Kungl. Muj:ts proposition nr 267.
1
Nr 267.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret
1936/1937 m. m.; given Stockholms slott den 5
juni 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 juni
1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med
hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna
för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget
för budgetåret 1936/1937, få underställa Kungl. Majit frågan örn
vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna
för nämnda budgetår m. m. Departementschefen anför därvid
följande:
Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 267.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Budgetens balansering.
I den i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda finansplanen
för budgetåret 1936/1937 beräknades summan av inkomster för skattebudgeten
komma att uppgå till 1,020.3 miljoner kronor, under förutsättning att
inkomst- och förmögenhetsskatt uttoges med 170 procent av grundbeloppen.
Häremot svarade beräknade normala utgifter på sammanlagt 981.3 miljoner
kronor. Under angiven förutsättning uppgick alltså differensen mellan ifrågavarande
inkomster och utgifter till 39 miljoner kronor.
Den vid ingången av budgetåret 1936/1937 ännu ej amorterade delen av
krisskulderna beräknades uppgå till 116.4 miljoner kronor. Till avskrivning
därav stöde till förfogande arvsskatt samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt
till ett sammanlagt belopp av 38.5 miljoner kronor. Förslag framställdes
örn fullständig amortering genom att för avskrivningsändamål disponerades
jämväl 7 miljoner kronor av bilskattemedel, den beräknade inkomsten
från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag på 12 miljoner kronor samt
ytterligare 59 miljoner kronor av medel från kassafonden, som därvid beräknades
nedgå till 74 miljoner kronor.
Om bilskattemedel och inkomster från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
i angiven utsträckning toges i anspråk för avskrivning, reducerades
överskottet av inkomster för skattebudgeten över normala utgifter till 20
miljoner kronor. Genom den sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten
med 20 enheter varom förslag framställdes skulle inkomsterna för skattebudgeten
minskas med detta belopp och budgeten bliva balanserad.
I förutsättningarna för denna finansplan lia numera så avsevärda förändringar
inträtt, att sättet för budgetens balansering torde böra upptagas till
förnyat övervägande.
De betydelsefullaste förändringarna möta på utgiftssidan. Genomförandet
av den i propositionerna nr 225—229 föreslagna försvarsreformen skulle
medföra en utgiftsökning utöver riksstatsförslaget med i runt tal 16 miljoner
kronor. Vid antagande av en försvar sreform med i huvudsak den kostnadsram
som förutsatts av särskilda utskottet åter, har man att räkna med
en sammanlagd utgiftsökning på åtminstone 45 miljoner kronor. I propositioner
till riksdagen ha vidare föreslagits åtgärder mot arbetslöshet som
kräva anslag av skattemedel på sammanlagt 4 miljoner kronor, varför täckning
ej beretts i statsverkspropositionen. Örn man vidare fasthåller vid
den tidigare tillämpade amorteringsplanen för förlusterna å spannmålsregleringen
kommer jämväl för detta ändamål en ökning av belastningen för
skattebudgeten till stånd som uppgår till 4 miljoner kronor. Sammanläggas
de angivna utgiftsökningarna, under förutsättning att en försvarsordning
antages med den av särskilda utskottet förutsatta kostnadsramen,
med de förändringar på utgiftssidan i övrigt, som vunnit riksdagens anslutning
eller varom förslag framställts i av riksdagen ännu ej slutbehandlade
propositioner eller vilka eljest böra iakttagas vid uppgörandet av statsregleringen,
erhålles för allmänna skattebudgeten en sammanlagd utgiftsökning
å i runt tal 57 miljoner kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267-
3
För täckningen av de stegrade utgifterna disponeras i första hand i statsverkspropositionen
ej förutsedda inkomstökningar för vissa inkomsttitlar å
riksstaten. Vid en uttagningsprocent på 150 kan inkomst- och förmögenhetsskatten
sålunda enligt nu verkställda beräkningar antagas komma att
inflyta med 151 miljoner kronor eller med 9 miljoner kronor mera än vad
som i statsverkspropositionen antogs komma att bli fallet. Även
tullinkomsterna torde komma att inflyta med högre belopp än som
tidigare beräknats. Jag har ansett mig kunna räkna med en sammanlagd
nettoökning av de för allmänna budgetändamål disponibla inkomsterna
med 8.21 miljoner kronor utöver riksstatsförslaget. Vid jämförelse
med förut anförda uppgifter rörande utgiftsökningen bör härtill läggas 1.4
miljon kronor för I anspråk tagna kapitaltillgångar, emedan bland de i utgiftskalkylen
medräknade posterna ingår anslag för avskrivning av förlusten
å till föreningen Nederkalix industri u. p. a. anvisat lånekapital, vilket enligt
riksdagens beslut förutsatts skola täckas med den till 1.4 miljon kronor beräknade
återbäringen å av staten tillskjutet kapital i Kalix träindustriaktiebolag.
Även de i statsverkspropositionen för avskrivningsändamål reserverade inkomsterna
torde nu kunna antagas inflyta med högre belopp än som i riksstatsförslaget
beräknats. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten kan
sålunda, uttagen efter oförändrade grunder, numera upptagas till ett från
9.5 till 10 miljoner kronor förhöjt belopp. Enligt upplysningar som jag under
hand inhämtat från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag torde man vidare
vara berättigad att räkna med en inkomst av malmbolaget som med 8
miljoner kronor överstiger den i statsverkspropositionen beräknade inkomsten
på 12 miljoner kronor. Denna betydande inkomstökning gör det möjligt
att efter en obetydlig höjning av det belopp av kassafondsmedel som i
statsverkspropositionen föreslagits disponerat för avskrivningsändamål frigöra
den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna budgetändamål.
Mot den ökade belastning på kassafonden på 1.5 miljon kronor
som därvid uppkommer står, såsom framgår av riksräkenskapsverkets i det
följande refererade beräkning av budgetutfallet under innevarande budgetår,
en ökning av behållningen å fonden utöver den tidigare beräknade på
omkring 5 miljoner kronor.
Vid frigörelse av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna
budgetändamål stiger den för täckning av utgiftsökningen disponibla
inkomsten till (8.21 + 1.4 -j- 10 =) 19.61 miljoner kronor. Det kvarstående
underskott, för vilket — med utgångspunkt från ovan förutsatta utgifts-
och inkomstförändringar —- täckning måste beredas, kan alltså beräknas
till (57 -—- 19.61 =) 37.39 eller i runt tal 37 miljoner kronor.
Innan jag går in på frågan örn anskaffande av det belopp som kräves för
budgetens balansering, torde jag få i korthet beröra frågan örn den statsfinansiella
utvecklingen på något längre sikt.
I skrivelse till särskilda utskottet dcu 20 maj 1936 [bilaga B till detta protokoll)
har riksräkenskapsverket framlagt resultaten av vissa av utskottet
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 267■
begärda beräkningar rörande inkomstutfallet åren 1936/1937—1938/1939
m. m. Enligt verkets utredning skulle man under dessa år, under förutsättning
att konjunkturläget kommer att vidmakthållas men icke undergår någon
förbättring utöver den nivå som uppnåtts under den förflutna delen av
innevarande kalenderår, kunna räkna med en stegring av allmänna budgetens
verkliga inkomster utöver riksstatsförslaget för år 1936/1937, som budgetåret
1937/1938 uppgår till 120.76 miljoner kronor och hudgetåret 1938/
1939 till 134.82 miljoner kronor. Därifrån böra dragas dels av riksräkenskapsverket
beräknade höjningar av de automatiska utgifterna på 65.00
respektive 79.71 miljoner kronor, dels den överföring till allmänna budgeten
av utgiften för skatteutjämning som kommer till stånd samtidigt med
alt bidragen till skatteutjämningsfonden tillföras allmänna budgeten, såsom
i riksräkenskapsverkets beräkning skett under antagande av att Kungl. Maj:ts
förslag till omläggning av den statliga inkomstbeskattningen vinner riksdagens
godkännande. Sker detta erhållas enligt verkets kalkyl överskott på omkring
45 respektive 44 miljoner kronor att nämnda budgetår täcka de icke
automatiska utgiftsstegringarna som icke medtagits i riksräkenskapsverkets
beräkning. Dessa överskott motsvara ungefär vad som kräves för genomförandet
av en försvarsreform med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts
av särskilda utskottet. För övriga icke automatiska men likväl nödvändiga
utgifter, som kunna väntas tillkomma under ifrågavarande år, saknas
alltså täckning, även örn man utgår från riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
med dess förutsättning av en under ytterligare tre år oförändrat
god konjunktur. Bland de orsaker till ökade anspråk på skattebudgeten, varom
här bör erinras, äro den planerade allmänna avlöningsregleringen, lönereglering
av oreglerade befattningar, spannmålsförluster och utgifter för barnpensionering.
Det anförda ger otvetydigt vid handen att det statsfinansiella läget på
längre sikt måste betecknas såsom ansträngt. De stigande utgifterna under
den närmaste framtiden kunna med största sannolikhet icke täckas utan
anlitande av nya inkomstkällor eller starkare utnyttjande av de gamla. Att
därvid möjligheterna till ökad avkastning av skatterna på inkomst och förmögenhet
måste uppmärksammas är självklart. Men under sådana förhållanden
torde det icke kunna undvikas, att till förnyat övervägande upptages
frågan örn avvägningen mellan de fasta och rörliga elementen i den föreslagna
nya inkomst- och förmögenhetsbeskattningen samt skattetryckets fördelning
på olika inkomstklasser. Härom kommer jag senare i dag att framlägga
förslag.
Av riksräkenskapsverkets beräkningar framgår, att de svårigheter som
framträda budgetåret 1936/1937 icke äro att betrakta såsom tillfälliga och
frågan örn budgetens balansering bör bedömas med hänsyn därtill. En
första konsekvens av det statsfinansiella lägets karaktär synes vara, att kraven
på en fullständig avskrivning av krisskulderna under nästa budgetår
och på fortsatt regelmässig avskrivning av förlusterna på spannmålsregleringen
icke få eftersättas. Man torde alltså icke böra räkna med möjlig
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
5
heten att balansera budgeten för år 1936/1937 genom en minskning av
amorteringsanslagen. Trots att budgetutfallet torde medföra en mindre uppgång
i kassafondens behållning, synes det icke heller tillrådligt att belasta
fonden hårdare än som i det föregående förutsatts skola ske genom höjning
av det för avskrivningsändamål disponerade beloppet kassafondsmedel från
59 till 60.5 miljoner kronor.
I proposition nr 232 till årets riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag
angående ändring av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. De nya
skatterna — en inkomst- och förmögenhetsskatt och en särskild skatt å
förmögenhet — skulle ersätta nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatt,
extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskilda förmögenhetsskatt och utjämningsskatt.
Örn detta förslag vinner riksdagens godkännande och sålunda
utjämningsskatten som särskild inkomsttitel från och med budgetåret
1937/1938 försvinner, medför denna omläggning, att behovet av det i riksstatsförslaget
för 1936/1937 till 10.9 miljoner kronor upptagna anslaget för
avsättning till skatteutjämningsmedlens fond bortfaller. Då inkomsten av
utjämningsskatten jämte halva lotterivinstskatten numera torde kunna beräknas
komma att uppgå till 11.40 miljoner kronor, frigöres alltså under angiven
förutsättning detta belopp för balansering av allmänna budgeten, vars
beräknade underskott för budgetåret 1936/1937, vid antagande av en försvarsordning
med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts av särskilda utskottet,
därigenom reduceras till (37 — 11.40 =) 25.60 eller i runt tal 26 miljoner
kronor. För täckningen av detta underskott torde böra räknas med ökad
beskattning.
När det gäller att på skattevägen bereda täckning för det kvarstående underskottet,
utgår jag ifrån att den i statsverkspropositionen föreslagna sänkningen
av den ordinarie inkomstskatten såvitt möjligt bör genomföras. Visserligen
framhöll jag redan då, att tveksamhet kunde råda därom, huruvida
en dylik sänkning skulle kunna vid en förutsedd utgiftsökning i fortsättningen
genomgående bibehållas, men uttalade samtidigt den förhoppningen, att
det nya förslaget till inkomstbeskattning, som var under förberedelse, skulle
bereda sådan lättnad för det stora flertalet inkomsttagare, att sänkningen för
dem icke skulle behöva bli endast tillfällig. Det sedan framlagda skatteförslaget
innebär också en strävan till en förskjutning av skattetrycket från
mindre till större inkomsttagare. Örn förslaget vinner riksdagens bifall, skulle
de nya skatteskalorna komma att tillämpas vid skattedebiteringen år 1937.
Vid oförändrat genomförande av i Kungl. Majits propositioner framlagda utgiftsförslag
skulle för budgetåret 1936/1937 någon motsvarande förskjutning
av skattetrycket, innebärande höjd beskattning av större inkomsttagare, icke
behövt övervägas. De betydligt stegrade utgifter, som nu genom ett väntat
beslut örn försvarets organisation synas förestå, lia medfört eli förändrat
läge. Det övervägande av skattebördans fördelning, som med hänsyn till
dessa utgifter synes böra föranleda ändringar i den framlagda propositionen
om ny inkomstskatt, blir även nödvändigt i fråga om skattefördelningen under
budgetåret 1936/1937. I överensstämmelse med den uppfattning, som i
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
nämnda skatteproposition kommit till uttryck, föreslår jag, att de erforderliga
medlen anskaffas i första hand genom en höjning av skatten för de mest
bärkraftiga medborgargrupperna. Jag har därför för avsikt att senare i
dag hemställa att Kungl. Majit måtte i proposition till riksdagen föreslå sådan
ändring i den skala, efter vilken extra inkomst- och förmögenhetsskatt
i propositionen nr 22 föreslagits att utgå år 1936, att intäkten under denna
inkomsttitel kan beräknas komma att uppgå till omkring 30 miljoner kronor,
eller 20 miljoner kronor mera än varmed den i det föregående, under förutsättning
av oförändrade beskattningsgrunder, beräknats komma att inflyta.
För täckning av det under förut angivna förutsättningar uppkommande underskottet
på cirka 26 miljoner kronor skulle sålunda därefter återstå att
bereda en ytterligare inkomst på omkring 6 miljoner kronor. En höjning av
inkomstskatten med 5 enheter utöver de i statsverkspropositionen förutsatta
150 torde alltså icke kunna undvikas och förslag därom kommer i det följande
att framläggas.
Utfallet av löpande statsreglering.
Vid anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade jag en
redogörelse för kassafondens ställning samt för de olika omständigheter,
som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande budgetår. Jag
erinrade därvid, att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade en behållning
på icke mindre än 107.2 miljoner kronor. Att denna behållning under
nu löpande budgetår skulle komma att icke oväsentligt ökas, kunde förutses,
även om en siffermässig beräkning måste vara behäftad med en
viss osäkerhet. Enligt min anmodan hade riksräkenskapsverket företagit
en uppskattning av den sannolika storleken hos fonden vid detta budgetårs
utgång. Enligt denna beräkning skulle ett överskott av inkomster, reglerade
över kassafonden, på närmare 42 miljoner kronor kunna med sannolikhet
förväntas, överskridandena på utgiftssidan uppskattades till omkring 16
miljoner kronor. Tillskottet till kassafonden från nu löpande statsreglering
skulle under sådana förhållanden uppgå till inemot 26 miljoner kronor och
behållningen i fonden vid budgetårets slut kunna antagas uppgå till omkring
133 miljoner kronor.
Numera föreligga större möjligheter att överblicka utfallet av löpande
statsreglering än vid tidpunkten för verkställandet av denna beräkning. Till
stöd för ett bedömande av läget hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket
jämlikt dess instruktion avgiven beräkning, dagtecknad den 25 april 1936.
Denna beräkning grundar sig på — förutom de inom ämbetsverket förda
bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas
månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader — från
samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa
uppgifter avseende budgetårets tre sista månader. I de fall, där dessa
uppgifter utvisa inkomst- och utgiftsbelopp, som med hänsyn till inkomsttillflödet
respektive anslagsbelastningen under tidigare år eller på
grund av i övrigt kända förhållanden kunna förmodas icke motsvara det
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
7
blivande utfallet, har riksräkenskapsverket vidtagit enligt verkets uppfattning
erforderliga jämkningar.
Beträffande beräkningen av de olika inkomsttitlarna må särskilt
framhållas följande.
Inkomst- och förmögenhetsskatten, som för innevarande budgetår uppdebiterats
med 156.19 miljoner kronor mot 134.15 miljoner kronor föregående
år, har för de nio första månaderna av innevarande budgetår brutto influtit
med 85.98 miljoner kronor mot 74.39 miljoner kronor under motsvarande
period av budgetåret 1934/1935. För hela sistnämnda budgetår uppgick
bruttouppbörden till 133.24 miljoner kronor. Med utgångspunkt från
dessa siffror kan bruttouppbörden av inkomst- och förmögenhetsskatten för
innevarande budgetår beräknas komma att uppgå till omkring 153.50 miljoner
kronor. Restitutioner å inkomst- och förmögenhetsskatt, vilka under
budgetåret 1934/1935 uppgingo till 3.21 miljoner kronor, beräknas under innevarande
budgetår till omkring 1.50 miljon kronor. Under hänsynstagande
härtill har riksräkenskapsverket ansett sig kunna i förevarande beräkning
upptaga den under budgetåret 1935/1936 inflytande skatten till 152
miljoner kronor. »
I fråga örn stämpelmedlen, som för budgetårets nio första månader lämnat
en behållen inkomst av 45.86 miljoner kronor, har beräknats en samlad
behållen årsinkomst av 61 miljoner kronor. För beräkningen av sistnämnda
belopps fördelning på å ena sidan arvsskatt och skatt för gåva samt å andra
sidan övriga stämpelmedel saknas säkra hållpunkter. Det synes dock sannolikt,
att det väntade överskottet å inkomsttiteln delvis är att hänföra till
arvsskatt och skatt för gåva, som beräknats lämna en avkastning av 28.50
miljoner kronor. Övriga stämpelmedel hava följaktligen upptagits till 32.50
miljoner kronor.
Vid beräkningen av överskottet å statens allmänna fastighetsfond har ämbetsverket
förutsatt, att ersättningsanslagen skola komma att överskridas
med omkring 0.40 miljon kronor.
Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas överstiga de i riksstaten
uppförda med 70.11 miljoner kronor. Av nettoöverskottet hänföra sig
50.49 miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i den allmänna budgeten,
medan 19.62 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter. För de
till sistnämnda grupp hänförliga automobilskattemedlen har beräknats ett
överskott av 12.00 miljoner kronor, medan för övriga hithörande titlar framräknats
ett överskott av 7.62 miljoner kronor.
Av en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabell, som torde få biläggas
statsrådsprotokollet (bilaga A), framgå de närmare detaljsiffrorna vid
beräkningen av inkomstutfallet.
Vad utgifterna beträffar, beräknas avsevärd nettobelastning av kassafonden
uppstå å IV, V och XI huvudtitlarna samt oförutsedda utgifter
med respektive 5.16, 4.07, 2.60 och 11.00 miljoner kronor. Nettobesparing
antages inträda å IX huvudtiteln samt räntor å statsskulden.
Den beräknade merutgiften på IV huvudtiteln är till huvudsaklig del att
hänföra till de olika avlöningsanslagen samt anslagen till mathållning och
furagering. Merutgiften å V huvudtiteln har sin orsak i beräknade överskridanden
å bland annat anslagen till statens arbetslöshetskommission, sjukkasseviisendets
befrämjande, moderskapsunderstöd, ersättning åt blinda, fattigvård
och barnavård samt sinnessjukvårdsanstalterna. För anslagen till
främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
och till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om
allmän pensionsförsäkring beräknas däremot avsevärda besparingar. XI
huvudtitelns väntade merutgifter falla till största delen på anslagen till pensionering
av militära befattningshavare samt Vadstena krigsmanshuskassa.
Överskridandet av förstangivna anslag heror på att direktionen för arméns
pensionskassa i september månad 1935 rekvirerat 0.76 miljon kronor avsedda
för täckande av utgifter hänförliga till föregående budgetår. Å
anslaget för bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt
beräknas en avsevärd besparing. Överskridandet av oförutsedda utgifter är
att hänföra därtill, att i enlighet med beslut vid innevarande års riksdag ett
belopp av 11 miljoner kronor anvisats för bestridande av utgifter för arbetslöshetens
bekämpande. Anslagen till dyrtidstillägg beräknas komma att
överskridas med tillhopa 3.28 miljoner kronor.
Nettobesparingen å IX huvudtiteln är huvudsakligen beroende på att statens
avdikningsanslag beräknas komma att icke till fullo utnyttjas. Den
under räntor å statsskulden beräknade nettobesparingen är huvudsakligen
hänförlig till besparade ränteutgifter å den tillfälliga statsskulden samt å
medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning.
För riksstatens utgiftstitlar tillsammantagna skulle enligt beräkningen uppstå
en nettomerutgift att täckas av kassafonden å 19.33 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket sammanfattar resultaten av beräkningarna sålunda:
Såsom tidigare angivits, hava sålunda skattebudgetens inkomsttitlar beräknats
utfalla med ett överskott att tillföras kassafonden å 50.49 miljoner
kronor, medan utgiftstitlarna beräknas komma alt belasta kassafonden med
ett belopp av 19.33 miljoner kronor. Kassafonden skulle alltså genom statsregleringen
för budgetåret 1935/1936 komma att ökas med omkring 31.16 miljoner
kronor.
Riksräkenskapsverket får emellertid härvid erinra, att arméförvaltningen
i underdånig skrivelse den 24 mars 1936 avgivit förslag rörande omläggning
av utbetalningsdagarna i fråga örn avlöning till arméns personal i sådan
riktning, att utbetalningen skulle verkställas å sista helgfria dagen den månad
avlöningen intjänats i stället för den första dagen i nästpåföljande månad.
Flygstyrelsen har tillstyrkt motsvarande anordning för flygvapnets
personal. Med genomförandet av en dylik omläggning skulle avlöningarna
för nästkommande juni månad komma att bokföras i räkenskaperna för nu
löpande budgetår, vilket skulle medföra en merbelastning å IV huvudtiteln
med 2.93 miljoner kronor. Vid bifall till nämnda förslag kommer den beräknade
merutgiften å IV huvudtiteln att ökas till 8.09 miljoner kronor. Det
överskott, som för budgetåret 1935/1936 kan beräknas komma att tillföras
kassafonden, minskas därvid till 28.23 miljoner kronor.
Då kassafonden vid budgetårets början uppgick till 107.17 miljoner kronor,
skulle fonden under sistangivna förutsättning vid budgetårets utgång
komma att ökas till omkring 135.40 miljoner kronor.
Till den av riksräkenskapsverket sålunda framlagda beräkningen kan jag
i huvudsak ansluta mig. Som emellertid den av verket omnämnda förskjutningen
av betalningsdagen för avlöning vid armén och flyget icke kommer till
stånd i sådan form eller vid sådan tidpunkt, att kassafonden kommer att belastas
under innevarande budgetår, kan behållningen å fonden vid budgetårets
utgång beräknas uppgå till (135.40 + 2.93 =) 138.33 miljoner kronor. Såsom
av riksräkenskapsverket framhållits i verkets tidigare nämnda skrivelse till
särskilda utskottet kan man möjligen räkna med att inkomstökningar under
året tillföra fonden ytterligare cirka 0.5 miljon kronor.
Kungl. Majlis proposition nr 267.
9
Utgifterna.
I statsverkspropositionen slutar skattebudgetens utgiftssida på
ett sammanlagt belopp av 1,059.30 miljoner kronor, därav under verkliga utgifter
914.06 miljoner kronor och under utgifter för kapitalökning 145.24 miljoner
kronor.
Under riksdagens lopp har Kungl. Majit i särskilda propositioner
framlagt förslag om åtskilliga ändringar beträffande budgetens utgiftssida.
De viktigare ändrings- och tilläggsförslagen — med bortseende tillsvidare
från nya anslagsäskanden under fjärde huvudtiteln — äro följande.
I propositionen nr 265 angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten
m. m. äskas för detta ändamål under femte huvudtiteln 2
miljoner kronor mera än som i statsverkspropositionen beräknats, och i samma
proposition begäres ett anslag till inköp av gatsten för statens räkning å
2 miljoner kronor, vartill motsvarighet saknas i budgetförslaget. Under nionde
huvudtiteln har i propositionen nr 170 äskats ett anslag å 0.89 miljon kronor
såsom bidrag för anläggande av allmänna flottleden från Färnäsfjärden i
Dalälven till Västlandsfjärden i Bottniska viken. I propositionen nr 193, angående
domänverkets övertagande av Kalix träindustriaktiebolags tillgångar
m. m., har föreslagits, att till avskrivning av lånekapital, anvisat åt föreningen
Nederkalix industri u. p. a., skall under avbetalning å statsskulden uppföras
ett anslag å 1.40 miljon kronor. Under femte huvudtiteln har enligt propositionen
nr 219 äskats ett anslag å 200,000 kronor till vissa byggnadsarbeten vid
statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem. Beträffande sjunde huvudtiteln
har i proposition nr 165 framlagts förslag om ett anslag å 200,000 kronor till
återbäring av viss del av erlagd stämpelavgift för John och Antonie Rettigs
museifonder till Gävle stad. Till låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i
Kiruna och Malmberget samt åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus
län hava i propositionerna nr 185 och 260 begärts kapitalökningsanslag
under fonden för låneunderstöd å respektive 150,000 och 200,000 kronor;
sammanlagt 125,000 kronor härav skulle belasta skattebudgeten.
I propositionen nr 239 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område har anslaget till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond äskats
med 22 miljoner kronor eller nied 2 miljoner kronor lägre belopp än det i
statsverkspropositionen beräknade. Denna förändring, som betingats av
nedräkning av vissa för prisregleringen avsedda avgiftsmedel, inverkar icke
på budgetens balansering.
Beträffande Kungl. Majits i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan
fattat beslut. I vissa fall har riksdagen på initiativ av enskilda motionärer
anvisat anslag å allmänna skattebudgeten till högre belopp än det av Kungl.
Majit föreslagna eller å riksstaten uppfört anslag, som icke varit upptagna i
budgetförslaget. Bland dylika utgiftsökningar må nämnas, att anslaget till bidrag
lill främjande av bostadsbyggande på landsbygden höjts med 500,000
kronor, att anslaget till länsstyrelsernas avlöningar ökats med 100,000 kronor
saint att anslaget till bidrag till gödselvårdsanläggningar anvisats med 150,000
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
kronor högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagil. Med hänvisning till att
levnadskostnadsindex vid de två senaste kvartalsskiftena varit 158 har riksdagen
vidare höjt vissa anslag till dyrtidstillägg med 1.96 miljon kronor utöver
vad som med utgångspunkt från levnadskostnadsindex 156 äskats i statsverkspropositionen;
med tillämpning av samina beräkningsgrund beträffande
övriga dyrtidstilläggsanslag tillkommer ett belopp av 0.78 miljon kronor.
Å andra sidan har anslaget till avlöningar vid statens sinnessjukhus sänkts
med 100,000 kronor. De av riksdagen beslutade ändringarna beträffande
allmänna skattebudgeten — inklusive samtliga dyrtidstilläggsanslag — hava
medfört en nettoökning å 3.63 miljoner kronor i förhållande till Kungl. Majlis
i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden.
Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets
utgiftssida, beträffande vilka förutsatts, att förslag
skulle framläggas i detta sammanhang eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat
övervägande av statsregleringen för nästa budgetår.
Enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, har man att förvänta minskade
utgifter för räntor å statsskulden m. m. med 2.13 miljoner kronor samt
för avbetalning å statsskulden med 1.04 miljon kronor, sistnämnda belopp
motsvarande det i statsverkspropositionen upptagna anslaget för amortering å
1886 års 3 V2 procents lån, vilket uppsagts till återbetalning. Huvudtiteln
för riksdagen och dess verk m. m. bör enligt uppgift från riksgäldskontoret
ökas med 169,800 kronor.
I syfte att bereda medel för fullföljande under innevarande budgetår av
arrendeegnahemsverksamheten har Kungl. Majit i proposition nr 89 föreslagit
riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhandahålla
det erforderliga beloppet, 900,000 kronor, såsom kapitalökning å arrendeegnahemsfonden
för innevarande budgetår. Beloppet skulle täckas av
lånemedel över den å riksstaten för löpande budgetår uppförda inkomsttileln
övriga lånemedel. Det har därvid förutsatts att, för upprätthållande
av fördelningen på skattemedel och lånemedel av det i fonden nedlagda kapitalet,
det för nästa budgetår äskade kapitalökningsanslaget till arrendeegnahemsfonden
å 1,800,000 kronor skulle anvisas att utgå av lånemedel till
ett belopp av allenast 600,000 kronor i stället för 1 miljon kronor såsom i
statsverkspropositionen föreslagits. Vid bifall till detta förslag skulle alltså
för skattebudgeten uppkomma en ökning av 400,000 kronor. Riksdagen har
emellertid valt en sådan lösning av förevarande fråga, att riksdagen såsom
kapitalökning för arrendeegnahemsfonden för budgetåret 1936/1937 anvisat
ett reservationsanslag av 2,700,000 kronor, med rätt för Kungl. Majit att före
ingången av nämnda budgetår av anslaget disponera högst 900,000 kronor.
Riksdagen har därvid utgått från att — med hänsyn till den förut tillämpade
relationen mellan lånemedel och skattemedel i fonden — av anslaget 1,500,000
kronor borde täckas av lånemedel och återstående 1,200,000 kronor av andra
statsinkomster. Även i detta fall uppkommer en merbelastning av skattebudgeten
för nästa budgetår på 400,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
11
Såsom förlagskapital åt svenska spannmålsföreningen u. p. a. hava 1934
och 1935 års riksdagar i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (propositionerna
257/1934 och 98/1935) under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag
till statsverket, å riksstaten ställt till förfogande tillhopa 95 miljoner kronor.
I propositionen nr 227 till 1935 års riksdag beräknades förlusterna å
spannmålsföreningens verksamhet till 82 miljoner kronor. Behållningen å
fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen den 30 juni 1935 beräknades
till 6.5 miljoner kronor, varför av ifrågavarande förluster skulle
återstå att täcka ett belopp av omkring 75 miljoner kronor. Beträffande sättet
och ordningen för täckande av dessa förluster föreslogs i propositionen, att
den nämnda summan av 75 miljoner kronor skulle amorteras på en tid av
sex år, räknat från den 1 juli 1935. För budgetåret 1935/1936 skulle sålunda
erfordras, att ett belopp av 12.5 miljoner kronor kunde ställas till förfogande
för ändamålet. För täckande av detta amorteringsbelopp beräknades av veteavgiftsmedel
finnas tillgängliga ungefär 7.5 miljoner kronor, varför sålunda
återstode att på annat sätt anskaffa ett belopp av 5 miljoner kronor. För
1935/1936 anvisades för detta ändamål ett anslag å nämnda belopp under avbetalning
å statsskulden och rubrik avskrivning av lånekapital, anvisat åt
svenska spannmålsföreningen.
I årets statsverksproposition har under enahanda rubrik upptagits samma
belopp som för löpande budgetår eller 5 miljoner kronor. Enligt Kungl.
Maj:ts proposition nr 239 till 1936 års riksdag (sid. 99) beräknas
emellertid förlusterna å spannmålsregleringen den 1 september 1936 uppgå
till 90 miljoner kronor. Behållningen å fonden för mötande av förluster
å spannmålsregleringen har beräknats till omkring 17.5 miljoner kronor,
vartill kommer nyssnämnda, av 1935 års riksdag å riksstaten anvisade
anslag för ifrågavarande ändamål av 5 miljoner kronor. Ett belopp av
cirka 67.5 miljoner kronor skulle sålunda återstå att avskriva. Fördelas detta
belopp på fem år, framkommer ett årligt amorteringsbehov av 13.5 miljoner
kronor. I statsverkspropositionen liksom enligt propositionen nr 239
beräknas i avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen under
budgetåret 1936/1937 inflyta 10 miljoner kronor, vilka skola avsättas till
fonden för mötande av nämnda förluster. Enligt sistnämnda proposition beräknas
vidare kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
samt för anordnande av ett beredskapslager av brödsäd m. m. till sammanlagt
5.5 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån skulle alltså av veteavgiftsmedel
för konsumtionsåret 1936/1937 finnas tillgängliga endast 4.5
miljoner kronor att användas för täckande av förlusterna å spannmålsregleringen.
I stället för, såsom enligt statsverkspropositionen, 5 miljoner kronor
skulle alltså behöva under budgetåret 1936/1937 på annat sätt anskaffas
(13.5 — 4.5 =) 9 miljoner kronor. På grund härav torde förslag nu böra
framläggas örn sådan ändring av statsverkspropositionens anslagsäskande
för ifrågavarande ändamål, att till avskrivning av lånekapital, anvisat åt
svenska spannmålsföreningen, för budgetåret 1936/1937 anvisas ett anslag
av 9 miljoner kronor, d. v. s. 4 miljoner kronor mera än i budgetförslaget.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
I propositionen nr 249 har föreslagits, att jordbrukskasserörelsen skall stå
under tillsyn av bank- och fondinspektionen. Kostnaderna för tillsynen för
nästa budgetår hava uppskattats till i runt tal 40,000 kronor. Dessa kostnader
hava ansetts böra, i anslutning till vad som gäller i fråga om utgifterna
för tillsynen över bankväsendet, gäldas av de kontrollerade institutionerna
själva. Erforderligt belopp för täckande av tillsynskostnaderna bör med den
budgettekniska anordning, som tillämpas beträffande finansieringen av bankoch
fondinspektionen, redovisas under inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen
samt över ett under sjunde huvudtiteln uppfört förslagsanslag tillföras
bankinspektionens fond, från vilken kostnaderna sedermera få bestridas. I
enlighet härmed och då riksdagen redan anvisat anslaget för nästa budgetår
till avsättning till bankinspektionens fond, torde under sjunde huvudtiteln
nu böra äskas ett särskilt förslagsanslag å nämnda belopp, 40,000 kronor,
under rubrik »Ytterligare avsättning till bankinspektionens fond». Till frågan
om höjning av inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen återkommer
jag i det följande.
Såsom jag redan i det föregående antytt, torde de tidigare anslagsäskandena
för avskrivning av krisskulderna nu böra undergå en mindre justering. Enligt
den i statsverkspropositionen framlagda avskrivningsplan, om vilken jag
förut erinrat, skulle för amortering av krisskulderna disponeras dels inkomster
av arvsskatt och skatt för gåva, extra inkomst- och förmögenhetsskatt
och visst belopp automobilskattemedel samt inbetald royalty från Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag, sammanlagt (29 + 9.5 + 7 + 12 =) 57.5 miljoner
kronor, dels 59 miljoner kronor av kassafondsmedel. För avskrivning
av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital äskades i anslutning härtill
ett förslagsanslag på 57.5 miljoner kronor och ett reservationsanslag på
59 miljoner kronor. Vid höjning av den beräknade inkomsten från malmbolaget
med 8 miljoner kronor och frigörelse av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten
för allmänna budgetändamål, i överensstämmelse med vad
jag vid diskussionen av frågan örn budgetens balansering förordat, erfordras
för slutlig avskrivning av krisskulderna att för ändamålet disponeras 60.5 miljoner
kronor av kassafondsmedel. De tidigare anslagsäskandena under Utgifter
för kapitalökning: Avbetalning å statsskulden och rubrik Avskrivning
av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital torde alltså böra förändras,
förslagsanslaget till 56 och reservationsanslaget till 60.5 miljoner kronor.
Bortses från den kostnadsökning som skulle bli följden av en övergång
till den försvarsordning som föreslagits i propositioner till årets riksdag, torde
man, med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter inklusive
alla dyrtidstilläggsanslagen och, i den mån beslut av riksdagen
ännu icke fattats, från Kungl. Maj:ts förslag i ännu icke avgjorda anslagsfrågor,
enligt vad verkställt överslag giver vid handen, hava att räkna med,
att allmänna skattebudgeten i förhållande till statsverkspropositionen ökats
med 10.52 miljoner kronor. Om hänsyn därjämte tages till de senast omförmälda
förändringar, beträffande vilka förslag nu framläggas eller vilka
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
13
eljest böra iakttagas vid uppgörandet av statsregleringen för nästa budgetår,
erhålles till resultat, att utgiftssidan å allmänna skattebudgeten skulle i
förhållande till statsverkspropositionen komma att förete en nettoökning av
11.92 miljoner kronor.
Till anförda siffror bör läggas den med övergången till en ny försvarsordning
förbundna kostnadsökningen. Kungl. Maj:t har äskat anslag
för försvarsändamål, som med sammanlagt 16.3 miljoner kronor överstiga
den i statsverkspropositionen beräknade kostnaden. En försvarsreform
med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts i särskilda utskottets
utlåtanden skulle medföra en ytterligare utgiftsstegring av betydande omfattning.
Möjligheter föreligga icke ännu att bestämt angiva hur stor denna
utgiftsökning skulle bli. Med stöd av nu föreliggande utlåtanden torde
kostnadsökningen i förhållande till riksstatsförslaget likväl, såsom redan tidigare
angivits, kunna beräknas uppgå till åtminstone 45 miljoner kronor.
Lägges denna ökning till förut anförda stegringstal för den allmänna skattebudgetens
utgiftssida erhålles en sammanlagd utgiftsökning på i runt tal 57
miljoner kronor.
Härtill kommer beträffande specialbudgeterna, å ena sidan en ökning av
40,000 kronor för ytterligare avsättning till bankinspektionens fond och å
andra sidan en minskning på 2 miljoner kronor å anslaget för avsättning till
jordbrukets prisregleringsfond.
Såsom jag i det föregående påpekat, är det, under förutsättning att i propositionen
nr 232 framlagda skatteförslag vinna riksdagens anslutning, möjligt
att för budgetens balansering disponera det i riksstatsförslaget för avsättning
till skatteutjämningsmedlens fond äskade anslaget. Budgettekniskt
torde böra förfaras så, att medlen, sedan de influtit till fonden, därifrån omföras
till statsregleringsfonden. Någon förändring av riksstatens utgiftssida
är alltså icke påkallad.
Inkomsterna.
Statsverkspropositionen inkomstsida. I statsverkspropositionen utvisar
skattebudgetens inkomstsida en summa av 1,059.30 miljoner kronor. Härav
hänföra sig 833.93 miljoner kronor till egentliga statsinkomster och 157.93
miljoner kronor till inkomster av statens produktiva fonder. Riksbanksvinsten
är upptagen till 4.5 miljoner kronor, och riksgäldskontorets inkomstmedel
beräknas till 3.93 miljoner kronor. Under rubriken I anspråk tagna
kapitaltillgångar upptages i riksstatsförslaget det belopp om 59 miljoner kronor,
som på sätt förut nämnts tages i anspråk ur kassafonden till avskrivningen
av krislånen.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-
och förmögenhetsskatten giva 142 miljoner kronor, därvid föreslagits
alt skatten skall uttagas med 150 procent av grundbeloppen, vilket procenttal
är tjugu enheter lägre än det efter vilket skatten uttages under innevarande
budgetår. Budgetförslaget räknar vidare med att särskild skatt å förmögen
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
het samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt skola utgå jämväl för år 1936
enligt samma grunder som hittills. Förslag till författningar i ämnet hava
underställts riksdagen i propositionerna nr 23 och 22, vilka förslag riksdagen
ännu icke förehaft till prövning. I utjämningsskatt beräknas 9.2 miljoner
kronor. Stämpelmedlen äro upptagna till 63 miljoner kronor, därav 29 miljoner
kronor i arvsskatt och skatt för gåva. I automobilskattemedel beräknas
inflyta 103 miljoner kronor. Tullmedlen äro upptagna till 150 miljoner
kronor, accis å margarin och vissa andra fettvaror till 11 miljoner kronor,
tobaksskatten till 84 miljoner kronor. I rusdrycksmedel beräknas sammanlagt
164 miljoner kronor. I propositionen nr 40 har framlagts förslag örn
fortsatt tillämpning under nästkommande budgetår av gällande bestämmelser
i fråga om omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker; riksdagen
har bifallit detta förslag.
Under rubriken uppbörd i statens verksamhet beräknades i statsverkspropositionen
bland annat avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen
till 10 miljoner kronor, vilken intäkt över ett under nionde huvudtiteln
uppfört förslagsanslag skall omföras till fonden för mötande av förluster
å spannmålsregleringen, samt avgifter för prisreglering på jordbrukets
område till 13 miljoner kronor, vilka inkomster jämte avkastningen av accis
å margarin och vissa andra fettvaror skola omföras till jordbrukets prisregleringsfond
över ett likaledes under nionde huvudtiteln upptaget förslagsanslag.
Inkomsterna från statens affärsverksamhet upptagas i statsverkspropositionen
till sammanlagt 121.03 miljoner kronor, därav för postverket 20 miljoner
kronor, för telegrafverket 35 miljoner kronor, för statens järnvägar
36 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 20 miljoner kronor, för domänverket
10 miljoner kronor och för statens reproduktionsanstalt 30,000
kronor. Vid beräknande av dessa överskott har beträffande utgifter för
dyrtidstillägg förutsatts, att dyrtidstilläggen skulle utgå enligt de grunder, som
gällt under sista kvartalet 1935, alltså efter en levnadskostnadsindex av 156.
Såsom överskott å statens allmänna fastighetsfond har i statsverkspropositionen
upptagits ett belopp av 7.3 miljoner kronor.
Under rubriken Fonden för statens aktier har för Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag beräknats, att ett belopp av 12 miljoner kronor skall för budgetåret
1936/1937 tillföras statsverket i royalty och därmed jämförlig ersättning.
Ng beräkning av vissa inkomsttitlar. Under förhandenvarande förhållanden
har jag ansett lämpligt att på nuvarande skede av budgetbehandlingen
upptaga spörsmålet om inkomstberäkningarna till förnyat bedömande.
För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med
vad som skett föregående år, anmodat cheferna för vederbörande verk och
företag att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande den sannolika
avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten,
nämligen stämpelmedel, tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de olika rus
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
15
drycksmedelstitlarna, fyr- och båkmedel saint överskotten å de fem stora
affärsverken och å statens under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder.
Härjämte har jag hos riksgäldsdirektören begärt ny beräkning beträffande
riksgäldskontorets inkomster. För den sedvanliga kontrollräkningen
av inkomst- och förmögenhetsskatten har jag låtit införskaffa material
från taxeringsnämndsordförandena i riket.
Enligt de mottagna svaren skulle anledning till sänkning av de av
Kungl. Maj:t tidigare föreslagna beräkningarna föreligga beträffande stämpelmedlen
med någon miljon kronor, beträffande tullmedlen med 1 miljon
kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker med 1 miljon
kronor, beträffande vissa av statens utlåningsfonder med netto 0.55 miljon
kronor samt beträffande riksgäldskontorets inkomstmedel med 3.37 miljoner
kronor. Höjningar hava däremot föreslagits beträffande tobaksskatten
med 1 miljon kronor, brännvinslillverkningsskatten med 0.5 miljon kronor
saint fyr- och båkmedlen med 0.2 miljon kronor.
Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna ber jag få anföra
följande.
De beräkningar rörande avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten,
som verkställts med ledning av det från taxeringsnämndsordförandena
inkomna materialet, synas ge vid handen, att det sammanlagda
debiterade skattebeloppet kan antagas bliva högre än det belopp,
som legat till grund för statsverkspropositionens beräkning av inkomsttiteln.
I statsverkspropositionen har titeln i fråga beräknats till 142 miljoner kronor.
Om skatt utgår med 150 procent av grundbeloppet, torde skattens avkastning
med stöd av det föreliggande materialet nu kunna antagas icke
komma att understiga 151 miljoner kronor; vid den uttagningsprocent av
155, varom jag, i händelse av antagande av en försvarsordning med den kostnadsram
som förutsatts av särskilda utskottet, i det följande ämnar framställa
förslag, kan skatten beräknas inflyta med 156 miljoner kronor. I anslutning
härtill torde avkastningen av den extra inkomst-och förmögenhetsskatten
— uttagen enligt i propositionen nr 22 föreslagna grunder
— kunna beräknas till ett från 9.5 till 10 miljoner kronor förhöjt belopp.
Med den förändring av grunderna för uttagande av extra inkomst- och förmögenhetsskatt,
varom jag senare i dag (proposition nr 268) under nyss angiven
förutsättning ämnar framställa förslag, kan skatten beräknas till 30
miljoner kronor. Jämväl utjämningsskatten kan antagas höjd med
0.5 miljon kronor till 9.70 miljoner kronor.
Stämpel ine del äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna med
57 miljoner kronor, varav 27 miljoner kronor beräknats belöpa å arvsskatt
och skatt för gåva samt 30 miljoner kronor å övriga stämpelmedel. Riksriikenskapsverket
uppskattar, såsom framgår av verkets i det föregående återgivna
beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering, avkastningen av
stämpelmedlen för innevarande budgetår till sammanlagt 61 miljoner kronor
och antager, att därav uppbörden av arvsskatt och skatt för gåva uppgår
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
till 28.6 miljoner kronor. Övriga stämpelmedel skulle alltså giva 32.5 mil
joner kronor eller 2.5 miljoner kronor mera än det i riksstaten beräknade beloppet.
Sedermera har riksräkenskapsverket i tabellbilaga till sin förut berörda
skrivelse till riksdagens särskilda utskott beräknat inkomsten av stämpelmedel
till 62 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor i arvsskatt och
skatt för gåva. Enär det belopp, varmed amorteringsanslaget skall belastas,
såvitt angår arvs- och gåvoskatten faställes till samma belopp, som efter budgetårets
slut beräknas hava influtit i sådan skatt, påverkar det väntade överskottet
å skattens avkastning icke budgetutfallet i övrigt.
I statsverkspropositionen hava stämpelmedlen för nästkommande budgetår
upptagits till sammanlagt 63 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor
beräknad inkomst av arvsskatt och skatt för gåva; på övriga stämpelmedel
hava alltså beräknats komma ett belopp av 34 miljoner kronor. Härvid Ilar
hänsyn tagits till ökade intäkter av stämpelavgift å lottsedlar och lotterivinstskatt
på grund av en planerad ökning av antalet lotter i penninglotteriet.
I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen uppskattas
stämpeluppbörden genom postverket under nästkommande budgetår
till i runt tal 60.6 miljoner kronor. Härtill kommer viss stämpeluppbörd
genom länsstyrelserna.
Ifrågavarande uppskattning av stämpelmedelsavkastningen under nästa
budgetår framstår som mycket försiktig. Under tiden juni 1935—maj 1936
bar stämpeluppbörden genom postverket uppgått till 61.5 miljoner kronor,
örn hänsyn därjämte tages till stämpeluppbörden genom länsstyrelserna, torde
avkastningen av stämpelmedlen under innevarande budgetår kunna antagas
komma att uppgå till åtminstone 62 miljoner kronor. Anledning torde
under dessa omständigheter saknas att revidera det i statsverkspropositionen
framlagda förslaget att beräkna inkomsten av stämpelmedel till 63 miljoner
kronor, varav allt fortfarande 29 miljoner kronor kunna antagas belöpa
på arvsskatt och skatt för gåva.
I fråga om beräkningen av tullmedlen har i en av generaltulldirektören
till mig överlämnad promemoria anförts i huvudsak följande.
Den debiterade uppbörden av tullmedel under juli—april månader av budgetåret
1935/1936 har uppgått till i runt tal 130 miljoner kronor. Restitutionerna
av tullmedel under samma tid hava belöpt sig till omkring 5 miljoner
kronor. För återstående delen av budgetåret torde beloppen kunna uppskattas
till respektive 25 miljoner kronor och 1 miljon kronor. ^ Uppbörden
av tullmedel under innevarande budgetår i avrundat tal skulle således uppgå
till 155 miljoner kronor brutto eller efter avdrag av beräknade restitutioner,
6 miljoner kronor, till 149 miljoner kronor, utgörande 12 miljoner kronor
mera än vad inkomsten av tullmedel upptagits till i riksstaten för budgetåret
1935/1936, nämligen 137 miljoner kronor.
Tullmedelsinkomsten för innevarande budgetår, sådan den nu beräknats,
visar betydligt högre belopp) än tullmedelsuppbörden för nästföregående
budgetår, vilken uppgick till allenast 142 miljoner kronor. En jämförelse
månad för månad av de båda budgetåren giver vid handen, att uppbörds
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
17
siffran för envar av detta budgetårs tilländagångna tio månader ligger över
motsvarande siffra för budgetåret 1934/1935; för sistförflutna april månad
belöpte bruttouppbörden av tullmedel sig till 13.5 miljoner kronor mot 13.2
miljoner kronor samma månad i fjol. Den genomgående förbättring i tullmedelsinkomsterna,
som under hela budgetåret 1934/1935 gjorde sig tydligt
gällande, har således även därefter alltjämt fortskridit. Detta förhållande
giver stöd för antagandet, att inkomsterna av tullmedlen skola ännu någon
tid om icke ytterligare tillväxa så åtminstone bibehålla sitt höga läge.
Med avseende å varaktigheten av detta gynnsamma tillstånd är det vanskligt
att göra några förutsägelser. Såvida icke de nuvarande allmänna ekonomiska
förhållandena till följd av extra ordinära händelser komma att undergå
en mera omfattande försämring, torde emellertid knappast behöva
befaras, att tullmedelsuppbörden skall före utgången av nästinstundande
budgetår komma att nedgå. Med denna förutsättning bör bruttouppbörden
av tullmedel för budgetåret 1936/1937 kunna upptagas med samma belopp
som det, vartill motsvarande uppbörd för budgetåret 1935/1936 uppskattats,
eller med i runt tal 155 miljoner kronor.
Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1934/1935 belöpt sig
till omkring 4.5 miljoner kronor. Under juli—april månader av budgetåret
1935/1936 hava de, såsom ovan nämnts, uppgått till omkring 5 miljoner
kronor; och för hela innevarande budgetår kunna de, efter vad förut sagts,
beräknas till omkring 6 miljoner kronor. Detta belopp synes, med hänsyn
jämväl till vad ovan anförts beträffande storleken av bruttouppbörden för
budgetåret 1936/1937, kunna angivas såsom ungefärligt belopp även för
restitutionerna av tullmedel under sistnämnda budgetår.
Ett belopp av 149 miljoner kronor skulle följaktligen utgöra det nettobelopp,
med vilket tullmedel, så vitt nu kan bedömas, torde kunna förväntas
inflyta under budgetåret 1936/1937. Härvid bortses från sådana å tulluppbörden
inverkande större förändringar i gällande tullsatser eller mera genomgripande
nya importregleringsåtgärder, som kunna komma att vidtagas.
Vid den i december 1935 verkställda beräkningen rörande utfallet av riksstatens
inkomstsida för budgetåret 1935/1936 uppskattades den behållna
inkomsten av tullmedel till 147 miljoner kronor. På grundval bland annat
härav beräknades inkomsttiteln i förslaget till riksstat för budgetåret 1936/
1937 till 150 miljoner kronor. Enligt nu tillgängliga uppgifter synes utfallet
av inkomsttiteln för löpande budgetår icke behöva beräknas till lägre
belopp än, såsom riksräkenskapsverket antagit. 150 miljoner kronor. Med
utgångspunkt härifrån och med hänsyn tagen till att tullinkomsterna även
under förutsättning av oförändrad konjunktur kunna antagas visa en svag
stegringstendens, torde inkomsten av tullmedel för nästa budgetår kunna
uppskattas något högre än enligt statsverkspropositionen. Med tanke på
de ovissa framtidsutsikterna och då de sista uppgifterna över tulluppbörden
synas tyda på en viss avmattning, anser jag mig dock icke kunna förorda, att
tullmedlen nu beräknas till högre belopp än 152 miljoner kronor.
Beträffande accis å silke- finner jag i likhet med gencraltulldirektören
skäl icke föreligga till ändring i statsverkspropositionens beräkning.
I anslutning till vad som från Tobaksmonopolets sida ifrågasatts anser jag,
att avkastningen av tobaksskatten för nästa budgetar bör kunna upp
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 267. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
tagas till 85 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet.
Den av chefen för kontrollstyrelsen föreslagna uppräkningen av inkomsten
av brännvinstillverkningsskatten med 0.5 miljon kronor till
14.5 miljoner kronor biträder jag. Enligt vad verkschefen föreslagit, torde
däremot omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
böra nedsättas med 1 miljon kronor till 89 miljoner kronor.
Såsom jag i det föregående erinrat, har i propositionen nr 249 angående
jordbrukskasserörelsen förutsatts, att jordbrukskassorna skola erlägga bidrag
till bestridande av kostnaderna för tillsynen å rörelsen genom bank- och
fondinspektionen. Dessa bidrag torde böra redovisas under inkomsttiteln
bidrag till bankinspektionen. Då kostnaderna för ifrågavarande
tillsyn under nästa budgetår, såsom förut nämnts, uppskattats till
40,000 kronor, torde intäkterna under nämnda titel böra upptagas till 40,000
kronor högre belopp än enligt statsverkspropositionen eller med 110,000 kronor.
Mot denna inkomsttitel komma för nästa budgetår att svara två under
sjunde huvudtiteln uppförda anslag för avsättning till bankinspektionens
fond.
I statsverkspropositionen har under uppbörd i statens verksamhet beräknats
avgifter för prisreglering på jordbrukets område
med 13 miljoner kronor. Inkomsterna å denna titel tillsammans med accisen
å margarin och vissa andra fettvaror överföras över ett under nionde huvudtiteln
upptaget förslagsanslag till jordbrukets prisregleringsfond. I propositionen
nr 239 (sid. 101) hava de avgifter, som skola ingå i nämnda fond,
beräknats, intäkterna av margarinaccisen — i överensstämmelse med statsverkspropositionen
— till 11 miljoner kronor, oljekaksskatten till 7 miljoner
kronor och övriga hithörande avgifter till 4 miljoner kronor. I anslutning
till vad sålunda förekommit torde å riksstatens inkomstsida — med ändring
av i statsverkspropositionen framlagt förslag — titeln avgifter för prisreglering
på jordbrukets område upptagas med 11 miljoner kronor eller — liksom
motsvarande utgiftsanslag — med 2 miljoner kronor lägre belopp än
det som i statsverkspropositionen beräknats.
Jag tillstyrker generaltulldirektörens förslag, att inkomsterna under titeln
fyr- och båkmedel beräknas till 200,000 kronor högre belopp än enligt
statsverkspropositionen eller till 3.5 miljoner kronor.
Beträffande överskotten å statens affärsverk torde jag få
erinra, att dessa överskott i statsverkspropositionen beräknats, såvitt angår
utgifterna för dyrtidstillägg, med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex
av 156. I de av verkscheferna nu framlagda beräkningarna hava
dessa utgifter uppskattats efter en levnadskostnadsindex av 158.
I förslaget till riksstat för budgetåret 1936/1937 har postverkets
överskott upptagits till 20 miljoner kronor. I en nu till mig från generalpoststyrelsen
överlämnad promemoria bär ändring i denna beräkning icke
ifrågasatts.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
19
Telegrafverkets överskott upptogs i statsverkspropositionen till
35 miljoner kronor. Av vad chefen för telegrafverket i en till mig överlämnad
promemoria anfört framgår, att denna inkomstberäkning kan bibehållas
oförändrad.
Beträffande överskottet å statens järnvägar uppgav järnvägsstyrelsen
i skrivelse den 10 december 1935 för budgetåret 1936/1937 det beräkningsbara
bokförda överskottet till 30.7 miljoner kronor, varav 28.2 miljoner
kronor inflytande i vanlig ordning och 2.5 miljoner kronor beräknat
garantitillägg från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för malmbanan.
Sagda enligt 1927 års malmavtal beräknade tillägg komme — såsom i nyssnämnda
skrivelse framhållits — jämlikt 1934 års avtal icke att inbetalas
eller ens att debiteras utan blott att påföras visst regleringskonto. Däremot
skulle med från bolaget anmäld transportmängd statens järnvägar under
budgetåret komma att erhålla 5.7 miljoner kronor i form av s. k. fraktförhöjning.
Det kassamässiga överskottet av statsbanerörelsen skulle alltså
uppgå till 30.7 — 2.5 + 5.7 = 33.9 miljoner kronor eller efter avrundning 34
miljoner kronor, vilket belopp av styrelsen föreslogs upptaget i riksstaten
för budgetåret 1936/1937.
I 1936 års statsverksproposition har inkomsten från statens järnvägar
emellertid ansetts kunna höjas från förenämnda 34 till 36 miljoner kronor
under motivering bland annat, att inkomsten av fraktförhöjning i järnvägsstyrelsens
kalkyler upptagits till ett jämförelsevis lågt belopp.
I en från järnvägsstyrelsen till mig överlämnad promemoria bär nu anförts
huvudsakligen följande:
Beträffande den av järnvägsstyrelsen meddelade förhandsberäkningen
hade styrelsen framhållit, att densamma måste bli behäftad med väsentligt
större osäkerhet än motsvarande beräkningar, avgivna under lugna ekonomiska
och politiska konjunkturer. Styrelsen hade vid beräkningarna antagit,
att den hösten 1935 uppnådda relativt stora trafikvolymen komme att
intill utgången av budgetåret 1936/1937 ungefärligen bibehållas, men ingen
fortsatt förbättring därutöver ernås.
Vid beräkningarnas avgivande hade styrelsen haft att tillgå i viss mån preliminära
uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas och utgifternas
storlek t. o. m. oktober 1935. Resultaten för de fem ytterligare månader,
november 1935—mars 1936, vilka nu förelåge, visade, att utvecklingen i fråga
om inkomsterna hittills varit något gynnsammare än av styrelsen sålunda
antagits. Emellertid komme förbättringen nästan helt på persontrafik
samt lapplandsmalm, medan för godstrafiken den återhämtning, som sedan
våren 1933 pågått, nu syntes hava avlösts av praktiskt taget fullständig stagnation.
För mars månad tagen för sig hade det uppnådda resultatet varit
sämre icke blott än det beräknade utan jämväl än fjolårets. Visserligen
kunde man icke draga några bindande slutsatser ur uppgifterna för en enda
månad, alldeles särskilt icke örn dessa — såsom här vore fallet —• ännu icke
vore bokföringsmässigt fastställda, men uppgifterna manade dock till försiktighet
i fråga örn beräkningarna för instundande budgetår. Man syntes
vid sådant förhållande icke* lämpligen kunna räkna med högre inkomster av
trafiken exkl. lapplandsmalm än vad i skrivelsen den 10 december 1935 antagits,
d. v. s. för statens järnvägar exkl. malmbanan 176.5 miljoner kronor.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Däremot syntes en viss ej oväsentlig stegring av utgifterna vara oundviklig.
En ökning av utgifterna för statens järnvägar exkl. malmbanan med 2
miljoner kronor eller från 152.7 till 154.7 miljoner kronor syntes böra antagas.
Tyvärr vore att befara, att denna beräkning kunde komma att visa sig
ligga i underkant.
Vad slutligen beträffar trafiken av lapplandsmalm, så vore ökningen stark
och accelererad. Förbättringen bomme emellertid icke statens järnvägar tillgodo
utan ginge till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag i form av minskat garantitillägg.
Med nuvarande trafik bomme för 1936 intet sådant tillägg att
utgå. För malmbanan finge alltså räknas med oförändrat överskott 6.9
miljoner kronor.
Förutsebara inkomster och utgifter för nästkommande budgetår skulle
alltså bliva (176.5— 154.7 + 6.9 =) 28.7 miljoner kronor. Såsom redan
nämnt, kunde för innevarande år hela inkomsten av malmbanan förväntas
inflyta i vanlig ordning, och förestående bokföringsmässiga överskott bleve
alltså i sin helhet även kassamässigt. Såsom kassamässigt överskott för nästkommande
budgetår vore därjämte att räkna av Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag gjorda inbetalningar av skuld för garantitillägg under tidigare år,
tillhopa 7.7 miljoner kronor. Summa överskott skulle alltså bliva (28.7 +
7.7 =) 36.4 eller avrundat 36 miljoner kronor.
Förestående beräkning vore, som redan antytts, behäftad med åtskilliga
osäkerhetsmoment, och utsikterna till försämring syntes överväga. Så oviss
som ställningen alltfort vore, ville emellertid järnvägsstyrelsen icke påyrka
någon sänkning av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet 36 miljoner
kronor.
Med stöd av sålunda föreliggande beräkningar torde även nu överskottet
för statens järnvägar kunna upptagas till det i statsverkspropositionen beräknade
beloppet.
Överskotten för statens vattenfallsverk och domänverket
torde, enligt från vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen lämnade uppgifter,
likaledes böra nu beräknas till de belopp, varmed inkomsttitlarna upptagits i
statsverkspropositionen.
I enlighet med vad jag sålunda förordat, har jag icke ifrågasatt någon
ändring i statsverkspropositionens beräkningar av överskotten å affärsverken.
Med hänsyn till att verkens utgifter för dyrtidstillägg nu beräknas efter
ogynnsammare grunder än enligt statsverkspropositionen, innebär detta likväl,
att den samlade inkomsten för affärsverken förutsättes bliva något högre
än som tidigare antagits.
I statsverkspropositionen har överskottet å statens allmänna fastighetsfond
beräknats till 7.3 miljoner kronor. Efter en närmare granskning
av de utav vederbörande myndigheter verkställda beräkningarna av inkomster
och utgifter å fastighetsfondens stat har i propositionen nr 214 med
förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1936/1937 m. m. föreslagits — med ändring av den i statsverkspropositionen
gjorda inkomstberäkningen — att inkomsttiteln statens allmänna
fastighetsfond skall i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagas
med ett belopp av 7.5 miljoner kronor eller 0.2 miljon kronor mera
än enligt statsverkspropositionen. Sedan riksdagen i skrivelse nr 169
anmält, att riksdagen godkänt det framlagda förslaget till stat för fastighets
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
21
fonden, torde inkomsttiteln böra i riksstaten för nästa budgetår upptagas med
det i propositionen nr 214 föreslagna beloppet.
Under fonden för statens aktier har i statsverkspropositionen
upptagits bland annat ett belopp av 12 miljoner kronor i inkomst av royalty
och därmed jämförlig ersättning från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.
Denna inkomst har bundits för avskrivningen av krislånen till allmänna arbeten
m. m. Med stöd av upplysningar, som jag under hand inhämtat från
malmbolaget, anser jag mig, som redan angivits, nu kunna uppskatta den
inkomst av berörda slag, som kan tillföras statsverket under budgetåret
1936/1937, till 20 miljoner kronor.
Under rubriken fonden för statens aktier torde riksstaten böra kompletteras
med en ny titel, avsedd för redovisning av statens inkomst av aktierna
i svenska spannmålsaktiebolaget. Detta bolag handhar de statliga åtgärderna
av organisatorisk och affärsmässig art beträffande spannmålsmarknaden.
Bolagets aktiekapital utgör 5 miljoner kronor och har tillskjutits
av staten. I avtal mellan staten och bolaget stadgas bland annat, att
bolaget äger av staten uppbära ersättning, som Kungl. Majit bestämmer,
för bestridande av kostnaderna för bolagets verksamhet, och att ersättningen
bör utgå med visst belopp för räkenskapsår samt bestämmas så att
skälig förräntning av bolagets aktiekapital möjliggöres. På grund härav
och då kostnaderna för statens aktieteckning i bolaget bestritts av lånemedel
synes berörda ersättning — som torde böra utgå av fonden för mötande av
förluster å spannmålsregleringen ■—■ böra bestämmas så, att full förräntning,
beräknad efter 4.5 procent, erhålles å ifrågavarande lånemedelsplacering. I
riksstaten för budgetåret 1936/1937 torde därför under rubriken fonden för
statens aktier böra uppföras en inkomsttitel, benämnd »Svenska spannmålsaktiebolaget»,
med ett belopp av 225,000 kronor.
Beträffande överskotten å statens utlåningsfonder ha från statskontoret
och riksgäldskontoret föreslagits de ändringar, som framgå av följande
sammanställning:
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Utlåningsfond |
I 1936 års kronor |
Nu beräk-nade kronor |
Ökning (+) kronor |
Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stads-liknande samhällen.............................. |
15,000 |
30,000 |
+ 15,000 |
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på |
50,000 |
30,000 |
- 20,000 |
Allmänna järnvägslånefonden...................... |
575,000 |
678,000 |
+ 103,000 |
Bibanelånefonden ................................ |
100 |
9,000 |
+ 8,900 |
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt |
50,000 |
9,500 |
- 40,500 |
Vattenkraftslånefonden............................ |
250,000 |
260,000 |
+ 10,000 |
Luftfartslånef onden................................ |
50,000 |
20,000 |
- 30,000 |
Gödselvårdslånefonden ............................ |
25,000 |
20,000 |
- 5,000 |
Statens mejerilånefond ............................ |
150,000 |
140,000 |
- 10,000 |
Statens sekundärlånefond för jordbrukare .......... |
500,000 |
50,000 |
-450,000 |
Kraftledningslånefonden............................ |
350,000 |
300,000 |
- 50,000 |
Arrendeegnahemsf onden............................ |
50,000 |
65,000 |
+ 15,000 |
Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostads-förbättringslånefond ............................ |
4,000 |
2,000 |
- 2,000 |
Täckdikningslånefonden............................ |
160,000 |
115,000 |
- 45,000 |
Fiskerilånefonden.................................. |
110,000 |
120,000 |
+ 10,000 |
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift |
5,000 |
3,000 |
- 2,000 |
Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hant-verkare ........................................ |
60,000 |
57,000 |
- 3,000 |
Rederilånefonden.................................. |
650,000 |
610,000 |
- 40,000 |
Fonden för låneunderstöd.......................... |
207,000 |
190,000 |
- 17,000 |
Mot de sålunda framlagda beräkningarna, enligt vilka överskotten å utlåningsfonderna
skulle minska med sammanlagt 552,600 kronor, har jag intet
att erinra. Med undantag för inkomsttiteln lånefonden för ackordslån
och förlagslån åt hantverkare, som beröres av en ifrågasatt formell jämkning
av riksstaten, torde de i sammanställningen angivna inkomsttitlarna böra
upptagas i riksstaten med de föreslagna beloppen.
Beträffande nämnda lånefond har Kungl. Maj:t i propositionen nr 177
föreslagit, att den skulle sammanslås med den andra nu bestående lånefond,
som inrättats för tillgodoseende av hantverkets behov, nämligen lånefonden
för befrämjande av hantverk och mindre industri (hantverkslånefonden),
vars avkastning i statsverkspropositionen beräknats till 12,000 kronor.
Avkastningen av den sammanslagna fonden, som skulle benämnas statens
hantverkslånefond, kan i anslutning till anförda uppgifter uppskattas till
(57,000 + 12,000 =) 69,000 kronor. Sedan riksdagen numera bifallit berörda
proposition, torde inkomsttitlarna för de nuvarande båda lånefonderna
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
23
böra ersättas av en ny titel, »Statens hantverkslånefond», under vilken titel
för budgetåret 1936/1937 bör beräknas ett belopp av 69,000 kronor.
Riksgäldskontoret har beräknat riksgäldskontorets inkomstmedel
till allenast 560,000 kronor mot i statsverkspropositionen upptagna
3.925.000 kronor. Denna betydande minskning är i huvudsak föranledd
därav att Skandinaviska kreditaktiebolaget guldit återstoden av sitt statslån.
Mot riksgäldskontorets ifrågavarande beräkning har jag intet att erinra. I
enlighet härmed torde i riksstaten för budgetåret 1936/1937 böra under titeln
riksgäldskontorets inkomstmedel beräknas ett belopp av 560,000 kronor.
Under I anspråk tagna kapitaltillgångar och rubrik Statens
produktiva fonder har i statsverkspropositionen beräknats ett belopp av allenast
16,500 kronor uti återbetalning av allmänna byggnadslånefondens medel.
Med anledning av förslag i propositionen nr 193, som av riksdagen bifallits,
kan inkomsttiteln nu tillföras ytterligare medel.
I nämnda proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att åtgärder
måtte vidtagas för avveckling av Kalix träindustriaktiebolag och föreningen
Nederkalix industri u. p. a. Enligt vad nu beslutats skall avvecklingen av
nämnda bolag äga rum på det sätt att bolaget går i likvidation, därvid domänverket
uppträder såsom köpare av bolagets tillgångar. Köpeskillingen
skall täckas med anlitande av domänverkets driftsmedel och markinköpsfond.
Vid försäljningen inflytande medel skola i första hand användas för
återbetalning av bolagets skulder. Därest köpeskillingen kommer att överstiga
den sammanlagda skuldsumman, kommer vidare av det för utdelning
åt aktieägarna disponibla beloppet något mer än 75 °/o på grund av statens
aktieinnehav i bolaget att återgå till statsverket. Såsom riksräkenskapsverket
i utlåtande i ärendet anmärkt och på skäl nämnda ämbetsverk anfört,
bör en dylik å staten belöpande utdelning ävensom ett å riksstaten för budgetåret
1934/1935 från fonden för låneunderstöd till bolaget anvisat lånebelopp
å 1,500,000 kronor — eller den del därav som må komma att täckas
av köpeskillingen -— efter verkställd återleverering till statsverket tillföras
statsregleringsfonden och redovisas såsom inkomst å riksstaten under rubriken
I anspråk tagna kapitaltillgångar. Det för budgetåret 1936/1937 framlagda
förslaget till riksstat torde till följd härav böra ändras. Av anledning,
som framgår av propositionen nr 193, torde förenämnda å riksstatens
inkomstsida ingående medel icke böra upptagas till högre belopp än
1.400.000 kronor. Detta belopp torde böra beräknas under den i statsverkspropositionen
upptagna inkomsttiteln I anspråk tagna kapitaltillgångar:
3. Statens produktiva fonder. Jag erinrar att, såsom förut nämnts, i samma
proposition nr 193 föreslagits upptagande av ett anslag på riksstatens utgiftssida
på 1,400,000 kronor till avskrivning av lånekapital, anvisat åt föreningen
Nederkalix industri u. p. a., samt att riksdagen bifallit detta förslag.
Under I anspråk tagna kapitaltillgångar och rubriken Statens produktiva
fonder torde alltså böra för budgetåret 1936/1937 beräknas ett belopp av
(16,500 + 1,400,000=) 1,416,500 kronor.
24
Kungl. Maj-.ts proposition nr 267.
I enlighet med vad jag tidigare förordat torde slutligen, för att en frigörelse
av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna budgetändamål
skall möjliggöras, det under I anspråk tagna kapitaltillgångar: 4.
Statsverkets kassafond i statsverkspropositionen upptagna beloppet på 59
miljoner kronor böra höjas till 60.5 miljoner kronor.
Departementschefen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag angående
det procenttal av stadgade grundbelopp, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1936 skall utgå — föreslå riksdagen
att besluta, att — i händelse av antagande av en försvarsreform
med den kostnadsram som förutsatts av särskilda
utskottet — inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1936
skall utgå med 155 procent av de i 18 § i förordningen örn
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.
Vidare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag såvitt avser upptagande å riksstaten
för budgetåret 1936/1937 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen
att under nyss angiven förutsättning i nämnda riksstat beräkna dessa
inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
............................ kronor 156,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning ........................ » 30,000,000
Ytterligare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda
förslag såvitt avser upptagande å riksstaten för budgetåret
1936/1937 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå
riksdagen att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar
sålunda:
Utjämningsskatt, bevillning .......... kronor 9,700,000
Tullmedel, bevillning ................ » 152,000,000
Tobaksskatt, bevillning .............. » 85,000,000
Brännvinstillverkningsskatt, bevillning. . » 14,500,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning ............ » 89,000,000
Bidrag till bankinspektionen.......... » 110,000
Kungl. Maj.ts proposition nr 267-
25
Avgifter för prisreglering på jordbrukets
område ........................ kronor 11,000,000
Fyr- och båkmedel ................ » 3,500,000
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag .. » 20,000,000
Lånefonden för bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen ...... » 30,000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden.......... » 30,000
Allmänna järnvägslånefonden ........ » 678,000
Bibanelånefonden .................. » 9,000
Lånefonden för anskaffning av motor
vagnar m. m. åt enskilda järnvägar » 9,500
Vattenkraftslånefonden .............. » 260,000
Luftfartslånefonden ................ » 20,000
Gödselvårdslånefonden .............. » 20,000
Statens mejerilånefond .............. » 140,000
Statens sekundärlånefond för jordbrukare
............................ » 50,000
Kraftledningslånefonden ............ » 300,000
Arrendeegnahemsfonden ............ » 65,000
Västerbottens och Norrbottens nybygges
och
bostadsförbättringslånefond .... » 2,000
Täckdikningslånef onden ............ » 115,000
Fiskerilånefonden .................. s 120,000
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift .................... s 3,000
Rederilånefonden .................. » 610,000
Fonden för låneunderstöd .......... » 190,000
Riksgäldskontorets inkomstmedel .... » 560,000
I anspråk tagna kapitaltillgångar:
3. Statens produktiva fonder...... » 1,416,500
4. Statsverkets kassafond ........ » 60,500,000;
dels föreslå riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1936/
1937 under rubriken B. lil. Fonden för statens aktier uppföra
följande inkomsttitel sålunda:
Svenska spannmålsaktiebolaget .......... kronor 225,000;
dels ock — med uteslutande av de i förslaget till riksstat för
budgetåret 1936/1937 upptagna inkomsttitlarna liantverkslånefonden
och lånefonden för ackordslån och förlagslån
åt hantverkare — föreslå riksdagen att å riksstaten för budgetåret
1936/1937 under rubriken B. IV. Statens utlåningsfonder
uppföra följande inkomsttitel sålunda:
Statens hantverkslånefond .............. kronor 69,000.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
dels föreslå riksdagen att till ytterligare avsättning till
bankinspektionens fond under sjunde huvudtiteln för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 40,000;
dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt
förslag — föreslå riksdagen att bland utgifter för
kapitalökning under rubriken avbetalning å statsskulden
till avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
förslagsanslag av .................... kronor 56,000,000,
därav 7,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel;
samt ett
reservationsanslag av..................kronor 60,500,000;
dels ock — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt
förslag angående anslag till avskrivning av lånekapital,
anvisat åt svenska spannmålsföreningen — föreslå riksdagen
att bland utgifter för kapitalökning under rubriken avbetalning
å statsskulden till avskrivning av lånekapital, anvisat
åt svenska spannmålsföreningen, för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett anslag av................kronor 9,000,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar MacDowall-Pihlström.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267•
27
Bilaga A.
Beräkning rörande utfallet av riksstatens inkomstsida för budgetåret
1935/1936.
(Verkställd inom riksräkenskapsverket i april 1936.)
Underskott, |
överskott, |
|||
Behållen |
att ersättas |
att till- |
||
inkomst |
av kassa- |
förås kassa |
||
belopp |
fonden |
fonden |
||
A. Egentliga statsinkomster. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
I. Skatter: |
||||
1. Mantalspenningar.................. |
1.05 |
1.13 |
— |
0.08 |
2. Prästerskapets till statsverket indrag- |
||||
na tionde ........................ |
1.24 |
1.25 |
— |
0.01 |
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och |
||||
rörelse: |
||||
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, |
||||
bevillning ...................... |
140.00 |
152.00 |
— |
12.00 |
b. Särskild skatt å förmögenhet, be- |
||||
vulning........................ |
11.70 |
12.50 |
— |
0.80 |
c. Extra inkomst- och förmögenhets- |
||||
skatt, bevillning ................ |
8.00 |
8.66 |
— |
— |
d. Utjämningsskatt, bevillning...... |
8.20 |
8.50 |
— |
— |
e. Utskiftningsskatt och ersättnings- |
||||
skatt, bevillning ................ |
0.30 |
0.25 |
0.05 |
— |
f. Bevillningsavgifter för särskilda |
||||
förmåner och rättigheter, bevillning |
0.35 |
0.33 |
0.02 |
— |
g. Stämpelmedel, bevillning (därav |
||||
arvsskatt och skatt för gåva |
||||
27,000,000 kronor) .............. |
57.00 |
i 61.00 |
— |
2.30 |
4. Automobilskattemedel: |
||||
a. Fordonsskatt, bevillning ........ |
24.50 |
27.00 |
— |
— |
b. Gummiringsskatt, bevillning...... |
12.50 |
16.00 |
— |
— |
c. Bensinskatt, bevillning .......... |
öl.oo |
57.00 |
— |
— |
5. Tullar och acciser: |
||||
a. Tullmedel, bevillning............ |
137.00 |
150.00 |
— |
13.00 |
b. Accis å silke, bevillning.......... |
1.50 |
1.75 |
— |
0.25 |
c. Accis å margarin och vissa andra |
||||
fettvaror, bevillning ............ |
15.00 |
15.50 |
— |
— |
d. Tobaksskatt, bevillning.......... |
79.00 |
83.50 |
— |
4.50 |
e. Brännvinstillverkningsskatt, bevill- |
||||
ning .......................... |
23.00 |
23.00 |
— |
— |
f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevill- |
||||
ning: |
||||
a Partihandelsbolag ............ |
10.00 |
11.12 |
— |
1.12 |
/? Detaljhandelsbolag............ |
20.00 |
19.49 |
0.51 |
— |
g. Omsättnings- och utskänknings- |
||||
skatt å spritdrycker, bevillning .. |
86.00 |
88.00 |
— |
2.00 |
h. Maltskatt, bevillning............ |
28.00 |
26.50 |
1.50 |
— |
Säger för skatter |
715.34 |
764.48 |
2.08 |
36.06 |
II. Uppbörd i statens verksamhet........ |
50.39 |
» 55.31 |
1.27 |
1.73 |
III. Diverse inkomster.................... |
8.84 |
9.28 |
— |
0.44 |
Säger för egentliga statsinkomster |
774.57 |
829.07 |
3.35 |
38.23 |
1 Därav arvsskatt och skatt för gåva 28.60 milj. kronor.
2 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna ett överskott av 4.46 milj. kronor.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 267•
I riksstaten |
Behållen |
Underskott, |
Överskott, |
inkomst |
av kassa- |
föras kassa- |
|
fonden |
fonden |
||
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
18.50 |
19.92 |
1.42 |
|
33.00 |
36.26 |
— |
3.26 |
26.00 |
40.05 |
— |
14.05 |
19.00 |
19.97 |
0.01 |
0.98 |
12.00 |
8.33 |
3.67 |
— |
0.03 |
0.04 |
— |
0.01 |
108.53 |
124.57 |
3.68 |
19.72 |
7.98 |
8.35 |
— |
0.37 |
12.09 |
12.09 |
||
12.09 |
12.09 |
— |
— |
13.22 |
13.12 |
0.15 |
0.05 |
0.54 |
0.71 |
— |
0.17 |
142.36 |
158.84 |
3.83 |
20.31 |
3.oo |
4.50 |
— |
1.50 |
7.00 |
3.93 |
3.07 |
— |
0.73 |
1.43 |
— |
0.70 |
8.02 |
8.02 |
_ |
— |
8 .7 |
9.45 |
— |
0.70 |
935.68 |
1,005.79 |
10.25 |
60.74 |
nettoöverskott |
|||
50.49 |
B.
Inkomster av statens produktiva
fonder.
Statens affärsverksamhet:
1. Postverket, bevillning..............
Telegrafverket ....................
Statens järnvägar ................
Statens vattenfallsverk............
Domänverket......................
Statens reproduktionsanstalt........
Säger för statens affärsverksamhet
II. Statens allmänna fastighetsfond ..
lil. Fonden för statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopo
let
..............................
Säger för fonden för statens aktier
IV. Statens utlåningsfonder ..............
V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..
Säger för inkomster av statens produktiva
fonder
C. Andel i riksbankens vinst.....
D. Riksgäldskontorets inkomstmedel
E. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.
1. Reservationer å anslag för verkliga
utgifter ........................
2. Reservationer å anslag för kapital
ökning.
.........................
3. Statens produktiva fonder ........
Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar
Summa för skattebudgetens inkomsttitlar
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
29
Bilaga B.
Riksräkenskapsverkets skrivelse den 20 maj 1936 till riksdagens
särskilda utskott
angående den väntade utvecklingen under de närmaste åren av det ekonomiska
och statsfinansiella läget.
Kungl. Maj:t har den 24 april 1936 anbefallt riksräkenskapsverket att verkställa
och till riksdagens särskilda utskott överlämna de utredningar rörande
den väntade utvecklingen under de närmaste åren av det ekonomiska och
statsfinansiella läget i vårt land, vilka må kunna på grundval av förefintligt
material åvägabringas och som kunna tjäna till ledning vid bedömandet
av de ekonomiska förutsättningarna för ordnandet av Sveriges försvarsväsende.
Rörande det riksräkenskapsverket sålunda lämnade utredningsuppdraget
vill ämbetsverket inledningsvis framhålla, att några säkra hållpunkter för
bedömandet av utvecklingen av det ekonomiska och statsfinansiella läget i
vårt land under de närmaste åren icke förefinnas och näppeligen kunna erhållas.
Vad särskilt angår den ekonomiska utvecklingen i Sverige, är denna
väsentligen beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen i världen. Sistnämnda
utvecklings nära samband med de politiska förhållandena i skilda
länder gör varje bedömande av det framtida ekonomiska läget såväl i världen
i allmänhet som i Sverige osäkert. Den statsfinansiella utvecklingen är i sin
tur väsentligen beroende av den ekonomiska utvecklingen, vadan jämväl beträffande
det statsfinansiella läget i vårt land möjligheterna att verkställa
någon beräkning rörande den framtida utvecklingen äro starkt begränsade.
Frågan om den framtida gestaltningen av det statsfinansiella läget blir än
mera obestämd på grund av att denna utveckling därjämte direkt påverkas
av statsmakternas framtida ställningstagande rörande såväl uttagande av
skatter och andra inkomster som anvisande av anslagsmedel för olika ändamål.
Oavsett betydelsen av nu angivna förhållanden måste varje bedömande av
den framtida utvecklingen av det ekonomiska och statsfinansiella läget utgå
från motsvarande utveckling under den senast förflutna tidsperioden. Till
belysning av sistnämnda utveckling har riksräkenskapsverket i ett till 1935
års riksdags särskilda utskott den 27 april 1935 avgivet utlåtande angående
utvecklingen i Sverige under senaste tid i ekonomiskt och statsfinansiellt avseende
meddelat sammanställningar rörande dels statsinkomsternas och statsutgifternas
utveckling under perioden 1923/24—4934/35, dels statsbudgetens
automatiska utgiftsstegringar särskilt under perioden 1923/24—
1932/33, dels slutligen nationalinkomstens utveckling m. m. sedan år 1913.
För klarläggande av statsbudgetens utvecklingstendenser har vidare material
av stort intresse sammanställts i de till 1936 års statsvcrksproposition avdelningen
»Inkomsterna» fogade särskilda utredningarna avseende dels de viktigare
statsinkomsternas utveckling sedan kalenderåret 1923 respektive budgetåret
1923/24 (bilaga D), dels stegringen av statens utgifter under budgetåren
1925/26—1934/35 (bilaga E). Riksräkenskapsverket tillåter sig
T nu förevarande sammanhang hänvisa till förenämnda av ämbetsverket utarbetade
utlåtande och inom finansdepartementet verkställda särskilda utredningar.
, . , . . ...
I fråga örn den framtida utvecklingen av det ekonomiska o-m statsfiaansi -
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
ella läget i vårt land äro — såsom riksräkenskapsverket i det föregående utvecklat
— förutsättningarna för ett bedömande mycket begränsade. Ämbetsverket
har vid sådant förhållande ansett sig böra stanna vid att söka angiva
allenast utvecklingstendensen under de närmast följande tre budgetåren. Vid
de av riksräkenskapsverket i sådant syfte verkställda beräkningarna har ämbetsverket
utgått från de skattesatser eller andra grunder för inkomsttillflödet
och de bestämmelser avseende utgiftsbelastningen, som jämlikt Kungl.
Maj:ts förslag till 1936 års riksdag förutsatts skola gälla för nästkommande
budgetår.
Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkningar hava verkställts med
ledning av de till 1936 års statsverksproposition avdelningen »Inkomsterna»
fogade utredningarna rörande dels de viktigare statsinkomsternas utveckling
(förutberörda bilaga D), dels den automatiska utgiftsstegringen under budgetåren
1937/38 och 1938/39 (bilaga F). För nämnda utredningars komplettering
av finansdepartementet särskilt inhämtade ytterligare uppgifter hava
ställts till riksräkenskapsverkets disposition och utnyttjats vid ämbetsverkets
undersökningar.
Slutresultatet av beräkningarna rörande den framtida utvecklingen av
riksstatens s. k. v e r k 1 i g a inkomster framgår av efterföljande tablå.
Inkomster Stegring
Milj. kr. Milj. kr.
1934/35............................ 902.85
1935/36............................ 997.3 4 94.4 9
1936/37............................ 1,016.4 7 19.13
1937/38............................ 1,062.6 8 46.21
1938/39............................ 1,080.7 4 18. oe
De i tablån för budgetåren 1934/35 och 1935/36 upptagna inkomstbeloppen
motsvara beträffande det förstnämnda budgetåret de i budgetredovisningen
redovisade behållna inkomsterna och beträffande det sistnämnda budgetåret
det vid nuvarande tidpunkt beräknade inkomsttillflödet. Det för budgetåret
1936/37 angivna inkomstbeloppet motsvarar vad som nu kan beräknas komma
att uppföras i den riksstat för nästkommande budgetår, som inom kort
avses skola fastställas. De för budgetåren 1937/38 och 1938/39 angivna inkomstbeloppen
slutligen hava beräknats under den förutsättningen, att det
nuvarande konjunkturläget kommer att vidmakthållas. Någon konjunkturförbättring
utöver den nivå, som uppnåtts under den förflutna delen av innevarande
kalenderår, har vid förevarande beräkning icke förutsatts.
Vid bedömandet av tablåns siffror må uppmärksammas, att inkomst- och
förmögenhetsskatten, som för budgetåren 1934/35 och 1935/36 utgått efter
ett till 170 fastställt procenttal av grundbeloppet, för budgetåret 1936/37 beräknats
efter ett till 150 nedsatt procenttal.
Närmare uppgifter rörande den beräknade utvecklingen av olika inkomsttitlar
eller grupper av inkomsttitlar meddelas i närslutna bilaga.1
För ett mera ingående bedömande av utvecklingen av det statsfinansiella
läget erfordras emellertid, att vid sammanställandet av riksstatens inkomster
hänsyn tages till det förhållandet, att vissa inkomsttitlar äro inordnade i specialbudgeter
och sålunda reserverade för särskilda utgifter. Med frånräknande
av sistberörda inkomsttitlar meddelas i efterföljande tablå uppgifter
rörande utvecklingen av de till den allmänna budgeten hänförliga s. k. verkliga
inkomsterna:
1 Här utesluten. Ingår i huvudsak i tabellen bilaga C.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267>
31
Inkomster |
Stegring ( + ) |
|
Milj. kr. |
Milj. kr. |
|
1934/35 .............. |
.............. 735.19 |
|
1935/36 .............. |
.............. 809.3 2 |
+ 74.13 |
1936/37 .............. |
.............. 807.4 5 |
— 1.87 |
1937/38 .............. |
.............. 920. o 6 |
+ 112.61 |
1938/39 .............. |
.............. 934.12 |
+ 14.0 6 |
Den i förestående sammanställning redovisade, visserligen obetydliga nedgången
av det beräknade inkomsttillflödet under budgetåret 1936/37 sammanhänger
främst med att i inkomstsiffran för budgetåret 1935/36 ingå vissa stora
engångsinkomster ävensom med den berörda nedsättningen av inkomst- och
förmögenhetsskatten.
Inkomstsummans mycket stora stegring under budgetåret 1937/38 är främst
beroende på att avkastningen av vissa inkomsttitlar, vilka tidigare reserverats
för särskilda utgiftsändamål, från och med nämnda budgetår beräknats
vara disponibel för allmänna budgetändamål. Sålunda hava mot extra inkomst-
och förmögenhetsskatten svarande del av den föreslagna nya inkomst-
och förmögenhetsskatten samt i stämpelmedel ingående arvsskatt och
skatt för gåva ävensom inkomsten från Luossavaara-Iviirunavaara, vilka inkomsttitlar
för budgetåret 1936/37 ingått i den för avskrivning av fondens för
förlag till statsverket oräntabla kapitaltillgångar avsedda specialbudgeten,
för de följande budgetåren åter hänförts till den allmänna budgeten. Likaledes
hava för kommunal skatteutjämning tidigare reserverade inkomster (utjämningsskatten
och halva lotterivinstskatten) från och med budgetåret
1937/38 inräknats bland den allmänna budgetens inkomster. Nämnda överflyttningar
av inkomster från specialbudgeterna till den allmänna budgeten
representera en för allmänna budgetändamål disponibel sammanlagd inkomststegring
av omkring 60 miljoner kronor.
Av den för budgetåret 1937/38 beräknade inkomststegringen i övrigt hänföra
sig 31 miljoner kronor till inkomsttiteln »Bidrag från folkpensioneringsfonden»
och 10 miljoner kronor till den av konjunkturförhållandena under
innevarande kalenderår beroende inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.
I jämförelse med det i riksstatsförslaget för budgetåret 1936/37 beräknade
inkomsttillflödet skulle enligt förestående uppskattningar stegringen av de
för allmänna budgetändamål tillgängliga inkomsterna uppgå till 120.76 miljoner
kronor för budgetåret 1937/38 och till 134.82 miljoner kronor för budgetåret
1938/39. Uppmärksammas må emellertid, att i nämnda stegringsbelopp
ingå tidigare å särskild specialbudget redovisade, för kommunal skatteutjämning
reserverade inkomster, vilka för budgetåret 1936/37 beräknats
till 10.90 miljoner kronor. Frånräknas angivna belopp, begränsas inkomststegringen
för budgetåret 1937/38 till 109 .86 miljoner kronor och för budgetåret
1938/39 till 123.92 miljoner kronor.
Vad stats ut g i fterna angår, låter det sig — såsom framhållits i
nämnda bil. F till inkomstberäkningen i årets statsverksproposition — icke
göra att verkställa någon förhandsuppskattning rörande utgifterna i allmänhet.
Med begränsning till den s. k. automatiska utgiftsökningen kan dock
någon föreställning erhållas rörande de ofrånkomliga anslagskraven under
de närmaste åren.
I nämnda bilaga till statsverkspropositionen framlades en sammanställning
rörande utgiftsökningarna av nämnda beskaffenhet i förhållande till riksstatsförslaget
för budgetåret 1936/37. Enligt denna sammanställning skulle
utgifterna för civila ändamål, bortsett från specialbudgeter, stiga med
30,130,000 kronor under budgetåret 1937/38 och med 43,545,000 kronor un -
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
der det därpå följande året. Dessa belopp angåvos dock vara minimisiffror.
I sammanställningen hade endast medtagits sådana utgiftsökningar, vilka
kunde beräknas följa av tidigare fattade beslut eller förväntas inträda vid
bifall till tilltänkta förslag till 1936 års riksdag.
Vid bearbetning av de uppgifter, som nu införskaffats av finansdepartementet,
har erhållits följande tablå över den automatiska utgiftsökningen
under budgetåren 1937/38 och 1938/39, utöver av årets riksdag godkända
eller i propositioner framlagda förslag. I tablån hava icke medtagits utgifter,
vilka ingå i specialbudgeter och alltså finansieras med särskilda inkomstmedel.
II. Justitiedepartementet ........
III. Utrikesdepartementet .........
V. Socialdepartementet .........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet .........
VIII. Ecklesiastikdepartementet -----
IX. Jordbruksdepartementet......
XI. Pensionsväsendet ............
Ökning resp. minskning (—)
1937/38 |
1938/39 |
50,000 |
50,000 |
59,000 |
59,000 |
54,275,000 |
67,000,000 |
391,000 |
516,000 |
380,000 |
— 80,000 |
7,965,000 |
8,265,000 |
175,000 |
300,000 |
1,700,000 |
3,600,000 |
Summa kronor 64,995,000 79,710,000
För II, VI, VII, IX och XI huvudtitlarna har ej redovisats någon ändring.
Posten för III huvudtiteln är helt nytillkommen.
V huvudtiteln utvisar den största förändringen. Detta sammanhänger
emellertid främst med att — i samband med uppförandet å förut berörda
bilaga rörande inkomstutvecklingen av de fortsatta bidragen från folkpensioneringsfonden
— stegringen av utgifterna för folkpensioneringen nu upptagits
brutto, alltså utan avdrag av bidragen från fonden. Denna omläggning
innebär en höjning av siffran för utgiftsökningen med 31 miljoner kronor
för budgetåret 1937/38 och med 32 miljoner för det följande året. Därest
bidragen från nämnda fond fråndragas utgifterna, erhålles emellertid samma
nettoökning, som redovisades i statsverkspropositionens sammanställning,
eller 15 respektive 21 miljoner kronor. I övrigt är höjningen å V huvudtiteln
till ett belopp av 2.3 respektive 2.6 miljoner kronor att återföra på kostnader
för allmän sjukvård.
Den för VIII huvudtiteln redovisade höjningen hänför sig till tre större
poster, med stegring å tillsammans 1,506,000 kronor för vartdera av de båda
ifrågavarande budgetåren.
Beträffande de utgiftsökningar, vilka ej äro av automatisk beskaffenhet,
torde här endast kunna framhållas, att desamma — även bortsett från försvarskostnaderna
— synas vara av betydande omfattning. Om dessa utgiftsökningar
saknar riksräkenskapsverket emellertid möjlighet att närmare yttra
sig. ____
Det torde i detta sammanhang böra erinras, att på grund av utfallet av nu
löpande statsreglering kassafonden den 30 juni 1936 beräknas stiga till 138.8
miljoner kronor. I årets statsverksproposition har föreslagits, att av fonden
ett belopp av 59 miljoner kronor skall tagas i anspråk å nästa års riksstat,
för slutamortering av de för allmänna arbeten m. m. upptagna krislånen.
För nämnda amortering har emellertid i statsverkspropositionen jämväl bundits
den beräknade inkomsten av Luossavaara-Iviirunavaara aktiebolag, 12
miljoner kronor. Därest sistnämnda belopp i enlighet med riksräkenskaps
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
33
verkets ovan framlagda beräkning höjes med 8 miljoner kronor och dessa
läggas till förberörda siffra av 12 miljoner kronor, skulle av kassafonden
behöva tagas i anspråk allenast 51 miljoner kronor. Efter avdrag av detta
belopp skulle fonden alltså per den 1 juli 1936 uppgå till 87.8 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket vill till slut framhålla, att de av verket nu verkställda
förhandsberäkningarna rörande den statsfinansiella utvecklingen äro i
hög grad osäkra. Att betydande avvikelser beträffande inkomstberäkningarna
komma att inträda, på grund av konjunkturförhållanden m. m., är
sålunda otvivelaktigt, utan att nu kan bedömas på vilka punkter avvikelserna
komma att inträda. Beträffande utgifterna är, såsom ovan antytts, ovissheten
särskilt att tillskriva politiska avgöranden.
Stockholm den 20 maj 1936.
Erik Stridsberg.
P. S. Runemark.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 267.
3
34
Kungl. Majlis proposition nr 267.
Bilaga C.
Översikt över beräknade inkomstförändringar budgetåren 1936/1937—1938/1939
i förhållande till riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937.
Sammanställd inom finansdepartementet på grundval av bilaga till riksräkenskapsverkets
skrivelse den 20 maj 1936 (bilaga B).
Riksstats- |
Riksräkenskapsverkets berak- |
Förskjutningar i förhållande |
|||||
förslaget |
ning (milj. kr.) |
till riksstatsförslaget (milj. kr.) |
|||||
(milj. kr.) |
!1936/1937 |
.1937/1938 |
1938/1939 |
1936/1937 |
1937/1938 |
1938/1939 |
|
A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter: 1. Mantalspenningar .......... |
1.10 |
1.10 |
1.10 |
1.10 |
|||
2. Prästerskapets till statsverket |
1.05 |
1.05 |
0.84 |
0.65 |
— 0.21 |
— 0.40 |
|
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Inkomst- och förmögenhets-skatt, bevillning.......... b. Särskild skatt å förmögen-het, bevillning............ c. Extra inkomst- och förmö-genhetsskatt, bevillning.... d. Utjämningsskatt, bevillning e. Utskiftningsskatt och ersätt-ningsskatt, bevillning...... |
142.00 13.00 9.50 9.20 0.26 |
150.00 13.00 10.00 0.25 |
193.00 0.25 |
196.00 0.25 |
+ 8.00 + 0.50 |
+ 19.30 |
+ 22.30 |
f. Bevillningsavgifter för sär-skilda förmåner och rättig-heter, bevillning.......... |
0.35 |
0.35 |
0.40 |
0.4 0 |
+ 0.05 |
+ 0.05 |
|
g. Stämpelmedel, bevillning .. |
63.00 |
63.00 |
63.50 |
64.00 |
— |
+ 0.50 |
+ 1.00 |
4. Automobilskattemedel, bevill-ning ...................... |
103.00 |
104.00 |
108.00 |
112.00 |
+ 1.00 |
+ 5.00 |
+ 9.00 |
5. Tullar och accisen a. Tullmedel, bevillning...... |
150.00 |
153.00 |
156.00 |
158.00 |
+ 3.00 |
+ 6.00 |
+ 8.00 |
b. Accis å silke, bevillning____ |
2.00 |
2.00 |
2.20 |
2.40 |
— |
+ 0.20 |
+ 0.40 |
c. Accis å margarin och vissa |
11.00 |
11.00 |
11.00 |
11.00 |
|||
d. Tobaksskatt, bevillning .... |
84.00 |
85.00 |
86.50 |
88.00 |
+ 1.00 |
+ 2.50 |
+ 4.00 |
e. Brännvinstillverknings-skatt, bevillning.......... |
14.00 |
14.50 |
16.00 |
16.50 |
+ 0.50 |
+ 2.00 |
+ 2.50 |
f. Rusdrycksförsäljningsme-del. bevillning............ |
32.00 |
32.00 |
32.50 |
33.00 |
+ 0.50 |
+ 1.00 |
|
g. Omsättnings- och utskänk-ningsskatt å spritdrycker, |
90.00 |
89.00 |
90.00 |
91.00 |
- 1.00 |
+ 1.00 |
|
h. Maltskatt, bevillning...... |
28.oo |
28.00 |
28.50 |
29.00 |
— |
+ 0.50 |
+ 1.00 |
Säger för skatter |
753.45 |
766.95 |
789.79 |
803.30 |
+ 13.50 |
+ 36.34 |
+ 49.85 |
II. Uppbörd i statens verksamhet.. |
54.06 |
52.30 |
52.70 |
53.00 |
- 1.76 |
- 1.36 |
- 1.06 |
III. Bidrag från folkpensionerings-fonden ...................... |
18.00 |
18.00 |
49.00 |
50.00 |
+ 31.00 |
+ 32.00 |
|
IV. Diverse inkomster ............ |
8.42 |
8.42 |
8.50 |
8.50 |
— |
+ 0.08 |
+ 0.08 |
Säger för egentliga statsinkomster |
833.93 |
845.67 |
899,99 |
914.80 |
+ 11.74 |
+ 66.06 |
+ 80.87 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
35
Riksstats- |
Riksräkenskapsverkets berak- |
Förskjutningar i förhållande |
|||||
förslaget |
ning (milj. kr.) |
till riksstatsförslaget (milj. kr.) |
|||||
1936/1937 |
|||||||
(milj. kr.) |
1936/1937 |
1937/1938 |
1938/1939 |
1936/1937 |
1937/1938 |
1938/1939 |
|
B. Inkomster av statens pro- |
|||||||
duktiva fonder. |
|||||||
I. Statens affärsverksamhet: |
|||||||
1. Postverket, bevillning........ |
20.00 |
20.00 |
20.00 |
20.00 |
— |
— |
— |
2. Telegrafverket.............. |
35.00 |
35.00 |
36.50 |
38.00 |
— |
+ 1.50 |
+ 3.00 |
3. Statens järnvägar .......... |
36.00 |
36.00 |
36.00 |
36.00 |
— |
— |
— |
4. Statens vattenfallsverk...... |
20.00 |
20.00 |
20.50 |
21.00 |
— |
+ 0.50 |
+ 1.00 |
5. Domänverket .............. |
10.00 |
10.00 |
10.00 |
10.00 |
— |
— |
— |
6. Statens reproduktionsanstalt |
0.03 |
0.03 |
0.03 |
0.03 |
— |
— |
— |
Säger för statens affärsverksamhet |
121.03 |
121.03 |
123.03 |
125.03 |
— |
+ 2.00 |
+ 4.oo |
II. Statens allmänna fastighetsfond |
7.30 |
7.50 |
7.75 |
8.00 |
+ 0.20 |
+ 0.45 |
-r 0.70 |
III. Fonden för statens aktier: |
|||||||
1. Luossavaara-Kiirunavaara ak- |
|||||||
tiebolag.................... |
12.00 |
20.00 |
10.00 |
lO.oo |
+ 8.00 |
- 2.00 |
- 2.00 |
2. Aktiebolaget Svenska tobaks- |
|||||||
monopolet.................. |
1.60 |
1.60 |
1.60 |
1.60 |
— |
— |
|
3. Svenska spannmålsaktiebo- |
|||||||
laget ...................... |
— |
0.23 |
0.23 |
0.23 |
+ 0.23 |
+ 0.23 |
+ 0.23 |
Säger för fonden för statens aktier |
13.60 |
21.83 |
11.83 |
11.83 |
+ 8.23 |
- 1.77 |
- 1.77 |
IV. Statens utlåningsfonder........ |
15.52 |
14.90 |
16 50 |
17.50 |
- 0.62 |
+ 0.98 |
+ 1.98 |
V. Statsverkets fond av rusdrycks- |
|||||||
medel........................ |
0.48 |
0.48 |
0.48 |
0.48 |
— |
— |
— |
Säger för inkomster av statens pro- |
|||||||
duktiva fonder.................. |
157.93 |
165.74 |
159.59 |
162.84 |
+ 7.81 |
+ 1.66 |
+ 4.91 |
C. Andel i riksbankens vinst .. |
4.50 |
4.50 |
3.00 |
3.00 |
— |
- 1.50 |
- 1.60 |
1). Riksgälds kontorets inkomst- |
|||||||
medel .............. |
3.98 |
0.56 |
O.io |
0.10 |
— 3.37 |
— 3.83 |
— 8.83 |
Summa verkliga inkomster |
1,000.29 |
1,016.47 |
1,062.68 |
1,080.74 |
+ 16.18 |
+ 62.39 |
+ S0.45 |
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Sammanfattning av översikten över de beräknade inkomstförändringarna i förhållande
till riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937 (milj. kr.)
1936/1937 |
1937/1938 |
1938/1939 |
||
Stegringen av den totala budgetens verkliga inkomster____ |
+ 16.18 |
+ |
62.39 |
+ 80.45 |
Korrektion för specialbudgeter med undantag av special-budgeten för avskrivning av visst i fonden för förlag till Avsättning till automobilskattemedelsfonden .... |
- 1.00 |
5.00 |
- 9.00 |
|
Avsättning till jordbrukets prisregleringsfond____ |
+ 2.00 |
+ |
2.00 |
+ 2.00 |
Uppbörd i statens verksamhet att direkt överföras till |
- 0.04 |
_ |
0.04 |
- 0.04 |
Säger |
+ 17.14 |
+ |
59.35 |
+ 73.41 |
Avgår (—) resp. tillkommer ( + ): Extra inkomst- och förmögenhetsskatt..... |
- 0.50 |
+ |
9.50 |
+ 9.50 |
Arvsskatt och skatt för gåva .... |
— |
+ |
29.00 |
+ 29.00 |
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ........ |
- 8.00 |
+ |
12.00 |
+ 12.00 |
Säger |
+ 8.64 |
+109.85 |
+ 123.91 |
|
Avgår (—) resp. tillkommer ( + ): Utjämningsskatt ............ |
- 0.50 |
+ |
9.20 |
+ 9.20 |
Hälften av lotterivinstskatten............ |
— |
+ |
1.70 |
+ 1.70 |
Stegringen av allmänna budgetens verkliga inkomster |
+ 8.14 |
+1 |
.20.75 |
+ 134.81 |
367143. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.