Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1937 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1937/1938, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1937/1938 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1937 (bilaga till
1937 års statsverksproposition: inkomsterna) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning
för budgetåret 1937/1938 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält bland annat riksräkenskapsverkets
skrivelse den 9 december 1936 med inkomstberäkning för nämnda
budgetår (inkomsterna: bilaga A).

I en den 21 maj 1937 dagtecknad proposition, nr 324, har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret
1937/1938 m. m.

Vid anmälan av finansplanen lämnade departementschefen en redogörelse
för kassafondens ställning samt för de olika omständigheter, som påverkade
utfallet av statsregleringen för innevarande budgetår. Han erinrade därvid,
att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade en behållning på 137.1
miljoner kronor. I en vid riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för
nästföljande budgetår fogad uppskattning av utfallet av riksstatens inkomstsida
för budgetåret 1936/1937 hade verket beräknat, att ett överskott
av inkomster, reglerade över kassafonden, på omkring 35.5 miljoner
kronor kunde med sannolikhet förväntas. Emellertid skulle enligt
gällande riksstat av kassafonden 64.25 miljoner kronor disponeras
för budgetändamål; större delen därav, eller 60.5 miljoner kronor, motsvarade
ett reservationsanslag anvisat för avskrivning av till allmänna
arbeten m. m. anvisat lånekapital. Kassafondens beräknade behållning per
den 1 juli 1937 kunde, örn hänsyn foges blott till berörda faktorer, beräknas
uppgå till i runt tal (137.1 + 35.5 — 64.25 =) 108.4 miljoner kronor. Erfarenhetsmässigt
hade man emellertid att räkna med vissa överskridanden på
utgiftssidan. Om man toge hänsyn till att å ena sidan någon förstärkning

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 41. 1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

av arbetslöshetsanslagen icke syntes behöva ifrågakomma och att riksgäldskontorets
räntekostnader kunde beräknas nedgå, men att å andra sidan
omkring 3 miljoner kronor torde krävas för en förskjutning av betalningsdagen
inom armén och flyget till överensstämmelse med vad som gällde
övriga delar av förvaltningen, syntes kassafondens behållning vid budgetårets
slut då kunna antagas komma att uppgå till inemot 100 miljoner
kronor.

Beträffande kassafondens ställning ansåg sig departementschefen i berörda
sammanhang böra ytterligare nämna, att de innevarande budgetår för avskrivning
av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital reserverade inkomsterna
av arvs- och gåvoskatt och från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
av riksräkenskapsverket beräknats inflyta med belopp, som överstege de i
riksstaten upptagna med sammanlagt 8.5 miljoner kronor. Ehuru föreliggande
avskrivningsbehov syntes böra beräknas till — netto — ett omkring 2.3 miljoner
kronor högre belopp än som skett vid bestämmandet av de för innevarande
budgetår anvisade avskrivningsanslagen, kunde därför påräknas, att
då avskrivningen avslutats ett icke obetydligt överskott komme att kunna
tillföras kassafonden.

Vid framläggandet av propositionen nr 324 ha större möjligheter förelegat
att överblicka utfallet av löpande statsreglering än vid tidpunkten för verkställandet
av sistnämnda beräkning. Enligt en av riksräkenskapsverket den
24 april 1937 avgiven uppskattning skulle kassafondens tillgångar vid slutet
av budgetåret uppgå till i runt tal 115 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen
beräknade 100 miljoner kronor. Med hänsyn till den kraftiga ökningen
av tulluppbörden under våren har departementschefen emellertid ansett
det möjligt att uppskatta löpande budgetårs tullinkomster till ett åtminstone
5 miljoner kronor högre belopp än som av riksräkenskapsverket antagits
vid framläggandet av nyssnämnda uppskattning, varför kassafonden
kunde väntas vid budgetårsskiftet komma alt visa en behållning å i runt tal
120 miljoner kronor eller något däröver.

I den i statsverkspropositionen framlagda finansplanen för budgetåret 1937/
1938 beräknades summan av inkomster för skattebudgeten uppgå till 1,139.32
miljoner kronor. Med frånräknande av de belopp varmed de olika avskrivningsanslagen
överstego motsvarande anslag å innevarande budgetårs riksstat
uppgick utgiftssumman för skattebudgeten till 1,120.61 miljoner kronor.
Differensen å 18.71 miljoner kronor beräknades disponerad för extraordinär
avskrivning av förluster å Kreditkassan (7 miljoner kronor), förluster på understöd
åt insättare i vissa sparbanker (10.11 miljoner kronor) samt förluster
å spannmålsregleringen (1.6 miljon kronor). Av kassafonden beräknades 28.4
miljoner kronor bliva erforderliga för slutlig reglering av sistnämnda förluster.
Vad angår det för avskrivning av spannmålsförlusterna avsedda anslaget
föreslogs, att dispositionen därav, i den mån den därigenom möjliggjorda avskrivningen
vore att anse såsom extraordinär, skulle ske med beaktande av
att kassafondens behållning borde uppgå till minst 70 miljoner kronor. Med

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

3

tillägg av det belopp som sålunda var avsett att tagas i anspråk ur kassafonden
kom skattebudgeten att balansera på ett belopp av 1,167.72 miljoner
kronor.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,
i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade

till följande belopp:

Kronor Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ............ 200,000,000

Särskild skatt å förmögenhet .............. 15,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ...... 27,500,000

Utjämningsskatt .......................... 12,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ........ 250,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................. 350,000

Stämpelmedel ............................ 63,000,000 318,100,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................. 29,000,000

Gummiringsskatt ......................... 15,000,000

Bensinskatt ............................. 62,000,000 106,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel ..................... 160,000,000

Accis å silke .............. 2,500,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror .. 15,000,000

Tobaksskatt .............................. 90,000,000

Brännvinstillverkningsskatt ................ 15,500,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Palrtihandelsbolag ...................... 12,000,000

Detaljhandelsbolag ...................... 21,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
............................... 92,000,000

Maltskatt ............................... . 28,500,000 436,500,000

Postverket (överskott) .................................. 19,000,000.

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta,
att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1937 skall utgå med samma procenttal
som föregående år eller med 170 procent av de i 18 § i förordningen
örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.

Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet, att utgå enligt i huvudsak
samma grunder som för åren 1934—1936, har framlagts i propositionen nr
31. Likaså har med propositionen nr 32 avlåtits förslag örn uttagande av
extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1937 enligt samma grunder
som för år 1936. Dessa båda förslag ha tillstyrkts av bevillningsutskottet
(betänkanden nr 40 och 39).

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Riksdagen har godkänt med propositionen nr 176 framlagt förslag örn fortsatt
tillämpning under nästa budgetår av gällande bestämmelser rörande omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker.

I sitt anförande till det vid förenämnda proposition nr 324 fogade statsrådsprotokollet
har departementschefen erinrat, att den sammanlagda utgiftssumman
å allmänna skattebudgeten — med bortseende från anslaget till
avskrivning av spannmålsförlusterna — borde beräknas uppgå till ett 19.51
miljoner kronor högre belopp än enligt statsverkspropositionen. Den största
utgiftsökningen hänförde sig till anslagen till dyrtidstillägg. Dessa beräknades
i statsverkspropositionen med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex
av 158. Under första kvartalet innevarande kalenderår hade emellertid
index stigit till 161. Som en ytterligare höjning av indextalet syntes
vara att påräkna, ansåg departementschefen, att anslagen borde beräknas
med utgångspunkt från ett indextal å 164. Enligt verkställda kalkyler borde
detta medföra en höjning av anslagen till dyrtidstillägg med 8.43 miljoner
kronor, varom förslag framlagts i propositionen. Bland övriga större utgiftsökningar
erinrades om den föreslagna höjningen å 6 miljoner kronor
till beredskaps- och reservarbeten samt örn förslagen örn nya anslag å 2.44
miljoner kronor till civilt luftskydd och å 2 miljoner kronor till viss statlig
lagerhållning.

Departementschefen har under förhandenvarande förhållanden ansett
lämpligt att upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyat bedömande
samt för att erhålla material för ett dylikt bedömande anmodat cheferna
för vederbörande verk och företag att inkomma med förnyade beräkningar
rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av följande
inkomsttitlar i riksstaten, nämligen stämpelmedel, tullmedel, accis å silke,
tobaksskatt, de olika rusdrycksmedelstitlarna, fyr- och båkmedel samt överskotten
å de fem stora affärsverken och å statens under statskontorets förvaltning
stående utlåningsfonder. Härjämte har departementschefen hos
riksgäldsdirektören begärt ny beräkning beträffande riksgäldskontorets inkomster.
För den sedvanliga kontrollräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten
har material införskaffats från taxeringsnämndsordförandena i
riket.

Därefter har en redogörelse lämnats för de mottagna svaren och för departementschefens
ställning till beräkningen av vissa inkomsttitlar.

Enligt de sålunda gjorda förnyade beräkningarna skulle man vid oförändrad
belastning av kassafonden på inkomstsidan av allmänna skattebudgeten
ha att räkna med en nettoökning å 9.23 miljoner kronor.

Departementschefen har bland annat anfört följande:

»Den allmänna skattebudgetens inkomstsida kommer enligt här framlagda
beräkningar, med bortseende från belastningen av kassafonden, att visa en
slutsumma å (1,139.32 + 9.23 =) 1,148.55 miljoner kronor. Summan av utgifterna
under de olika huvudtitlarna och för i förhållande till löpande budgetår
oförändrade, »normala» avskrivningar kommer att uppgå till (1,120.61 +

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 5

19.51 =) 1,140.12 miljoner kronor. Differensen å 8.43 miljoner kronor, något
överstigande vad som erfordras i extraordinär avskrivning för slutlig reglering
av förlusterna å Kreditkassan, kan disponeras för avskrivningar utöver
de i gällande riksstat upptagna. Motsvarande för extraordinär avskrivning
disponibla inkomstöverskott uppgick enligt de i statsverkspropositionen framlagda
beräkningarna till 18.71 miljoner kronor. Vid ett fullföljande av den
där förordade avskrivningsplanen måste de bortfallna täckningsmedlen a
(18.71 — 8.43 =) 10.28 miljoner kronor, motsvarande den ökade nettobelastningen
å allmänna skattebudgeten, ersättas med medel ur kassafonden. Fondens
belastning skulle härigenom ökas från 28.4 till 38.68 miljoner kronor.»

Därefter har departementschefen erinrat örn att till följd av en under
budgetåret genomförd nedsättning av utgående veteavgift och vid bifall till
i propositionen nr 284 framlagt förslag örn ändring i sättet för uttagande
av denna avgift under nästföljande budgetar behovet av medel fran allmänna
skattebudgeten för avskrivning av förluster å spannmålsregleringen numera
kunde uppskattas till ett 9.5 miljoner kronor högre belopp än tidigare
skett. Om planen att under nästföljande budgetår slutligt reglera ifrågavarande
förluster fullföljdes, måste även detta behov täckas från kassafonden,
vars totala bidrag till genomförandet av avskrivningarna härigenom
skulle stiga till (28.40 + 10.28 + 9.50 =) 48.18 eller avrundat 48.2 miljoner
kronor.

En belastning av kassafonden av angiven omfattning i syfte att möjliggöra
fullföljandet av den tidigare framlagda avskrivningsplanen har departementschefen
ansett sig kunna tillstyrka. Avgörande vore därvidlag ändamålets
art och betydelse samt det förhållandet, att budgetutfallet under innevarande
år syntes bli oväntat gynnsamt. Med utgångspunkt från en behållning
å kassafonden vid innevarande budgetårs slut av i runt tal 120 miljoner
kronor eller något däröver samt under förutsättning att 48.2 miljoner
kronor av fonden beräknas disponerade för avskrivningsändamål, skulle
den återstående behållningen å fonden sålunda komma att uppgå till drygt
70 miljoner kronor, eller ungefär det belopp som ansetts nödvändigt för
att fonden skall kunna fylla sin funktion som budgetregulator.

Departementschefen har slutligen gjort följande uttalande:

»Jag förordar sålunda, att det disponibla inkomstöverskottet å 8.43 miljoner
kronor anslås till den i statsverkspropositionen föreslagna extraordinära
avskrivningen av förluster å Kreditkassan å 7 miljoner kronor. Resterande
överskott å 1.43 miljon kronor torde få disponeras för täckande av förlusten
å understöd åt insättare i vissa sparbanker, varefter återstår att avskriva (10.11
— 1.43 =) 8.68 miljoner kronor av denna. Detta kvarstående avskrivningsbehov
föreslår jag täckt genom disposition av kassafonden, från vilken medel
skulle utgå jämväl för den extraordinära avskrivning av spannmålsförluster å
39.5 miljoner kronor som erfordras för slutlig reglering av dessa. Försiktigheten
synes bjuda, att anslag för sistnämnda ändamål trots den förbättrade ställningen
på kassafonden nu äskas i samma form och med samma förbehåll
som i statsverkspropositionen.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Den här framlagda, modifierade finansplanen har möjliggjorts genom att
den ekonomiska utvecklingen under innevarande budgetår tillfört statsverket
långt större inkomster än väntat. Den avsevärda höjningen av utgiftssiffrorna
för nästkommande budgetar i jämförelse med de i statsverkspropositionen
upptagna motväges icke av en liknande höjning på inkomstsidan. En
överbalansering av budgeten, vilken uppenbarligen är eftersträvansvärd i nuvarande
konjunkturläge, föreligger fortfarande, men mindre utpräglad än i
statsverkspropositionens budgetförslag.»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda
proposition nr 324, såvitt nu är fråga — med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående upptagande å riksstaten
för budgetåret 1937/1938 av vissa inkomsttitlar — föreslagit riksdagen att i
nämnda riksstat beräkna bland annat följande inkomsttitlar sålunda:

Stämpelmedel, bevillning ..........................

Tullmedel, bevillning ..............................

Tobaksskatt, bevillning ............................

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning ..............

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

a. Partihandelsbolag.............................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning .......................................

Postverket, bevillning ..............................

kronor 65,000,000
» 165,000,000

» 92,000,000

» 15,000,000

* 14,500,000

» 93,000,000

» 18,000,000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 324 föreslagna
beräkningarna av bevillningarna innebära i förhållande till statsverkspropositionens
motsvarande beräkningar höjningar av följande
inkomsttitlar, nämligen stämpelmedlen med 2 miljoner kronor, tullmedlen
med 5 miljoner kronor, tobaksskatten med 2 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedlen:
partihandelsbolag med 2.5 miljoner kronor samt omsättnings-
och utskänkningsskatten med 1 miljon kronor ävensom sänkning
i fråga om brännvinstillverkningsskatten med 0.5 miljon kronor och postverket
med 1 miljon kronor.

Utskottet. Genom beslut, som efter avlåtande av propositionen nr 324 av riksdagen
fattats i anslagsfrågor, häri inbegripet även anslag för avskrivningsändamål,
skulle, under förutsättning att av Kungl. Majit framlagda inkomstberäkningar
av riksdagen godtagas, ett överskott för allmänna skattebudgetens del
å omkring 0.3 miljon kronor föreligga. Enligt vad som inhämtats från statsutskottet
lära för att bringa riksstatens inkomstsida till överensstämmelse
med utgiftssidan jämkningar kunna ske å sådana inkomsttitlar, beträffande
vilkas beräkning statsutskottet har att framställa förslag.

Med hänsyn härtill och då utskottet icke har något att erinra mot departementschefens
beräkning av bevillningarna saknar utskottet anledning föreslå
någon ändring av det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhets -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

7

skatten i statsverkspropositionen föreslagits skola utgå. Utskottet förordar
alltså, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter ett procenttal
av 170.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen framlagda förslag angående skatteprocenten,
besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år
1937 skall utgå med 170 procent av de i 18 § förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;
samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1937/1938 måtte be -

räknas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt.......... kronor 200,000,000

Särskild skatt å förmögenhet............. » 15,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt .... » 27,500,000

Utjämningsskatt......................... » 12,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt..... » 250,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ > 350,000

Stämpelmedel........................... > 65,000,000

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt...... kronor 29,000,000

b) Gummiringsskatt... > 15,000,000

c) Bensinskatt....... > 62,000,000 » 106,000,000

Tullmedel.............................. > 165,000,000

Accis å silke............................ » 2,500,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror » 15,000,000

Tobaksskatt............................ » 92,000,000

Brännvinstillverkningsskatt............... » 15,000,000

Busdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag...................... > 14,500,000

Detaljhandelsbolag..................... » 21,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. » 93,000,000

Maltskatt............................... > 28,500,000

Postverket (överskott)................... » 18,000,000

Stockholm den 7 juni 1937.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Domö, Viktor Larsson, Elof Andersson,
Sjödahl, Bengtsson, Velander, Hobert Berg, Heuman och Sköldén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Björklund, Andersson i Dunker,
Olsson i Gävle, Johanson i Huskvarna, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner
i Hultsfred, Eklund och Lundell.

, r

378220. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.