Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1987 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet
av förordningen den 2 mars 1934 med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa jämte en i ämnet
väckt motion.

I en den 26 februari 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 175, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 2 mars 1934
(nr 34) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa.

Härigenom förordnas, att förordningen den 2 mars 1934 med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa, vilken förordning gäller till och med den 30
september 19371, skall äga fortsatt giltighet efter sistnämnda dag till och
med den 30 september 1940.

Till utskottets behandling har jämväl hänvisats en i anledning av propositionen
inom andra kammaren av herr förste vice talmannen Jeppsson
väckt motion, nr 446, i vilken motionären hemställt »att riksdagen ville besluta
att den i Kungl. Maj:ts proposition nr 175 föreslagna tilläggstullen för
tulltaxenumren 122 och 281 höjes med kr. 5:— per 100 kg.»

Gällande tulltaxa upptager under nr 122 (stat. nr 290) druv- och stärkelsesocker
samt stärkelsesirap med tull av 23 kronor 50 öre för 100 kilogram.
Dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel, innehållande
dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl., upptagas i tulltaxan under nr 281
(stat. nr 620) med tull av 20 kronor för 100 kilogram.

1 Sc 1935:336.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 25.

1

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

I proposition den 1 februari 1934, nr 90, föreslog Kungl. Majit riksdagen
besluta att från och med den dag, som av Kungl. Majit bestämdes, till och med
den 30 september 1935 vid införsel från utlandet av varor hänförliga till
stat. nr 290 och 620 skulle, utöver enligt tulltaxan utgående tull, utgå tillläggstullar
med respektive 6 kronor 50 öre och 5 kronor för 100 kilogram.

Såsom vid föredragningen inför Kungl. Majit framhölls, föranleddes detta
förslag av den ogynnsamma utvecklingen av de inhemska produktionsförutsättningarna
beträffande ifrågavarande varuslag, som blivit en följd av de
till stöd för potatisodlingen vidtagna statliga åtgärderna, och borde de föreslagna
tullförhöjningarna gälla lika länge som potatismjölsregleringen, eller
till och med den 30 september 1935.

Propositionen blev av riksdagen bifallen och förordning i ämnet, som utfärdades
den 2 mars 1934 (nr 34), trädde i kraft den 5 i samma månad.

Genom beslut vid 1935 års riksdag lia ifrågavarande tilläggstullar förlänats
fortsatt giltighet till och med den 30 september 1937.

Kungl. Maj :t har i en till jordbruksutskottet hänvisad, numera av riksdagen
godkänd proposition, nr 181, föreslagit fortsatta reglerande åtgärder
beträffande tillverkningen och försäljningen av potatismjöl. I anslutning
till vad sålunda föreslagits har föredragande departementschefen ansett nu
ifrågavarande förordnings giltighetstid, som är begränsad till utgången av
september månad innevarande år, böra utsträckas att gälla för samma tid
som potatismjölsregleringen eller till och med den 30 september 1940.

Såsom motivering för en ändring av förut berörda tilläggstullar har i motionen
anförts, att priset å potatismjöl, som utgjorde råvaran för nämnda
produkter, efter tilläggstullarnas införande stigit med ett belopp, som, därest
till grund för beräkningen av detta pris lades det pris, vilket vore avsett att
gälla från och med nästa kampanj, som började den 1 oktober 1937, skulle
uppgå till omkring 5 kronor för 100 kilogram.

Enligt Kungl. Majits beslut har det pris, som innehavare av licens för tillverkning
av potatismjöl skall i fråga örn potatis som inköpes för framställning
av stärkelse och är av för fabriksändamål normal kvalitet (frisk, samtagen
och fri från grövre föroreningar) erlägga till leverantören, fastställts
till följande belopp:

Tillverkningsår
(1 okt.—30 sept.)

Pris per stärkelsepro-cent och hektoliter,

fritt fabrik

1934/1935 .........

1935/1936 .........

1936/1937

1936 ..............

.............. 14 »

1937 ..............

1937/1938

l 11 /»

1937 ...............

1938 ...............

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

3

I fråga om försäljning av potatisstärkelse från producenterna och deras
sammanslutning, Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., hava förhållandena
allt sedan hösten 1933 reglerats genom upprättade, av Kungl.
Maj:t godkända avtal mellan statens potatismjölsnämnd och föreningen om
inköp och försäljning av potatisstärkelse. Beträffande vissa av de priser å
potatisstärkelse, som genom dessa avtal fastställts, må följande sammanställning
lämnas; kronor per deciton.

Tillverkningsår
(1 okt.—30 sept.)

Föreningens
inköp av med-

Föreningens försäljning

lem* 1

i allmänhet 2 *

till tillverkare av

prima

extra

prima

prima

extra prima

glykos 8

dextrin*

1934/35 ....................

26:25

26: 75

28: 00—28: 75

28: 50—29: 25

26: —

28: 25

1935/36 ....................

26: 25

26: 75

28:00—28: 75 4 *

28: 50—29: 256 *

26: —

28: 25

1936/37 ....................

27:75

28:25

29: 00—30: 00

29: 50—30: 50

27:-

29: 25

därav enligt avtalsändring,
fastställd av K. M:t % 1937,
avseende tiden t. o. m. 30 sept.
1937.

32: —

32: 50

30:--

32: 25

Enligt föreliggande uppgifter har införseln till riket av de varuslag, varom
i förevarande proposition och motion är fråga, under åren 1931—1936
uppgått till härefter angivna kvantiteter och värden:

Å r

Stat. nr 290

Druv- och stärkelsesocker
samt stärkelsesirap

Stat. nr 620

Dextrin och stärkelseklister;
ävensom appreturmedel, in-nehållande dextrin etc.

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

1931 ........................

1,246

349

378

260

1932 ........................

710

236

301

235

1933 ........................

688

217

305

208

1934 ........................

734

223

452

300

1935 ........................

633

197

590

359

19366........................

599

191

740

429

1 Frisen avse vara, som uppfyller av statens potatismjölsnämnd fastställda kvalitetsfordringar

i fråga om prima, resp. extra prima potatismjöl, samt gälla per deciton brutto för netto i prima

nya jutesäckar fritt, efter föreningens val, fabrik, banvagn å närmaste järnvägsstation, å kaj vid

närmaste hamn med reguljär ångbåtstrafik eller vid föreningens närmaste lagerlokal, dock att,

därest transportkostnaden direkt från fabrik till leveransplats skulle överstiga 50 öre per deciton,
föreningen betalar den överskjutande delen.!

* Prisen gälla vid försäljning brutto för netto, fritt, efter föreningens val, banvagn, kaj eller

föreningen tillhörig lagerlokal, dock under vissa förutsättningar med rätt för föreningen att vid

försäljning i allmänna marknaden tillämpa vissa bestämda pristillägg.

8 Cif respektive dextrinfabrikers hemorter.

4 Priset höjdes ’l/a 1936 till kr. 29: —.

8 > > > » > > 29:50.

0 Preliminära siffror.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25•

De anförda uppgifterna utvisa, att beträffande druv- och stärkelsesocker
samt stärkelsesirap importsiffroma för åren efter 1931 ligga betydligt lägre
än de för sistnämnda året samt att siffrorna från och med år 1934, då tillläggstull
å varorna infördes, visat en ständig nedgång. I den nuvarande
importsiffran ingår en ej ringa myckenhet sådana kvaliteter, vilka icke äro
föremål för tillverkning inom landet och som enligt uppgift även i fortsättningen
torde behöva importeras. I fråga örn dextrin och stärkelseklister
samt appreturmedel, hänförliga till stat. nr 620, har införseln under de senare
åren däremot stigit.

Till belysande av den inhemska industriens utveckling på ifrågavarande
område må anföras följande uppgifter över tillverkningens omfattning under
åren 1931—1935:

Å r

Druv- och stär-kelsesocker samt
stärkelsesirap

Dextrin samt appreturmedel, innehållande dextrin,
stärkelse o. d.

Dextrin

Appreturmedel etc.

Summa

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

1931 ......

2,500

915

525

247

421

166

946

413

1932 ......

2,867

1,001

570

260

474

194

1,044

454

1933 ......

2,773

1,018

656

282

405

187

1,061

469

1934 ......

3,008

1,151

589

265

492

227

1,081

492

19351......

3,389

1,370

613

273

517

293

1,130

566

Av dessa uppgifter framgår, bland annat, att den förut omnämnda nedgången
i importen av druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap motsvaras
av en uppgång i den inhemska produktionen. Jämväl de siffror, som
avse dextrin och appreturmedel av ifrågavarande beskaffenhet, utvisa, trots
importstegringen, en ökning av tillverkningen inom landet.

Enligt de preliminära siffrorna för införseln år 1936 skulle medelvärdet
per kilogram hava uppgått för stat. nr 290 till 32 öre och för stat. nr 620
till 58 öre. Den sammanlagda tullen och tilläggstullen skulle sålunda motsvara
för druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap 94 procent samt för
dextrin och till nr 620 hänförliga appreturmedel 43 procent av varornas importvärden.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet i
anledning av motionen II: 446 emottagit utlåtanden av generaltullstyrelsen,
statens potatismjölsnämnd och kommerskollegium. Kommerskollegium har
vid sitt utlåtande fogat ett från Sveriges kemiska industrikontor mottaget
yttrande och en skrivelse i ärendet från Svenska chokladfabrikantföreningen.

1 Siffrorna för 1935, som är det senaste år, för vilket uppgifter finnas publicerade, äro endast
preliminära.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

5

Generaltullstyrelsen kan, oavsett den i motionen angivna stegringen av
priset å potatismjöl, med hänsyn till uppgifterna om införseln och den inhemska
produktionen av ifrågavarande varuslag samt då en höjning av råvarupriset
enligt nu gällande ordning är beroende på prövning av Kungl.
Maj:t, för sin del icke för närvarande tillstyrka vidtagandet av en sådan
åtgärd, varom i motionen hemställes.

Statens potatismjölsnämnd anför:

»I samband med behandlingen av frågan om det pris, som under kampanjen
1937/1938 skall gälla för potatis, som inköpes för tillverkning av brännvin
eller stärkelse, vilket pris numera av Kungl. Maj:t fastställts, har nämnden
även övervägt prissättningen bl. a. å potatisstärkelse, som under nästa
tillverkningsår kommer att användas för tillverkning av glykos och dextrin.
Ifrågavarande prissättning är ännu ej fastställd, men man har uppenbarligen
på grund av vidtagen höjning av potatispriset m. m. att räkna med ej
oväsentligt stegrade priser å stärkelsen, jämfört med de priser, som gällde
till mitten av februari 1937, då viss höjning av priset för återstående del av
innevarande tillverkningsår vidtogs. Prisstegringen ifråga medför naturligen
behov för glykos- och dextrinindustrien att utfå ett högre pris för glykos
och dextrin. Räknar man, såsom synes motiverat, med ett inköpspris å stärkelse
av resp. kr. 31:50 och 32:25 per deciton vid tillverkningen av resp.
glykos och dextrin samt nuvarande villkor i övrigt, kan det enligt vad nämnden
inhämtat förutses, att tillverkarna behöva betinga sig ett partipris av
ungefär 47 kr. per deciton för glykos och 54 kr. för dextrin. Motsvarande
pris inklusive tull å utländsk vara rör sig enligt uppgift omkring 52 resp.
56 kr. per deciton. Nämnden har därför icke funnit något mera trängande
behov av en tullförhöjning föreligga i förevarande fall, helst som pristendensen
för utländsk glykos och dextrin på sista tiden torde visat uppåtgående
tendens. Skulle det emellertid anses önskvärt att bereda den inhemska
tillverkningen av nämnda varor ökad säkerhet gentemot utländsk konkurrens,
på sätt som föreslagits i den remitterade motionen, har nämnden intet
att däremot erinra.»

Kommerskollegium anför:

»Såsom av industrikontoret framhålles, äro de produkter, som beröras av
motionen, huvudsakligen stärkelsesirap (glykos) och dextrin, för vilkas tillverkning
potatisstärkelse i båda fallen utgör utgångsmaterialet. Tullsatserna
äro för potatisstärkelse 20 kronor, för glykos 30 kronor och för dextrin
25 kronor för 100 kg., i de båda sista fallen med de till och med den 30 september
1937 gällande tilläggstullarna inräknade. Då av 100 kg. stärkelse
enligt av industrikontoret anförda uppgifter kan påräknas ett utbyte av 95
kg. glykos eller 83 kg. dextrin, blir nettotullskyddet för glykos 8 kronor 95 öre
och för dextrin 90 öre för 100 kg., under förutsättning att stärkelsetullen helt
utnyttjas. Den föreslagna höjningen av tilläggstullen skulle öka netlotullskyddet
med 5 kronor per 100 kg. i vartdera fallet. Under de närmast föregående
åren torde tullskyddet å stärkelse icke hava helt utnyttjats, men med
hänsyn till att Kungl. Maj:t för kampanjen 1937/1938 fastställt avsevärt högre
potatispris än förut varit gällande, synes en ytterligare höjning av priset
å potatisstärkelse utöver den rätt avsevärda ökning, sorn i februari detta år
genomförts, kunna förväntas. De svenska företag, som förarbeta potatisstärkelse,
skulle härigenom uppenbarligen komma i sämre ställning i konkurrenshänscende
gentemot importerad vara för den händelse prisnivån i
utlandet ej skulle stiga.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25-

Sveriges kemiska industrikontor har anfört vissa betänkligheter mot att
priset å stärkelsesirap genom ytterligare ökning av tullsatsen \ enlighet med
motionen skulle uppdrivas. Det förbättrade skydd, som med tullhöjningen
avsåges för den inhemska fabrikationen, skulle enligt industrikontorets mening
bliva verkningslöst, för den händelse prisnivån bleve så hög, att varans
konkurrenskraft gentemot vissa andra sötningsmedel nämnvärt påverkades
och konsumtionsminskning på grund härav inträdde. Kontoret uttalar sig
därför mot den föreslagna tullhöjningen och föreslår reglering av stärkelsepriset
därhän, att stärkelse, avsedd för tillverkning av glykos, dextrin och
eventuellt vissa andra produkter, åsättes ett pris, som är visst belopp lägre
än priset å för andra konsulntionsändamål avsedd stärkelse.

Vad industrikontoret härutinnan anfört är utan tvivel värt beaktande.

Konfekt- och konfityrindustrien torde ej få anses vara av tekniska skäl
nödsakad att använda viss kvantitet glykos, utan denna kan eventuellt åtminstone
i rätt stor utsträckning tänkas ersatt med t. ex. invertsocker, örn
glykospriset blir för högt. Då även invertsockret kan framställas inom'' landet,
torde det i och för sig ej vara av större intresse ur statlig synpunkt, att
glykostillverkningen upprätthålles. Önskar man däremot bibehålla marknaden
för potatisstärkelse, vore en sådan utveckling olycklig, såsom även i motionen
framhålles.

I yttrande till chefen för jordbruksdepartementet den 27 maj 1933 över då
föreliggande förslag till reglering av tillverkningen av potatismjöl m. m. anförde
kollegium bland annat följande. För den händelse en dylik reglering
ansåges ofrånkomlig ville kollegium framhålla den synnerliga vikten av att
såväl utformningen som tillämpningen av dithörande bestämmelser mätte
ske på sådant sätt, att såväl ett ensidigt gynnande av vissa odlareintressen
som alltför betungande verkningar å de industrier, som använda potatismjölet
i sin tillverkning, måtte undvikas. Bland de industrier, som i sådant
hänseende och med hänsyn till sin konkurrensförmåga vöre i särskilt hög
grad beroende av, att ej råvaran i otillbörlig grad fördyrades, framhölles glykos-,
dextrin- och sagogryntillverkningen.

Det förelåge sålunda viss anledning antaga, att vid genomförandet av en
statskontrollerad prisreglering å den färdiga produkten, för vinnande av det
avsedda syftet, ett högre pris komme att åsättas det för hushålls- och charkuleriändamål
avsedda potatismjölet än för det, för vilket avsättning mäste beräknas
till förutnämnda industrier.

I gemensamt med lantbruksstyrelsen den 28 september 1933 avgivet utlåtande
till Kungl. Maj :t (finansdepartementet) fann kollegium vidare anledning
att betona den synnerliga önskvärdheten av, att statens potatismjölsnämnd
vid tillämpning av prissättningsreglerna måtte tillse, att behörig
hänsyn tages till vissa industriers behov av billig stärkelse såsom halvfabrikat
för framställning av en del produkter, särskilt glykos, sago samt dextrin
och därmed sammanhängande varuslag.

För stärkelse avsedd för tillverkning av glykos har hittills uttagits och uttages
fortfarande ett 2 öre per kg. lägre pris än för stärkelse för allmän förbrukning
under det att priset för stärkelse för dextrintillverkning är åsatt ett
något högre pris än stärkelse för sistnämnda ändamål. Den prishöjning, som
anses böra företagas senare under innevarande år, lär emellertid vara avsedd
att läggas uteslutande på för glykostillverkning avsedd stärkelse, som därigenom
skulle komma att stå i nära samma pris som för allmän förbrukning
avsedd stärkelse.

Kollegium finner för sin del att en ökning av särskilt priset å glykos örn
möjligt bör undvikas och att hänsyn härtill bör tagas vid prissättningen å po -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

7

tatisstärkelse. Under sådana omständigheter anser sig kollegium ej böra tillstyrka
det motionsvis framförda förslaget om höjning av tilläggstullarna i
fråga.»

Sveriges kemiska industrikontor, för vars ståndpunkt till den föreliggande
frågan kommerskollegium redogjort, framhåller i sitt yttrande bland annat,
att den höga tullen å stärkelse — 20 kronor för 100 kilogram — ingalunda
tillkommit i avsikt att densamma skulle till mer än högst hälften utnyttjas av
potatisstärkelseindustrien samt att Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. år 1928 utfäste sig att under vissa villkor intill den 1 oktober 1928
tillhandahålla för glykos- och dextrinindustriernas drift erforderliga myckenheter
potatisstärkelse till ett pris, motsvarande den kostnad, som importerad
vara skulle betinga, därest tull uttoges med endast 10 kronor för 100
kilogram (jfr bevillningsutskottets bet. nr 24/1928).

Utskottet förordar, att tilläggstullar för glykos, dextrin och övriga till stat.
nr 290 och 620 hänförliga varor även skola utgå under den tid potatismjölsregleringen
förlängts eller till och med den 30 september 1940. Vad beloppet
av dessa tilläggstullar beträffar anser sig utskottet, med hänsyn till vad som
anförts i de till utskottet inkomna yttrandena, icke kunna tillstyrka den av
motionären föreslagna höjningen av tilläggstullarna å dessa varor. Utskottet
vill emellertid, i anslutning till vad som anförts i yttrandena, framhålla angelägenheten
av att vid handhavandet av den statliga regleringen på området
behörig hänsyn tages till glykos- och dextrinindustrierna, för vilkas konkurrensförmåga
prissättningen å potatisstärkelse uppenbarligen är av stor betydelse.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 175 samt med avslag å motionen II: 446
av herr förste vice talmannen Jeppsson, antaga det vid propositionen
fogade förslaget till förordning om fortsatt giltighet
av förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa.

Stockholm den 11 maj 1937.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wohlin, Wahlmark,
Elof Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander*, Heuman och Eilif Sylwan samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson
i Gävle, Johanson i Huskvarna, Ericson i Boxholm, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö,
Jonsson i Skedsbygd och Lundell*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Utskottet.