Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
1
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1937 kl. 10 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
ändring av gällande bestämmelser för tull d ackumulatorer.
(lia avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 82, har herr Hagberg i Malmö hemställt, »att riksdagen måtte besluta,
dels att nummer 1009:2 i gällande tulltaxa erhåller följande ändrade
lydelse, dels ock att vid sagda tulltaxenummer fogas en ny anmärkning på
sätt av det följande framgår:
Ackumulatorer:
alkaliska; ävensom delar därtill:
Tull
för 100 kg
kronor
andra slag:
1009: 2 helt eller delvis monterade element och batterier; hoplödda
eller på annat sätt sammanfogade elektroder samt
ackumulatorplåtar, vägande per stycke högst 0.5 kg,
ävensom till ackumulatorer avsedda kärl av kautschuk
eller annat dylikt ämne samt lock till sådana kärl.. N 32: —
Anni. 1. Hit hänföras även ackumulatorplåtar med större vikt,
för så vitt de äro avsedda att sönderdelas i plåtar vägande
per stycke högst 0.5 kg.
Anni. 2. I .nr 1009:2 upptagna ackumulatorplåtar ävensom
ackumulatorkärl av högst 3 dm3 rymd per cell och lock till
sådana kärl hänföras till detta nummer, även örn de inkomma
tillsammans med övriga delar till omonterade element.!
Vid behandlingen av motionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
E. Sandquist såsom sakkunnig.
De bestämmelser i tulltaxan, som beröras av de i motionen framlagda förslagen,
hava för närvarande följande lydelse:
1009: 2
Ackumulatorer:
andra slag (än alkaliska element och delar därtill):
helt eller delvis monterade element och batterier; ävensom
hoplödda eller på annat sätt sammanfogade elek
-
Tull
för 100 kg
kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 11—12.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
Tull
för 100 kg
kronor
troder samt ackumulatorplåtar, vägande per stycke
högst 0.5 kg.................................... N 32: —
Anm. Hit hänföras även ackumulatorplåtar med större vikt,
för så vitt de äro avsedda att sönderdelas i plåtar vägande
per stycke högst 0.5 kg.
1010: 2 omonterade element samt delar därtill, ej hänförliga till
nr 1009: 2 och bestående av annat ämne än kautschuk;
ävensom träställningar, gångbanor, isolationsmateriel
och dylika tillbehör.............................. N 6: —
Anm. Den till Avd. XVI A fogade allmänna anmärkningen
skall gälla även med avseende å omonterade element, hänförliga
till detta nummer.
Med tillämpning av nu gällande bestämmelser komma de i motionen åsyftade
ackumulatordelarna — ackumulatorkärl samt lock därtill — att draga tull enligt
följande grunder:
Tull
för 100 kg
kronor
Ackumulatorkärl samt lock därtill av kautschuk eller annat
formbart ämne:
särskilt inkommande:
av kautschuk...................................... 80:_
av annat formbart ämne............................ 6:_
inkommande tillsammans med övriga delar till omonterade
element...................................... 6:_
Tulltaxe nummer -
334: 2
1010: 2
1010: 2
Vid ett genomförande av motionärens förslag skulle tullbeskattningen i fråga
i stället komma att te sig på följande sätt:
Tull
för 100 kg
kronor
Ackumulatorkärl samt lock därtill av kautschuk eller annat
formbart ämne:
särskilt inkommande:
av kautschuk...................................... 32: __
av annat formbart ämne............................ 32;_
inkommande tillsammans med övriga delar till omonterade
element:
kärl av högst 3 dm3 rymd per cell och lock till sådana
kärl ............................................ 32: —
kärl av större rymd och lock till sådana kärl........ 6:_
Tulltaxe nummer -
1009: 2
1009: 2
1009: 2
1010: 2
Till stöd för de sålunda föreslagna tulländringarna har motionären anfört
huvudsakligen följande.
Enligt de bestämmelser för tulltaxeringen av ackumulatorer, som hade
funnits upptagna i 1911 års tulltaxa, vöre fullständiga omonterade element
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11
3
samt vissa i taxan särskilt uppräknade delar och tillbehör till ackumulatorer
belagda med en tull av 6 kronor för 100 kilogram. Andra delar och tillbehör
hade allt etter sin beskaffenhet tulitaxerats enligt olika rubriker i
taxan. Vid antagandet av nu gällande tulltaxa, som trädde i kraft den 1
januari 1930, hade riksdagen, i överensstämmelse med förslag av 1925 års
tulltaxerevision, beslutat att för omonterade element avsedda delar och tillbehör
skulle, med visst undantag, draga den för elementen fastställda tullen
av 6 kronor för 100 kilogram, oavsett om de tillsammans bildade fullständiga
element eller ej. Med hänsyn till de konsekvenser, som tillämpningen
av nämnda tullsats hade visat sig medföra för den svenska gummiindustrien,
hade emellertid 1930 års riksdag beslutat att för särskilt inkommande
delar av kautschuk återgå till de tidigare gällande bestämmelserna. Sedermera
hade 1934 års riksdag fattat beslut örn vidtagande av vissa ändringar
i tulltaxans nummer beträffande ackumulatorer.
I bevillningsutskottets betänkande (nr 16) rörande den förut omnämnda
taxeändringen vid 1930 års riksdag, hade framhållits, att utskottet förutsatte,
att 1928 års tullkommitté skulle ägna uppmärksamhet åt frågan örn
den slutliga avvägningen av tullsatserna för ackumulatorer. Emellertid hade
nämnda kommitté nu avvecklats utan att något förslag i berörda fråga blivit
framlagt. Vid sådant förhållande och enär det visat sig, att gällande bestämmelser
icke vore tillfredsställande för den inhemska tillverkningen av
transportabla ackumulatorer, syntes skäl föreligga att vidtaga de^ justeringar
av tullsatserna på ifrågavarande område, som kunde anses påkallade i
den inhemska industriens intresse.
Med nu gällande tullbestämmelser behövde ett företag, som importerade
samtliga delar till transportabla ackumulatorer, endast erlägga en tull av
6 kronor per 100 kilogram för ackumulatorkärlen, medan en svensk fabrik,
som införde kärlen särskilt för sig, bleve i det fall, att kärlen bestode av
kautschuk, belastad med den relativt höga tullen av 80 kronor per 100 kilogram,
motsvarande 40—80 % av värdet. Då arbetet att montera de införda
delarna vore obetydligt, beredde nu nämnda tullförhållanden den inhemska
fabrikationen av transportabla ackumulatorer stora svårigheter att kunna
göra sig gällande i konkurrensen. En bättre avvägning av tullen för kautschukskärlen
skulle kunna vinnas på det sätt, att varorna i tulltaxan upptoges
tillsammans med monterade ackumulatorer, i vilket fall de skulle komma
alt draga en tull av 32 kronor för 100 kilogram, motsvarande omkring
15—30 °/o av värdet.
1 fråga om kärl för transportabla ackumulatorer av annat formbart ämne
än kautschuk betingade dessa visserligen ett omkring 10—20 °/o lägre pris
men kunde utan ingående kemisk analys icke skiljas från kautschukskärlen.
Ur tullteknisk synpunkt skulle det därför vara en avgjord fördel, örn
kärl av kautschuk samt lock därtill bleve jämställda med liknande kärl
av annat formbart material, och då nämnda varor även ur tillverkningssynpunkt
vore mycket likartade, finge det anses fullt motiverat, att båda varukategorierna
hänfördes till samma nummer.
Då monteringskostnaden för de transportabla ackumulatorerna vore obetydlig
och icke kunde motivera den skillnad, som nu rådde mellan omonterade
element (6 kronor för 100 kilogram) och monterade ackumulatorer (32
kronor för 100 kilogram), borde vidare kärl av kautschuk eller annat liknande
material, i likhet med vad sorn enligt nuvarande praxis gällde i fråga
örn ackumulatorplåtar, vägande högst 0.5 kilogram per stycke, draga samma
tull vare sig de infördes tillsammans med övriga delar till omonterade element
eller importerades särsk i 11 för sig. För alt emellertid icke rubba bestämmelserna
rörande stationära batterier, beträffande vilka andra förhål
-
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
lils leot let.
landen rådde, borde den nyss angivna likställigheten begränsas till att avse
endast kärl med en rymd av högst 3 dms per cell. En motsvarande differentiering
mellan stationära och transportabla ackumulatorer gällde redan
nu med avseende å ackumulatorplåtar.
De av motionären föreslagna tulltaxeändringarna avse huvudsakligen sådana
ackumulatorkärl, som ingå i smärre, transportabla element, avsedda
för tänd- och startbatterier till motorfordon o. dyl. Enligt förslaget skulle
ändring i tullbeskattningen av ackumulatorkärl för större, stationära element
endast inträda, då kärlen i fråga införas särskilt för sig.
Förenämnda för transportabla element avsedda ackumulatorkärl äro i regel
tillverkade antingen av kautschuk (hårdgummi, s. k. ebonit), ofta med
tillsats av andra ämnen, eller av annan formbar massa med inblandning av
asfalt, fibrer m. m. Såsom av föregående sammanställningar av dels de nuvarande
dels de av motionären föreslagna tullsatserna framgår, utgör tullen
å kautschukskärlen, om de införas särskilt för sig, 80 kronor för 100 kilogram
och, om de införas tillsammans med övriga delar till omonterade element,
6 kronor för 100 kilogram, medan enligt motionärens förslag en enhetlig tull
av 32 kronor för 100 kilogram skulle tillämpas beträffande kärlen i fråga.
Kärl med en cellrymd av mer än 3 dm3 skulle dock, därest de införas tillsammans
med övriga delar, fortfarande beläggas med den lägre tullen av
6 kronor för 100 kilogram. Vad angår kärl av annan formbar massa än
kautschuk (s. k. massa- eller kompositkärl), vilka kärl för närvarande alltid
draga tull av 6 kronor för 100 kilogram, skulle enligt förslaget för dem likaledes
tillämpas ovanberörda gemensamma tull av 32 kronor för 100 kilogram,
dock med samma undantag för vissa större kärl, som enligt vad nyss
nämnts vore avsett att gälla beträffande kautschukskärl.
I likhet med motionären finner utskottet det ur tullteknisk synpunkt vara
till fördel, örn massakärlen kunde på sätt som i motionen föreslagits i tullbeskattningsavseende
jämställas med kautschukskärlen. Enligt vad inför utskottet
påvisats möter det nämligen betydande svårigheter att vid tulltaxeringen
skilja dessa båda slag av kärl från varandra. Sålunda lärer för ett dylikt särskiljande
många gånger erfordras kemisk analys. Det är under sådana förhållanden
förklarligt, att tulltaxeringen av ackumulatorkärl icke endast blir
tidsödande och kostsam utan även ofta leder till en olikformig beskattning
av artiklarna i fråga.
Emellertid torde den av motionären föreslagna omläggningen av tullbeskattningen
av ackumulatorkärl kunna komma att i andra avseenden medföra konsekvenser,
som äro mindre önskvärda. Utskottet åsyftar härvid närmast
den ogynnsamma påverkan den av motionären föreslagna nedsättningen av
tullen å vissa kautschukskärl från 80 till 32 kronor för 100 kilogram skulle
kunna utöva på den tillverkning av sådana kärl, som numera bedrives av
vissa svenska företag. Ett av dessa företag har visserligen förklarat sig
icke hava något att erinra emot en sådan tullnedsättning, varvid dock bör
beaktas, att den tillverkning av kautschukskärl, som bedrives av ifrågava
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr li -
ro
rande företag, omfattar en förhållandevis ringa del av dess totala produktion.
Däremot har ett annat företag på området avstyrkt varje nedsättning av
tullen på kautschukskärl. Enligt vad av sistnämnda företag uppgivits, äro
inom detsamma cirka 25 arbetare sysselsatta med tillverkning av ackumulatorkärl,
och uppgår värdet av denna tillverkning till 250,000 å 300,000 kronor
per år. Därest tullskyddet nedsättes på sätt i motionen föreslagits,
skulle, enligt vad företaget uppgivit, detsamma till följd av den utländska
konkurrensen nödgas nedlägga sin ifrågavarande fabrikation.
Huruvida de sålunda uttalade farhågorna beträffande verkningarna av den
påyrkade tullnedsättningen äro berättigade kan utskottet icke bedöma utan
en väsentligt mera ingående undersökning av samtliga på denna tullfråga inverkande
faktorer än den utskottet varit i tillfälle att verkställa. Vid sådant
förhållande synes föreliggande motion enligt utskottets uppfattning icke böra
föranleda annan åtgärd än att riksdagen i anledning av motionen i skrivelse
till Kungl. Majit anhåller om utredning i ämnet. Då den nu väckta frågan
om tullen å ackumulalorkärl nära sammanhänger med frågan om avvägningen
av tullsatserna för transportabla, icke alkaliska ackumulatorer och
delar därtill i allmänhet, torde utredningen böra omfatta denna varugrupp
i dess helhet. Vid utredningen synes särskild uppmärksamhet böra ägnas åt
möjligheten att ernå en ur tullteknisk synpunkt mera tillfredsställande uppdelning
av de olika varuslag, varom här är fråga, än den i tulltaxan nu tilllämpade.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 82 av herr
Hagberg i Malmö, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att
Kungl. Majit ville föranstalta om utredning av frågan örn
ändring av tulltaxan, i vad angår transportabla, icke alkaliska
ackumulatorer och delar därtill, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 4 mars 1937.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
irån första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, Wahlmark, Elof Andersson,
Sjödahl, Bengtsson, Ekman, Gustaf Björkman, Löfvander och Eilif Sylwan; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i
Gävle, Johanson i Huskvarna, Ericson i Boxholm, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö,
Jonsson i Skedsbygd och Olsson i Kullenbergstorp.