4
Kungl. Majus proposition nr 74.
1
ffr n.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse
för förre vice korpralen Nils Edor Knapasjö
från viss betalningsskyldighet; given Stockholms slott
den 14 februari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet ove)'' försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 14 februari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Vennerström anför:
Den 21 augusti 1935 beordrades dåvarande vice korpralen vid Göta trängkår
Nils Edor Knapasjö att föra en av kåren inlejd personautomobil från
kårens tillfälliga förläggningsplats vid Torpa till Skövde. I en vägkurva
kolliderade automobilen med en vid sidan om vägen befintlig, telegrafverket
tillhörig telefonstolpe, därvid telefonstolpen avbröts samt skador uppstodo
å automobilen.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 74.
435 sc
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
Inför regementskrigsriitten vid Göta trängkår anställdes sedermera åtal
mot Knapasjö för vållande till sammanstötningen.
Genom utslag den 3 september 1935 prövade regementskrigsrätten rättvist
att, då i målet förekomna omständigheter måste anses giva vid handen, att
Knapasjö vid infarten till kurvan ådagalagt vårdslöshet genom att underlåta
att nedbringa automobilens hastighet så som behörig hänsyn till trafiksäkerheten
krävt, döma Knapasjö dels, jämlikt 130 och 131 §§ strafflagen för
krigsmakten, för vårdslöshet i fullgörande av tjänsteplikt att ^undergå disciplinstraff
av vaktarrest i tre dagar och dels, jämlikt 2 §, 8 § 2 mom. och
16 § 2 moni. vägtrafikstadgan, för vårdslös framfart till tio dagsböter, envar
fastställd till två kronor, vilka böter skulle tillfalla kronan. Tillika förpliktade
krigsrätten Knapasjö att ersätta kronan dels åkomna skador å automobilen
med 557 kronor 43 öre och dels kostnader för uppsättande av ny
telefonstolpe med 82 kronor 63 öre, eller tillhopa 640 kronor 6 öre.
Genom utslag den 29 oktober 1935 fann krigshovrätten, varest Knapasjö
anfört besvär, skäl ej vara anfört, som föranledde ändring i krigsrättens utslag.
Jämlikt 30 kap. 6 § 2 mom. rättegångsbalken ägde Knapasjö icke rätt
att fullfölja talan mot krigshovrättens utslag.
I en av chefen för västra arméfördelningen, jämte eget utlåtande samt yttrande
av chefen för Göta trängkår, den 22 november 1935 överlämnad ansökning
har Knapasjö anhållit att bliva befriad från den honom på grund av
krigshovrättens utslag åliggande ersättningsskyldigheten.
Kårchefen har därvid anfört, att Knapasjö avgått ur tjänst vid kåren den
1 november 1935 samt att då innehöllos hans å postsparbanken insatta medel
ävensom avlöningsmedel, tillhopa 228 kronor 70 öre. Enär Knapasjö
för att kunna skapa sig en framtid på det civila arbetsfältet vore i behov
av sina under tjänstetiden gjorda besparingar, tillstyrkte kårchefen ansökningen.
Arméfördelningschefen har, då Knapasjö icke ägde andra tillgångar än
förenämnda innehållna medel, tillstyrkt ansökningen.
I utlåtande den 7 januari 1936 hava arméförvaltningens intendents- och civila
departement yttrat, bland annat, följande:
Såsom skäl för efterskänkanden av förevarande art hade åberopats bland
annat, att den ersättningsskyldige saknade utmätningsbara tillgångar och
hade stor försörjningsplikt, att ett kvarstående av ersättningsplikten skulle
verka nedtryckande på den ersättningsskyldige, att den vårdslöshet eller försummelse,
som givit upphov till ersättningsskyldigheten, icke varit att anse
såsom grov, att, därest kronan haft sin genom den ersättningsskyldige befattningshavarens
försummelse skadade eller förstörda egendom försäkrad,
kronan skulle av försäkringsgivaren hava utbekommit den ersättning, som
befattningshavaren ålagts utgiva, under det befattningshavare vid fall, då grov
vårdslöshet icke förelegat, jämlikt bestämmelserna i 25 § i lagen den 8 april
1927 örn försäkringsavtal, varit befriad från skyldighet att regressvis utgiva
motsvarande ersättningsbelopp till försäkringsgivaren.
Yad förevarande fall beträffade, syntes av den Knapasjö ådömda bestraff -
3
Kungl. Majus proposition nr 14.
ningen att döma, vaktarrest i tre dagar samt 10 dagsböter ä 2 kronor, den
av honom ådagalagda vårdslösheten icke hava varit grov. Därest kronan
under inlejningstiden hållit den av Knapasjö framförda automobilen vagnskadeförsäkrad,
skulle den kronan förorsakade skadan hava ersatts av försäkringsgivaren,
utan att denne ägt regressrätt mot Knapasjö. .
Nu angivna förhållande syntes departementen innefatta ett i och för sig
vägande billighetsskäl till förmån för, att Knapasjö befriades från den honom
ålagda ersättningsskyldigheten. Detta i förening med, att Knapasjö saknade
utmätningsbara tillgångar till det utdömda beloppets fulla gäldande, syntes
departementen motivera ett efterskänkande av kronans ifrågavarande foidran.
Vidare hava departementen ansett, att den skada, som vid sammanstötningen
åsamkats telegrafverket, borde — vid bifall till ansökningen - ersättas
av lantförsvarets anslag till extra utgifter.
Slutligen har statskontoret i utlåtande den 5 februari 1936 anfört, bland
annat, att vad av intendents- och civila departementen yttrats syntes statskontoret
utgöra tillräckliga skäl för efterskänkande av statsverkets ifrågavarande
fordran hos Knapasjö. Statskontoret tillstyrkte alitsa, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition till riksdagen föreslå, att kronans fordran hos
Knapasjö måtte få efterskänkas och vederbörliga avskrivningsåtgärder vidtagas
i lantförsvarets räkenskaper.
I anslutning till vad myndigheterna sålunda anfört finner jag mig böra Departement,.
tillstyrka, att Knapasjö befrias från ifrågavarande ersättningsskyldighet å eie“''
640 kronor 6 öre, och torde riksdagens medgivande härtill böra inhämtas.
Till av intendents- och civila departementen väckt fråga örn anvisande av
medel från lantförsvarets anslag till extra utgifter för beredande av ersättning
åt telegrafverket för kostnaderna för uppsättande av ny telefonstolpe,
torde jag få återkomma, sedan riksdagens beslut i ärendet föreligger.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre vice korpralen Nils Edor Knapasjö må befrias från
honom jämlikt krigshovrättens utslag den 29 oktober 1935
åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med 640
kronor 6 öre,
samt att vederbörliga avskrivningsåtgärder må vidtagas i
lantförsvarets räkenskaper.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. Broberg.