Kungl. Maj-.ts proposition nr 62.

1

Nr 62.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd
åt föreningen till minne av Konung Oscar I
och Drottning Josephina för verksamheten vid åkerbrukskolonien
Hall; given Stockholms slott den 31
januari 1336.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 31 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I skrivelse den 31 oktober 1935 har styrelsen för föreningen till minne av
Konung Oscar I och Drottning Josephina, vilken styrelse tillika utgör styrelse
för det av föreningen ägda skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall, hemställt
örn medel för uppehållande av verksamheten vid skyddshemmet under budgetåren
1935/1936 och 1936/1937.

Innan jag går närmare in på denna framställning, torde jag till en början
få redogöra för vissa allmänna bestämmelser i fråga örn
skyddshemsver k samhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 62.

sol 36 1

2 Kungl. Majus proposition nr 62.

De huvudsakliga bestämmelserna örn skyddshem och vanartade barns omhändertagande
å skyddshem äro givna i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om
samhällets barnavård, med däri sedermera vidtagna ändringar. Genom lagen
den 31 maj 1934 (nr 204) angående ändring i vissa delar av lagen örn samhällets
barnavård har barnavårdslagens tillämplighetsområde utvidgats att
avse jämväl personer i åldern mellan aderton och tjuguett år.

__ Enligt 43 § 1 mom. i barnavårdslagen skall för varje landstingsområde samt
för varje stad, som ej deltager i landsting, finnas skyddshem med erforderligt
antal platser. Skyddshem för landstingsområde upprättas genom landstingets
och för stad, som nyss sagts, genom stadsfullmäktiges försorg. Dessa s. k. vanliga
skyddshem äro avsedda för sådana vanartade, som å ena sidan ej lämpligen
kunna anförtros åt enskilda hem eller barnhem men å andra sidan ej
behöva vård å särskilda skyddshem.

Enligt 43 § 2 och 3 morn. i lagen skola vissa grupper av vanartade, vilka
icke lämpa sig för vård i vanliga skyddshem, då så kan ske, uppfostras avskilda
från andra vanartade i särskilda, av staten eller annan upprättade
skyddshem eller avdelningar av skyddshem (centralanstalter). I 2 mom. avses
sådana vanartade barn, vilka på grund av sin ålder eller vanartens beskaffenhet
böra uppfostras avskilda från andra barn; 3 mom. har avseende å sådana
vanartade barn, som äro behäftade med kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet
eller annan kroppslig eller andlig brist eller svaghet. Bedömandet huruvida
ifrågavarande vanartade böra intagas i särskilt skyddshem tillkommer
i första hand vederbörande barnavårdsnämnd.

I samband med den förut omnämnda utvidgningen av barnavårdslagens
tillämpningsområde har i 43 § 5 mom. föreskrivits, att personer i åldern
mellan aderton och tjuguett år skola intagas i särskilda, för dem avsedda, av
staten eller annan upprättade skyddshem eller avdelningar av skyddshem eller
i allmän uppfostringsanstalt, dock att, då särskilda förhållanden det påkalla,
sådan person må intagas i skyddshem, som avses i 2 eller 3 morn., eller med
Kungl. Maj :ts medgivande, i s. k. vanligt skyddshem.

Enligt bestämmelserna i kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131) örn statsbidrag
till vissa kostnader enligt lagen örn samhällets barnavård m. m., med
däri genom kungörelse den 30 november 1934 (nr 565) gjorda ändringar, äger
styrelse för skyddshem — såväl när det gäller vanligt skyddshem som särskilt
skyddshem (centralanstalt) att för skyddshemselev uppbära årligt statsbidrag,
örn eleven uppfostras inom skyddshemmet, med 200 kronor och, om
han uppfostras utom detsamma, med 50 kronor, eller det lägre belopp, vartill
i någotdera fallet kostnaden uppgått. Vidare äger styrelsen att av vederbörande
barnavårdsnämnd uppbära årlig skyddshemsavgift för skyddshemselev, vilken
avgift utgår med 1,000 kronor, örn eleven uppfostras inom skyddshemmet, och
för elev, som uppfostras utom detsamma, med 300 kronor eller det lägre
belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden uppgått efter avdrag av statsbidraget.

T propositionen nr 150 till 1924 års riksdag med förslag till lag om samhällets
barnavård framlades en plan till lösning av anstaltsfrågan för sådana
elever, som avses i 43 § 2 och 3 mom. I propositionen uttalades, att den uppfostringsverksamhet,
varom här är fråga, borde anförtros åt därför lämpade enskilda
föreningar eller stiftelser i dem redan tillhöriga eller av dem för ändamålet
anordnade anstalter. I samband därmed meddelades bland annat, att
underhandlingar upptagits med föreningen till minne av Konung Oscar I och
Drottning Josephina i syfte att å åkerbrukskolonien Hall skulle anordnas en

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

centralanstalt för gossar. Nyssnämnda plan, som vann riksdagens godkännande,
fullföljdes sedermera genom slutande av överenskommelser mellan
staten samt dylika föreningar oell stiftelser i omförmälda syfte.

Beträffande beslut om statsunderstöd åt föreningen till
minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina för
dess skyddshem åkerbrukskolonien Hall ma här anföras
följande.

Nyssnämnda underhandlingar med föreningen ledde till upprättande av
ett förslag till överenskommelse avseende omhändertagandet av manliga vanartade
till ett antal av omkring 235, eventuellt 260. Sedan förslaget i huvudsak
vunnit godkännande av 1925 års riksdag, fastställde Kungl. Majit den
definitiva överenskommelsen genom brev den 12 juni 1925.

Av denna överenskommelse framgår, att i gengäld för de förpliktelser till
omhändertagande av vissa kategorier vanartade, som föreningen gentemot
staten åtagit sig, staten tillförsäkrade föreningen särskilda förmåner, nämligen
ett lån å 200,000 kronor till uppförande av vissa anstaltsbyggnader —
sedermera benämnda Hågakolonien — för intill 50 vanartade elever över 15
år, årlig hyra, uppgående till 8,750 kronor eller 14,000 kronor, efter det nybyggnader
för 25, respektive 50 dylika elever tagits i bruk samt ersättning för
obelagda platser inom dessa byggnader enligt närmare angivna grunder.
Lånet, för vilket räntan bestämdes skola utgå efter en räntefot av 5 procent,
skulle få åtnjutas i två poster, den ena å 125,000 kronor omedelbart och återstående
75,000 kronor, då antalet elever, som avses i 43 § 2 mom. barnavårdslagen,
stigit över 25 och i anledning därav nybyggnader för ytterligare 25
elever planerades. Till säkerhet för lånet skulle föreningen avlämna i skyddshemmets
fastigheter meddelade inteckningar å 200,000 kronor. Nyssnämnda
s. k. hyresbelopp äro beräknade efter 7 procent å 125,000 kronor, respektive
200,000 kronor. Av lånet lyftades i enlighet med förenämnda överenskommelse
endast 125,000 kronor. I överenskommelsen förbehöll sig staten rätt
att under vissa omständigheter övertaga den s. k. Hågakolonien med tillhörande
jordområde.

I skrivelse den 31 augusti 1925 gjorde föreningen framställning örn ytterligare
bistånd från statens sida, eventuellt genom att staten övertoge egendomen
och verksamheten vid Hall. I anledning av berörda framställning tillkallade
chefen för socialdepartementet, efter Kungl. Majits bemyndigande,
tre sakkunniga med uppgift att biträda med verkställande av undersökning
angående föreningens ekonomiska ställning och lantegendomen Halls tillstånd,
skötsel och värde.

De sakkunniga avgåvo den 9 december 1925 yttrande jämte förslag i ärendet,
varvid de sakkunniga förordade, att hjälp lämnades föreningen av staten i form
av dels statslån och dels årligt statsbidrag. Vid ärendets föredragning i statsrådet
den 12 februari 1926 —- propositionen nr 124 år 1926 — anslöt sig
chefen för socialdepartementet principiellt till de sakkunnigas förslag. Ifrågavarande
proposition vann i huvudsak riksdagens godkännande.

Genom brev den 29 juni 1926 beviljade därefter Kungl. Majit i enlighet
mod riksdagens beslut föreningen ett lån av statsmedel å 350,000 kronor mot
villkor, att föreningen avlämnade dels en förbindelse å detta belopp, dels ock
i skyddshemmets fastigheter meddelade inteckningar å ytterligare 350,000
kronor, ltäntan å det nya lånebeloppet bestämdes till 5 procent. I brevet
gjordes även visst förbehåll örn rätt för staten att få inköpa egendomen Hall
med därå uppförda byggnader — utom den s. k. Hågakolonien, om vars överlåtande
till staten särskilt avtal träffats i överenskommelsen den 12 juni 1925

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

— jämte döda och levande inventarier, varvid statslånet skulle gå i avräkning
å köpeskillingen. Samtidigt medgav Kungl. Maj:t, att hyra finge utgå med
24,500 kronor årligen samt bidrag till avlöningar med sammanlagt 41,100 kronor.

Eftersom föreningens ekonomi alltjämt var synnerligen ansträngd beviljade
Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande genom brev den 24 maj 1929 föreningen
ytterligare ett lån av statsmedel å 100,000 kronor på i huvudsak
samma villkor som de, vilka gällde för det år 1926 beviljade lånet.

Redan dessförinnan — den 2 november 1928 — hade emellertid Kungl.
Maj:t tillkallat vissa sakkunniga att utreda frågan örn organisationen vid
skyddshemmet och förläggningen av eleverna därstädes. De sakkunnigas
yttrande, dagtecknat den 24 oktober 1929, jämte förslag i ärendet lades sedermera
till grund för propositionen nr 109 till 1930 års riksdag angående bidrag
och lån för ändrad organisation vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall.
I propositionen föreslogs utom vissa förändringar beträffande förläggning av
eleverna och elevernas yrkesutbildning, att föreningen finge uppbära dels
hyra för de för elever avsedda byggnaderna vid skyddshemmet, dels bidrag
till avlöningar åt vissa befattningshavare, dels ock ersättning för icke belagda
platser. Därjämte förordade Kungl. Majit, att återstoden, 75,000 kronor, utav
det lån å 200,000 kronor, som 1925 års riksdag beviljat föreningen till uppförande
av vissa elevbyggnader, finge, i den mån så erfordrades, användas till
utförande av vissa i propositionen angivna ändrings- och ombyggnadsarbeten.
Propositionen bifölls av riksdagen (skrivelse nr 319).

Den närmare innebörden av detta riksdagens beslut framgår av Kungl.
Maj :ts brev den 20 juni 1930 med anledning av riksdagens skrivelse i ämnet.
Utdrag av nämnda brev torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll. I de
genom brevet fastställda bestämmelserna har Kungl. Majit sedermera på föreningens
begäran vidtagit vissa smärre ändringar.

I skrivelsen den 31 oktober 1935 bär styrelsen för föreningen till minne av
Konung Oscar I och Brottning Josephina inledningsvis lämnat följande redogörelse
för den nuvarande elevförläggningen m. m.

1930 års överenskommelse innebure, att eleverna skulle fördelas på olika
byggnader på följande sätt.

Elever, intagna enligt 43 § 2 morn.:
Elevhem

Strandhem..............................................

Tomtebo .................................................

Storgården ............................................

Elever, intagna enligt 43 § 3 morn.:

Holmia...................................................

Hågakolonien ........................................

Ålder

Antal

elever

under 14 år 30

14—15 » 56

över 16 » 146

under 15 år 30

över 15 » 25 ^

Summa antal elever 201

I denna förläggningsplan hade sedermera vissa förändringar måst vidtagas.
Styrelsen ville sålunda framhålla, att elevhemmet Strandhem tills vidare vore
nedlagt, eftersom skyddshemmet under senare år icke fått mottaga några sådana
elever i åldern under 14 år, som vore att hänföra till 43 § 2 mom. i
barnavårdslagen. De där befintliga förläggningslokalerna hade provisoriskt
upplåtits till ett vid skyddshemmet anordnat hushåll för ogift personal.

o

Kungl. Majas proposition nr 62.

Till följd av det stigande antalet kroppsligt sjuka oell psykiskt undermåliga
elever hade elevhemmen Tomtebo och Storgården måst tagas i anspråk för
även elever av denna kategori, en anordning, som kunnat genomföras därför,
att de s. k. normala skyddshemseleverna visat synnerligen stor minskning.
För det dåvarande vore å skyddshemmet intagna 98 elever, av vilka omkring
20 kunde hänföras till normala samt de återstående 78 till kroppsligt sjuka och
psykiskt undermåliga. De omkring 20 normala eleverna vore fördelade p& elevhemmen
Tomtebo och Storgården, vilka två elevhem jamval hyste de 80
undermåliga, som icke rymdes på specialhemmen Holmia och Hågakolomen.

Det borde påpekas, att styrelsen med anledning av en skrivelse från statens
inspektör för fattigvård och barnavård förklarat sig icke vilja tills vidare motsätta
sig, att å skyddshemmet mottoges även elever i åldern mellan och 21
år. Någon ansökning om plats för elev av denna kategori hade emellertid annu
icke inkommit.

Styrelsen lämnar i fortsättningen en översikt beträffande föreningens
nuvarande ekonomiska me Hanh a v anden med staten.

Rörande de lån, sorn föreningen vid olika tillfällen uppburit av staten, hänvisar
styrelsen till följande sammanställning.

Lånebelopp Räntefot

Lån enligt brev Kronor %

w/e 1925 ...................................................... 125,000 5

29/6 1926 ................................................... 350,000 5

24/6 1929 ..................................................... 100,000 5

20/e 1930 ........................... 75,000 5

Summa kronor 650,000

Till säkerhet för ifrågavarande lånebelopp å sammanlagt 650,000 kronor
hade föreningen, anför styrelsen, avlämnat i skyddshemmets fastigheter meddelade
inteckningar till lika stort belopp. Den årliga räntan å statslånen uppginge
till (0.0 5 X 650,000) 32,500 kronor.

Föreningen erhölle som nämnts, fortsätter styrelsen, hjälp av staten i olika
former. Sålunda betalade staten årlig hyra för vissa av de såsom förläggningslokaler
för elever anordnade byggnaderna. Storleken av dessa hyresbelopp
hade ställts i förhållande till vissa av de belopp, som föreningen enligt vad
förut angivits erhållit såsom lån av staten.

Beträffande hyresbeloppen, som årligen uppgå till 36,750 kronor, åberopar
styrelsen följande sammanställning.

Låne- Belopp, varå Procent- Hyres Brev

belopp hyra beräknas tal belopp

Kronor Kronor Kronor

w/6 1925............................. 125,000 125,000 7 8,750

29/6 1926.............................. 350,000 350,000 7 24,500

2'',5 1929.............................. 100,000 — — —

20/6 1930............................. 75,000 50,000 _7_3,500

Summa kronor 36,750

Ersättning för obelagda platser, framhåller styrelsen vidare, avsåge endast
de två för kroppsligt sjuka och psykiskt undermåliga elever reserverade elevhemmen,
Holmia med 30 platser och Hågakolonien med 25 platser. Ersätt -

6

Kungl. Majus proposition nr 62.

ningen hade bestämts till vid Holmia 500 kronor och vid Hågakolonien 700
kronor för varje obelagd plats, allt för år räknat. Ersättning utginge endast
för de tider av året, då plats icke vore belagd. Enär antalet ifrågavarande
elever befunnit sig i ständig ökning, hade ersättningsbeloppet för obelagda
platser efter hand minskats. Under budgetåret 1934/1935 hade ersättningen
stannat vid omkring 3,900 kronor och syntes sannolikt snart alldeles upphöra.

Yad avlöningsbidraget beträffade, yttrar styrelsen, utginge detta enligt
brevet den 20 juni 1930 med tillhopa 41,100 kronor. Vidkommande de befattningshavare,
för vilkas avlöning bidraget vore avsett, hade Kungl. Maj:t vid
olika tillfällen medgivit jämkningar, varför den i nyssnämnda brev återgivna
förteckningen icke vidare vore i alla avseenden tillämplig. Styrelsen hade
därför uppgjort följande förteckning rörande avlöningsbidragets fördelning å
olika befattningshavare.

Kronor

1 direktör.................................................................................................... 7,140

1 assistent ................................................................................................ 5,160

1 predikant ................................................................................................. 720

1 agronom...................................................................................................... 4,260

1 lärare, tillika gymnastik- och idrottsledare ............................................ 3,960

1 avdelningsföreståndare .............................................................................. 3,240

2 avdelningsföreståndare ............................................................................. 6,480

3 avdelningsförmän..................................................................................... 5,940

1 avdelningsföreståndarinna för specialavdelningen för själsligt undermåliga
elever .............................................................. 2,220

1 föreståndarinna för skyddshemmets sjukavdelning ................................ 1,980

Summa kronor 41,100

Föreningen hade alltså, anför styrelsen sammanfattningsvis, att till staten
årligen såsom ränta å lån betala 32,500 kronor, medan föreningen i fasta inkomster
från staten årligen uppbure såsom hyra 36,750 kronor och såsom avlöningsbidrag
41,100 kronor. Till dessa fasta inkomster från staten komme
vidare de rörliga, nämligen ersättning för obelagda platser samt — liksom
för andra skyddshem — statlig skyddshemsavgift årligen med 200 kronor för
elev inom skyddshemmet och ett årsbidrag av 50 kronor för elev utom detsamma.

Skyddshemmets ekonomi hade, framhåller styrelsen, under tiden efter den
1 juli 1930, då den senast träffade överenskommelsen mellan staten och föreningen
började tillämpas, till och med utgången av budgetåret 1934/1935,
kunnat nödtorftigt balanseras. Vid uppgörande av staten för budgetåret
1935/1936 (se sid. 7) hade styrelsen likaledes räknat med att själv kunna anskaffa
nödiga medel för verksamheten. I staten för innevarande budgetår
kalkylerades nämligen med en medelbeläggning av 135 elever. Redan vid
slutet av budgetåret 1934/1935 hade emellertid en minskning av antalet
elever å skyddshemmet inträtt. Medeltalet elever, som tidigare
utgjort 135 eller mera, hade under våren 1935 sjunkit till 130. Denna
minskning hade sedermera under innevarande budgetår fortsatt så gott

Kungl. Majus proposition nr 62.

<

Utgifter.

För åkerbrukskolonien Hall fastställd stat för budgetåret 1935/1936.
(Förutsatt beläggning 135 elever.)

Kronor

......... 118,000

......... 2,600

......... 2,900

......... 3,250

........ 15,600

......... 5,000

......... 36,000

......... 19,000

......... 19,000

......... 4,000

......... 5,000

......... 4,000

......... 4,000

......... 14,650

......... 1,100

Avlöningar (inklusive dyrtidstillägg)

Styrelsens resor, revision m. m........

Pensionsavgifter

Pensioner...........

Byggnader ........

Inventarier ........

Utspisning ........

Bränsle och lyse

Beklädnad ...................

Benhållning....................

Hälso- och sjukvård ......

Flitpenningar till elever

Försäkringar .................

Allmänna omkostnader....................

Eäntor å andra skulder än statslån

Räntor å statslån .............................

Kronor

254,100

32,500

Inkomster.

Befattningshavares pensionsavgifter....................

Säger utgifter kronor

..................... 1,600

286,600

Ersättning för personalbostäder ..

...................... 11,800

Överskott å jordbruket...............

...................... 5,000

Värde av elevdagsverken ...........

..................... 10,000

Diverse inkomster ......................

............. ........ 1,800

30,200

Elevavgifter från kommuner:

135 elever å 1,000 kronor........

...................... 135,000

35 elever utom skyddshemmet

å 180 kronor..

...................... 6,300

Beklädnadsbidrag (40 elever å

150 kronor).....

...................... 6,000

147,300

Statliga skyddshemsavgifter:

135 elever å 200 kronor ........

...................... 27,000

35 elever utom skyddshemmet

å 50 kronor ..

...................... 1,750

28,750

övriga bidrag av staten:

Avlöningsbidrag .......................

....................... 41,100

Hyresbidrag .............................

...................... 36,750

Tomplatsersättning...................

...................... 2,500

80,350

Säger inkomster kronor 286,600

som oavbrutet, beroende på att, medan utskrivningsfrekvensen haft ungefär
samma omfattning som tidigare, antalet ankommande elever väsentligen
nedgått. Under kalenderåret 1935 hade sålunda endast 23 elever inskrivits
vid skyddshemmet; motsvarande siffra hade år 1934 varit 44. Styrelsen
framhåller beträffande skyddshemmets beläggning vidare följande.

En betydande orsak till den minskade tillströmningen av elever syntes
vara att söka i den omständigheten, att hela skyddshemsverksamheten befunne
sig under omorganisation. I samband därmed hade även effektiviteten

8

Kungl. Majlis proposition nr 62.

av dittills tillämpade arbetsmetoder ställts under debatt. Följden hade blivit,
att barnavårdsnämnderna i avvaktan på en nyordning av anstaltsväsendet
tills vidare syntes vara benägna att dröja med inskridande mot vanartade barn
eller i varje fall att inskränka sig till sådana lindrigare former som övervakning
och utackordering i fosterhem m. m. Icke blott ifrågavarande skyddshem
utan jämväl övriga i landet befintliga skyddshem för gossar mottoge därför
för det dåvarande ett mindre antal nykomna än det ordinära. Detta medförde
vidare, att de lokala skyddshemmen icke i avsedd utsträckning hänvisade
eller överflyttade till åkerbrukskolonien Hall normala elever i högre
åldersgrupper. De elever, som dåmera intoges å Hall, tillhörde så gott som
undantagslöst de kroppsligt sjukas eller psykiskt undermåligas kategori.

Hur länge denna stagnation i skyddshemsverksamheten komme att räcka,
kunde icke med visshet sägas, men styrelsen ansåge sig hava grundad anledning
antaga, att den minskade beläggningen å åkerbrukskolonien Hall komme
att fortfara under avsevärd tid. För detta skyddshems vidkommande vore läget
nämligen sådant, att även en återgång till normal intagningsfrekvens icke
på flera år kunde höja medeltalet till det antal —- 135 elever — vid vilket
staten kunde bringas att balansera. För det dåvarande vårdades å skyddshemmet
i allt 98 elever och av dessa komme omkring ett trettiotal att lämna hemmet,
så snart arbetsanställning kunde beredas eller till följd av överflyttning
till sinnessjukhus, imbecillanstalter och dylika inrättningar. Redan i början
av år 1936 syntes elevantalet därför komma att vara nere i omkring 70.

Med ledning av angivna siffror håller styrelsen före, att medeltalet elever
för budgetåret 1935/1936 eller 1936/1937 icke kunde beräknas till högre antal
än 80.

I detta sammanhang anser sig styrelsen böra beröra frågan, om elevbeläggningen
möjligen kunde ökas genom överflyttning till skyddshemmet
av elever från andra anstalter. Styrelsen anför därvidlag
följande.

Såsom framginge av det dittills anförda tenderade klientelet att bliva
alltmera enhetligt, i det att mer än 75 procent av beläggningen tillhörde
den grupp, som avsåges i 43 § 3 mom. i barnavårdslagen. Denna utveckling
innebure så till vida vissa fördelar, som man därigenom efter hand undginge
den sammanblandning av heterogena elevkategorier, vilken dittills medfört
åtskilliga svårigheter i uppfostringsarbetet. Skyddshemssakkunniga, som den
30 juli 1935 avlämnat första delen av sitt betänkande rörande skyddshemsverksamheten
(Statens offentliga utredningar 1935:35), hade för sin del förordat,
att skyddshemmet för framtiden anordnades uteslutande såsom abnormanstalt.
En utveckling i denna riktning vore som syntes redan på väg. Under sådana
förhållanden ville styrelsen rikta uppmärksamheten på en fråga, som tidigare
vid flera tillfällen varit föremål för diskussion. Styrelsen syftade på ett uttalande
av 1930 års riksdag (skrivelse nr 319) av den innebörden, att det enligt
riksdagens mening förtjänade övervägas, om icke vissa bildbara sinnesslöa
elever, som vårdades å statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar å
Salbohed, kunde överflyttas till åkerbrukskolonien Hall. Därvid hade särskilt
avsetts sådana elever, som åtnjöte skolundervisning. I den förutnämnda överenskommelsen
den 20 juni 1930 hade föreningen för övrigt åtagit sig att, därest
den vid uppfostringsanstalten å Salbohed bedrivna undervisningen för bildbara
sinnesslöa nedlades, mottaga dessa sinnesslöa å Hall. I yttrande den 27
juni 1933 rörande nyssnämnda riksdagsuttalande hade styrelsen ansett sig
icke för det dåvarande kunna tillstyrka verkställandet av denna överflyttning

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

av elever, enär bland annat psykopathemmen Holmia och Hågakolonien då
ändock väntades bliva fullbelagda (1934 års statsverksproposition femte
huvudtiteln, punkt 49). Sedermera hade emellertid förhållandena helt förändrats,
eftersom de för normala elever avsedda hemmen inom ganska kort
tid syntes kunna helt tagas i anspråk för defekta, en förläggningsanordmng,
sorn enligt vad förut omnämnts, redan börjat praktiseras. Under sådana förhållanden
ansåge styrelsen, att frågan om överflyttning av elever från Salbohed
till Hall ånyo borde bliva föremål för utredning.

Om resultatet av utredningen skulle gå i den riktningen, att en överflyttning
av elever visade sig vara en lämplig och genomförbar anordning, framhåller
styrelsen, bomme det att taga någon tid, innan omorganisationen kunde
bringas i verkställighet. Med säkerhet kunde det föreslagna överflyttningsinstitutet
icke öva inflytande på beläggningsfrekvensen under innevarande
budgetår och sannolikt icke heller under budgetåret 1936/1937.

Då skyddshemmets utgifter och inkomster kunde bringas i jämvikt endast
vid ett medeltal av minst 135 elever, yttrar styrelsen, stöde den inför uppgiften
att vidtaga åtgärder, som säkrade skyddshemmets fortsatta verksamhet. I
första hand hade styrelsen därvid låtit utreda möjligheten av att
nedbringa skyddshemmets utgifter.

Utredningen visade, anför styrelsen, att det sjunkande elevantalet bland
annat möjliggjorde stängande av ett av elevhemmen. Av vissa praktiska skäl
syntes elevhemmet Tomtebo därvid böra komma i fråga. Detta innebure
tillika nedläggande av den i samma byggnad befintliga skräddarverkstaden,
varigenom vissa besparingar kunde göras i fråga örn kostnaderna
för uppvärmning, belysning, inventarier, renhållning och övrigt underhåll.
Posten till utspisning påverkades vidare i särskild grad av den minskade beläggningen.
Med ett beräknat dagportionspris av omkring 70 öre hade den
sammanlagda kostnaden för utspisning kunnat nedbringas från 36,000 kronor
i den för 135 elever beräknade staten till 21,000 kronor. Även vissa andra
driftkostnader kunde beräknas till något lägre belopp.

I stort sett hade emellertid den verkställda utredningen, framhåller styrelsen,
bestyrkt den ofta gjorda erfarenheten, att en plötslig inskränkning av en
institutions verksamhet icke på långt när medförde en däremot svarande
minskning av omkostnaderna. Till detta bidroge främst den omständigheten,
att den största utgiftsposten — posten till avlöningar — icke kunde fixeras
med hänsyn tagen enbart till det för ögonblicket erforderliga antalet befattningshavare.
Varje beskärning av avlöningsposten nödvändiggjorde, att ett
motsvarande antal befattningshavare måste avskedas från sina anställningar.
Ett sådant avskedande kunde emellertid i allmänhet icke ske utan varsel, varför
en beskärning av personalen krävde tid för att kunna genomföras. Därtill
komme en annan och ännu betydelsefullare synpunkt. De flesta befattningshavare
hade bakom sig en lång anställningstid i skyddshemmets tjänst och
hade i allmänhet kommit upp i den levnadsålder, i vilken utsikten att erhålla
annan anställning vore ringa. Ett avskedande skulle därför för dem hava
till följd arbetslöshet och ekonomisk kris. I detta läge hade styrelsen ansett
sig böra inskränka uppsägningarna till att avse endast sådana befattnings -

10

Kungl. Majus proposition nr 62.

havare, vilkas anställning vore av mera tillfällig art. Så vore fallet med en
förman (föreståndare för den till nedläggning föreslagna skräddarverkstaden),
en nattvakt och ett köksbiträde. Till följd av elevhemmet Tomtebos
nedläggande hade styrelsen vidare beslutat att, då avdelningsföreståndarbefattningen
inom den närmaste tiden bleve ledig, icke tillsätta befattningen.
Läraren, tillika gymnastik- och idrottsledare, syntes med hänsyn till den
minskade undervisning, som framdeles komme ifråga, kunna åläggas att
jämte egen tjänst uppehålla jämväl befattningen som avdelningsföreståndare
vid elevhemmet Storgården. En förman, som icke vidare vore behövlig i sin
dåvarande befattning, skulle enligt planen överföras till jordbruket, där bristen
på elevarbetskraft gjorde anställning av särskilda arbetare behövlig.

Med dessa senare anordningar skulle utgifterna, beräknar styrelsen, kunna
nedbringas med 35,000 kronor eller till 251,000 kronor.

Yad inkomsterna beträffade, yttrar styrelsen vidare, medförde en
medelbeläggning av 80 i stället för ursprungligen beräknade 135 elever en
stark minskning i fråga örn inkomstposterna för elevavgifter och statliga
skyddshemsavgifter. Inkomstminskningen uppginge därvidlag till närmare
70,000 kronor. Till följd av indragningen av två avdelningsföreståndartjänster
komme vidare statsbidraget till avlöningar att nedgå med omkring
6,000 kronor. T omplats er sättning en, som utginge för de för kroppsligt
sjuka och psykiskt undermåliga elever avsedda vårdplatserna i elevhemmen
Holmia och Hågakolonien, komme sannolikt att upphöra till följd av det
ökade antalet defekta elever. I fråga örn inkomsten på jordbruksdriften —•
tidigare beräknad till 5,000 kronor — ville styrelsen framhålla, att jordbruksdriften
hädanefter komme att belastas med kostnaderna för avlönande av
ytterligare fem å sex lantarbetare, avsedda att ersätta eleverna. Örn elevernas
utbildning i olika hantverk ej skulle eftersättas, vore det nämligen med dåvarande
elevantal icke möjligt att placera dem i jordbruket i samma utsträckning
som tidigare. I enlighet därmed hade styrelsen därför icke ansett sig
kunna räkna med någon nettovinst av jordbruksdriften.

Inkomsternas sammanlagda belopp skulle efter denna kalkyl, anför styrelsen,
uppgå till 196,000 kronor.

Beträffande detaljposterna i den sålunda skisserade utgifts- och inkomststaten,
som baserades å en beläggning av 80 elever, hänvisar styrelsen till det
å sid. 11 intagna statförslaget.

Till täckande av den brist å 55,000 kronor, som enligt
detta statförslag upp k örn me å driften, framhåller styrelsen,
saknade föreningen alla medel. Föreningens tillgångar utgjordes av lantegendomen
Hall med därå uppförda byggnader samt av inventarier. Lantegendomen
vore bevillningstaxerad till 332,900 kronor, i vilken summa de egentliga anstaltsbyggnaderna
ej inräknats. Statsverkets intecknade fordran uppginge som
nämnts till 650,000 kronor. Att under sådana förhållanden erhålla lån i
banker eller andra icke-statliga penninginrättningar vore utsiktslöst. Styrelsen
hade därför ingen annan utväg än att hos Kungl. Majit hemställa örn
hjälp för skyddshemmets fortsatta verksamhet. Börande sättet för tilldelande

Kungl. Majlis proposition nr 62.

11

Av styrelsen för åkerbrukskolonien Hall uppgjort förslag till stat för skyddshemmet
för hudgetåren 1935/1936 och 1936/1937.

(Förutsatt beläggning 80 elever.)

Utgifter.

Avlöningar (inklusive dyrtidstillägg) .............

Styrelsens resor, revision m. m......................

Pensionsavgifter ..............................................

Pensioner..........................................................

Byggnader ......................................................

Inventarier ......................................................

Utspisning .......................................................

Bränsle och lyse ..............................................

Beklädnad .......................................................

Renhållning.....................................................

Hälso- och sjukvård ........................................

Flitpenningar till elever.................................

Försäkringar .................................................

Allmänna omkostnader..................................

Räntor å andra skulder än statslån...............

Räntor å statslån ............................................

Kronor

111,000

2,150

2,900

3,250

13,600

4,000

21,000

17,500

14,000

3.500
4,000

2.500
4,000

14,000

1,100

Säger utgifter kronor

Kronor

218,500

32,500

251,000

Inkomster.

Befattningshavares pensionsavgifter.......................................... 1,600

Ersättning för personalbostäder ................................................ 11,000

Överskott å jordbruket ...........................................................

Värde av elevdagsverken ......................................................... 3,200

Diverse inkomster ..................................................................... D^OO

Elevavgifter från kommuner:

80 elever å 1,000 kronor ..................................................... 80,000

35 elever utom skyddshemmet å 180 kronor....................... 6,300

Beklädnadsbidrag (15 elever å 150 kronor) ........................ 2,250

Statliga skyddshemsavgifter:

80 elever å 200 kronor ......................................................... 16,000

35 elever utom skyddshemmet å 50 kronor ........................ 1,150

Övriga bidrag av staten:

Avlöningsbidrag ..........

Hyresbidrag ................

Tomplatsersättning.......

Underskott................................................................................................

Säger inkomster kronor

17,600

88,550

17,750

72,100

196.000
55,000

251.000

åt föreningen av behövliga medel kunde olika vägar ifrågakomma. Styrelsen
ville framföra till övervägande två olika alternativ. Det första förslaget innebure,
att föreningen för ett vart av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 erhölle
å riksstaten ett direkt anslag av 55,000 kronor. Det andra förslaget

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

innebure, att föreningen till uppehållande under budgetåren 1935/1936 och
1936/1937 av skyddshemmets verksamhet erhölle ett räntefritt lån utan återbetalningsskyldighet
å sammanlagt 110,000 kronor.

över styrelsens framställning hava utlåtanden avgivits den 6 december
1935 av skolöverstyrelsen, den 13 i nämnda månad av statens inspektör för
fattigvård och barnavård, efter hörande av skyddshemsinspektören, samt den
14 i samma månad av statskontoret.

Skolöverstyrelsen uppehåller sig till en början vid åkerbrukskolonien Halls
framtida ställning i skyddshemsorganisationen samt behovet av utredning
därom. Styrelsen anför därvidlag följande.

Skyddshemssakkunniga hade i sitt betänkande föreslagit, att åkerbrukskolonien
Hall för framtiden borde organiseras såsom dels en specialanstalt för de
vanartade gossar, som på grund av kroppslig sjukdom eller psykisk abnormitet
icke kunde tillgodogöra sig undervisning och utbildning i övriga skyddshem,
dels en observationsanstalt. X sitt den 15 oktober 1935 avgivna yttrande över
nämnda betänkande hade överstyrelsen ifrågasatt lämpligheten av den sålunda
föreslagna anordningen. Såsom skäl för sin tveksamhet hade överstyrelsen åberopat
bland annat skyddshemmets storlek och det blivande klientelets av de
sakkunniga beräknade jämförelsevis ringa omfattning, överstyrelsen hade såsom
sin mening uttalat, att en närmare undersökning rörande skyddshemmets
framtida ställning i skyddshemsorganisationen borde verkställas, innan
definitivt beslut fattades. Het syntes överstyrelsen, som skulle föreliggande
redogörelse ocly framställning i hög grad styrka behovet av en dylik närmare
undersökning, överstyrelsen ansåge det vara av synnerlig vikt, att särskild
uppmärksamhet därvid ägnades åt skyddshemmets ekonomiska förhållanden
vilka syntes kräva, att en sanering på ett eller annat sätt komme till stånd.’
överstyrelsen betraktade det ock såsom nödvändigt, att omkostnadsstaten
for skyddshemmet nedbringades högst väsentligt, därest en undersökning
visade, att en avsevard begränsning i dess verksamhet måste för framtiden
anses sannolik. Skyddshemmets styrelse hade visserligen redan sökt nedbringa
utgiftsposterna, men på grund av personal- och andra förhållanden
hade nedskärningen blivit ganska begränsad. Särskilt funne överstyrelsen
posten avlöningar allt för stor i förhållande till elevantalet

I föreliggande framställning hade den tidigare dryftade frågan örn överflyttande
till åkerbrukskolonien Hall av elever från statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar å Salbohed, vilken anstalt vore särskilt avsedd
för bildbara sinnesslöa gossar, åter bragts på tal. I anledning därav
erinrade överstyrelsen, att överstyrelsen i ett efter samråd med medicinalstyrelsen
den 13 oktober 1933 avgivet yttrande beträffande nämnda överflyttmng
uttalat, att den for det dåvarande icke borde komma till stånd. Mot en
utredning rörande möjligheten att i någon form bland skyddshemmen inordna
statens anstalter for sinnesslöa hade överstyrelsen samtidigt förklarat
Sig icke hava något att erinra. Utan att taga ställning till frågorna, huruvida
en överflyttning av elever från Salbohed till Hall eller ett inordnande av
statens smnessloanstalter i allmänhet bland skyddshemmen borde äga rum
ville överstyrelsen dock framhålla vikten av, att även dessa spörsmål beaktades
vid den närmare undersökning, som eventuellt kunde komma att vidtagas
™^de skyddshemmets framtida uppgift och ställning inom skyddshemsverk Intill

dess att beslut örn skyddshemmets framtida ställning fattats, vore
det enligt överstyrelsens mening nödvändigt, att detsamma erhölle det eko -

13

Kungl. Majus proposition nr 62.

nomi ska stöd, som vore erforderligt för att verksamheten därstädes skulle
kunna på ett tillfredsställande sätt upprätthållas, överstyrelsen såge sig icke
i stånd att bedöma, huruvida samtliga de poster, som läge till grund för den
beräknade bristen för vart och ett av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937,
motsvarade det verkliga behovet, men hade ej heller någon anledning att betvivla
att så vore fallet.

överstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte av statsmedel tilldela
skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall för vart och ett av budgetåren 1935/1936
och 1936/1937 ett belopp av 55,000 kronor.

Skyddshemsinspektören uppehåller sig i sitt yttrande till en början vid
möjligheterna till en inskränkning av antalet befattningshavare vid skyddshemmet.
Inspektören anför därom huvudsakligen följande.

Att i hast reducera antalet befattningshavare, vilka en lång följd av år
oförvitligt fullgjort sina åligganden vid hemmet, läte sig lämpligen ej göra,
ty äldre befattningshavare borde icke utan trängande skäl uppsägas från sina
tjänster, ehuru strävan efter anpassning till den verksamhet, som framdeles
syntes komma att påvila Hall, dock borde förefinnas. Man kunde ifrågasätta,
örn icke möjlighet förelåge att, när antalet elever nedginge till det av styrelsen
beiäknade, göra indragning i fråga örn personal, som mera hade att ägna sig
åt expeditionsarbete. Vid anställandet av assistent vid hemmet hade antalet
elever uppgått till omkring 100. Nedginge antalet elever till 80, som styrelsen
beiäknade, så funnes för angivna antal elever tre avdelningsföreståndare
anställda, d. v. s. en avdelningsföreståndare för cirka 27 elever. Därjämte
funnes avdelningsförmän, som hade sin tjänstgöring förlagd till elevhemmen.
Det minskade antalet elever syntes medföra vissa lättnader i direktörens
arbetsbörda, varigenom möjlighet borde föreligga för direktören att påtaga
sig en del arbetsuppgifter, som för det dåvarande ålåge t. ex. assistenten.
Direktören och en del övriga befattningshavare vid hemmet syntes gemensamt
kunna ombesörja fostringsarbetet, utan att kraven på ändamålsenlighet
behövde eftersättas. Jämförde man den arbetskraft, som funnes att tillgå å
Hall, med hänsyn till antalet elever, som beräknades komma att finnas vid
hemmet, med antalet befattningshavare vid skyddshem, som hade 50, 60 och
70 elever, syntes anledning föreligga för det antagandet, att förut ifrågasatta
indragning skulle kunna företagas. Upplysningsvis kunde nämnas, att å Hall,
enligt föreliggande förslag, 45 (+ 3) anställda skulle finnas för vård av 80
elever, under det antalet anställda vid Skrubba skyddshem uppginge till 19
och antalet elever därstädes till cirka 70. Vid Kåby skyddshem utgjorde antalet
befattningshavare 11 och antalet elever i regel 48—50.

Inspektören ingår i fortsättningen på en granskning i övrigt av styrelsens
nya statförslag och framhåller därvid följande.

Utgifter för beklädnad hade för budgetåret 1935/1936 beräknats för 135
elever0 till 19,000 kronor men för 80 elever till 14,000 kronor. Vid beräkning
av detta belopp borde 80/im tagas av 19,000 kronor och beloppet bleve då
11,260 kronor. I statförslaget syntes dock 12,000 kronor böra upptagas. —
Hälso- och sjukvård hade beräknats för 135 elever till 5,000 kronor och syntes
för 80 elever böra beräknas till ®-°"° = 2.963) 3,500 kronor. Allmänna
omkostnad or hade under det hemmet haft 135 elever upptagits till 14,650
kronor och syntes, örn antalet elever bomme att nedgå till cirka 80, kunna beräknas
till 12,000 kronor. Även örn man icke räknade med att assistent -

14

Kungl. Majits proposition nr 62.

tjänsten eller annan tjänst indroges, skulle utgiftssidan i statförslaget kunna
nedskäras med (2,000 + 500 + 2,000) 4,500 kronor.

Angående i statförslaget upptagna inkomster kunde följande anföras.

Enligt riksdagens beslut utginge årligen i avlöningsbidrag till Hall 41,100
kronor. Detta bidrag syntes inspektören under ifrågavarande budgetår oförändrat
böra tillkomma skyddshemmet, överskott från jordbruket och skogen
hade icke upptagits i staten. Under budgetåret 1933/1934 hade dock vinsten
uppgått till 17,593 kronor och för budgetåret 1934/1935 till 26,703 kronor.
Man syntes således på goda grunder våga upptaga överskott från jordbruket
och skogen till cirka 12,250 kronor, i synnerhet som jordbruket vid angivna
överskott varit belastat med avgifter för elevdagsverken å 10,000 kronor, men
i detta statförslag endast 3,200 kronor upptagits. Därest åkerbrukskolonien
Hall under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 erhölle 41,100 kronor som
avlöningsbidrag samt befrielse under angivna tid från skyldigheten att betala
ränta, 32,500 kronor, å erhållna statslån, skulle ytterligare hjälp från statens
sida icke erfordras. Kunde därtill vissa åtgärder vidtagas i fråga örn inskränkning
av antalet befattningshavare medförde detta givetvis förbättring
i skyddshemmets ekonomi.

På grundval av de sålunda verkställda beräkningarna har inspektören uppgjort
ett förslag till stat, som utvisar inkomster till ett belopp av 214,000
kronor och utgifter — frånsett ränta å statslån — till enahanda belopp.

Vad beträffar förslaget örn överflyttning av elever från statens uppfostringsanstalt
för vanartade sinnesslöa gossar å Salbohed till Hall, anser inspektören
frågan därom kräva närmare utredning.

Då åkerbrukskolonien Hall oundgängligen vore i behov av statshjälp för
att verksamheten skulle kunna fortgå, föreslår inspektören, att skyddshemmet
under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 befriades från ränta till statsverket
a erhallna statslån samt att till hemmet under vartdera av angivna budgetår
finge utgå avlöningsbidrag med 41,100 kronor. Skulle ifrågavarande lösning
icke anses godtagbar, borde för innevarande och nästkommande budgetår
statsanslag å 32,500 kronor per år beviljas, samt avlöningsbidraget utgå enligt
förut angivna förslag. Begränsades avlöningsbidraget till 35,350 kronor, erfordrades
ett statsanslag å 38,250 kronor.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård framhåller, att en plötslig
reducering av avlöningsposten vid skyddshemmet genom minskning av personalen
icke läte sig göra. En anpassning av behovet vid varje särskilt tillfälle
kunde, såsom skyddshemmets styrelse påvisat, icke genomföras. Det vore
därför ofrånkomligt att trots minskat elevantal tills vidare bibehålla utgifterna
under denna rubrik vid i huvudsak oförändrad omfattning. Även
åtskilliga andra utgiftsposter kunde ej minskas i proportion till de genom det
lägre elevantalet reducerade inkomsterna. Då skyddshemmet icke syntes
kunna komma i åtnjutande av ekonomiskt understöd från annat håll än från
staten och då vid hemmet lämnades sådan skyddshemsvård, som, örn den ej
utövades av annan, tillkomme staten att handhava, vore det ofrånkomligt, att
staten liksom tidigare beviljade erforderlig hjälp.

Inspektören meddelar, att inspektören, efter att under hand hava samrått
med verkställande ledamoten i skyddshemmets styrelse samt hemmets
direktör, utarbetat följande alternativa förslag i fråga örn formen för den begärda
hjälpen samt storleken av densamma.

15

Kungl. Majus proposition nr 62.

I den i brevet den 20 juni 1930 upptagna förteckningen å befattningar, för
vilka statsbidrag skulle utgå, hade, såsom tidigare nämnts, Kungl. Majit vid
flera tillfällen medgivit jämkningar på grund av förändrade förhållanden i
personalens sammansättning. Dessa jämkningar hade varit påkallade av praktiska
skäl med hänsyn till verksamheten vid skyddshemmet. Den stat, som
av skyddshemmets styrelse uppgjorts för en beräknad beläggning av 80
elever, förutsatte indragning av vissa befattningar, för vilka statsbidrag utginge.
Därigenom skulle statens avlöningsbidrag minskas från 41,100 kronor
till 35,350 kronor, oaktat de sammanlagda avlöningarna (inklusive dyrtidstillägg)
beräknats uppgå till 111,000 kronor. Inspektören föresloge, att skyddshemmet
finge bibehålla dittillsvarande statsbidrag till avlöningar, och att för
detsammas utgående ej föreskreves andra villkor än att det skulle användas
till avlöning av personal vid skyddshemmet. Statens inspektör för fattigvård
och barnavård skulle hava såsom åliggande att i samråd med skyddshemsinspektören
vaka över uppfyllandet av nämnda villkor. I detta sammanhang
ville inspektören anmärka, att man ej med fullständig visshet kunde säga,
att icke antalet elever åter komme att öka i sådan omfattning, att den personal,
för vilken avlöningsbidrag dittills erhållits, åter bleve behövlig i sin
helhet.

Inspektören föresloge dessutom, att räntan å skyddshemmet beviljade
statslån, vilken årligen uppginge till 32,500 kronor, efterskänktes för budgetåren
1935/1936 och 1936/1937.

Örn vidare ett särskilt statsbidrag å 10,000 kronor tilldelades skyddshemmet
för vart och ett av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 syntes hemmets stat
kunna balanseras.

Enligt detta alternativ skulle, framhåller inspektören, skyddshemmet för
vartdera budgetåret tillföras inkomster å (5,750 -f 32,500 + 10,000) 48,250
kronor, vartill komme 5,000 kronor, som, enligt vad förenämnda representanter
för skyddshemmet meddelat inspektören, numera kunde beräknas inflyta å
inkomststaten under rubriken överskott å jordbruket. Skillnaden mellan
summan av dessa belopp (48,250 + 5,000) 53,250 kronor, och det av skyddshemmets
styrelse för vartdera budgetåret äskade, 55,000 kronor, vore icke
större än att den med ali sannolikhet ändå kunde regleras.

Yad angår det av skyddshemmets styrelse framförda förslaget om upptagande
till förnyad utredning av frågan örn överflyttning av elever från
statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar å Salbohed till Hall, tillstyrker
inspektören en sådan åtgärd.

Statskontoret finner också ofrånkomligt, att, såsom förhållandena utvecklat
sig vid åkerbrukskolonien Hall, statsverket till upprätthållande av verksamheten
därstädes under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 bidroge med ytterligare
understöd. Beträffande de av skyddshemmets styrelse verkställda utgifts-
och inkomstberäkningarna anför statskontoret följande.

Fråga vore, i vilken utsträckning och på vilket sätt understödet borde
lämnas. För klarläggande av den förra frågan hade skyddshemmets styrelse
framlagt förslag till utgifts- och inkomststat för hemmet för förenämnda
budgetår, vilket förslag resulterade i ett årligt underskott å 55,000 kronor.
Statskontoret kunde för sin del icke undgå att finna vissa i sagda statförslag
upptagna utgiftsposter väl högt beräknade, och syntes det statskontoret anmärkningsvärt,
att i den av styrelsen verkställda inkomstberäkningen icke

16

Kungl. Majus proposition nr 62.

upptagits någon inkomst av jordbruket och skogen, ehuru nettoinkomsten
därav under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 uppgått till 17,593 kronor,
respektive 26,703 kronor samt konjunkturerna för jordbruk och skogsdrift
sedan dess i varje fall icke försämrats.

Skyddshemsinspektören hade ock föreslagit, dels att utgiftsposterna till
beklädnad, hälso- och sjukvård samt allmänna omkostnader skulle minskas
med respektive 2,000, 500 och 2,000 kronor, dels ock att bland inkomsterna
skulle uppföras en post överskott från jordbruket och skogen å 12,250 kronor.
Däremot hade skyddshemsinspektören icke föreslagit någon nedsättning av
utgiftsposten till avlöningar.

Statskontoret kunde beträffande sistnämnda utgiftspost icke undertrycka
en känsla av att denna post bort ytterligare nedbringas i betraktande av den
betydande disproportion, som förelåge mellan antalet av de vid skyddshemmet
anställda befattningshavarna och elevantalet. I avsaknad av erforderligt
bedömningsmaterial och på grund av vad styrelsen för skyddshemmet
och skyddshemsinspektören i sådant avseende anfört tilltrodde sig ämbetsverket
dock icke att förorda en nedsättning av berörda utgiftspost. Icke heller
ansåge sig statskontoret böra föreslå någon höjning av det av skyddshemsinspektören
beräknade överskottet från jordbruket och skogen, ehuruväl detsamma
—- i betraktande av utfallet av jordbruks- och skogsdriften under
budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 — syntes kunna uppräknas avsevärt.
Ämbetsverket funne sig alltså nödsakat att godtaga de av skyddshemsinspektören
verkställda utgifts- och inkomstberäkningarna, vilka gåve vid handen
ett årligt underskott å 32,500 kronor, d. v. s. samma belopp, vartill årsräntan
å de av staten erhållna lånen uppginge. Att märka vore emellertid, att i dessa
beiäkningar såsom inkomst upptagits hela det maximibelopp å 41,100 kronor,
som beviljats i årligt statsbidrag till avlöningar åt skyddshemmets befattningshavare.

Statskontoret, som icke anser sig böra göra någon erinran mot att till
avlönande av skyddshemmets befattningshavare under budgetåren 1935/1936
och 1936/1937 utginge det fastställda maximibidraget, vill för sin del, i likhet
med skyddshemsinspektören, ifrågasätta, huruvida icke — i avvaktan på den
förestående omorganisationen av skyddshemmen — en lämplig väg att lämna
skyddshemmet det för nämnda båda budgetår erforderliga ytterligare statsunderstödet
skulle vara, att omförmälda förening såsom ägare av skyddshemmet
befriades från att erlägga de under ifrågavarande budgetår till betalning
förfallande räntorna å statslånen. Skulle emellertid ett dylikt förfaringssätt
anses icke böra komma ifråga, syntes annan möjlighet att lämna skyddshemmet
det behövliga statsunderstödet icke förefinnas än att därför anvisa
medel å riksstaten. Därest sistnämnda utväg föredroges, syntes det för ändamålet
erforderliga årsbeloppet -— särskilt med hänsyn därtill, att skyddshemmet
vore i behov av ytterligare statsbidrag redan under innevarande
budgetår — kunna anvisas från förslagsanslaget till skyddsuppfostran.

Till sist framhåller statskontoret dels att — vare sig den ena eller den
andra av angivna utvägar valdes — riksdagens medverkan givetvis erfordrades,
dels ock att, därest anslaget till skyddsuppfostran skulle komma att
anlitas för ändamålet, detsamma för nästkommande budgetår syntes böra
undergå därav betingad omräkning.

17

Kungl. Maj:ts •proposition nr 62.

I detta sammanhang torde jag få omnämna, att styrelsen för föreningen till
minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina i skrivelse den 16 november
1935 hemställde örn uppskov med erläggande av ränta
å förut omförmälda lån.

Statskontoret förklarade sig i utlåtande den 14 december 1935 icke vilja
motsätta sig det begärda räntebetalningsanståndet.

Kungl. Majit medgav den 20 december 1935 föreningen anstånd med ifrågavarande
räntebetalning till den 1 april 1936.

Med hänsyn till de uppgifter, som inom _ skyddshemsorganisationen till- Depcfeef”ents''
komma åkerbrukskolonien Hall, har staten tidigare vid upprepade tillfällen
ingripit stödjande. Situationen är nu, såsom av den lämnade redogörelsen
framgår, den, att verksamheten vid anstalten icke kan upprätthållas, därest
icke ytterligare ekonomiskt stöd erhålles. De omständigheter, som framkallat
detta läge, hava närmare berörts av styrelsen. Då jag anser nödvändigt att
sörja för att möjligheter finnas att omhändertaga det klientel, for vilket
anstalten är avsedd, lär ingen annan utväg stå öppen än att utverka erforderligt
tilläggsbidrag hos riksdagen.

På grundvalen av de framlagda beräkningarna har styrelsen funnit ett
belopp av 55,000 kronor behövligt för att verksamheten skall kunna upprätthållas
under innevarande budgetår, därvid dock räknats med att det avlömngsbidrag
till personal, som staten utfäst sig att lämna, med 5,750 kronor understiger
det högsta medgivna. Pör budgetåret 1936/1937 kalkylerar man med
tilläggsbidrag till enahanda belopp. Vid ärendets remissbehandling hava
emellertid delade meningar gjort sig gällande rörande det erforderliga tillfälliga
driftbidragets storlek. Skyddshemsinspektören har sålunda under förutsättning
av oreducerat avlöningsbidrag ansett beloppet kunna begränsas till
32,500 kronor. Till denna mening har jämväl statskontoret anslutit sig. Statens
inspektör för fattigvård och barnavård förordar, att bidraget under samma
förutsättning får utgå med 42,500 kronor. Tillika har ifrågasatts, att det nu
begärda understödet skulle helt eller delvis lämnas i form av befrielse för föreningen
att under respektive budgetår erlägga stadgad ränta till statsverket

för erhållna lån. ..

Vid övervägande av nu berörda spörsmål har jag ansett mig böra begränsa
framställningen till att avse innevarande budgetår. Huruvida de förhållanden,
som föranlett den beräknade bristen, beläggningen av anstalten, utgifterna for
personal, jordbruksdriftens avkastning m. m., komma att jämväl nästa budgetår
utöva samma inverkan som detta år, låter sig nämligen icke nu nied säkerhet
bedöma. Frågan örn och i vad mån liknande bidrag skall utgå for budgetåret
1936/1937 torde därför framdeles böra bliva föremål för prövning.

När jag gått att taga ställning till bidragsfrågan i denna mera begränsade
omfattning, har jag låtit mig angeläget vara att i första hand undersöka, huruvida
en reduktion av det begärda beloppet skulle kunna ske utan att andamålet
med stödåtgärden därigenom äventyrades. Närmast har jag sokt utröna
möjligheten av besparingar i driftkostnaderna och utsikterna till inkomster

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 62. 301 so 2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 62.

av det jordbruk och skogsbruk, beträffande vilket styrelsen funnit sig icke
kunna räkna med någon avkastning under detta budgetår. I förstnämnda avseende
har jag icke kunnat undgå att ägna uppmärksamhet åt den obestridliga
disproportion mellan antalet anställda befattningshavare och elever, som numera
består. Jag vill visserligen ej påkalla några omedelbara inskränkningar i
peisonalbeståndet, som skulle gå ut över äldre befattningshavare med mångårig
anställning i föreningens tjänst. Ett sådant förfaringssätt vore
obilligt, icke minst under de provisoriska förhållanden, varunder verksamheten
inför förestående omorganisation av skyddshemmen bedrives. Men å
andra sidan synas dylika betänkligheter icke med samma styrka kunna göras
gällande beträffande personal, som nyligen vunnit anställning med hänsyn
tagen till anstaltsarbetets tidigare omfattning. Saken är för visso av beskaffenhet
att förtjäna uppmärksammas, och då givetvis alla onödiga kostnader
böra undvikas, synes det mig naturligt, att såsom villkor för det tillfälliga
driftbidrag, som jag förordar, uppställes bland annat, att Kungl. Maj.t
skall aga att närmare pröva personalbehovet. Ledigbliven befattning vid åkerbrukskolonien
Hall bör under nuvarande förhållanden över huvud icke få
återbesättas eller vikarie å sådan förordnas, med mindre Kungl. Majit så
medgivit. De utgiftsbegränsningar, som skyddshemsinspektören hållit för
möjliga, finner även jag i stort sett kunna vidtagas. Vad de förutsebara
inkomsterna beträffar, har jag inhämtat, att ledningen för anstalten numera
anser sig kunna räkna med en nettovinst å jordbruket och skogen av 12,500
kronor. Under dessa omständigheter torde, med hänsyn jämväl till det förhållandet,
att elevantalet för närvarande utgör omkring 100, ett belopp av
38,000 kronor kunna förväntas bliva tillfyllest.

Beträffande sättet för bidragets utgående finner jag den föreslagna anoidningen,
att det fastställda maximibidraget till avlöningar finge utgå utan
hinder av att vissa av de ifrågavarande befattningshavarna ej längre finnas
anställda vid skyddshemmet samt att föreningen därjämte skulle åtnjuta räntebefnelse,
mindre lämplig. Det synes mig budgettekniskt mera tillfredsställande,
att det erforderliga beloppet i sin helhet ställes till förfogande att
utgå av femte huvudtitelns förslagsanslag till skyddsuppfostran. För bidragets
åtnjutande torde böra gälla de villkor Kungl. Majit finner skäl föreskriva.

Slutligen anser jag mig böra uttala, att jag finner de vid remissbehandlingen
framkomna kraven på en utredning rörande anstaltens förhållanden väl
motiverade. En ingående omprövning synes mig påkallad redan med hänsyn
till de förändrade uppgifter, som tilltänkts för åkerbrukskolonien Hall
i den nya skyddshemsorganisationen och som närmare berörts i en av professor
O. Kinberg nyligen verkställd utredning. Omständigheterna lära få
anses visa han på önskvärdheten av att härvid särskilt överväges, huru jordbruksdriften
vid anstalten för framtiden lämpligen bör ordnas. Jämväl spörsmålet
örn överflyttning av elever från Salbohedanstalten förtjänar i sammanhanget
att närmare undersökas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva

19

Kungl. Majus proposition nr 62.

att föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning
Josephina må under budgetåret 1935/1936 till uppehållande av
verksamheten vid åkerbrukskolonien Hall åtnjuta ett tillfälligt
driftbidrag av 38,000 kronor, att utgå av femte huvudtitelns
förslagsanslag till skyddsuppfostran.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

20

Kungl. Majus proposition nr 62.

Bilaga.
Gustaf etc.

Kungl. Maj:t fastställer följande överenskommelse mellan Kungl. Maj:t
ock kronan samt föreningen till minne av Konung Oscar I oell Drottning
Josephina, nämligen

»1) Föreningen förbinder sig att vid de till föreningens skyddshem åkerbrukskolonien
Hall hörande elevhemmen snarast möjligt verkställa omändringsarbeten
i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag i ämnet, som
den 24 oktober 1929 avgivits av för ändamålet tillkallade sakkunniga och för
vars väsentliga innehall redogörelse lämnats i Kungl. Maj:ts proposition den

14 februari 1930, nr 109.

2) Föreningen åtager sig att å föreningens ifrågavarande skyddshem för
skyddsuppfostran mottaga sammanlagt intill 201 vanartade gossar, därvid
förläggningen av de vanartade skall, i den mån så kan ske och senast vid
den tidpunkt, då berörda omändringsarbeten avslutats, ordnas på i huvudsak
följande sätt:

Till elevhemmen Strandhem, Tomtebo och Storgården skola förläggas
sammanlagt intill 146 sådana vanartade, som avses i 43 § 2 mom. i lagen
örn samhällets barnavård. Av dessa skola förläggas å elevhemmet Strandhem
intill 30 elever under 14 år, å elevhemmet Tomtebo intill 56 elever i
åldern 14—15 år och å elevhemmet Storgården intill 60 elever över 16 år.

Å elevhemmen Holmia och Hågakolonien skall plats beredas för sammanlagt
intill 55 sådana vanartade, som avses i 43 § 3 mom. i omförmälda lag.
Av dessa vanartade skall plats beredas å elevhemmet Holmia för intill 30
elever under 15 år och å elevhemmet Hågakolonien för intill 25 elever över

15 år.

I den sålunda angivna platsfördeluingen må föreningen vidtaga de smärre
jämkningar, vartill platsbehovet för olika åldersgrupper av vanartade eller
övriga omständigheter tillfälligtvis må föranleda.

Därest Kungl. Majit förordnar örn nedläggande av den å statens vårdanstalt
för sinnesslöa gossar å Salbohed bedrivna undervisningen för bildbara sinnesslöa,
åtager sig föreningen att, i den mån så påkallas, bland eleverna å
hemmen Holmia och Hågakolonien mottaga sinnesslöa av den art, som för
närvarande undervisas å Salbohedanstalten.

3) Kungl. Majit — som genom brev den 12 juni 1925 fastställt överenskommelse
mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen, enligt vilken föreningen
för uppförande av vissa byggnader tillerkänts ett lån av statsmedel
å 200,000 kronor, att utgå av ett av 1925 års riksdag bland utgifter för kapitalökning
under rubriken låneunderstöd beviljat reservationsanslag å nämnda
belopp — förordnar, med ändring av vad i nämnda brev stadgats, att föreningen,
som av lånesumman lyftat allenast 125,000 kronor, må uppbära högst
återstående beloppet 75,000 kronor för att användas för utförande av under
morn. 1) avsedda omändringsarbeten, dock under villkor att föreningen avlämnar
av föreningen utfärdad förbindelse å lyftat belopp ävensom ej mindre
till säkerhet för nämnda lånebelopp än även till ytterligare säkerhet för
dels det lånebelopp å 125,000 kronor, vilket föreningen uppburit på grund
av bestämmelserna i nyssnämnda brev den 12 juni 1925, dels det lånebelopp
å 350,000 kronor, vilket föreningen uppburit enligt brev den 29 juni 1926
angående lån åt föreningen m. m., dels och det lånebelopp å 100,000 kronor,

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

som beviljats föreningen enligt brev elen 24 maj 1929 angående lån åt föreningen
m. m., i föreningens fastigheter 1 mantal Hall nr 1, 1 mantal Hall
nr 2, 1 mantal Hall nr 3, 1 mantal Håga nr 1 oell 1 mantal Hågelby nr 1
i Östertälje socken, — vilka fastigheter tillhopa utgöra egendomen Hall —
meddelade inteckningar å sammanlagt det nya lånebeloppet, högst 75,000
kronor, gällande med förmånsrätt näst efter till säkerhet för de genom breven
den 12 juni 1925, den 29 juni 1926 och den 24 maj 1929 medgivna lånebelopp
avlämnade inteckningar.

4) Ränta å det nya lånebeloppet skall efter en räntefot av fem procent
erläggas första gången vid utgången av det halvår, under vilket de i morn. 1)
avsedda omändringsarbetena fullbordats, och därefter halvårsvis varje år den
30 juni och den 3i december, till dess lånet blivit till fullo guldet.

5) Staten skall äga att för en köpesumma av 550,000 kronor och på de
villkor i övrigt, som må kunna träffas, inköpa ovan omförmälda fem fastigheter,
med undantag av ett i brevet den 12 juni 1925 angivet jordområde om
3 hektar 54 ar 10 kvadratmeter med därå uppförda byggnader, med å egendomen
anlagd åkerbrukskoloni jämte döda och levande inventarier, varvid
oguldna belopp av de enligt breven den 29 juni 1926 och den 24 maj 1929
samt denna överenskommelse beviljade lån å tillhopa högst 525,000 kronor
må gå i avräkning å köpeskillingen. Vid beräkningen av sagda köpeskilling
har förutsatts, att anstaltens byggnader vid statens övertagande av fastigheterna
äro väl underhållna. Vad i denna punkt föreskrivits skall icke verka
rubbning i bestämmelserna i brevet den 12 juni 1925 angående statens övertagande
av nyssnämnda jordområde.

6) Kungl. Majit medgiver, att för lokaler inom anstaltsbyggnaderna vid
skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall må — utöver det hyresbelopp av
8,750 kronor för år, som erlägges på grund av bestämmelserna i brevet den
12 juni 1925, och det hyresblopp av 24,500 kronor för år, som erlägges enligt
föreskrifterna i brevet den 29 juni 1926 — utgå hyra från och med den
1 juli 1930 med 2,500 kronor för år samt från och med halvåret efter det,
under vilket elevhemmet Holmia efter verkställda omändringsarbeten tagits
i bruk, med ytterligare 1,000 kronor för år. Hyran erlägges halvårsvis i
förskott.

7) Jämte skyddshemsavgift för varje å skyddshemmet intagen eller därifrån
villkorligt utskriven elev samt det statsbidrag, vartill skyddshem i allmänhet
äro berättigade, skall föreningen äga av statsmedel uppbära ersättning
dels med 700 kronor för år, för varje icke belagd plats vid elevhemmet
Hågakolonien, dels ock, sedan elevhemmet Holmia efter verkställda
omändringsarbeten tagits i bruk, med 500 kronor för år för varje icke belagd
plats vid sistnämnda hem. Ersättning enligt detta moment utgår endast
för de tider av året, då plats icke är belagd.

8) Denna överenskommelse gäller till och med den 30 juni 1940, då densamma
upphör, i händelse uppsägning från någondera sidan skett minst ett
år före nämnda dag. Sker ej uppsägning, förblir överenskommelsen gällande
ytterligare tio år och så vidare på enahanda villkor. I den mån bestämmelserna
i densamma träda i tillämpning, skola däremot stridande stadganden
i överenskommelsen den 12 juni 1925 upphöra att gälla. I övrigt
skall sistnämnda överenskommelse alltjämt äga tillämpning, dock att beträffande
överenskommelsens giltighetstid skall gälla vad nyss stadgats beträffande
den nu träffade överenskommelsen.»

Kungl. Majit medgiver, att såsom bidrag till avlöning åt nedannämnda befattningshavare
vid åkerbrukskolonien Hall må under nedan angivna villkor
av statsmedel utbetalas de belopp för år räknat, som angivas i följande förteckning.

22

Kungl. Marits proposition nr 62.

Kronor

1 direktör.................................................................................................... 7 749

1 pastor och förste lärare .................................................................. fi’880

1 agronom .................................................................................. 4^260

1 lärare, tillika gymnastik- och idrottsledare......................................... 3,960

1 lärare..................................................................................................... 3,960

1 avdelningsföreståndare .......................................................................... 3 240

2 avdelningsföreståndare .......................................................................... 6 480

1 avdelningsföreståndarinna för specialavdelningen för själsligt undermåliga
elever......................................................................................... 2 220

1 avdelningsföreståndarinna för elevhemmet för skolpliktiga elever ... 1,980

1 föreståndarinna för skyddshemmets sjukavdelning............................ 1,980

Summa kronor 41,100

Avlöningsbidragen skola utbetalas månadsvis i efterskott. För desamma
skola gälla följande villkor.

a) Där i det av Kungl. Majit fastställda reglementet för föreningen särskilda
villkor äro stadgade för erhållande av anställning vid skyddshemmet,
skall avlöningsbidrag utgå allenast till befattningshavare, som uppfylla dessa
villkor.

b) Vid skyddshemmet skall vara anordnad yrkesutbildning i huvudsaklig
överensstämmelse med i omförmälda proposition förordade grunder.

c) Det åligger föreningens styrelse tillse, att i skyddshemmets räkenskaper
lämnas sådan redovisning för åtnjutna avlöningsbidrag, att bidragens användning
kan beträffande varje befattningshavare vederbörligen kontrolleras.

— — — — — — — —---. Stockholms slott den 20 juni 1930.

GUSTAF.

/ Sam Larsson.

Stockholm 1936. K. L. Beckmans Boktryckeri.