Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

1

Nr 85.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr
170) med särskilda bestämmelser om handläggning av
inskrivningsärenden, m. m.; given Stockholms slott den
21 februari 1936.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170)
med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden;

2) lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16
s. 1) angående förlagsinteckning;

3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1)
om inteckning i fartyg;

4) lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 (nr
42 s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra
ärenden;

5) lag om ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen;

6) lag om ändrad lydelse av 21 § konkurslagen; och

7) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 22 juni 1920 (nr 474) med
vissa bestämmelser örn registrering av elektriska anläggningar samt om rätt
till elektrisk kraft m. m.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs- och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1986. 1 sami. Nr 86.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170) med
särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsåren den.

Härigenom förordnas, att 1, 7, 9, 15 och 17 §§ lagen den 3 juni 1932 med
särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

Ärenden angående lagfart å fång till fast egendom och inteckning i sådan
egendom samt inskrivning av tomträtt, vattenfallsrätt och fång till sådan rätt
ävensom inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt, så ock andra ärenden vilka
efter vad därom är föreskrivet skola antecknas i lagfarts-, intecknings- eller
tomträttsprotokollet (inskrivningsärenden), skola upptagas och behandlas av
inskrivningsdomaren i rättens ställe; och skall vad i lag eller författning finnes
stadgat i avseende å rätten eller domaren härefter lämpas.

7 §•

Då ansökan göres örn lagfart eller inteckning i fast egendom eller örn inskrivning
av tomträtt, vattenfallsrätt eller fång till sådan rätt eller ock örn inteckning
i tomträtt eller vattenfallsrätt, skall den till grund för ansökningen
åberopade handlingen vara åtföljd av två till riktigheten styrkta avskrifter.
Äro ej avskrifter ingivna, besörje inskrivningsdomaren mot stadgad avgift
handlingens avskrivande.

9 §•

Örn inskrivningsdomarens beslut eller annan i inskrivningsärende vidtagen
åtgärd meddelas besked genom bevis, som tecknas å den till grund för ansökningen
åberopade handlingen. Beviset skall innehålla uppgift å det rum i
fastighets-, tomträtts- eller vattenfallsrättsboken, vari inskrivningen verkställts.

Innefattar beslutet---för beslutet.

Då lagfart eller inskrivning av tomträtt, vattenfallsrätt eller fång till sådan
rätt beviljas, meddelas tillika särskilt bevis enligt vad därom är stadgat.

15 §.

Bifalles ansökan i inskrivningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning
gjord i fastighets-, tomträtts- eller vattenfallsrättsboken. Bifalles ej ansökningen,
skall i boken ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen

Kungl. Majlis proposition nr 85.

3

avslagits eller förklarats vilande eller att ärendet uppskjutits; anteckning örn
skälen för beslutet upptages i akten.

Sker anmälan om förhållande, som efter vad i lag eller författning är stadgat
skall antecknas i lagfarts-, intecknings- eller tomträttsprotokollet, varde
inskrivning därom gjord i boken.

17 §.

Vad i särskilda författningar finnes stadgat örn insändande till hovrätt av
lagfarts-, intecknings- och tomträttsprotokoll skall äga motsvarande tillämpning
i fråga örn dagboken jämte handling varom i 7 § är sagt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Genom denna lag upphävas 15 § och 16 § sista stycket lagen den 14 juni
1907 örn inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fäng till sadan
rätt ävensom 21 § och 22 § sista stycket lagen samma dag om inteckning i
tomträtt och vattenfallsrätt liksom ock de eljest i lag eller författning meddelade
stadganden, som ersatts genom bestämmelser i denna lag.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16 s. 1)

angående förlagsinteckning.

Härigenom förordnas, att 2, 3, 4, 8 a, 9, 12, 13 och 14 §§ förordningen den
13 april 1883 angående förlagsinteckning1 skola erhålla följande ändrade lydelse
:

2 §•

Ärende angående förlagsinteckning upptages, då rörelsen drives i stad där
rådstuvurätt finnes, av inskrivningsdomaren därstädes och, då rörelsen drives
å landet eller i stad som i judiciellt avseende är förenad med landsbygd, av
inskrivningsdomaren i den stad där länsstyrelsen har sitt säte.

3 §.

Då förlagsinteckning sökes, skall den handling på grund varav inteckning
äskas ingivas i huvudskrift samt vara åtföljd dels av intyg av magistrat eller
landsfiskal, att förlagstagaren utövar den uppgivna rörelsen samt att denna
är av den art och drives i den omfattning som i 1 § sägs, dels ock, där enligt
särskilda författningar anmälan hos ämbetsmyndighct eller tillstånd av sådan

1 Senaste lydelse av 3, 4, 9, 13 och 14 §§ se SFS 1932: 172; 8 a § tillagd se SFS 1934: 258.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

myndighet fordras för rörelsens drivande, av bevis att anmälan skett eller tillstånd
meddelats.

4 §.

År utfästelsen ej så upprättad som i 1 § sägs, eller har sökanden ej iakttagit
vad enligt 3 § åligger honom, varde ansökningen avslagen.

8a§.

Vill någon att i den bok varom förmäles i 12 § skall antecknas att han
innehar inteckningshandling, uppvise handlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren;
och gore denne i boken anteckning om innehavet samt åteckne
handlingen bevis om åtgärden.

Uppvisande varom nu är sagt må ock ske inför annan inskrivningsdomare
vid rådstuvurätt. Denne skall, då sådant sker, å handlingen teckna bevis
örn uppvisandet och ändamålet därmed ävensom därom utfärda särskilt bevis;
sedan ingive inteckningshavaren för anteckningens verkställande sistnämnda
bevis till den inskrivningsdomare som i första stycket avses.

9 §.

Vill någon låta förlagsinteckning helt eller för visst belopp dödas eller låta
inteckning under annan nedsättas, skall inteckningshandlingen i huvudskrift
uppvisas för inskrivningsdomaren.

Inteckning må ej sättas efter annan, med mindre den tillika sättes att gälla
efter den eller de inteckningar, vilka äga lika eller bättre rätt än denna.

12 §.

Ärende angående förlagsinteckning må upptagas allenast å inskrivningsdag.

Bifalles ansökan i inteckningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning
gjord i en särskild för ändamålet inrättad bok. Bifalles ej ansökningen, skall
i boken ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen avslagits eller
att ärendet uppskjutits.

Bevis örn inskrivningen skall tecknas å den i ärendet företedda handlingen.
Har ansökan ej bifallits, skall tillika sökanden eller hans ombud genast i rekommenderat
brev underrättas om skälen för beslutet.

Handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter.

13 §.

över inskrivningsdomarens beslut enligt denna lag må klagan föras hos hovrätten.

Har beslut varigenom ansökan örn förlagsinteckning helt eller delvis avslagits
blivit till följd av besvär ändrat, vare sökanden pliktig att inom tre månader
från det utslaget örn ändringen vunnit laga kraft förete detsamma hos
inskrivningsdomaren, vid äventyr att i annat fall den inteckning, som på
grund av utslaget beviljas, gäller såsom vore den sökt först å den dag utslaget
företes för inskrivningsdomaren.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

14 §.

Närmare föreskrifter om boken över förlagsinteckningar samt angående tilllämpningen
i övrigt av vad om förlagsinteckning är stadgat meddelas av
Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1)

om inteckning i fartyg.

Härigenom förordnas, att 3, 4, 7, 8, 10—12, 17 a, 18, 19 samt 29—35 §§ lagen
den 10 maj 1901 örn inteckning i fartyg1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives, samt att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad
40 §, av nedan angivna lydelse:

3 §.

Ärenden angående inteckning i fartyg upptagas av den inskrivningsdomare
vid Stockholms rådstuvurätt som därtill är utsedd.

över inteckningar i fartyg skall föras särskild inteckningsbok.

4 §•

Då inteckning sökes, skall fordringshandlingen i huvudskrift ingivas till
inskrivningsdomaren.

Första gången---särskilt stadgat.

7 §.

Sökes inteckning och är ej ansökningen grundad på medgivande av den
som, enligt vad fartygsregistret utvisar, byggt fartyget, skall i ärendet styrkas,
att från honom äganderätten övergått till den som medgivit inteckningen.
Vad sålunda är stadgat åge dock ej tillämpning, där fartyget varit i utländsk
ägo eller blivit i registret infört före den 1 januari 1902, utan skall
i ty fall, så framt ej eljest laga hinder möter, inteckning beviljas, där den
som medgivit inteckningen antingen blivit vid fartygets införande i registret
antecknad såsom ägare eller bevisligen härleder sin rätt från den först inskrivne
ägaren.

Har fartyget---hinder möter.

Ej må —--till fartyg.

1 Senaste lydelse av 4 § se SFS 1920:186, av 10 och 29 §§ se SFS 1921: 242, av 31 § se SFS
1933:257 och av 33 § se SFS 1931:88; 17 a § tillagd se SFS 1934: 257.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

8 §.

Varder inför inskrivningsdomaren upplyst, att klander å den av sökanden
uppgivne fartygsägarens åtkomst blivit vid domstol anhängiggjort, och visas
ej att det klander är genom laga kraft ägande beslut ogillat, varde ansökningen
avslagen.

10 §.

Är, när---ansökningen avslås.

Är på grund av ansökning som nu sagts inteckning meddelad, vare den
utan verkan; och varde, när förhållandet styrkes, anteckning därom gjord i inteckningsboken.

11 §.

Finnes ej ansökan om inteckning böra genast avslås, anskaffe inskrivningsdomaren,
innan yttrande över ansökningen meddelas, från den myndighet som
förer fartygsregistret avskrift av vad däri finnes infört örn det fartyg ansökningen
avser.

12 §.

Då inteckning blivit beviljad, teckne inskrivningsdomaren bevis därom å
fordringshandlingen.

17 a §.

Vill någon att i inteekningsboken skall antecknas att han innebar inteckningsbandling,
uppvise handlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren; och
gore denne i boken anteckning örn innehavet samt åteckne handlingen bevis örn
åtgärden.

Uppvisande varom nu är sagt må ock ske inför annan inskrivningsdomare.
Denne skall, då sådant sker, å handlingen teckna bevis örn uppvisandet och
ändamålet därmed ävensom därom utfärda särskilt bevis; sedan ingive inteckningshavaren
för anteckningens verkställande sistnämnda bevis till den inskrivningsdomare
som i första stycket avses.

18 §.

Vill någon låta inteckning helt och hållet eller för visst belopp dödas, uppvise
fordringshandlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren; och varde
bevis örn dödandet tecknat å handlingen.

Vill någon — -— — är sagt.

19 §.

Är helt fartyg sålt efter utmätning eller eljest i den ordning som örn utmätt
fartyg finnes stadgad, vare, sedan köpeskillingen blivit emellan borgenärerna
fördelad, inteckning för fordran, som antingen alldeles icke eller endast
till någon del kunnat av köpeskillingen gäldas, utan verkan. Sådan inteckning
varde, ändå att inteckningshandlingen ej i huvudskrift företes, dödad,
där ny ägare av fartyget eller lott däri, sedan försäljningen vunnit laga

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

7

kraft, det äskar och till inskrivningsdomaren ingiver bevis om de inteckningar,
som vid fartygets försäljning däri funnos, så ock handling, som visar köpeskillingens
fördelning, samt intyg att fördelningen blivit godkänd eller vunnit
laga kraft.

29 §.

Då utmätning skett av fartyg som blivit i fartygsregistret infört, eller
jämlikt 71 § konkurslagen äskats att intecknat fartyg må utmätningsvis säljas,
skall, sedan i enlighet med 85 § utsökningslagen bevis härom inkommit
till inskrivningsdomaren, å nästa inskrivningsdag göras anteckning örn förhållandet
i inteckningsboken. Visas att utmätningen upphävts eller att frågan
örn fartygets försäljning eljest förfallit, varde ock sådant i boken antecknat.

Har vid försäljning av fartyg i den ordning utsökningslagen bestämmer
fordran, som är i fartyget intecknad, kunnat till fullo gäldas av köpeskillingen,
skall anmärkning därom göras i inteckningsboken, där ny ägare, sedan
försäljningen vunnit laga kraft, det äskar och till inskrivningsdomaren ingiver
bevis örn de inteckningar som vid fartygets försäljning däri funnos, så ock
handling, som visar köpeskillingens fördelning, samt intyg att fördelningen
blivit godkänd eller vunnit laga kraft.

30 §.

Inkommer till inskrivningsdomaren handling, som utvisar att fartyg i den
ordning sjölagen stadgar förklarats icke vara istandsättligt, och är fartyget
för gäld intecknat, skall å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet
i inteckningsboken.

31 §.

Handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter.

Har i inteckningsärende sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgivit
förklaring av betydelse för ärendets prövning, eller har särskild utredning i
ärendet funnits nödig, skall vad därutinnan antecknats upptagas i akten och
bestyrkas av inskrivningsdomaren.

Bifalles ansökan i inteckningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning
gjord i inteckningsboken. Bifalles ej ansökningen, skall i inteckningsboken
ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen avslagits eller att ärendet
uppskjutits; anteckning örn skälen för beslutet upptages i akten.

32 §.

Innefattar inskrivningsdomarens beslut att ansökan ej bifallits, skall sökanden
eller hans ombud genast i rekommenderat brev underrättas örn skälen för
beslutet; och skall tillika den i ärendet företedda handlingen förses med bevis
om beslutet.

33 §.

Ärende angående inteckning i fartyg må upptagas allenast å inskrivningsdag.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

34 §.

över inskrivningsdomarens beslut enligt denna lag må klagan föras hos hovrätten.

35 §.

Har beslut, varigenom ansökan örn intecknings beviljande helt och hållet
eller till någon del avslagits, blivit till följd av besvär ändrat, vare sökanden
pliktig att inom tre månader från det utslaget örn ändringen vunnit laga kraft
förete detsamma hos inskrivningsdomaren, vid äventyr att i annat fall den inteckning,
som pa grund av utslaget beviljas, gäller så som vore den sökt först
a den dag utslaget företes för inskrivningsdomaren.

40 §.

Närmare föreskrifter örn inteckningsboken samt angående tillämpningen i
övrigt av denna dag meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 (nr 42
s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och

andra ärenden.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 angående
särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden1 skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §-

Där ej förordnande meddelats örn inrättande av akter för tillvaratagande av
handlingar och utredning i inskrivningsärenden, skall av inskrivningsdomaren
förås följande protokoll, nämligen: ett över lagfarter å fång till fast egendom
(lagfartsprotokoll); ett över inteckningar i sådan egendom (inteckningsprotokoll);
ä,vensom ett över inskrivningar av tomträtt samt av fång till sådan rätt,
inteckningar ^i tomträtt, inskrivningar av vattenfallsrätt samt av fång till
sadan rätt, så ock över inteckningar i vattenfallsrätt (tomträttsprotokoll).

. över följande ärenden skola vid underrätt föras särskilda protokoll, nämligen:
ett över ärenden angående förmynderskap och godmanskap (förmynderskap
sprotokoll) ; ett över äktenskapsförord (äktenskapsförordsprotokoll); samt
ett över bouppteckningar, testamenten som vid domstolen bevakas, åtgärder
1 Senaste lydelse ay 1 § se SFS 1933:328 och av 2 § se SFS 1924:334.

Kungl. Majlis proposition nr 85.

9

som avses i 9 kap. lagen örn arv och 8 kap. lagen om testamente, förordnande
eller entledigande av god man, varom förmäles i lagen örn allmänna arvsfonden,
samt avhandlingar örn lösöreköp (bouppteckningsprotokoll).

För varje---den döde.

Har någotdera----protokollet anmärkt.

2 §.

De i 1 § första stycket nämnda protokoll skola insändas till hovrätten, å
landet av domaren för varje halvår inom tre månader efter utgången därav, och
i stad av inskrivningsdomaren för varje månad inom utgången av nästa månad
därefter. Protokoll varom förmäles i 1 § andra stycket skola insändas till
hovrätten, å landet av den som hållit tingssammanträde vid vilket sådant
protokoll förts inom tre månader från tingets avslutande, och i stad av rådstuvurätten
för varje månad inom utgången av nästa månad därefter. I det
exemplar av förmynderskapsprotokollet som insändes till hovrätten skola endast
införas ärenden som angå inskrivning av förmynderskap eller godmanskap,
anteckning att förmynderskap innehaves av den, som på grund av lag
är förmyndare, eller förordnande eller entledigande av förmyndare eller god
man, samt ärenden vilka röra tillstånd till åtgärd beträffande fast egendom.

Försummas skyldigheten —---föreläggandet fortfarit.

Är i —--är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 85 § utsökningslagen1 skall i nedan angivna del
erhålla följande ändrade lydelse:

85 §.

Då fast---det tillkänna.

Då fast--— utmätningen skett.

Utmätes fartyg som blivit i fartygsregistret infört, åligger utmätningsmannen
att ofördröjligen till den myndighet, som handlägger ärenden angående
inteckning i fartyg, insända bevis örn utmätningen med angivande av fartygets
registreringsnummer. Sker utmätning av fartygslott, insände utmätningsmannen
ofördröjligen bevis därom till den myndighet som förer fartygs -

1 Senaste lydelse se SFS 1921:301.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

registret; och varde i det bevis intagna de uppgifter, som för fartygets säkra
urskiljande erfordras.

Myndighet, vilken---är sagt.

Sker utmätning---till kommerskollegium.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse ar 21 § konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 21 § konkurslagen skall i nedan angivna del erhålla
följande ändrade lydelse:

21 §.

Konkursdomaren skall---—-i konkurs.

Avträdes ämbets- eller — — — närmaste förman.

Utvisar den i anledning av konkursen upprättade bouppteckningen att fast
egendom finnes i boet, skall så snart ske kan å inskrivningsdag örn konkursen
göras anteckning i inteckningsprotokollet samt i intecknings- eller
fastighetsboken. Ligger egendomen inom annan rätts domvärjo, skall för verkställande
av sådan anteckning konkursdomaren ofördröjligen till inskrivningsdomaren
i den ort där egendomen ligger insända bevis örn konkursen jämte utdrag
ur bouppteckningen. Hör till boet fartyg som blivit infört i fartygsregistret,
skall anmälan örn konkursen med angivande av fartygets registreringsnummer
ofördröjligen göras till den myndighet som handlägger ärenden
angående inteckning i fartyg; och varde å den inskrivningsdag, då det först
kan ske, anteckning örn konkursen gjord i inteckningsboken för fartyg. Hör
till boet lott i fartyg, skall anmälan örn konkursen ofördröjligen avsändas till
den myndighet som för fartygsregistret; och varde i anmälningen intagna de
uppgifter som erfordras för fartygets säkra urskiljande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 22 juni 1920 (nr 474) med
vissa bestämmelser örn registrering av elektriska anläggningar samt
örn rätt till elektrisk kraft m. m.

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser
örn registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft
m. m. skall erhålla följande ändrade lydelse:

9 §.

Inteckningshandling varom i 8 § andra eller fjärde stycket föTmäles må, i
stället för att ingivas till kommerskollegium, företes för inskrivningsdomare.
Denne läte, då sådant sker, i sitt inteckningsprotokoll korteligen intaga, vad
handlingen innehåller med dag och årtal då den utgavs, av vilken rätt eller inskrivningsdomare
inteckningen är beviljad, när och under vilken paragraf i
protokollet det skedde, och när inteckningen förnyades, nedsattes eller annorledes
förändrades örn det skett, samt, då fråga är örn inteckning för annat än
fordran, allt vad av de i ärendet företedda handlingar kan inhämtas örn vem
rättigheten tillhör; teckne ock bevis å handlingen, att den varit företedd för
vinnande av registrering av understation eller för upphävande av registrering
av ledning eller dylik station. Sedan ingives protokollet däröver till kommerskollegium;
och vare detta så gillt, som örn handlingen där blivit företedd.

I fråga örn förlagsinteckning gälle i tillämpliga delar vad i första stycket
stadgas, dock att inteckningshandlingen alltid skall företes för inskrivningsdomare
vid rådhusrätt och föreskrivna uppgifter intagas i särskilt bevis som
utfärdas av inskrivningsdomaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 december 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler fråga om förenkling
av inskrivningsförfarandet i tomträtts- och vattenfallsrättsärenden samt
ärenden angående förlag sinteckning och inteckning i fartyg samt anför:

»Inskrivningsförfarandet i tomträtts- och vattenfallsrättsärenden samt ärenden
angående förlagsinteekning och inteckning i fartyg är för närvarande reglerat
genom bestämmelser i lagen den 14 juni 1907 örn inskrivning av tomträtt
och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt, lagen samma dag örn inteckning
i tomträtt och vattenfallsrätt, förordningen den 13 april 1883 angående
förlagsinteekning samt lagen den 10 maj 1901 örn inteckning i fartyg.
Dessa bestämmelser innefatta bland annat att ärendena skola upptagas och
prövas av rätten, varvid är att märka att ärenden angående förlagsinteekning
handläggas allenast vid rådhusrätt och ärenden angående fartygsinteckning
allenast vid Stockholms rådhusrätt. Ärenden av nämnda slag må i stad upptagas
endast a mandag eller, örn helgdag då inträffar, nästa söckendag därefter.
Tomträtts- och vattenfallsrättsärenden upptagas å landet såsom regel endast å
allmänna tingssammanträden; dock kunna dylika ärenden förekomma jämväl å
sådana tingssammanträden med tremansnämnd, som jämlikt lagen den 7 maj
1918 örn särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och
ärenden kunna hallas i tingslag, där Kungl. Maj :t med hänsyn till ortsförhållandena
så prövar nödigt.

Vid rätten antecknas ärendena i kronologisk följd i särskilda protokoll.
Förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda protokoll över lagfarter,
inteckningar och andra ärenden föreskriver bland annat förandet av ett tomträttsprotokoll
— vari även vattenfallsrättsärenden skola antecknas — samt
vad rådhusrätt angår ett protokoll över förlagsinteckningar och, vid Stockholms
rådhusrätt, därjämte ett protokoll över inteckningar i fartyg. Vad protokolleringen
skall omfatta i varje särskilt ärende är delvis reglerat genom lagbestämmelser.
Sålunda skall jämlikt 1 § lagen örn inskrivning av tomträtt och

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

13

vattenfallsrätt m. m. i protokollet intagas den handling, vari rättigheten upplåtits
— en föreskrift som har sina motsvarigheter i övriga inskrivningsförfattningar.
Protokolleringens omfattning och beskaffenhet lärer emellertid
till stor del vara beroende på praxis. Protokollet återgiver ansökningen och
det i anledning därav meddelade beslutet och innehåller merendels även en
uppteckning av vissa fakta, som varit av betydelse för beslutet. I nyssnämnda
förordning av år 1875 finnas vissa detaljföreskrifter rörande kantanteckningar.

Vid sidan av protokollen och i överensstämmelse med dessa föras särskilda
böcker: tomträttsbok, vattenfallsrättsbok, bok över förlagsinteckningar samt
inteckningsbok för fartyg. Dessa böckers anordning — som närmare fastslagits
genom administrativa föreskrifter — är något växlande, vilket främst
torde bero på den olika beskaffenheten av de särskilda slagen av ärenden.
Samtliga böcker äro emellertid så inrättade, att de kunna tjäna som register
till protokollen. Då böckerna endast återgiva vad som antecknats
i protokollen, ha de icke något vitsord gentemot dessa. Beträffande
tomträttsbok och vattenfallsrättsbok föreligger skyldighet för häradshövdingen
eller, vad stad angår, inskrivningsdomaren, att utföra sådan granskning
av införingarna som omförmäles i kungörelsen den 13 februari 1925 med
vissa föreskrifter rörande utfärdande av gravationsbevis. Den som utfärdar
gravationsbevis rörande tomträtt eller vattenfallsrätt är enligt samma kungörelse
befriad från skyldigheten att genomgå tomträttsprotokollet, såvitt angår
tiden före granskningens avslutande.

I fråga örn det sätt, varpå inskrivningssökanden erhåller besked örn rättens
beslut, gäller att i varje ärende utfärdas särskilda expeditioner, vilka sökanden
är skyldig att utlösa. Huvudexpeditionen utgöres av utdrag av protokollet.
När inskrivning av tomträtt eller vattenfallsrätt beviljas, meddelas därjämte
särskilt bevis (tomträttsbevis respektive vattenfallsrättsbevis). En annan expedition,
som förekommer i alla ärenden utom förlagsinteckningsärenden, är
en avskrift av den i boken gjorda införingen. Denna avskrift tecknas å tomträttsbeviset
(vattenfallsrättsbeviset) eller, där sådant ej förekommer, å det i
ärendet utfärdade protokollsutdraget. En genomgående regel är slutligen att
den handling, varå ansökningen grundas, skall förses med bevis örn det meddelade
beslutet.

Enligt bestämmelser i förutnämnda 1875 års förordning skola protokollen
renoveras. Det renoverade exemplaret skall inom viss tid översändas till hovrätten
för att därstädes förvaras. Detta exemplar ligger jämväl till grund
för den av advokatfiskalen i hovrätten verkställda granskningen av handlingarnas
stämpelbeläggning. Erforderliga uppgifter för stämpelns beräknande
finnas antecknade å brädden till protokollet.

Det inskrivningssystem för vilket nu redogjorts är i det stora hela likartat
med det, som tidigare tillämpats i ärenden angående lagfart eller inteckning i
fast egendom, men skiljer sig väsentligt från det som numera förekommer i
dessa ärenden. Enligt lagen den 3 juni 1932 med särskilda bestämmelser om
handläggning av inskrivningsärenden skola ärenden angående lagfart å fång

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

till fast egendom och inteckning i sådan egendom, så ock andra ärenden, vilka
efter vad därom är föreskrivet skola antecknas i lagfarts- eller inteckningsprotokollet,
upptagas och behandlas av inskrivningsdomaren i rättens ställe.
Dylika inskrivningsärenden må upptagas allenast å särskilda inskrivningsdagar.
Av kungörelsen den 18 november 1932 angående inskrivningsdomare
och inskrivningsdagar framgår att inskrivningsdag i rikets samtliga jurisdiktionsområden
hålles en gång i veckan. Inskrivningsdagen har förlagts till
onsdagen, med undantag för vissa norrländska domsagor, där inskrivningsdag
i stället hålles på fredagen.

Genom berörda lagstiftning — inskrivningsreformen — ha även vidtagits
ändrade anordningar i avseende å protokollering, bokföring och expeditionssätt.
över ärendena föres ett särskilt diarium, den s. k. dagboken, varom
närmare bestämmelser meddelats i kungörelsen den 18 november 1932 angående
dagbok över inskrivningsärenden. Beträffande återgivandet i protokollet
av åberopade handlingar har den förenklingen vidtagits, att de rättssökande
själva få ingiva avskrifter, vilka kunna insättas i protokollet såsom bilagor.
Med ändringarna i expeditionssättet har åsyftats, att jämväl själva protokolleringen
skulle bliva enklare än vad tidigare varit fallet.

Inskrivningsreformen innefattade även möjlighet till protokollets borttagande
och ersättande med s. k. aktsystem. Beträffande domsaga eller stad,
där det med hänsyn till fastighetsförhållandena eller andra omständigheter
prövas lämpligen kunna ske, äger nämligen Kungl. Majit, efter häradshövdingens
eller rådhusrättens hörande, förordna om inrättande av akter för
tillvaratagande av handlingar och utredning i inskrivningsärenden. Akterna
inrättas antingen för de särskilda fastigheterna (realaktsystem) eller ock för
de särskilda ärendena efter deras nummerföljd i dagboken (kronologiskt aktsystem).
Vid aktsystem verkställes inskrivningen i fastighetsboken utan förmedling
av protokoll. Bifalles ej ansökningen, innefattar inskrivningen allenast
att ansökningen avslagits eller förklarats vilande eller att ärendet uppskjutits;
anteckning örn skälen för beslutet upptages i akten. Förordnande örn
införande av aktsystem har hittills meddelats för städerna Stockholm, Malmö,
Västerås och Eskilstuna samt ett tiotal domsagor.

Beträffande expeditionssättet medförde inskrivningsreformen den förenklingen,
att protokollsutdrag — bortsett från vissa ärenden angående uppvisande
av inteckningshandling — ej längre utfärdas annat än på särskild begäran.
Jämväl de särskilda utdrag av fastighetsboken, som tidigare skolat utfärdas
i varje ärende, äro numera borttagna. Om inskrivningsdomarens beslut eller
annan i inskrivningsärende vidtagen åtgärd meddelas besked genom bevis, som
tecknas å den till grund för ansökningen åberopade handlingen. Innefattar beslutet
att ansökan ej bifallits, skall sökanden eller hans ombud genast i rekommenderat
brev underrättas örn skälen för beslutet. Då lagfart beviljas, meddelas
utöver beviset å handlingen ett särskilt lagfartsbevis.

I den mån aktsystem förekommer tillämpas även vid renovationen en i vissa
hänseenden ny ordning. Vad i särskilda författningar finnes stadgat om insändande
till hovrätt av lagfarts- och inteckningsprotokoll äger här motsva -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

15

rande tillämpning beträffande dagboken jämte handling, på grund av vilken
lagfart eller inteckning sökts. Erforderliga uppgifter för stämpelns beräknande
skola vid aktsystem antecknas i dagboken.

Slutligen torde här få nämnas, att det inskrivningsförfarande, som förekommer
enligt lagen den 3 juni 1932 örn inteckning i jordbruksinventarier, anordnats
på ett sätt som nära ansluter sig till de regler nyss återgivits. En olikhet
är att handlingar i ärenden enligt nämnda lag alltid sammanföras i akter
och att sålunda något protokoll ej förekommer.

X skrivelse till Kungl. Maj :t den 8 februari 1935 har Stochholms mugistrot
hemställt örn införande av lagbestämmelser av sådant innehåll, att tomträttsoch
vattenfallsrättsärenden samt ärenden angående förlagsinteckning och inteckning
i fartyg komme att behandlas i enahanda ordning som föreskrives i lagen
med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden. Till
stöd för denna hemställan har magistraten åberopat en av två ledamöter av inskrivningsavdelningen
vid Stockholms rådhusrätt ingiven skrift av huvudsakligen
följande innehåll:

Det ur principiell synpunkt oegentliga i att den nya lagstiftningen rörande
inskrivningsväsendet ej ägde tillämpning a tomträttsärenden samt ärenden angående
förlagsinteckning och inteckning i fartyg lage i alltför öppen dag för
att behöva närmare framhållas. Emellertid förhölle det sig oemotsägligt så,
att den rådande dualismen i sättet för behandlingen av å ena sidan fastighetsärenden
och å andra sidan sådana ärenden som nyss nämnts även ur praktisk
synpunkt medförde betydande olägenheter. På de två inskrivningsrotlar, sorn
förestodes av de båda ledamöterna, handlades de inkommande ^ärendena icke,
såsom praktiska skäl bjöde, på en och samma veckodag utan pa tva olika dagar.
Under det att fastighetsärendena behandlades å inskrivningsdagen med
tillämpning av den nya, smidiga och i alla avseenden ändamålsenliga inskrivningsmetoden
och toge — bortsett från den kvinnliga arbetskraften allenast
vederbörande inskrivningsdomares arbete i anspråk, handlade rådhusrätten pa
måndagen ärenden rörande tomträtt, förlagsinteckning och inteckning i fartyg,
varpå i fråga örn dessa ärenden vidtoge den tidsödande proceduren med uppsättande
av konceptprotokoll och protokollets utskrivande. Antalet ärenden,
med vilka rådhusrätten sålunda hade att taga befattning, torde i genomsnitt
uppgå till 70 varje föredragningsdag. Det måste på det kraftigaste framhållas,
att arbetet med sistnämnda ärenden på ett högst olyckligt sätt så att
säga skure sig med arbetet med ärendena från inskrivningsdagen. Dualismen
föranledde en avsevärd och hindersam splittring i domstolens verksamhet och
medförde icke någon som helst fördel för den rättssökande allmänheten. Då
liknande erfarenheter säkerligen gjorts vid andra domstolar, som i större omfattning
hade att handlägga tomträttsärenden och ärenden angående förlagsinteckning,
och väl knappast något hållbart skäl kunde anföras för bibehållandet
av den nuvarande ordningen i fråga örn dessa slag av ärenden liksom
ock beträffande ärenden angående fartygsinteckning, vore det synnerligen
angeläget att ifrågavarande inkonsekvens i lagstiftningen snarast möjligt undanröjdes.

Med anledning av nämnda hemställan har inom justitiedepartementet upprättats
en promemoria med lagförslag avseende ändringar i lagen med särskilda
bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden, förordningen

16

Kungl. May.ts proposition nr 85.

Departe ments chefen.

angående förlagsinteckning och lagen om inteckning i fartyg ävensom i förordningen
angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra
ärenden samt i 85 § utsökningslagen. Dessa lagförslag innebära i stort sett
att den förenkling av inskrivningsförfarandet, som genom 1932 års inskrivningsreform
vidtagits beträffande ärenden angående lagfart samt ärenden angående
inteckning i fast egendom, göres tillämplig jämväl beträffande tomträtts-
och vattenfallsrättsärenden samt ärenden angående förlagsinteckning och
inteckning i fartyg.

över sagda promemoria med därvid fogade lagförslag ha efter remiss yttranden
avgivits av hovrätterna och radhusrätterna samt av domhavandena i
Södra Roslags och i Flundre, Väne och Bjärke härads domsaga. Jämväl styrelsen
för föreningen Sveriges häradshövdingar och styrelsen för föreningen
Sveriges stadsdomare ha, sedan tillfälle därtill beretts, inkommit med utlåtanden.

Den föreslagna anordningen har härvid lämnats utan erinran eller i princip
tillstyrkts av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna. För vissa
detaljanmärkningar och särskilda önskemål torde få redogöras i den följande
framställningen.

Det torde få erinras, att i det sakkunnigbetänkande som ligger till grund
för 1932 års inskrivningsreform i princip förordats, att de ändringar i inskrivningsförfarandet
som föreslagits beträffande lagfarts- och inteckningsärendena
— den ojämförligt viktigaste gruppen — skulle vidtagas även i avseende
å övriga grupper av inskrivningsärenden. Att detta icke iakttagits
vid inskrivningsreformens slutliga genomförande eller vid den revision av förlagsinteckningsförordningen,
som under år 1932 kommit till stånd, lärer icke
bero på något avvisande av nämnda principiella uttalande. Förhållandet torde
snarast ha sin förklaring däri, att man icke velat fördröja de då aktuella
reformfrågornas lösning genom en jämförelsevis vittutseende lagrevision på
områden, där en förenkling av inskrivningsförfarandet — med hänsyn till
ärendenas relativa fåtalighet och deras obefintlighet vid flertalet domstolar —
kunde synas i och för sig vara mindre angelägen. Något reellt skäl, varför
tomträtts- och vattenfallsrättsärenden, förlagsmteckningar och fartygsinteckningar
icke borde handläggas i de enklare former som gälla för lagfarter
och fastighetsinteckningar, torde svårligen kunna påvisas.

Av utredningen Damgar också att den olika behandlingen av de särskilda
grupperna av inskrivningsärenden medför vissa praktiska olägenheter. Särskilt
gäller detta vid Stockholms rådhusrätt, ett förhållande som väsentligen beror
därpa att tomträttsärendena där äro ovanligt talrika och att rådhusrätten utgör
enda forum för fartygsinteckning. Men även vid andra rådhusrätter ha olägenheter
yppat sig. Jämväl ur synpunkten av enhetlighet och formell reda
i de särskilda inskrivningsförfattningarna måste en lagändring anses önskvärd.
Icke blott för de myndigheter som handlägga inskrivningsärenden utan även
för allmänheten torde den omförmälda olikheten i inskrivningsärendenas behandling
te sig mindre ändamålsenlig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8b.

17

Beträffande det lagtekniska genomförandet av den åsyftade förenklingen synes
anledning föreligga att göra viss skillnad mellan tomträtts- och vattenfallsrättsärenden,
å ena, samt ärenden angående förlagsinteckning och fartygsinteckning,
å andra sidan. Lagarna örn inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt
m. m. samt örn inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt tillhöra jordabalkens
område. Det torde få antagas att vid den revision av jordabalken,
varom utredning numera pågår, lagstiftningen rörande tomträtt och vattenfallsrätt
kommer att bliva föremål för bearbetning och att dessa institut komma
att närmare sammanföras med lagfarts- och inteckningsinstituten, därvid troligen
reglerna om själva inskrivningsförfarandet till stor del bliva gemensamma
för samtliga institut. Vid sådant förhållande lärer det vara motiverat,
att ifrågavarande omläggning av förfarandet genomföres i enahanda ordning
som tillämpats vid 1932 års inskrivningsreform eller sålunda genom en lag
av provisorisk karaktär. Härvidlag synes emellertid målet lättast kunna nås
därigenom, att inskrivningslagen utvidgas till att omfatta även tomträtts- och
vattenfallsrättsärenden. Vad åter angår förlagsinteckningar och fartygsinteckningar
ställa sig förhållandena annorlunda. En omläggning av inskrivningsförfarandet
synes för dessa instituts vidkommande påkalla en formlig revidering
av bestämmelserna i förlagsinteckningsförordningen och fartygsinteckningslagen.
Av reformen torde slutligen föranledas vissa ändringar i 1875
års förordning angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och
andra ärenden ävensom viss formell jämkning av 85 § utsökningslagen och
21 § konkurslagen.

Enligt ovan angivna grunder ha i huvudsaklig överensstämmelse med de remitterade
lagförslagen inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170) med särskilda
bestämmelser örn handläggning av inskrivning sår enden, lag örn ändring i
vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16 s. 1) angående förlagsinteckning,
lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901 (nr
26 s. 1) om inteckning i fartyg, lag örn ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen
den 16 juni 1875 (nr 52 s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter,
inteckningar och andra ärenden, lag om ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen
samt lag örn ändrad lydelse av 21 § konkurslagen. Om den närmare
innebörden och utformningen av dessa lagförslag torde följande få
nämnas.

Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932

i, med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden.

Den föreslagna ändringen i 1 § innebär att inskrivningslagen göres tillämplig
jämväl på tomträtts- och vattenfallsrättsärenden. Dessa ärenden skola sålunda
handläggas av inskrivningsdomaren samt upptagas å inskrivningsdagarna.
Ärendena skola antecknas i dagbok. Skyldighet ålägges de rättssökande
att ingiva avskrifter av den till grund för ansökningen åberopade
handlingen. Vidare öppnas möjlighet till tomträttsprotokollets borttagande
och ersättande med aktsystem under samma förutsättningar som gälla för lag Bihang

till riksdagens protokoll 198G. 1 sami. Nr 85. 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

farts- och inteckningsärenden. Beslutet skall expedieras genom bevis å företedd
handling. Örn ansökningen ej bifallits, skall sökanden eller hans ombud
genast i rekommenderat brev underrättas örn skälen för beslutet.

Genomförandet av dessa anordningar beträffande tomträtts- och vattenfallsrättsärenden
har föranlett vissa formella jämkningar i 7, 9, 15 och 17 §§. Delvis
bero dessa jämkningar därpå, att i tomträtts- eller vattenfallsrättsärende inskrivningen
ej verkställes i fastighetsboken utan i tomträtts- respektive vattenfallsrättsboken.

I likhet med vad som iakttagits vid genomförandet av 1932 års inskrivningsreform
har i övergångsbestämmelsen synts böra upptagas en allmän föreskrift
därom, att de i lag eller författning meddelade stadganden som ersatts genom
bestämmelser i förevarande lag skola upphävas. Efter samma förebild ha
vidare de i tomträttslagarna förekommande bestämmelser, enligt vilka ärendena
skola upptagas å viss rättegångsdag respektive å lagtima ting, ansetts
böra upphävas. För borttagandet av skyldigheten att utfärda särskild avskrift
av tomträtts- och vattenfallsrättsboken ha likaledes 16 § sista stycket
lagen örn inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt m. m. samt 22 § sista
stycket lagen örn inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt funnits böra upphävas.
Vad slutligen angår avskaffandet av skyldigheten att utlösa protokollsutdrag,
lärer denna förenkling böra genomföras genom ändringar i expeditionslösenförordningen.

Förslaget till lag om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883

angående förlagsinteckning.

Med hänsyn till den nära överensstämmelse som i materiellträttsligt avseende
redan förefinnes mellan förlagsinteckning och inteckning i jordbruksinventarier,
torde det ur synpunkten av likformighet vara önskvärt, att de nya
regler, vilka föranledas av ifrågavarande omläggning av inskrivningsförfarandet,
utformas i nära anslutning till motsvarande bestämmelser i lagen örn inteckning
i jordbruksinventarier. Detta skulle innebära att protokollet över
förlagsinteckningar borttoges och ersattes med aktsystem. Mot en sådan förenkling
synas några allvarligare betänkligheter icke behöva resas. Då ifrågavarande
ärenden uteslutande handläggas vid rådhusrätterna, lära personalförhållandena
knappast erbjuda någon svårighet för aktsystemets genomförande.
Något hinder synes ej heller möta med hänsyn till förlagsinteckningsböckernas
anordning. Väl har i kungörelsen den 22 juni 1932 med föreskrifter angående
tillämpningen av förlagsinteckningsförordningen lämnats tillstånd för
rådhusrätt, där bok över förlagsinteckningar redan tidigare funnits upplagd
i huvudsaklig överensstämmelse med det vid kungörelsen fogade formuläret,
att fortfarande använda sådan bok. Emellertid saknas anledning antaga, att
de mindre avvikelser som sålunda kunna tänkas förekomma skola i nämnvärd
mån inverka på möjligheten att i böckerna med vederbörlig fullständighet och
tillförlitlighet återgiva innehållet i ansökningarna och inskrivningsdomarens
beslut. Slutligen torde få erinras att ifrågavarande ärenden i allmänhet torde
ställa mindre krav på uppteckning av utredningsmaterial än vad fallet är med
inteckningsärenden rörande fast egendom.

Kungl. Majlis proposition nr 85.

19

Dessa synpunkter, vilka återgivits i den remitterade promemorian, ha i de
flesta yttranden lämnats utan erinran. Ett tiotal rådhusrätter ha dock velat
bibehålla protokollet över förlagsinteckningar. Av dessa rådhusrätter ha några
ansett att inskrivningsmyndigheten borde erhålla fri valrätt mellan protokollssystem
och aktsystem, andra däremot att inrättande av akter borde göras
beroende av Kungl. Maj :ts förordnande från fall till fall. Såsom skäl för sistnämnda
ståndpunkt har framhållits att likformighetens krav bleve bättre tillgodosedda,
örn ärenden angående förlagsinteckning i förevarande hänseende
likställdes med inskrivningsärenden rörande fast egendom. Att tillämpa samma
regler som gälla beträffande inteckning i jordbruksinventarier syntes icke
påkallat, då dylika inteckningsärenden vore sällsynta i städerna.

Vad sålunda invänts har icke synts böra föranleda avvikelse från den i promemorian
intagna ståndpunkten. Med stöd av den erfarenhet som hittills vunnits
vid tillämpning av aktsystem torde kunna förutses att detta system blir
allt vanligare även såvitt angår inskrivningsärenden rörande fast egendom.

Beträffande de särskilda paragrafer i förlagsinteckningsförordningen, vari
ändringar nu föreslås, må följande nämnas. Ändringen i 2 § innebär att ifrågavarande
ärenden ej längre skola upptagas av rätten utan av inskrivningsdomaren.
Någon ändring göres ej i principen att förlagsinteckningsärenden
uteslutande skola handläggas av städernas inskrivningsmyndigheter. Den
jämkning som vidtagits i 3 § är föranledd av ärendenas överflyttande från
rätten till inskrivningsdomaren. Uteslutandet av 4 § första stycket beror dels
på ärendenas överflyttande, dels på protokollets avskaffande. Sista stycket i
samma paragraf ersättes av den nya bestämmelse som införts i 12 § tredje
stycket. I 8 a § och 9 § lia vidtagits ändringar, varigenom dessa paragrafer
bragts till överensstämmelse med 7 a § och 8 § i lagen örn inteckning i jordbruksinventarier.
Bestämmelsen i 12 § har upphävts såsom följd av ärendenas
överflyttande till inskrivningsdomaren. I stället ha i samma paragraf införts
regler, som motsvara 11 och 12 §§ lagen örn inteckning i jordbruksinventarier.
Till 13 § har fogats ett nytt stycke av innehåll att klagan över inskrivningsdomarens
beslut må föras hos hovrätten. Dessutom har paragrafens innehåll
i övrigt, liksom ock 14 §, undergått formell jämkning.

Lagen örn inteckning i jordbruksinventarier innehåller ej särskilda stadganden
örn dagboksföring, skyldighet för de rättssökande att ingiva avskrifter,
aktsystemets närmare utformning och sättet för renovation. Dessa frågor
äro emellertid reglerade i de tillämpningsföreskrifter som ansluta sig till
lagen. Då det torde vara lämpligt att följa samma system även beträffande
förlagsinteckning, förutsattes sålunda att kungörelsen den 22 juni 1932 med
föreskrifter angående tillämpningen av förordningen angående förlagsinteckning
kompletteras med bestämmelser i hithörande ämnen.

I fråga örn renovationen ha Svea hovrätt och två rådhusrätter framhållit att
densamma -—• för vinnande av säkrare kontroll över stämpeluppbörden och bättre
skydd mot brandrisk — borde avse icke blott dagboken utan även fordringshandlingen.
Detta önskemål, som lärer vara förtjänt av att vinna beaktande,
torde få uppmärksammas vid omarbetningen av tillämpningsföreskrif -

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

terna. Därvid torde även böra övervägas, huruvida —■ på sätt Svea hovrätt
hemställt — renovationsskyldigheten i ärenden angående inteckning i jordbruksinventarier
bör i motsvarande mån utvidgas.

Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901

om inteckning i fartyg.

Förslaget innebär att ärenden angående inteckning i fartyg skola överflyttas
från rätten till inskrivningsdomaren och att protokollföringen i dessa ärenden
skall ersättas med aktsystem. Genomförandet av dessa principer har föranlett
formella jämkningar i åtskilliga paragrafer. För flertalet av dessa
torde särskild redogörelse ej behöva lämnas.

Beträffande stadgandet i 3 § första stycket torde få nämnas att i Stockholm
finnas fyra inskrivningsdomare, av vilka tre tjänstgöra envar för visst distrikt
av staden och den fjärde (registratorn) handlägger ärenden angående uppvisning
av skuldebrev för inteckningsåtgärd av annan domstol eller inskrivningsdomare
å annan ort. I Kungl. Maj :ts brev till Överståthållarämbetet den
29 december 1933, varigenom nämnda arbetsfördelning blivit bestämd, har
tillika föreskrivits att inskrivningsdomaren i första distriktet skall vara föredragande
i ärenden angående inteckning i fartyg. Genomföres den nu ifrågasatta
lagändringen, torde Kungl. Maj :t med stöd av 5 § inskrivningslagen böra
efter framställning avgöra vilken inskrivningsdomare vid Stockholms rådhusrätt
skall handlägga ärendena i fråga. Lagändringen torde även föranleda
vissa jämkningar i rådhusrättens arbetsordning.

Av formella skäl har till 3 § fogats ett nytt stycke av innehåll att särskild
inteckningsbok skall föras över inteckningar i fartyg. Denna bestämmelse
ersätter de nuvarande föreskrifterna i 31 § första och andra styckena. Det
har icke synts erforderligt att bibehålla den summariska beskrivning på bokens
uppställning och innehåll som innefattas i dessa lagrum. Den nuvarande
inteckningsboken för fartyg torde emellertid alltjämt böra föras i överensstämmelse
med de regler som tidigare meddelats i administrativ ordning, dock
med de smärre modifikationer häri som betingas av aktsystemets införande.

Bestämmelserna i 17 a § ha synts böra ändras till närmare överensstämmelse
med motsvarande regler i lagen om inteckning i jordbruksinventarier.

I fråga om aktsystemet har i 31 § upptagits den allmänna bestämmelsen att
handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter. Vidare ha i
samma paragraf införts regler motsvarande dem vilka förekomma i 14 § och
15 § första stycket inskrivningslagen. Däremot förutsättes att bestämmelser
rörande dagbok, skyldighet för de rättssökande att ingiva avskrifter, akternas
inrättande enligt s. k. realaktsystern samt renovation skola meddelas i administrativ
ordning.

I 32 § har den nuvarande bestämmelsen om avskrift av inteckningsboken
uteslutits. Då i lagen torde böra upptagas ett stadgande motsvarande 9 § andra
stycket inskrivningslagen, har detsamma synts kunna införas i 32 §.

De föreslagna bestämmelserna i 33 och 34 §§ motsvara stadganden i inskrivningslagen
och lagen örn inteckning i jordbruksinventarier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

21

Slutligen har i en ny paragraf, betecknad 40 §, intagits stadgande att närmare
föreskrifter om inteckningsboken samt angående tillämpningen i övrigt
av lagen meddelas av Konungen.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni
1875 angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra

ärenden.

Såsom redan nämnts är det avsett, att protokoll ej längre skall föras i ärenden
angående förlagsinteckning och fartygsinteckning. I följd härav lära 1 §
tredje och fjärde styckena i den s. k. småprotokollsförordningen böra upphävas.
Det har emellertid synts lämpligt att i detta sammanhang företaga sådan
revision av förordningens bestämmelser i övrigt, att förordningens lydelse
kommer att motsvara det förändrade sakläge, som inträtt genom vissa ärendens
överflyttande från rätten till inskrivningsdomaren och genom införandet
av möjligheten till protokollets ersättande med aktsystem. På grund härav
har i 1 § det nuvarande första stycket uppdelats på två särskilda stycken. I
det ena av dessa uppräknas de protokoll, vilka — såvida ej aktsystem införts
— skola föras av inskrivningsdomaren. I det andra stycket uppräknas åter de
småprotokoll, vilka alltjämt skola föras vid rätten.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 februari 1934 har styrelsen för föreningen
Sveriges häradshövdingar — enligt av föreningen erhållet uppdrag —
framhållit att, sedan lagfarts- och inteckningsärendena överflyttats från rätten
till inskrivningsdomaren, nya bestämmelser syntes erforderliga beträffande
tiden för insändande av renoverade exemplar av protokollen eller av dagboken
jämte bilagor till hovrätten. Styrelsen har i sådant avseende föreslagit, att
insändandet skulle ske halvårsvis, inom tre månader från utgången av varje
halvår.

Med anledning härav har den nuvarande bestämmelsen i 2 §, enligt vilken
renovation av småprotokoll å landet skall ombesörjas av den som hållit ting
eller tingssammanträde, vid vilket sådant protokoll förts, inom tre månader
från tingets avslutande, synts böra undergå jämkning, såvitt angår de protokoll
vilka skola föras av inskrivningsdomaren. Tiden för renovationens insändande
har sålunda blivit bestämd i överensstämmelse med nyssnämnda yrkande.
Därvid har tillika den ändringen synts kunna vidtagas, att ansvaret
för renovationens insändande skall åvila, icke de tjänstemän som hållit de
särskilda inskrivningsdagarna, utan domaren. Beträffande städerna, där i allmänhet
en och samma tjänsteman under längre sammanhängande tid fungerar
såsom inskrivningsdomare, bär däremot ansvaret för ifrågavarande renovation
ansetts böra läggas å inskrivningsdomaren. — Sista punkten i första stycket
har undergått en redaktionell jämkning.

Det torde här få nämnas att Svea hovrätt i sitt utlåtande över den remitterade
promemorian på anförda grunder framställt yrkande om renovationstidens
förkortande så till vida, att å landet samtliga småprotokoll skulle insändas
till hovrätten kvartalsvis, inom sex veckor efter kvartalets utgång.
Ett förslag avseende dylik förkortning av renovationstiden bär jämväl ut -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 85,

arbetats inom justitiedepartementet och för yttrande remitterats till hovrätterna
och styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar. Emellertid har detta
förslag enligt de avgivna yttrandena visat sig vara föremål för delade meningar.
Med hänsyn härtill och då frågan örn förkortning av renovationstiden
ej synes stå i något nödvändigt samband med den avsedda
förenklingen av inskrivningsförfarandet för ifrågakomma grupper av ärenden,
har nämnda fråga icke synts böra upptagas i detta sammanhang. Av liknande
anledning ha vissa andra av hovrätten berörda spörsmål rörande renovationen
ansetts böra anstå till dess frågan örn en allmän reform av renovationsbestämmelserna
lämpligen kan komma under omprövning.

Övriga lagförslag.

Dessa förslag innebära allenast formella jämkningar.

Genomförandet av den omläggning som nu föreslagits förutsätter givetvis
ändringar jämväl i stämpelförordningen och expeditionslösenförordningen. De
expeditionsavgifter som för närvarande erläggas för utdrag av protokoll och
avskrift av införing i bok torde böra överflyttas till det å handlingen tecknade
beviset.»

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Torsten Stjernberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

23

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170) nied
särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden.

Härigenom förordnas, att 1, 7, 9, 15 och 17 §§ lagen den 3 juni 1932 med
särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

Ärenden angående lagfart å fång till fast egendom och inteckning i sådan
egendom samt inskrivning av tomträtt, vattenfallsrätt och fång till sådan rätt
ävensom inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt, så ock andra ärenden vilka
efter vad därom är föreskrivet skola antecknas i lagfarts-, intecknings- eller
tomträttsprotokollet (inskrivningsärenden), skola upptagas och behandlas av
inskrivningsdomaren i rättens ställe; och skall vad i lag eller författning finnes
stadgat i avseende å rätten eller domaren härefter lämpas.

7 §.

Då ansökan göres örn lagfart eller inteckning i fast egendom eller örn inskrivning
av tomträtt, vattenfallsrätt eller fång till sådan rätt eller ock örn inteckning
i tomträtt eller vattenfallsrätt, skall den till grund för ansökningen
åberopade handlingen vara åtföljd av två till riktigheten styrkta avskrifter.
Åro ej avskrifter ingivna, besörje inskrivningsdomaren mot stadgad avgift
handlingens avskrivande.

9 §.

Örn inskrivningsdomarens beslut eller annan i inskrivningsärende vidtagen
åtgärd meddelas besked genom bevis, som tecknas å den till grund för ansökningen
åberopade handlingen. Beviset skall innehålla uppgift å det rum i
fastighets-, tomträtts- eller vattenfallsrättsboken, vari inskrivningen verkställts.

Innefattar beslutet — — — för beslutet.

Då lagfart eller inskrivning av tomträtt, vattenfallsrätt eller fång till sådan
rätt beviljas, meddelas tillika särskilt bevis enligt vad därom är stadgat.

15 §.

Bifalles ansökan i inskrivningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning
gjord i fastighets-, tomträtts- eller vattenfallsrättsboken. Bifalles ej ansökningen,
skall i boken ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningeD

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

avslagits eller förklarats vilande eller att ärendet uppskjutits; anteckning om
skälen för beslutet upptages i akten.

Sker anmälan örn förhållande, som efter vad i lag eller författning är stadgat
skall antecknas i lagfarts-, intecknings- eller tomträttsprotokollet, varde
inskrivning därom gjord i boken.

17 §.

Vad i särskilda författningar finnes stadgat örn insändande till hovrätt av
lagfarts-, intecknings- och tomträttsprotokoll skall äga motsvarande tillämpning
i fråga örn dagboken jämte handling varom i 7 § är sagt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Genom denna lag upphävas 15 § och 16 § sista stycket lagen den 14 juni
1907 örn inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan
rätt ävensom 21 § och 22 § sista stycket lagen samma dag örn inteckning i
tomträtt och vattenfallsrätt liksom ock de eljest i lag eller författning meddelade
stadganden, som ersatts genom bestämmelser i denna lag.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16 s. 1)

angående förlagsinteckning.

Härigenom förordnas, att 2, 3, 4, 8 a, 9, 12, 13 och 14 §§ förordningen den
13 april 1883 angående förlagsinteckning1 skola erhålla följande ändrade lydelse
:

2 §•

''Ärende angående förlagsinteckning upptages, då rörelsen drives i stad där
rådstufvurätt finnes, av inskrivningsdomaren därstädes och, då rörelsen drives
å landet eller i stad som i judiciellt avseende är förenad med landsbygd, av
inskrivningsdomaren i den stad där länsstyrelsen har sitt säte.

3 §.

Då förlagsinteckning sökes, skall den handling på grund varav inteckning
äskas ingivas i huvudskrift samt vara åtföljd dels av intyg av magistrat eller
landsfiskal, att förlagstagaren utövar den uppgivna rörelsen samt att denna
är av den art och drives i den omfattning som i 1 § sägs, dels ock, där enligt
särskilda författningar anmälan hos ämbetsmyndighet eller tillstånd av sådan

1 Senaste lydelse av 3, 4, 9, 13 och 14 §§ se SFS 1932:172; 8a § tillagd se SFS 1934:258.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 25

myndighet fordras för rörelsens drivande, av bevis att anmälan skett eller tillstånd
meddelats.

4 §•

Är utfästelsen ej så upprättad som i 1 § sägs, eller har sökanden ej iakttagit
vad enligt 3 § åligger honom, varde ansökningen avslagen.

8 a §.

Vill någon att i den bok varom förmäles i 12 § skall antecknas att han
innehar inteckningshandling, uppvise handlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren;
och gore denne i boken anteckning örn innehavet samt ateckne
handlingen bevis örn åtgärden.

Uppvisande varom nu är sagt må ock ske inför annan inskrivningsdomare
vid rådstufvurätt. Denne skall, då sådant sker, å handlingen teckna bevis
örn uppvisandet och ändamålet därmed ävensom därom utfärda särskilt bevis;
sedan ingive inteckningshavaren för anteckningens verkställande sistnämnda
bevis till den inskrivningsdomare som i första stycket avses.

9 §•

Vill någon låta förlagsinteckning helt eller för visst belopp dödas eller lata
inteckning under annan nedsättas, skall inteckningshandlingen i huvudskrift
uppvisas för inskrivningsdomaren.

Inteckning må ej sättas efter annan, med mindre den tillika sättes att gälla
efter den eller de inteckningar, vilka äga lika eller bättre rätt än denna.

12 §.

Ärende angående förlagsinteckning må upptagas allenast å inskrivningsdag.

Bifalles ansökan i inteckningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning
gjord i en särskild för ändamålet inrättad bok. Bifalles ej ansökningen, skall
i boken ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen avslagits eller
att ärendet uppskjutits.

Bevis örn inskrivningen skall tecknas å den i ärendet företedda handlingen.
Har ansökan ej bifallits, skola i beviset upptagas jämväl skälen därför.

Handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter.

13 §.

över inskrivningsdomarens beslut enligt denna lag må klagan föras hos hovrätten.

Har beslut varigenom ansökan om förlagsinteckning helt eller delvis avslagits
blivit till följd av besvär ändrat, vare sökanden pliktig att inom tre månader
från det utslaget örn ändringen vunnit laga kraft förete detsamma hos
inskrivningsdomaren, vid äventyr att i annat fall den inteckning, som på
grund av utslaget beviljas, gäller såsom vore den sökt först å den dag utslaget
företes för inskrivningsdomaren.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

14 §.

Närmare föreskrifter örn boken över förlagsin teckningar samt angående tilllämpningen
i övrigt av vad örn förlagsinteckning är stadgat meddelas av
Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1)

om inteckning i fartyg.

Härigenom förordnas, att 3, 4, 7, 8, 10—12, 17 a, 18, 19 samt 29—35 §§ lagen
den 10 maj 1901 örn inteckning i fartyg1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives, samt att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad
40 §, av nedan angivna lydelse:

3 §.

Ärenden angående inteckning i fartyg upptagas av den inskrivningsdomare
vid Stockholms rådstufvurätt som därtill är satt.

över inteckningar i fartyg skall föras särskild inteckningsbok.

4 §.

Da inteckning sökes, skall fordringshandlingen i huvudskrift ingivas till
inskrivningsdomaren.

Första gången---särskilt stadgat.

7 §.

Sökes inteckning och är ej ansökningen grundad på medgivande av den
som, enligt vad fartygsregistret utvisar, byggt fartyget, skall i ärendet styrkas,
att fran honom äganderätten övergått till den som medgivit inteckningen.
Vad salunda är stadgat äge dock ej tillämpning, där fartyget varit i utländsk
ägo eller blivit i registret infört före den 1 januari 1902, utan skall
i ty fall, sa framt ej eljest laga hinder möter, inteckning beviljas, där den
som medgivit inteckningen antingen blivit vid fartygets införande i registret
antecknad såsom ägare eller bevisligen härleder sin rätt från den först inskrivne
ägaren.

Har fartyget---hinder möter.

Ej må---till fartyg.

1 Senaste lydelse av 4 § se SFS 1920:186, av 10 och 29 §§ se SFS 1921:242, av 31 § se SFS

1933:257 och av 33 § se SFS 1931:88; 17 a § tillagd se SFS 1934:257.

Kungl. Majda proposition nr 85.

27

8 §•

Varder inför inskrivningsdomaren upplyst, att klander å den av sökanden
uppgivne fartygsägarens åtkomst blivit vid domstol anhängiggjort, och visas
ej att det klander är genom laga kraft ägande beslut ogillat, varde ansökningen
avslagen.

10 §.

År, när---ansökningen avslås.

Är på grund av ansökning som nu sagts inteckning meddelad, vare den
utan verkan; och varde, när förhållandet styrkes, anteckning därom gjord i inteckningsboken.

11 §•

Finnes ej ansökan örn inteckning böra genast avslås, anskaffe inskrivningsdomaren,
innan yttrande över ansökningen meddelas, från den myndighet som
förer fartygsregistret avskrift av vad däri finnes infört örn det fartyg ansökningen
avser.

12 §.

Då inteckning blivit beviljad, teckne inskrivningsdomaren bevis därom å
fordringshandlingen.

17 a §.

Vill någon att i inteckningsboken skall antecknas att han innehar inteckningshandling,
uppvise handlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren; och
gore denne i boken anteckning örn innehavet samt åteckne handlingen bevis örn
åtgärden.

Uppvisande varom nu är sagt må ock ske inför annan inskrivningsdomare.
Denne skall, då sådant sker, å handlingen teckna bevis örn uppvisandet och
ändamålet därmed ävensom därom utfärda särskilt bevis; sedan ingive inteckningshavaren
för anteckningens verkställande sistnämnda bevis till den inskrivningsdomare
som i första stycket avses.

18 §.

Vill någon låta inteckning helt och hållet eller för visst belopp dödas, uppvise
fordringshandlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren; och varde
bevis om dödandet tecknat å handlingen.

Vill någon---är sagt.

19 §.

Är helt fartyg sålt efter utmätning eller eljest i den ordning som örn utmätt
fartyg finnes stadgad, vare, sedan köpeskillingen blivit emellan borgenärerna
fördelad, inteckning för fordran, som antingen alldeles icke eller endast
till någon del kunnat av köpeskillingen gäldas, utan verkan. Sådan inteckning
varde, ändå att inteckningshandlingen ej i huvudskrift företes, dödad,
där ny ägare av fartyget eller lott däri, sedan försäljningen vunnit laga
kraft, det äskar och till inskrivningsdomaren ingiver bevis om de inteckningar,
som vid fartygets försäljning däri funnos, så ock handling, som visar köpe -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

skillingens fördelning, samt intyg att fördelningen blivit godkänd eller vunnit
laga kraft.

29 §.

Då utmätning skett av fartyg, som blivit i fartygsregistret infört, eller
jämlikt 71 § konkurslagen äskats att intecknat fartyg må utmätningsvis säljas,
skall, sedan i enlighet med 85 § utsökningslagen bevis härom inkommit
till inskrivningsdomaren, å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet
i inteckningsboken. Visas att utmätningen upphävts eller att frågan
örn fartygets försäljning eljest förfallit, varde ock sådant i boken antecknat.

Har vid försäljning av fartyg i den ordning utsökningslagen bestämmer
fordran, som är i fartyget intecknad, kunnat till fullo gäldas av köpeskillingen,
skall anmärkning därom göras i inteckningsboken, där ny ägare, sedan
försäljningen vunnit laga kraft, det äskar och till inskrivningsdomaren ingiver
bevis örn de inteckningar som vid fartygets försäljning däri funnos, så ock
handling, som visar köpeskillingens fördelning, samt intyg att fördelningen
blivit godkänd eller vunnit laga kraft.

30 §.

Inkommer till inskrivningsdomaren handling, som utvisar att fartyg i den
ordning sjölagen stadgar förklarats icke vara iståndsättligt, och är fartyget
för gäld intecknat, skall å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet
i inteckningsboken.

31 §.

Handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter.

Har i inteckningsärende sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgivit
förklaring av betydelse för ärendets prövning, eller har särskild utredning i
ärendet funnits nödig, skall vad därutinnan antecknats upptagas i akten och
bestyrkas av inskrivningsdomaren.

Bifalles ansökan i inteckningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning
gjord i inteckningsboken. Bifalles ej ansökningen, skall i inteckningsboken
ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen avslagits eller att ärendet
uppskjutits; anteckning örn skälen för beslutet upptages i akten.

32 §.

Innefattar inskrivningsdomarens beslut att ansökan ej bifallits, skall sökanden
eller hans ombud genast i rekommenderat brev underrättas örn skälen för
beslutet.

33 §.

Ärende angående inteckning i fartyg må upptagas allenast å inskrivningsdag.

över inskrivningsdomarens beslut
rätten.

34 §.

enligt denna lag må klagan föras hos hov -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

29

35 §.

Har beslut, varigenom ansökan om intecknings beviljande helt och hållet
eller till någon del avslagits, blivit till följd av besvär ändrat, vare sökanden
pliktig att inom tre månader från det utslaget örn ändringen vunnit laga kraft
förete detsamma hos inskrivningsdomaren, vid äventyr att i annat fall den inteckning,
som på grund av utslaget beviljas, gäller så som vore den sökt först
å den dag utslaget företes för inskrivningsdomaren,

40 §.

Närmare föreskrifter örn inteckningsboken samt angående tillämpningen i
övrigt av denna lag meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 (nr 42
s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och

andra ärenden.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 angående
särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden1 skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §■

Där ej förordnande meddelats örn inrättande av akter för tillvaratagande av
handlingar och utredning i inskrivningsärenden, skall av inskrivningsdomaren
föras följande protokoll, nämligen: ett över lagfarter å fång till fast egendom
(lagfartsprotokoll); ett över inteckningar i sådan egendom (inteckningsprotokoll);
ävensom ett över inskrivningar av tomträtt samt av fång till sådan rätt,
inteckningar i tomträtt, inskrivningar av vattenfallsrätt samt av fång till
sådan rätt, så ock över inteckningar i vattenfallsrätt (tomträttsprotokoll).

över följande ärenden skola vid underrätt föras särskilda protokoll, nämligen:
ett över ärenden angående förmynderskap och godmanskap (förmynderskapsprotokoll);
etie över äktenskapsförord (äktenskapsförordsprotokoll); samt
ett över bouppteckningar, testamenten som vid domstolen bevakas, åtgärder
som avses i 9 kap. lagen örn arv och 8 kap. lagen örn testamente, förordnande
eller entledigande av god man, varom förmäles i lagen örn allmänna arvsfonden,
samt avhandlingar örn lösöreköp (bouppteckningsprotokoll).

För varje---den döde.

Har någotdera---protokollet anmärkt.

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1933: 328 och av 2 § se SFS 1924: 334.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

2 §•

De i 1 § första stycket nämnda protokoll skola insändas till hovrätten, å
landet av domaren för varje halvår inom tre månader efter utgången därav, och
i stad av inskrivningsdomaren för varje månad inom utgången av nästa månad
därefter. Protokoll varom förmäles i 1 § andra stycket skola insändas till
hovrätten, å landet av den som hållit tingssammanträde vid vilket sådant
protokoll förts inom tre månader från tingets avslutande, och i stad av rådstuvurätten
för varje månad inom utgången av nästa månad därefter. I det
exemplar av förmynderskapsprotokollet som insändes till hovrätten skola endast
införas ärenden som angå inskrivning av förmynderskap eller godmanskap,
anteckning att förmynderskap innehaves av den, som på grund av lag
är förmyndare, eller förordnande eller entledigande av förmyndare eller god
man, samt ärenden vilka röra tillstånd till åtgärd beträffande fast egendom.

Försummas skyldigheten---föreläggandet fortfarit.

Är i---är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 85 § utsökningslagen1 skall i nedan angivna del
erhålla följande ändrade lydelse:

85 §.

Då fast ----det tillkänna.

Då fast —---utmätningen skett.

Utmätes fartyg som blivit i fartygsregistret infört, åligger utmätningsmannen
att ofördröjligen till den myndighet, som handlägger ärenden angående
inteckning i fartyg, insända bevis örn utmätningen med angivande av fartygets
registreringsnummer. Sker utmätning av fartygslott, insände utmätningsmannen
ofördröjligen bevis därom till den myndighet som förer fartygsregistret;
och varde i det bevis intagna de uppgifter, som för fartygets säkra
urskiljande erfordras.

Myndighet, vilken ----är sagt.

Sker utmätning ---— till kommerskollegium.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

1 Senaste lydelse se SFS 1921: 301.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

31

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 21 § konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 21 § konkurslagen skall i nedan angivna del erhålla
följande ändrade lydelse:

21 §.

Konkurs domaren skall---i konkurs.

Avträdes ämbets- eller---närmaste förman.

Utvisar den i anledning av konkursen upprättade bouppteckningen att fast
egendom finnes i boet, skall så snart ske kan å inskrivningsdag örn konkursen
göras anteckning i inteckningsprotokollet samt i intecknings- eller
fastigbetsboken. Ligger egendomen inom annan rätts domvärjo, skall för verkställande
av sådan anteckning konkurs domaren ofördröjligen till inskrivningsdomaren
i den ort där egendomen ligger insända bevis örn konkursen jämte utdrag
ur bouppteckningen. Hör till boet fartyg som blivit infört i fartygsregistret,
skall anmälan örn konkursen med angivande av fartygets registreringsnummer
ofördröjligen göras till den myndighet som handlägger ärenden
angående inteckning i fartyg; och varde å den inskrivningsdag, då det först
kan ske, anteckning örn konkursen gjord i inteckningsboken för fartyg. Hör
till boet lott i fartyg, skall anmälan örn konkursen ofördröjligen avsändas till
den myndighet som för fartygsregistret; och varde i anmälningen intagna de
uppgifter som erfordras för fartygets säkra urskiljande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

32

Kungl. Majlis proposition nr 85.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Marits lagråd den 31 januari
1936.

Närvarande:

justitierådet Appelberg,
regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Geijer,

Bagge.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 6 december
1935, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det
i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag
till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170)
nied särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivning särenden, lag örn
ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16 s. 1) angående
förlag sinteckning, lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901
(nr 26 s. 1) örn inteckning i fartyg, lag örn ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen
den 16 juni 1875 (nr 42 s. 35) angående särskilda protokoll över
lagfarter, inteckningar och andra ärenden, lag örn ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen
samt lag om ändrad lydelse av 21 § konkurslagen.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av
hovrättsassessorn Einar Anderberg.

Lagrådet fann förslagen föranleda följande erinringar.

Förslaget till lag om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april
1883 (nr 16 s. 1) angående förlagsinteckning.

Med de föreslagna ändringarna i förordningen angående förlagsinteckning
avses att beträffande inskrivning av förlagsinteckningsärenden genomföra en
liknande anordning som den vilken genom 1932 års inskrivningsreform kom
till stånd i fråga örn lagfarter och inteckningar i fast egendom. I huvudsak
följer också förevarande förslag den för reformen grundläggande lagen den 3
juni 1932 med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden.
Från inskrivningslagen avviker emellertid förslaget i vissa detaljfrågor,
varutinnan detsamma i stället efterbildar den nyssnämnda dag utfärdade
lagen örn inteckning i jordbruksinventarier. De frågor varå nu syftas gälla
dels bestämmelsen i 9 § inskrivningslagen att, örn inskrivningsdomarens beslut

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

33

innefattar att ansökan ej bifallits, sökanden eller hans ombud genast skall i
rekommenderat brev underrättas örn beslutet, dels bestämmelsen i 15 § samma
lag att, örn ansökan ej bifalles, anteckning örn skälen för beslutet upptages i
akten och dels bestämmelsen i 16 § att, då inteckningshandling uppvisas för
åtgärd av annan inskrivningsdomare, anteckning därom skall göras i särskilt
protokoll över sådana ärenden. Då det för lättnad i myndigheternas arbete
och till förekommande av misstag måste anses önskligt att i största möjliga
utsträckning reglerna rörande förfarandet i de särskilda slagen av inskrivningsärenden
göras likformiga, hemställer lagrådet att det måtte tagas i övervägande,
huruvida icke förfarandet i förlagsinteckningsärenden bör anordnas
i närmare överensstämmelse med vad som gäller enligt inskrivningslagen, den
praktiskt viktigaste av ifrågavarande lagar.

I förevarande förslag upptagas icke några allmänna regler motsvarande de
som i inskrivningslagen 1 § och 12 § andra stycket givas för de fall då i lag
eller författning finnes stadgat örn rättens eller domarens behandling av inskrivningsärenden
eller örn protokoll i sådana ärenden. Det bör då tillses att
ändring sker i sådana lagstadganden som icke äro förenliga med bestämmelserna
i förslaget. Härutinnan vill lagrådet anmärka att ändring synes behövlig
i 9 § lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser örn registrering av
elektriska anläggningar samt örn rätt till elektrisk kraft m. m.

Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj
1901 (nr 26 s. 1) om inteckning i fartyg.

Under åberopande av vad vid förslaget örn ändring i förordningen angående
förlagsinteckning anförts må beträffande förevarande förslag anmärkas att
däri icke upptagits bestämmelse att, då inteckningshandling uppvisas för åtgärd
av annan inskrivningsdomare, anteckning därom skall göras i särskilt
protokoll över sådana ärenden, liksom ej heller bestämmelse om bevis å handlingen
då ansökning icke bifallits. Lagrådet finner sig därför böra här göra
enahanda hemställan beträffande förfarandets anordnande som av lagrådet
gjorts vid behandlingen av förstnämnda förslag.

Övriga lagförslag

lämnades äv lagrådet utan anmärkning.

Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1986. 1 sami. Nr 85.

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsär enden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 21 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler lagrådets den
31 januari 1936 avgivna utlåtande över de den 6 december 1935 till lagrådet
remitterade förslagen till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3
juni 1932 (nr 170) med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden,
lag om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883
(nr 16 s. 1) angående förlag sinteckning, lag angående ändring i vissa delar
av lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1) örn inteckning i fartyg, lag örn ändrad
lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 35) angående
särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden, lag örn
ändrad lydelse av 85 § utsökning slagen samt lag örn ändrad lydelse av 21 §
konkurslagen.

Föredraganden redogör för innehållet i utlåtandet och anför:

»Att lagen örn inteckning i jordbruksinventarier tages till förebild vid ifrågavarande
omläggning av inskrivningsförfarandet i förlagsinteckningsärenden
leder i det stora hela till överensstämmelse även med vad som gäller enligt lagen
med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden.
De smärre olikheter, örn vilka lagrådet erinrat, skulle knappast vålla
någon svårighet i den praktiska tillämpningen, vilket även bestyrkes
därav att någon erinran i dessa hänseenden ej framkommit från de hörda
myndigheternas sida. Vidkommande expeditionssättet i det fall att ansökan
ej bifalles kan det emellertid ur vissa synpunkter synas önskvärt, att någon
skillnad ej göres mellan fastighetsinteckningar och förlagsinteckningar. Jag
har därför, i överensstämmelse med lagrådets önskemål, i 12 § av förslaget till
lag örn ändring i vissa delar av förordningen angående förlagsinteckning låtit
utbyta bestämmelsen örn beslutsmotiveringens införande i beviset å handlingen
mot en föreskrift örn att sökanden eller hans ombud i dylikt fall genast skall i

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

35

rekommenderat brev underrättas örn skälen för beslutet. Vad angår beslutsmotiveringens
upptagande i akten lärer uttrycklig bestämmelse härom böra
givas i administrativ ordning. Beträffande frågan huru anteckning bör verkställas,
när förlagsinteckningshandling uppvisas för åtgärd av annan inskrivningsdomare,
synes, i betraktande därav att protokollering i övrigt ej skall
förekomma i förlagsinteckningsärenden, anledning ej föreligga att allenast för
nyssnämnda fall inrätta ett särskilt protokoll. Det särskilda bevis som enligt
förslaget avses skola utfärdas — liksom i motsvarande fall vid inteckning i
jordbruksinventarier — torde för ifrågavarande ändamål vara tillfyllest.

I förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen örn inteckning
i fartyg har 32 §, på sätt lagrådet hemställt, kompletterats med en bestämmelse
örn bevis å handling, då ansökning icke bifallits. Däremot har det av
skäl som nyss anförts beträffande förlagsinteckningar icke synts påkallat att
meddela bestämmelse örn förande av särskilt protokoll i ärenden angående uppvisning
av fartygsinteckningshandling.

Då lagrådets hemställan örn ändring i 9 § lagen den 22 juni 1920 med vissa
bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar samt örn rätt till
elektrisk kraft m. m. synts böra beaktas, har jag låtit utarbeta förslag till
lag örn ändrad lydelse av nämnda lagrum. Förslaget innebär allenast formella
jämkningar.

Slutligen torde jag i detta sammanhang få beröra en fråga som angår införandet
av aktsystem i lagfarts- och inteckningsärenden. Enligt 12 § inskrivningslagen
äger Kungl. Maj :t, efter häradshövdingens eller rådhusrättens
hörande, förordna om inrättande av akter i domsaga eller stad, där det med
hänsyn till fastighetsförhållandena och andra omständigheter prövas lämpligen
kunna ske. I praktiken har förordnande rörande aktsystem ej meddelats
i andra fall än där häradshövdingen respektive rådhusrätten självmant
gjort framställning om aktsystemets införande. Med hänsyn till vissa uttalanden,
som gjorts av första lagutskottet i dess av 1932 års riksdag godkända
utlåtande nr 32, har jämväl den praxis utbildat sig, att aktsystem ej
införts i annan domsaga än sådan, där sekreterare är förordnad såsom inskrivningsdomare.
Emellertid har under sistförflutna året i ett särskilt fall gjorts
avvikelse från denna praxis. På häradshövdingens ansökan och efter tillstyrkan
av Svea hovrätt samt av styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar
har nämligen aktsystem införts i en domsaga utan sekreterare. Därvid
har dock för tillgodoseende av önskemålet örn kontinuitet i inskrivningsärendenas
handläggning föreskrift meddelats angående begränsning av den
rätt till ledighet från inskrivningsdomargöromål, vilken enligt domsagostadgan
medgives häradshövdingen. Uppställas garantier sådana som nu berörts, torde
den omständigheten att sekreterare saknas ej behöva föranleda betänklighet
mot införande av aktsystem. Motsvarande anordning synes mig därför böra
vidtagas i liknande fall som framdeles kunna tänkas uppkomma.»

36

Kungl. Majlis proposition nr 85.

Föredraganden hemställer att ifrågavarande lagförslag, med de jämkningar
som nämnts, måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schie erin.

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

354422