Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 19 januari 1937 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bänkens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1936, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 19 januari 1937.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Ehrnberg, Lindley, Leffler, Johansson i Friggeråker,
Ström i Lidköping, Bjurström och Berling;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg, K. A.
Westman, Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman och Frankenberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Fr 1.
1
Bankoutskottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1936.
Den politiska oro, som även år 1936 härskat i världen, har påverkat den
allmänna ekonomiska utvecklingen väsentligen i två riktningar. Å ena
sidan hava de osäkerhetsmoment och störningar, som denna oro föranlett,
utövat ett ogynnsamt inflytande på den världsekonomiska situationen. Å
andra sidan har den stegrade rustningsverksamhet, som den politiska spänningen
givit upphov till, verkat stimulerande på konjunkturutvecklingen.
I stort sett ha de faktorer, som understött en fortsatt gynnsam utveckling
av konjunkturerna, varit dominerande. Det allmänna ekonomiska läget
i världen har därför under året avsevärt förbättrats.
I Förenta staterna och Tyskland har den industriella produktionen under
årets tre första kvartal kraftigt expanderat, och den redovisade arbetslösheten
har starkt nedgått. Samma tendenser hava gjort sig gällande i
England, ehuru produktionsökning och arbetslöshetsminskning ej varit så
markerade. I Frankrike förekom t. o. m. tredje kvartalet ej någon avsevärd
produktionsstegring, och antalet arbetslösa uppvisade en ej obetydlig
ökning. Under fjärde kvartalet, efter francens devalvering, torde dock sysselsättningen
även i detta land hava förbättrats.
Den markerade återhämtningen i priserna på världsmarknaden har varit
ett betydelsefullt led i konjunkturförbättringen. Prisstegringen för råvaror
har spelat en avsevärd roll för de transoceana länderna.
Möjligheterna att genom kontrollerande och restriktiva åtgärder hindra
uppsvingets utveckling till en osund, av spekulativa faktorer betingad högkonjunktur
ha diskuterats, framför allt i England och Förenta staterna. Ett
steg i dylik riktning har tagits i sistnämnda land därigenom att de till
Federal reserve systemet anslutna bankerna ålagts att hålla mellan lOVs
och 19''/2 procent av summan av avista depositioner och 47a procent av
summan av depositioner på tid såsom reserver i Federal reserve bankerna.
Då dessa procentsatser tidigare voro respektive mellan 7 och 13 samt 3
procent, innebär detta steg en höjning av reservfordringarna med 50 procent.
Det har tagits under övervägande i Förenta staterna, huruvida ej
en förnyad skärpning av föreskrifterna angående bankernas reserver borde
översikt
över det
allmänna
ekonomiska
läget.
4
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utvecklingen
på
valutamark
nåd en.
I slutet av september övergavs i Frankrike den tidigare rådande guldpariteten
för francen. Någon ny paritet fastslogs ej, utan francens guldinnehåll
tilläts variera mellan vissa bestämda gränser. En depreciering på
omkring 30 procent kom till stånd. Liknande åtgärder vidtogos i Schweiz
och Tjeckoslovakien. I Italien fastställdes en ny, lägre guldparitet för bran;
en ytterligare minskning av brans guldinnehåll med intill 10 procent är
möjlig på administrativ väg. Den holländska Hormén frigjordes från guldet
och bley en fri valuta. Florinen har därefter hållits på en ungefär 20 procent
lägre nivå än tidigare. Lettland knöt sin valuta till pundet i samband
med en depreciering, som återställde den före september 1931 rådande
pundkursen. Även den grekiska valutan anslöts till pundet till en kurs,
som innebar en obetydlig depreciering.
I samband med den franska devalveringen utfärdade regeringarna i England,
Förenta staterna och Frankrike likalydande förklaringar, i vilka som
gemensamt mål för den monetära politiken angavs upprätthållande av jämvikt
och stabilitet på den internationella valutamarknaden. Belgiska regeringen
anslöt sig omedelbart till dessa förklaringar. Förenta staterna, England
och Frankrike gjorde vissa utfästelser, som avsågo ett underlättande
av den internationella guldhandeln. Motsvarande utfästelser gjordes sedermera
av Belgien, Holland och Schweiz, samtidigt med att även de båda
sistnämnda länderna uttryckte sin anslutning till ovan nämnda förklaringar.
Läget på valutamarknaden belyses av följande översikter.
Vissa noteringar å Londonmarknaden.
(Medeltal.)
Avista kurs å
Francs (Paris) |
Dollars |
Guldpris |
|
(hela året)....... |
....... 74.27 |
4.90 |
142.12 |
mars .......... |
4.97 |
140.98 |
|
inni .......... |
....... 76.14 |
5.02 |
138.69 |
september........ |
....... 76.761) |
5.05 |
137.99 |
december........ |
....... 105.14 |
4.91 |
141.69 |
*) 1—25 september 1936.
Avista växelkurser i Stockholm.
(Medeltal.)
100 francs |
1 dollar |
1 pund |
100 riksmark |
100 riksmark |
|
1935 (hela året)....... |
26.21 |
3.9652 |
19.401 |
160.04 |
159.19 |
1936 mars........... |
25.96 |
3.9097 |
19.401 |
158.35 |
157.92 |
juni............ |
25.54 |
3.8727 |
19.400 |
156.35 |
155.40 |
september....... |
25.351) |
3.8550 |
19.400 |
155.il |
154.41 |
december........ |
18.50 |
3.9610 |
19.400 |
159.77 |
158.74 |
*) 1—25 september 1936.
Bankoutskottets memorial Nr 1. 5
Riksbanken har ej funnit anledning att vidtaga någon förändring av
pundkursen.
Riksbankens och affärsbankernas guldbebållning samt utländska tillgodohavanden
framgå av följande tabell:
Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden-1)
(Miljoner kronor, vid månadens slut.)
Riksbankens guld-innehav |
Riksbankens utländska tillgodohavanden |
Affärsbankernas utländska tillgodohavanden |
||||
metal- liska kassan |
övrigt guld |
netto |
därav utländska stats- papper |
netto |
därav utländska obliga- tioner |
|
1929 dec.......... |
244.7 |
_ |
265.3 |
51.4 |
318.0 |
135.4 |
1935 dec.......... |
407.8 |
— |
629.0 |
68.4 |
230.3 |
116.o |
1936 mars........ |
430.o |
24.o |
575.4 |
68.4 |
220.1 |
112.5 |
i lini......... |
432.5 |
76.7 |
495.5 |
76.i |
259.9 |
137.2 |
sept.......... |
435.5 |
90.i |
556.3 |
72.o |
257.9 |
126.5 |
dec.......... |
459.4 |
69.8 |
717.0 |
70.4 |
Följande tablå visar några av de viktigaste posterna i Sveriges betalningsbalans
med utlandet.
Utvecklingen av handelsbalans och långa kapitalrörelser})
(Miljoner kronor.)
Utrikeshandel2) |
Handel med värdepapper3) |
Summa |
|||||
Import |
Export |
Import- (—) export- ( + ) |
Import |
Export |
Import- (—) export- (+) |
Import- (—) export- ( + ) |
|
1935 . |
1,333 |
1,163 |
— 170 |
100 |
113 |
+ 13 |
— 157 |
1936 . |
1,469 |
1,362 |
— 107 |
196 |
143 |
— 53 |
— 160 |
’) Eiksbanken redovisar sitt guld till ett pris, motsvarande 2,480 kronor per kilogram
fint guld. De utländska valutorna upptagas till kurser omkring de gamla pariteterna,
därav pund sterling till en kurs av 18:— kronor. Därför äro uppgifterna angående riksbankens
tillgodohavanden i guld och utländska valutor ej direkt jämförbara med uppgifterna
angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska valutor. En jämförelse
mellan nämnda uppgifter och uppgifterna angående handelsbalans och långa kapitalrörelser
fordrar jämväl ett beaktande av dessa förhållanden.
2) Enligt den preliminära handelsstatistiken. Uppgifterna avse tiden januari—november.
8) Uppgifterna gälla köp och försäljning av värdepapper genom banker under tiden januari—november
och genom fondhandlare under de tre första kvartalen. De motsvara
sålunda ej den totala in- och utförseln av värdepapper, och böra därför begagnas med
iakttagande av att en viss ofullständighet är för handen.
6
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Sveriges kortfristiga fordringsöverskott i utlandet minskades under årets
första del, vilket torde sammanhänga med underskott i handelsbalansen samt
med stegrad import av särskilt utländska värdepapper. Under senare delen
av året har fordringsöverskottet åter vuxit; denna tillväxt har uteslutande
fallit på riksbanken. Affärsbankerna ha genom att överföra en del av sina
utländska tillgodohavanden på riksbanken minskat sin fordran på utlandet.
En del av riksbankens valutareserv torde under den närmaste tiden komma
att tagas i anspråk genom den ytterligare skuldåterbetalning till utlandet,
som såväl från statens som från vissa kommuners och institutioners sida
kan väntas ske.
Riksbanken har med hänsyn till önskvärdheten av att fördela sina risker
i ej obetydlig utsträckning ökat sin guldbehållning.
Utvecklin- Den svenska penningmarknaden har under år 1936 förblivit lätt. Riks3fnhemska
bankens diskonto, ävensom dess övriga räntesatser, ha varit oförändrade.
marknaden. Ej heller affärsbankerna ha vidtagit några ränteförändringar. Vissa sparbanker
i Göteborgs och Bohus län, däribland de större sparbankerna, höjde
under sommaren sina inlåningsräntor med 1/t eller från 2 7* till 2s/h procent.
Vid årsskiftet företogo flera sparbanker ränteförändringar. Sålunda återgingo
de större sparbankerna i Göteborgs och Bohus län till de lägre räntesatserna,
och sparbankerna i Stockholm sänkte likaledes sina inlåningsräntor
med V* till 21/» procent.
Produktionens och arbetslöshetens tillika med prisernas utveckling i Sverige
belyses i följande sammanställningar.
Industriell produktion och arbetslöshet.
Industriförbundets produktionsindex (1935 = 100.)
Massa- och pappers- industri |
Järn- och stål- industri |
Maskin- industri |
Livs- medels- industri |
Textil-och |
General- index |
Arbetslös-heten inom |
|
1935 (medeltal) |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
15.i |
1936 1 kv. . . . |
103 |
102 |
106 |
101 |
106 |
104 |
10.6 |
2 kv____ |
105 |
105 |
112 |
102 |
108 |
106 |
9.o |
3 kv. . . . |
109 |
108 |
114 |
107 |
108 |
109 |
8.o |
okt/nov...... |
112 |
113 |
118 |
109 |
110 |
112 |
Bankoutskottets memorial Nr 1.
7
Partiprisutvecklingen.
(Bas: 1929 = 100.)
Import |
Export |
Kåvaror |
Halv- fabrikat |
Hel- fabrikat |
Total |
|
1935 (medeltal) |
78 |
80 |
84 |
85 |
81 |
83 |
4 kv. . . . |
81 |
80 |
86 |
87 |
81 |
84 |
1936 1 kv____ |
80 |
82 |
85 |
87 |
82 |
84 |
2 kv. . . . |
80 |
83 |
84 |
87 |
83 |
84 |
3 kv. . . . |
82 |
87 |
86 |
89 |
85 |
86 |
okt/nov...... |
CO OI |
92 |
89 |
91 |
86 |
88 |
Riksbankens konsumtionsprisindex.
(Bas: September 1931 = 100.)
Födo- och |
Bränsle |
Bostad |
Bekläd- nad |
Inventa- rier |
Övriga utgifter |
General- index |
|
1935 (medeltal) |
105.4 |
94.7 |
96.6 |
97.8 |
98.i |
97.8 |
100.5 |
4 kv. . . . |
106.8 |
95.6 |
96.3 |
97.3 |
97.6 |
97.o |
100.8 |
1936 1 kv____ |
107.6 |
96.5 |
96.3 |
97.7 |
97.4 |
97.2 |
101.1 |
2 kv. . . . |
108.3 |
95.9 |
95.4 |
98.i |
97.4 |
97.i |
101.3 |
3 kv. . . . |
106.9 |
95.7 |
95.4 |
98.4 |
97.6 |
97.2 |
100.9 |
4 kv. . . . |
107.1 |
96.8 |
95.4 |
98.7 |
98.i |
97.4 |
101.2 |
Produktionsutvidgningen har som synes varit anmärkningsvärt jämnt fördelad
mellan de olika industrigrupperna. Till grund för stegringen av produktionen
inom livsmedels- samt textil- och sömnadsindustri torde huvudsakligen
ligga den ökade köpkraft, som tillförts konsumenterna i samband
med den utvidgade sysselsättningen och i någon mån genom höjda löner.
Massa- och pappersindustriernas stegrade livaktighet är väsentligen baserad
på de förbättrade avsättningsmöjligheterna utomlands. Ökningen av järnoch
stålindustriens produktionsvolym grundar sig delvis på en ökad försäljning
till utlandet. Behovet inom landet har medfört en avsevärd stegring
av importen av järn och stål.
Arbetslöshetssiffrorna hava kraftigt reducerats. Icke desto mindre kvarstår
i en del industrigrenar, framför allt inom stenhuggeri- och sågverksindustri,
en viss arbetslöshet. Denna arbetslöshet är av betydligt större omfattning
inom vissa distrikt än inom andra. Inom några grupper, såsom
elektrisk industri, järnindustri och mekanisk verkstadsindustri, gör sig däremot
en viss brist på yrkesutbildade arbetare gällande.
“ BanTcoutsleottets memorial Nr 1,
Partiprisnivån i Sverige har år 1936 varit stigande. Exportvarornas prisstegring,
mest framträdande för trävaror och pappersmassa, synes hava varit
något kraftigare än importvarornas, vilket innebär en svagt förbättrad bytesrelation
med utlandet.
Generalindextalet för partipriserna på den inhemska marknaden har stigit
omkring 5 procent under året. Kemisk-tekniska råvaror och fabrikat, läderindustriens
råvaror och produkter samt gödningsmedel ha ej deltagit i denna
prisstegring, som eljest varit tämligen jämnt fördelad på de olika varugrupperna.
Sålunda stego såväl indextalen för råvaror som för hel- och
halvfabrikat ungefär lika mycket som generalindex.
Beträffande detaljhandelspriserna ha födo- och njutningsämnen samt bränsle
och lyse under år 1936 genomgående, utom möjligen beträffande specerier
och kolonialvaror, legat på en i förhållande till föregående år något högre
nivå. De övriga varugrupperna, som ingå i riksbankens konsumtionsprisindex,
uppvisa mycket små prisförändringar.
Årsresul
tatet.
Riksbankens rörelse visar en nettovinst på 2,751,025: 81 kronor, varav
1,116,914: 43 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1935 redovisade nettovinsten utgjorde 4,269,233: 35 kronor, varav från avbetalningslånefonden
1,251,225: 89.
Vid bokslutets uppgörande har det av riksbanken redovisade guldet liksom
föregående år upptagits till ett pris motsvarande 2,480 kronor per kilogram.
Innehavet av utländska valutor har liksom i 1935 års bokslut upptagits
till kurser omkring de gamla pariteterna, därav pund sterling till en
kurs av 18: - - kronor. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna
vid inköp av guld och valutor har även under 1936 belastats ett särskilt
konto, kursdifferenskontot, vilket även krediterats skillnaden mellan försäljnings-
och bokföringspriserna vid försäljning av guld och valutor.
I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1936 har saldot å kursdifferenskontot
balanserats såsom tillgång med 241,291,645: 24 kronor. Motsvarande
saldo utgjorde vid föregående årsskifte 141,551,391:49 kronor.
Den avsevärda ökningen av kursdifferenskontot under år 1936 beror därpå,
att riksbankens guld- och valutainnehav ökats.
Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången
av 1936 gällande kurser, skulle saldot å kursdifferenskontot minskas
med 55,741,523:46 kronor. För utjämning av återstoden av saldot,
185,550,121:78 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet
gällande guldpris i London av 237,8 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.
Denna utgjorde den 31 december 1936 529,204,505: 72 kronor. Därav
förvarades i utlandet 138,692,794: 39 kronor.
Vinst- och
förlusträkning.
10
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust -
DEBET.
(Utgifter och förluster)
Lånerörelsen.
Räntor på checkräkning...............
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda lånefordringar
(ej avbetalningslån)..........
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer . . .
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden .........................
Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner ..........................
Ersättningar för flyttningskostnader........
Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid
samtliga kontor...................
Arvoden åt tjänstemän å utrikesavdelningen
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .
Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .
Premier till chaufförerna..............
Läkarvård och begravningshjälp..........
Vikariatsersättningar.................
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av
riksbankens mynt- och medaljsamling.....
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
i Göteborg och Malmö..............
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor .
» » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg
» » » » » » Malmö .
> > > » » »Luleå . .
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................
läkarvård och begravningshjälp.........
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmästare
.........................
Bidrag till utländska studieresor........
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göteborg
.........................
Arvoden över stat..................
Pensionsstat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riksbanken
........................
Transport
1935 |
1 |
9 |
3 6 |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
145 |
17 |
7 |
33 |
||
400 |
— |
— |
— |
||
7,637 |
33 |
7,637 |
33 |
||
136,041 |
07 |
139,591 |
72 |
||
11,510 |
26 |
7,554 |
79 |
147,146 |
51 |
2,404,731 |
69 |
2,462,131 |
34 |
||
4,223 |
99 |
18,646 |
57 |
||
14,250 |
73 |
19,162 |
60 |
||
10,812 |
47 |
9,268 |
43 |
||
5,870 |
03 |
5,788 |
71 |
||
1,000 |
— |
1,000 |
— |
||
1,000 |
— |
2,083 |
80 |
||
52,102 |
58 |
50,113 |
44 |
||
600 |
— |
3 |
23 |
||
15,000 |
_ |
15,000 |
_ |
||
82,800 |
— |
82,800 |
— |
||
3,200 |
— |
3,200 |
— |
||
2,000 |
— |
2,000 |
— |
||
800 |
— |
800 |
— |
||
289,830 |
74 |
289,952 |
45 |
||
7 |
— |
656 |
— |
||
2,317 |
80 |
2,498 |
27 |
||
4,000 |
— |
3,750 |
— |
||
100 |
_ |
100 |
_ |
||
10,512 |
07 |
2,072 |
54 |
2,971,027 |
38 |
*) 194,179 |
99 |
*) 149,305 |
89 |
||
3,255,072 |
92 |
— |
— |
3,275,124 |
44 |
0 Anm.: Härjämte har till pensioner frän pensionsfonden utgått för 1986 kr. 48,160: —.
• ■ ■ • » ■ • * 1986 » 96,800: —.
räkning år 1936,
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
11
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar . . .........
• » hypoteks- och kommunlån.......
» » kredit i checkräkning..........
Avgifter för » > » ..........
Inkasseringsavgifter och provisioner.......
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......
Utdelning å aktier..................
Svenska statspapper och obligationer.
Räntor..........................
Vinst vid utlottning och försäljning.......
Övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................
slutna ........................
Ersättning från clearingnämnden.........
Provisioner och tillfälliga räntor..........
Pappersmagasinet...................
Inom linjen förda postvaxlar...........
Ersatta förskingrade medel.............
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret.................
vid avdelningskontoren..............
Transport
1935 |
19 3 6 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
289,901 |
98 |
331,361 |
36 |
||
784,331 |
56 |
659,488 |
61 |
||
60,054 |
68 |
79,598 |
95 |
||
10,501 |
25 |
7,932 |
— |
||
1,076 |
83 |
851 |
11 |
||
1,322 |
— |
4,883 |
78 |
1,084,115 |
81 |
3,717,740 |
98 |
5,166,889 |
25 |
||
192,067 |
20 |
188,833 |
26 |
5,355,722 |
51 |
2,226,546 |
30 |
795,197 |
06 |
||
1,609,560 |
72 |
5,995 |
11 |
801,192 |
17 |
166,942 |
84 |
161,512 |
73 |
||
258 |
30 |
593 |
— |
||
— |
— |
30,000 |
— |
||
64,388 |
83 |
156,936 |
10 |
||
3,833 |
26 |
918 |
74 |
||
12,298 |
20 |
— |
— |
||
352 |
60 |
550 |
— |
||
1,600 |
_ |
1,466 |
35 |
||
282,337 |
82 |
275,330 |
62 |
627,307 |
54 |
9,425,115 |
35 |
— |
— |
7,868,33803 |
12 JBanhoutsTeottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust -
DEBET. |
1935 |
19 3 6 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Dyrtidstillägg: Transport |
3,255,072 |
92 |
3,275,124 |
44 |
||
Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks- |
||||||
chefen........................ |
3,572 |
4,059 |
||||
Å avlöningar och arvoden i riksbanken..... |
251,275 |
285,913 |
||||
Till i. d. befattningshavare vid riksbanken . . . |
23,854 |
26,657 |
||||
» pensionärer, tillhörande riksbankens änke- |
||||||
och pupillkassor m. fl............. |
20,736 |
— |
21,679 |
|||
» riksbankens befattningshavare å vid andra |
||||||
statens verk uppburna arvoden....... |
99 |
— |
96 |
— |
338,404 |
|
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet: |
||||||
Inventarier och deras underhäll........... |
44,014 |
35 |
43,342 |
37 |
||
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och |
||||||
gårdar ........................ |
78,726 |
37 |
76,268 |
42 |
||
Fastighetsunderhåll.................. |
56,676 |
46 |
57,517 |
89 |
||
Kontorshyra...................... |
14,700 |
— |
14,700 |
— |
||
Värme och belysning................ |
130,152 |
37 |
112,148 |
68 |
||
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar |
51,023 |
78 |
36,958 |
65 |
||
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning, |
||||||
tidningar, böcker o. d............... |
63,911 |
58 |
53,624 |
69 |
||
Annonser och kungörelser.............. |
19,345 |
28 |
25,779 |
99 |
||
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. . |
295,951 |
16 |
309,420 |
74 |
||
Lagsöknings- och rättegångskostnader...... |
1,159 |
79 |
*) - |
— |
||
Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . . |
14,198 |
61 |
12,603 |
55 |
||
Kostnader för soliditetsupplysningar....... |
31,609 |
90 |
31,020 |
84 |
||
Transportkostnader.................. |
7,747 |
60 |
6,840 |
14 |
||
Diverse utgifter vid samtliga kontor ......... |
76,000 |
07 |
79,641 |
63 |
||
*) Avgår: Inbetalningar utöver utbetalningar |
859,867 |
59 |
||||
för lagsöknings- och rättegångskost- |
||||||
nader under 1936 ........... |
122 |
60 |
859,744 |
99 |
||
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud- |
||||||
kontoret: |
||||||
Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers- |
||||||
bruk utöver av bruket gottgjorda belopp .... |
524,721 |
54 |
497,349 |
02 |
||
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen..... |
3,301 |
30 |
5,260 |
60 |
||
Förlag för löpande utgifter vid riksbankens sedel- |
||||||
tryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda belopp |
470,127 |
74 |
622,352 |
85 |
||
Sedelförstöring..................... |
417 |
68 |
1,282 |
91 |
||
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . . |
3,633 |
90 |
2,040 |
46 |
||
Renhållning inom bankhuset............ |
17,810 |
27 |
18,353 |
68 |
||
Bevakning av » ............ |
28,320 |
— |
27,370 |
80 |
||
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion |
||||||
och inventering av avdelningskontoren .... |
9,120 |
15 |
9,558 |
30 |
||
Diverse reseersättningar............... |
7,737 |
49 |
7,567 |
31 |
1,191,135 |
93 |
övriga utgifter och förluster: |
||||||
Ränta å pensionsfonden h 4 %........... |
99,948 |
79 |
104,286 |
31 |
||
Avgifter till » (för senare delen av år 1935) |
41,020 |
— |
83,000 |
— |
||
Sedeltryckeriets nybyggnadskonto......... |
401,680 |
25 |
51,893 |
79 |
||
Anni.: För sedeltryckeriets nybyggnad hava de |
||||||
sammanlagda kostnaderna under 1935 utgjort |
||||||
kr. 509,429:21, varav kr. 107,748: 96 bestritts av |
||||||
medel, som erhållits vid försäljning av riksban- |
||||||
kens fastighet i Visby. |
||||||
Huvudkontorets ombyggnadskonto......... |
— |
— |
234,762 |
69 |
||
Transport |
6,047,665 35| |
473,942 |
79 |
5,664,409|36 |
Bankoutskottets memorial Nr 1. 13
räkning (forts.).
1935 |
1 |
9 3 6 |
||||
KREDIT. |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
Transport |
9,425,115 |
35 |
7,868,338 • |
03 |
||
Transport |
9,425,115 |
35 |
— |
— |
7,868,338 |
03 |
14 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust -
DEBET. |
1935 |
1 |
9 3 6 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Transport |
6,047,665 |
35 |
473,942 |
79 |
5,664,409 |
36 |
Bidrag enl. bankoreglementets § 22 mom. 1 och 2 |
28,586 |
— |
28,705 |
71 |
||
Diverse ......................... |
455 |
23 |
522 |
12 |
||
Kostnader för guldtransporter........... |
315,441 |
24 |
41,559 |
17 |
||
» t probering av guldplantsar .... |
14,960 |
07 |
25,087 |
50 |
569,817 |
29 |
6,407,107 |
89 |
6,234,226 |
65 |
|||
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . . |
3,018,007 |
46 |
1,634,111 |
38 |
||
Summa |
9,425,115 |
35 |
7,868,338 |
03 |
||
Avbetalningslånefondens |
||||||
DEBET. |
||||||
Inom linjen förda lån................ |
1,784 |
35 |
3,500 |
74 |
||
Saldo, vinst...................... |
1,251,225 |
89 |
1,116,914 |
43 |
||
Summa |
1,253,010 |
24 |
1,120,415 |
17 |
||
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor |
4,269,233 |
35 |
2,751,025 |
81 |
Bankoutskottets memorial Nr 1. 15
räkning (forts.)-
1935 |
1 |
9 3 6 |
||||
KREDIT. |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
Transport |
9,425,115 |
35 |
7,868,338 |
03 |
||
Summa |
9,425,115 |
35 |
— |
— |
7,868,338 |
03 |
vinsträkning. |
||||||
KREDIT. |
||||||
Räntor.......................... |
1,250,402 |
92 |
1,119,489 |
73 |
||
Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe- |
||||||
talningslån...................... |
2,607 |
32 |
925 |
44 |
||
Summa |
1,253,010 |
24 |
1,120,415 |
17 |
16
BanJcoutsicottets memorial Nr 1.
Utgående
Utgående
balans
räkning.
1935 |
19 3 6 |
|||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
DEBET. |
||||||
(Tillgångar och fordringar) |
||||||
Kassa. |
||||||
Metallisk kassa: |
||||||
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank) |
||||||
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention |
45,626,310 |
— |
45,625,710 |
— |
||
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt |
300,673,994 |
12 |
285,506,211 |
88 |
||
Utländskt guldmynt.............. |
61,482,436 |
62 |
128,293,620 |
86 |
459,425,542 |
74 |
Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska |
||||||
kassan...................... |
— |
— |
69,778,962 |
98 |
||
Annan kassatillgång. |
||||||
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention |
||||||
ävensom kopparnickelmynt........ |
880,266 |
40 |
1,569,180 |
59 |
||
Aldre svenskt silvermynt.......... |
1,203 |
45 |
553 |
— |
||
Brons-, järn- och kopparmynt........ |
41,656 |
78 |
30,695 |
46 |
||
Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m. |
8,445,672 |
67 |
12,198,032 |
27 |
||
Utländska bankers sedlar.......... |
82,647 |
56 |
82,967 |
83 |
13,881,429 |
15 |
Statspapper och obligationer. |
543,085,934 |
87 |
||||
Svenska statspapper............. |
28,500,250 |
— |
28,678,334 |
80 |
||
Andra svenska obligationer......... |
4,085,950 |
— |
4,594,474 |
92 |
||
Utländska statspapper............ |
68,400,000 |
— |
70,419,375 |
— |
||
Beräknade räntor............... |
719,325 |
52 |
770,976 |
85 |
104,463,161 |
57 |
Lånerörelsen. |
||||||
Diskonterade växlar.............. |
11,931,369 |
— |
12,160,176 |
37 |
||
Hypoteks- och kommunlån......... |
24,979,712 |
27 |
21,707,467 |
— |
||
Kredit i checkräkning ............ |
5,096,317 |
13 |
3,607,262 |
93 |
||
På indrivning beroende medel....... |
— |
— |
390 |
— |
37,475,296 |
30 |
Utrikesrörelsen. |
||||||
Köpta växlar, betalbara i utlandet..... |
365,318,847 |
43 |
390,743,781 |
77 |
||
Fordran i löpande räkning hos utländska |
||||||
banker och bankirer............ |
206,880,263 |
33 |
258,780,361 |
85 |
649,524,143 |
62 |
Kursdifferenskonto...... |
141,551,391 |
49 |
241,291,645 |
24 |
||
Diverse räkningar...... |
2,333,287 |
15 |
1,262,503 |
65 |
||
Summa |
1,277,030,900 |
92 |
— |
- |
1,577,102,685 |
25 |
Avbetalningslånefondens |
||||||
DEBET. |
||||||
Utestående avbetalningslån......... |
31,620,747 |
78 |
32,057,606 |
50 |
||
På checkräkning i riksbanken innestående |
||||||
outlånad fond................ |
12,379,255 |
22 |
11,942,393 |
50 |
||
Summa |
44,000,000 |
— |
44,000,000 |
— |
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
17
balansräkning.
1935 |
1 |
9 3 6 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
785,915,850 |
59 |
892,997,423 |
72 |
||
1,919,697 |
64 |
7,208,294 |
64 |
||
179,709,374 |
12 |
277,932,048 |
04 |
||
181,352,303 |
07 |
293,936,344 |
46 |
||
21,457,965 |
04 |
15,401,262 |
83 |
587,269,655 |
33 |
943 |
90 |
1,902 |
37 |
||
11,627,550 |
93 |
2,965,259 |
10 |
||
120,666 |
88 |
120,666 |
88 |
||
55,012 |
49 |
55,012 |
49 |
||
227 |
19 |
227 |
19 |
||
3,959 |
98 |
4,243 |
27 |
180,149 |
83 |
17,279,215 |
50 |
10,292,393 |
24 |
||
50,000,000 |
50,000,000 |
||||
20,000,000 |
— |
20,000,000 |
— |
||
2,604,777 |
66 |
2,703,225 |
28 |
||
714,122 |
58 |
733,355 |
93 |
||
4,269,233 |
35 |
2,751,025 |
81 |
76,187,607 |
02 |
1,277,030,900 |
92 |
_ |
— |
1,577,102,685 |
25 |
44,000,000 |
44,000,000 |
— |
|||
44,000,000 |
— |
44,000,00( |
— |
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.
Postväxelräkning
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter
j » bankaktiebolag ....
övriga medel ...........
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker och bankirer
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 4‘/»j£ ränta .
i » 4 > »
i » 3 > *
Ej uttagna räntor på förestående obliga
tioner....................
Diverse räkningar.
Kapitalbalans.
Grundfond........
Reservfond........
Pensionsfond ......
Balanserade vinstmedel:
från föregående år . .
vinst för året .....
"Anm.: Värdet av riksbankens fasta och
lösa egendom finnes ej upptaget blanc
gångar, som ingå i förestående kaj
balans.
Summa
ställning den 31 december 1936.
KREDIT.
fond .
Summa
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 1.
18
Bankoiitskottets memorial Nr 1.
Inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1935 och
1936 års slut.
1935 |
1936 |
|||
Tillgångar. |
Kronor |
Kronor |
||
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre- |
||||
missväxlar m. m....................... |
5,193 |
U |
4,274 |
40 |
Riksbankens mynt- och medaljsamling.......... |
33,226 |
22 |
33,226 |
22 |
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens |
||||
slut enligt nedanstående specifikation......... |
13,476,000 |
— |
14,851,000 |
— |
Aktier i Internationella Banken*).............. |
1,800,000 |
— |
1,800,000 |
— |
Summa |
15,314,419 |
36 |
16,688,500 |
62 |
*) Anni.: Riksbankens innehav av aktier i Interna-tionella Banken utgör nominellt Schw. Frea. 10,000,000: —. |
||||
Stockholm: bankhuset................... |
4,250,000 |
— |
4,250,000 |
— |
sedeltryckeriet................ |
— |
— |
1,200,000 |
— |
Göteborg........................... |
800,000 |
— |
800,000 |
— |
Malmö............................. |
425,000 |
— |
425,000 |
— |
Falun............................. |
185,100 |
— |
185,100 |
— |
Gävle............................. |
250,000 |
— |
250,000 |
— |
Halmstad........................... |
375,000 |
— |
375,000 |
— |
Härnösand.......................... |
150,000 |
— |
150,000 |
— |
Jönköping........................... |
115,000 |
— |
115,000 |
— |
Kalmar............................ |
356,000 |
— |
356,000 |
— |
Karlskrona.......................... |
550,000 |
— |
550,000 |
— |
Karlstad............................ |
150,000 |
— |
150,000 |
— |
Kristianstad......................... |
230,000 |
— |
230,000 |
— |
Linköping........................... |
300,000 |
— |
300,000 |
— |
Luleå............................. |
325,000 |
— |
325,000 |
— |
Mariestad........................... |
130,000 |
— |
130,000 |
— |
Norrköping.......................... |
328,200 |
— |
328,200 |
— |
Nyköping........................... |
422,000 |
— |
422,000 |
— |
Sundsvall........................... |
250,000 |
- |
250,000 |
— 1 |
Uppsala............................ |
535,000 |
— |
535,000 |
— |
Visby............................. |
— |
— |
175,000 |
— |
Vänersborg.......................... |
250,000 |
— |
250,000 |
— |
Växjö............................. örebro............................. |
315.000 250.000 |
— |
315.000 250.000 |
— |
Östersund........................... |
115,000 |
— |
115,000 J |
|
Tumba ............................ |
2,419,700 |
— |
2,419,700 |
— |
Summa |
13,476,000 |
— |
14,851,000 |
— |
Skulder. |
||||
Utelöpande post växlar .................... |
12,298 |
20 |
12,290 |
96 |
> transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr |
||||
specie på ofärgat papper........... |
338,627 |
90 |
338,603 |
90 |
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . . |
1,315,328 |
04 |
1,315,328 |
04 |
Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta .... |
548 |
08 |
548 |
08 |
» med 4''/» % ränta........ |
5,527 |
07 |
5,527 |
07 |
* > 3 % > ........ |
588 |
64 |
588 |
64 |
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och |
||||
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar)......... |
924 |
61 |
924 |
61 |
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen, |
||||
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . . |
417 |
58 |
417 |
58 |
Summa |
1,674,260 |
12 |
1,674,228 |
88 |
Bankoutskottets memorial Nr 1.
19
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.
Avbetalning slånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1936 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:
Avbe tal- |
Därav |
||||
ningslåne- |
|||||
fonden |
använt |
oanvänt |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
Huvudkontoret................. |
11,470,000 |
9,276,794 |
08 |
2,193,205 |
92 |
Avdelningskontoret i: Göteborg....... |
2,870,000 |
2,776,836 |
— |
93,164 |
— |
Malmö........ |
2,000,000 |
1,732,577 |
— |
267,423 |
— |
Falun......... |
1,320,000 |
949,762 |
— |
370,238 |
— |
Gävle ........ |
1,300,000 |
1,042,719 |
— |
257,281 |
- |
Halmstad...... |
840,000 |
597,235 |
— |
242,765 |
- |
Härnösand ..... |
1,060,000 |
593,433 |
— |
466,567 |
— |
Jönköping...... |
2,180,000 |
1,765,566 |
— |
414,434 |
— |
Kalmar ....... |
900,000 |
572,163 |
- |
327,837 |
— |
Karlskrona..... |
1,200,000 |
740,194 |
— |
459,806 |
— |
Karlstad....... |
700,000 |
482,210 |
— |
217,790 |
— |
Kristianstad..... |
750,000 |
341,276 |
— |
408,724 |
— |
Linköping...... |
1,800,000 |
892,862 |
— |
907,138 |
— |
Luleå......... |
2,100,000 |
1,650,263 |
42 |
449,736 |
58 |
Mariestad...... |
470,000 |
256,705 |
— |
213,295 |
- |
Norrköping..... |
1,330,000 |
821,867 |
- |
508,133 |
|
Nyköping...... |
750,000 |
493,871 |
— |
256,129 |
— |
Sundsvall...... |
1,350,000 |
627,406 |
— |
722,594 |
— |
Umeå........ |
1,760,000 |
1,207,890 |
— |
552,110 |
— |
Uppsala....... |
1,750,000 |
1,603,344 |
— |
146,656 |
— |
Visby......... |
1,300,000 |
580,074 |
— |
719,926 |
— |
Vänersborg..... |
750,000 |
609,169 |
- |
140,831 |
- |
Västerås....... |
1,000,000 |
610,103 |
- |
389,897 |
— |
Växjö........ |
440,000 |
208,948 |
— |
231,052 |
— |
Örebro........ |
1,100,000 |
666,794 |
— |
433,206 |
— |
Östersund...... |
1,510,000 |
957,545 |
— |
552,455 |
— |
Summa |
44,000,000 |
32,057,606 |
50 |
11,942,393 |
50 |
Den 31 december 1936 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:
7‘A års lån............. kr. 5,317,784: —
5 » » » 24,827,623:40
272 » » » 1,912,199:10
Kr. 32,057,606:50
Fonder
under riksbankens
förvaltning.
20
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Spannmålskreditfonden uppgick vid årets början till 3,500,000 kronor, varav
emellertid 2,000,000 kronor den 7 februari 1936 återfördes till riksgäldskontoret.
Huvudkontoret ...............
Avdelningskontoret i Malmö .....
» i Kristianstad . .
Summa
Den 31 december 1936 |
||||
Fondens belopp Kronor |
Beviljade krediter |
Utestående belopp Kronor |
||
Antal St. |
Belopp Kronor |
|||
930.000 500.000 |
1 1 |
150.000 200.000 |
4,565 |
80 |
1,500,000 |
2 |
350,000 |
4,565 |
80 |
Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden
innestår i riksbanken å checkräkning.
BankoutsJcottets memorial Nr 1.
21
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid val den 19 juni 1936 av fullmäktige i riksbanken har för valperio- Fullmäktige
den 1936—1939 dels undertecknad Rooth fått sitt uppdrag såsom fullmäktig m'' m''
förnyat, dels ock till fullmäktig efter herr Viktor Larsson utsetts ledamoten
av riksdagens andra kammare Per Edvin Sköld.
Till suppleanter hava utsetts för tiden från valet, till dess nytt val under
år 1937 försiggått, bankrådet Harald Robert Wahlgren, ledamoten av riksdagens
andra kammare Per Conrad Jonsson och ledamoten av riksdagens
första kammare David Hansén.
Fullmäktige hava inom sig utsett:
till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,
till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för resp. huvudkontoret
och avdelningskontoren,
till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Amnér och
till inspektör för pappersbruket undertecknad Björnsson.
Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt tjänstemannen
i 30:e lönegraden Erik Wilhelmsson.
Herr Sköld har den 28 september 1936 utnämnts till statsråd och chef
för handelsdepartementet, i anledning varav han jämlikt bestämmelserna i
30 § lagen för Sveriges riksbank och 16 § mom. 4 bankoreglementet frånträtt
befattningen såsom fullmäktig. Sedan förste suppleanten, herr Wahlgren,
anmält, att han icke önskade bliva inkallad att tjänstgöra såsom fullmäktig
annat än vid förfall för deputerad, hava fullmäktige beslutat, att
undertecknad Jonsson skulle inträda såsom fullmäktig i stället för herr Sköld.
Herr Örne har under år 1936 tjänstgjort 71 dagar.
Såsom suppleant har undertecknad Jonsson under året tjänstgjort 4 dagar.
Övriga av riksdagen valda suppleanter hava tjänstgjort, herr Wahlgren 115
dagar och herr Hansén 1 dag.
§ 2.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1937 hava fullmäktige för sin Val av dele -
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.
Vidare hava fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
utsett ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1937 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.
gerade för
riksdagens
verk m. m.
Utseende av
militieombudsman
och efterträdare
för
denne.
Val av ledamot
och
suppleant
i styrelsen
för flB. kreditkassan
av
år 1922.
Val av representant
i
nämnden
för fortlöpande
konjunkturundersökningar.
Styrelserna
för avdelningskontoren.
22 Bankoutskottets memorial Nr 1.
§ 3.
Sedan revisionssekreteraren Torsten Petersson på grund av utnämning till
generallotsdirektör och chef för lotsverket avsagt sig uppdraget att vara
riksdagens militieombudsman samt t. f. revisionssekreteraren Johan Hagander
på grund av Kungl. Maj:ts förordnande att vara ledamot, tillika vice ordförande,
i arbetsdomstolen, jämväl avsagt sig uppdraget att vara dennes
efterträdare, hava de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret den 5 november 1936 till militieombudaman
utsett byråchefen Frans Gustaf Sture Centerwall samt till efterträdare för
honom hovrättsrådet Carl Gustaf Ingemar Hellquist.
§ 4.
Vid förrättat val av en ledamot i styrelsen för aktiebolaget kreditkassan
av år 1922 jämte en suppleant för denne hava fullmäktige utsett till ledamot
undertecknad Rooth och till suppleant vice riksbankschefen Wilhelmsson.
§ 5.
Fullmäktige hava till representant för riksbanken i nämnden för fortlöpande
konjunkturundersökningar utsett undertecknad Rooth.
§ 6.
I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1936 följande
förändringar ägt rum.
Vid kontoret i Karlstad har förste suppleanten länsbokhållaren Harald
Lindell på egen begäran entledigats. Till suppleanter hava utsetts nuvarande
suppleanterna disponenten Axel Kjellander och direktören Gustaf Hemmingson
ävensom extra länsnotarien Bertil Geijer.
\ id kontoret i Kristianstad har i stället för fd. landskamreraren Ivan
Regner, vilken uppnått 70 års ålder, till ledamot av styrelsen utsetts förste
suppleanten handlanden Ossian Lindgren. Till suppleanter hava utsetts
nuvarande suppleanterna länsassessorn Richard Lundberg och lantbrukaren
Per Olsson.
Vid kontoret i Luleå har till andre suppleant utsetts tredje suppleanten
landssekreteraren Ragnar Sundberg samt till tredje suppleant direktören
Ernst Johan Sigfrid Bergström.
Vid kontoret i Mariestad har till verkställande styrelseledamot efter
Harald Lindwall, vilken uppnått stadgad pensionsålder, utsetts tjänstemannen
i 24:e lönegraden Thorsten Kjellgren. Andre suppleanten godsägaren
Per Carlander har på egen begäran entledigats. Till suppleanter hava
utsetts nuvarande suppleanterna lantbrukaren Georg Löfgren och fabrikören
Axel Fjellman ävensom köpmannen Johan Filip Lööf.
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
23
Vid kontoret i Norrköping har till verkställande styrelseledamot efter
Thorsten Wahlgren, vilken avlidit, utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden
därstädes Carl Dahl.
Vid kontoret i Umeå har till verkställande styrelseledamot för år 1937
utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden Hans Hanson.
Vid kontoret i Vänersborg har i stället för kamrern Robert Håkanson,
vilken under förra hälften av innevarande år uppnår 70 års ålder, till ledamot
av styrelsen utsetts andre suppleanten Bo Westhäll. Till suppleanter
i stället för Westhäll samt kronouppbördskassören Max Rehman och advokaten
Bertil Landberg, vilka båda sistnämnda på egen begäran entledigats,
hava utsetts köpmannen Eric Julius Lundborg, disponenten Folke Magnus
Simonsson och advokaten Sture Bernstone.
Vid kontoret i Växjö har i stället för tredje suppleanten Sven Wetterling,
vilken på egen begäran entledigats, utsetts byggmästaren Ernst Edvard
Peterson.
Vid kontoret i Östersund har i stället för handelsföreståndaren Olof 01ssoni
vilken på egen begäran entledigats, till tredje suppleant utsetts disponenten
John Gunnar Eriksson.
§ 7.
Sedan genom särskilda kungörelser den 26 juni 1936 Kungl. Majit förordnat
dels, att 16 § 1 mom. sista stycket av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, avseende avlöning under ledighet för sjukdom i
samband med havandeskap, skall upphöra att gälla, dels ock att 2 § i kungörelse
den 26 juni 1925 med tilläggsbestämmelser till förstnämnda kungörelse
skall hava viss ändrad lydelse, avseende beräknande av det avdrag
å lön, som skall vidkännas vid ledighet för havandeskap, hava fullmäktige
för riksbankens del i avvaktan på riksdagens beslut utfärdat provisoriska
bestämmelser för ernående av överensstämmelse med civilförvaltningens
avlöningsbestämmelser i dessa avseenden.
§ 8.
Delegerade för riksdagens verk hava utfärdat föreskrifter angående skyldighet
i vissa fall att förete läkarintyg för vinnande av anställning vid
riksdagens verk.
§ 9.
Med stöd av år 1935 verkställda sannolikhetsberäkningar rörande riksbankens
pensionsfond hava fullmäktige beslutit, att räntan å fonden för år
1936 skall beräknas efter 4 % samt att ett belopp av 96,300 kronor skall
debiteras fonden till bestridande av pensionskostnader.
Ang. vissa
provisoriska
avlöningsbestämmelser.
Ang. läkarintyg
för
vinnande av
anställning.
Riksbankens
pensionsfond.
24
Ban/coutsJcottets memorial Nr 1.
Riksbankens
fastigheter.
Riksbankens
ombyggnad.
Sedeltryc
keriets
nybyggnad.
Kontoret
i Göteborg.
Vissa
rörelsegrenar
m. m.
Deltagande i
emission av
obligationslån.
Kontoföring
för clearingnämnden.
Avbetal
ningsiåne
fonden.
§ 10.
Den ombyggnad och modernisering i bankhuset i Stockholm, vartill riksdagen
anvisat medel, är under utförande. Arbetena beräknas bliva avslutade
före utgången av första kvartalet 1937.
§ 11.
Inflyttning har ägt rum i den för sedeltryckeriet uppförda byggnaden i
Stockholm.
Kostnaden för byggnadens uppförande har, tomtförvärv oberäknat, uppgått
till 812,695 kronor 62 öre.
För ändamålet hade riksdagen anvisat ett anslag av 817,000 kronor.
I anledning av tryckeriets flyttning hava fullmäktige fastställt dels ny
instruktion och arbetsordning för sedeltyckeriet samt ny instruktion för
kontrollanten vid sedeltryckeriet och sedelkontoret dels även nya tjänstgöringsstadgar
såväl för sedelkontoret, som numera är beläget inom tryckeribyggnaden,
som även för sedelförstöringsavdelningen, vilken tidigare utgjort
en del av sedelkontoret.
§ 12.
Den utredning rörande ombyggnad av riksbankens fastighet i Göteborg,
som omförmälts i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1936 års
riksdag, pågår alltjämt.
§ 13.
Riksbanken har under nästlidet år såsom kommissionär deltagit i emissionen
av dels svenska statens 3 procent amorteringslån av den 1 februari 1937
å nom. 126,000,000 kronor, dels svenska statens 3 procent amorteringslån av
den 1 mars 1937 å nominellt 105,000,000 kronor, dels ock 1936 års premieobligationslån
å nominellt 120,000,000 kronor.
De två förstnämnda emissionerna avsågo konvertering av uppsagda lån.
Av premieobligationslånet skulle 100,000,000 kronor avse konvertering av
1931 års premieobligationslån samt återstoden 20,000,000 kronor nyteckning.
Därjämte har riksbanken deltagit i emissionen av Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas 374 procent obligationslån av år 1937 å nom. 60,000,000
kronor.
§ 14.
Jämväl under år 1936 har riksbanken fungerat såsom clearingnämndens
bankförbindelse för clearingarna med Tyskland och Italien och såsom
clearingkontorets bankförbindelse för clearingarna med Turkiet, Estland
och Lettland.
§ 15.
Räntan för lån från avbetalningslånefonden har under år 1936 utgjort
372 procent.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
25
I anledning av riksdagens beslut om ändring av 7 § i reglementet för
riksbankens styrelse och förvaltning från och med den 1 januari 1937, avseende
grunderna för utlåningen från fonden, hava nya detaljbestämmelser
utarbetats angående ifrågavarande utlåningsrörelse. Därjämte hava fullmäktige
i samband härmed fastställt ny lydelse av vissa tjänstgöringsstadgar
angående rörelsen.
§ 16.
Jämlikt gällande kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser Spannmålsför
lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån kredJlf°n''
från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till 3 procent.
Räntan å lån från fonden utgjorde under nästförflutna konsumtionsår
3 V2 procent.
§ 17.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.
Därjämte har inventering av behållningarna i huvudkontorets samtliga
förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar av sedlar
och sedelpapper verkställts.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,
av undertecknad Booth vid kontoren i Göteborg och Visby,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Härnösand, Luleå, Sundsvall och
Ostersund,
av undertecknad Björnsson vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Linköping, Norrköping, Umeå och Västerås,
av fd. bankofullmäktigen Viktor Larsson vid kontoren i Malmö, Halmstad,
Jönköping, Kristianstad, Mariestad, Nyköping, Uppsala, Vänersborg och
Växjö, samt
Inspektioner
och
undersökningar.
av vice riksbankschefen Wilhelmsson vid kontoret i Örebro.
Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa .hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.
§ 1H.
Fullmäktige hava i föregående berättelser meddelat, att utredning påginge Maskintlllrörande
tillverkningskostnaden för sedelpapper vid Tumba bruk. Denna ut- ver^g^f/ av
redning har nu utvidgats till att omfatta jämväl frågan, huruvida föränd- papper.
ringar böra vidtagas beträffande riksbankens sedeltyper.
§ 19.
I enlighet med bankoutskottets beslut hava fullmäktige låtit verkställa Mariestadsytterligare
utredning av frågan örn förflyttning av avdelningskontoret i f^flyttning
Mariestad samt därmed sammanhörande förhållanden. Framställning i ämnet
kommer att avlåtas till bankoutskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 1.
3
26
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Skärpning
av lag om
förbud mot
efterbildning
av
penningsedel.
Siffer
uppgifter.
Berättelser
ang. avdelningskontoren
m. m.
§ 20.
I anledning av den i fullmäktiges berättelse till 1936 års bankoutskott
omnämnda framställningen till justitieombudsmannen örn skärpning av bestämmelserna
i lagen örn förbud mot efterbildning av penningsedel har
justitieombudsmannen framlagt ifrågavarande spörsmål för Kungl. Maj:t;
och är ärendet för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
§ 21.
För riktigheten av de å sid. 10—20 lämnade sifferuppgifterna ansvara
tf. föreståndaren för räkenskapsavdelningen Viktor Rydin och tjänstemannen
G. Gunnarson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive
kontrasignerat ifrågavarande räkningar.
§ 22.
Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1936 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1935.
I fråga om avdelningskontoren i Malmö och Luleå äro framställningar
gjorda örn avskrivning av vissa inom linjen förda fordringar. Dessa framställningar
hava i vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna;
och hava fullmäktige för sin del icke något att erinra mot att
ifrågavarande fordringar avskrivas.
Stockholm den 14 januari 1937.
ADOLF af JOCHNICK.
Ivak Rooth. A. Ahnée.
Sten Stendahl. Petrus Nilsson.
Edv. Björnsson.
Conrad Jonsson.
Carl Törnebladh.
Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
37*121