4

Riksdagens skrivelse Nr 60—61.

Till yttermera visso hava vi detta förordnande underskrivit och med riksdagens
insegel bekräftat, som skedde i Stockholm den 29 februari 1936.

På riksdagens vägnar.

Nr 61.

Godkänd av första kammaren den 28 februari 1936.
Godkänd av andra kammaren den 28 februari 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående
ändring i kommunalförfattning arnäs bestämmelser
örn tiden för offentliga stämmor.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion, nr 520 i andra kammaren, hemställes, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj :t anhålla om utredning
och förslag till sådan ändring av nu gällande kommunalförfattningar
angående tiden för offentliga stämmor, att de kommunala samfundens medlemmar
i största möjliga omfattning beredas tillfälle att deltaga i dessa stämmor.

Jämlikt 17 §, 1 morn., i lag örn kommunalstyrelse på landet må ordinarie kommunalstämma
i december beträffande ordinarie kommunalstämma eller kommunalstämmor
under nästföljande år besluta, å vilken dag sådan stämma skall
hållas eller huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag. Motsvarande
stadgande återfinnes beträffande allmän rådstuga i 39 § i lag örn kommunalstyrelse
i stad samt beträffande kyrkostämma i 14 §, 1 morn., i lag örn församlingsstyrelse.
Varje kommun eller församling äger följaktligen frihet att själv,
med beaktande av rådande lokala förhållanden, avgöra, vilka dagar som bäst
lämpa sig för hållande av de offentliga stämmorna, Med hänsyn till de synnerligen
olikartade förhållandena i skilda delar av landet låter det sig över huvud
icke göra att fastställa någon viss för alla kommuner gemensam dag såsom den
för dessa stämmor lämpligaste. Det borde anses självklart, att dessa stämmor
utsättas till sådana dagar, då största möjliga antal röstberättigade med minsta
möjliga olägenhet kunna närvara vid desamma. Inom vissa kommuner torde
sön- och helgdagar vara att föredraga, inom andra åter kan utsättandet av offentliga
stämmor till sön- och helgdag i allmänhet betraktas såsom mindre lämpligt
och i stället en söckendag, exempelvis efter den vanliga arbetstidens slut, vara den
för flertalet lägligaste tiden. Men då i vissa fall synes ha inträffat, att behörig
hänsyn icke tagits till det stora flertalet röstberättigade, finner riksdagen önskvärt,
att en lagändring sker till förekommande härav, t. ex. genom föreskrift, att
den sista ordinarie stämman under året, som har att bestämma örn tiden för nästa
års stämmor, skall äga rum å viss dag. De röstberättigade bliva därigenom tillförsäkrade
en verklig möjlighet att i varje kommun eller församling själva

Riksdagens skrivelse Nr 61—62.

5

avgöra, vilka dagar och tider för nästföljande års stämmor, som äro för dem
lägligast. Riksdagen, som haft under övervägande olika möjligheter, då det
gällt att föreslå en ur angivna synpunkter lämplig dag och tid för hållandet av
den sista ordinarie stämman under året, har likväl funnit sig icke kunna utan
närmare utredning av frågan i detta hänseende nu framställa något förslag. Med
hänsyn till den betydelse, som enligt riksdagens mening icke kan frånkännas
denna fråga, får riksdagen fördenskull anhålla, att Eders Kungl. Maj :t ville låta
verkställa utredning samt för riksdagen framlägga förslag till sådan ändring av
nu gällande kommunalförfattningar angående tider för offentliga stämmor, att
kommunernas medlemmar i största möjliga omfattning beredas tillfälle att deltaga
i dessa stämmor.

Stockholm den 28 februari 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 62.

Godkänd av första kammaren den 28 februari 1936.
Godkänd av andra kammaren den 28 februari 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om beredande av rått för municipalsamhälle att upprätta
högre folkskola.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Uti två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, nr 87 i första kammaren
och nr 232 i andra kammaren, har hemställts, att riksdagen ville besluta örn sådan
ändring i lagen örn kommunalstyrelse på landet, varigenom möjligheter
beredas municipalsamhälle att upprätta högre folkskola deli ansvara för densammas
bestånd.

Såsom av motionerna framgår, genomfördes på grund av 1918 års riksdags beslut
en ändring av stadgan för högre folkskolor i avsikt att därigenom bereda
möjlighet för ett municipalsamhälle att kunna upprätta en högre folkskola. I
Eders Kungl. Maj :ts proposition, på vilken nämnda riksdagsbeslut grundar sig,
framhålles uttryckligen, att möjligheten att upprätta högre folkskolor dittills
varit begränsad av den territoriella skoldistriktsindelningen, och att denna
begränsning visat sig vara hinderlig för uppkomsten av högre folkskolor i
municipalsamhälle!!.

Det kan alltså sägas, att riksdagen redan i princip tagit ställning till den
fråga, som är föremål för här föreliggande motioner. Den ändring av kommunallagarna,
som av kammarkollegium anvisats och som även av motionärerna
föreslagits, är alltså blott att anse som ett korollarium till ett föregående riksdagsbeslut.