Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till tullverket
för budgetåret 193611937; given Stockholms
slott den 21 februari 1936.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 21 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

För tullverket äro i gällande riksstat uppförda fyra anslag å tillhopa
16,383,800 kronor, nämligen ett förslagsanslag till avlöningar till befattningshavare
hos generaltullstyrelsen å 698,500 kronor, ett förslagsanslag till avlöningar
till befattningshavare å tullstaten å 12,975,000 kronor, ett förslagsan
slag till omkostnader å 1,735,300 kronor samt ett reservationsanslag till särskilda
åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. å
D75,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 95.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

I årets statsverksproposition hava nämnda anslag upptagits med allenast
beräknade belopp. Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen
har därvid beräknats till 730,000 kronor, anslaget till avlöningar
till befattningshavare å tullstaten till 13,400.000 kronor, anslaget till
omkostnader till 1,735,000 kronor samt anslaget till särskilda åtgärder för bekämpande
av olovlig införsel av spritdrycker m. m, till 1,100,000 kronor.
För ifrågavarande fyra anslag hava alltså i riksstatsförslaget beräknats belopp
å sammanlagt 16,965,000 kronor.

Jag anhåller att nu få förelägga Kungl. Majit slutligt förslag angående
äskande av anslag till tullverket för budgetåret 1936/1937.

Utredningar.

I 1935 års statsverksproposition (sjunde huvudtiteln sid. 54) omnämndes
vissa utredningar rörande organisations- och arbetsförhållandena inom tullverket,
vilka då pågingo eller nyligen avslutats. De åsyftade utredningarna
voro dels den undersökning i fråga örn minskad användning av överkvalificerad
arbetskraft, vilken utförts av vissa av generaltullstyrelsen enligt Kungl
Majits bemyndigande den 16 september 1932 tillkallade sakkunniga (överkvalifikationssakkunniga),
dels en å styrelsens kanslibyrå verkställd utredning
rörande vissa förändringar med avseende å kustbevakningens organisation
m. m., dels en å styrelsens personalbyrå igångsatt utredning angående
arbetsförhållandena vid kustbevakningen, dels ock den åt särskilda inom finansdepartementet
tillkallade sakkunniga anförtrodda utredningen rörande
organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m.

Den åt överkvalifikationssakkunniga anförtrodda undersökningen har slutförts
genom att de sakkunniga avlämnat ett den 19 oktober 1934 dagtecknat
betänkande angående arbetsfördelning m. m. för tulltaxerings- och kontorsgöromål
vid tullverket (stat. offentl. utredn. 1934:38). Med skrivelse den 8
juni 1935 har generaltullstyrelsen till Kungl. Majit överlämnat nämnda betänkande
jämte vissa därvid fogade handlingar ävensom över betänkandet
avgivna yttranden, varefter allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 19
december 1935 avgivit infordrat utlåtande i ämnet.

Beträffande den å generaltullstyrelsens kanslibyrå verkställda utredningen
om vissa förändringar med avseende å kustbevakningens organisation föreligger
en den 12 juni 1934 dagtecknad promemoria i ämnet. Denna promemoria
jämte ett däröver av kustbevakningsinspektören avgivet yttrande har
av generaltullstyrelsen med dess i det följande omförmälda skrivelse den D
oktober 1935 överlämnats till Kungl. Majit.

För resultatet av verkställd utredning angående arbetsförhållandena vid
kustbevakningen har generaltullstyrelsen redogjort i skrivelse till Kungl.
Majit den 6 april 1935. Styrelsen har därvid anmält, att det enligt styrelsens
mening icke vore möjligt att enbart på grundval av de dittills framkomna

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

3

utredningsresultaten intaga någon bestämd ståndpunkt till frågan angående
arbetstidsförhållandena vid kustbevakningen utan att en ytterligare utredning
av denna fråga syntes böra vidtagas, innan densamma kunde upptagas
till avgörande. Då emellertid frågans lösning på det närmaste vore beroende
av det sätt, på vilket tullverkets kustbevakning organiserades och förarbeten
då påginge för omorganisation av denna gren av tullverket, hade styrelsen
för avsikt att återupptaga och slutföra utredningen först sedan omorganisation
av kustbevakningen blivit genomförd och någon tid prövad.

Vidkommande slutligen den åt särskilda sakkunniga anförtrodda utredningen
rörande organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande
av olovlig införsel av spritdrycker m. m. har denna avslutats genom att de
sakkunniga avlämnat ett den 14 juni 1935 dagtecknat betänkande (stat.
offentl. utredn. 1935: 24). I betänkandet hava förslag framlagts bland annat
angående inrättande av tullpolis och omorganisation av tullverkets kustbevakning.

över sistnämnda betänkande hava yttranden avgivits av ett stort antal
myndigheter och sammanslutningar, däribland av generaltullstyrelsen den 31
augusti 1935.

Ansi agsåskand en.

Såsom i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag omförmälts,
har generaltullstyrelsen i skrivelse den 9 oktober 1935 framlagt förslag till
reglering av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1936/1937. Anslagsbeloppen
hava därvid av styrelsen beräknats på följande sätt, nämligen till avlöningar
till befattningshavare hos generaltullstyrelsen 794,000 kronor, till
avlöningar till befattningshavare å tullstaten 13,558,000 kronor, till tullverkets
omkostnader 1,735,000 kronor samt till särskilda åtgärder för bekämpande
av olovlig införsel av spritdrycker m. m. 2,150,000 kronor eller sammanlagt
till 18,237,000 kronor.

Över vissa av generaltullstyrelsen i nyssnämnda skrivelse framlagda förslag
har allmänna civilförvaltningens lönenämnd yttrat sig i förenämnda utlåtande
den 19 december 1935. Dessutom hava utlåtanden beträffande vissa
i skrivelsen berörda särskilda frågor avgivits av kommerskollegium den 31
oktober 1935 samt av justitiekanslersämbetet den 14 november 1935. Vidare
hava skrifter inkommit från Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening
och styrelsen för svenska tullmannaförbundet, varjämte styrelsen för Sveriges
allmänna tulltjänstemannaförening överlämnat en promemoria. Den av
Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening ingivna skriften har av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd tagits i övervägande vid avgivande av utlåtandet
den 19 december 1935.

Det av särskilda sakkunniga i betänkande den 14 juni 1935 framlagda för- Departementsslaget
angående inrättande av tullpolis innebär i huvudsak, att den för när- «*«/««-varande från anslag under femte huvudtiteln bekostade spritpolisorganisationen
skulle avvecklas samt att i stället skulle inrättas en tullpolisorganisation

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

under tullverkets ledning, uppbyggd efter mönster av statspolisorganisationen.
Sålunda skulle kriminalpolismän i erforderligt antal av vissa städer
ställas till tullverkets förfogande för spanings- och annan undersökningsverksamhet,
i första hand för uppdagande av brott mot smugglingslagstiftningen.

Mot de sakkunnigas förslag i denna del hava erinringar framförts i ett
betydande antal av de över betänkandet avgivna yttrandena. För min del
har jag med hänsyn till de meningsskiljaktigheter, som sålunda yppats rörande
den lämpligaste lösningen av detta organisationsspörsmål, funnit erforderligt
att, innan slutlig ståndpunkt fattas i frågan, densamma underkastas
viss ytterligare utredning. Denna utredning bör bedrivas så, att förslag
i ämnet kan föreläggas nästkommmande års riksdag. I överensstämmelse
med den ståndpunkt, jag sålunda intagit, har chefen för socialdepartementet
i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln sid. 309) ansett sig böra räkna
med att den nuvarande spritpolisorganisationen komme att kvarstå oförändrad
under nästa budgetår samt förordat, att det för närvarande under
femte huvudtiteln för ändamålet uppförda anslaget måtte i riksstatsförslaget
upptagas med oförändrat belopp.

Då frågan angående omorganisation av tullverkets kustbevakning lämpligen
synes böra lösas i samband med nyssberörda spörsmål, bör enligt min
mening ändring för nästkommande budgetår icke vidtagas i fråga om den
nuvarande personalorganisationen vid kustbevakningen.

På frågan örn användningen av överkvalificerad arbetskraft inom tullverket
får jag tillfälle att ingå vid behandling i det följande av generaltullstyrelsens
förslag beträffande anslagsmedel till lokaltullförvaltningen.

Avlöningsstaten för generaltullstyrelsen.

Kungl. Majit har den 31 maj 1935 fastställt följande personalförteckning
för generaltullstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet---- —

5 byråchefer ................................................ B 30

1 kustbevakningsinspektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
.................................................... —

1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium B 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen .......... B 26

2 sekreterare................................................ B 26

5 byråinspektörer............................................ B 21

2 förste revisorer............................................ B 24

1 kamrerare ................................................ B 24

3 aktuarier.................................................. B 21

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

5

Befattning Lönegrad

3 notarier .................................................. B 21

10 revisorer.................................................. B 21

3 tullkontrollörer ............................................. B 21

11 kammarskrivare .......................................... B 16

1 materialförvaltare.......................................... B 15

1 registrator ................................................ B 14

1 kansliskrivare ............................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ...................................... B 7

14 kanslibiträden ............................................ B 7

7 expeditions vak ter .......................................... B 5

19 kontorsbiträden............................................ B 4

7 skrivbiträden.............................................. B 2

Tjänsteman å extra stat:

1 byråinspektör ............................................ B 24.

Enligt anmärkning till personalförteckningen skall en av de å ordinarie
stat uppförda tullkontrollörstjänsterna hållas vakant, så länge en byråinspektör
finnes uppförd å extra stat.

Samtidigt med personalförteckningens fastställande har Kungl. Maj:t fastställt
följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att lända till efterrättelse
tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . .

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis......

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ..................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........... kronor 117,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., för slagsvis

...................... s 2,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ..........................

kronor

548,800

8,300

2,000

119,000

20,400

Summa kronor 698,500.

Kungl. Maj:t har tillika förklarat, att den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten
till arvode skall tills vidare från och med budgetåret 1935/1936
disponeras till arvode åt tullverkets ombudsman.

Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 9 oktober 1935 med förslag
till reglering av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1936/1937, under åberopande
av en i skrivelsen framlagd sammanställning av antalet å styrelsens
byråer slutligt handlagda ärenden under åren 1927—1934, framhållit att under
berörda tidsperiod en fortgående stegring av arbetet hos styrelsen ägt
rum. Under samma lid har — enligt vad styrelsen samtidigt påpekat — antalet
ordinarie befattningar bos styrelsen endast undergått obetydlig föränd -

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

ring, medan antalet icke-ordinarie befattningshavare minskats på grund av
en år 1933 företagen omläggning av det handelsstatistiska arbetet. I samband
härmed har styrelsen anfört, att för undvikande av större arbetsbalans
dels övertidsarbete måst även inom de lägre tjänstegraderna förekomma i stor
utsträckning, dels arbete, som bort utföras av ordinarie personal, i stället
måst överlämnas till icke-ordinarie personal, dels ock åt vissa ordinarie
tjänstemän i jämförelsevis låga tjänsteställningar måst anförtros göromål,
som rätteligen bort utföras av tjänstemän i högre lönegrad. Härefter har
generaltullstyrelsen framlagt förslag örn vissa förändringar i fråga örn personalorganisationen.
Jag övergår nu till dessa förslag i den ordning de av
styrelsen berörts, dock att jag kommer att för sig i ett sammanhang behandla
vissa av de i styrelsens skrivelse ifrågasatta ändringarna beträffande antalet
tjänstemän i biträdesgraderna.

Kanslibyrån.

Den ordinarie personalen å kanslibyrån utgöres jämte byråchefen av t
sekreterare (B 26), 1 notarie (B 21), 1 registrator (B 14), 1 kanslibiträde (B 7)
och 2 kontorsbiträden (B 4). Å byrån äro vidare placerade tullverkets ombudsman,
2 amanuenser med heltidstjänstgöring, 1 amanuens med halvtidstjänstgöring
samt 1 extra ordinarie skrivbiträde.

Generaltullstyrelsen hemställer, att sekreterartjänsten utbytes mot en byrådirektörs-
och ombudsmanstjänst (B 28), att den nuvarande ombudsmansbefattningen
indrages samt att en av kontorsbiträdestjänsterna (B 4) utbytes
mot en kanslibiträdestjänst (B 7).

För bedömande av förslagen om utbyte av sekreterartjänsten mot en byrådirektörs-
och ombudsmanstjänst samt örn indragning av den nuvarande
ombudsmanstjänsten må till en början lämnas följande upplysningar.

Tullverkets ombudsman har till åliggande, förutom bestyret med fullföljande
av talan i tullrättegångsmål, jämväl att företräda styrelsen i civila rättegångar,
brottmål, där styrelsen är målsägande, samt konkurser m. m. Vidare
förekommer det, att styrelsen uppdrager åt ombudsmannen att vid
domstol utföra åtal mot tulltjänsteman för tjänstefel. Slutligen inhämtas före
föredragningen av vissa ärenden ombudsmannens yttrande.

Sedan åtskilliga år har ombudsmansbefattningen varit förenad med tullfiskalstjänsten
i Stockholm, vars innehavare har till huvudsaklig uppgift
alt tjänstgöra såsom åklagare i tullmål vid Stockholms rådhusrätt. Nämnda
tullfiskalstjänst har från och med år 1923 varit uppförd å indragningsstat.
Sedan den å indragningsstat uppförde tullfiskalen efter uppnådd pensionsålder
erhållit avsked med utgången av augusti månad 1935 och i sammanhang
därmed entledigats från ombudsmansbefattningen, har generaltullstyrelsen
bestämt, att den nye innehavaren av tullfiskalstjänsten skall uppbära
arvode med 5,000 kronor örn året. Denne uppehåller för närvarande även
befattningen såsom tullverkets ombudsman mot åtnjutande av det för denna
befattning beräknade arvodet.

Generaltullstyrelsen har framhållit, att med styrelsens nu ifrågavarande

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

7

förslag skulle vinnas icke blott, att den tjänsteman, som finge sig ålagt att
förrätta ombudsmansgöromålen, under hela dagen vore tillgänglig å tjänsterummet,
utan även att åtskilliga tullmålsutslag, vilka vederbörande tullåklagare
ansett sig icke böra överklaga men som vid prövning inom styrelsen ansåges
böra göras till föremål för besvär, kunde direkt överklagas av byrådirektören
och ombudsmannen i stället för att, såsom för närvarande skedde,
överklagas av ombudsmannen efter prövning och uppdrag av sekreteraren
å kanslibyrån. Härigenom skulle dubbelarbete undvikas. Då sekreteraren
å kanslibyrån hade att granska alla till styrelsen inkomna utslag i tullrättegångsmål,
erliölle han kännedom om samtliga domstolars praxis i dylika mål,
vilken erfarenhet givetvis vore av betydelse vid anförande av besvär över
utslagen. Enligt generaltullstyrelsens förslag skulle någon av de amanuenser,
vilka redan nu biträda sekreteraren med vissa göromål, eller annan tjänsteman
å kanslibyrån kunna i vissa fall befullmäktigas att föra styrelsens
talan vid underdomstolar, där handläggningen av målen kräver, att tullverkets
ombud under en stor del av dagen är närvarande. Någon olägenhet
för fullgörandet av övriga med den nuvarande sekreterartjänsten förenade
göromål behövde således ej föranledas av ombudsmansgöromålens överflyttande
till den omorganiserade sekreterartjänsten.

Beträffande tullfiskalstjänsten i Stockholm, vilken tillhör tullstaten, har
generaltullstyrelsen på anförda skäl föreslagit, att innehavaren av nämnda
tjänst skulle såsom extra ordinarie tjänsteman äga åtnjuta avlöning enligt
24 :e lönegraden.

Allmänna civilförvaltningens lönenömnd har i denna fråga anfört huvudsakligen
följande:

Det synes visserligen vara en framkomlig väg att, på sätt generaltullstyrelsen
föreslagit, överflytta ombudsmansgöromålen på sekreteraren. Emellertid
vill det förefalla lönenämnden vara förenat med vissa olägenheter att
ålägga sekreteraren alt — förutom de löpande göromålen — handlägga även
till ombudsmansgöromål hänförliga ärenden och därav föranledda utredningar
samt fullgöra tjänsteresor och inställelser vid domstol. Med hänsyn
härtill har lönenämnden ansett sig böra taga under övervägande, huruvida
icke även annan utväg till frågans lösande står till buds.

Lönenämnden får därvid erinra, att generaltullstyrelsen föreslagit, att befattningen
som tullfiskal i Stockholm måtte ombildas till en extra ordinarie
tjänst i 24:e lönegraden. Därest tullfiskalstjänsten i enlighet med detta förslag
omändras till heltidstjänst, synes det ligga närmast till hands, att befattningen
som tullverkets ombudsman sammanslås med den föreslagna, förändrade
tullfiskalstjänsten. Även örn innehavaren av sistnämnda befattning
enligt förslaget skulle erhålla något ökade arbetsuppgifter i förhållande till
vad som hittills åvilat tullfiskalcn, lärer det bliva möjligt att förena både
tullfiskal- och ombudsmansgöromålen. Framhållas må nämligen, att antalet
tullmai under de senaste tre åren väsentligt understigit antalet dylika
mål under tidigare år.

Under förutsättning, att även ombudsmansgöromålen överflyttas till den
föreslagna nya tullfiskalsbefatlningen i lönegrad B 24, torde befattningen i
fråga lämpligen böra uppföras å extra stat.

.Skulle emellertid ombudsmansgöromålen komma att anförtros åt annan
befattningshavare, kan tvekan råda, huruvida tillräcklig anledning foretin -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 95■

Dejnrtements chefen.

nes att enbart för tullfiskalsgöromålen inrätta en heltidsbefattning i den föreslagna
löneställningen.

Slutligen får lönenämnden såsom sin mening framhålla, att därest — på
sätt generaltullstyrelsen ifrågasatt — ombudsmansgöromålen skulle komma
att överflyttas till sekreteraren å styrelsens kanslibyrå, tillräckliga skäl
det oaktat icke föreligga för alt uppflytta berörda sekreter ar tjänst lill byrådirektörsbefattning
i 28:e lönegraden.

Justitiekanslersämbetet har förklarat sig intet hava att erinra mot vad
generaltullstyrelsen föreslagit i ifrågavarande hänseenden.

Vidkommande det föreslagna utbytet av en av kontorsbiträdestjänsterna
mot en kanslibiträdestjänst har generaltullstyrelsen anfört följande:

Ett av de å kanslibyrån placerade kontorsbiträdena har till huvudsaklig
uppgift att under sekreterarens överinseende förteckna till styrelsen inkomna
rapporter och utslag angående tullförbrytelser, biträda sekreteraren med
utslagens befordran till verkställighet samt föra register över personer, som
lagförts för sådana förbrytelser. Sistnämnda register började upprättas
under år 1924 med anledning av då genomförd skärpning av straff för upprepad
smuggling av spritdrycker och har sedermera fått ökad betydelse på
grund av en år 1928 vidtagen lagändring, varigenom straffskärpning stadgats
även vid upprepad olovlig befattning med spritdrycker, som olovligen
införts. Med ledning av registret utfärdas enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 30 september 1926 å kanslibyrån bevis om ådömda bestraffningar,
vilka bevis tillställas vederbörande åklagare. Antalet sådana bevis har
under åren 1929—1934 utgjort respektive 712, 854, 1,046, 855, 881 och 905.
Undersökningen, huruvida en person, som enligt till styrelsen inkommen
rapport gjort sig skyldig till brott, som kan medföra straffskärpning, tidigare
begått tullförbrytelse, verkställes av kontorsbiträdet, vilket arbete på
grund av i utslagen ganska ofta förekommande skiljaktiga uppgifter om
namn, födelsetid och födelseort fordrar stor noggrannhet och erfarenhet. Då
det arbete, som utföres av ifrågavarande kontorsbiträde, är fullt jämförligt
med de göromål, för vilka kanslibiträdesgraden avsetts, hemställer styrelsen,
att nämnda kontorsbiträdestjänst (B 4) utbytes mot en kanslibiträdestjänst
(B 7).

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har icke funnit anledning till
erinran mot generaltullstyrelsens nu berörda förslag.

Ä tullfiskalstjänsten i Stockholm är från och med den 1 september 1935
förordnad en hos generaltullstyrelsen anställd amanuens, vilken härför, mot
avstående av avlöningsförmånerna å amanuensbefattningen, uppbär ett arvode
av 5,000 kronor för år. Denne tjänsteman har från samma tidpunkt
tillika förordnats att tills vidare bestrida befattningen såsom ombudsman
vid tullverket mot åtnjutande av det för denna befattning i staten beräknade
arvodet av 2,000 kronor för år. Å nämnda arvoden utgår dyrtidstillägg.

I fråga om befattningen såsom tullverkets ombudsman hava såväl generaltullstyrelsen
som lönenämnden föreslagit, att denna befattning skulle indragas
från och med nästa budgetår. Emellertid skilja sig myndigheternas
förslag beträffande ombudsmansgöromålens fortsatta handläggning såtillvida
från varandra, att generaltullstyrelsen ansett dessa göromål böra övertagas
av den å kanslibyrån tjänstgörande sekreteraren, medan enligt lönenämndens
förslag ombudsmansärendena skulle överflyttas till en för tull -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

9

fiskalsgöromålen föreslagen ny icke-ordinarie tjänst, vilken enligt lönenämndens
förslag skulle, om ombudsmannens åligganden dit överfördes, uppföras
å extra stat i lönegraden B 24. Båda förslagen synas utgöra framkomliga
vägar till en lösning av denna fråga. Det av generaltullstyrelsen framställda
förslaget skulle visserligen, såsom lönenämnden påpekat, kunna föranleda
vissa olägenheter i fall, då för ombudsmansgöromålens fullgörande erfordras
tjänsteresor eller inställelse vid domstol. Enär å kanslibyrån finnas
vissa sekreteraren underställda befattningshavare med juridisk utbildning,
torde dock dessa olägenheter knappast vara av sådan art, att de böra tillmätas
avgörande betydelse. Å andra sidan skulle generaltullstyrelsens förslag,
enligt vilket ombudsmannen i regel bleve tillgänglig å tjänsterummet
hela dagen, onekligen medföra vissa fördelar bland annat vid handläggningen
av frågor örn överklagande av tullmålsutslag. För min del har jag funnit
fördelarna överväga olägenheterna med styrelsens förslag, och jag har fördenskull
ansett mig böra giva min anslutning till delta förslag. I motsats till lönenämnden
hyser jag därvid den uppfattningen att, därest ombudsmansgöromålen
sålunda överflyttas till sekreterar t jönsten å kanslibyrån och sekreteraren
alltså får sig ålagt, förutom att fullfölja talan i tullrättegångsmål, även
att företräda tullverket i civila rättegångar m. m., sekreterartjänsten bör med
hänsyn till göromålens omfattning och art ändras till en byrådirektörs- och
ombudsmanstjänst i 28:e lönegraden. En dylik högre lönegradsplacering
skulle för övrigt vara önskvärd även av annan anledning. Ur rekryteringssynpunkt
framstår det nämligen såsom värdefullt, att inom styrelsen finnes
inrättad en tjänst med placering i lönehänseende mellan lönegraden B 26 och
lönegraden B 30.

Vad härefter angår tullfiskalstjänsten i Stockholm, lärer vid bedömandet
av föreliggande förslag till omändring av nämnda tjänst böra beaktas, att
en omläggning av åklagarväsendet i Stockholm sedan någon tid varit föremål
för övervägande. Vissa riktlinjer för en reform härutinnan hava av
Kungl. Majit på chefens för justitiedepartementet föredragning blivit fastställda
genom beslut den 29 november 1935. Den för reformen erforderliga
omorganisationen av åklagarbefattningarna har dock ännu icke kunnat genomföras.
Då det kan förväntas, att i detta större sammanhang även spörsmålet
örn åtals utförande i tullmål i Stockholm kommer att inom en nära
framtid upptagas till prövning, synes avgörandet av den av generaltullstyrelsen
väckta frågan örn tullfiskalstjänstens ombildning till heltidstjänst
böra något anstå. Jag vill därför förorda, att tullfiskalstjänsten även för
nästa budgetår bibehålies såsom arvodestjänst. Vid bifall till vad jag i det
föregående föreslagit beträffande ombudsmansbefattningen torde, därest å
tullfiskalstjänsten även för nästa budgetår förordnas en hos generaltullstyrelsen
anställd amanuens, denne kunna, med i erforderlig mån begränsad
tjänstgöringsskyldighet å amanuenstjänsten, förena göromålen å sistnämnda
tjänst med de åligganden, som ankomma på tullfiskalen.

Lika med allmänna civilförvaltningens lönenämnd tillstyrker jag, att en
av kontorsbiträdestjänsterna å kanslibyrån utbytes mot en kanslibiträdcstjänst.

Deparkmenls chefen.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 9ö.

Personalbyrån.

Å personalbyrån tjänstgöra jämte byråchefen följande ordinarie tjänstemän,
nämligen 1 byråinspektör (B 24), 2 kammarskrivare (B 16), 1 kanslibiträde
(B 7) och 1 skrivbiträde (B 2). Därjämte användas 3 icke-ordinarie
skrivbiträden i stadigvarande tjänstgöring å byrån.

Generaltullstyrelsen hemställer, att å byrån måtte nyinrättas en tullkontrollörstjänst
(B 21) samt anför till stöd härför följande:

Efter år 1925 hava vissa grupper av ärenden överflyttats till personalbyrån
från andra byråer, såsom ärenden angående tillämpningen av gällande
bestämmelser örn tjänstgöringstid för viss tullpersonal samt anordnande av
utbildningskurser av olika slag. Vidare hava ärenden rörande anställande
av extra tjänstemän vid lokaltullförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen,
i vilka ärenden de lokala tullmyndigheterna tidigare i allmänhet haft
beslutanderätt, numera överförts till handläggning å personalbyrån, ökning
av ärendenas antal har inträtt jämväl på grund därav, att byrån tilllagts nya
arbetsuppgifter särskilt i syfte att ernå en ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande
användning av tullverkets personal.

För att byrån skolat kunna fullgöra de sålunda ökade arbetsuppgifterna
bär den till byråns förfogande ställda personalen måst till det yttersta utnyttjas.
Övertidstjänstgöring har sålunda måst förekomma i betydande omfattning.
Vidare har semesterledighet i allmänhet kunnat beviljas endast för
kortare perioder i sänder. På grund härav och tack vare den omständigheten,
att vissa befattningshavare tillhört byrån alltifrån dess tillkomst samt därvid
förskaffat sig en ingående kännedom om arbetet å byrån, har denna varit i
stånd att utan alltför stor tidsutdräkt handlägga de löpande ärendena. Däremot
har det icke varit möjligt att i erforderlig omfattning utöva den inspekterande
verksamhet från byråns sida, som vid dess inrättande angavs såsom
en av byråns viktigaste arbetsuppgifter och som skulle hava till syfte bland
annat att bibringa såväl byråchefen som byråinspektören kännedom örn arbetsförhållandena
å de särskilda tjänstgöringsorterna samt örn personalbehovet
å varje ort och där stationerad personals lämplighet för göromålen.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter är en ökning av byråns personal
oundgängligen påkallad. För ändamålet fordras i första rummet, att en
tullkontrollörstjänst inrättas å byrån. Innehavaren av denna tjänst skulle
bland annat hava till uppgift att bereda sådana större ärenden, som hittills
icke kunnat medhinnas vid sidan av de löpande göromålen och vilka därför
så gott som uteslutande måst handläggas å övertid. Denne tjänsteman skulle
vidare hava att under de tider, då byråchefen eller byråinspektören på grund
av inspektionsresor eller av annan anledning vore frånvarande, på förordnande
uppehålla byråinspektörstjänsten. Därest inspektionsverksamheten
erhåller den omfattning, som vid byråns tillkomst förutsattes, skulle dessa
förordnanden komma att omfatta en icke oväsentlig del av året.

Generaltullstyrelsens ifrågavarande förslag har tillstyrkts av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd.

Arbetsbördan å personalbyrån bär under senare år undergått en icke oväsentlig
stegring. Enligt vad generaltullstyrelsen framhållit har detta medfört,
att övertidstjänstgöring måst förekomma i betydande omfattning. Till belysning
av de ökade arbetsuppgifternas omfattning må nämnas, att antalet å
byrån slutligt handlagda ärenden utgjorde 2,226 år 1927 men 3,491 åi 1934,

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

11

innebärande en ökning av över 50 procent. På grund härav och då det synes
önskvärt, att byråns inspekterande verksamhet kan uppehållas på tillfredsställande
sätt, har jag ansett mig böra tillstyrka en förstärkning av byråns
arbetskrafter. Emellertid synes det för detta ändamål knappast vara erforderligt
att tillskapa en ny tullkontrollörstjänst, utan det med förstärkningen
avsedda syftet torde kunna vinnas lika väl genom att på byrån inrättas en
ny kammarskrivarbefattning. Jag vill därför förorda, att personalen å byrån
utökas med en ordinarie kammarskrivare.

Kameralbyrån.

Ä kameralbyrån tjänstgöra jämte byråchefen följande ordinarie tjänstemän,
nämligen 1 förste revisor (B 24), 1 kamrerare (B 24), 1 notarie (B 21),
3 revisorer (B 21), 4 kammarskrivare (B 16), 1 materialförvaltare (B 15), 3
kanslibiträden (B 7), 1 kontorsbiträde (B 4) samt 1 skrivbiträde (B 2). Å
byrån äro vidare placerade 2 ickc-ordinarie kammarskrivare och 4 icke-ordinarie
skrivbiträden.

Generaltullstyrelsen hemställer örn nyinrättande å byrån av 2 revisorsijänster
(B 21) och 2 kansliskrivartjänster.

Beträffande revisorstjänsterna har styrelsen anfört i huvudsak följande:

För revisionen av lokalmyndigheternas månatliga huvudräkenskaper, vilken
måste för vissa rapporters avgivande vara fullbordad inom viss kortare
tid varje månad, hava hittills avdelats två revisorer och en kammarskrivare,
vilka envar tilldelats ungefär lika antal myndigheters redovisningar för
granskning. Med hänsyn till arbetets vikt kan det icke anses lämpligt, att dylik
revision utföres av tjänsteman i lägre tjänsteställning än revisor. Ännu
en revisor bör därför anställas å byrån.

Upphandlingen av vid tullverket erforderliga förbrukningsartiklar och annan
tjänstemateriel har numera i mycket stor utsträckning centraliserats,
varigenom betydande utgiftsbesparingar kunnat ernås. Från det att centralupphandlingen
tidigare avsett huvudsakligen vissa beklädnadseffekter, blanketter,
papper och kuvert samt förseglingsmateriel, omfattar densamma numera
över 250 olika slag av varor. Distribueringen av dessa varor samt lagringen
av åtskilliga av desamma med därav följande bokföring omhänderhaves
av tullverkets centralförråd. Frågorna örn inköp och om viktigare leveranser
av varorna hava däremot funnits böra handläggas å annan avdelning
av byrån. Dylika frågor avgöras i styrelsen eller å dess vägnar av kameralbyråchefen,
som för förberedande behandling av dessa haft en ordinarie
kammarskrivare lill sitt förfogande. 1 vissa fall har denne sistnämnde tjänsteman
biträtts av en icke-ordinarie befattningshavare. Ifrågavarande kammarskrivare
har således haft att beträffande mångahanda slag av upphandlingar
göra förundersökningar örn leverantörer och till inköp föreliggande
varor, infordra offerter, förberedelsevis granska beskaffenheten av erbjudna
artiklar ävensom, i fall där upphandling skolat prövas i styrelsen, upprätta
skriftliga anbudsinfordringar och sammanställningar av inkomna anbud. Vid
sidan härav har han måst ägna uppmärksamhet åt bland annat, huruvida
blanketter till tjänstehandlingar behöva undergå jämkningar till följd av
författningsändringar eller av annan anledning. Samme kammarskrivare
har slutligen haft att taga mycket stor del i arbetet med uppläggning av tullverkets
huvudbok. Det kan tydligen icke vara tillfredsställande, att den, vilken
omhänderhar sådana viktiga bestyr som de här nämnda, ej innehar

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

högre tjänsteställning än kammarskrivares. En revisorsbefattning bör därför
inrättas närmast för bestridande av dessa göromål.

Innehavaren av en annan av de för byrån avsedda kammarskrivartjänsterna
har sig ålagt bland annat att jämsides med den tredje å byrån anställde
revisorn bereda ärenden, som angå fastställandet av ingångsavlöningar och
löneklassuppflyttningar av tullverkets tjänstemän, ny- eller ombyggnader
samt underhåll av tullverkets egna och städernas åt tullverket upplåtna fastigheter
samt anvisande av tjänstebostäder, ävensom utförande av granskning
av vissa löpande ärenden, verkställande av utredningar samt förrättande
av vissa kassainventeringar. Vad angår ärendena om löneklassplaceringar,
kan antalet tjänstemän, vilkas löneställning skall fastställas, för närvarande
uppskattas till i medeltal ej mindre än bortåt 1,000 stycken örn året,
ett antal som, sedan enligt nytillkomna avlöningsbestämmelser löneklassplaceringar
måste företagas jämväl för de extra tjänstemännen, kommer att
icke oväsentligt ökas. Uppenbart är, att handläggningen av dessa ärenden
förorsakar ett betydande arbete och förutsätter ingående kännedom örn gällande
avlöningsförfattningars innebörd. Betydelsen för såväl statsverket som
tullpersonalen av att de ej sällan svårbestämda löneklassplaceringarna äro
fullt riktiga har nödvändiggjort, att de med dessa placeringar sysselsatta
båda tjänstemännen, av vilka revisorn erhållit uppdrag att i styrelsen föredraga
dylika ärenden, i detalj granska varandras arbete; därigenom har jämväl
vunnits, att en på området erfaren ställföreträdare för nämnda föredragande
vid behov stått till förfogande. Arbetet med byggnadsfrågorna har
under årens lopp blivit alltmer krävande. Antalet av tullverket ägda fastigheter
uppgår för närvarande lill 53, av vilkas åbyggnader de flesta äro av
den ålder, att deras underhåll förutsätter tätt påkommande arbeten. Uppförande
av nybyggnader med därav härrörande bestyr förekommer därjämte
i viss omfattning. Tillsynen å huru vederbörande städer fullgöra sina skyldigheter
att tillhandahålla tjänstelokaler åt tullverket har under de senare
åren ansenligt skärpts, varav jämväl följt ökning i arbetet med beredningen
av byggnadsfrågorna. De göromål, som sålunda bestridas av en kammarskrivare,
äro sådana, som rätteligen böra tillkomma tjänsteman i revisors
tjänsteställning. Då tillgång till dylik arbetskraft för ifrågavarande göromål
icke för närvarande förefinnes å kameralbyrån, bör fördenskull en ny revisorsbefattning
inrättas därstädes.

I enlighet med vad ovan anförts föreligger sålunda behov av 3 nya revisorstjänster
å kameralbyrån. För närvarande har emellertid styrelsen ansett
sig böra begränsa sin hemställan om ökning av revisorernas antal till
inrättande av 2 nya revisorstjänster.

Generaltullstyrelsen har härefter framhållit att, därest av de göromål, som
hittills ålegat de å byrån tjänstgörande 6 kammarskrivarna i ordinarie eller
icke-ordinarie tjänsteställning, en del överfördes på de till nyinrättande föreslagna
2 revisorstjänsterna, av dessa göromål skulle återstå arbete för åtminstone
4 tjänstemän. Styrelsen, som i annat sammanhang uttalat, att den
allmänna ökningen av göromålen å byrån påkallar att den ordinarie personalstyrkan
utökas, har ansett att de 4 ordinarie kammarskrivartjänsterna
borde bibehållas. Härutöver bomme enligt styrelsens mening användning
av ett mindre antal icke-ordinarie kammarskrivare att påkallas för genomförande
av ökad räkenskapskontroll i vissa avseenden, för nedbringande av
övertidsarbetet för kammarskrivare, för vikariat o. s. v.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

13

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har beträffande generaltullstyrelsens
nu ifrågavarande förslag anfört huvudsakligen följande:

Lönenämnden hyser för sin del den uppfattningen, att fullt tillräckliga skäl
icke kunna anses hava blivit förebragta för inrättande av två revisorstjänster.
Det vill nämligen synas, som om åtskilliga av de arbetsuppgifter, vilka
hava samband med upphandlingen av förbrukningsartiklar och annan tjänstemateriel,
skulle kunna omhänderhavas av materialförvaltaren. I varje
fall torde för fullgörande av dessa göromål icke erfordras befattningshavare
i högre tjänsteställning än kammarskrivares. Emellertid vill det förefalla
nämnden, som om de mera kvalificerade göromålcn å byrån motiverade uppfattning
av en kammarskrivarbefattning till revisorstjänst i 21 :a lönegraden.
Lönenämnden vill därför såtillvida förorda generaltullstyrelsens föreliggande
förslag, att å kameralbyrån måtte inrättas ytterligare en revisorstjänst.

I avseende å förslaget örn inrättande av två kansliskrivartjänster å kameralbyrån
har generaltullstyrelsen anfört följande:

Av de å byrån tjänstgörande kanslibiträdena hava sedan många år tillbaka
två varit beständigt sysselsatta med sådana göromål, som eljest ankomma
på befattningshavare i minst kansliskrivargraden. Det ena av biträdena
har sålunda haft till åliggande att å generaltullslyrelsens kassakontor
närmast under dess föreståndare svara för de löpande göromålen å kontoret,
uppgöra avlöningslistorna för styrelsens personal, upprätta kassakontorets
månadsredovisningar, medelsrekvisitioner och förskottsredogörelser
m. m. Det andra kanslibiträdet bär handhaft samtliga med registratorsgöromål
å byrån förbundna göromål, deltagit i förandet av generaltullstyrelsens
bankoböcker och utfört åtskilliga andra för tullverkets huvudkassa erforderliga
göromål, upprättat föredragningslistor, verkställt vissa tillfälliga utredningar
m. m. Av dessa båda kanslibiträden har således det förra alt bestrida
göromål, som närmast motsvara åliggandena för tullkassör vid tulldirektörsexpedilionens
kassakontor, medan det senare utför arbeten, som
överenstämma med göromålen för en å tulldirektörsexpeditionens i Stockholm
kansli anställd kansliskrivare eller i vissa delar äro mera krävande än dessa.
Inrättande av 2 kansliskrivartjänster för byråns behov måste därför anses
vara väl befogat.

Styrelsen framhåller vidare, att tillkomsten av sistnämnda båda tjänster
icke borde medföra, att de kanslibiträdestjänster, vilka motsvara de nya
tjänsterna, indragas. Genom deras bibehållande skulle nämligen vinnas, att
rådande missförhållande med anlitande av ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
i lägsta biträdesgraden bleve åtminstone till en del undanröjt. Däremot
skulle givetvis minskad användning å byrån av icke-ordinarie skrivbiträden
kunna påräknas.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har ansett de göromål, som åligga
det av generaltullstyrelsen först avsedda kanslibiträdet, vara av den kvalificerade
art, att de motivera en uppfattning av ifrågavarande befattning till
kansliskrivargraden. Vad däremot angår det sistnämnda kanslibiträdet har
lönenämnden ansett detsamma visserligen icke handlägga göromål, som eljest
pläga utföras av kansliskrivare, men dock hava sig ålagda mera maktpåliggande
och ansvarsfyllda arbetsuppgifter, än som i allmänhet anseus böra pavila
befattningshavare i kanslibiträdes grad. I anledning härav har lönenämnden
ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke denna tjänst lämpligen borde

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

uppflyttas till lönegraden B 9. Innehavaren av befattningen borde i så fall
benämnas kontorist. En av lönenämndens ledamöter har i stället förordat
benämningen kontorsskrivare.

Departements- Av vad generaltullstyrelsen anfört ävensom av i övrigt inhämtade uppgifchefen.
ter framgår) att arbetsbördan för den nuvarande personalstyrkan å kameralbyrån
är mycket betydande. Denna byrå utvisar också den såväl absolut som
relativt sett största ökningen sedan år 1927 av antalet årligen handlagda ärenden.
År 1927 utgjorde sagda antal 3,102; år 1934 hade antalet stigit till
7,223. Också förekommer inom kameralbyrån regelbundet övertidsarbete i
mycket stor utsträckning. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att personalen
förstärkes. Emellertid synes mig denna förstärkning böra, såvitt angår ordinarie
personal, för nästa budgetår begränsas till inrättandet av en ny revisorstjänst
å byrån. Jag anser mig sålunda icke böra för närvarande tillstyrka
förslagen om inrättande av ytterligare en ny revisorstjänst samt örn
höjd löneställning för två av byråns kanslibiträdesbefattningar. Till lönenämndens
förslag om inrättande inom tullverket av en ny befattningstyp för
biträdesgöromål behöver jag vid sådant förhållande ej taga ställning.

Revisionsbyrån.

Sveriges kvinnliga fullt jämte mannaförening har hemställt, att å revisionsbyrån
skulle inrättas en kansliskrivarbefattning för diariefÖring och registrering
av till byrån inkommande handlingar ävensom förande av föredragningslista.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har ansett befogat, att den föreslagna
befattningen placerades i samma lönegrad, som av lönenämnden ifrågasatts
för det kanslibiträde å kameralbyrån, som handhar registratorsgöromålen
å nämnda byrå, eller således i lönegraden B 9.

Bepartements- I anslutning till den ståndpunkt, jag i det föregående intagit beträffande
•helen. jedrad lönegradsplacering för den befattningshavare, som å kameralbyrån
handhar registratorsgöromäl, anser jag mig icke böra för närvarande tillstyrka
nu ifrågavarande förslag.

T ullbehandlingsbyrån.

Bland de för tullbehandlingsbyrån avsedda ordinarie befattningarna är i
personalförteckningen upptagen 1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets
huvudlaboratorium (B 26). Ä laboratoriet tjänstgöra dessutom dels
såsom assistenter 3 å lokaltullförvaltningens stat uppförda kammarskrivare,
dels ock viss annan personal i lägre tjänsteställning.

I sitt den 26 september 1927 avgivna förslag till reglering av tullverkets utgiftsstater
för budgetåret 1928/1929 anförde generaltullstyrelsen, att det måste
anses vara av betydelse för arbetet å huvudlaboratoriet, att med åtminstone
en av assistentbefattningarna vore förenade sådana avlöningsförmåner,
att å ena sidan tillgången till kompetenta assistenter såvitt möjligt säkerställdes
och å andra sidan tjänstens innehavare kunde finna sig åtminstone i viss

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

15

mån vara oberoende av den vanliga befordringsordningen. Detta ändamål
skulle enligt styrelsens mening säkrast vinnas genom att för laboratoriets behov
inrättades en tjänst i högre lönegrad än kammarskrivares, exempelvis en
tjänst i kontrollörs tjänstegrad, men även upptagande i staten av ett särskilt
arvode till en assistent å huvudlaboratoriet kunde vara av betydelse. Styrelsen
föreslog därför, att i staten måtte uppföras ett särskilt arvode å högst
1,000 kronor till ifrågavarande laboratorieassistent. Enligt vad som framgår
av 1928 års statsverksproposition fann chefen för finansdepartementet vissa
skäl tala för den av styrelsen ifrågasatta åtgärden, men departementschefen
ansåg sig dock icke böra tillstyrka förslaget.

Sedermera upptog generaltullstyrelsen i skrivelse den 1 september 1934
med förslag till reglering av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1935/1935
frågan om inrättande av en tullkontrollörstjänst för huvudlaboratoriet och
anförde därvid följande:

Iluvudlaboratoriets verksamhet rör sig numera inom synnerligen vida gränser,
i det att densamma omfattar undersökningar av varor inom snart sagt
samtliga grupper av tulltaxan, och kravet på dess prestationer i de särskilda
fallen lärer kunna ställas lika högt som i fråga om laboratorier med mera
speciell inriktning. Härtill kommer, att huvudlaboratoriet vid sina undersökningar
ofta får sig förelagda uppgifter, som icke förekomma å laboratorier
i allmänhet, och därvid har att utan ledning av allmänt tillgängliga erfarenheter
söka självt utfinna lämpliga undersökningsförfaranden; förhållandet
förutsätter givetvis, att vederbörande personal å huvudlaboratoriet besitter
särskilt god allmän teoretisk laboratorieutbildning. Slutligen bör beaktas,
att huvudlaboratoriets analysresultat merendels måste bliva utslagsgivande
vid avgörande hos lokal myndighet eller styrelsen av sådana tulltaxeringsärenden,
som påkalla laboratorieundersökning, varvid huvudlaboratoriets
ståndpunkt i de förhandenvarande fallen icke sällan får stor ekonomisk
räckvidd. Det lärer icke kunna bestridas, att de anförda förhållandena äro
av den betydenhet, att särskilda åtgärder böra vidtagas i ändamål att mera
varaktigt vid huvudlaboratoriet binda i tullaboratoriegöromål såväl teoretiskt
som praktiskt förfarna och tillika i tulltaxans tillämpning kunniga personer.
En sådan åtgärd är att tillse, att den å huvudlaboratoriet tjänstgörande
kammarskrivarpersonalen icke helt uteslutes från möjligheten att inom
detsamma ernå den närmast högre tjänsteställning, som utom huvudlaboratoriet
står den icke laboratorieutbildade kammarskrivaren till buds. Frågan
örn inrättande för huvudlaboratoriets räkning av åtminstone en tullkontrollörstjänst,
vars innehavare jämväl skulle hava att vid förfall för föreståndaren
företräda denne, är således enligt styrelsens mening väl förtjänt av beaktande.

Emellertid ansåg styrelsen, att förslag örn inrättande, av en dylik tjänst
borde upptagas först i samband med de hemställanden, som kunde antagas
bliva en följd av förut omnämnda mera allmänna utredningar angående organisations-
och arbetsförhållandena inom olika grenar av tullverket.

Generaltullstyrelsen har i sin nu föreliggande skrivelse den 9 oktober 1935
i denna fråga anfört huvudsakligen följande:

De skäl, vilka styrelsen tidigare åberopat för inrättande av en tullkontrollörstjänst
å tullverkets huvudlaboratorium, göra sig alltjämt och i ökad
grad gällande. I detta avseende må omnämnas, att antalet å laboratoriet verk -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

ställda undersökningar under första halvåret 1935 uppgått till 1,746 mot
1,497 under samma tid år 1934. Styrelsen föreslår alltså, att för huvudlaboratoriets
räkning inrättas en ny tullkontrollörstjänst å styrelsens stat. Därigenom
skulle en av de kammarskrivare, som tjänstgöra å huvudlaboratoriet,
bliva disponibel för tulltaxeringsgöromål vid lokaltullförvaltningen. Någon
anledning att överflytta de återstående å laboratoriet tjänstgörande två kammarskrivarna
från lokaltullförvaltningens till styrelsens stat föreligger ej,
enär å laboratoriet i stor utsträckning utföres arbete för lokalförvaltningens
räkning.

Allmänna civilförvaltningens lönenåmnd har med hänsyn till vad generaltullstyrelsen
meddelat ansett sig kunna förorda bifall till styrelsens framställning
i denna del.

Departements- Generaltullstyrelsens ifrågavarande förslag är, såsom framgår av det anchefen.
förda, väsentligen framställt med hänsyn till önskemålet att bereda viss möjlighet
till befordran inom huvudlaboratoriet för den vid laboratoriet tjänstgörande
kammarskrivarpersonalen. På grund av den speciella art av tjänstgöring
ifrågavarande personal fullgör och då det är angeläget att densamma
mera varaktigt kan bindas vid laboratoriet, har jag ansett mig böra tillstyrka
förslaget. Vid bifall till detsamma skulle antalet tullkontrollörstjänster å
styrelsens stat ökas med 1, medan å andra sidan antalet kammar skrivarbefattningar
å tullstaten skulle minskas med 1.

Kustbevakningsinspektörens expedition.

Å kustbevakningsinspektörens expedition tjänstgör, jämte kustbevakningsinspektören,
för närvarande endast en ordinarie befattningshavare, nämligen
1 kontorsbiträde (B 4). Såsom förut nämnts, hålles en för nämnda expedition
avsedd tullkontrollörstjänst vakant, så länge en byråinspektörstjänst
finnes uppförd å extra stat.

Enligt i betänkandet den 14 juni 1935 framställda, av generaltullstyrelsen
i utlåtande den 31 augusti 1935 biträdda förslag skulle befattningen såsom
kustbevakningsinspektör, med vilken är förenat ett arvode av 10,000 kronor,
utbytas mot en befattning såsom kustbevakningsdirektör, till vilken enligt
styrelsens förslag ett arvode av 12,000 kronor skulle utgå. Vidare skulle en
ny skrivbiträdestjänst inrättas för kustbevakningsdirektörens expedition samt
den vakanta tullkontrollörstjänsten indragas. Härjämte har styrelsen i sagda
utlåtande föreslagit utbyte av förenämnda kontorsbiträdestjänst mot en
kanslibiträdestjänst.

Vidare har generaltullstyrelsen i nyssnämnda utlåtande föreslagit, att å
extra stat skulle hos styrelsen upptagas följande nya befattningar å kustbevakningsdirektörens
expedition, nämligen 1 byråingenjör (B 26), 1 tullpolisintendent
(B 26) samt 1 notarie (B 21).

Departement- Såsom inledningsvis framhållits, bör enligt min mening ändring för nästeUfen-
kommande budgetår icke vidtagas i fråga om den nuvarande personalorganisationen
för kustbevakningen. I anslutning härtill förordar jag, att generaltullstyrelsens
förslag beträffande personaluppsättningen å kustbevakningsinspektörens
expedition icke för närvarande föranleda någon åtgärd.

Kungl. Majlis proposition nr 95.

17

Tjänstemän i biträdesgraderna.

I det föregående har jag tillstyrkt, att en å kanslibyrån placerad kontorsbiträdestjänst,
avsedd för göromål som sammanhänga med det å nämnda byrå
förda registret över personer, vilka lagförts för tullförbrytelser, utbytes mot
en kanslibiträdestjänst. Vidare har jag uttalat mig för att framställda förslag
om förhöjd löneställning för två kanslibiträdesbefattningar å kameralbyrån
samt om utbyte av en kontorsbiträdestjänst mot en kanslibiträdestjänst och
örn nyinrättande av en skrivbiträdestjänst å kustbevakningsinspektörens
expedition för närvarande icke skulle föranleda någon åtgärd.

Utöver de förslag, till vilka jag sålunda redan tagit ståndpunkt, har generaltullstyrelsen
framställt förslag om uppförande å ordinarie stat av 6 nya kontorsbiträdestjänster.
Styrelsens förslag har för varje befattning motiverats med
antingen att antalet icke-ordinarie skrivbiträden å vederbörande byrå icke
stöde i rimlig proportion till antalet ordinarie biträdestjänster, att personalförstärkning
erfordrades med hänsyn till ökade göromål å byrån eller att
uppflyttning av viss skrivbiträdestjänst ansetts böra ske på grund av arten
av de med tjänsten förbundna göromålen.

Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening har hemställt, att i stället för
vissa av de av generaltullstyrelsen till nyinrättande föreslagna kontorsbiträdestjänsterna
måtte inrättas kanslibiträdestjänster samt att även därutöver
antalet kanslibiträdestjänster måtte ökas.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har funnit anledning till erinran
mot generaltullstyrelsens nyssnämnda förslag allenast beträffande en av styrelsen
föreslagen, för tullbehandlingsbyrån avsedd kontorsbiträdesbefattning,
som lönenämnden med hänsyn till göromålens kvalificerade beskaffenhet ansett
böra ersättas med en extra ordinarie kanslibiträdestjänst. En av lönenämndens
ledamöter har ifrågasatt, att ytterligare ett antal nya kanslibiträdesoch
kontorsbiträdestjänster skulle nyinrättas vid generaltullstyrelsen.

Antalet ordinarie kansli-, kontors- och skrivbilrädestjänster hos general- Departementstullstyrelsen
utgör, örn revisionsbyråns statistiska avdelning undantages, för cAe/e».
närvarande 16. Enligt vad jag inhämtat tjänstgöra dessutom hos styrelsen,
fortfarande med undantag för nyssnämnda avdelning och jämväl med frånräknande
av tillfälligt anställd extra personal, 12 extra ordinarie och 6 extra
eller tillhopa 18 icke-ordinarie skrivbiträden. Med hänsyn till denna proportion
mellan den ordinarie och icke-ordinarie personalen och då på grund av
göromålens omfattning behov av någon förstärkning av antalet tjänstemän i
biträdesgraderna synes förefinnas, vill jag förorda, att från och med nästa
budgetår å ordinarie stat upptagas 2 nya kontorsbiträdestjänster. 1 övrigt
synas de nu berörda förslagen beträffande biträdespersonalen icke för närvarande
böra föranleda någon åtgärd.

Anslagsberäkning.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, för närvarande upptagen till 548,800 kronor, har av generaltullsty Bihang

lill riksdagens protokoll WIIG. 1 sami. Nr 95.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

reisen i anslutning till de av styrelsen framlagda förslagen om förändringar
i fråga om den ordinarie personalen uppförts med ett belopp av 609,600 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å extra stat,
nu 8,300 kronor, beräknas av styrelsen till 33,800 kronor.

Då den nuvarande ombudsmansbefattningen föreslagits skola indragas, har
i styrelsens förslag till avlöningsstat anslagsposten till arvode, bestämt
av Kungl. Majit, nu upptagen med 2,000 kronor, uteslutits.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig ick e-o r d inarie
personal anför generaltullstyrelsen huvudsakligen följande:

Anslagsposten är i gällande avlöningsstat upptagen med ett belopp av 119,000
kronor, därav grundavlöningar m. m. 117,000 kronor och avlöningsförhöjningar
m. m. förslagsvis 2,000 kronor. Belastningen under budgetåret 1934/
1935 å motsvarande anslagspost, som då icke var uppdelad, utgjorde omkring
119,400 kronor, vari emellertid ingår beräknad avlöning till en byråinspektör
å extra stat med 7,200 kronor. Därest i staten i enlighet med styrelsens förslag
uppföras ytterligare 2 nya revisorstjänster och 2 kansliskrivartjänster,
skulle såsom förut nämnts något minskat behov av icke-ordinarie personal å
kameralbyrån vara att påräkna. Tillsättande å ordinarie stat av 2 kanslibiträdestjänster,
4 kontorsbiträdestjänster och 1 skrivbiträdestjänst skulle
jämväl föranleda minskning i antalet icke-ordinarie tjänstemän. Å andra
sidan kommer ökad användning av icke-ordinarie personal att krävas under
budgetåret 1936/1937 för fortsatt arbete med uppläggning av den i 9 § civila
tjänstepensionsreglementet föreskrivna tjänstematrikeln. Vidare kan det icke
påräknas, att amanuenser och icke-ordinarie tjänstemän i så stor utsträckning
som under det sistförflutna budgetåret varit fallet förordnas att bestrida
ordinarie tjänster, varvid avlöningarna till dem icke belastat förevarande anslagspost
utan anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.
Slutligen infordras av andra statsmyndigheter och kommittéer tid efter annan
uppgifter i olika avseenden, särskilt från styrelsens statistiska avdelning och
kameralbyrån, vilka uppgifters utarbetande ofta i stor omfattning kräva
arbete å övertid. Även om, såsom styrelsen vill hålla för troligt, på grund
av inrättandet av nya tjänster å ordinarie stat de grundavlöningar och övriga
kostnader, som skola bestridas från anslagsposten, kunna under budgetåret
1936/1937 nedbringas till omkring 100,000 kronor, har styrelsen likväl,
då utgifterna från anslagsposten för nämnda budgetår icke nu kunna med
någon större säkerhet beräknas och anslagspostens belopp icke får överskridas,
ansett sig böra minska det för innevarande budgetår anvisade beloppet
till grundavlöningar m. m. å 117,000 kronor allenast med avlöningen
till förutnämnda byråinspektör å extra stat, vilken avlöning efter minskning
med pensionsavdrag utgör omkring 7,000 kronor. För avlöningsförhöjningar
m. m. har styrelsen med utgångspunkt från belastningen under juli 1935 och
med hänsyn till den minskning i avlöningsförhöjningarna för extra ordinarie
tjänstemän, som kan förväntas genom inrättande av nya tjänster å ordinarie
stat, beräknat ett belopp av 5,000 kronor. Anslagsposten har av styrelsen
sålunda uppförts med 115,000 kronor, varav 110,000 kronor till grundavlöningar
m. m. samt förslagsvis 5,000 kronor till avlöningsförhöjningar m. m.

Vad slutligen angår anslagsposten till särskilda löneförmåner
till ordinarie och ick e-o rdinarie tjänstemän har styrelsen,
med ledning av belastningen under juli och augusti 1935 och med tagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

19

hänsyn till den ökning av de provisoriska dyrortstilläggen, som komme att
inträda genom inrättande av nya tjänster å ordinarie stat, beräknat densamma
till ett belopp av 35,600 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt generaltullstyrelsens förslag å avlöningsstaten
för styrelsen anvisas (609,600 + 33,800 + 115,000 + 35,600=) 794,000
kronor.

I det föregående har jag tillstyrkt, att hos generaltullstyrelsen skulle från Departementsoch
med nästa budgetår inrättas följande nya ordinarie tjänster, nämligen 1 cA«/*n revisorstjänst

(B 21), 1 tullkontrollörstjänst (B 21), 1 kammarskrivartjänst
(B 16) och 2 kontorsbiträdestjänster (B 4). Vidare har jag förordat, att 1 sekreterartjänst
(B 26) utbytes mot 1 byrådirektörs- och ombudsmanstjänst (B 28)
samt att 1 kontorsbiträdestjänst (B 4) utbytes mot 1 kanslibiträdestjänst
(B 7). Vid bifall till dessa förslag bör anslagsposten till avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat ökas med i avrundat tal 27,800
kronor till 576,600 kronor.

Beträffande anslagsposten till avlöning till tjänsteman å
extra stat ifrågasätter jag icke ändring av nuvarande belopp, 8,300
kronor.

Liksom styrelsen har jag föreslagit indragning av den nuvarande ombudsmansbefattningen.
Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl.

Majit, bör därför uteslutas ur staten.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal har generaltullstyrelsen, med hänsyn främst till belastningen å
motsvarande anslagspost under sistförflutna budgetår, föreslagit skola sänkas
från 119,000 kronor till 115,000 kronor. Visserligen har styrelsen härvid
jämväl räknat med att tillsättandet av de av styrelsen föreslagna tjänsterna
å ordinarie stat skulle föranleda minskning av antalet icke-ordinarie tjänstemän.
Då emellertid, enligt vad styrelsen samtidigt framhållit, det beräknade
beloppet innesluter en säkerhetsmarginal av omkring 10,000 kronor, har
jag, oaktat jag allenast i viss begränsad utsträckning tillstyrkt styrelsens förslag
om inrättande av nya ordinarie tjänster, funnit mig böra upptaga anslagsposten
med samma belopp, som styrelsen ifrågasatt, eller alltså med
115,000 kronor. Härav böra 110,000 kronor avses för grundavlöningar m. m.
och förslagsvis 5,000 kronor för avlöningsförhöjningar m. m.

Belastningen under löpande budgetår å anslagsposten till särskilda
löneförmåner till ordinarie och ick e-o rdinarie tjänstemän
kan approximativt beräknas till 32,500 kronor. Tages hänsyn till
de provisoriska dyrortstillägg, som böra utgå till innehavarna av de ifrågasatta
nya tjänsterna å ordinarie stat samt till extra tjänstemän, bör sistnämnda
belopp ökas med i runt tal 1,500 kronor till 34,000 kronor. Med detta
belopp torde ifrågavarande anslagspost böra upptagas i staten för nästa budgetår.
j

I enlighet med vad sålunda anförts skulle den nu ifrågavarande avlöningsstatens
slutsumma för budgetåret 1936/1937 uppgå till ett belopp av (576,600
-t 8,300 + 115,000 + 34,000 =) 733,900 kronor.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Avlöningsstaten för tullstaten.

Kungl. Maj :t har den 31 maj 1935 fastställt följande personalförteckning
för tullstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer ............................................ B 29

3 tullöverinspektörer ...................................... B 27

3 tullbevakningschefer ...................................... B 26

3 tulldirektörsassistenter .................................... B 26

6 tullförvaltare av klass 1 A.................................. B 26

3 tullkommissarier .......................................... B 26

7 tullförvaltare av klass 1 B ................................ B 24

21 tullöverkontrollörer ...................................... B 24

17 förste tullkontrollörer ..................................... B 22

17 tullförvaltare av klass 2 .................................. B 22

20 tullförvaltare av klass 3 B 21

lil tullkontrollörer .......................................... B 21

5 tullförvaltare av klass 4 B 18

15 tullkassörer ............................................. B 18

385 kammarskrivare ......................................... B 16

22 tullmästare .............................................. B 15

98 tullkontorister ........................................... B 12

124 tullöveruppsyningsman .................................... B 12

1 kansliskrivare ........................................... B 11

472 tulluppsyningsman ....................................... B 8

16 kanslibiträden .......................................... B 7

825 tillsyningsman ........................................... B 6

109 tullvakter ............................................... B 5

35 kontorsbiträden .......................................... B 4

30 skrivbiträden ............................................ B 2

2. Kustbevakningen.

22 kustöveruppsyningsmän .................................. B 12

55 kustuppsyningsman ...................................... B 8

53 förste kustvakter ......................................... B 7

165 kustvakter ............................................... B 6

55 kustbevakningsbiträden ................................... B 5

Kungl. May.ts proposition nr 95. 21

Befattning Lönegrad

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef ...................................... B 22

1 kammarskrivare .......................................... B 16

6 gränsöveruppsyningsmän .................................. B 12

187 gränsuppsyningsmän ...................................... B 8

Tjänstemän å övergångsstat:

1 gränsöveruppsyningsmän .................................. B 12

1 gränsuppsyningsmän ...................................... B 8

Enligt anmärkningar till personalförteckningen skola dels en av de å
ordinarie stat upptagna kustvakttjänsterna hållas vakant, så länge den å
övergångsstat uppförde gränsuppsyningsmannen kvarstår i tjänst, dels ock
en av de å ordinarie stat upptagna gränsuppsyningsmanstjänsterna hållas
vakant, så länge den å övergångsstat uppförde gränsöveruppsyningsmannen
kvarstår i tjänst.

Samtidigt med personalförteckningens fastställande har Kungl. Majit fastställt
följande avlöningsstat för tullstaten, att lända till efterrättelse tills vidare
från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
.......................................... kronor 11,041,500

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslags vis

.......................................... 8 7,600

3. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat, förslags vis

.......................................... » 900

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................ » 1,500

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags vis

.......................................... 8 1,818,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi narie

tjänstemän, förslagsvis .................. 8 105,500

Summa kronor 12,975,000.

Kungl. Maj:t har tillika föreskrivit, att den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maid,
skall tills vidare från och med budgetåret 1935/1936 disponeras på följande

sätt:

1 laboratorieföreståndare i Göteborg högst ................ kronor 1,000

1 laboratorieföreståndare i Malmö, högst.................. 8 500

Summa kronor 1,500.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Vidare har Kungl. Majit föreskrivit, att anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal icke må utan Kungl. Marits medgivande överskridas
samt att av nämnda anslagspost må under budgetåret 1935/1936 för
härefter angivna ändamål tagas i anspråk följande förslagsvis beräknade

belopp, nämligen:

Arvoden åt tullexpeditions- och tullstationsföreståndare, förslagsvis
............................................ kronor 18,000

Gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal, förslagsvis » 1,000

Läkarvård jämte läkemedel samt begravningshjälp, förslagsvis
................................................ » 2,000

övertidsersättning, förslagsvis .......................... » 60,000

Summa kronor 81,000.

Återstoden av sistberörda anslagspost må enligt Kungl. Maj:ts beslut den
16 augusti 1935 disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med en av generaltullstyrelsen
framlagd plan, upptagande under tullstaten 2 extra tullfiskaler,
29 extra ordinarie kammarskrivare, 1 extra kammarskrivare, 21 kammarskrivarelever,
2 extra tullkontorister, 60 extra ordinarie skrivbiträden, 30
extra skrivbiträden, 260 extra ordinarie tullvakter, 150 extra tullvakter, 18
kontorsvakter, 105 extra ordinarie kustbevakningsbiträden, 62 extra kustbevakningsbiträden,
8 extra ordinarie gränsuppsyningsmän samt 22 extra gränsuppsyningsmän.
Dessutom hava i planen upptagits ytterligare en extra tullfiskal
under 10 månader av året samt ytterligare 23 extra kammarskrivare
under 3 månader av året.

I sin skrivelse den 9 oktober 1935 med förslag till reglering av tullverkets
utgiftsstater för budgetåret 1936/1937 har generaltullstyrelsen ifrågasatt betydande
förändringar i tullstatens nuvarande personalorganisation. Styrelsens
förslag är delvis grundat på de principer, som styrelsen i utlåtanden över
överkvalifikationssakkunnigas betänkande samt över betänkandet rörande
ändrad organisation av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig
införsel av spritdrycker m. m. utvecklat, och de förslag, vilka styrelsen
i anslutning härtill framlagt i nämnda utlåtanden. Därjämte har styrelsen
emellertid nu till behandling upptagit vissa andra frågor rörande personalstaterna
för lokaltullförvaltningen och gränsbevakningen.

Lokaltullförvaltningen.

Innan jag redogör för de framlagda förslagen angående ändringar i lokaltullförvaltningens
nuvarande personalorganisation, torde jag få upptaga till
närmare behandling dels frågan örn användande av överkvalificerad arbetskraft
inom tullverket, dels ock ett av generaltullstyrelsen i nyssnämnda skrivelse
den 9 oktober 1935 avgivet förslag örn inrättande av en tullanstalt i
Köping.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 23

Frågan om överkvalificerad arbetskraft inom tullverket.

I skrivelse den 6 maj 1930, nr 7 A, erinrade riksdagen om den av 1914 års
tullkommission uppställda grundsatsen, att användande inom tullverket av
överkvalificerad arbetskraft borde i största möjliga mån undvikas, samt uttalade
i anslutning härtill bland annat önskvärdheten av att genom generaltullstyrelsens
försorg ytterligare undersökning verkställdes, huruvida icke genom
en mera rationell arbetsfördelning denna princip kunde fullföljas i
större grad än dittills varit fallet.

Sedan Kungl. Majit den 16 maj 1930 anbefallt generaltullstyrelsen att avgiva
utlåtande i anledning av vad riksdagen sålunda anfört samt viss förberedande
utredning i ämnet utförts av styrelsen, beslöt Kungl. Majit den 16
september 1932, på därom gjord framställning, bemyndiga styrelsen att för
slutförande av ifrågavarande utredning tillkalla högst fem sakkunniga personer.
På grund härav tillkallade styrelsen genom beslut den 21 januari
1933 såsom sakkunniga vice ordföranden i Stockholms handelskammare,
f. d. kaptenen J. O. Wallenberg, tulldirektören i Malmö K. J. Rydberg, tullkontrollören
vid tullbehandlingsinspektionen i Stockholm F. R. S. Rasmusson,
tullkontoristen vid centraltullkammaren i Stockholm C. O. W. Aastrup och
tillsyningsmannen vid centraltullkammaren i Göteborg G. L. Johansson.

Enligt de av styrelsen meddelade direktiven för utredningen skulle de sakkunnigas
undersökningar avse uteslutande den vid tullverkets lokalförvaltning
anställda personalen. De sakkunniga skulle särskilt utröna möjligheterna
såväl av ett utbyte av kammarskrivarutbildad personal -—- varmed i
detta sammanhang närmast skulle avses tullkontrollörer, tullkassörer och
kammarskrivare — mot tullkontorister samt tjänstemän i kansliskrivar- och
biträdesgraderna som även av ett ersättande av tullkontoristutbildad personal
med lägre kvalificerad arbetskraft. Det skulle därvid jämväl ankomma
på de sakkunniga att utarbeta en allmän plan till fördelning av förefintliga
arbetsuppgifter på olika slag av befattningshavare. Däremot skulle de
sakkunniga icke hava att taga under övervägande frågorna om inskränkning
i eller utvidgning av de olika slagen av tjänstebefattningar vid tullverket
eller om ändrad lönegradsplacering av dessa befattningar.

Såsom inledningsvis framhållits hava de sakkunniga den 19 oktober 1934
avgivit betänkande angående arbetsfördelning m. m. för tulltaxerings- och
kontorsgöromål vid tullverket (stat. offentl. utredn. 1934: 38). Betänkandet
är icke enhälligt, i det två av de sakkunniga — herrar Aastrup och Johansson
— avgivit särskilt yttrande.

över betänkandet har generaltullstyrelsen infordrat yttranden från samtliga
centraltullkammare samt från styrelserna för Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening,
svenska tullmannaförbundet, de tullanställdas samorganisation
och Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening.

Med skrivelse den 8 juni 1935 har generaltullstyrelsen härefter — såsom i
det föregående angivits — till Kungl. Majit överlämnat överkvalifikationssakkunnigas
betänkande jämte vissa därvid fogade handlingar ävensom över

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

betänkandet avgivna yttranden. I nämnda skrivelse har generaltullstyrelsen
angivit de synpunkter, som styrelsen ansett böra vara vägledande i fråga om
fördelningen av de i betänkandet avsedda göromålen mellan befattningshavare
inom olika tjänstegrader.

Över generaltullstyrelsens skrivelse har allmänna civilförvaltningens lönenämnd
avgivit infordrat utlåtande, däri nämnden i huvudsak tillstyrkt generaltullstyrelsens
förslag angående fördelningen av arbetsuppgifter på olika
grupper av befattningshavare.

Mot generaltullstyrelsens förslag har Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening
framställt vissa erinringar.

I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de förslag beträffande
arbetsfördelningen inom lokaltullförvaltningen, som sålunda nu föreligga.
För förslagens närmare innehåll liksom för innebörden av de olika göromålsbeteckningarna
nödgas jag hänvisa till handlingarna. Då jag i det följande
talar om »överkvalifikationssakkunniga» eller »de sakkunniga», avser
jag med dessa uttryck, i de fall då de sakkunniga ej varit enhälliga, överkvalifikationssakkunnigas
majoritet, f. d. kaptenen Wallenberg, tulldirektören
Rydberg samt tullkontrollören Rasmusson, medan uttrycket »reservanterna»
åsyftar tullkontoristen Aastrup och tillsyningsmannen Johansson. De olika
frågorna torde få upptagas till behandling i den ordning, de förekomma i
nämnda betänkande.

Personal för tulltaxeringsarbete av olika svårighetsgrader.

De sakkunniga indela de olika slagen av gods i fyra grupper, nämligen
sorteringsgods, värdevaror, hallgods och utevägningsgods. Med sorteringsgods
avses varor, som i och för tulltaxeringen helt eller delvis måste
uppackas ur sitt emballage samt undergå viss sortering och undersökning
i för ändamålet avsedda uppackningslokaler. Till värdevaror räknas maskiner,
apparater och instrument ävensom alla andra varor, som äro underkastade
värdefull. Till hallgods hänföres mera lättulltaxerat gods, vilket i
och för tulltaxeringen icke behöver införas i uppackningslokaler utan förvaras
i varuhallar och varuskjul samt lämpligen tulltaxeras där. Med utevägningsgods
avses sådant tullbart eller tullfritt gods, vanligen i större partier,
som antingen tulltaxeras i omedelbart sammanhang med lossningen eller
upplägges å kaj, där tulltaxeringen också lämpligen äger rum.

Tulltaxering av sorteringsgods och värdegods skulle enligt de sakkunnigas
förslag verkställas av kammarskrivare, under det att tulltaxeringen av
hall- och utevägningsgods i regel skulle handhavas av tullkontorist eller —
vid tillfälligt behov — av tullkontoristutbildad bevaknings- och biträdespersonal.
Dock skulle kammarskrivarutbildad personal få, då tillfälle därtill
gåves för andra göromåls behöriga gång, såsom utfyllnadsarbete förrätta
jämväl tulltaxering av hall- och utevägningsgods, varjämte dylik personal
alltid skulle tjänstgöra vid sådana hall- och utevägningsexpeditioner, där
mera kvalificerad tulltaxering förekommer eller där vederbörlig kontroll ej
kan anordnas och arbetet icke blott avser vägning. De sakkunniga föreslå

Kungl. Mcij:ts proposition nr 95-

25

vidare, att nyutbildade extra eller extra ordinarie kammarskrivare skulle i
början av sin tjänstgöring under för utbildnings och erfarenhets vinnande
fullt tillräcklig tid sysselsättas med tulltaxering av hall- och utevägningsgods
samt att även ordinarie kammarskrivare skulle beredas tillfälle att tjänstgöra
å såväl hall- som utevägningsexpeditionerna såsom tulltaxeringsförrättande
tjänstemän, innan förordnande å tullkontrollörstjänst tilldelades dem
eller befordran till sådan tjänst ägde rum. Slutligen förorda de sakkunniga,
att för laboratorier och provsamlingar skulle avses uteslutande kammarskrivarutbildad
personal.

Reservanterna föreslå, att jämväl tullkontoristutbildad personal skulle få
handlägga tulltaxering av sorteringsgods och värdevaror. Såsom en följd
härav borde enligt reservanterna icke endast kammarskrivarna utan även
tullkontoristerna i utbildningssyfte cirkulera mellan de olika tulltaxeringsexpeditionerna.
Till underlättande av en dylik utvidgning av tullkontoristernas
arbetsfält förorda reservanterna förlängning av tullkontoristkurserna
i syfte att undervisningen i ämnet varukännedom skulle omfatta hela tulltaxan
med undantag av vissa delar av den kemiska gruppen och vissa slag
av värdevaror.

Generaltullstyrelsen anser lämpligt, att inga andra regler uppställas för
fördelningen av tulltaxeringsarbetet än att mera krävande tulltaxering bör
anförtros åt kammarskrivarutbildade tjänstemän, medan mindre krävande
tulltaxering må kunna uppdragas jämväl åt tullkontoristutbildad personal.
Avgörandet beträffande tulltaxeringsarbetets svårighetsgrad bör, anför styrelsen,
ankomma på den tjänsteman, som har att utöva kontrollen över tulltaxeringen.
I samband med enklare tulltaxering förekommande vägning borde
kunna uppdragas åt ordinarie bevakningstjänsteman utan tullkontoristutbildning.
För laboratorier och provsamlingar borde avses uteslutande kammarskrivarutbildad
personal. Styrelsen framhåller vidare, att styrelsen icke
kunnat biträda reservanternas förslag om utvidgning av undervisningen i
tullkontoristkurserna i syfte att tjänstemän, som genomgått dessa kurser,
skulle kunna användas jämväl för verkställande av mera krävande tulltaxering.
Deltagarna i tullkontoristkurserna kunde nämligen enligt styrelsens
uppfattning förutsättas i regel icke äga tillräckliga förkunskaper för att i erforderlig
mån kunna tillgodogöra sig en sålunda utvidgad undervisning.
Emellertid anser styrelsen lämpligt, att den i tullkontoristkurserna bedrivna
undervisningen i ämnet varukännedom jämte tulltaxans tillämpning i viss
mån fördjupas och utökas, och vidare har styrelsen ansett skäligt, att tulltjänsteman,
som med vissa högre betyg godkänts i tullkontoristkurs, utan
hinder av eljest gällande kompetenskrav må kunna vinna inträde i kammarskrivarkurs.

T ulllaxeringskontrollen.

De sakkunniga föreslå, att fortlöpande kontroll å tulltaxeringen tillämpas
beträffande hall- och utevägningsgods, värdevaror samt tullfria varor. Stickprovskontroll
åter borde tillgripas endast för sorteringsgods samt allenast i

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

de fall, då tullbeloppen fastställas efter viktbestämningar och då tillämpning
av tulltaxeförordningen icke kommer ifråga. Tillfällig kontroll borde anordnas
allenast då annan kontroll icke kunde åstadkommas. Kontrollen
borde enligt de sakkunniga utövas av tjänsteman i tullkontrollörs tjänstegrad
eller, i förekommande fall, av tullanstalts föreståndare eller av tullöverkontrollör
eller förste tullkontrollör. Vid tillfällen av större godsanhopning
borde även för ändamålet lämpliga kammarskrivare kunna förordnas att
verkställa tulltaxeringskontroll. De kontrollerande tjänstemännen borde, då
fråga vore om sorteringsgods, i regel icke hava att övervaka flera än tre
vågexpeditioner.

Reservanterna anse, att stickprovskontroll och fortlöpande kontroll i praktiken
komma att sammanfalla med varandra. I övrigt förorda reservanterna,
att även äldre och erfarna kammarskrivare anlitas för utövande av tulltaxeringskontroll.

Generaltullstyrelsen har framhållit, att tulltaxeringskontroll bör verkställas
i så stor utsträckning, som tillgången till för ändamålet lämplig personal medgiver,
samt att kontrollen, så långt ske kan, bör utövas under själva tulltaxeringsförrättningen
och omfatta förrättningen i dess helhet.

T ullbevakningsärenden.

De sakkunniga, föreslå, att de göromål, som äro förenade med in- och utklarering
av fartyg, utföras av tullkontorister, dock endast under förutsättning
att av dem verkställda expeditioner underkastas kontroll av kammarskrivarutbildad
tjänsteman. Granskningen av utgående varuanmälningar bör
enligt de sakkunniga handhavas uteslutande av kammarskrivarutbildad personal.
Vidare förorda de sakkunniga, att den med klareringen av fartyg och
granskning av utgående varuanmälningar förbundna journalföringen omhänderhaves
av kontors- eller skrivbiträden, därest den icke kan verkställas av
samma personal, som utfört klareringen. Jämväl arbetstidsbokföringen borde
omhänderhavas av kontors- eller skrivbiLaden.

Reservanterna anse onödigt, att av tullkontorist verkställd klarering underkastas
kontroll av kammarskrivarutbildad tjänsteman, samt förorda, att utgående
varuanmälningar omhänderhavas av tullkontorister. För arbetstidsbokföringen
bör enligt reservanterna användas tullkontorister eller tullöveruppsyningsmän
eller, om arbetet är av mindre omfattning, tulluppsyningsman,
tillsyningsman eller tullvakter.

Generaltullstyrelsen har anfört, att, enligt vad erfarenheten visat, vid vissa
tullanstalter in- och utklareringsgöromålen kunnat på ett tillfredsställande
sätt handläggas av tullkontorister. I enklare fall hade, upplyser styrelsen,
ifrågavarande arbete av dem verkställts fullt självständigt, medan i andra,
mera komplicerade fall detsamma utförts i samråd med eller under kontroll
av kammarskrivarutbildade tjänstemän. Styrelsen anser denna praxis böra
ytterligare utvecklas. Granskningen av utgående varuanmälningar anser styrelsen
böra handhavas av kammarskrivarutbildade tjänstemän, medan arbetstidsbokföringen
borde, allt efter omständigheterna, verkställas av bevak -

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

27

ningstjänstemän eller biträdespersonal. Vad slutligen angår den med tullbevakningsärenden
förenade journalföringen har styrelsen ansett denna i
regel böra utföras av kontors- och skrivbiträden.

Varuanmälning av inkommet utrikes gods.

De sakkunniga föreslå, att ärenden rörande varuanmälningar för fartygsgods
uppdragas åt i bevakningstjänst erfarna tullkontorister. Ärenden rörande
anmälningar för järnvägsgods böra, anse de sakkunniga, kunna handläggas
av kanslibiträden, som genomgått en av de sakkunniga föreslagen särskild
kortare kurs i författningskunskap för kansliskrivare och kanslibiträden.
Slutligen skulle enligt de sakkunnigas förslag för mottagande av varuanmälningar
rörande postgods användas kontorsbiträden.

Reservanterna, som avstyrkt införandet av utbildningskurser för biträdespersonal,
påyrka, att jämväl sådana varuanmälningsärenden, som avse järnvägsgods,
få handläggas av i bevakningstjänst erfarna tullkontorister, samt
förorda, att tullkontorister i fall, då så är erforderligt, anlitas även för anmälningsärenden
rörande postgods.

Generaltullstyrelsen, som ej heller funnit påkallat att anordna särskilda
utbildningskurser för kansliskrivare och kanslibiträden, anser lämpligt, att
varuanmälningsärenden beträffande såväl fartygs- som järnvägsgods handläggas
av tullkontorister under förutsättning att ärendena ifråga äro av den
omfattning, att de antingen i och för sig eller med utfyllnad av andra för
tullkontorister lämpade göromål helt och hållet sysselsätta en eller flera
tjänstemän. Då erfarenhet i tullbevakningstjänst icke syntes behöva krävas,
borde även kvinnlig tullkontorist, där så ansåges lämpligt, kunna anlitas för
göromålen i fråga. Med nyssnämnda anmälningsärenden syntes vid sådana
tullanstalter, som icke vore uppdelade på avdelningar, vanligen kunna kombineras
anmälningsärenden rörande postgods, i vilket fall jämväl sistnämnda
ärenden lämpligen kunde handhavas av tullkontorist. Vad åter beträffade
tullanstalter, som vore uppdelade på avdelningar och vid vilka anmälningsärendena
beträffande postgods vore av den omfattning, att de helt och hållet
sysselsatte en eller flera tjänstemän, borde enligt styrelsen ärendena ifråga
allt efter omständigheterna kunna anförtros antingen åt tullkontorister eller
åt tjänstemän i biträdesgraderna.

Ledamoten av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, kansliskrivaren
Berta Köersner har liksom Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening ansett
sådana varuanmälningar, om vilka här är fråga, böra handläggas av kansliskrivare.

Transitering.

De sakkunniga förorda, att de med transitering av gods förbundna göromålen
i regel skulle handläggas av tullkontorister eller, örn göromålen vore
av mindre omfattning, av kanslibiträden, som genomgått den av sakkunniga
föreslagna särskilda utbildningskursen för kansliskrivare och kanslibiträden.

Generaltullstyrelsen framhåller, att därest transiteringsgöromålen enbart

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

eller i förening med andra för tullkontorist lämpade arbetsuppgifter helt
och hållet sysselsätta en eller flera tjänstemän, desamma lämpligen böra
uppdragas åt tullkontoristutbildad personal. Vore göromålen ifråga av
mindre omfattning, syntes desamma kunna såsom utfvllnadsarbete anförtros
åt kansli- eller kontorsbiträden.

Ledamoten av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, kansliskrivaren
Köersner har liksom Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening ansett
transiteringsgöromålen böra skötas av kansliskrivare.

Debitering skontroll.

De sakkunniga föreslå, att debiteringskontrollen — omfattande förutom
sifferkontroll o. d. även dokumentskontroll, d. v. s. granskning av konossement,
fraktbrev, fakturor, deklarationer och andra handlingar — anordnas
å tullanstalternas kamerala avdelningar men utövas av kammarskrivarutbildad
personal, som äger praktisk erfarenhet av tulltaxeringsarbetet.

Reservanterna anse debiteringskontrollen kunna utföras icke endast av
kammarskrivare utan även av tullkontorister.

Generaltullstyrelsen har funnit nödvändigt, att debiteringskontrollen handhaves
av kammarskrivarutbildad personal, som, i den mån arbetet avser
jämväl dokumentskontroll, bör äga praktisk erfarenhet av tulltaxeringsarbetet.
Dokumentskontrollen bör enligt styrelsens mening anställas redan
före tullklareringsattestens överlämnande till kameral avdelning och sålunda
handhavas av vid tulltaxeringsavdelningen anställd tjänsteman. 1 regel,
och särskilt för den händelse dokumentskontroll icke kunnat verkställas under
själva tulltaxeringsförrättningen, borde kontrollen ifråga utövas av tullkontrollör
eller annan kontrolltjänsteman.

Efterkontroll.

De sakkunniga föreslå, att efterkontroll av tullklareringsattesterna verkställes
av kammarskrivarutbildad personal, dock beträffande ren sifferkontroll
med hjälp av lämplig biträdespersonal.

Reservanterna avstyrka de sakkunnigas förslag i denna del.

Generaltullstyrelsen anser, att efterkontrollen har en viktig uppgift att
fylla bland annat ur den synpunkten, att detta slag av kontroll i olikhet
mot debiteringskontrollen icke behöver verkställas under ett ofta brådskande
expeditionsarbete utan kan uppskjutas till perioder med lugnare arbetsförhållanden.
Styrelsen förutsätter att efterkontrollen anförtros åt tjänstemän,
som visat sig besitta erforderlig kompetens och lämplighet i övrigt för utförande
av granskningsarbetet.

Journalisering jämte räkningsutskrivning.

De sakkunniga anse, att för journalisering och räkningsutskrivning böra
användas antingen kontorsbiträden eller skrivbiträden.

Generaltullstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

29

Godsredovisning.

De sakkunniga föreslå, att godsredovisningen i regel anförtros åt kontorseller
skrivbiträden men att beträffande fartygsgods redovisningen må, när
så anses erforderligt, överlämnas till i bevakningstjänst erfaren tullkontorist.

Generaltullstyrelsen framhåller att, då erfarenhet i bevakningstjänst icke
kan anses oundgängligen nödvändig för handhavandet av godsredovisning,
jämväl kvinnlig tullkontorist bör kunna tagas i anspråk för ändamålet. I
övrigt biträder styrelsen de sakkunnigas förslag.

U ppbördsärenden.

De sakkunniga föreslå i stället för det nuvarande systemet med fasta tullkassörstjänster
för uppbördstjänstens handhavande den anordningen, att vederbörande
tullanstalts föreståndare hos generaltullstyrelsen skulle hava att
föreslå viss person till erhållande av förordnande såsom uppbördsman. Tjänsteman,
som förordnats till uppbördsman vid kassa, där penningbelopp och
uppbördsbestyr vore av större omfattning, borde förutom felräkningspenningar
tilldelas ett månatligt arvode, förslagsvis 50 kronor. Vid kassor, där
uppbördstjänsten icke toge en persons arbetskraft helt i anspråk, borde kassagöromålen
sammanföras med andra göromål till en lämplig kombination,
varvid det skulle bero på de i kombinationen ingående övriga arbetsuppgifterna,
från vilken personalgrupp uppbördsmannen borde tagas. För införande
i kassajournalerna av inbetalda avgiftsbelopp — s. k. kassakontrollgöromål
—- borde åtminstone å de större platserna avses tjänstemän i kanslibiträdesgraden.

Reservanterna anse, att för uppbördsgöromålen borde finnas två olika tullkassörsgrader,
en i 18:e och en i löre lönegraden. För befordran till dessa
tjänster borde enligt reservanterna uppställas krav på genomgången tullkontoristutbildning.

Generaltullstyrelsen har i denna fråga anfört huvudsakligen följande:

Genom beslut av 1922 års riksdag nyinrättades i tullverket 15 tullkassörstjänster,
vilka placerades huvudsakligen vid kassor, där uppbördsbestyren
visat sig vara av sådan omfattning, att de togo tjänstemannens hela arbetstid
i anspråk. För innehavarna av dessa tjänster skulle, möjligen med undantag
för kassörerna å tulldirektörsexpeditionernas kassakontor, icke erfordras
kammarskrivarkompetens.

Nämnda beslut hade föregåtts av omfattande utredningar, vilka ådagalagt
lämpligheten av att vid de större tullkassorna funnes tjänstemän, som specialiserat
sig på kassa- och uppbördsgöromål och på grund härav kunde förväntas
äga den vana och färdighet, som erfordrades för ett snabbt och riktigt
utförande av dylika göromål.

Enligt styrelsens mening hava inga omständigheter inträffat, som tala för
en indragning av ifrågavarande tjänster. Erfarenheten har fastmera ådagalagt
lämpligheten av att systemet med särskilda tjänstemän för uppbördens
handhavande ytterligare utvecklas. Det måste ock anses såsom en naturlig
sak, att inom ett uppbördsverk av tullverkets storlek ett visst antal tjänster
reserveras för det ändamål, varom här är fråga.

På grund av anförda omständigheter kan styrelsen icke biträda de sak -

30

Kungl. Mcij:ts proposition nr 95-

kunnigas förslag, i vad detsamma avser att tullkassörstjänsterna skulle indragas
och uppbörden vid de kassor, där tjänsterna ifråga äro placerade, i
stället anförtros åt tjänstemän, som skulle av styrelsen förordnas till uppbördsmän
efter förslag av vederbörande tullanstaltsföreståndare. Styrelsen
anser för sin del, att 12 tullkassörstjänster böra med hänsyn till den egentliga
arten av ifrågavarande göromål, nämligen endast uppbörd av avgifter,
bibehållas under förändrad benämning av tjänstinnehavarna, t. ex. tulluppbördsmän.
De 3 återstående tjänsterna, vilka äro avsedda för tulldirektörsexpeditionernas
kassakontor och vilkas innehavare sysselsättas med såväl
uppbörd som i väsentlig mån utbetalning och till mera krävande räkenskapsföring
hörande göromål, synas däremot böra bibehållas under nuvarande be-,
nämning, tullkassörstjänster. Såsom av de sakkunniga framhållits, äro med
dessa senare tjänster förenade göromål, för vilka ovillkorligen erfordras
kammarskri varbildning, varför tjänsterna ifråga böra förbehållas befattningshavare
med sådan utbildning.

Vid åtskilliga större tullkassör förrättas uppbördsgöromålen av kammarskrivare
eller tullkontorister, som av styrelsen förordnats till uppbördsman
och till vilka utgå felräkningspenningar med olika belopp alltefter kassarörelsens
omfattning. Enligt styrelsens mening böra de kammarskrivar- och tullkontoristtjänster,
vilkas innehavare helt och hållet eller i mera avsevärd
omfattning sysselsättas med dylika göromål, utbytas mot tulluppbördsmanstjänster.
Kammarskrivar- och tullkontoristbefattningar av dylikt slag finnas
dels vid cenlraltullkamrarna, dels vid tullkamrarna av klass 1 A och
1 B. Antalet av befattningarna ifråga kan beräknas uppgå till sammanlagt
14, av vilka 9 äro kammarskrivartjänster och 5 tullkontoristtjänster. Vid
ett utbyte av berörda tjänster mot tulluppbördsmanstjänster skulle sålunda,
under förutsättning att 12 av de nuvarande 15 tullkassörstjänsterna bibehölles
såsom tulluppbördsmanstjänster, hela antalet sådana tjänster komma att
utgöra 26.

Då de nuvarande tullkassörstjänsterna inrättades, blevo desamma placerade
i lönegrad B 18, d. v. s. två lönegrader högre än kammarskrivartjänsterna.
Enär för innehavare av tullkassörstjänster i allmänhet för närvarande
icke kräves kammarskrivarkompetens, kan lämpligheten av en dylik löneställning
redan på formella grunder ifrågasättas. Av större betydelse är
dock att, bortsett från de tre tullkassörstjänsterna vid tulldirektörsexpeditionernas
kassakontor, nämnda lönegradsplacering numera sakligt sett knappast
torde kunna försvaras. Av en jämförelse mellan löneförhållandena för
å ena sidan här ifrågavarande tullkassörstjänster och å andra sidan vissa för
uppbördsgöromål avsedda tjänster inom andra statens verk, såsom t. ex.
postverket, framgår nämligen, att tullkassörerna i lönehänseende intaga en
avsevärt gynnad ställning framför flertalet andra statstjänstemän med i det
hela taget likartade arbetsuppgifter och i stort sett enahanda penningansvar.

Vid övervägande av frågan örn en lämpligare lönegradsplacering för de
mot flertalet tullkassörstjänster svarande tulluppbördsmanstjänsterna har
styrelsen kommit till den uppfattningen, att tjänsterna ifråga böra, såsom
ock av olika tullmyndigheter och personalorganisationer föreslagits, placeras
i lönegrad B 15, d. v. s. en lönegrad lägre än kammarskrivartjänsterna. Med
hänsyn till det ekonomiska ansvar, som är förenat med tulluppbördsmanst.
jänsterna, synes en lägre lönegradsplacering än den sålunda föreslagna icke
tillrådlig. Tullkassörstjänsterna vid tulldirektörsexpeditionernas kassakontor
torde böra bibehållas i 18:e lönegraden i betraktande av den mera omfattande
förutbildning och det betydande penningansvar, som påkallas för
tjänstgöringen vid dessa kassor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

31

Vid flera av de kammarskrivar- och tullkontoristtjänster, som enligt styrelsens
förslag skulle indragas och utbytas mot tulluppbördsmanstjänster,
förekomma jämte uppbördsgöromålen vissa andra arbetsuppgifter, vilka i
regel torde vara av sådant slag, att för deras riktiga handhavande kräves
tullkontoristutbildning. Då dessa arbetsuppgifter självfallet böra överflyttas
på de genom berörda utbyte nytillkomna tulluppbördsmanstjänsterna,
bör tullkontoristutbildning, såsom även av reservanterna samt svenska tullmannaförbundet
föreslagits, göras obligatorisk för erhållande av tulluppbördsmanstjänst.
Det må i detta sammanhang erinras örn att jämväl kvinnliga
tjänstemän äga tillträde till tullkontoristkurserna.

Vad slutligen beträffar frågan om personalanvändningen för kassakontrollgöromål
finner styrelsen lämpligt, att sagda göromål alltefter deras omfattning
bestridas antingen av kanslibiträden eller av kontorsbiträden.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har uttalat, att nämnden i likhet
med generaltullstyrelsen icke kunnat finna, att några omständigheter inträffat,
som motivera ett frångående av systemet med särskilda tjänster för uppbördens
handhavande å de större tullplatserna. Emellertid har lönenämnden
icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en inplacering av kassörstjänsterna
vid tulldirektörsexpeditionernas kassakontor i högre lönegrad än vad
styrelsen föreslagit för övriga här avsedda befattningar. Vidare har lönenämnden
ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke några av befattningarna
ifråga kunde placeras i en lägre lönegrad än den 15:e. I fråga om tjänsternas
benämning har lönenämnden ansett, att vid ett bifall till vad nämnden
sålunda förordat den nuvarande benämningen tullkassör skulle kunna komma
till användning beträffande de i 15:e lönegraden placerade uppbördsmännen.

En av Iönenämndens ledamöter, tullkontoristen J. A. Reinwall har framhållit,
att det ekonomiska ansvaret för tullkassörerna, som helt och hållet
eller till övervägande del skulle sysselsättas med kassagöromål, bleve så stort,
att det icke vore försvarligt att placera dem i lägre lönegrad än B 15.

Vidare har Iönenämndens ledamot, kansliskrivaren Köersner förklarat
sig ej kunna biträda generaltullstyrelsens förslag att reservera tullkassörs-
och uppbördsmanstjänsterna för tullkontoristutbildad personal utan ansett
nämnda tjänster böra stå öppna för såväl tullkontorister som andra befattningshavare,
som visat sig hava för tjänstens skötande erforderliga kvalifikationer.

Medelsredovisning.

De sakkunniga föreslå, att månadsredovisning uppgöres av kammarskrivarutbildad
personal samt att balanslista i regel upprättas av kontorsbiträde
och kontrolleras av vederbörande överordnad, som handlägger månadsredovisningen.
Beträffande den dagliga avprickningen av räkningskuponger
hava de sakkunniga föreslagit, att densamma skulle utföras av lämplig personal.

Reservanterna anse, att månadsredovisningen bör uppgöras av personal
med tullkontoristutbildning.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Generaltullstyrelsen har framhållit, att de med månadsredovisningen sammanhängade
göromålen, bortsett från den dagliga avprickningen av räkningskupongerna,
i stort sett äro koncentrerade till en kortare tidsperiod omkring
månadsskiftena. På grund härav kunde enligt styrelsens mening särskild
personal icke avdelas för dessa göromål, utan måste självfallet de för det
löpande arbetet avsedda tjänstemännen i erforderlig utsträckning biträda
med göromålen ifråga.

T ullagerärenden.

De sakkunniga förorda, att tullagerärendena under ledning av kammarskrivarutbildad
personal handhavas av tjänstemän i kansliskrivar- eller
kanslibiträdesgrad, vilka genomgått den av de sakkunniga föreslagna särskilda
utbildningskursen för kanslibiträden. Kontrollen över debiteringen och
säkerhetsbokföringen borde enligt de sakkunniga utövas av kammarskrivarutbildad
personal.

Reservanterna hava förordat, att för bestridande av tullagerärenden skulle
avses tjänstemän i kansli- och kontorsbiträdesgraderna.

Generaltullstyrelsen har framhållit att för ett riktigt handhavande av tulllagerärendena
krävdes viss fackutbildning, samt att göromålen i fråga därför
borde utföras av tullkontorister med hjälp av lämplig biträdespersonal.

Ledamoten av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, kansliskrivaren
Köersner har liksom Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening ansett
kansliskrivare lämplig att förestå tullagerexpedition.

Säkerhetsbokf öring.

De sakkunniga föreslå, att arbetet med säkerhetsbokföringen anförtros åt
kansli- eller kontorsbiträden, i erforderliga fall under ledning och kontroll
av kammarskrivarutbildad personal.

Generaltullstyrelsen har funnit lämpligt, att det ansvarsfulla arbetet med
säkerhetsbokföringen anförtros åt tullkontorist, där detsamma är tillräckligt
omfattande för att helt och hållet sysselsätta en eller flera tjänstemän. I
annat fall anser styrelsen arbetet kunna anförtros åt lämplig biträdespersonal.
Styrelsen framhåller, att själva prövningen av att säkerhetshandlingarna
äro för tullverket fullt betryggande självfallet bör åligga tullanstaltens
eller tullförvaltningsavdelningens föreståndare, som även bör övervaka, att
säkerhetsbokföringen handhaves med all nödig omsorg och noggrannhet.

Kansliärenden.

De sakkunniga förorda, att restitutionsärenden anförtros åt kammarskrivarutbildad
personal samt konfiskationsärenden åt tullförvaltare eller förste
tullkontrollör, biträdd av dels kammarskrivarutbildad personal, dels tullkontorist
eller kanslibiträde. Avlönings- och pensionslistor borde uträknas
och utskrivas av kanslibiträden samt kontrolleras av kammarskrivarutbildad
personal. De sakkunniga hava vidare uttalat sig för lämpligheten av att

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

33

sammanställandet av åtminstone enklare statistiska uppgifter, upprättandet
av rekvisitioner samt vården av arkiv- och blankettförråd ombesörjas av
kontors- och skrivbiträden. Jämväl vissa andra kansliärenden hava gjorts
till föremål för de sakkunnigas behandling utan att dock direkta förslag beträffande
fördelningen av dessa skiftande ärenden på olika personalgrupper
framlagts. Slutligen hava de sakkunniga förordat, att enklare skrivoch
räknegöromål, vartill även räknas kollationeringar och s. k. nålning
av attester och varuanmälningar, skulle utföras av skrivbiträden.

Reservanterna anse konfiskationsärenden kunna handläggas av tullkontoristutbildad
personal med hjälp av tjänstemän i biträdesgraderna samt under
överinseende och ledning av tullförvaltare eller förste tullkontrollör. Enahanda
regler borde gälla beträffande personalanvändningen för avlönings-,
pensions- och beklädnadsärenden. övriga slag av kansliärenden borde i regel
handhavas av kammarskrivar- eller tullkontoristutbildade tjänstemän, i
vissa fall även av personal i biträdesgraderna.

Generaltullstyrelsen har anfört, att då de olika slag av göromål, som av
de sakkunniga sammanförts under benämningen kansliärenden, vore så
mångskiftande, att det i regel icke läte sig göra att uppdraga några mera bestämda
gränser för deras fördelning på olika slag av befattningshavare, styrelsen
ansåge sig icke böra ingå på någon närmare behandling av de sakkunnigas
förslag örn personalanvändningen för kansliarbetet.

Uppassningsgöromål.

De sakkunniga föreslå, att budskickningar, som avse befordran av penningar,
värdeförsändelser eller värdehandlingar, anförtros åt lämpliga ordinarie
befattningshavare bland bevakningspersonalen men att för övriga slag
av uppassningsgöromål anlitas kontorsvakter. Bland de göromål, som alltså
skulle uppdragas åt kontorsvakter, hava sakkunniga räknat jämväl registrering
och turfördelning av varuanmälningar samt sortering och framtagning
av adresskort till postgods.

Reservanterna anse, att för registrering och turfördelning av varuanmälningar
samt sortering och framtagning av adresskort till postgods borde avses
befattningshavare i tulluppsyningsmans-, tillsyningsmans- och tullvaktsgraderna.

Generaltullstyrelsen har anfört, att vid det fåtal tullanstalter, där arbetet
med registrering och turfördelning av varuanmälningar vore av den omfattning
att detsamma sysselsatte en eller flera tjänstemän, syntes lämpligt, att
arbetsuppgifterna ifråga fullgjordes av tullbevakningspersonal i ordinarie
tjänsteställning. I andra fall syntes nämnda slag av göromål kunna såsom
utfyllnadsarbete handhavas antingen av ordinarie bevakningstjänstemän eller
av tjänstemän i biträdesgraderna. I övrigt har styrelsen anslutit sig till
det av sakkunniga framlagda förslaget rörande personalanvändningen för
uppassningsgöromål.

Bihang till riksdagens protokoll I9.''I6. 1 sami. Nr 95.

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Departements- I syfte att åstadkomma en mera rationel] och ekonomisk arbetsfördelning
chefen. har jnom tullverket under senare år gång efter annan ägt rum en överflyttning
av arbete från högre till lägre kvalificerad arbetskraft. I sådant
hänseende må erinras, att 1922 års riksdag, sedan 1914 års tullkommission
avgivit förslag i syfte att bland annat motverka användandet av överkvalificerad
arbetskraft, beslöt viss beskärning av antalet sådana tjänster, för vilka
krävdes kammarskrivarkompetens, men i stället nyinrättade tjänster, för vilka
icke fordrades dylik kompetens, däribland åtskilliga tjänster i den då tillskapade
tullkontoristgraden. Vid 1925 års riksdag beslöts ytterligare inskränkning
i antalet kammarskrivarutbildade tjänstemän, medan den icke kammarskrivarutbildade
personalen utökades. Även vid 1930 års riksdag vidtogos
vissa mera betydande ändringar i tjänstebefattningarna. Siffermässigt
uttryckt hava, enligt vad generaltullstyrelsen framhållit, de för tulltaxeringsoch
kontorsgöromål använda kammarskrivarutbildade tjänstemännen under
åren 1923—1931 minskats från 624 till 579, medan den för dylika ändamål
anlitade icke kammarskrivarutbildade personalen ökats från 130 till 271.
Sedan år 1931 har antalet ordinarie tjänstemän i de grupper, som berörts av
överkvalifikationssakkunnigas utredning, icke underkastats någon ändring.
Emellertid har generaltullstyrelsen framhållit, att under de senaste åren vidtagits
vissa andra åtgärder, genom vilka den icke kammarskrivarutbildade
personalen kommit till större användning än vad förut varit fallet. Sålunda
hava i samband med den inträffade trafikstegringen tullkontoristutbildade
tjänstemän i ökad utsträckning tagits i anspråk särskilt för tulltaxeringsarbete
av mindre krävande art, varigenom kammarskrivarutbildad personal
kunnat i motsvarande mån lösgöras från dylikt arbete. Samtidigt därmed
hava till biträdespersonal överflyttats åtskilliga arbetsuppgifter, som förut
handhafts av tullkontorister. Slutligen hava till biträdespersonal jämväl
överlämnats vissa göromål, som tidigare varit anförtrodda åt bevakningstjänstemän.

De nu föreliggande förslagen angående ändrad fördelning av göromålen
vid lokaltullförvaltningen mellan befattningshavare inom olika tjänstegrader
åsyfta alltså endast ett fullföljande av ett sedan länge pågående utbyte av
högre kvalificerad arbetskraft mot lägre kvalificerad sådan. Om önskvärdheten
av ett dylikt fortsatt utbyte råder i princip ingen meningsskiljaktighet.
De olika föreliggande förslagen skilja sig från varandra endast i fråga om den
utsträckning, i vilken dylikt utbyte ansetts böra ske.

Då det gäller att taga ställning i förevarande fråga, vill jag till en början
framhålla att, även örn det ur statsverkets synpunkt givetvis är av stor betydelse
att tjänstemannakåren utnyttjas på ett ekonomiskt riktigt sätt och att
fördenskull användning av överkvalificerad arbetskraft så långt möjligt undvikes,
det likväl å andra sidan måste tillses, att statens och allmänhetens intressen
ej äventyras genom anlitande av otillräckligt skolad arbetskraft. Vidare
måste understrykas, att det icke är möjligt eller lämpligt att uppdraga
några skarpa gränser för olika göromåls fördelning på skilda personalgrupper
och att alltså de regler, som i detta avseende uppställas, icke få betraktas

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

35

såsom ensamt normgivande. Det måste nämligen enligt min mening alltid
lämnas ett jämförelsevis stort utrymme för avvikelser, som kunna anses påkallade
av lokala förhållanden, växlingar i arbetets omfattning, befattningshavarnas
olika personliga kvalifikationer samt andra omständigheter i de
särskilda fallen. Slutligen må framhållas, att givetvis även i framtiden, sedan
den nu ifrågavarande göromålsfördelningen genomförts, vunnen erfarenhet
bör utnyttjas till ytterligare minskning i användningen av mera kvalificerad
arbetskraft, där så prövas kunna ske, eller till korrigeringar i motsatt riktning
i de fall, där den mindre kvalificerade arbetskraften icke befinnes
skickad för uppgifterna.

Vid bedömandet av ifrågavarande förslag från nyss antydda utgångspunkter
har jag ansett mig böra giva min anslutning till de av generaltullstyrelsen
framlagda riktlinjerna för arbetsfördelningen. Dessa innebära i
stora drag — därest man bortser från förslaget om uppbördsgöromålens handhavande
— ett överflyttande dels av vissa tulltaxeringsgöromål till tullkontorister
framför allt från kammarskrivare men även från bevakningspersonal,
dels av vissa kontorsgöromål från bevakningspersonal till tullkontorister och
biträdespersonal, dels ock av vissa uppassningsgöromål från bevakningspersonal
till kontorsvakter. Det förefaller mig, som örn styrelsen vid sitt ståndpunktstagande
beträffande de olika göromålsgrupperna på ett i stort sett
lyckligt sätt angivit den arbetsfördelning, som såvitt nu kan bedömas bör i
allmänhet tillämpas.

I fråga om uppbördsgöromålens handhavande innebära de framlagda förslagen
förändringar i nuvarande organisation. För egen del har jag även på
denna punkt ansett mig böra biträda vad generaltullstyrelsen förordat. I motsats
till lönenämnden anser jag de något mera kvalificerade göromål, som
torde vara förenade med tullkassörstjänst vid tulldirektörsexpeditionernas
kassakontor, böra föranleda att dessa tjänster bibehållas i 18 :e lönegraden.
Att placera vissa av uppbördsmansbefattningarna i lägre lönegrad
än den 15:e synes icke påkallat eller tillrådligt. I den mån kassagoromålen
icke hava sådan omfattning, att de helt och hållet eller till övervägande del
sysselsätta en befattningshavare, bör någon särskild uppbördsmanstjänst icke
inrättas.

överkvalifikationssakkunniga hava i sitt betänkande även berört frågorna
örn den kammarskrivarutbildade personalens rekrytering samt örn tullpersonalens
utbildning. Det har icke synts mig påkallat att här närmare redogöra
för de förslag, som i dessa spörsmål framlagts av de sakkunniga och reservanterna
samt i de yttranden, vilka avgivits i anledning av sakkunnigbetänkandet.
I ett par hänseenden torde jag dock böra angiva min ståndpunkt.
Såsom framgår av vad i det föregående anförts, hava reservanterna förordat,
att tullkontoristkurserna skulle utvidgas till att omfatta hela tulltaxan med
undantag av vissa delar av den kemiska gruppen och vissa slag av värdevaror.
Då jag biträtt generaltullstyrelsens förslag att förbehålla den mera krävande
tulltaxeringen åt kammarskrivarutbildade tjänstemän, anser jag liksom styrelsen,
att en dylik utvidgning av tullkontoristkurserna icke bör vidtagas.

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

Däremot tillstyrker jag styrelsens förslag, att den i tullkontoristkurserna bedrivna
undervisningen i ämnet varukännedom jämte tulltaxans tillämpning
fördjupas och utvidgas till att omfatta även andra varuslag, som kunna anses
mindre krävande att tulltaxera men som ännu icke blivit föremål för
undervisning i nämnda kurser. I detta sammanhang vill jag framhålla, att
det synes även mig önskvärt, att tulltjänsteman, som med vissa högre betyg
genomgått tullkontoristkurs, må utan hinder av eljest gällande kompetenskrav
kunna vinna inträde i kammarskrivarkurs. Vad slutligen angår de sakkunnigas
förslag örn anordnande av en kortare kurs i författningskunskap
för utbildning av kansliskrivare och kanslibiträden, har detta förslag framför
allt motiverats därmed, att sådana tjänstemän skulle användas för handläggning
av tullagerärenden m.fl. göromål. Emellertid skulle enligt generaltullstyrelsens
förslag, till vilket jag anslutit mig, tullagergöromålen utföras av
tullkontorister med hjälp av lämplig biträdespersonal. Det synes mig vid
sådant förhållande saknas tillräcklig anledning att inrätta dylika kurser.

Tullanstalt i Köping.

Beträffande den i det föregående omförmälda frågan om inrättande av
tullanstalt i Köping torde jag härefter få lämna följande redogörelse.

I en till generaltullstyrelsen ställd skrift har hamnstyrelsen i Köping gjort
framställning örn anordnande av tullkammare i sagda stad. Hamnstyrelsen
har därvid framhållit, bland annat, att, efter det stadens nyanlagda djuphamn
öppnats för trafik den 1 juli 1932, rörelsen i hamnen snabbt utvecklats. Sålunda
hade år 1933 lossats 44,356 ton, varav 43,400 ton från utrikes ort,
samt lastats 37,881 ton. Under år 1934 hade i hamnen lossats 71,911 ton,
varav 62,456 ton från utrikes ort, samt lastats 114,759 ton. Importen hade
till största delen utgjorts av kol och koks, nämligen 32,429 ton år 1933 och
49,545 ton år 1934. I övrigt hade importerats kraftfoder, lera och skrot samt
tack- och valsjärn. Exporten till utrikes ort hade utgjorts huvudsakligen av
malm och slig, fältspat, papper, hö och halm, maskiner m. m. samt tackjärn.
Härav hade exporterats 29,597 ton under år 1933 och 88,215 ton under år
1934. Under sistnämnda år hade vidare exporterats 11,671 kbm sågat virke.
Tullbevakningskostnaderna för det till Köping direkt importerade godset
bleve mycket höga. Dessa kostnader skulle genom tullkammares inrättande
i staden nedbringas till förmån för trafikanterna och för hamnens utveckling.

I en till generaltullstyrelsen senare inkommen skrift har hamnstyrelsen
hemställt om beviljande av tullagerrätt vid den ifrågasatta tullkammaren i
Köping.

På generaltullstyrelsens anmodan hava länsstyrelsen i Västmanlands län,
tullkammaren i Västerås samt handelskammaren för Örebro och Västmanlands
län avgivit yttranden över hamnstyrelsens framställning. Vidare har
Kohlsva jernverks aktiebolag i en till generaltullstyrelsen inkommen skrivelse
utvecklat vissa synpunkter på frågan. Sedan generaltullstyrelsen upptagit
spörsmålet till behandling i sin skrivelse den 9 oktober 1935 med förslag
till reglering av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1936/1937, har

Kungl. Maj:ts proposition nr 95• 37

slutligen kommerskollegium den 31 oktober 1935 i ärendet avgivit infordrat
utlåtande.

Länsstyrelsen i Västmanlands lån har förordat inrättande av en tullstation
i Köping. Då kolonialvaror icke fördes över Köpings hamn, ansåge länsstyrelsen
nämligen de praktiska förutsättningarna saknas för inrättande av
tullkammare med tullagerrätt.

Tullkammaren i Västerås har bland annat framhållit, att det från tullbevakningssynpunkt
skulle vara till avsevärt gagn, om stadigvarande tillsyn
över trafiken inom Köpings vidsträckta hamnområde jämte närgränsande
vatten upprättades. Huruvida tillräcklig trafik av sådan beskaffenhet, som
kunde motivera kravet på anordnade av tullkammare i Köping, vöre att
påräkna, undandroge sig dock säkert bedömande. I Köping och kringliggande
bygd funnes visserligen en livlig industri, men denna hade icke i
någon högre grad begagnat sig vare sig av möjligheten att erhålla restitution
av tull för varor, som använts vid framställning av exportvaror, eller
av möjligheten att direkt importera utländska varor. Någon grosshandelsfirma,
som kunde tänkas hava behov av tullnederlagsrätt, funnes icke i
Köping.

Tullkammaren har ifrågasatt, att endast tullstation skulle inrättas i Köping,
därvid kammaren emellertid tillstyrkt transitupplags- och tullnederlagsrätt
för denna anstalt.

Handelskammaren för örebro och Västmanlands län har tillstyrkt hamnstyrelsens
framställning. Likaså har Kohlsva jernverks aktiebolag understött
densamma.

För egen del har generaltullstyrelsen anfört följande:

Den förebragta utredningen finner styrelsen giva vid handen, att utrikestrafiken
i Köping efter djuphamnens tillkomst nått en sådan utveckling, att
inrättande av en tullanstalt i Köping skulle vara till verkligt gagn för staden
och dess uppland. Trafiken i Köpings hamn synes även vara av den
omfattning, att stadigvarande uppsikt från tullverkets sida över hamnen och
angränsande vatten är behövlig. Den utrikes fartygstrafiken i Köping är
till sin omfattning fullt jämförlig med motsvarande trafik vid flertalet fasta
tullstationer och några av de minsta tullkamrarna. Däremot är godstrafiken
från utrikes ort till Köping, såvitt framgår av de i ärendet meddelade
uppgifterna, för närvarande icke av beskaffenhet att påkalla inrättande av
tullkammare i staden. I vad mån inrättande av en tullkammare med transitupplags-
och tullnederlagsrätt skulle leda till, att tullpliktigt gods, som nu
tullklareras å andra platser, skulle i stället antingen direkt importeras till
Köping eller efter omlastning vid annan tullplats transiteras till Köping
och där tullklareras. undandrager sig ett säkert bedömande. Tullstationernas
befogenhet i fråga örn tullklarering skiljer sig emellertid numera icke
så väsentligt från tullkamrarnas och, därest transitupplags- och tullnederlagsrätt
jämlikt 171 § tullstadgan bevibas för tullstation, blir skillnaden med avseende
ä befogenheten ännu mindre. Enligt av generaltullstyrelsen med stöd
av 37 § tullstadgan meddelad föreskrift i 4 § tullordningen må nämligen vid
tullstation lossning eller annat avlämnande för tullklarering av från utlandet
inkommande gods äga rum, såvida icke distrikttullanstalten, i förevarande
fall tullkammaren i Västerås, förklarar godset vara av beskaffenhet

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

att ej utan vidtagande av särskilda anordningar kunna betryggande tullklareras
annorstädes än vid tullkammaren. Enligt tullordningen må emellertid
efter särskilt tillstånd lossning eller annat avlämnande för tullklarering
ske vid tullstation i större utsträckning än nu sagts. I dylikt fall plägar
tjänsteman från tullkammaren beordras avresa till tullstationen och där
verkställa tullklareringen. Kostnaden för sådan resa har varuemottagaren
att vidkännas. På grund av berörda bestämmelser samt de i 180 § tullstadgan
meddelade föreskrifterna om transitering, skulle gods, som för närvarande
tullklareras i Trälleberg, Göteborg eller andra tullplatser och därefter
med bantåg och fartyg försändas till Köping eller trakten däromkring,
kunna i stället direkt försändas till Köping och där tullklareras, även om
endast tullstation inrättades i staden. I vad mån det skulle bliva erforderligt,
att tullklarering vid en blivande tullstation i Köping verkställdes av
vid tullkammaren i Västerås anställd tjänsteman med kammarskrivarutbildning,
beror på vilka varuslag, som skulle förekomma till tullklarering vid
stationen. Tullklarering av postpaket skulle däremot icke komma att äga
rum i Köping, för den händelse endast tullstation anordnades därstädes, utan
skulle sådana paket, adresserade till Köping, fortfarande tullklareras i
gränsort, en omständighet som emellertid får anses vara av ringa betydelse
vid bedömande av frågan, huruvida en tullkammare i staden behöves eller
icke.

Genom anordnande i Köping av en tullstation med transitupplags- och
tullnederlagsrätt skulle, sedan tullstationen under någon tid varit i verksamhet,
erfarenhet kunna vinnas örn de slag av gods, för vilka Köping vore den
naturliga importorten, och mera fasta hållpunkter erhållas för bedömande
av behovet av tullkammare därstädes. Styrelsen anser sig därför för närvarande
kunna förorda, att allenast tullstation med transitupplags- och tullnederlagsrätt
anordnas i Köping. Såsom villkor för inrättande av tullstation
i staden torde, på sätt tidigare skett i liknande fall, böra föreskrivas,
att staden tillhandahåller tullverket erforderliga lokaler jämte behövliga
möbler och inventarier.

Generaltullstyrelsen har vidare framhållit, att beslut örn anställande av
för stationen erforderlig personal, förslagsvis en föreståndare i tullmästares
tjänstegrad samt två tullvakter, borde meddelas först sedan det visat sig,
att de för stationens inrättande bestämda villkoren blivit av staden fullgjorda.
Styrelsen föreslår, att avlöningarna till nämnda personal tills vidare
skola utgå av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
För ändamålet kunde 1 extra ordinarie tullvakt överflyttas från tullkammaren
i Västerås och nyanställningen alltså begränsas till 1 extra ordinarie
tullmästare och 1 extra ordinarie tullvakt.

Slutligen har kommerskollegium anfört följande:

Såsom närmare framgår av den av generaltullstyrelsen förebragta utredningen
har utrikestrafiken i Köping undergått en betydande ökning, sedan
den nuvarande djuphamnen öppnades för trafik. Det är givetvis en stor
nackdel för denna trafik att icke hava tillgång till en tullanstalt på platsen.
Ur synpunkten av de intressen, kollegium har att företräda, vill kollegium
därför tillstyrka, att en sådan anstalt inrättas. Vad beträffar valet mellan
tullkammare och tullstation synes det såsom generaltullstyrelsen framhållit
vara lämpligt, att till en början en tullstation med transitupplags- och tullnederlagsrätt
anordnas och att sålunda med prövningen av frågan om in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

39

rättande av en tullkammare på platsen får anstå, tills större erfarenhet vunnits
rörande behovet av en sådan tullanstalt.

För min del biträder jag generaltullstyrelsens i ämnet framställda, av kommerskollegium
tillstyrkta förslag. Jag förordar alltså, att en tullstation med
transitupplags- och tullnederlagsrätt må från och med den 1 juli 1936 tillsvidare,
intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, vara inrättad i Köping.
Såsom villkor för inrättandet av ifrågavarande tullstation bör föreskrivas,
att Köpings stad enligt av generaltullstyrelsen meddelade närmare bestämmelser
kostnadsfritt tillhandahåller tullverket för tullstationen erforderliga
expeditions- och vaktlokaler samt möbler och inventarier ävensom behövliga
varumagasin. Mot styrelsens beräkningar av för stationen erforderlig
personal har jag ej funnit anledning till erinran. Sedan riksdagen fattat
beslut i anslagsfrågan, torde jag få underställa Kungl. Majit slutligt förslag
till beslut i ämnet.

Förslag till ändringar i lokaltullförvaltningens personalorganisation.

Jag övergår nu till föreliggande förslag till ändringar i lokaltullförvaltningens
nuvarande personalorganisation och torde därvid inledningsvis få
återgiva vissa av generaltullstyrelsen gjorda uttalanden angående trafikens
nuvarande storlek samt omfattningen av tullverkets arbete. Generaltullstyrelsen
har framlagt sifferuppgifter för vart och ett av åren 1929—1934
rörande utrikes fartygs- och godstrafiken, tulltaxeringsarbetet och vissa viktigare
kamerala göromål ävensom uppbörden vid centraltullkamrarna och
tullkamrarna. Under åberopande av dessa uppgifter — beträffande vilka
jag hänvisar till handlingarna — har styrelsen framhållit, att trafiken under
år 1934 ganska väsentligt ökats vid jämförelse med åren 1932 och 1933.
Däremot hade densamma, yttrar styrelsen, beträffande vissa viktigare grenar
av tullverkets arbete vid jämförelse med åren 1929—1931 icke obetydligt
minskats. Då trafikens omfattning år 1934 vid jämförelse med år 1929 sålunda
i väsentliga avseenden visade minskning eller endast obetydlig ökning,
syntes den ganska avsevärda trafikstegring, som otvivelaktigt inträtt under
år 1934 vid jämförelse med några av de närmast föregående åren, icke i och
för sig motivera inrättande av något större antal nya tjänster å ordinarie
stat. Däremot hade efter år 1929 flera omständigheter tillkommit, vilka
medfört, att tullverkets arbete ökats. Sålunda hade på grund av under senare
år till jordbruksnäringens stödjande genomförd beskattning av vissa
tullfria varor tullklareringen av dessa blivit betydligt mera arbetskrävande
än förut. Tulltaxeringsgöromålen toge även mera tid i anspråk genom åtskilliga
under senare tid vidtagna åtgärder med avseende å varuinförseln,
såsom clearingen samt den obligatoriska märkningen av vissa varor. Jämväl
i fråga örn bevakningstjänsten hade ytterligare tjänsteuppgifter tillkommit
genom regleringsåtgärder av olika slag med avseende å importen och
exporten. De i vissa städer betydligt utvidgade hamnområdena hade krävt
ökad bevakningspersonal och ökad tillsyn över denna från befälets sida.

Departements chefen.

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

Nu berörda förhållanden framginge i viss mån därav att, ehuru trafiken vid
jämförelse med år 1929 i stort sett minskats, antalet befattningshavare vid
lokaltullförvaltningen varit något större år 1934 än år 1929. Ändock hade
på de större tullplatserna trafiken icke saknat anledning till klagomål över
alltför lång väntetid vid behandlingen av inkommande gods.

Beträffande generaltullstyrelsens förslag till ändringar i lokaltullförvaltningens
personaluppsättning må härefter anföras följande.

Tullkontrollörer.

överkvalifikationssakkunniga hava i sitt förberörda betänkande föreslagit,
att 6 tullkontrollörstjänster skulle ersättas med tjänster i lägre lönegrad, att
3 tullkassörstjänster skulle utbytas mot tullkontrollörstjänster samt att 15 tullkontrollörstjänster
skulle nyinrättas för att åstadkomma en av de sakkunniga
ifrågasatt skärpning av tulltaxeringskontrollen. Antalet tullkontrollörstjänster
skulle härigenom ökas från nuvarande antal lil till 123.

Generaltullstyrelsen har icke biträtt de sakkunnigas förslag om utbyte av
3 tullkassörstjänster mot 3 tullkontrollörstjänster men har däremot i likhet
med de sakkunniga funnit nödvändigt, att tulltaxeringskontrollen skärpes.
Den ståndpunkt, som styrelsen i sitt utlåtande över överkvalifikationssakkunnigas
betänkande intagit i fråga örn kontrollgöromålens fördelning och
anordnande, skulle medföra behov av större antal tullkontrollörstjänster än
vad de sakkunniga ifrågasatt. För ändamålet anser styrelsen ytterligare
16 kontrollörer krävas utöver det antal av 15, som av de sakkunniga föreslagits.
Antalet tullkontrollörstjänster skulle härigenom ökas till 136. Innan
en ändrad organisation av tulltaxeringsarbetet i enlighet med de sakkunnigas
förslag med av styrelsen föreslagna jämkningar helt kunde överblickas,
har styrelsen emellertid ansett sig böra stanna vid att föreslå en ökning av
det nuvarande antalet kontrollörer med 18. Härjämte har styrelsen funnit
erforderligt, att i enlighet med ett av tulldirektören i Slockholm avgivet förslag
en ny tullkontrollörstjänst inrättas vid tullförvaltningen i Stockholms
frihamn. Innehavaren av denna tjänst skulle hava att närmast under tullförvaltaren
i frihamnen utöva befäl över tullbevakningspersonalen därstädes.
För närvarande utövas, framhåller styrelsen, detta befäl av en kammarskrivare.
Med hänsyn till att rörelsen i frihamnen vore stadd i snabb tillväxt
och då det vore av synnerlig vikt, att bevakningsanordningarna i frihamnen
fungerade effektivt, har styrelsen ansett, att befälet över bevakningspersonalen
i frihamnen och tillsynen över bevakningsanordningarna därstädes borde
utövas av en tjänsteman i tullkontrollörs grad.

Antalet tullkontrollörstjänster skulle alltså enligt generaltullstyrelsens förslag
ökas med 19 till 130.

En av styrelsens ledamöter, byråchefen Hilding, har på anförda skäl avstyrkt
ökning av antalet tullkontrollörstjänster utöver vad överkvalifikationssakkunniga
tänkt sig.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i anledning av vad generaltullstyrelsen
föreslagit i avseende å ökad kontroll av tulltaxeringsarbetet och

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

41

därav föranledd ökning av antalet kontrollörsbefattningar icke funnit anledning
till annan erinran, än att nämnden ansett sig böra ifrågasätta, om icke
en del av de med kontrollen förenade arbetsuppgifterna vore av beskaffenhet
att utan olägenhet kunna överlåtas på befattningshavare i något lägre
lönegrad än B 21. Lönenämnden har emellertid i frågans nuvarande läge
icke ansett sig böra påyrka ändring i generaltullstyrelsens förslag.

Slutligen har styrelsen för Sveriges allmänna tillit jänstemannaf förening
framhållit, att den av generaltullstyrelsen för ernående av förstärkt kontroll
begärda ökningen med 18 tullkontrollörer måste anses vara ett absolut minimum.

Med hänsyn såväl till statens fiskaliska intressen som till angelägenheten Departementsur
allmänhetens synpunkt av en rättvis och riktig beskattning är det otvi- chefen velaktigt

av stor betydelse, att tillräckligt antal tjänstemän står till buds för
kontroll av tulltaxeringsarbetet. I särskilt hög grad gäller detta vid det nu i
regel tillämpade tulltaxeringssystemet, enligt vilket tulltaxeringen vid varje
expedition verkställes av en enda, självständigt arbetande tjänsteman. I betraktande
härav torde den nuvarande ordningen icke kunna anses ur kontrollsynpunkt
tillfredsställande. Bådande brist på personal har nämligen
medfört, att den kontrollerande tjänstemannen i vissa fall måst övervaka
ett så stort antal expeditioner, att kontrollens effektivitet blivit otillräcklig.
För andra expeditioner har icke någon kontrollör kunnat placeras, och
i vissa fall hava kontrolltjänstemännen själva måst omhänderhava tulltaxeringsarbetet.
Enligt vad som meddelats från generaltullstyrelsen saknas ej
heller exempel på felaktiga tulltaxeringar, vilka i avsevärd utsträckning
torde vara att tillskriva bristande kontroll. Med hänsyn härtill har jag ansett
mig böra tillstyrka en utökning av personalen inom kontrollörsgraden
i den omfattning generaltullstyrelsen för kontrollens skärpning föreslagit,
d. v. s. med 18 tjänstemän. Däremot synes mig förslaget om inrättande av
ny tullkontrollörstjänst vid Stockholms frihamn icke böra för närvarande
föranleda åtgärd.

Enligt vad jag sålunda förordat skulle antalet tullkontrollörer bestämmas
till 129.

Lönenämndens uttalande örn möjligheten att för viss del av kontrollarbetet
anlita befattningshavare i lägre lönegrad än B 21 synes icke i detta sammanhang
böra föranleda åtgärd.

T ullkassörer.

Antalet tullkassörstjänster å ordinarie stat har generaltullstyrelsen, i överensstämmelse
med sitt yttrande över överkvalifikationssakkunnigas betänkande,
upptagit lill 3. Återstående 12 tullkassörstjänster skulle enligt styrelsens
förslag ersättas med tulluppbördsmanstjänster i lönegraden B 15.

Då emellertid icke någon av de nuvarande tullkassörerna kunde med säkerhet
beräknas avgå från tjänsten före den 1 juli 1936, har styrelsen upptagit
12 tullkassörer i lönegraden B 18 å övergångsstat.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Departements- Med åberopande av vad jag i det föregående yttrat vid behandlingen av
chefen. frågan om överkvalificerad arbetskraft inom tullverket tillstyrker jag bifall
till styrelsens nu ifrågavarande förslag.

Kammarskrivare.

överkvalifikationssakkunniga hava ifrågasatt indragning av 47 å ordinarie
stat upptagna kammarskrivartjänster och alltså beräknat antalet ordinarie
kammarskrivare till (385 — 47 =) 338. De sakkunniga hava vidare framhållit,
att — med utgångspunkt från att fyra års effektiv tjänstgöring efter genomgången
kurs borde föregå utnämning till befattning såsom ordinarie
kammarskrivare samt under förutsättning av en årlig avgång från kammarskrivargruppen
av omkring 20 man — teoretiskt sett borde finnas 75 å 80 ickeordinarie
kammarskrivare. Under de närmaste 12—15 åren borde dock antalet
icke-ordinarie kammarskrivare beräknas till omkring 60 man.

Reservanterna föreslå, att 186 kammarskrivartjänster successivt utbytas
mot tjänster i lägre grader.

Generaltullstyrelsen har anfort, att enligt styrelsens mening möjlighet till
en ännu längre gående minskning av antalet kammarskrivartjänster än överkvalifikationssakkunniga
ifrågasatt förelåge genom utbyte av dylika befattningar
mot tullkontoristtjänster. Inom styrelsen hade därför verkställts undersökning
rörande det antal, varmed de ordinarie kammarskrivartjänsterna
med tillämpning av de i styrelsens yttrande över överkvalifikationssakkunnigas
betänkande angivna grunderna för arbetsfördelningen skulle kunna minskas.
Denna undersökning hade givit till resultat att, under förutsättning
att den vid behandlingen av styrelsens avlöningsstat föreslagna, för tullverkets
huvudlaboratorium avsedda tullkontrollörstjänsten inrättades, 68 kammarskrivartjänster
men i annat fall 67 dylika tjänster skulle kunna indragas.
Antalet ordinarie kammarskrivare har med hänsyn härtill av styrelsen beräknats
till (385 — 68 =) 317. Av de till indragning föreslagna 68 kammarskrivartjänsterna
beräknar styrelsen 30 vara vakanta vid utgången av juni
månad 1936. På grund härav har styrelsen upptagit endast återstående 38
tjänster pa övergångsstat. Beträffande icke-ordinarie kammarskrivare har
styrelsen framhållit, att nyanställning av sådan personal borde ske uteslutande
med hänsyn till det föreliggande personalbehovet. För nästa budgetår beräknar
styrelsen antalet extra ordinarie kammarskrivare till 31 samt antalet
extra kammarskrivare till 49, varav emellertid 24 skulle vara anställda under
allenast 10 månader av samma budgetår. Då planen för användningen av
icke-ordinarie personal under innevarande budgetår upptager 29 extra ordinarie
kammarskrivare och 1 extra kammarskrivare under hela budgetåret
samt 23 extra kammarskrivare under 3 månader av året, innebär styrelsens
förslag, att för budgetåret 1936/1937 avlöningsmedel böra beräknas
för, utöver i sagda plan angivna antal, dels 2 extra ordinarie kammarskrivare
och 24 extra kammarskrivare under hela budgetåret, dels ock 1 extra kammarskrivare
under 10 månader och 23 extra kammarskrivare under 7 månader
av budgetåret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

43

Styrelsen för Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening har uttalat betänkligheter
mot en så omfattande indragning av ordinarie kammarskrivartjänster
som den generaltullstyrelsen förordat, samt framhållit, att en ökning
av den icke-ordinarie kammarskrivarkåren jämsides med en minskning av
antalet ordinarie kammarskrivare kunde medföra ett återförande av den
icke-ordinarie kårens befordringsmöjligheter till de synnerligen svåra förhållanden,
som tidigare rått härutinnan. Styrelsen har dock icke motsatt sig
den föreslagna indragningen.

Antalet ordinarie kammarskrivare vid lokaltullförvaltningen utgör för när- Departementsvarande
385, medan antalet icke-ordinarie kammarskrivare vid utgången av chefen.
innevarande budgetår synes kunna beräknas till 56.

Enligt de sakkunnigas förslag borde antalet ordinarie kammarskrivare bestämmas
till 338 och antalet icke-ordinarie kammarskrivare, såvitt angår den
närmare framtiden, till omkring 60. Sammanlagda antalet ordinarie och
icke-ordinarie kammarskrivare borde alltså enligt de sakkunniga för nästa
budgetår bestämmas till i runt tal 400.

Generaltullstyrelsen har föreslagit å ena sidan minskning av den ordinarie
kammarskrivarpersonalen med 68 till 317 men å andra sidan ökning av
icke-ordinarie kammarskrivarnas antal vid utgången av löpande budgetår
med 24 till 80. Sammanlagda antalet kammarskrivare borde alltså även enligt
generaltullstyrelsen bestämmas till omkring 400. Anmärkas må, att den
av generaltullstyrelsen ifrågasatta ökningen av antalet icke-ordinarie kammarskrivare
sammanhänger därmed att en nu pågående kammarskrivarkurs
avslutas i augusti innevarande år.

Såsom framgår av vad sålunda anförts har generaltullstyrelsen, oaktat
styrelsens förslag till arbetsfördelning borde föranleda en längre gående
minskning av antalet kammarskrivartjänster än det av de sakkunniga framlagda
förslaget, likväl för nästa budgetår räknat med i stort sett samma antal
kammarskrivare som de sakkunniga. Vid bedömandet av styrelsens ståndpunkt
härutinnan bör emellertid beaktas dels vad nyss anförts angående
avslutandet inom kort av en pågående kammarskrivarkurs, dels ock att de
icke-ordinarie kammarskrivarnas antal kommer att under de närmaste åren
successivt nedgå högst väsentligt på grund av befordringar till ledigblivande
ordinarie tjänster. Sålunda skulle, därest icke nyantagning under tiden äger
runi, sagda antal vid utgången av budgetåret 1937/1938 enligt verkställda beräkningar
hava minskats till omkring 40. Vid sådant förhållande bar jag
ansett mig böra biträda styrelsens förslag, vad angår den icke-ordinarie
kammarskrivarpersonalens storlek under nästa budgetår.

Vidkommande de ordinarie kammarskrivarna förordar jag — under erinran
att jag i det föregående tillstyrkt styrelsens förslag örn inrättande av en
ny tullkontrollörstjänst vid huvudlaboratoriet — att dessas antal minskas
med 68 till 317. Generaltullstyrelsen har beräknat att 30 av de av styrelsen
till indragning föreslagna 68 kammarskrivartjänsterna skulle vara vakanta
vid utgången av juni månad 1936 och på grund härav uppfört återstående 38

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

Departementschefen -

Departements chefen.

tjänster på övergångsstat. Enligt numera vunnen erfarenhet kan, vid bifall
till vad jag i det föregående förordat angående inrättandet av nya tullkontrollörstjänster,
antalet vid ingången av nästkommande budgetär vakanta
kammarskrivartjänster beräknas väsentligt högre. Vid verkställd undersökning
har befunnits, att med hänsyn härtill antalet tjänster å övergångsstat
kan, utan åsidosättande av nödvändig försiktighet, begränsas till 25. Av vad
tidigare anförts framgår, att denna övergångsstat kan inom kort avvecklas.

Tulluppbördsman.

I enlighet med vad generaltullstyrelsen anfört i yttrandet över överkvalifikationssakkunnigas
betänkande har styrelsen å ordinarie stat upptagit 26
tulluppbördsmanstjänster. Av dessa skulle 12 få tillsättas endast i den mån
motsvarande antal tullkassörer å övergångsstat avginge från sina befattningar.
Återstående 14 tulluppbördsman skulle få tillsättas endast i den mån
motsvarande antal kammarskrivare å övergångsstat avginge från sina befattningar.
För nästa budgetår borde med hänsyn härtill icke beräknas medel
till avlöning av tulluppbördsman.

Under åberopande av vad jag i det föregående yttrat vid behandlingen av
frågan om överkvalificerad arbetskraft inom tullverket tillstyrker jag bifall
till styrelsens nu ifrågavarande förslag.

Tullkontorister.

Antalet ordinarie tullkontoristtjänster utgör för närvarande 98.

överkvalifikationssakkunniga hava föreslagit en ökning av dessa tjänsters
antal med 14 till 112.

Enligt reservanternas förslag skulle 137 nya tullkontoristtjänster inrättas.

Generaltullstyrelsen har, enligt vad den föregående redogörelsen utvisar,
ansett att vissa göromål, vilka nu utföras och enligt överkvalifikationssakkunnigas
förslag fortfarande skulle förrättas av kammarskrivare eller till
vilka enligt de sakkunnigas förslag skulle användas bevakningspersonal eller
befattningshavare i biträdesgraderna, i stället böra fullgöras av tullkontorister.
I anslutning härtill har styrelsen föreslagit att, utöver vad de sakkunniga
förutsatt, ytterligare 40 tullkontoristtjänster skulle inrättas. Av
dessa borde 24 hållas vakanta, så länge motsvarande antal kammarskrivare
kvarstode å övergångsstat, varför för nästa budgetår medel borde beräknas
för endast 30 nya tullkontoristtjänster.

För min del biträder jag styrelsens förslag örn uppförande å ordinarie stat
av ytterligare (14 + 40) 54 tullkontoristtjänster. Totala antalet dylika tjänster
skulle alltså utgöra 152. Av dessa lära, med den ståndpunkt jag intagit
beträffande antalet kammarskrivare å övergångsstat, allenast 11 behöva hållas
vakanta i avbidan på avgång av kammarskrivarpersonal från övergångsstat.
Å avlöningsstaten för nästa budgetår böra i enlighet härmed medel beräknas
för 43 nya tullkontoristtjänster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

45

Bevcikningspersonal.

I fråga örn tjänstemän avsedda för den egentliga bevakningstjänsten å
tullplatserna innebär, såsom i det föregående angivits, generaltullstyrelsens
förslag till arbetsfördelning ett överflyttande från nämnda personal dels av
vissa tulltaxeringsgöromål till tullkontorister, dels av vissa kontorsgöromål
till tullkontorister och biträdespersonal, dels ock av vissa uppassningsgöromål
till kontorsvakter. I sitt utlåtande över överkvalifikationssakkunnigas
betänkande, däri ifrågasatts indragning av 25 tulluppsyningsman-, 29 tillsyningsman-
samt 9 ordinarie och 6 icke-ordinarie tullvakttjänster, har
styrelsen framhållit, att den omständigheten att ett visst antal bevakningstjänstemän
sålunda skulle ersättas med annan personal icke skäligen borde
medföra någon minskning i antalet ordinarie bevakningstjänster, särskilt
som den otillfredsställande proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie
bevakningstjänstemän borde utjämnas. Genom att ett visst antal ordinarie
tjänstemän, som hittills sysselsatts nied tulltaxeringsarbete, kontors- eller
uppassningsgöromål, lösgjordes för bevakningstjänst, borde emellertid, anför
styrelsen vidare i nyssnämnda sammanhang, antalet icke-ordinarie tjänstemän
kunna i motsvarande mån minskas.

I sitt förslag till reglering av tullverkets utgiftsstater för nästkommande
budgetår har generaltullstyrelsen i enlighet härmed icke ifrågasatt minskning
i antalet ordinarie bevakningstjänstemän. Däremot har styrelsen föreslagit,
att de nuvarande tillsyningsmanstjänsterna skulle utbytas mot tulluppsyningsmanstjänster
samt att 200 av de nuvarande icke-ordinarie tullvakterna
skulle uppföras på ordinarie stat. Jag återkommer strax till dessa
båda förslag. Beträffande den icke-ordinarie bevakningspersonalen har generaltullstyrelsen
ansett försiktigheten bjuda att för nästkommande budgetår
räkna med en minskning av endast 212 tjänster, motsvarande dels de 200 å
ordinarie stat nvuppförda tullvakterna och dels 12 nyinrättade icke-ordinarie
kontorsvaktbefattningar.

En av styrelsens ledamöter, byråchefen Hilding, har mot styrelsens förslag
anfört, att den ifrågasatta stora ökningen av antalet tullkontorister skäligen
borde föranleda viss indragning av bevakningspersonal.

Vad angår förslaget örn utbyte av de nuvarande tillsyningsmanstjänsterna
mot tullu ppsyningsmanstj anst
e r, till vilket jag nu övergår, har generaltullstyrelsen — efter en närmare
redogörelse för tidigare vidtagna anordningar och framkomna förslag
beträffande bevakningsgöromålens fördelning på olika grader av bevakningspersonal
— framhållit, att erfarenheten bekräftat, att bevakningsgöromålen
icke kunde så uppdelas, att tre tjänstegrader, envar avsedd huvudsakligen
för en särskild grupp av göromål, vore erforderliga. De uttalanden
i fråga örn uppdelning av bevakningsgöromålen i mera eller mindre
kvalificerade sådana, som tidigare gjorts och på vilka beräkningen av antalet
tjänstemän i de olika graderna grundats, måste också till följd av sedermera
inträdda förhållanden anses hava väsentligen förlorat sin giltighet.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Smugglingens ökade omfattning med därav föranledd skärpt lagstiftning
mot olovlig varuinförsel och mot olovlig befattning med spritdrycker och
vin hade medfört, att bevakningen av kajer och fartyg samt visitationsförrättningar
av olika slag numera måste tillmätas större betydelse och ställa
betydligt ökade krav på personalens duglighet än förut. Även borde framhållas
den fara för liv och lem, för vilken den till sådan tjänstgöring beordrade
personalen icke sällan vore utsatt. De befogenheter att på eget ansvar
verkställa beslag, anhålla personer och förrätta kroppsvisitation samt i särskilda
fall även husrannsakan, vilka enligt den nya lagstiftningen tillkomme
bevakningspersonalen även i den lägsta tjänstegraden, vore vidare av sådan
art, att motsvarighet härtill helt visst icke förefunnes beträffande personal
i samma lönegrader vid andra med tullverket jämförliga verk.

Styrelsen anser med hänsyn till vad sålunda anförts samt jämväl av vissa
lönetekniska skäl en minskning av antalet tjänstegrader för bevakningstjänsten
vara starkt motiverad. Lämpligast borde enligt styrelsens mening minskningen
genomföras genom sammanslagning av tillsyningsmansgraden (B 6)
med tulluppsyningsmansgraden (B 8).

övergången från tillsyningsmans- till tulluppsyningsmanstjänst har styrelsen
tänkt sig skola ske i den ordning, att det stora flertalet tillsyningsman
utan föregående anslag och ansökning konstitueras till tulluppsyningsman.
Det återstående antalet, förslagsvis beräknat till 60, utgörande tillsyningsman
som av olika anledningar icke böra ifrågakomma till uppfattning
i den högre lönegraden, skulle antingen kunna av styrelsen förflyttas till
tullvakttjänster med bibehållande av avlöningsförmåner och tjänstetitel eller
ock uppföras å övergångsstat, varvid ett motsvarande antal tullvakttjänster
skulle hållas vakanta. Av dessa alternativ har styrelsen funnit sig böra
förorda det senare.

Styrelsen har slutligen hemställt om meddelande av särskilda bestämmelser
i fråga örn rätt för tillsyningsman, som konstitueras att vara tulluppsyningsman,
att i och för placering i löneklass tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöringstid.

En av styrelsens ledamöter, byråchefen Hilding, har ansett, att i avbidan
på en rationalisering av bevakningstjänsten den av styrelsen förslagna ändrade
fördelningen av tjänstegraderna borde tills vidare anstå.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har beträffande generaltullstyrelsens
ifrågavarande förslag anfört följande:

Enligt lönenämndens mening kunna tillräckliga- skäl icke anses föreligga
för den föreslagna åtgärden att ersätta samtliga tillsyningsmanstjänster med
tulluppsyningsmansbefattningar. Även om vissa av de arbetsuppgifter, som
för närvarande ankomma på tillsyningsmän, på sätt generaltullstyrelsen framhållit,
kunna anses vara mera kvalificerade än tidigare, lärer denna omständighet
icke kunna åberopas som stöd för en uppflyttning av samtliga tillsyningsmansbefattningar
till 8:e lönegraden som tulluppsyningsman. Den
övervägande delen av tillsyningsmännens åligganden kan nämligen enligt
lönenämndens mening icke anses vara av den kvalificerade beskaffenhet, att
en allmän uppflyttning av dessa tjänster i högre lönegrad är påkallad. Ej

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

47

heller kan lönenämnden finna det vara rimligt att av lönetekniska skäl vidtaga
det ifrågasatta utbytet av tillsyningsmän mot tulluppsyningsman.

Lönenämnden anser sig därjämte böra uttala, att ett genomförande av den
sålunda föreslagna uppflyttningen i 8:e lönegraden av tillsyningsmanstjänsterna
säkerligen skulle komma att medföra liknande krav på förbättrad löneställning
för andra personalgrupper i motsvarande löneställning, t. ex. inom
kommunikationsverken.

Därest emellertid generaltullstyrelsens föreliggande förslag skulle, helt eller
delvis, vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall, anser sig lönenämnden
böra uttala, att tillräckliga skäl icke synas föreligga för medgivande av en
särskild lönetursrätt.

Ledamoten av lönenämnden, tullkontoristen Reinman, har ansett generaltullstyrelsens
förslag örn tillsyningsmansgradens avveckling väl befogat och
förtjänt av genomförande.

Ifrågavarande förslag har jämväl tillstyrkts av svenska tullmannaförbundets
styrelse.

Antalet ordinarie tulluppsyningsman, tillsyningsmän och tullvakter uppgår
för närvarande till 1,406, medan antalet icke-ordinarie tullvakter enligt
den av generaltullstyrelsen framlagda, av Kungl. Majit godkända planen
för dispositionen under innevarande budgetår av anslagsposten till grundavlöningar
till icke-ordinarie personal skall utgöra omkring 410. Såsom
förut angivits, har generaltullstyrelsen förordat en ändrad proportion mellan
antalet ordinarie och icke-ordinarie bevakningstjänstemän genom inrättande
av 200 nya ordinarie tullvakttjänster. Till stöd
härför anför styrelsen:

Den ogynnsamma proportionen mellan den ordinarie och den icke-ordinarie
personalens antal har medfört, att tjänstgöringstiden vid befordran till
tullvakt för närvarande är oskäligt lång eller omkring 11 år. En jämförelse
med motsvarande förhållanden vid ett annat statens verk, nämligen postverket,
utvisar betydligt bättre proportion mellan den ordinarie och den ickeordinarie
personalen. Enligt från postverket inhämtad upplysning utgör antalet
icke-ordinarie brevbärare och brevbäraraspiranter 50Ö—600. Antalet
ordinarie brevbärare och expeditionsvakter vid postanstalterna samt tjänster
till och med 8:e lönegraden, till vilka dessa kunna erhålla befordran, utgör
3,490. Den icke-ordinarie personalens antal inom brevbärargraden utgör sålunda
endast omkring 14.3—17.2 procent av den ordinarie personalens antal.
Den effektiva tjänstgöringstiden före befordran till brevbärare utgör
för närvarande omkring 5 år. Genom inrättande av 200 nya tullvakttjänster
å ordinarie stat skulle tjänstgöringstiden för de icke-ordinarie tullvakterna
vid befordran till första ordinarie tjänst nedbringas från cirka 11 till omkring
7 år. Då vid befordran från extra ordinarie till ordinarie tullvakt
uppflyttning i allmänhet sker i närmast högre löneklass och skillnaden mellan
två ifrågakommande löneklasser inom den såsom genomsnittlig ansedda
ortsgruppen F utgör 150 kronor, skulle, frånsett den obetydliga skillnaden
i pensionsavdrag för ordinarie och extra ordinarie tullvakter, kostnaden för
berörda ökning av antalet ordinarie tullvakter uppgå till omkring 30,000
kronor.

I anslutning till förslaget örn avveckling av tillsyningsmansgraden föreslår
styrelsen, att 60 av de nya tullvakttjänsterna skulle få tillsättas endast i den

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Departements chefen.

man motsvarande antal tillsyningsman å övergångsstat avginge från sina
befattningar. För nästkommande budgetår behövde medel därför beräknas
till endast 140 av de 200 nya tullvakttjänsterna.

En av styrelsens ledamöter, byråchefen Hilding, har mot styrelsens förevarande
förslag beträffande bevakningspersonalen framhållit, bland annat,
att i avbidan på lösningen av frågan om en rationalisering av bevakningstjänsten
antalet ordinarie tjänster borde hållas nere.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i fråga örn antalet tullvakttjänster
uttalat, att anställningstiden för icke-ordinarie tullvakt före befordran
till första ordinarie tjänst syntes vara alltför lång och att det vore önskvärt,
om genom inrättande av ytterligare befattningar i tullvaktsgraden denna tid
kunde nedbringas.

Liksom generaltullstyrelsen anser jag anledning icke förefinnas att nu
vidtaga minskning i den ordinarie bevakningspersonalens sammanlagda antal.
Det synes mig i stället önskvärt, att ytterligare ett antal ordinarie tullvaktstjänster
nu inrättas i syfte att nedbringa den för närvarande alltför
långa tjänstgöringstiden före befordran till ordinarie tullvakttjänst. Mot det
av styrelsen föreslagna antalet —- 200 nya ordinarie tullvakttjänster — har
jag icke funnit anledning till erinran. Sammanlagda antalet ordinarie tullvakttjänster
skulle vid bifall härtill utgöra 309.

Däremot kan man hysa tvekan, om ej den överflyttning av göromål från
bevakningspersonal till andra personalgrupper, som enligt de av mig tillstyrkta
riktlinjerna för arbetsfördelningen skulle ske och som föranlett förslag
örn en icke oväsentlig ökning av antalet tullkontoristtjänster, rimligen
borde, såsom generaltullstyrelsen ifrågasatt i sitt utlåtande över överkvalifikationssakkunnigas
betänkande, medföra en minskning i det återstående antalet
icke-ordinarie tullvakter. Det må framhållas, att enligt en inom generaltullstyrelsen
verkställd, på förhållandena under år 1933 grundad beräkning
den av styrelsen tillstyrkta arbetsfördelningen borde föranleda minskning
av bevakningstjänstemännens antal med sammanlagt 43 samt användande
av ytterligare 12 kontorsvakter med icke-ordinarie anställning. Emellertid
kan, såsom ock av styrelsen framhållits, genomförandet av den ändrade arbetsfördelningen
endast ske successivt. Och vidare har, enligt vad styrelsen
upplyst, antalet icke-ordinarie tullvakter under sistförflutna budgetår på
grund av arbetsmängden måst icke oväsentligt överstiga det i planen för innevarande
budgetår beräknade antalet. Örn jag med hänsyn härtill icke vill
motsätta mig, att anslagsberäkningen för nästa budgetår grundas på en antagen
minskning av antalet icke-ordinarie tullvakter endast i den begränsade
omfattning generaltullstyrelsen föreslagit, anser jag mig dock samtidigt böra
understryka angelägenheten av att antalet icke-ordinarie tullvakler minskas
i görlig mån, allteftersom den ändrade arbetsfördelningen genomföres,
och alt alltså dylik personal icke kommer till användning i större utsträckning
än förhållandena påkalla.

Vidkommande slutligen generaltullstyrelsens förslag om utbyte av de nu -

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

49

varande tillsyningsmanstjänsterna mot samma antal tulluppsyningsmanstjänster,
har jag ansett mig böra föreslå, att denna fråga ej nu upptages till
prövning av statsmakterna. Såsom framgår av vad allmänna civilförvaltningens
lönenämnd anfört, kan ett bifall till ifrågavarande förslag komma att
påverka löneställningen för andra personalgrupper inom statsförvaltningen.
Frågan synes med hänsyn härtill böra behandlas först i samband med en
allmän översyn av avlöningsbestämmelserna och lönegradsplaceringen för
statens befattningshavare. Jag har för avsikt att inom kort anmäla frågan
örn igångsättande av en dylik översyn. Även om jag alltså icke biträder förslaget
örn avveckling av tillsyningsmansgraden, har jag dock ansett påkallat,
att en uppfattning i viss begränsad omfattning av tillsyningsmanstjänster
till tulluppsyningsmanstjänster nu vidtages. Jag föreslår sålunda, att 100
tillsyningsman uppflyttas till tulluppsyningsman. Enligt inom generaltullstyrelsen
verkställd beräkning kan kostnaden härför uppskattas till 34,800
kronor för nästa budgetår. De nya tulluppsyningsmanstjänsterna böra placeras
å orter, där proportionen mellan tulluppsyningsman och tillsyningsman
är särskilt otillfredsställande eller där eljest särskilda skäl tala för inrättande
av tulluppsyningsmanstjänster.

Vid bifall till vad jag här förordat bör antalet tulluppsyningsman i personalförteckningen
för nästa budgetår upptagas till 572 och antalet tillsyningsman
till 725.

Någon vakanssättning av vissa tull vakttjänster behöver med den ståndpunkt
jag intagit icke ske.

Kansliskrivare.

Personalförteckningen för tullstaten upptager för närvarande endast en
kansliskrivarbefattning, vilken är placerad å tulldirektörsexpeditionens i
Stockholm kansli.

överkvalifikationssakkunniga föreslå uppförande på ordinarie stat av 7
nya kansliskrivartjänster.

Reservanterna avstyrka de sakkunnigas förslag i denna del.

Generaltullstyrelsen har förklarat sig icke kunna biträda de sakkunnigas
förslag i dess helhet men förordar en ökning av antalet kansliskrivartjänster
med 3. Dessa nya tjänster avses för tulldirektörsexpeditionerna i Göteborg
och Malmö samt för tullkammaren i Hälsingborg. Innehavarna av
tjänsterna skulle, enligt vad styrelsen framhåller, liksom kansliskrivaren å
tulldirektörsexpeditionen i Stockholm, fullgöra förekommande kansligöromål,
vilka delvis vore av liknande slag som de, vilka ankomma på registratorn
hos generaltullstyrelsen. Nyinrättandet av dessa tjänster borde föranleda
motsvarande minskning av antalet icke-ordinarie skrivbiträden.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har förordat, att å tullverkets
stat uppföras 3 befattningar i lönegraden B 9 i stället för de av styrelsen
föreslagna kansliskrivartjänsterna. Ledamoten av lönenämnden, kansliskrivaren
Köersner, har i särskilt yttrande framhållit, att därest de av lönenämnden
föreslagna befattningarna i lönegraden B 9 komme att införas

Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr 95. 4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Departements

chefen.

i tullverket, sådana med hänsyn till det ansvar och den risk, som handhavandet
av penningar medförde, borde inrättas även för kassagöromål i
förening med andra kamerala göromål vid vissa medelstora tullkammare.

Då jag icke blivit övertygad örn att tillräckliga skäl föreligga för uppförande
å tullstaten av nya kansliskrivar- eller andra därmed jämförliga befattningar,
har jag ansett mig icke böra biträda vare sig generaltullstyrelsens eller lönenämndens
förslag i nu förevarande del.

Tjänstemän i biträdesgraderna.

Antalet ordinarie kansli-, kontors- och skrivbiträdestjänster utgör för närvarande
respektive 16, 35 och 30 eller således sammanlagt 81 befattningar.
Dessutom användas omkring 90 icke-ordinarie skrivbiträden i tjänstgöring.
Några kanslibiträden eller kontorsbiträden med icke-ordinarie anställning
finnas icke i tullverket.

överkvalifikationssakkunniga hava föreslagit, att 34 nya kanslibiträdestjänster
och 46 nya kontorsbiträdestjänster skulle uppföras å ordinarie stat.
Däremot hava de sakkunniga icke ifrågasatt ökning av antalet ordinarie
skrivbiträden. De sakkunniga föreslå vidare, att antalet icke-ordinarie skrivbiträden
skulle minskas med 13.

Generaltullstyrelsen har i sitt yttrande över de sakkunnigas betänkande
ansett sig icke kunna förorda, att biträdespersonal komme till användning
i så stor utsträckning, som av de sakkunniga förordats. Sedan yttrandet
avgivits, hava inom styrelsen verkställts beräkningar över det antal biträden
av olika grader, som skulle hava erfordrats, därest styrelsens förslag
i fråga om arbetsfördelningen mellan den för tulltaxerings- och kontorsgöromål
avsedda personalen varit genomfört. Dessa beräkningar hava givit till
resultat, att antalet ordinarie kanslibiträden borde ökas med 20 och att
antalet ordinarie kontorsbiträden borde ökas med 11. Beräkningarna äro,
liksom de sakkunnigas beräkningar, grundade på förhållandena under år
1933. I sitt förslag till reglering av tullverkets utgiftsstater för nästa budgetår
har styrelsen emellertid icke ifrågasatt någon ökning av biträdespersonalens
sammanlagda antal. Däremot har styrelsen, under framhållande
att proportionen mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie biträden i tullverket
vöre synnerligen ogynnsam, föreslagit, att 59 icke-ordinarie skrivbiträden
vid lokal tullförvaltningen skulle uppflyttas å ordinarie stat. Då
dessa uteslutande eller huvudsakligen skulle förrätta sådana göromål, för
vilka skrivbiträdesgraden vid dess inrättande icke avsetts och som före 1923
till större delen utfördes av kammarskrivare, har styrelsen ansett, att av de
föreslagna nya tjänsterna 24 borde placeras i kanslibiträdesgraden och 35 i
kontorsbiträdesgraden. Styrelsen har till stöd för sitt förslag framhållit, att
den icke-ordinarie biträdespersonalen, innan ordinarie anställning uppnåtts,
hittills haft en oskälig lång tjänstetid, som med säkerhet komme att avsevärt
ökas, därest nya tjänster å ordinarie stat icke inrättades. Ett 60-tal
av de nuvarande extra ordinarie skrivbiträdena skulle sålunda vid utgången

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

51

av juni 1936 kunna räkna en effektiv tjänstgöringstid i tullverket av omkring
7 år eller mera, ända upp till nära 11 år.

Allmänna civilförvaltningens löncnämnd har anfört, att lönenämnden
funne önskvärt, att ett bättre förhållande mellan antalet ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän i biträdesgraderna åvägabringades genom att antalet
ordinarie tjänster ökades. Lönenämnden har dock ansett det av generaltullstyrelsen
begärda antalet befattningar böra i någon mån begränsas.

Häremot har ledamoten i lönenämnden, kansliskrivaren Köersner, i särskilt
yttrande anfört följande:

Generaltullstyrelsens förslag till överflyttning av icke-ordinarie biträdestjänster
till ordinarie i lönegraderna B 7 och B 4 finner jag väl avvägt och
motiverat. Skulle emellertid lönenämndens förslag att minska antalet ordinarie
befattningar vinna bifall, får jag hemställa, att någon minskning av
det föreslagna antalet befattningar i lönegraderna B 7 och B 4 ej måtte vidtagas
utan i stället indragning ske av tjänster i lönegraden B 2. Det föreslagna
antalet kanslibiträdesbefattningar torde knappast räcka till för fullgörandet
av de arbetsuppgifter, som av överkvalifikationssakkunniga avsetts
skola utföras av lägst kanslibiträden.

Jämväl en annan av lönenämndens ledamöter, nämligen tullkontoristen
Reinman, har i fråga om antalet ordinarie tjänster i kansli-, kontors- och
skrivbiträdesgraderna rid lokaltullförvaltningen anslutit sig till generaltullstyrelsens
förslag.

Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening har framhållit, att generaltullstyrelsens
förevarande förslag vore en ringa gärd av rättvisa åt biträdespersonalen,
som måst under många år och så gott som uteslutande i ansträngande
expeditionstjänst förrätta arbeten, som tidigare varit anförtrodda åt
kammarskrivare eller personal i än högre grader och som fortfarande vore
av den vikt, att den därför utgående avlöningen måste sägas vara orimligt låg.

Även jag finner mig böra tillstyrka, att en förbättrad proportion mellan
ordinarie och icke-ordinarie biträdespersonal åstadkommes genom överflyttning
av en del extra ordinarie skrivbiträdestjänster till ordinarie stat. Lika
med lönenämndens majoritet anser jag dock, att denna överflyttning bör
begränsas att avse ett mindre antal befattningar än vad generaltullstyrelsen
föreslagit. Jag förordar, att detta antal bestämmes till 35. Av de nya tjänsterna
torde 15 böra placeras i kanslibiträdesgraden och 20 i kontorsbiträdesgraden.
Vid bifall härtill böra i personalförteckningen för nästa budgetår
kanslibiträdenas antal bestämmas till 31 och kontorsbiträdenas till 55.

Såsom i det föregående berörts skulle enligt av generaltullstyrelsen verkställda
beräkningar genomförandet av styrelsens förslag i fråga om arbetsfördelningen
medföra en viss ökning av biträdespersonalens antal. Att dylik
ökning icke nu ifrågasatts, torde sammanhänga med det vid behandling
av bevakningstjänsterna berörda förhållandet, att den nya arbetsfördelningen
endast successivt kan genomföras. Återhållande lära härvid för nästa
budgetår verka dels det relativt betydande antal icke-ordinarie kammarskrivare,
som, vid bifall till vad i det föregående förordats, under en kortare

Departementt
chefen.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Departement

chefen.

övergångstid kommer att tjänstgöra vid lokaltullförvaltningen, dels ock den
omständigheten att under nästa budgetår bevakningspersonalens numerär
skulle minskas endast obetydligt. Vid sådana förhållanden torde, såsom generaltullstyrelsen
förutsatt, icke förefinnas tillräcklig anledning att redan
nu öka biträdespersonalens antal.

Kustbevakningen.

Generaltullstyrelsens förslag beträffande personalstaten för kustbevakningen
är grundat på det betänkande, som avgivits av förenämnda sakkunniga
för utredning rörande organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande
av olovlig införsel av spritdrycker m. m., dock med vissa jämkningar,
som styrelsen i sitt utlåtande över betänkandet angivit. Styrelsen har
i enlighet härmed i sitt förslag till personalförteckning för budgetåret 1936/
1937 dels uteslutit 53 förste kustvakter, därav dock 8 uppförts å övergångsstat,
och 55 kustbevakningsbiträden, dels ökat antalet kustöveruppsyningsmän,
kustuppsyningsman och kustvakter med respektive 8, 36 och 50, dels ock
uppfört 4 kammarskrivare och 4 kontorsbiträden. Av de nya kustvakttjänsterna
skulle enligt styrelsens förslag 8 hållas vakanta, så länge de å övergångsstat
uppförda förste kustvakterna kvarstode i tjänst. För nästa budgetår
behövde därför medel beräknas till avlöning åt allenast 42 nya kustvakter.
Nyinrättandet av 4 kontorsbiträdestjänster borde föranleda motsvarande
minskning av antalet icke-ordinarie skrivbiträden. Vidare borde omorganisationen
av kustbevakningen för nästkommande budgetår medföra minskning
av antalet extra ordinarie kustbevakningsbiträden med 50.

Dessutom har styrelsen framlagt förslag om anställande av 4 kustchefer,
som skulle åtnjuta arvode, en med 8,500 kronor och envar av de övriga med
8,000 kronor.

Under åberopande av vad jag inledningsvis anfört beträffande den ifrågasatta
omorganisationen av tullverkets kustbevakning, förordar jag, att generaltullstyrelsens
ifrågavarande förslag icke för närvarande föranleder någon
statsmakternas åtgärd.

Gränsbevakningen.

Generaltullstyrelsen har beträffande personalstaten för gränsbevakningen
ansett sig böra återupptaga en tidigare väckt fråga, nämligen huruvida icke
en del gränsuppsyningsmanstjänster, vilka tjänster för närvarande tillhöra
lönegraden B 8, lämpligen borde placeras i lägre lönegrad. Styrelsen har
därvid funnit sig böra förorda, att en ny tjänstegrad under benämningen
gränsvakt, med placering i lönegraden B 6, inrättas vid gränsbevakningen.
Styrelsen föreslår, att till denna nya tjänstegrad överflyttas 62 av de nuvarande
gränsuppsyningsmanstjänsterna, dock att antalet gränsvakttjänster
skulle slutligt fastställas först efter speciella undersökningar rörande tjänstgöringsförhållandena
vid vissa posteringar. Då av sistnämnda 62 tjänster 8

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

kunde förväntas bliva vakanta före den 1 juli 1936, föreslår styrelsen, att 54
gränsuppsyningsmän upptagas på övergångsstat. Så länge dessa kvarstå på
övergångsstat, skulle motsvarande antal gränsvakttjänster hållas vakanta.
För nästa budgetår borde därför medel beräknas för 8 gränsvakttjänster.

Till stöd för förslaget om inrättande av en lägre tjänstegrad vid gränsbevakningen
har styrelsen anfört huvudsakligen följande:

Framför allt genom den tilltagande motorfordonstrafiken har vid vissa
gränstullstationer och även vid vissa posteringar vakthållning dygnet om
på senare tid anordnats. Till följd härav bestrida gränsuppsyningsmännen
turvis icke blott vakthållningen på platsen utan även patrulleringen, vilken
sistnämnda således icke — såsom tidigare varit fallet — fullgöres av envar
gränsuppsyningsmän inom honom särskilt anvisat område. Tjänstgöringsförhållandena
vid sådana gränstullstationer och gränsposteringar böra därför
föranleda, att vid gränstullstationerna föreståndaren och vid övriga posteringar,
där tjänstgöring i skift förekommer, en av personalen för tjänstgöringens
ordnande innehar befälsrätt över de andra tjänstemännen vid
posteringen. Vidare hava vid patrulleringarna, vilka tidigare i stor utsträckning
skett till häst eller med användande av cykel, numera motorcyklar och
automobiler kommit till användning i ganska stor omfattning.. För Haparanda
gränsdistrikt disponeras sålunda fyra automobiler, med vilka patrulleringar
verkställas inom större områden. I varje sådan patrullering deltaga
i regel två befattningshavare. Då båda dessa tillhöra gränsuppsyningsmansgraden,
har sålunda den ene icke befälsrätt över den andre. Som förhållandena
numera utvecklat sig, torde därför en uppdelning av personalen på
olika lönegrader vara väl befogad.

Även med hänsyn till gränsuppsyningsmanstjänsternas rekrytering föreligga
skäl för inrättande vid gränsbevakningen av tjänster i lägre lönegrad
än B 8. Till följd av de speciella förutsättningar, som erfordras för tjänstgöring
vid gränsbevakningen, är det nämligen angeläget, att gränsuppsyningsmanstjänsterna
i regel besättas med tjänstemän, som tidigare helt och
hållet eller så gott som uteslutande ägnat sig åt sådan tjänstgöring. Det har
emellertid icke sällan visat sig, att ordinarie tjänstemän vid lokaltullförvaltningen
för att ernå befordran söka gränsuppsyningsmanstjänster, och generaltullstyrelsen
har också vid några tillfällen till sådana tjänster konstituerat
befattningshavare vid lokaltullförvaltningen. Styrelsen är emellertid
övertygad om att förflyttning av tjänstemän från lokaltullförvaltningen till
gränsbevakningen i allmänhet icke är en ur tjänstesynpunkt ändamålsenlig
åtgärd. Då styrelsen sökt ali i möjligaste mån besätta gränsuppsyningsmanstjänsterna
med befattningshavare, vilka förut huvudsakligen tjänstgjort
vid gränsbevakningen, har detta å andra sidan haft till följd, att ickeordinarie
befattningshavare blivit, ofta efter en jämförelsevis kort tjänstetid,
direkt befordrad till tjänst, motsvarande tulluppsyningsman eller kustuppsyningsman.
För en lämplig befordringsgång skulle det av nu anförda skäl
vara till fördel, därest vid gränsbevakningen funnes en lägre ordinarie tjänstegrad,
från vilken befordran kunde ske till gränsuppsyningsmanstjänst.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd bar i betraktande av vad generaltullstyrelsen
anfört som stöd för ifrågavarande förslag ansett sig icke
hava anledning göra någon erinran mot detsamma. En av lönenämndens
ledamöter, tullkontoristen Reinman, har emellertid avstyrkt förslaget under
framhållande att enligt hans mening en uppdelning av gränsuppsy -

Departement,

chefen.

Kungl. Mattts proposition nr 95-

ningsmanskåren icke kunde bliva till gagn vare sig för statsverket eller för
personalen.

Svenska tullmannaförbundets styrelse har hemställt, att den av generaltullstyrelsen
föreslagna uppdelningen av gränsbevakningspersonalen på två
lönegrader icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Generaltullstyrelsen har vadare föreslagit inrättande av ytterligare
en gränsvakttjänst från och med nästa budgetår. Härom anför
styrelsen följande:

Inom Östersunds gränsdistrikt äro för närvarande inrättade 5 gränsposteringar,
vilka utgöras av 4 gränsuppsyningsmän och 1 å övergångsstat uppförd
gränsöveruppsyningsman. Den sistnämnde är placerad i Vågen med
skyldighet att tjänstgöra även såsom gränsuppsyningsmän. Vid 1932 års
riksdag beslöts, att nämnda gränsöveruppsyningsmanstjänst skulle vid innehavarens
avgång utbytas mot en gränsuppsyningsmanstjänst. Posteringen
Vågens bevakningsområde sträcker sig från riksröset nummer 194 i söder
till riksröset nummer 204 i norr. Över nämnda bevakningsområde leder en
automobilväg från Kveli i Norge, vilken väg vid Skogen i Norge förbindes
med det norska vägnätet. Nyssnämnda väg är numera genom en automobilväg,
som inom den närmaste tiden blir fullt färdig, på den svenska sidan
å Kvarnbergsvattnets norra och östra strand över Linnevadsälven (Brännälven)
och Havdalsälven ansluten till det svenska vägnätet Strömsund—
Gäddede—Jorm. På grund av ifrågavarande nya väganläggning har generaltullstyrelsen
den 30 juli 1935, efter inhämtande av yttrande från länsstyrelsen
i Jämtlands län, beslutit inrättande av en tullstation i Vågen från och
med den 1 september 1935. Enär den i Vågen placerade gränsöveruppsyningsmannen
icke kan medhinna att såväl ombesörja göromålen vid stationen
och övervaka trafiken i dess närmaste omgivning som verkställa patrulleringen
inom posteringen Vågens hela bevakningsområde i övrigt, erfordras
numera två tjänstemän vid nämnda postering. Då behovet därav är stadigvarande,
bör å ordinarie stat uppföras ytterligare en befattningshavare, vilken
bör placeras i den föreslagna gränsvaktgraden eller B 6.

Slutligen har styrelsen anmält, att den å övergångsstat uppförde gränsöveruppsyningsmannen
enligt civila tjänstepensionsreglementet vore skyldig att
avgå från tjänsten med utgången av oktober månad 1936. I sammanhang
härmed borde enligt styrelsen en gränsvakttjänst tillsättas, för vilken avlöningsmedel
borde beräknas under 8 månader av nästa budgetår.

Enligt min mening bör frågan om inrättande av en ny tjänstegrad vid
gränsbevakningen upptagas till behandling först i samband med den allmänna
översyn av avlöningsbestämmelserna för de statliga befattningshavarna,
som enligt vad förut framhållits inom kort torde böra igångsättas. Generaltullstyrelsens
förslag i denna del synes därför för närvarande icke böra
föranleda någon åtgärd.

På grund av vad styrelsen anfört vill jag emellertid förorda, att en ny
tjänst inrättas vid gränsbevakningen, avsedd för tullstationen i Vågen. Med
hänsyn till vad nyss anförts torde tjänsten böra placeras i gränsuppsyningsmansgraden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

55

Vidare följer av den ståndpunkt, jag här intagit, att i enlighet nied anmärkning
till gällande personalförteckning en av de å ordinarie stat upptagna
gränsuppsyningsmanstjänsterna bör besättas, sedan den å övergångsstat uppförde
gränsöveruppsyningsmannen avgått från sin tjänst. För ifrågavarande
gränsuppsyningsmanstjänst böra avlöningsmedel beräknas för 8 månader
under nästa budgetår.

Anslagsberäkning.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, för närvarande upptagen till 11,041,500 kronor, har av generaltullstyrelsen
beräknats på följande sätt (inom parentes angivas de sidor, där generaltullstvrelsens
förslag beträffande befattningarna ifråga återfinnes i denna
proposition):

Nuvarande belopp................................kronor 11,041,500

Härtill kommer:

H dels kostnad för utbyte av 825 tillsyningsmanstjänster mot

825 tulluppsyningsmanstjänster (s. 45).................. »

~ dels avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

19 tullkontrollörer (s. 40) .............. kronor 137,313

30 tullkontorister (s. 44)............... » 109,800

3 kansliskrivare (s. 49)................ » 11,628

24 kanslibiträden (s. 50)................ » 67,752

140 tullvakter (s. 48)................... » 375,480

35 kontorsbiträden (s. 50).............. » 88,725

4 kammarskrivare (s. 52).............. » 22,836

8 kustöveruppsyningsmän (s. 52)........ » 31,056

36 kustuppsyningsman (s. 52)........... » 110,916

42 kustvakter (s. 52).................. » 116,298

4 kontorsbiträden (s. 52).............. » 10,140

9 gränsvakter (s. 53—54) ............. » 26,001

1 gränsvakt för 8 månader (s. 54) ...... » 1,926 kronor

190,000

1,109,871

kronor 12,341,371

Härifrån avgå avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

12 tullkassörer (s. 41) .................kronor 77,112

68 kammarskrivare (s. 42).............. » 388,212

53 förste kustvakter (s. 52)............. » 155,025

55 kustbevakningsbiträden (s. 52)........ » 145,200

62 gränsuppsyningsmän (s. 52)....... . . ■ » 199,206 » 964,755

kronor 11,376,616.

Sistnämnda belopp bar styrelsen avrundat till 11,376,600 kronor.
Avlöningarna vid såväl de nya tjänsterna å personalförteckningen som de
därifrån avförda befattningarna har styrelsen beräknat efter avlöningarna i

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

följande såsom genomsnittliga ansedda dyrortsgrupper, nämligen för tjänstemän
vid lokaltullförvaltningen ävensom kammarskrivare och kontorsbiträden
vid kustbevakningen grupp F, för övriga tjänstemän vid kustbevakningen
grupp C och för tjänstemän vid gränsbevakningen grupp D. I fråga
örn löneklass har styrelsen räknat med högsta löneklassen utom för tullkontorister,
kanslibiträden, tullvakter och kontorsbiträden. Då nämligen
avlöningarna, beräknade efter högsta löneklassen, för nämnda fyra tjänstemannagrupper
skulle avsevärt överstiga de verkliga kostnaderna, hava avlöningarna
för dem i stället beräknats efter de högsta löneklasser, i vilka dessa
befattningshavare kunna antagas komma att i genomsnitt vara placerade
under nästa budgetår, nämligen för tullkontorister 13:e, för kanslibiträden
8:e, för tullvakter 7:e och för kontorsbiträden 6:e löneklassen.

Styrelsen har vidare framhållit, att de föreslagna förändringarna i personalstaten
kunde beräknas medföra en oväsentlig ökning av kostnaderna för
kallortstillägg och kallortstraktamenten, läkarvård jämte läkemedel m. m.,
felräkningspenningar samt begravningshjälp. Då nu berörda utgifter äro
ganska växlande år från år, anser styrelsen dock uppräkning av anslagspostens
belopp med hänsyn till dessa kostnader icke vara erforderlig.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat
har av generaltullstyrelsen beräknats på följande sätt:

Nuvarande belopp ...................................... kronor 7,600

Härtill komma avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

12 tullkassörer (s. 41)..................... kronor 77,112

38 kammarskrivare (s. 42)................. » 203,262

60 tillsyningsman (s. 46).................. » 187,740

8 förste kustvakter (s. 52)................ » 23,400

54 gruvuppsyningsman (s. 53)............. » 164,430

kronor 663,544

Härifrån avgår avlöning, minskad med pensionsavdrag, till:

1 gränsöveruppsyningsman för 8 månader (s. 54).......... » 2,700

kronor 660,844.

Sistnämnda belopp har styrelsen avrundat till 660,800 kronor.

Anslagsposten till avlöning till tjänsteman å indragningss
t a t har generaltullstyrelsen uteslutit ur staten, sedan den ende å indragningsstat
upptagna befattningshavaren, nämligen tullfiskalen i Stockholm, numera
avgått ur tullverkets tjänst.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj: t, har av styrelsen för nästa budgetår
uppförts med oförändrat belopp eller 1,500 kronor.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-or -

Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 57

dinarie personal, nu 1,818,000 kronor, har styrelsen till en början anfört
följande:

Från motsvarande anslagspost för budgetåret 1934/1935, vilken var uppförd
med 1,770,000 kronor, hava bestritts utgifter till ett sammanlagt belopp
av omkring 1,916,850 kronor. Till gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal,
vilka utgifter under innevarande år skola avföras å förevarande anslagspost
men under budgetåret 1934/1935 utgingo från omkostnadsstaten, utbetaltes
under sistnämnda budgetår 448 kronor. Anslagspostens nuvarande
belopp, 1,818,000 kronor, har fastställts efter minskning med pensionsavdrag,
beräknade till 13,200 kronor för samtliga extra ordinarie tjänstemän vid tullstaten,
vilka avdrag icke förekommo under budgetåret 1934/1935. Under
budgetåret 1934/1935 hava alltså utgifter, som under innevarande budgetår
skola avföras å anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
efter minskning med förenämnda för pensionsavdrag beräknade belopp
överstigit anslagspostens nuvarande belopp med omkring 86,000 kronor. Denna
utgiftsstegring beror huvudsakligen därpå, att det varit nödvändigt att dels
öka antalet extra tullvakter och extra skrivbiträden, dels ock i större utsträckning
än tidigare utföra vissa göromål å övertid.

För nästkommande budgetår har styrelsen därefter beräknat medelsbehovet
å anslagsposten på sätt framgår av följande uppställning:

Nuvarande belopp................................... kronor 1,818,000

Härtill kommer för:

2 extra ordinarie kammarskrivare (s. 42). . kronor 8,000
24 extra kammarskrivare under hela budgetåret,
23 extra kammarskrivare under 7
månader och 1 extra kammarskrivare

under 10 månader (s. 42)............

12 kontorsvakter (s. 45)................

1 extra ordinarie tullmästare och 1 extra

ordinarie tullvakt (s. 38).............

1 tullfiskal (avlöningsförbättring) (s. 7) . .

4 kustchefer (s. 52)...................

Arvoden åt tullstations- och tullexpeditions föreståndare

.......................

Avlöningsförhöjningar till extra tjänstemän.

kronor 2,042,690

Härifrån avgår för:

212 extra ordinarie tullvakter (s. 45),

50 » » skrivbiträden (s. 49, 50, 52),

16 extra skrivbiträden (s. 49, 50, 52),

50 extra ordinarie kustbevakningsbiträden (s. 52) och
21 kammarskrivarelever under 4 månader, sammanlagt . . kronor 733,000

kronor 1,309,690.

Sistnämnda belopp har styrelsen avrundat till 1,310,000 kronor.
Avlöningarna till den icke-ordinarie personalen hava av styrelsen beräknats
efter avlöningsbeloppen i följande ortsgrupper och löneklasser, nämligen för

> 143,400

» 13,500

» 5,900

» 2,390

» 32,500

» 4,000

» 15,000 » 224,690

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

extra ordinarie kammarskrivare F 15, för extra kammarskrivare F 13, för

extra ordinarie tullmästare D 15, för extra ordinarie tullvakt G 4 (dock för

e. o. tullvakten vid tullstationen i Köping D 4), för tullfiskalen G 22, för

extra ordinarie tullvakter G 4, för extra ordinarie skrivbiträden G 1, för

extra skrivbiträden Ga, för extra ordinarie kustbevakningsbiträden C 4 samt
för kammarskrivarelever G 7. Avlöningarna till kontorsvakterna äro beräknade
efter ett genomsnittligt belopp av 1,125 kronor till envar, medan
arvodena till kustcheferna, såsom redan tidigare nämnts, föreslagits till 8,500
kronor till en kustchef och 8,000 kronor till envar av de övriga.

Härutöver torde jag beträffande styrelsens förberörda beräkningar av medelsbehovet
å ifrågavarande anslagspost under nästa budgetår — under åberopande
i övrigt av vad jag förut i skilda sammanhang anfört beträffande
styrelsens förslag om förändringar i fråga om den icke-ordinarie personalens
antal m. m. — allenast behöva framhålla följande.

Till arvoden åt tullstations- och tullexpeditionsföreståndare är för närvarande
beräknat ett belopp av 18,000 kronor. Då styrelsen för nästa budgetår
föreslagit ökning av detta belopp med 4,000 kronor, har förslaget motiverats
därmed att ifrågavarande arvoden numera uppgå till sammanlagt omkring

20.000 kronor samt att genom vägväsendets utveckling behov av inrättande
av nya tullstationer i gränstrakterna kunde uppkomma i en nära framtid.

Enligt kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen
äro numera extra tjänstemän berättigade till en avlöningsförhöjning
efter tre års tjänstgöring. Med hänsyn härtill har styrelsen upptagit
förenämnda belopp å 15,000 kronor till avlöningsförhöjningar till extra
tjänstemän. .^fj

Till kammarskrivarelever, som antagits för genomgående av en av styrelsen
ifrågasatt ny kammarskrivarkurs, böra enligt styrelsens förslag avlöningar
beräknas för allenast 8 månader, under det att för innevarande budgetår
avlöningar till kammarskrivarelever beräknats för hela året. Medelsbehovet
minskas därför med avlöningar till kammarskrivarelever under 4 månader.

I samband med framläggandet av de beräkningar, för vilka nu redogjorts,
har generaltullstyrelsen framhållit följande:

Beräkningen av anslagsposten har verkställts under den förutsättningen,
att de båda delposter, av vilka anslagsposten skall bestå, fastställas förslagsvis.
Därest allenast delposten till avlöningsförhöjningar m. m. skulle uppföras
med förslagsvis beräknat belopp, torde det bliva nödvändigt att ganska
avsevärt höja det av styrelsen nyss beräknade beloppet. På grund av
trafikens växlande omfattning och de ökade arbetsuppgifter, som tid efter
annan genom nya författningsbestämmelser med avseende å importen och
exporten åläggas tullverket, måste nämligen för att tullverket skall kunna
behörigen fullgöra sina uppgifter möjlighet förefinnas att inom en viss marginal
anställa extra personal. Därest till grundavlöningar åt icke-ordinarie
personal vid tullstaten skulle anvisas ett bestämt belopp, som icke skulle
kunna överskridas, finner styrelsen sig därför föranlåten föreslå, att det av
styrelsen beräknade totalbeloppet, 1,310,000 kronor, höjes med åtminstone

90.000 kronor eller till 1,400,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

59

Anslagspostens uppdelning på två poster måste för nästkommande budgetår
grundas på en mycket approximativ beräkning, enär vissa av de utgifter,
som enligt numera gällande bestämmelser skola avföras från delpost
till avlöningsförhöjningar m. m., icke i tullverkets räkenskaper för budgetåret
1934/1935 redovisats särskilt för sig. Under förutsättning att de av
generaltullstyrelsen föreslagna nya ordinarie tjänsterna å tullstaten bliva
inrättade, hava de kostnader, som skola bestridas från delpost till avlöningsförhöjningar
m. m., beräknats uppgå till omkring 70,000 kronor, med vilket
belopp sagda delpost alltså förslagsvis uppförts i styrelsens statförslag.
Återstoden av ovanberörda belopp, 1,310,000 kronor, har i statförslaget upptagits
såsom delpost till grundavlöningar m. m. med likaledes förslagsvis beräknat
belopp av 1,240,000 kronor.

Därest delposten till grundavlöningar anses böra uppföras med bestämt
belopp, får styrelsen hemställa, att hela anslagsposten uppföres med

1,400,000 kronor, varav till grundavlöningar m. m. 1,325,000 kronor och till
avlöningsförhöjningar m. m. 75,000 kronor.

Vidkommande slutligen anslagsposten till särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän har
styrelsen med ledning av belastningen å posten under juli 1935 beräknat
densamma till ett belopp av 209,100 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt generaltullstyrelsens förslag å avlöningsstaten
för tullstaten anvisas (11,376,600 + 660,800 + 1,500 + 1,310,000 +
209,100 =) 13,558,000 kronor.

I enlighet med mina i det föregående framställda förslag och med tillämpning
av samma beräkningsgrunder, som generaltullstyrelsen i syfte att träffa
den sannolika anslagsbelastningen använt, bör anslagsposten till avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat för nästa budgetår
beräknas på följande sätt:

Nuvarande belopp..................................

Härtill kommer:

dels kostnad för utbyte av 100 tillsyningsmanstjänster mot

100 tulluppsyningsmanstjänster (s. 49) ..............

dels avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

18 tullkonlrollörer (s. 41) ............ kronor 130,086

43 tullkontorister (s. 44),............. t» 157,380

15 kanslibiträden (s. 51).............. » 42,345

200 tullvakter (s. 48)................. » 536,400

20 kontorsbiträden (s. 51)............ » 50,700

1 gränsuppsyningsman (s. 54)........ » 3,213

1 » för 8 månader (s. 55) » 2,142

kronor 11,041,500

» 34,800

» 922,266

kronor 11,998,566

Härifrån avgå avlöningar, minskade med pensionsavdrag
till:

12 tullkassörer (s. 42)............... kronor 77,112

68 kammarskrivare (s. 43)........... » 388,212 kronor 465,324

kronor 11,533,242.

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Sistnämnda belopp torde avrundas till 11,530,000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat
bör vid bifall till vad jag i det föregående förordat beräknas
sålunda:

Nuvarande belopp....................................kronor 7,600

Härtill komma avlöningar, minskade med pensionsavdrag, till:

12 tullkassörer (s. 42)..................kronor 77,112

25 kammarskrivare (s. 44)............... » 142,725 » 219,837

kronor 227,437

Härifrån avgår avlöning, minskad med pensionsavdrag, till

1 gränsöveruppsyningsman under 8 månader (s. 55)...... kronor 2,692

kronor 224,745.

Detta belopp bör avrundas till 225,000 kronor.

Beträffande anslagsposterna till avlöning till tjänsteman å indragningsstat
samt till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj: t, biträder jag styrelsens förslag.
Förstnämnda anslagspost bör alltså uteslutas ur staten, medan den senare
bör upptagas med 1,500 kronor.

Generaltullstyrelsens förslag örn ökning av det för närvarande till arvoden
åt tullstations- och tullexpeditionsföreståndare beräknade beloppet med

4,000 kronor anser jag mig böra tillstyrka. Jag har icke heller funnit anledning
till erinran mot det av styrelsen till avlöningsförhöjningar åt extra tjänstemän
ifrågasatta beloppet å 15,000 kronor. Till den av styrelsen berörda frågan
om anordnande av en ny kammarskrivarkurs återkommer jag i det följande
vid behandlingen av omkostnadsstaten. I detta sammanhang anser
jag mig emellertid böra beräkna medelsbehovet för avlöningar till kammarskrivarelever
under nästa budgetår på det sätt, styrelsen föreslagit. Med åberopande
i övrigt av vad förut anförts föreslår, jag, att anslagsposten till a vlöningar
till övrig i c k e-o r d i n a r ie personal för nästa budgetår
beräknas enligt följande uppställning:

Nuvarande belopp ......................................

Härtill kommer för:

2 extra ordinarie kammarskrivare (s. 43).. kronor 8,142

24 extra kammarskrivare under hela budgetåret,
23 extra kammarskrivare under 7
månader samt 1 extra kammarskrivare

under 10 månader (s. 43).............. » 143,437

12 kontorsvakter (s. 48).................. » 13,500

1 extra ordinarie tullmästare och 1 extra

ordinarie tullvakt (s. 39) .............. » 5,853

Arvoden åt tullstations- och tullexpeditionsföreståndare
.......................... » 4,000

Avlöningsförhöjningar till extra tjänstemän » 15,000

kronor 1,818,000

189,932

kronor 2,007,932

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

61

Härifrån avgår för:

212 extra ordinarie tullvakter (s. 48) .... kronor 491,628

35 extra ordinarie skrivbiträden (s. 51) .. » 65,100

21 kammarskrivarelever under 4 månader » 19,800 kronor 576,528

kronor 1,431,404.

Sistnämnda belopp bör avrundas till 1,431,500 kronor. Härav torde förslagsvis
70,000 kronor böra avses till avlöningsförhöjningar m. m. samt återstoden,
1,361,500 kronor, till grundavlöningar m. m. Båda delposterna böra
uppföras med förslagsvis beräknade belopp.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän synes böra beräknas på sätt styrelsen
föreslagit och alltså upptagas med i runt tal 209,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt mitt förslag å avlöningsstaten för tullstaten
anvisas (11,530,000 + 225,000 + 1,500 + 1,431,500 + 209,000 =)

13,397,000 kronor.

Omkostnadsstaten för tullverket.

1935 års riksdag har godkänt följande omkostnadsstat för tullverket, att
tillämpas från och med budgetåret 1935/1936:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis ...................... kronor 250,000

2. Expenser, förslagsvis ............................ » 705,000

3. Publikationstryck, förslagsvis .................... » 16,800

4. Hemliga utgifter ................................ » 2,000

5. övriga utgifter, förslagsvis ........................ »_761,500

Summa kronor 1,735,300.

_____ ___ .aa

Genom brev den 15 juni 1935 har sedermera Kungl. Maj:t fastställt en
mera specificerad omkostnadsstat. I denna stat har anslagsposten till övriga

utgifter uppdelats på följande delposter:

a. Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsvis......kronor 35,000

b. Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis.......... » 100,000

c. Drift och underhåll av viss fortskaffningsmateriel, för slagsvis

....................................... * 80,000

d. Legor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis ........ » 170,000

e. Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis.................. » 91,500

f. Beklädnad och beväpning, förslagsvis .............. » 20,000

g. Beslagarandelar m. m., förslagsvis .................. » 130,000

h. Diverse utgifter, förslagsvis ...................... • •_ » _135,000

Summa kronor 761,500.

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

Samtidigt har Kungl. Majit föreskrivit, med tillämpning tills vidare under
budgetåret 1935/1936,

att anslagsposterna till reseersättningar och publikationstryck icke finge
utan Kungl. Majits medgivande överskridas,

att av anslagsposten till expenser finge tagas i anspråk för bränsle, lyse
och vatten förslagsvis 185,000 kronor samt för övriga expenser högst 520,000
kronor,

samt att de under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposterna
till dels byggnader, hyror och tomtören, dels drift och underhåll av viss fortskaffningsmateriel,
dels legor för fortskaffningsmateriel, dels utbildning i
tulltjänsten, dels ock beklädnad och beväpning icke finge utan Kungl. Majits
medgivande överskridas.

I sin skrivelse med anslagsäskanden för nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen
uppfört anslagsposten till reseersättningar med
oförändrat belopp.

Anslagsposten till expenser föreslår styrelsen skola höjas med 30,000
kronor till 735,000 kronor. Till stöd härför anför styrelsen följande:

Från anslagsposten bestridas, bland annat, kostnader för förhyrning av de
maskiner, vilka å generaltullstyrelsens statistiska avdelning användas i anledning
av vid 1932 års riksdag beslutad övergång till maskinell arbetsmetod
vid avdelningens arbete med den officiella handelsstatistiken. Med avseende
å anskaffningen av sagda maskiner har Kungl. Majit genom brev den 7 oktober
1932 medgivit, att 10 stycken helautomatiska stansningsmaskiner, 2
stycken horisontala sorteringsmaskiner och 2 stycken tabulatorer med räkneverk,
samtliga av Power-Samas modell, finge från och med ingången av år
1933 tills vidare, intill dess annorlunda kunde bliva bestämt, förhyras för användning
å nämnda avdelning. Tillika medgav Kungl. Majit, att ett av firma
Kontrollmaskiner avgivet anbud å leverans för ändamålet av ifrågavarande
antal och slag av maskiner finge av generaltullstyrelsen antagas samt
att kontrakt på grundval av samma anbud finge av styrelsen avslutas.

På grund av det sålunda lämnade medgivandet har generaltullstyrelsen
enligt beslut den 11 oktober 1932 med förenämnda firma avslutat kontrakt
om förhyrning av berörda uppsättning statistikmaskiner med rätt för styrelsen
att sedermera inköpa desamma. Enligt kontraktet, som flera gånger förlängts
och gäller till den 1 juli 1936, utgör hyran för maskinerna £ 2,040 för
år. Inköpspriset för maskinerna efter förhyrning under längre tid än tolv
månader utgör enligt kontraktet £ 8,200 med avdrag av 40 procent av den intill
tiden för inköpet erlagda totala hyresersättningen. Vidare gäller enligt
kontraktet att, därest maskinerna av generaltullstyrelsen inköpas, säljaren
skall låta rengöra och justera maskinerna mot en ersättning av 1,200 kronor
för år. Jämlikt kontraktet har till styrelsen avlämnats garanti från PowerSamas
Accounting Machines Ltd i London för maskinernas klanderfria funktion
under en tid av sju år efter leveransen. Enligt ett den 17 mars 1933
överenskommet tillägg till kontraktet förhyr generaltullstyrelsen dessutom
10 stycken räkneverk, som för räkning av antalet kort påmonterats stansni
ngsmaskinerna, mot en hyra av 4 shilling 6 pence per månad för varje
räkneverk eller sålunda £ 27 för år räknat för samtliga räkneverk med rätt
för styrelsen att i samband med köp av stansningsmaskinerna inköpa även
räkneverken, vilkas pris utgjorde £ 10 per styck. Sammanlagda hyran för

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

63

maskinerna och räkneverken utgör sålunda £ 2,067, motsvarande efter en
kurs av 19.40 40,100 kronor.

I en till generaltullstyrelsen ingiven, den 1 augusti 1935 dagtecknad skrift
har förenämnda firma erbjudit sig att till styrelsen försälja samtliga förut
omförmälda statistikmaskiner jämte räkneverk för ett belopp av £ 8,300 med
avdrag av 662/a procent i stället för avtalade 40 procent å erlagda hyresersättningar.

För ifrågavarande stansnings- och sorteringsmaskiner och tabulatorer,
vilka samtliga varit förhyrda från och med den 20 januari 1933, ävensom
för de å stansningsmaskinerna anbragta räkneverken, vilka sistnämnda tagits
i bruk någon tid därefter, utgör sammanlagda hyran till och med juni
1936 £ 7,121.6.2, varå 662/s procent utgör £ 4,747.10.9. Generaltullstyrelsen är
alltså berättigad att den 1 juli 1936 inköpa maskinerna för £ 3,552.9.3 motsvarande
efter en kurs av 19.40 ett belopp av 68,918 kronor. Därest maskinerna
jämte räkneverk inköptes nyssnämnda dag, skulle för den återstående
garantitiden, nämligen 37a år, endast tillkomma kostnad för rengöring och
justering, utgörande enligt kontraktet sammanlagt 4,200 kronor. Totalkostnaden
för den återstående garantitiden bleve sålunda (68,918 + 4,200=)
73,118 kronor eller omkring 20,890 kronor för år räknat, under det att årshyran
utgör 40,100 kronor. På grund härav och då maskinerna den tid,
varunder de använts, fungerat tillfredsställande, torde det ifrågavarande av
firman Kontrollmaskiner avgivna anbudet böra antagas.

Inköp av maskinerna föranleder för nästkommande budgetår ett ökat medelsbehov
av omkring (68,900+ 1,200 — 40,100=) 30,000 kronor.

Anslagsposterna till publikation stryck och hemliga utgifter
har generaltullstyrelsen uppfört med oförändrade belopp.

Vad slutligen angår anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen
föreslagit, att densamma skulle minskas med 30,300 kronor till 731,200 kronor.
Härvid har styrelsen beräknat, att medelsanvisningen dels till byggnader,
hyror och tomtören höjes med 40,000 kronor till 140,000 kronor, dels
till drift och underhåll av viss fortskaffningsmateriel sänkes med 15,000 kronor
till 65,000 kronor, dels till legor för fortskaffningsmateriel sänkes med

20,000 kronor till 150,000 kronor, dels ock till utbildning i tulltjänsten sänkes
med 35,300 kronor till 56,200 kronor.

Medelsbehovet för utgifter till byggnader, hyror och tomtören har av sty -

relsen närmare beräknats på följande sätt:

Kostnader för reparationer ............................ kronor 34,000

Nybyggnad för tullstationen i Kroksätra ................ » 32,000

Nybyggnad för tullstationen i Falltorp .................. » 18,000

Nu utgående hyror för av tullverket förhyrda lokaler .... » 35,651

Förhyrning av lokaler för fyra kustchefsexpeditioner .... » 10,000

Oförutsedda utgifter ................................ » 10,000

Summa kronor 139, 651.

Sistnämnda belopp har styrelsen avrundat till 140,000 kronor.

Sänkningen av de till drift och underhåll av viss fortskaffningsmateriel
samt till legor för fortskaffningsmateriel beräknade medlen till 65,000, respektive
150,000 kronor motiveras av styrelsen därmed, att för dylika utgif -

Departements chefen.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

ter under sistförflutna budgetår utgivits allenast omkring 48,900, respektive
133,670 kronor.

Vad slutligen angår förslaget att för nästa budgetår beräkna kostnaderna
för utbildning i tulltjänsten till 56,200 kronor, har styrelsen till stöd för detsamma
anfört följande:

Av de båda kammarskrivarkurser, vilka anordnats jämlikt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 31 maj 1934, kommer den ena att avslutas under innevarande
budgetår, under det att den andra kursen beräknas kunna avslutas
omkring den 25 augusti 1936. De kostnader för sistnämnda kurs, vilka belöpa
å budgetåret 1936/1937, hava beräknats till omkring 13,000 kronor.
Emellertid torde det bliva erforderligt, att en ny kammarskrivarkurs påbörjas
vid ingången av sistnämnda budgetår. En dylik kurs tager i anspråk
en tid av nära två år och kan sålunda icke avslutas förrän omkring mitten
av år 1938. Visserligen skulle vid ett genomförande av styrelsens förslag om
indragning av ett visst antal ordinarie kammarskrivartjänster avgången bland
de icke-ordinarie kammarskrivarna på grund av befordran till ordinarie
tjänster under en tid framåt bliva avsevärt mindre än under normala förhållanden.
Emellertid kommer å andra sidan det nya civila tjänstepensionsreglementet
under de närmaste åren att medföra en betydande minskning av
den kammarskrivarutbildade personalen. På grund härav kan förväntas, att
redan år 1938 en icke obetydlig brist på sådan personal kommer^ att föreligga.
Kostnaderna för den kurs, som med anledning härav bör igångsättas,
kunna för budgetåret 1936/1937 beräknas uppgå till 9,100 kronor.

Under förutsättning att i fråga om tulltaxerings- och kontorsgöromålen
ändrad arbetsfördelning kommer till stånd i enlighet med vad styrelsen förordat,
är det vidare nödvändigt att anordna en ny tullkontoristkurs med början
omkring den 1 november 1936. De beräknade kostnaderna för sistnämnda
kurs utgöra 20,800 kronor.

För korrespondenskurser har beräknats samma belopp som för innevarande
budgetår eller 3,100 kronor. Hyror för undervisningsanstaltens lokaler
jämte städningskostnader samt diverse utgifter uppgå till omkring 10,200
kronor. „

I enlighet med det anförda utgöra de beräknade kostnaderna för utbildning
i tulltjänsten under budgetåret 1936/1937 omkring 56,200 kronor.

Till frågan, huruvida en ny kammarskrivarkurs bör anordnas under nästa
budgetår, torde bestämd ståndpunkt icke nu kunna tagas. Denna fråga lärer
böra av Kungl. Majit avgöras först efter den särskilda framställning i ämnet,
som framdeles kan förväntas från generaltullstyrelsen. Försiktigheten
synes emellertid bjuda, att enligt styrelsens förslag medel nu beräknas för
ändamålet.

Vid godkännande av min i det föregående angivna uppfattning, att frågan
angående omorganisation av tullverkets kustbevakning icke nu bör upptagas
till prövning, böra medel icke beräknas till förhyrning av lokaler för
fyra kustchefsexpeditioner. Vidare har jag med stöd av föreliggande belastningssiffror
för de senast förflutna budgetaren ansett medelsbehovet till legor
för fortskaffningsmateriel kunna för nästa budgetår beräknas 10.000 kronor
lägre än vad generaltullstyrelsen föreslagit eller alltså till 140.000 kronor.
Anslagsposten till övriga utgifter skulle i enlighet härmed kunna sän -

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

kas med ytterligare 20,000 kronor utöver vad generaltullstyrelsen ifrågasatt
eller alltså till 711,200 kronor.

Vad generaltullstyrelsen i övrigt föreslagit i fråga om omkostnadsstaten
har icke givit mig anledning till erinran.

Omkostnadsstatens slutsumma skulle, vid bifall till mitt föreliggande förslag,
utgöra 1,715,000 kronor.

Liksom för innevarande budgetår torde omkostnadsstat för tullverket,
upptagande allenast de särskilda anslagsposterna, böra underställas riksdagens
godkännande, medan specificerad omkostnadsstat därefter torde få
fastställas av Kungl. Majit.

Särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av
spritdrycker m. m.

Till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker
m. m. är för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 975,000
kronor. För budgetåret 1934/1935 utgjorde motsvarande anslagsbelopp

750,000 kronor.

För bekämpande av olovlig varuinförsel förfogar generaltullstyrelsen även
över medel, som jämlikt bestämmelserna i 19 § lagen den 8 juni 1923 (nr
147) örn straff för olovlig varuinförsel samt 23 § lagen den 20 juni 1924 (nr
225) med särskilda bestämmelser angående olovlig befattning med spritdrycker
och vin stå till styrelsens förfogande för uppmuntran av tulltjänstemän
och polismän, vilka ådagalagt synnerligt nit vid beivrande av olovlig varuinförsel,
eller för särskilda åtgärder till motverkande av sådan införsel. Användningen
av de intill utgången av budgetåret 1934/1935 influtna beloppen av
dessa medel framgår av följande av generaltullstyrelsen meddelade översikt:

Gratifikationer åt tull-, polis- och lotstjänstemän .... kronor 302,318: 26

Anskaffning av båtmateriel ...................... » 227,549:94

Anskaffning av annan fortskaffningsmateriel ...... » 68,337: 18

Kostnader för detektiver samt tulltjänstemäns utbildning
i detektivtjänst .......................... » 58,247:95

Avlöningar till tekniska biträden åt kustbevaknings inspektören

.................................. * 39,623:54

Anslag åt tullmyndigheter till särskilda åtgärder för

bekämpande av olovlig varuinförsel .............. » 80,513: 30

Diverse ....................................... * 95,166: 82

Behållning den 30 juni 1935 ...................... » 131,673: 83

Summa kronor 1,003,430: 82.

Å det för budgetåret 1934/1935 till särskilda åtgärder för bekämpande
av olovlig införsel av spritdrycker m. m. anvisade reservationsanslaget å

750,000 kronor jämte reservation från motsvarande anslag för budgetåret
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 95. 5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1933/1934, vilken uppgick till 343,711 kronor 90 öre, sålunda sammanlagt
1,093,711 kronor 90 öre, hava, enligt vad generaltullstyrelsen meddelat, av -

förts 859,085 kronor 78 öre, fördelade sålunda:

Anskaffning av båtmateriel ........................ kronor 126,722: 91

Anskaffning av annan fortskaffningsmateriel.......... » 59,552: 32

Bemanning och drift av:

kustbevakningsångaren Triton .................... * 98,337:40

» Ocean .................... > 30,014:45

» Poseidon .................. » 3,207:89

två i tulltjänst använda torpedbåtar .............. » 126,955: 57

en vedettbåt ................................... » 11,683:35

Förhyrning av fortskaffningsmateriel ................ > 24,272: 40

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel ........ » 197,980: 67

Ersättning för i tulltjänst använda velocipeder........ > 4,859: 06

Vissa traktamentsersättningar ...................... » 134,733:65

Anskaffning av maskindelar och inventarier till viss

fortskaffningsmateriel samt andra diverse kostnader.. » 40,766: 11

Summa kronor 859,085: 78.

Vid utgången av budgetåret 1934/1935 uppgick reservationen å anslaget
till 234,626 kronor 12 öre. Enligt vad generaltullstyrelsen framhållit i sin
förberörda skrivelse den 9 oktober 1935 torde denna reservation komma att
i sin helhet åtgå för betalning av återstående anskaffningskostnader för en
större och två mindre tullkryssare. På grund härav torde icke någon del av
reservationen kunna tagas i anspråk för annat med anslaget avsett ändamål
än anskaffningen av nämnda båtmateriel.

Anslaget för innevarande budgetår, 975,000 kronor, har i 1935 års statsverksproposition
beräknats sålunda:

Förbättrings- och utrustningsarbeten å fartyget Skagerak .. kronor 40,000

Bemanning och drift av samma fartyg.................. > 65,000

Nybyggnad av ett större fartyg ........................ » 185,000

Utsjöbevakningen i övrigt ............................ » 230,000

Anskaffning av motorfordonsmateriel .................. » 20,000

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel............ » 235,000

Vissa traktamenten .................................. , 135 qqq

Diverse utgifter ................. » 65^000

Summa kronor 975,000.

Generaltullstyrelsen har i skrivelsen den 9 oktober 1935, i anslutning till
förslag framställda av kustbevakningsinspektören i en av honom till styrelsen
ingiven promemoria, framlagt beräkningar angående medelsbehovet å
ifrågavarande anslag under budgetåret 1936/1937. Av vad styrelsen därvid
anfört framgår huvudsakligen följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

67

Utsjöbevakningen.

För utsjöbevakningen förfogade tullverket vid ingången av budgetåret
1935/1936 över kustbevakningsångaren Triton, som fortfarande dels användes
för bevakning i Södra Kvarken och Ålands hav i samarbete med finska
sjöbevakningen, dels ock tages i anspråk för uppsökande och bevakning av
i Östersjön förefintliga spritdepåfartyg. Sedan Kungl. Majit den 3 maj 1935
förordnat, att statens undersöknings- och bevakningsfartyg Skagerak skulle
ställas till generaltullstyrelsens förfogande för användning i tullverkets bevakningstjänst,
har vidare detta fartyg — vilket, sedan det övertagits av tullverket,
erhållit namnet Poseidon — iordningställts och insatts i bevakningstjänst
under hösten 1935. Slutligen har av anslaget för innevarande budgetår
ett belopp av 185,000 kronor beräknats för anskaffning av ytterligare ett
större fartyg för bevakningstjänsten. Kostnaderna för bemanning och drift
av ifrågavarande tre fartyg beräknas av styrelsen till 85,000 kronor för varje
fartyg eller sålunda till sammanlagt 255,000 kronor.

Bemanning och drift av en torpedbåt och en vedettbåt.

Av de två torpedbåtar, nr 7 och nr 8, vilka ställts till tullverkets förfogande,
har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 april 1935 den ena, nr 7, ersatts med
vedettbåten nr 34. Styrelsen har hemställt, att medel för bemanning och drift
av ifrågavarande två båtar anvisas under förevarande anslag. Kostnaderna
härför beräknas av styrelsen till 75,000 kronor för vardera båten eller tillhopa
150,000 kronor.

Nybyggnad av fartyg.

Båtmaterielen i övrigt för kustbevakningen skulle enligt förslag, som i betänkandet
den 14 juni 1935 framlagts av de sakkunniga för utredning rörande
organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. och som av styrelsen i princip biträtts, bestå av 3
tullkryssare av typ I, 5 tullkryssare av typ II, 12 tullkryssare av typ III och 6
tullracerbåtar. Av sådana båtar förfogar tullverket för närvarande över
1 tullkryssare av typ I, 3 tullkryssare av typ II, 6 tullkryssare av typ III och
3 tullracerbåtar. För genomförande av de sakkunnigas förslag skulle alltså
erfordras nyanskaffning av 2 tullkryssare av typ I, 2 tullkryssare av typ II,
6 tullkryssare av typ III och 3 tullracerbåtar eller sålunda 13 båtar. Då
för tullverkets bevakning användes ett jämförelsevis stort antal äldre och
för sitt ändamål föga lämpade båtar, vilka på grund av sin ålder draga höga
underhållskostnader, anser generaltullstyrelsen ett starkt behov föreligga av
att de föreslagna ytterligare 13 båtarna så snart som möjligt anskaffas. Emellertid
synes, anför styrelsen, de två tullkryssarna av typ I icke böra byggas,
förrän större erfarenhet vunnits beträffande den redan anskaffade kryssaren
av nyssnämnda typ, vilken levererats under år 1935. Styrelsen har därför
ansett sig böra begränsa anslagsäskandet för budgetåret 1936/1937 till
att omfatta medel för nybyggnad av 2 tullkryssare av typ II, 3 tullkryssare
av typ III och 1 tullracerbåt. Anskaffningskostnaderna för denna båtmateriel
beräknas sålunda:

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 95-

2 tullkryssare av typ II å kr. 100,000.................... kronor 200,000

3 tullkryssare av typ III å kr. 70,000.................... » 210,000

1 tullracerbåt ........................................ » 50,000

Summa kronor 460,000.

Anskaffning och drift av flygplan.

Generaltullstyrelsen föreslår, att två flygplan anskaffas för tullverket. Dessa
flygplan förutsättas komma till användning för spaningsarbete vartdera under
omkring 600 timmar om året. Kostnaderna för flygplanens anskaffning
samt för deras bemanning, underhåll och drift under budgetåret 1936/1937

beräknas sålunda:

2 flygplan .......................................... kronor 260,000

1 reservmotor ....................................... » 42,000

2 ställ reservflottörer.................................. » 32,000

Drivmedel ........... » 48,000

Underhåll ........................................... * 108,000

Avlöningar till förare, spanare och radiotelegrafister...... » 27,000

Summa kronor 517,000.

Vid denna beräkning har förutsatts, att flygplanen få utan kostnad förvaras
i flygvapnets hangarer samt att sådana erforderliga reparations- och
översynsarbeten, som ej kunna utföras av flygplanens besättningar, verkställas
å flygvapnets verkstäder.

Automobiler m. m.

Enligt den av förenämnda sakkunniga upprättade posteringsplanen, som
generaltullstyrelsen i princip biträtt, skulle för kustbevakningen erfordras 34
automobiler. För närvarande förfogar kustbevakningen över 25 automobiler,
varför ytterligare 9 automobiler skulle behöva anskaffas. Enär det vore
angeläget, att kustbevakningens automobilpark snarast möjligt uppbringades
till det av de sakkunniga beräknade antalet samt nyanskaffning av automobiler,
utöver vad som erfordrades för förnyelse av försliten materiel, icke
kunde ske med anlitande av de anslagsmedel, som under återstoden av innevarande
budgetår stöde till generaltullstyrelsens förfogande, har styrelsen
hemställt, att för nästkommande budgetår medel anvisas för nyanskaffning
av 9 automobiler. Kostnaden härför beräknas efter ett genomsnittligt pris
av 5,000 kronor för varje automobil till 45,000 kronor.

För underhåll och förnyelse av motorfordonsmateriel har generaltullstyrelsen
dessutom upptagit ett belopp av 28,000 kronor.

Radioutrustning.

Beträffande radioutrustning hava förberörda sakkunniga föreslagit anskaffande
till en början av fyra fartygsstationer och en landstation, för vilka
kostnaderna av de sakkunniga beräknats till 30,000 kronor. Styrelsen, som

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 95■

biträtt berörda förslag, har i enlighet härmed under anslaget för nästkommande
budgetår beräknat nämnda belopp.

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel.

Utgifterna för underhåll och drift av tullkryssare, tullracerbåtar och automobiler
hava i betänkandet den 14 juni 1935 beräknats till 323,000 kronor
enligt följande specifikation:

1 tullkryssare av typ I

5 » » » II

12 » » » III

6 tullracerbåtar ........

34 automobiler ..........

kronor 15,000

» 60,000

» 120,000

» 60,000

» 68,000

Summa kronor 323,000

Av nämnda fartygsmateriel äro emellertid 2 tullkryssare av typ II, 6 tullkryssare
av typ III och 3 tullracerbåtar avsedda att nybyggas. Icke någon av
dessa kan bliva färdig att tagas i bruk före utgången av nästkommande budgetår,
på grund varav medelsbehovet för samma budgetår minskas med

114.000 kronor. För underhåll och drift av 11 bevakningsbåtar, som utöver
förutnämnda tullkryssare och tullracerbåtar för närvarande tillhandahållas
av tullverket, har styrelsen beräknat kostnaderna till omkring 40,000 kronor.
Medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål under budgetåret
1936/1937 skulle sålunda utgöra (323,000—114,000 + 40,000 = ) 249,000 kronor
eller i avjämnat tal 250,000 kronor.

Tullpolis.

Årskostnaderna för ersättning till städerna för tillhandahallande av den
till inrättande föreslagna tullpolisen beräknar generaltullstyrelsen till 164,100
kronor, vilket belopp styrelsen upptagit under förevarande anslag.

Vissa traktamenten.

Till vissa traktamenten är under anslaget för innevarande budgetår beräknat
ett belopp av 135,000 kronor. Under budgetåret 1934/1935 utbetaltes
från motsvarande anslag traktamentsersättningar med sammanlagt omkring
134,700 kronor. Då generaltullstyrelsen till traktamentsersättningar åt såsom
tullpolis tjänstgörande polismän beräknat ett belopp av 25,000 kronor,
har styrelsen till vissa traktamenten för nästa budgetar upptagit (135,000 +

25.000 = ) 160,000 kronor.

Arvoden till befälhavare och motorskötare å tullkryssare och tullracerbåtar.

Enligt de sakkunnigas förslag i betänkandet den 14 juni 1935 skulle befattningshavare,
som tjänstgjorde såsom befälhavare och motorskötare å tullkryssare
och tullracerbåtar, tillerkännas särskilda arvoden till belopp av 400,
respektive 200 kronor för år. Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande över betänkandet
anslutit sig till berörda förslag. Enär tullverket under nästkom -

Departements chefen.

70 Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

mande budgetår förfogar över 10 tullkryssare och 3 tullracerbåtar, skulle
således de föreslagna arvodena för samma budgetår uppgå till 7,800 kronor.
Då ifrågavarande arvoden i likhet med traktamentena lämpligen syntes böra
bestridas från förevarande anslag, har styrelsen under detsamma för ändamålet
beräknat ett avjämnat belopp av 8,000 kronor.

Försäkring av motorfordon.

Med biträdande av i betänkandet den 14 juni 1935 framställt förslag har
generaltullstyrelsen i sitt utlåtande över betänkandet hemställt om bemyndigande
att låta taga s. k. fullständig försäkring å tullverkets motorfordon.
Kostnaden härför anser styrelsen böra bestridas från förevarande anslag
och upptagas till det av de sakkunniga beräknade beloppet, 11,500 kronor.

Diverse utgifter.

Till diverse utgifter, däribland kostnader för inköp av maskindelar och
inventarier till fortskaffningsmateriel, samt av andra effekter för bevakningstjänsten,
förhyrning av fortskaffningsmateriel samt anskaffning eller förhyrning
av garage har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av

65,000 kronor. För motsvarande ändamål har generaltullstyrelsen för budgetaret
1936/1937 upptagit ett belopp av 71,400 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår å förevarande anslag har i enlighet med
det anförda av generaltullstyrelsen beräknats sålunda:

Utsjöbevakning .................................... kronor

Bemanning och drift av en torpedbåt och en vedettbåt .. »

Nybyggnad av 2 tullkryssare av typ II, 3 tullkryssare

av typ III och 1 tullracerbåt........................ »

Anskaffning av 2 flygplan jämte reservmotor och 2 ställ

reservflottörer ................................... „

Bemanning, underhåll och drift av 2 flygplan.......... »

Anskaffning av 9 automobiler........................ »

Förnyelse och underhåll av motorfordonsmateriel ...... »

Radioutrustning .................................... „

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel.......... »

Tullpolis ...................................... ,

Vissa traktamenten ................................. »

Arvoden till befälhavare och motorskötare å tullkryssare

och tullracerbåtar ................................ »

Försäkring av motorfordon .......................... »

Diverse utgifter .................................... »

Summa kronor 2,150,000.

255.000

150.000

460.000

334.000

183.000

45.000

28.000
30,000

250.000
164,100

160.000

8,000

11,500

71,400

I det för innevarande budgetår anvisade anslaget till särskilda åtgärder
för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. ingår, såsom av
det föregående framgar, ett belopp av 185,000 kronor, avsett för anskaffning

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

71

av ytterligare ett fartyg för utsjöbevakningen. Inom generaltullstyrelsen
hava i och för anskaffning av lämpligt sådant fartyg bedrivits vissa undersökningar,
vilka dock ännu ej helt slutförts. Enligt vad jag inhämtat, har
styrelsen härvid funnit lämpligt att för ändamålet förvärvas ett större och
mera snabbgående fartyg än tidigare avsetts. För möjliggörande härav erfordras
enligt inom styrelsen numera verkställda beräkningar dels ökade medel
för underhåll och drift av fartyget i förhållande till vad styrelsen beräknat
i skrivelsen den 9 oktober 1935, dels ock att ytterligare medel, utöver
nyssnämnda belopp å 185,000 kronor, anvisas för anskaffningskostnaderna.
Sammanlagt beräknas kostnadsökningen för nästa budgetår belöpa sig till
omkring 85,000 kronor, med vilket belopp alltså medelsanvisningen till utsjöbevakningen
borde höjas. För min del har jag funnit goda skäl tala för att ett
större och mera snabbgående utsjöbevakningsfartyg anskaffas, och jag har
med hänsyn härtill ansett mig böra beräkna kostnaderna för utsjöbevakningen
under nästa budgetår till (255,000 + 85,000 =) 340,000 kronor.

Den torpedbåt och den vedettbåt, vilka ställts till tullverkets förfogande,
hava visat sig i olika hänseenden icke fullt lämpade för bevakningstjänsten.
Torpedbåten har också numera återlämnats till flottan. Sedan nyssberörda
större utsjöbevakningsfartyg anskaffats, bör även vedettbåten återställas. På
grund härav har jag ansett mig icke böra räkna med kostnader för bemanning
och drift av nämnda fartyg under nästa budgetår.

Generaltullstyrelsen har föreslagit, att medel för nästkommande budgetår
skulle anvisas med sammanlagt 460,000 kronor för nybyggnad av 2 tullkryssare
av typ II, 3 tullkryssare av typ III och 1 tullracerbåt. Jag vill härutinnan
förorda den begränsningen, att under förevarande anslag medel beräknas för
nybyggnad av endast 2 tullkryssare av typ II och 1 tullracerbåt. Kostnaderna
härför kunna beräknas till 250,000 kronor.

Beträffande styrelsens förslag om anvisande av medel för tillhandahållande
åt kustbevakningen av flygplan må erinras, att motsvarande förslag var
föremål för övervägande i 1935 års statsverksproposition. Jag anförde därvid
bland annat, att det syntes vara riktigast att, innan frågan örn dylika åtgärder
upptoges till avgörande, resultatet av den då pågående utredningen om
organisationen av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. avvaktades. I det numera avgivna betänkandet
i denna organisationsfråga har även spörsmålet örn tillhandahållande av
flygplan åt kustbevakningen upptagits till behandling. De sakkunniga hava
emellertid förordat, att frågan örn anskaffning av särskilda flygplan för kustbevakningens
räkning skulle få anstå i avvaktan på resultatet av de åtgärder,
som i anledning av de sakkunnigas förslag kunde bliva vidtagna. Med
hänsyn till vad sålunda förekommit torde generaltullstyrelsens ifrågavarande
förslag icke böra föranleda någon åtgärd.

I anslutning till den ståndpunkt, jag tidigare intagit till frågan örn omorganisation
av tullverkets kustbevakning, har jag vidare ansett mig icke böra
biträda styrelsens förslag örn anvisande av medel för anskaffning av nya
automobiler.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Till kostnader för förnyelse och underhåll av motorfordonsmateriel har
styrelsen i skrivelse den 9 oktober 1935 upptagit ett belopp av 28,000 kronor.
Sedermera hava inom styrelsen, med ledning av erfarenheterna under
senare halvåret 1935, verkställts nya beräkningar, enligt vilka för ändamålet
skulle avses ett belopp av 40,000 kronor. Jag har emellertid icke ansett
tillräckliga skäl föreligga att frångå styrelsens förstberörda förslag.

Styrelsens förslag örn beräknande under ifrågavarande anslag av medel
å 30,000 kronor till radioutrustning har jag funnit mig böra biträda.

Vad angår kostnaderna för underhåll och drift av fortskaffningsmateriel,
beräknades dessa i skrivelsen den 9 oktober 1935 för nästkommande budgetår
till 250,000 kronor. Av numera inom styrelsen verkställda beräkningar
synes emellertid framgå, att detta belopp bör något höjas. Jag
har i enlighet med nämnda beräkningar för ändamålet upptagit ett belopp
av 260,000 kronor.

Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört torde medel till bestridande
av ersättning till städer för tillhandahållande av tullpolis icke böra
beräknas för nästkommande budgetår.

Av det till vissa traktamenten av generaltullstyrelsen beräknade beloppet,

160,000 kronor, avses ett belopp av 25,000 kronor till traktamentsersättningar
åt såsom tullpolis tjänstgörande polismän. Frånräknas sistnämnda belopp,
återstå till bestridande av kostnaderna för övriga traktamentsersättningar
135,000 kronor. Då emellertid enligt numera vunnen erfarenhet även
dessa kostnader torde böra beräknas något högre än styrelsen sålunda ifrågasatt,
har jag i anslutning till inom styrelsen verkställda nya beräkningar
för ändamålet upptagit ett belopp av 145,000 kronor.

Styrelsens förslag om anvisande av medel till arvoden till befälhavare och
motorskötare å tullkryssare och tullracerbåtar samt till försäkring av motorfordon
anser jag icke böra nu föranleda någon åtgärd. Dessa frågor synas
nämligen böra upptagas till prövning först i samband med föreliggande
förslag angående omorganisation av kustbevakningen.

Slutligen får jag föreslå, att till diverse utgifter beräknas något lägre belopp
än styrelsen ifrågasatt, förslagsvis 67,000 kronor. I förhållande till det
för ändamålet i innevarande budgetårs anslag beräknade beloppet skulle
detta innebära en ökning med 2,000 kronor.

I enlighet med det sålunda anförda synes medelsbehovet å förevarande
anslag under nästkommande budgetår böra beräknas sålunda:

Utsjöbevakningen .................................. kronor 340,000

Nybyggnad av fartyg ................................ » 250,000

Underhåll och förnyelse av motorfordonsmateriel........ » 28,000

Radioutrustning .................................... * 30,000

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel .......... » 260,000

Vissa traktamenten .................................. * 145,000

Diverse utgifter ................ *_67,000

Summa kronor 1,120,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

73

Sammanfattning och hemställan.

Enligt vad jag här förordat böra anslagen till tullverket i riksstaten för budgetåret
1936/1937 upptagas med följande belopp, nämligen: anslaget till avlöningar
till befattningshavare hos generaltullstyrelsen med 733,900 kronor,
anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten med 13,397,000 kronor,
anslaget till omkostnader med 1,715,000 kronor samt anslaget till särskilda
åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m.
med 1,120,000 kronor eller tillhopa med 16,965,900 kronor. I statsverkspropositionen
beräknades samma anslag till sammanlagt 16,965,000 kronor
eller 900 kronor lägre.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda sammanhang anfört
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för generaltullstyrelsen: Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlönings -

reglementet .............................. —

5 byråchefer .................................. B 30

1 kustbevakningsinspektör, arvode enligt 5 § i avlö ningsreglementet

.......................... —

1 byrådirektör och ombudsman ................ B 28

1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium
.......................... B 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen B 26

1 sekreterare .................................. B 26

5 byråinspektörer .............................. B 24

2 förste revisorer .............................. B 24

1 kamrerare .................................. B 24

3 aktuarier .................................... B 21

3 notarier .................................... B 21

11 revisorer .................................... B 21

4 tullkontrollörer .............................. B 21

12 kammarskrivare.............................. B 16

1 materialförvaltare ............................ B 15

1 registrator .................................. B 14

1 kansliskrivare ................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ........................ B 7

15 kanslibiträden................................ B 7

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 95. 6

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 95-

Befattning Lönegrad

7 expeditionsvakter ............................ B 5

20 kontorsbiträdet! .............................. B 4

7 skrivbiträden ................................ B 2

Tjänsteman å extra stat:

1 byråinspektör ................................ B 24.

Anm. Så länge 1 byråinspektör finnes uppförd é extra stat, skall 1 av de
å ordinarie stat uppförda tullkontrollörstjänstema hållas vakant;

dels godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/
1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................. kronor 576,600

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis ........................ » 8,300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal: a.

Grundavlöningar

m. m.........kronor 110,000

b. Avlöningsförhöjnin gar

m. m., förslagsvis.
....... > _5,000 » 115,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis » 34,000

Summa kronor 733,900:

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett för -

slagsanslag av..........................kronor 733,900;

dels godkänna följande personalförteckning för tullstaten:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer ............................... B 29

3 tullöverinspektörer ......................... B 27

3 tullbevakningschefer ........................ B 26

3 tulldirektörsassistenter ....................... B 26

6 tullförvaltare av klass 1 A.................... B 26

Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 75

Befattning Lönegrad

3 tullkommissarier ............................ B 26

7 tullförvaltare av klass 1 B .................... B 24

21 tullöverkontrollörer ........................ B 24

17 förste tullkontrollörer ........................ B 22

17 tullförvaltare av klass 2 ...................... B 22

20 tullförvaltare av klass 3...................... B 21

129 tullkontrollörer ............................. B 21

5 tullförvaltare av klass 4 ...................... B 18

3 tullkassörer ................................ B 18

317 kammarskrivare ............................ B 16

22 tullmästare ................................ B 15

26 tulluppbördsmän ............................ B 15

152 tullkontorister .............................. B 12

124 tullöveruppsyningsman ...................... B 12

1 kansliskrivare .............................. B 11

572 tulluppsyningsman .......................... B 8

31 kanslibiträden .............................. B 7

725 tillsyningsman .............................. B 6

309 tullvakter .................................. B 5

55 kontorsbiträden ............................ B 4

30 skrivbiträden ............................... B 2

2. Kustbevakningen.

22 kustöveruppsyningsmän ...................... B 12

55 kustuppsyningsman ......................... B 8

53 förste kustvakter ... ......................... B 7

165 kustvakter ................................. B 6

55 kustbevakningsbiträden ...................... B 5

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef ........................ B 22

1 kammarskrivare ............................ B 16

6 gränsöveruppsyningsmän .................... B 12

188 gränsuppsyningsmän ........................ B 8

Tjänstemän å övergångsstat:

12 tullkassörer ................................ B 18

25 kammarskrivare ............................ B 16

1 gränsöveruppsyningsmän .................... B 12

1 gränsuppsyningsmän ........................ B 8

Anin.: 1. 12 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas

endast i den mån 12 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

2. 14 tulluppbördsmanstjänster och 11 tullkontoristtjänster å ordinarie
stat må tillsättas endast i den mån 25 kammarskrivare å övergångsstat
avgå från sina befattningar. Härvid iakttages, att tullkontoristtjänstema
tillsättas i första hand.

3. En av de å ordinarie stat upptagna kustvakttjänstema skall hållas
vakant, så länge den å övergångsstat uppförde gränsuppsyningsmannen
kvarstår i tjänst.

4. En av de å ordinarie stat upptagna gränsuppsyningsmanstjänstema
skall hållas vakant, så länge den å övergångsstat uppförde gränsöveruppsyningsmannen
kvarstår i tjänst;

dels godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis ..........

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ......

Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis
.......... kronor 1,361,500

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis
...... » 70,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................

kronor 11,530,000
» 225,000

» 1,500

» 1,431,500

» 209,000

Summa kronor 13,397,000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å
tullstaten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 13,397,000;

dels godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis ........ kronor 250,000

2. Expenser, förslagsvis .............. » 735,000

3. Publikationstryck, förslagsvis........ » 16,800

4. Hemliga utgifter .................. » 2,000

5. övriga utgifter, förslagsvis.......... » 711,200

Summa kronor 1,715,000;

Kungl. Maj.ts proposition nr 95- 77

dels till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av ............kronor 1,715,000;

dels ock till Tullverket: Särskilda åtgärder för bekämpande
av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 1,120,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
H. Wihlborg.

Innehållsförteckning.

Sid

Inledning ............................................................ 1

Avlöningsstaten för generaltullstyrelsen.................................... 4

Avlöningsstaten för tullstaten............................................ 20

Lokaltullförvaltningen................................................ 22

Frågan om överkvalificerad arbetskraft inom tullverket s. 23; Tullanstalt i Köping s. 36;
Förslag till ändringar i lokaltullförvaltningens personalorganisation s. 39.

Kustbevakningen.................................................... 52

Gränsbevakningen.................................................... 52

Anslagsberäkning.................................................... 55

Omkostnadsstaten för tullverket ........................................ 61

Särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. .. 65
Sammanfattning och hemställan ........................................ 73

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 95.

7