Riksdagens skrivelse Nr 355.

1

tfr 355.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1936.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 156.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1936/1937 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, innefattande
anslagen till socialdepartementet, (punkt 21 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten
för budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 8 maj 1936 dagtecknad proposition,
nr 265, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor;

dels till Inköp av gatsten för statens räkning för samma budgetår anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att beträffande lån ur anslagen till lån
och subventioner till främjande av enskild företagsamhet efter prövning av
omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom
gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns
obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet

Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 14 sami. Nr 355—356.

1

2 Riksdagens skrivelse Nr 355-

för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i sådan
fråga.

I samband med Kungl. Majits förslag har riksdagen till behandling förehaft
vissa motionsvis väckta förslag.

Hjälpprogrammet i dess helhet och därmed sammanhängande

spörsmål.

I motionerna I: 129 och II: 321 föreslås, dels att undersökningen av arbetslöshetsklientelets
sammansättning fortsättes och på vissa punkter fördjupas
på ett sådant sätt, att upplysning vinnes om den nuvarande arbetslöshetens
karaktär, varmed en säker grund kan läggas för den erforderliga anpassningen
av arbetslöshetspolitiken efter det ändrade konjunkturläget,
dels ock att på grundval av arbetslöshetsutredningens principundersökning
frågan örn praktiska reformer till ökning av arbetskraftens lokala rörlighet
upptages till behandling, varvid särskilt beaktande ägnas möjligheterna av
ökade statliga bidrag till täckande av de med överflyttningen från en ort till
en annan förenade kostnaderna samt en utbyggnad av den kursverksamhet,
som syftar till yrkesutbildning för unga arbetare och »omskolning» av något
äldre arbetare inom de av arbetslöshet på ett mera långvarigt sätt drabbade
områdena.

I motionen I: 130 hemställes, att riksdagen ville hos Kungl. Majit göra framställning
om en allsidig utredning rörande stadigvarande sysselsättning och
försörjning av personer, som kunna hänföras till gruppen »permanent arbetslösa».

Motionerna 1:181 och 11:411 avhandla vissa åtgärder till arbetslöshetens
bekämpande i Bohuslän, Blekinge och Västernorrlands län. I avseende på
möjligheten att få till stånd ny verksamhet hemställes (punkt 3), att riksdagen
ville dels i skrivelse till Kungl. Majit begära utredning och skyndsammaste
förslag, helst redan till årets riksdag, om inrättande av affärsmässigt
drivna kreditkassor till uppmuntrande av småföretag, dels ock i övrigt beakta
de i motionerna anförda synpunkterna, såsom beträffande hjälp med
upplysningar åt företagsamma arbetslösa, bringande av effektivaste hjälp åt
de hårt skattetyngda kommunerna för att undanröja skattetungans hinder
för inflyttning av större företag o. s. v.

De problem, som arbetslöshetspolitiken för stundande budgetår enligt föredragande
departementschefen framför allt bör inrikta sig på, kunna koncentreras
till den kvardröjande arbetslösheten, vare sig denna är att hänföra till
vissa landsändar, till de s. k. arbetslöshetsöarna, eller till storstäderna. För
de särskilt utsatta delarna av landet — Blekinge och Bohuslän — har departementschefen
avhandlat åtskilliga förslag till hjälpåtgärder, till vilka riksdagen
i det följande återkommer. Departementschefen har vidare beträffan -

Riksdagens skrivelse Nr 355.

3

de såväl Västernorrlands sågverkskommuner som arbetslöshetsöarna givit
uttryck åt sin avsikt att låta särskilt undersöka, på vilket sätt förhållandena
där må kunna saneras. Därjämte har departementschefen förklarat sig vilja
föranstalta om undersökning rörande den i storstäderna kvardröjande restarbetslöshetens
karaktär.

I princip synas väsentligen två utvägar stå till buds, då det gäller att bemästra
arbetslösheten i de alltjämt utsatta områdena, nämligen å ena sidan
åtgärder för de arbetslösas sysselsättning inom hemorten och å andra sidan
anstalter för underlättande av arbetskraftens förflyttning. Av departementschefens
uttalanden framgår, att de uppslag, som i dessa hänseenden redan
framkommit och som de planerade utredningarna kunna giva upphov till,
böra, i den mån de befinnas realiserbara, bringas till utförande.

Den uppfattning i fråga om arbetslöshetspolitikens allmänna inriktning,
som departementschefen sålunda givit uttryck åt, återfinnes icke endast i de
motioner, varom här närmast är fråga, utan även i åtskilliga andra, som
riksdagen med hänsyn till de yrkanden, vari de utmynna, i annat sammanhang
upptager till närmare prövning.

Jämväl riksdagen finner den principiella uppfattning i fråga örn arbetslöshetspolitikens
koncentration till särskilt utsatta områden, som av departementschefen
angivits, vara riktig. Riksdagen förutsätter emellertid, att de
skilda uppslag i avseende härå, som motionsvis framkommit, vinna vederbörligt
beaktande vid övervägandet av åtgärder i förevarande hänseenden, liksom
ock att de synpunkter, som i motionernaa framförts, beaktas vid de planerade
undersökningarnas utförande.

Särskilda frågor.

I motionen 1: 538 har yrkats, att riksdagen ville med bifall till framställningen
örn anslag för budgetåret 1936/1937 till inköp av gatsten för statens
räkning uttala, att frågan om råvaror för framställning av källsåker ur
inhemska kalirika bergarter måtte snarast möjligt fullföljas beträffande de
för ändamålet bäst artade och lämpligast belägna bergarterna oberoende av
de resultat, som kunna framkomma angående den s. k. Lysekilsgranitens användande
för samma ändamål.

Såsom av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår, hava
de särskilda utredningar, som verkställts i syfte att utröna möjligheterna att
i de speciellt arbetslöshetstyngda områdena skapa nya sysselsättnings- och
förvärvsmöjligheter för befolkningen, ådagalagt att betydande svårigheter
i dessa avseenden föreligga. Till de förslag, som departementschefen ansett
böra närmast övervägas under nästa budgetår, återkommer riksdagen i det
följande.

Bland de åtgärder, som av utredningen rörande Bohusläns näringsliv omnämnts
vid dess inventering av möjligheterna att skapa arbetstillfällen inom

4

Riksdagens skrivelse Nr 355.

denna landsända, ingår även spörsmålet om utvinnande av källsätter ur den
s. k. Lysekilsgraniten. Ärendet är för närvarande föremål för utredning.
Motionen I: 438 åsyftar närmast, att undersökningar rörande möjligheterna
att framställa kalisalter ur inhemska kalirika bergarter böra fortsättas, även
om Lysekilsgraniten skulle visa sig hålla för litet kali. Riksdagen, som till
fullo beaktar de synpunkter, som i motionen anförts, är förvissat örn, att
Kungl. Maj:t icke skall underlåta att till övervägande upptaga de åtgärder,
som i förevarande hänseende bland annat med hänsyn till situationen i vissa
arbetslöshetsöar kunna påkallas.

Anslagsbehov.

Vidare hemställes i motionen II: 839, att riksdagen måtte besluta dels att
till statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, dels ock att av denna summa

1.000. 000 kronor må ställas till domänverkets förfogande för utförande av
torrläggningsarbeten å landets kronoparker, med hänsynstagande till det
större eller mindre behov av arbete, som kan föreligga inom olika områden.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att medel böra jämväl
för nästa budgetår anvisas till statliga och kommunala beredskapsarbeten för
att därigenom bereda möjlighet för Kungl. Majit att genom dylika arbetens
anordnande bispringa orter med kvardröjande arbetslöshet. Det äskade anslagets
storlek har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen bär jämväl bifallit Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av

2.000. 000 kronor till inköp av gatsten för statens räkning.

Kungl. Majits förslag om bemyndigande att beträffande företag, som erhållit
stöd ur lån- och subventionsanslagen men råkat på obestånd, biträda
ackord föranleder ingen erinran från riksdagens sida liksom ej heller departementschefens
uttalanden i fråga om finansieringen av vissa förslag till
hjälpåtgärder, därest dessa förslag efter verkställda utredningar skulle befinnas
realiserbara.

Riksdagen finner sig, såsom ovan anförts, icke böra bifalla det i motionen
II: 839 framställda yrkandet örn höjning av anslaget till beredskapsarbeten.
Riksdagen anser dock det i motionen berörda spörsmålet om utförande av
torrläggningsarbeten å kronoparkerna beaktansvärt och har icke något att erinra
emot, att Kungl. Majit, i den mån disponibla medel så medge, vidtager
åtgärder i motionens syfte.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/
1937 under femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor;

dels till Inköp av gatsten för statens räkning för samma budgetår under
femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 355.

5

dels ock bemyndigat Kungl. Maj:t att beträffande lån ur anslagen till lån
och subventioner till främjande av enskild företagsamhet efter prövning av
omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenär
eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns
obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet för
Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i sådan
fråga.

Stockholm den 19 juni 1936.

Med undersåtlig vördnad.