Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
1
Nr 36.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1937 kl. 5 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående överenskommelse mellan Sverige,
Estland och Finland rörande förhindrande av
spritsmuggling m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Genom en den 7 maj 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 321, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finans- och utrikesdepartementsärenden
för den 23 april 1937 och över finansärenden för den 7 maj 1937
samt med överlämnande av protokoll med därvid fogat förslag till överenskommelse
mellan aktiebolaget Vin- och spritcentralen, OY Alkoholiliike A. B.
och Eesti Maksudevalitsus, föreslagit riksdagen att
dels medgiva att aktiebolaget Vin- och spritcentralen må avsluta den vid
förenämnda protokoll fogade överenskommelsen;
dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de åtgärder för ordnande av avsättningsförhållandena
på den svenska spritmarknaden, som den föreslagna
importen av estnisk sprit kan föranleda, i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för finansdepartementet i förenämnda statsrådsprotokoll den
7 maj 1937 angivna riktlinjer;
dels bemyndiga Kungl. Majit att träffa överenskommelse med aktiebolaget
Vin- och spritcentralen rörande de jämkningar i mellan staten och spritcentralen
gällande avtal, som kunna erfordras av under nästföregående punkt
berörda åtgärder;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att förordna örn tullnedsättning för viss
renad sprit i överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet i
sistnämnda statsrådsprotokoll föreslagit.
Det med propositionen överlämnade protokollet med därvid fogat förslag
til! överenskommelse mellan aktiebolaget Vin- och spritcentralen, OY Alkoholiliike
A. B. och Eesti Maksudevalitsus är av följande lydelse:
(Översättning.)
Protocole. Protokoll.
Se référant å 1’accord, dont le
texte est joint au présent Protocole,
å conclure entre la A. B. Vin- och
Spritcentralen, Stockholm, sous réserve
de Improbation du Riksdag
suédois, et la OY Alkoholiliike A. B.,
Under hänvisning till den överenskommelse,
vars text är fogad till
detta protokoll och som, med förbehåll
för svenska riksdagens godkännande,
skall avslutas mellan A. B.
Vin- och Spritcentralen, Stockholm,
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 36.
•2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
Helsinki, (Tune parl, et la Eesti Maksudevalitsus
exergant le Monopole
cTalcool de l’Etat d’Estonie, d’autre
part, les Gouvernements de Suéde et
de Finlande, d''une part, et le Gouvernement
d’Estonie, d’autre part,
sont tombés d’accord des dispositions
suivantes:
1. Le Gouvernement d’Estonie
s’engage å empécher pär des mesures
adrainistratives et autres toute
vente dalcool de provenance estonienne
et étrangére poul- des buts
deportation, å ^exception des quantités
exportées å destination d’un Gouvernement
étranger ou å des personnes
juridiques ou physiques autorisées ä
cet effet par un Gouvernement
étranger.
2. Le Gouvernement d’Estonie
s’engage, en outre, å exercer un console
des plus efficaces de 1’exportation
et du transit de 1’alcool et de
boissons alcooliques de provenance
estonienne et étrangére. Le contröle
susmentionné doit étre effectué, en
cas deportation pär voie maritime,
d’aprés le mode prévu par le décret
de Pologne du 6 aout 1936 sur »die
Festsetzung der Bedingungen flir die
Ausfuhr von Spiritus und von aus
Spiritus hergestellten Getränken auf
dem Seewege» et le décret de Dantzig
du 24 octobre 1936 sur la méme
matiére. Le Gouvernement d’Estonie
s’engage de plus a ce que ce contröle
s’exercera de méme å l’égard des
bateaux de plus de 500 tns registrées
net. En cas de 1’exportation par voie
terrestre, le contröle doit étre effectué
sur tout movén de transport.
3. Le présent accord entrera en
vigueur dix jours apres sa signature;
il restera en vigueur aussi longtemps
que 1’accord de vente de 1’alcool, mentionné
plus haut, sera valable.
Fait å Tallinn, en trois exemplaires,
le .... 1937.
Accord.
1. La A. B. Vin- och Spritcentralen,
Stockholm, avec 1''approbation du
och OY Alkoholiliike A. B., Helsingfors,
å ena sidan och Eesti Maksudevalitsus,
som utövar estniska statens
alkoholmonopol, å den andra, hava
svenska och finska regeringarna å
ena sidan och estniska regeringen
å den andra uppnått enighet om följande
bestämmelser:
1. Estniska regeringen förbinder
sig att genom administrativa och
andra åtgärder förhindra all försäljning
för export av alkohol av estniskt
och utländskt ursprung, med
undantag för partier exporterade till
en utländsk regering eller till juridiska
eller fysiska personer, vilka erhållit
vederbörligt bemyndigande i
detta avseende av en utländsk regering.
2. Estniska regeringen förbinder
sig vidare att utöva den noggrannaste
tillsyn över exporten och transiteringen
av alkohol och alkoholhaltiga
drycker av estniskt och utländskt ursprung.
Denna tillsyn bör utföras,
i fall av export sjöledes, på sätt som
föreskrives i Polens dekret av den 6
augusti 1936 angående »die Festsetzung
der Bedingungen fur die
Ausfuhr von Spiritus und von aus
Spiritus hergestellten Getränken auf
dem Seewege» och Danzigs dekret av
den 24 oktober 1936 i samma ämne.
Estniska regeringen åtager sig vidare
att utöva denna tillsyn likaledes beträffande
fartyg örn mer än 500 nettoregisterton.
I fall av export landvågen
bör tillsynen utövas beträffande
alla transportmedel.
3. Denna överenskommelse skall
träda i kraft tio dagar efter undertecknandet;
den förbliver i kraft lika
lång tid som den ovan omförmälda
överenskommelsen angående försäljning
av alkohol äger giltighet.
Som skedde i Tallinn, i tre exemplar,
den 1937.
Överenskommelse.
1. A. B. Vin- och Spritcentralen,
Stockholm, med svenska riksdagens
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
3
Riksdag suédois, et la OY Alkoholiliike
A. B., Helsinki, désignées ciaprés
comme Acheteurs, s’engagent
å acheter å la Eesti Maksudevalitsus
exercant le Monopole d’alcool de
l’Etat d’Estonie, pendant la durée
de deux ans, å partir du ler juin
1937, chaque année 1,250,000 litres
respectivement 450,000 litres d’alcool
de pommes de terré rectifié calculé
å 100 %, au prix 32 sents estoniens
le litle de 100 °/o fob port de Tallinn
et selon des dispositions stipulées pär
des accords spéciaux ci-annexés.
2. Les sommes résultant des ventes
de 1’alcool seront versées, å la disposition
du Gouvernement d’Estonie,
par 1’Acheteur suédois en couronnes
suédoises au compte du clearing estosuédois
å Stockholm et par l’Acheteur
finlandais en marks finlandais
au compte spécial de la Banque
d’Estonie auprés de la Banque de
Finlande.
3. Les Acheteurs sont autorisés ä
dénoncer le présent accord sous préavis
de trois mois, apres 1’écoulement
de neuf mois å partir de son entrée
en vigueur.
Fait å Tallinn, en trois exemplaires,
le .... 1937.
godkännande och OY Alkoholiliike
A. B., Helsingfors, här nedan benämnda
köpare, förbinda sig att av
Eesti Maksudevalitsus, som utövar
estniska statens alkoholmonopol, under
en tid av två år, räknat från den 1
juni 1937, årligen köpa 1,250,000 liter
respektive 450,000 liter rektifierad
potatissprit å 100 % styrka till ett
pris av 32 estniska sents för liter
örn 100 % fob hamnen i Tallinn
och enligt de i bifogade särskilda
överenskommelser stadgade föreskrifter.
2. De belopp, vilka inflyta på försäljningar
av alkohol, skola inbetalas,
till estniska regeringens förfogande,
av den svenske köparen i svenska
kronor på svensk-estniska clearingkontot
i Stockholm och av den
finske köparen i finska mark på Estlands
Banks särskilda konto hos Finlands
Bank.
3. Köparna äga att uppsäga denna
överenskommelse med tre månaders
uppsägningstid, sedan nio månader
förflutit efter dess ikraftträdande.
Som skedde i Tallinn, i tre exemplar,
den 1937.
Till utskottets behandling lia överlämnats följande, i anledning av propositionen
väckta motioner, i vilka samtliga yrkats avslag å propositionen,
nämligen:
1) de likalydande motionerna nr 338 i första kammaren av herr Borell
m. fl. och nr 595 i andra kammaren av herr Hagberg i Malmö m. fl.,
2) de likalydande motionerna nr 339 i första kammaren av herrar Elof
Andersson och Elon Andersson samt nr 597 i andra kammaren av herr Nilsson
i Steneberg m. fl., ävensom
3) motionen nr 594 i andra kammaren av herr De Geer i Hanaskog.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd dels för propositionens förslag,
dels ock för motionernas avslagsyrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till förenämnda statsrådsprotokoll
ävensom till motionerna 1:339 samt 11:594 och 595.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
Innebörden av de ifrågasatta överenskommelserna kan angivas sålunda,
att estniska staten förbinder sig gentemot Sverige och Finland att vidtaga
erforderliga åtgärder till förhindrande av att sprit av vare sig estniskt eller
främmande ursprung i och för export försäljes till andra än främmande
regeringar eller deras befullmäktigade ombud. Syftet härmed är, att i Estland
producerad eller dit importerad sprit icke längre skulle göras tillgänglig
för smugglingsändamål. Den för ändamålet erforderliga kontrollen över
utförseln och transiteringen av sprit är avsedd att omfatta jämväl alkoholhaltiga
drycker av såväl estniskt som främmande ursprung. Kontrollen som
angives skola från Estlands sida utövas på mest effektiva sätt, förutsättes
skola äga rum efter samma grunder, som gälla enligt motsvarande i Polen
och Danzig år 1936 utfärdade bestämmelser, med den skillnaden likväl att
den därvid avsedda kontrollen skall enligt förevarande överenskommelse även
avse fartyg å mer än 500 netto registerton. Därjämte skall kontrollen, i
olikhet med vad i nämnda bestämmelser föreskrives, jämväl omfatta landväga
utförsel. Det sålunda från estnisk sida gjorda åtagandet skall ske mot
vederlag, som för Sveriges vidkommande innebär, att spritcentralen under två
år från och med den 1 juni 1937 årligen från det estniska spritmonopolet inköper
1,250,000 liter potatissprit å 100 % styrka (2.5 miljoner normalliter)
för ett pris av 32 estniska sents per liter fob Tallinn, motsvarande, inkl. frakt
m. m., cirka 18 öre per normalliter. Avtalet kan — därest utförselkontrollen
skulle visa sig bristfällig eller av annan anledning — från svensk sida uppsägas
med en frist av tre månader, dock icke tidigare än nio månader efter
ikraftträdandet. Av de vid köpeavtalet fogade försäljningsbestämmelserna
framgår, att spriten skall vara rektifierad och levereras med en alkoholstyrka
av lägst 94 viktsprocent; enligt uppgift skall spriten vara av beskaffenhet
att efter företagen kolrening kunna användas till framställning av
förtäringsbrännvin.
I ärendet lia yttranden avgivits av kommerskollegium, generaltullstyrelsen,
kontrollstyrelsen och styrelsen för aktiebolaget Vin- och spritcentralen.
Till statsrådsprotokollet för den 23 april 1937 har chefen för finansdepartementet
för egen del anfört följande:
»Den föreliggande överenskommelsen Ilar sin grund i strävandet att minska
möjligheterna till spritsmuggling över Östersjön till vårt land. Det har visat
sig, att de förhoppningar, som i detta hänseende på sin tid knutits till
Helsingforskonventionen, i endast ringa grad infriats, under det att de kontrollbestämmelser,
som därefter införts i Tyskland, Polen och Danzig, på ett
i stort sett synnerligen verksamt sätt bidragit till bekämpandet av smugglingen
från dessa länder. Numera utgör den illegala spritimporten till vårt land
från Estland det viktigaste återstående hindret för vinnande av det syfte,
Helsingforskonventionen eftersträvar. Det är därför helt naturligt, att ett
svenskt initiativ tagits till förhandlingar med Estland för att söka ernå
en sådan ordning, att smugglingen från de estniska hamnarna i möjligaste
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36-
5
mån förhindras dels genom skärpt kontroll över Helsingforskonventionens
bestämmelser, dels genom utöver dess ram gående för syftets vinnande betydelsefulla
åtaganden från estnisk sida. Dessa förhandlingar ha resulterat i
att enighet uppnåtts om undertecknande av en överenskommelse, enligt vilken
den estniska regeringen förbundit sig icke endast att vidtaga kontrollåtgärder
av motsvarande slag som de i Tyskland, Polen och Danzig genomförda
utan även att därutöver ytterligare skärpa kontrollen i angivna syfte.
Härigenom synes en förutsättning vara given för att den illegala spritimporten
från Estland skall kunna effektivt motarbetas, överenskommelsen måste
därför anses medföra betydelsefulla fördelar i detta avseende för vårt land.
Till avtalet ansluter sig, såsom av den föregående redogörelsen framgår,
ett annat avtal, avseende försäljning av estnisk sprit till Sverige och Finland.
Mot en dylik spritimport till vårt land ha åtskilliga erinringar framställts av
kommerskollegium, kontrollstyrelsen och spritcentralens styrelse. Visserligen
vill jag ej frånkänna dessa erinringar allt fog, men jag håller före, att de befarade
praktiska olägenheterna icke skola bli särskilt framträdande, därest
den estniska spriten disponeras i huvudsak enligt de riktlinjer, som jag framdeles
skall angiva. Därtill kommer, såsom kommerskollegium framhållit,
att importen, för vilken likvid skall fullgöras inom ramen för den bestående
svensk-estniska betalningsöverenskommelsen, möjliggör ett ur vår utrikeshandels
synpunkt önskvärt utjämnande av de svårigheter, som uppstått för
vårt varuutbyte med Estland.
Ur synpunkten av överenskommelsens syfte att vara ett led i spritsmugglingens
bekämpande är det utan tvivel en olägenhet, att utfästelserna i denna
del från Estlands sida icke gälla för mer än två år. Jag räknar emellertid
med att det under överenskommelsens löptid blir tillfälle att närmare dryfta
frågan örn de åtgärder, som lämpligen böra vidtagas därefter. Ställningstagandet
från svensk sida blir då beroende bland annat av de erfarenheter,
som kunna vinnas angående de estniska kontrollåtgärdernas effektivitet
ävensom rörande påföljden för de svenska producenterna och konsumenterna
av den estniska spritens avsättning på den inhemska marknaden.
Såsom av det anförda framgår, finner jag övervägande skäl tala för ett
biträdande från svensk sida av föreliggande förslag till protokoll jämte överenskommelse
med Estland. Med hänsyn till dess nyss påpekade relativt
korta löptid blir det att betrakta såsom en försöksanordning, vars betydelse
för beredande av ökad effektivitet åt arbetet på spritsmugglingens bekämpande
jag funnit angeläget pröva.
Jag torde till slut få meddela, att enligt från Finland inhämtade upplysningar
ärendet där ligger klart i sak och att man är beredd att när som helst
skrida till undertecknande. Finska spritmonopolet är berättigat att utan
bemyndigande från statens sida träffa den vid protokollet fogade överenskommelsen
med Eesti Maksudevalitsus.»
Chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet för den 7 maj
1937 gjort följande uttalande:
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
»1 likhet med vad kontrollstyrelsen och spritcentralen föreslagit, anser jag,
att den införda spriten bör komma till användning såsom förtäringssprit.
För spritcentralen medför denna användning, vilken förutsätter viss jämkning
av gällande avtal mellan staten och bolaget, ett förbilligande av råvaran,
som vid jämförelse med kostnaden för den inhemska potatisspriten kan
uppskattas till 15.6 öre per normalliter. Härav komma nära 2 öre på den
besparing, som uppstår därigenom, att den estniska spriten levereras i rektifierat
skick och endast erfordrar slutlig kolrening för att motsvara kvaliteten
hos vår egen potatissprit i den form, i vilken denna saluföres för förtäring.
Enligt kontrollstyrelsens förslag skulle en motsvarande kvantitet inhemsk
potatissprit användas för hushålls- och tekniska ändamål. Spritcentralen och
även kommerskollegium ha däremot ifrågasatt, att åtminstone för det första
året en dylik överföring skulle bortfalla på grund av att leveranserna av potatissprit
till spritcentralen under innevarande kampanj med omkring 2 milj.
normalliter understigit den kontraherade kvantiteten och att sålunda här ett
underskott uppstått, som enligt spritcentralens mening lämpligen kunde täckas
av den estniska spriten. För det andra leveransåret skulle icke nu någon
definitiv ståndpunkt i detta hänseende intagas, utan marknadens utveckling
avvaktas. Kontrollstyrelsen har rörande detta förslag uttalat, att den
uppkomna underleveransen vore beroende på tillfälliga orsaker och att det av
spritcentralen ifrågasatta förfaringssättet skulle förutsätta en ändring av
gällande bestämmelser rörande den inhemska spritmarknadens reglering, som
örn möjligt borde undvikas och som icke skulle erfordras vid en tillämpning
av den av kontrollstyrelsen förordade anordningen. För att grunderna för
denna reglering icke heller skulle rubbas för sulfit- samt jäst- och melassspritproducenternas
vidkommande borde enligt kontrollstyrelsen den föreslagna
användningen till hushålls- och tekniska ändamål av en mot den estniska
spritkvantiteten svarande mängd inhemsk potatisråsprit icke föranleda
minskning av den eljest för dessa syften disponerade sprit, som härrörde från
nämnda grupper av tillverkare. Deras produktion och försäljning borde således
fortgå enligt nu gällande regler, och den till detta förbrukningsområde
överförda potatisspriten användas för motsvarande utökning av tillgängliga
kvantiteter motorsprit. Enligt beslut vid 1936 års riksdag hade medgivits en
höjning av den för motorändamål avsedda spritkvantiteten till 38.4 milj. normander.
Denna kvantitet borde sålunda vid bifall till den av kontrollstyrelsen
föreslagna anordningen höjas med 2.5 milj. till 40.9 milj. normalliter.
Vid övervägandet av vilket av dessa olika förslag, som lämpligen bör följas,
synas mig bland andra följande synpunkter böra beaktas. En användning,
på sätt kontrollstyrelsen ifrågasatt, av 2.5 milj. normander svensk potatisråsprit
för hushålls- och tekniska ändamål, måste, då prisskillnaden
mellan dylik sprit och den eljest för angivna syften använda industrispriten
för närvarande är omkring 17.5 öre per normander, för spritcentralen medföra
en merkostnad av omkring 438,000 kr. Om denna merkostnad icke
skall föranleda höjd prissättning på den skattefria spriten, något, som icke
bör ifragasättas, mäste den av spritcentralen bäras som förlust på denna
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
7
gren av rörelsen, en anordning, som icke förutsetts i de för bolaget i detta
avseende gällande direktiven, varav bland annat framgår, att någon handelsvinst
icke får beräknas vid prissättningen och någon reserv för täckande
av underskott sålunda icke förutsättes förekomma. Ä andra sidan skulle
emellertid, såsom nyss antytts, en vinst för spritcentralen av 15.6 öre per
normalliter eller 390,000 kr. uppkomma av estspritens användning som förtäringssprit.
Ehuru denna vinst bokföringsmässigt skall ingå i den del av
bolagets rörelse, för vilken vanliga kommersiella vinstberäkningsregler gälla
och sålunda icke utan vidare kan användas för utjämning av den nyss beräknade
förlusten på skattefri sprit, så borde likväl icke hinder möta att i detta
fall medgiva sådant undantag från direktiven för bolagets verksamhet, att
rörelsen i dess helhet belastades med differensen mellan de båda summorna
eller med omkring 48,000 kr.
Den ökning av avsättningen av motorsprit, vilken skulle bli en följd av ett
genomförande av kontrollstyrelsens förslag, medför vidare en viss belastning
av motorspritkonsumtionen. Motorspritens nuvarande pris överstiger
nämligen bensinens (beräknat fritt importhamn plus skatt) med ungefär 13
öre per volymliter, vilket för en kvantitet av 1.25 milj. volymliter utgör omkr.
160,000 kr. Detta belopp representerar den merutgift, med vilken bensinhandeln
och i sista hand motortrafiken finge räkna. Dessutom bör beaktas,
att den ökade inblandningen av motorsprit i bensinen föranleder en i motsvarande
grad minskad bensinåtgång och att på grund härav kan beräknas
uppkomma en minskning i bensinskatten av 125,000 kr. per år. Till jämförelse
må nämnas, att den förlust av bensinskatt, som kalenderåret 1936
orsakats av nu föreskriven inblandning av motorsprit, med ledning av under
året gällande inköpsprocenter och av tillgängliga uppgifter rörande kvantiteten
av tullverket till förfogande inom riket utlämnad jämte inom landet
tillverkad bensin kan uppskattas till 1.8 miljoner kr.
En lösning i enlighet med kontrollstyrelsens riktlinjer av frågan om disposition
av den importerade estniska spriten komme, såsom av det anförda
framgår, icke att åvägabringa någon rubbning i gällande reglering av den
inhemska spritmarknaden. Jag finner därför övervägande skäl tala för att
avsättningen av den från Estland importerade spriten i princip anordnas enligt
sagda grunder. Bemyndigande för Kungl. Majit att vidtaga i anledning
härav erforderliga åtgärder torde böra utverkas av riksdagen.
Därest, såsom jag förutsatt, den estniska spriten skall användas såsom förtäringssprit,
torde en tullsänkning under avtalstiden vara nödvändig, men den
behöver icke sträckas längre än till ett mot brännvinstillverkningsavgiften
svarande belopp av 65 öre per normalliter. I händelse av riksdagens medgivande
till här ifrågavarande spritimport torde därför Kungl. Majit böra bemyndigas
förordna, att utan hinder av vad som finnes stadgat under nr 157
i den vid tulitaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan
tull å renad sprit med en alkohollialt vid + 15° C. av 90 °/o eller däröver, som
jämlikt 10 § 1 moni. förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning
av rusdrycker till riket införes på fat, skall under liden från och med
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
Utskottet.
den 1 juni 1937 till och med den 31 maj 1939 utgå med 65 kr. för 100 liter
av 50 °/o alkoholhalt vid + 15° C.
I överensstämmelse med den av mig förordade anordningen för disponerandet
av den estländska spriten skulle det bland annat ankomma på Kungl.
Maj :t att enligt bestämmelserna i det mellan staten och spritcentralen gällande
avtalet lämna spritcentralen tillstånd att i större utsträckning än vad som
eljest följer av avtalets bestämmelser använda potatissprit för försäljning
jämlikt förordningen angående handel med skattefri sprit. Jag anser mig
emellertid böra förutskicka, att den kvantitet, detta tillstånd skulle avse, kan
komma att röna inflytande av förhållanden å marknaden, vilka nu icke kunna
överblickas.»
Såsom av departementschefens sistnämnda uttalande och av propositionen
i övrigt framgår skulle den statsfinansiella innebörden av den föreslagna
dispositionen av den estniska spriten, med utgångspunkt från nu gällande
priser å inhemsk sprit, för helt år räknat bliva följande:
1. Spritcentralens förlust å importen skulle i sin helhet utgöra cirka
48.000 kronor, varmed alltså vinstmedlen skulle minskas.
2. Statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatten skulle minska
med 1,625,000 kronor, med vilket belopp tullinkomsterna i stället skulle öka.
3. En merkostnad, utslagen å motortrafiken, å cirka 160,000 kronor skulle
uppstå genom den ökade inblandningen av motoralkohol i bensin.
4. Av sistnämnda anledning skulle även statsverket få vidkännas en
minskning i inkomsten av bensinskatten med cirka 125,000 kronor.
Utskottet ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen
örn den föreliggande överenskommelsens betydelse såsom ett viktigt led i
spritsmugglingens bekämpande. Med avseende å avtalet rörande försäljningen
av estnisk sprit till Sverige ha åtskilliga erinringar framställts i vissa
i propositionen omförmälda yttranden. Utskottet vill i likhet med departementschefen
ej frånkänna dessa erinringar allt fog, men håller liksom denne
före, att de befarade praktiska olägenheterna icke skola bliva särskilt framträdande,
därest spritkvantiteterna i fråga disponeras i huvudsak enligt de
riktlinjer, som departementschefen angivit. Med hänsyn härtill och med beaktande
av att likviden för enligt avtalet levererad sprit skall i sin helhet
tillgodoföras det svensk-estniska clearingkontot i Stockholm, varigenom vissa
svårigheter i varuutbytet med Estland skulle utjämnas, finner sig utskottet
böra tillstyrka den försöksanordning till spritsmugglingens bekämpande
varom bär är fråga. Härvid ma framhallas, att ett bifall till propositionen
i enlighet med utskottets hemställan icke får anses innebära ett ställningstagande
från riksdagens sida till frågan, huru i händelse av behov av fortsatta
åtgärder mot spritsmugglingen hithörande angelägenheter skola efter avtalstidens
utgång ordnas. I likhet med departementschefen finnner utskottet,
att ställningstagandet från svensk sida vid detta senare tillfälle får bli beroende
bland annat av de erfarenheter, som vunnits angående de estniska kon
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
9
trollåtgärdernas effektivitet ävensom rörande påföljden för de svenska producenterna
och konsumenterna av den estniska spritens avsättning på den
svenska marknaden.
Vad angår de svenska producentintressena finner utskottet att den i avtalet
bestämda spritimporten icke länder dessa intressen till förfång. Utskottet
förutsätter dock, att särskild uppmärksamhet ägnas åt detta spörsmål.
Om en statlig lagerhållning kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts i proposition nr 323 framlagda förslag och om denna
lagerhållning kommer att omfatta jämväl flytande bränslen, anser utskottet
det böra närmare övervägas, huruvida icke för tillgodoseende av omförmälda
och andra berättigade intressen en mot den nu ifrågavarande importen
svarande kvantitet sprit av inhemsk tillverkning lämpligen kunde ingå i
lagerhållningen.
På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke heller i övrigt funnit
skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med avslag å motionerna 1: 338 och
339 samt 11:594, 595 och 597, bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 321.
Stockholm den 28 maj 1937.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wohlin,
Elof Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander, Heuman och Hagberth; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Andersson i Dunker*,
Olsson i Gävle, Johanson i Huskvarna, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred,
Hagberg i Malmö och Mårtensson.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 36.
2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
Reservation
av herrar Anderson i Norrköping, friherre Lagerfelt, Elof Andersson, Velander,
Hagberth, Johanson i Huskvarna, Hammarlund och Hagberg i
Malmö, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
»Mot ett godkännande av med förevarande proposition nr 321 avsedda
avtal hava av vissa i ärendet hörda myndigheter bestämda erinringar framställts.
Dessa erinringar kunna enligt utskottets mening icke frånkännas
berättigande. Redan avtalets karaktär och allmänna innebörd måste sålunda
anses ägnade att ingiva betänkligheter. I betraktande av spritsmugglingens
omoraliska karaktär är det beklagligt att de avsedda kontrollåtgärderna
i Estland rörande spritexporten icke kunnat komma till stånd annorledes
än mot vederlag av här ifrågasatt art. I de med Polen och Danzig
träffade överenskommelserna i samma syfte har dylikt vederlag icke ingått.
De estniska myndigheternas vilja att lojalt medverka till avtalets uppfyllande
i alla delar finner utskottet självklar. Även örn sålunda den tilltänkta
exportkontrollen kan komma att utgöra visst hinder för smugglingen
från Estland, synes dock betydelsen härav icke böra överskattas. Till
följd av smugglingens natur är — som kontrollstyrelsen framhåller — att
räkna med att utövarna av denna illojala hantering komma att inrikta sig
på att finna nya utvägar för dess fortsatta bedrivande; intet hindrar dem
i varje fall att till utgångspunkt för sin verksamhet välja ett annat land,
vilket visserligen icke erbjuder samma fördelar, som Estland hittills kan ha
gjort, men som dock kan tjäna som bas för en spritsmugglingstrafik.
I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på de av kustbevakningsinspektören
i dennes yttrande till generaltullstyrelsen framförda
tvivelsmålen på de estniska myndigheternas förmåga att förhindra spritexport
på smygvägar. I samma ämne framhåller styrelsen för Aktiebolaget
Vin- och spritcentralen, att ''garantierna mot olovlig införsel måhända icke.
heller efter avtalens genomförande kunna göras fullt betryggande’. Under
alla omständigheter nödgas man räkna med, att kontrollen näppeligen kan
bliva av den art, att i följd därav kostnaderna för den svenska kustbevakningen
i någon högre grad kunna komma att minskas. I fortsättningen liksom
hittills erfordras helt visst i vårt land en väl rustad bevakningsorganisation,
vars styrka torde vara avgörande för den effektivitet, varmed spritsmugglingen
kan bekämpas.
Importöverenskommelsen är avsedd att äga bestånd under en tid av två
år med viss uppsägningsrätt inom denna tid från svensk sida. Då faran
för smuggling från Estland icke med utgång av tvåårsperioden lärer kunna
anses avlägsnad och då nämnda land även i fortsättningen torde hava att
Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
11
räkna med ett ej ringa produktionsöverskott av sprit, har man enligt utskottets
mening bestämd anledning förmoda, att den en gång träffade överenskommelsen
för framtiden måste prolongeras. Vid sådant förhållande kan
det svenska näringslivet näppeligen undgå att allvarligt beröras av den föreslagna
åtgärden. En årlig import av 2,500,000 normalliter sprit synes enligt
utskottets mening icke i längden kunna annat än verka hindrande för den
inhemska sprittillverkningen och rubba grunderna för den av statsmakterna
genomförda regleringen på detta näringsområde. I sydligaste Sveriges sandjordsdistrikt
är, speciellt för det mindre jordbruket, av vikt att potatisodlingen
måtte kunna utvecklas till att omfatta större areal än som för närvarande
är möjligt. Skall odlingen kunna bibehållas och utvecklas, är ett
huvudintresse, att avsättningen av potatis till brännerierna ej försvåras. För
tillverkningen av melass- och jästsprit inom landets jordbruksområden liksom
för den norrländska sulfitspritindustrien komme en reguljär import av
utländsk sprit att innebära olägenheter jämförbara med dem, som potatisodlarna
måste räkna med.
Kontrollstyrelsen har i ärendet gjort bland annat följande uttalande: Konsekvenser
i form av krav från andra främmande länder vid träffande av
handelsöverenskommelser eller dylikt med vårt land, att även de hit finge
leverera sprit, av vilken vara ett flertal länder har betydande produktionsöverskott,
kunna befaras redan som följd av förevarande tvåårsavtal, men
skulle med än större sannolikhet bliva för handen, därest en import av sprit
från Estland skulle sträcka sig över längre tid. Utskottet vill härjämte framhålla,
att vissa handelsavtal, som under senare åren träffats, ha för jordbrukarna
och icke minst trädgårdsodlingen medfört olägenheter. Det synes
icke utskottet tillrådligt att utan alldeles särskilt tvingande handelspolitiska
skäl fortsätta på denna väg.
Därest — såsom i propositionen föreslagits -— den estniska spriten användes
till förtärings- eller hushållsändamål och detta kompenseras genom
att motsvarande kvantitet motorsprit tvångsvis avsättes som motoralkohol,
skulle bensinhandeln och i sista hand motortrafiken åsamkas en merkostnad
av 160,000 kronor årligen. Då motortrafikanterna påläggas i propositionen
ifrågasatta merutgifter för ett ändamål, nämligen spritsmugglingens bekämpande,
varmed de ej mera än andra medborgare hava att skaffa, synes icke
minst ur principiell synpunkt fog finnas för erinran mot propositionen i
denna del.
Vid sidan av nämnda kostnader komme — såsom framgår av propositionen
— genom den föreslagna överenskommelsen Aktiebolaget Vin- och spritcentralen
att åsamkas en årlig förlust av cirka 50,000 kronor, varjämte statsverkets
inkomster av bensinskatten komme att minska med 125,000 kronor.
I runt tal skulle sålunda avtalet för vårt land medföra en direkt årlig förlust
av 335,000 kronor.
Utskottet förbiser icke fördelarna av att likviden för enligt avtalet levererad
sprit i sin helhet skall tillgodoföras det svensk-estniska clearingkontot
i Stockholm. Å andra sidan giva upplysningar, som med
-
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.
delats utskottet angående svenska tillgodohavanden i Estland, vid handen,
att dessa tillgodohavanden icke kunna anses vara av den storleksordning,''
att de för sin del motivera den ifrågasatta uppgörelsen.
Utskottet delar departementschefens uppfattning örn angelägenheten av
att möjliga åtgärder vidtagas för spritsmugglingens bekämpande liksom att
de reguljära svensk-estniska handelsförbindelserna ytterligare måtte utvecklas,
men finner det tvivelaktigt, huruvida något av dessa syften kan i längden
främjas genom de i propositionen föreslagna åtgärderna.
Då dessutom, som tidigare anförts, enligt utskottets mening allvarliga principiella
betänkligheter resa sig emot en anordning som den ifrågasatta, hemställer
utskottet,
att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 338 och
339 samt II: 594, 595 och 597, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 321.»
378183. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.