607

32

925

44

Summa

1,253,010

24

1,120,415

17

16

BanJcoutsicottets memorial Nr 1.

Utgående

Utgående

balans räkning.

1935

19 3 6

Kronor

Kronor

Kronor

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

45,626,310

—

45,625,710

—

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

300,673,994

12

285,506,211

88

Utländskt guldmynt..............

61,482,436

62

128,293,620

86

459,425,542

74

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska

kassan......................

—

—

69,778,962

98

Annan kassatillgång.

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

880,266

40

1,569,180

59

Aldre svenskt silvermynt..........

1,203

45

553

—

Brons-, järn- och kopparmynt........

41,656

78

30,695

46

Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.

8,445,672

67

12,198,032

27

Utländska bankers sedlar..........

82,647

56

82,967

83

13,881,429

15

Statspapper och obligationer.

543,085,934

87

Svenska statspapper.............

28,500,250

—

28,678,334

80

Andra svenska obligationer.........

4,085,950

—

4,594,474

92

Utländska statspapper............

68,400,000

—

70,419,375

—

Beräknade räntor...............

719,325

52

770,976

85

104,463,161

57

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..............

11,931,369

—

12,160,176

37

Hypoteks- och kommunlån.........

24,979,712

27

21,707,467

—

Kredit i checkräkning ............

5,096,317

13

3,607,262

93

På indrivning beroende medel.......

—

—

390

—

37,475,296

30

Utrikesrörelsen.

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

365,318,847

43

390,743,781

77

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer............

206,880,263

33

258,780,361

85

649,524,143

62

Kursdifferenskonto......

141,551,391

49

241,291,645

24

Diverse räkningar......

2,333,287

15

1,262,503

65

Summa

1,277,030,900

92

—

-

1,577,102,685

25

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Utestående avbetalningslån.........

31,620,747

78

32,057,606

50

På checkräkning i riksbanken innestående

outlånad fond................

12,379,255

22

11,942,393

50

Summa

44,000,000

—

44,000,000

—

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

17

balansräkning.

1935

1

9 3 6

Kronor

Kronor

Kronor

785,915,850

59

892,997,423

72

1,919,697

64

7,208,294

64

179,709,374

12

277,932,048

04

181,352,303

07

293,936,344

46

21,457,965

04

15,401,262

83

587,269,655

33

943

90

1,902

37

11,627,550

93

2,965,259

10

120,666

88

120,666

88

55,012

49

55,012

49

227

19

227

19

3,959

98

4,243

27

180,149

83

17,279,215

50

10,292,393

24

50,000,000

50,000,000

20,000,000

—

20,000,000

—

2,604,777

66

2,703,225

28

714,122

58

733,355

93

4,269,233

35

2,751,025

81

76,187,607

02

1,277,030,900

92

_

—

1,577,102,685

25

44,000,000

44,000,000

—

44,000,000

—

44,000,00(

—

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.
Postväxelräkning

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter
j » bankaktiebolag ....
övriga medel ...........

Lånerörelsen.

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar

Utrikesrörelsen.

Skuld till utländska banker och bankirer

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med 4‘/»j£ ränta .
i » 4 > »

i » 3 > *

Ej uttagna räntor på förestående obliga
tioner....................

Diverse räkningar.
Kapitalbalans.

Grundfond........

Reservfond........

Pensionsfond ......

Balanserade vinstmedel:
från föregående år . .
vinst för året .....

"Anm.: Värdet av riksbankens fasta och
lösa egendom finnes ej upptaget blanc
gångar, som ingå i förestående kaj
balans.

Summa

ställning den 31 december 1936.

KREDIT.

fond .

Summa

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 1.

18

Bankoiitskottets memorial Nr 1.

Inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1935 och

1936 års slut.

1935

1936

Tillgångar.

Kronor

Kronor

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-

missväxlar m. m.......................

5,193

U

4,274

40

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33,226

22

33,226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

13,476,000

—

14,851,000

—

Aktier i Internationella Banken*)..............

1,800,000

—

1,800,000

—

Summa

15,314,419

36

16,688,500

62

*) Anni.: Riksbankens innehav av aktier i Interna-tionella Banken utgör nominellt Schw. Frea. 10,000,000: —.
(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frea.) varav inbetalts 25
procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.
Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4,250,000

—

4,250,000

—

sedeltryckeriet................

—

—

1,200,000

—

Göteborg...........................

800,000

—

800,000

—

Malmö.............................

425,000

—

425,000

—

Falun.............................

185,100

—

185,100

—

Gävle.............................

250,000

—

250,000

—

Halmstad...........................

375,000

—

375,000

—

Härnösand..........................

150,000

—

150,000

—

Jönköping...........................

115,000

—

115,000

—

Kalmar............................

356,000

—

356,000

—

Karlskrona..........................

550,000

—

550,000

—

Karlstad............................

150,000

—

150,000

—

Kristianstad.........................

230,000

—

230,000

—

Linköping...........................

300,000

—

300,000

—

Luleå.............................

325,000

—

325,000

—

Mariestad...........................

130,000

—

130,000

—

Norrköping..........................

328,200

—

328,200

—

Nyköping...........................

422,000

—

422,000

—

Sundsvall...........................

250,000

-

250,000

— 1

Uppsala............................

535,000

—

535,000

—

Visby.............................

—

—

175,000

—

Vänersborg..........................

250,000

—

250,000

—

Växjö.............................

örebro.............................

315.000

250.000

—

315.000

250.000

—

Östersund...........................

115,000

—

115,000 J

Tumba ............................

2,419,700

—

2,419,700

—

Summa

13,476,000

—

14,851,000

—

Skulder.

Utelöpande post växlar ....................

12,298

20

12,290

96

> transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr

specie på ofärgat papper...........

338,627

90

338,603

90

» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1,315,328

04

1,315,328

04

Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....

548

08

548

08

» med 4''/» % ränta........

5,527

07

5,527

07

* > 3 % > ........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1,674,260

12

1,674,228

88

Bankoutskottets memorial Nr 1.

19

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.

Avbetalning slånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1936 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:

Avbe tal-

Därav

ningslåne-

fonden

använt

oanvänt

Kronor

Kronor

Kronor

Huvudkontoret.................

11,470,000

9,276,794

08

2,193,205

92

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

2,870,000

2,776,836

—

93,164

—

Malmö........

2,000,000

1,732,577

—

267,423

—

Falun.........

1,320,000

949,762

—

370,238

—

Gävle ........

1,300,000

1,042,719

—

257,281

-

Halmstad......

840,000

597,235

—

242,765

-

Härnösand .....

1,060,000

593,433

—

466,567

—

Jönköping......

2,180,000

1,765,566

—

414,434

—

Kalmar .......

900,000

572,163

-

327,837

—

Karlskrona.....

1,200,000

740,194

—

459,806

—

Karlstad.......

700,000

482,210

—

217,790

—

Kristianstad.....

750,000

341,276

—

408,724

—

Linköping......

1,800,000

892,862

—

907,138

—

Luleå.........

2,100,000

1,650,263

42

449,736

58

Mariestad......

470,000

256,705

—

213,295

-

Norrköping.....

1,330,000

821,867

-

508,133

Nyköping......

750,000

493,871

—

256,129

—

Sundsvall......

1,350,000

627,406

—

722,594

—

Umeå........

1,760,000

1,207,890

—

552,110

—

Uppsala.......

1,750,000

1,603,344

—

146,656

—

Visby.........

1,300,000

580,074

—

719,926

—

Vänersborg.....

750,000

609,169

-

140,831

-

Västerås.......

1,000,000

610,103

-

389,897

—

Växjö........

440,000

208,948

—

231,052

—

Örebro........

1,100,000

666,794

—

433,206

—

Östersund......

1,510,000

957,545

—

552,455

—

Summa

44,000,000

32,057,606

50

11,942,393

50

Den 31 december 1936 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:

7‘A års lån............. kr. 5,317,784: —

5 » » » 24,827,623:40

272 » » » 1,912,199:10

Kr. 32,057,606:50

Fonder
under riksbankens

förvaltning.

20

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Spannmålskreditfonden uppgick vid årets början till 3,500,000 kronor, varav
emellertid 2,000,000 kronor den 7 februari 1936 återfördes till riksgäldskontoret.

Huvudkontoret ...............

Avdelningskontoret i Malmö .....

» i Kristianstad . .

Summa

Den 31 december 1936

Fondens

belopp

Kronor

Beviljade

krediter

Utestående

belopp

Kronor

Antal

St.

Belopp

Kronor

930.000

500.000
70,000

1

1

150.000

200.000

4,565

80

1,500,000

2

350,000

4,565

80

Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden
innestår i riksbanken å checkräkning.

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

21

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid val den 19 juni 1936 av fullmäktige i riksbanken har för valperio- Fullmäktige
den 1936—1939 dels undertecknad Rooth fått sitt uppdrag såsom fullmäktig m'' m''
förnyat, dels ock till fullmäktig efter herr Viktor Larsson utsetts ledamoten
av riksdagens andra kammare Per Edvin Sköld.

Till suppleanter hava utsetts för tiden från valet, till dess nytt val under
år 1937 försiggått, bankrådet Harald Robert Wahlgren, ledamoten av riksdagens
andra kammare Per Conrad Jonsson och ledamoten av riksdagens
första kammare David Hansén.

Fullmäktige hava inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för resp. huvudkontoret
och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Amnér och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Björnsson.

Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt tjänstemannen
i 30:e lönegraden Erik Wilhelmsson.

Herr Sköld har den 28 september 1936 utnämnts till statsråd och chef
för handelsdepartementet, i anledning varav han jämlikt bestämmelserna i
30 § lagen för Sveriges riksbank och 16 § mom. 4 bankoreglementet frånträtt
befattningen såsom fullmäktig. Sedan förste suppleanten, herr Wahlgren,
anmält, att han icke önskade bliva inkallad att tjänstgöra såsom fullmäktig
annat än vid förfall för deputerad, hava fullmäktige beslutat, att
undertecknad Jonsson skulle inträda såsom fullmäktig i stället för herr Sköld.

Herr Örne har under år 1936 tjänstgjort 71 dagar.

Såsom suppleant har undertecknad Jonsson under året tjänstgjort 4 dagar.

Övriga av riksdagen valda suppleanter hava tjänstgjort, herr Wahlgren 115
dagar och herr Hansén 1 dag.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1937 hava fullmäktige för sin Val av dele -

del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

Vidare hava fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
utsett ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1937 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.

gerade för
riksdagens
verk m. m.

Utseende av
militieombudsman

och efterträdare
för
denne.

Val av ledamot
och
suppleant
i styrelsen
för flB. kreditkassan
av
år 1922.

Val av representant
i
nämnden
för fortlöpande

konjunkturundersökningar.

Styrelserna
för avdelningskontoren.

22 Bankoutskottets memorial Nr 1.

§ 3.

Sedan revisionssekreteraren Torsten Petersson på grund av utnämning till
generallotsdirektör och chef för lotsverket avsagt sig uppdraget att vara
riksdagens militieombudsman samt t. f. revisionssekreteraren Johan Hagander
på grund av Kungl. Maj:ts förordnande att vara ledamot, tillika vice ordförande,
i arbetsdomstolen, jämväl avsagt sig uppdraget att vara dennes
efterträdare, hava de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret den 5 november 1936 till militieombudaman
utsett byråchefen Frans Gustaf Sture Centerwall samt till efterträdare för
honom hovrättsrådet Carl Gustaf Ingemar Hellquist.

§ 4.

Vid förrättat val av en ledamot i styrelsen för aktiebolaget kreditkassan
av år 1922 jämte en suppleant för denne hava fullmäktige utsett till ledamot
undertecknad Rooth och till suppleant vice riksbankschefen Wilhelmsson.

§ 5.

Fullmäktige hava till representant för riksbanken i nämnden för fortlöpande
konjunkturundersökningar utsett undertecknad Rooth.

§ 6.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1936 följande
förändringar ägt rum.

Vid kontoret i Karlstad har förste suppleanten länsbokhållaren Harald
Lindell på egen begäran entledigats. Till suppleanter hava utsetts nuvarande
suppleanterna disponenten Axel Kjellander och direktören Gustaf Hemmingson
ävensom extra länsnotarien Bertil Geijer.

\ id kontoret i Kristianstad har i stället för fd. landskamreraren Ivan
Regner, vilken uppnått 70 års ålder, till ledamot av styrelsen utsetts förste
suppleanten handlanden Ossian Lindgren. Till suppleanter hava utsetts
nuvarande suppleanterna länsassessorn Richard Lundberg och lantbrukaren
Per Olsson.

Vid kontoret i Luleå har till andre suppleant utsetts tredje suppleanten
landssekreteraren Ragnar Sundberg samt till tredje suppleant direktören
Ernst Johan Sigfrid Bergström.

Vid kontoret i Mariestad har till verkställande styrelseledamot efter
Harald Lindwall, vilken uppnått stadgad pensionsålder, utsetts tjänstemannen
i 24:e lönegraden Thorsten Kjellgren. Andre suppleanten godsägaren
Per Carlander har på egen begäran entledigats. Till suppleanter hava
utsetts nuvarande suppleanterna lantbrukaren Georg Löfgren och fabrikören
Axel Fjellman ävensom köpmannen Johan Filip Lööf.

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

23

Vid kontoret i Norrköping har till verkställande styrelseledamot efter
Thorsten Wahlgren, vilken avlidit, utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden
därstädes Carl Dahl.

Vid kontoret i Umeå har till verkställande styrelseledamot för år 1937
utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden Hans Hanson.

Vid kontoret i Vänersborg har i stället för kamrern Robert Håkanson,
vilken under förra hälften av innevarande år uppnår 70 års ålder, till ledamot
av styrelsen utsetts andre suppleanten Bo Westhäll. Till suppleanter
i stället för Westhäll samt kronouppbördskassören Max Rehman och advokaten
Bertil Landberg, vilka båda sistnämnda på egen begäran entledigats,
hava utsetts köpmannen Eric Julius Lundborg, disponenten Folke Magnus
Simonsson och advokaten Sture Bernstone.

Vid kontoret i Växjö har i stället för tredje suppleanten Sven Wetterling,
vilken på egen begäran entledigats, utsetts byggmästaren Ernst Edvard
Peterson.

Vid kontoret i Östersund har i stället för handelsföreståndaren Olof 01ssoni
vilken på egen begäran entledigats, till tredje suppleant utsetts disponenten
John Gunnar Eriksson.

§ 7.

Sedan genom särskilda kungörelser den 26 juni 1936 Kungl. Majit förordnat
dels, att 16 § 1 mom. sista stycket av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, avseende avlöning under ledighet för sjukdom i
samband med havandeskap, skall upphöra att gälla, dels ock att 2 § i kungörelse
den 26 juni 1925 med tilläggsbestämmelser till förstnämnda kungörelse
skall hava viss ändrad lydelse, avseende beräknande av det avdrag
å lön, som skall vidkännas vid ledighet för havandeskap, hava fullmäktige
för riksbankens del i avvaktan på riksdagens beslut utfärdat provisoriska
bestämmelser för ernående av överensstämmelse med civilförvaltningens
avlöningsbestämmelser i dessa avseenden.

§ 8.

Delegerade för riksdagens verk hava utfärdat föreskrifter angående skyldighet
i vissa fall att förete läkarintyg för vinnande av anställning vid
riksdagens verk.

§ 9.

Med stöd av år 1935 verkställda sannolikhetsberäkningar rörande riksbankens
pensionsfond hava fullmäktige beslutit, att räntan å fonden för år
1936 skall beräknas efter 4 % samt att ett belopp av 96,300 kronor skall
debiteras fonden till bestridande av pensionskostnader.

Ang. vissa
provisoriska
avlöningsbestämmelser.

Ang. läkarintyg
för
vinnande av
anställning.

Riksbankens
pensionsfond.

24

Ban/coutsJcottets memorial Nr 1.

Riksbankens
fastigheter.

Riksbankens

ombyggnad.

Sedeltryc keriets nybyggnad.

Kontoret
i Göteborg.

Vissa
rörelsegrenar

m. m.

Deltagande i
emission av
obligationslån.

Kontoföring
för clearingnämnden.

Avbetal ningsiåne fonden.

§ 10.

Den ombyggnad och modernisering i bankhuset i Stockholm, vartill riksdagen
anvisat medel, är under utförande. Arbetena beräknas bliva avslutade
före utgången av första kvartalet 1937.

§ 11.

Inflyttning har ägt rum i den för sedeltryckeriet uppförda byggnaden i
Stockholm.

Kostnaden för byggnadens uppförande har, tomtförvärv oberäknat, uppgått
till 812,695 kronor 62 öre.

För ändamålet hade riksdagen anvisat ett anslag av 817,000 kronor.

I anledning av tryckeriets flyttning hava fullmäktige fastställt dels ny
instruktion och arbetsordning för sedeltyckeriet samt ny instruktion för
kontrollanten vid sedeltryckeriet och sedelkontoret dels även nya tjänstgöringsstadgar
såväl för sedelkontoret, som numera är beläget inom tryckeribyggnaden,
som även för sedelförstöringsavdelningen, vilken tidigare utgjort
en del av sedelkontoret.

§ 12.

Den utredning rörande ombyggnad av riksbankens fastighet i Göteborg,
som omförmälts i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1936 års
riksdag, pågår alltjämt.

§ 13.

Riksbanken har under nästlidet år såsom kommissionär deltagit i emissionen
av dels svenska statens 3 procent amorteringslån av den 1 februari 1937
å nom. 126,000,000 kronor, dels svenska statens 3 procent amorteringslån av
den 1 mars 1937 å nominellt 105,000,000 kronor, dels ock 1936 års premieobligationslån
å nominellt 120,000,000 kronor.

De två förstnämnda emissionerna avsågo konvertering av uppsagda lån.
Av premieobligationslånet skulle 100,000,000 kronor avse konvertering av
1931 års premieobligationslån samt återstoden 20,000,000 kronor nyteckning.

Därjämte har riksbanken deltagit i emissionen av Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas 374 procent obligationslån av år 1937 å nom. 60,000,000
kronor.

§ 14.

Jämväl under år 1936 har riksbanken fungerat såsom clearingnämndens
bankförbindelse för clearingarna med Tyskland och Italien och såsom
clearingkontorets bankförbindelse för clearingarna med Turkiet, Estland
och Lettland.

§ 15.

Räntan för lån från avbetalningslånefonden har under år 1936 utgjort
372 procent.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

25

I anledning av riksdagens beslut om ändring av 7 § i reglementet för
riksbankens styrelse och förvaltning från och med den 1 januari 1937, avseende
grunderna för utlåningen från fonden, hava nya detaljbestämmelser
utarbetats angående ifrågavarande utlåningsrörelse. Därjämte hava fullmäktige
i samband härmed fastställt ny lydelse av vissa tjänstgöringsstadgar
angående rörelsen.

§ 16.

Jämlikt gällande kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser Spannmålsför
lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån kredJlf°n''
från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till 3 procent.

Räntan å lån från fonden utgjorde under nästförflutna konsumtionsår
3 V2 procent.

§ 17.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.

Därjämte har inventering av behållningarna i huvudkontorets samtliga
förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar av sedlar
och sedelpapper verkställts.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,
av undertecknad Booth vid kontoren i Göteborg och Visby,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Härnösand, Luleå, Sundsvall och
Ostersund,

av undertecknad Björnsson vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Linköping, Norrköping, Umeå och Västerås,

av fd. bankofullmäktigen Viktor Larsson vid kontoren i Malmö, Halmstad,
Jönköping, Kristianstad, Mariestad, Nyköping, Uppsala, Vänersborg och
Växjö, samt

Inspektioner
och
undersökningar.

av vice riksbankschefen Wilhelmsson vid kontoret i Örebro.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa .hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

§ 1H.

Fullmäktige hava i föregående berättelser meddelat, att utredning påginge Maskintlllrörande
tillverkningskostnaden för sedelpapper vid Tumba bruk. Denna ut- ver^g^f/ av
redning har nu utvidgats till att omfatta jämväl frågan, huruvida föränd- papper.
ringar böra vidtagas beträffande riksbankens sedeltyper.

§ 19.

I enlighet med bankoutskottets beslut hava fullmäktige låtit verkställa Mariestadsytterligare
utredning av frågan örn förflyttning av avdelningskontoret i f^flyttning
Mariestad samt därmed sammanhörande förhållanden. Framställning i ämnet
kommer att avlåtas till bankoutskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 1.

3

26

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Skärpning
av lag om
förbud mot
efterbildning
av
penningsedel.

Siffer uppgifter.

Berättelser
ang. avdelningskontoren
m. m.

§ 20.

I anledning av den i fullmäktiges berättelse till 1936 års bankoutskott
omnämnda framställningen till justitieombudsmannen örn skärpning av bestämmelserna
i lagen örn förbud mot efterbildning av penningsedel har
justitieombudsmannen framlagt ifrågavarande spörsmål för Kungl. Maj:t;
och är ärendet för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

§ 21.

För riktigheten av de å sid. 10—20 lämnade sifferuppgifterna ansvara
tf. föreståndaren för räkenskapsavdelningen Viktor Rydin och tjänstemannen
G. Gunnarson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive
kontrasignerat ifrågavarande räkningar.

§ 22.

Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1936 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1935.

I fråga om avdelningskontoren i Malmö och Luleå äro framställningar
gjorda örn avskrivning av vissa inom linjen förda fordringar. Dessa framställningar
hava i vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna;
och hava fullmäktige för sin del icke något att erinra mot att
ifrågavarande fordringar avskrivas.

Stockholm den 14 januari 1937.

ADOLF af JOCHNICK.

Ivak Rooth. A. Ahnée.

Sten Stendahl. Petrus Nilsson.

Edv. Björnsson.
Conrad Jonsson.

Carl Törnebladh.

Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

37*121