Kungl. Majus proposition nr 226.
1
tfr 226.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
värnpliktslag; given Stockholms slott den 27 mars
1936.
Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till värnpliktslag.
Under Hans Majrts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar Vennerström.
Bihang till riksdagens protokoll 1936.
1 sami.
Nr 226.
420 86 ]
2
Kungl. Majus proposition nr 226.
Värnplikt
och värnpliktsålder.
Värnplikt
för den, som
förvärvar
svensk medborgarrätt.
Beväring och
landstorm.
Förslag
till
Värnpliktslag-.
Härigenom förordnas som följer:
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Svensk man är värnpliktig från och
med det kalenderår, under vilket han
fyller tjugu år, till och med det, under
vilket han fyller fyrtiotvå år.
Är svensk medborgare tillika medborgare
i främmande stat och har han
hemvist i den främmande staten, bestämmer
Konungen, huruvida värnplikt
skall åligga honom här i riket.
§ 2.
För den, som förvärvar svensk
medborgarrätt det kalenderår, under
vilket han fyller tjugu år, eller därefter,
inträder värnplikten från och
med det år, som infaller näst efter
det han förvärvat nämnda rätt.
§ 3.
1. Värnplikten fullgöres i beväringen
och landstormen. Beväringen
§ 1.
Svensk man är värnpliktig från och
med det kalenderår, under vilket han
fyller tjugu år, till och med det, under
vilket han fyller fyrtiofem år, dock
att inom Gotlands militärområde ky rko -bokförd svensk man är värnpliktig från
och med det år, under vilket han fyller
aderton år, till och med det år, under
vilket han fyller femtiofem år.
Är svensk medborgare tillika medborgare
i främmande stat och har
han hemvist i den främmande staten,
bestämmer Konungen, huruvida värnplikt
skall åligga honom här i riket.
§ 2.
För den, som förvärvar svensk
medborgarrätt det kalenderår, under
vilket han fyller tjugu år eller, därest
han kyrkobokföres inom Gotlands militärområde,
aderton år, eller därefter,
inträder värnplikten från och med
det år, som infaller näst efter det
han förvärvat nämnda rätt.
§ 3.
1. Värnplikten fullgöres i beväringen
och landstormen. Tjänsteti
-
Kungl. Majus proposition nr 226.
3
(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
delas i första och andra uppbådet, den i beväringen är femton år. Utom
Tjänstetiden i beväringen är femton i fall, som avses i § 5 mom. 2 andra
år, elva år i första och därefter fyra stycket, är dock tjänstetiden i beväringen
år i andra uppbådet. för värnpliktig, kyrkobokförd inom Got
lands
militärområde, sjutton år.
I krigstid bestämmer dock endast I krigstid bestämmer endast bebehovet
tjänstetidens längd för de hovet tjänstetidens längd för de ininkallade.
kallade.
2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.
§ 4.
1. Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,
stadigvarande sjukdom, kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke är
duglig till krigstjänst.
2. Från värnpliktens fullgörande
under fredstid frikallas:
a) den, som, utan att vara oduglig
till krigstjänst, likväl icke är vapenför;
b) den, vilken vid den tidpunkt,
då han enligt § 5 är skyldig att inställa
sig till inskrivning, har hustru
eller barn, som är för sitt uppehälle
väsentligen beroende av hans arbete;
samt
c) den, som är ende arbetsföre
sonen, sonsonen eller dottersonen till
orkeslös eller vanför fader, farfader,
morfader eller till änka, frånskild eller
övergiven hustru eller ogift kvinna,
ende arbetsföre fostersonen till orkeslös
eller vanför fosterfader eller till
fostermoder eller ende arbetsföre brodern
till ett eller flera minderåriga
eller vanföra faderlösa syskon, dock
endast såvida sagda föräldrar, fareller
morföräldrar eller fosterföräldrar
eller syskon äro för sitt uppehälle
väsentligen beroende av hans arbete.
Har sådan för sitt uppehälle av
den värnpliktiges arbete väsentligen
beroende anhörig, som under c) sägs,
av samme värnpliktige erhållit för
-
2. Från värnpliktens fullgörande
under fredstid befrias:
a) den, vilken vid den tidpunkt,
då han enligt § 5 är skyldig att inställa
sig till inskrivning, har hustru
eller barn, som är för sitt uppehälle
väsentligen beroende av hans
arbete; samt
b) den, som är ende arbetsföre
sonen, sonsonen eller dottersonen till
orkeslös eller vanför fader, farfader,
morfader eller till änka, frånskild eller
övergiven hustru eller ogift kvinna,
ende arbetsföre fostersonen till orkeslös
eller vanför fosterfader eller till
fostermoder eller ende arbetsföre brodern
till ett eller flera minderåriga
eller vanföra faderlösa syskon, dock
endast såvida sagda föräldrar, fareller
morföräldrar eller fosterföräldrar
eller syskon äro för sitt uppehälle
väsentligen beroende av hans arbete.
Har sådan för sitt uppehälle av
den värnpliktiges arbete väsentligen
beroende anhörig, som under b) siigs,
av samme värnpliktige erhållit för
-
Frikallelse och
befrielse.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.)
sörjning alltifrån början av närmast
föregående kalenderår eller, där behovet
av försörjning uppstått först
vid senare tidpunkt, alltifrån behovets
uppkomst, skall den värnpliktige
även i det fall, att han icke är den
ende arbetsföre sonen, sonsonen, dottersonen,
fostersonen eller brodern,
frikallas från värnpliktens fullgörande
under fredstid, därest han är den
ende, som, såvitt veterligt är, kan
lämna nödigt försörjningsbidrag.
(Föreslagen lydelse.)
sörjning alltifrån början av närmast
föregående kalenderår eller, där behovet
av försörjning uppstått först
vid senare tidpunkt, alltifrån behovets
uppkomst, skall den värnpliktige
även i det fall, att han icke är den
ende arbetsföre sonen, sonsonen, dottersonen,
fostersonen eller brodern,
befrias från värnpliktens fullgörande
under fredstid, därest han är den
ende, som, såvitt veterligt är, kan
lämna nödigt försörjningsbidrag.
Tiden föiinskrivning
m. m.
§ 5-
1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han
fyller tjugu år.
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas
från början av nyssnämnda år,
även om den värnpliktige till följd av
laga förfall eller beviljat uppskov skalle
bliva inskriven först ett senare år.
Där inskrivning till följd av den
värnpliktiges uteblivande utan laga
förfall skett ett senare år, räknas
tjänstetiden från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall
eller beviljat uppskov under något
år av tjänstetiden uteblivit från honom
enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må detta år icke
räknas honom till godo såsom tjänsteår
i beväringen. Huru förhållas skall,
då värnpliktig uteblivit från endast
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas
från början av nyssnämnda år
eller, för värnpliktig, kyrkobokförd inom
Gotlands militärområde, från början av
det år, han fyller aderton år. Vad
sålunda sagts skall gälla även för värnpliktig,
som till följd av laga förfall
eller beviljat uppskov inskrives under
ett senare år än i mom. 1 sägs samt
för inom Gotlands militärområde kyrkobokförd
värnpliktig, som dit inflyttar
under eller efter det år, han fyller
aderton år.
Där inskrivning till följd av den
värnpliktiges uteblivande utan laga
förfall skett senare än i mom. 1 sägs,
räknas tjänstetiden från början av
inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall
eller beviljat uppskov under något
år av tjänstetiden uteblivit från honom
enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må detta år icke
räknas honom till godo såsom tjänsteår
i beväringen. Huru förhållas skall,
då värnpliktig uteblivit från endast
5
Kungl. Majus proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.) (.Föreslagm lydelse.)
en del av årets tjänstgöring, bestämmer
Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,
är skyldig att inställa sig till
inskrivning det år, lians värnplikt
tager sin början. Sådan värnpliktig
anses därvid likställd med den, som
förut erhållit uppskov med inskrivning.
en del av årets tjänstgöring, bestämmer
Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,
är skyldig att inställa sig till
inskrivning det år, lians värnplikt
tager sin början, dock tidigast det år,
han fyller tjugu år. Där med tilllämpning
härav sådan värnpliktig varder
inskriven senare än sistnämnda år,
anses han likställd med den, som
förut erhållit uppskov med inskrivning.
§ 6.
§ 6.
1. Yngling, vilken avlagt student- 1. Yngling, vilken avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från examen eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt gymnasiets eller lyceets näst högsta
läroverk eller som vid annan läro- årsklass vid allmänt läroverk eller
anstalt förvärvat ett kunskapsmått, som vid annan läroanstalt förvärvat
som, enligt vad Konungen förordnar, ett kunskapsmått, som, enligt vad
skall anses däremot svara, så ock Konungen förordnar, skall anses däryngling,
vilken vid navigationsskola emot svara, så ock yngling, vilken
avlagt sjökaptens- eller styrmansexa- vid navigationsskola avlagt sjökaptensmen
eller maskinistexamen av första eller styrmansexamen eller övermaski
-
nistexamen eller maskinistexamen av
andra klass, må redan det år, då
han fyller aderton eller nitton år,
anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara
vapenför.
avses, må ock redan det år, då han
eller andra klass må redan det år,
då han fyller aderton eller nitton år,
anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara
vapenför.
2. Annan yngling, än i mom. 1
fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, där han är vapenför och, på
sätt Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.
3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då
han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen
för att utbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, trängtrupperna
eller intendenturtrupperna eller för att från annat inskrivningsområde än
Norrbottens uttagas för utbildning vid Norrbottens regemente.
För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till
den tjänstgöring, vartill han anmäler sig.
Inskrivning
såsom
underårig.
6
Kungl. Majus proposition nr 226.
(-Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
4. För en var enligt mom. 1, 2 4. För en var enligt mom. 1, 2
eller 3 inskriven räknas den i § 3 eller 3 inskriven räknas den i § 3
mom. 1 angivna tjänstetiden i heva- mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen
från och med det år, då han ringen från och med det år, då han
fyllde tjugu år. fyller tjugu år, där ej annat följer
av stadgandet i § 5 mom. 2 första
stycket.
5. Vad i denna lag stadgas örn värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna paragraf inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldern.
§ 7. § 7.
Värnpliktigs Vapenför värnpliktig uttages till Vapenför värnpliktig uttages till
tjänst. linjetjänst eller till ersättnings- linjetjänst eller till ersättnings
reserven.
reserven. Icke vapenför värnpliktig,
som. icke är till krigstjänst oduglig,
uttages till handräckningstjänst.
§ 8.
Befrielse under Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigstid
krigstid. meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas
behov finnas vara påkallade.
§ 9.
Värnpliktig Värnpliktig, som är lagstadd eller
^ V. h,l,n<lva8 annorledes i annans tjänst eller arbete
antagen, må ej av husbonde
eller arbetsgivare hindras att i behörig
tid inställa sig till inskrivning,
tjänstgöring eller mönstring eller att
fullgöra annan honom i denna lagålagd
skyldighet.
§ 9.
Värnpliktig, som är i annans tjänst
eller arbete antagen, må ej av husbonde
eller arbetsgivare hindras att
i behörig tid inställa sig till inskrivning,
tjänstgöring eller mönstring
eller att fullgöra annan honom i
denna lag ålagd skyldighet.
§ 10.
Värnpliktig, Värnpliktig, vilken är på grund av
stdigt ^köp h°nonl ddömd straffpåföljd utestängd
19 § straff- från behörighet och rättigheter, som
lagen. omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,
må ej ftdlgöra honom åliggande tjänstgöring.
Sådan värnpliktig anses likställd
med den, som erhållit uppskov
med tjänstgöring.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
7
(.Nuvarande lydelse)
KAP. II.
(.Föreslagen lydelse.)
Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ 11-
1. För inskrivning och redovisning
av de värnpliktiga, med det i
morn. 2 stadgade undantag, indelas
riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;
varje inskrivningsoinråde
omfattar visst antal rullföringsområden.
För vart och ett av
dessa områden förordnas en befälhavare
(inskrivningsbefälhavare, rullföringsbefälhavare)
.
2. För inskrivning av de värnpliktiga,
som äro inskrivna å sjömanshus,
samt för redovisning av marinens
och flygvapnets å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden,
vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus.
För varje sjörullföringsområde förordnas
en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare),
lydande under stationsbefälhavare
vid station av flottan.
§ 12.
1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare
åligger att, sedan mantalsskrivningarna
blivit avslutade, med
ledning av mantalslängden^ uppsätta
fullständiga listor över inskrivningsskyldiga
värnpliktiga. Dessa listor
skola för granskning översändas till
vederbörande pastorsämbeten, vilka
genom anteckning å dem böra upplysa,
dels örn någon av däruti upptagna
värnpliktiga är på grund av
honom ddömd straffpåföljd för alltid
och rullforingsområden.
§ io.
För inskrivning och redovisning Inskrivnings
av de värnpliktiga, med det i § 11
stadgade undantag, indelas riket uti
inskrivningsområden och rullföringsområden;
varje inskrivningsområde
omfattar visst antal rullföringsområden.
För vart och ett av dessa områden
förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare
, rullföringsbefälhavare).
§ 11-
För inskrivning av de värnplik- Sjötiga,
som aro inskrivna a sjömans- områden.
hus, samt för redovisning av marinens
och flygvapnets å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden,
vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus.
För varje sjörullföringsområde förordnas
en befälhavare (sj©rullföringsbefälhavare).
§ 12.
1. Vederbörande mantalsskrivnings- Åtgärder för
förrättare åligger att, sedan mantals- ''ns^n™ns
skrivningarna blivit avslutade, med
ledning av mantalslängderna uppsätta
fullständiga listor över inskrivningsskyldiga
värnpliktiga. Dessa listor
skola för granskning översändas till
vederbörande pastorsämbeten, vilka
genom anteckning å dem böra upplysa,
dels om någon av däruti upptagna
värnpliktiga avlidit eller avflyttat
till annan ort, som, då den är känd,
8
Värnpliktigs
inskrivning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
eller för viss tid utestängd från behörighet
och rättigheter, som omförmälas
i 2 kaj). 19 § strafflagen, eller avlidit
eller avflyttat till annan ort, som, då
den är känd, bör uppgivas, eller är
inskriven å sjömanshus, med uppgift
på sjömanshuset, dels örn och vilka
inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter
mantalsskrivningen inflyttat i församlingen,
med uppgivande, där så ske
kan, från vilken ort inflyttningen
skett, varefter listorna, bekräftade
med vederbörande pastorers underskrifter,
skola till mantalsskrivningsförrättaren
återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren
insänder dessa listor,
behörigen transporterade och summerade,
till vederbörande inskrivningsbefälhavare.
2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt
vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar
och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas
inskrivning och redovisning.
3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan
myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna
paragraf åligga sådan myndighet.
4. Närmare föreskrifter örn fullgörandet av de åligganden, som i fråga
örn de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare
och sjömånshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och
pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.
§ 13.
1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de
särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande
inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av
Konungens befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller
största delen därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning
förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år,
samt med de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.
2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande
genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.
bör uppgivas, eller är inskriven å
sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset,
dels örn och vilka inskrivningsskyldiga
värnpliktiga efter mantalsskrivningen
inflyttat i församlingen,
med uppgivande, där så ske kan,
från vilken ort inflyttningen skett,
varefter listorna, bekräftade med vederbörande
pastorers underskrifter, skola
till mantalsskrivningsförrättaren återsän
das. Mantalsskrivningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade
och summerade, till vederbörande
inskrivningsbefälh avare.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
§ 14.
1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad
till sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan
personlig inställelse inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen
föreskriver, styrker, att han är vapenför, och som antingen finnes enligt
§^43 mom. 1 hava visat laga förfall för uteblivandet eller ock innehar
anställning utomlands eller uppehåller sig därstädes för idkande av studier
eller för utbildning i sitt yrke.
2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok,
varuti skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna
beträffande hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna
lag samt av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.
3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den
ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han
berättigad att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan
dessa orter, som varder särskilt bestämd.
§ 15.
1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den
ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd.
Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å
vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven
värnpliktig tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.
2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid
inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig
må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,
i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos
inskrivningsnämnden för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom prästbetyg,
avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande
såväl sin befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit
inmönstrad till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.
Å sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till
det rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.
3. Vad i denna paragraf stadgas örn värnpliktig skall äga motsvarande
tillämpning beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt
i värnpliktsåldern.
Personlig
inställelse.
Inskrivnings
bok.
Inskrivnings
ort.
10
Uppskov med
inskrivning
in. m.
Kungl. Majus proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.)
(.Föreslagen lydelse.)
KAP. III.
Om uppskov nied inskrivning eller Olli uppskov med inskrivning eller
tjänstgöring, så ock om frikallelse tjänstgöring, så ock örn frikallelse
i vissa fall. eller befrielse i vissa fall.
§ 16.
1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller
dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträng
-
ningarna utsättas för men eller fara.
2. Förefinnes anledning till uppskov
enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket
den värnpliktige fyller tjugufyra år,
frikallas lian från värnpliktens fullgörande
under fredstid.
3. Bliver inskriven värnpliktig till
följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst,
äger lian att, på framställning bos
behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad
från värnpliktens vidare fullgörande.
Uppkommer för inskriven värnpliktig
sådant förhållande, som avses i
§ 4 mom. 2 första stycket a) eller c)
eller andra stycket, äger han, likaledes
på framställning hos behörig inskrivningsnämnd,
att varda frilcallad från
värnpliktens vidare fullgörande under
fredstid.
4. I enahanda ordning skall vidare
från värnpliktens fullgörande under
fredstid frikallas:
a) till svensk medborgare genom
naturalisation upptagen utländsk man,
som det år, han jämlikt § 5 mom. 3
är skyldig att inställa sig till inskrivning,
fyller minst tjugusex år;
2. Förefinnes anledning till uppskov
enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket
den värnpliktige fyller tjugufyra år,
befrias han från värnpliktens fullgörande
under fredstid.
3. Bliver inskriven värnpliktig till
följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst,
äger han att, på framställning hos
behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad
från värnpliktens vidare fullgörande.
Uppkommer för inskriven värnpliktig
sådant förhållande, som avses i
§ 4 mom. 2 första stycket b) eller
andra stycket, äger han, likaledes på
framställning hos behörig inskrivningsnämnd,
att varda befriad från värnpliktens
vidare fullgörande under
fredstid.
4. I enahanda ordning skall vidare
från värnpliktens fullgörande under
fredstid befrias:
a) till svensk medborgare genom
naturalisation upptagen utländsk man,
som det år, han jämlikt § 5 mom. 3
är skyldig att inställa sig till inskrivning,
fyller minst tjugusex år;
Kungl. Majus proposition nr 226.
11
(.Nuvarande lydelse.)
b) deri, som avflyttat från riket och
därefter återinflyttat hit, dock under
villkor,
att lian under det år, lian återinflyttat,
fyllt minst tjugusex år, och
att minst sju år förflutit från avflyttningen
till återinflyttningen, häri
således icke inberäknad den tid, som
vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt återförvärvats;
samt
e) en var, som kan med intyg styrka,
att lian i utlandet gjort militärtjänst
under längre tid än i § 27 mom. 1
stadgas.
5. Där, utan att fall, varom ovan
i denna paragraf sägs, är för banden,
synnerliga skäl därtill föreligga, må
Konungen helt eller delvis frikalla
inskriven värnpliktig, som därom anhåller,
från värnpliktens fullgörande
under fredstid.
{Föreslagen lydelse.)
b) svensk medborgare, som minst sju
år i följd varit bosatt i utlandet men
därefter inflyttat till riket, dock under
villkor, att han under det år, han
inflyttat, fyllt minst tjugusex år; samt
c) en var, som kan med intyg styrka,
att han i utlandet gjort militärtjänst
under längre tid än i § 27 mom. 1
stadgas.
5. Där, utan att fall, varom ovan
i denna paragraf sägs, är för handen,
synnerliga skäl därtill föreligga, må
Konungen helt eller delvis befria
inskriven värnpliktig, som därom anhåller,
från värnpliktens fullgörande
under fredstid.
§ 17-
1 • Uppskov till nästföljande år
med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring
i en följd för värnpliktiga,
uttagna till linjetjänst, kan vid inskrivningen
medgivas:
a) å sjömanshus inskriven värnpliktig,
som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd
för längre utrikes resa å handelsfartyg
och som till följd därav icke
utan väsentlig olägenhet kan, så länge
resan fortvarar, inställa sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig,
som gör sannolikt, att han
inom ett år efter inskrivningen kommer
att söka inträde i sjökaptens-,
styrmans-, förste maskinist- eller andre
maskinistklass vid navigationsskola;
§ 17.
1. Uppskov till nästföljande år Uppskov med
med påbörjandet av den i § 27 före- t^tg®nng
skrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring
i en följd för värnpliktiga,
uttagna till linjetjänst, kan vid inskrivningen
medgivas:
a) å sjömanshus inskriven värnpliktig,
som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd
för längre utrikes resa å handelsfartyg
och som till följd därav icke
utan väsentlig olägenhet kan, så länge
resan fortvarar, inställa sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig,
som gör sannolikt, att han
inom ett år efter inskrivningen kommer
att söka inträde i sjökaptens-,
styrmans-, övermaskinist- eller andre
maskinistklass vid navigationsskola;
12
Kungl. Majus proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
c) värnpliktig, som själv förvaltar c) värnpliktig, som själv förvaltar
och brukar honom tillhörig fast egen- och brukar honom tillhörig fast egendom
eller själv driver honom till- dom eller själv driver honom till
horig handels-, fabriks- eller annan horig handels-, fabriks- eller annan
industriell rörelse och av en eller industriell rörelse och av en eller
annan anledning icke varit i tillfälle annan anledning icke varit i tillfälle
att på lämpligt sätt ordna örn fastig- att på lämpligt sätt ordna örn fastighetens
eller rörelsens skötande under hetens eller rörelsens skötande under
den tid, han för sin militära tjänst- den tid, han för sin militära tjänstgöring
skulle bliva frånvarande; samt göring skulle bliva frånvarande; samt
d) värnpliktig, som visar annat d) värnpliktig, som visar annat
giltigt skäl för uppskovs beviljande, giltigt skäl för uppskovs beviljande,
såsom att tjänstgöringens fullgörande såsom att tjänstgöringens fullgörande
skulle medföra avsevärt avbräck i skulle medföra avsevärt avbräck i
fortskriden lärokurs eller eljest be- fortskriden lärokurs eller eljest bereda
honom eller av hans arbete be- reda honom eller av hans arbete beroende
nära anhöriga väsentliga svång- roende nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter. heter eller olägenheter.
Fortfar anledning till uppskov med Fortfar anledning till uppskov med
ovan nämnd tjänstgöring, må för- ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt
uppskov, varje gång för ett år, långt uppskov, varje gång för ett år,
av vederbörlig inskrivningsnämnd be- av vederbörlig inskrivningsnämnd beviljas
den värnpliktige; dock att tjänst- viljas den värnpliktige; dock att tjänstgöringen
skall taga sin början senast göringen skall taga sin början senast
det år, under vilket han fyller tjugu- det år, under vilket han fyller tjugufyra
år. fyra år.
2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,
med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring
till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen
bestämmer. Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare
uppskov med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning
därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall
än det, som tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning
icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas
i den ordning, Konungen bestämmer.
3. Från redan påbörjad första 3. Från redan påbörjad första
tjänstgöring eller tjänstgöring i en tjänstgöring eller tjänstgöring i en
följd må i den ordning, Konungen följd må i den ordning, Konungen
bestämmer, hemförlovas till linjetjänst bestämmer, hemförlovas till linjetjänst
13
Kungl. Majus proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.)
uttagen värnpliktig, för vilken efter
tjänstgöringens början i anledning av
dödsfall eller annan av honom oberoende
händelse inträtt förhållande,
på grund varav han är att likställa
med i mom. 1 c) eller d) omförmäld
värnpliktig.
Fortfar förfallet eller har annan
anledning av beskaffenhet, som ovan
sägs, till uppskov med den återstående
tjänstgöringen yppats före
nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han
önskar uppskov med nämnda tjänstgöring,
att vid sagda förrättning göra
framställning därom hos vederbörande
inskrivningsnämnd. Har annat förfall
än det, som tidigare föranlett
hemförlovning, yppats så sent, att
framställning icke kunnat göras hos
inskrivningsnämnden, må uppskov
medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer.
4. Värnpliktig, som vid navigationsskola
avlagt styrmansexamen och
förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen
söka anställning såsom
reservofficersaspirant för utbildning
till reservofficer vid marinen, må,
på ansökan, gjord inom trettio dagar
från det att den för honom i § 27
bestämda tjänstgöringen tagit sin början,
i och för avläggande av sjökaptensexamen
hemförlovas från pågående
tjänstgöring, dock med skyldighet
för sådan värnpliktig att fullgöra
den återstående tjänstgöringen,
örn han icke avlagt sjökaptensexamen
och vunnit anställning såsom reserv
-
(Föreslagen lydelse.)
uttagen värnpliktig, för vilken efter
tjänstgöringens början i anledning av
dödsfall eller annan av honom oberoende
händelse inträtt förhållande,
på grund varav han är att likställa
med i mom. 1 c) eller d) omförmiild
värnpliktig.
Fortfar förfallet eller har annan
anledning av beskaffenhet, som ovan
sägs, till uppskov med den återstående
tjänstgöringen yppats före
nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han
önskar uppskov med nämnda tjänstgöring,
att vid sagda förrättning göra
framställning därom hos vederbörande
inskrivningsnämnd. Har annat förfall
än det, som tidigare föranlett
hemförlovning, yppats så sent, att
framställning icke kunnat göras hos
inskrivningsnämnden, må uppskov
medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer.
Uppskov, som i föregående stycke
sägs, må ej av inskrivningsmyndigheterna
beviljas för längre tid än
sammanlagt tre år.
4. Värnpliktig, som vid navigationsskola
avlagt styrmansexamen och
förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen
söka anställning såsom
reservkadett, må, på ansökan,
gjord inom trettio dagar från det att
den för honom i § 27 bestämda
tjänstgöringen tagit sin början, i och
för avläggande av sjökaptensexamen
hemförlovas från pågående tjänstgöring,
dock med skyldighet för sådan
värnpliktig att fullgöra den återstående
tjänstgöringen, om han icke avlagt
sjökaptensexamen och vunnit anställning
såsom reservkadett senast
året efter det, då han hemförlovats.
14
Jnskrivningö
nämnds
samman
sättning.
Inskriyniiigsn
anin ds
åligganden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
officersaspirant senast året efter det,
då han hemförlovats.
5. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3 eller 4
hemförlovats, må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom
meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.
6. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring
än ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring må
beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.
KAP. IV.
Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.
§ 18.
1. Pör rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande samt två inom området bosatta,
icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje
gång för två år av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad,
som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige. En ledamot och en
suppleant avgå årligen. Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande
under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej lyder under landsting,
väljas särskilt för varje sådan landsdel eller stad två ledamöter i
nämnden jämte lika antal suppleanter. De av landsting eller stadsfullmäktige
valda ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter
deltaga i nämndens förrättningar endast i vad angår det område, för
vilket de blivit valda.
Pör större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas
två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är föreskrivet.
Nämnden biträdes av läkare ävensom av rullföringsbefälhavaren eller i
de fall, Konungen bestämmer, annan officer.
2. Pör sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en
regementsofficer såsom ordförande och två inom staden, där sjömanshuset
är beläget, bosatta, icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter
väljas på sätt i mom. 1 är för varje fall stadgat.
Nämnden biträdes av läkare ävensom av sjörullföringsbefälhavaren eller
i de fall, Konungen bestämmer, annan officer.
3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att
samtliga ledamöter äro tillstädes.
§ 19. § 19.
1. Inskrivningsnämnd för rullfö- 1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde
sammankallas av Konung- ringsområde sammankallas av Konungens
befallningshavande i det län, var- ens befallningshavande i det län, var
-
15
Kungl. Majda proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.)
till området eller största delen därav
hörer. Sådan nämnd åligger:
a) att pröva de värnpliktigas duglighet
till krigstjänst, vapenförhet och
lämplighet för olika slags utbildning;
b) att pröva och besluta örn de i
§§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov eller, där, enligt
vad i § 22 sägs, sådant tillkommer
inskrivningsre vision, anteckna vad
som i och för avgörandet kan för
inskrivningsrevisionen vara av vikt
att känna;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig
företes intyg örn kroppslig
eller andlig brist av sådan beskaffenhet,
att den synes nämnden till
fullo ådagalägga hans oduglighet till
krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges
frånvaro besluta hans frikallelse
från värnpliktens fullgörande;
d) att verkställa behörig inskrivning
av de värnpliktiga;
e) att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa i
§ 24 stadgad uttagning till linjetjänst
och ersättningsreserven eller där, enligt
vad Konungen bestämmer, sådan
uttagning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag till uttagningen
med angivande av de värnpliktigas
större eller mindre lämplighet
för linjetjänst samt vad eljest
i och för uttagningen kan för inskrivningsrevisionen
vara av vikt att
känna;
f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar
rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen
eller flygvapnet, som de önska bliva
tilldelade, iivensom att i de fall och
i den ordning, Konungen bestämmer,
tilldela inskrivna värnpliktiga olika
[Föreslagen lydelse.)
till området eller största delen därav
hörer. Sådan nämnd åligger:
a) att pröva de värnpliktigas duglighet
till krigstjänst, vapenförhet och
lämplighet för olika slags utbildning;
b) att pröva och besluta örn de i
§§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser,
befrielser och uppskov eller,
där, enligt vad i § 22 sägs, sådant
tillkommer inskrivningsrevision, anteckna
vad som i och för avgörandet
kan för inskrivningsrevisionen vara
av vikt att känna;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig
företes intyg örn kroppslig
eller andlig brist av sådan beskaffenhet,
att den synes nämnden till
fullo ådagalägga hans oduglighet till
krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges
frånvaro besluta hans frikallelse
från värnpliktens fullgörande;
d) att verkställa behörig inskrivning
av de värnpliktiga;
e) att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa i
§ 24 stadgad uttagning till linjetjänst,
ersättningsreserven och handrächtingstjänst
eller där, enligt vad Konungen
bestämmer, sådan uttagning tillkommer
inskrivningsrevision, uppgöra förslag
till uttagningen med angivande
av de värnpliktigas större eller mindre
lämplighet för linjetjänst samt vad
eljest i och för uttagningen kan för
inskrivningsrevisionen vara av vikt
att känna;
f) att mottaga de värnpliktigas
anmälningar rörande det truppslag
vid hären eller den tjänst vid marinen
eller flygvapnet, som de önska bliva
tilldelade, ävensom att i de fall och
i den ordning, Konungen bestämmer,
tilldela inskrivna värnpliktiga olika
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.)
truppslag och tjänster, eller där, enligt
vad Konungen bestämmer, sådan
tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag rörande tilldelningen
med angivande av de värnpliktigas
lämplighet för olika trupp -slag och tjänster;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga
önska uttagas för utbildning
till underbefäl eller fackmän vid infanteriet,
trängtrupperna och intendenturtrupperna,
för utbildning till
plutonchef eller motsvarande befattning
eller för utbildning i särskild
ordning vid Svea livgarde eller vilka
värnpliktiga önska uttagas från annat
inskrivningsområde än Norrbottens för
utbildning vid Norrbottens regemente
och från annat inskrivningsområde än
Gotlands för utbildning vid Gotlands
infanterikår, ävensom att enligt föreskrifter,
som Konungen meddelar,
uppgöra förslag till dylik uttagning,
varvid iakttages, att vid lika lämplighet
i första rummet ifrågakomma
de, vilka anmält sig därtill, samt att
för utbildning till underbefäl eller
fackmän icke böra uttagas sådana
värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens
fullgörande skulle bereda dem
eller av deras arbete beroende nära
anhöriga väsentliga svårigheter eller
olägenheter; samt
h) att tillställa inskriven värnpliktig
den i § 14 nämnda inskrivningsbok
eller skriftligt meddelande angående
det beslut, som inskrivningsnämnden
fattat.
Över nämndens beslut föres protokoll
av ordföranden, därvid från
beslut avvikande mening, som blivit
framställd av ordföranden eller annan
(Föreslagen lydelse.)
truppslag och tjänster, eller där, enligt
vad Konungen bestämmer, sådan
tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag rörande tilldelningen
med angivande av de värnpliktigas
lämplighet för olika truppslag
och tjänster;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga
önska uttagas för utbildning
till underbefäl eller fackmän vid infanteriet,
trängtrupperna och intendenturtrupperna,
för utbildning till
plutonchef eller motsvarande befattning
eller för utbildning i särskild
ordning vid Svea livgarde eller vilka
värnpliktiga önska uttagas från annat
inskrivningsområde än Norrbottens för
utbildning vid Norrbottens regemente
och från annat inskrivningsområde än
Gotlands för utbildning och tjänstgöring
vid Gotlands infanteriregemente
och Gotlands artilleriregemente, ävensom
att enligt föreskrifter, som Konungen
meddelar, uppgöra förslag till dylik uttagning,
varvid iakttages, att vid lika
lämplighet i första rummet ifrågakomma
de, vilka anmält sig därtill,
samt att för utbildning till underbefäl
eller fackmän icke böra uttagas
sådana värnpliktiga, som visa, att
tjänstgöringens fullgörande skulle bereda
dem eller av deras arbete beroende
nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter; samt
h) att tillställa inskriven värnpliktig
den i § 14 nämnda inskrivningsbok
eller skriftligt meddelande angående
det beslut, som inskrivningsnämnden
fattat.
Över nämndens beslut föres protokoll
av ordföranden, därvid från
beslut avvikande mening, som blivit
framställd av ordföranden eller
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen hjdelse.)
ledamot inom nämnden, eller från be- annan ledamot inom nämnden, eller
slut avvikande yrkande, som blivit från beslut avvikande yrkande, som
gjort av biträdande läkare, antecknas till blivit gjort av biträdande läkare, anprotokollet;
och skola, innan nämnden tecknas till protokollet; och skola,
åtskiljes, såväl inskrivningslängderna innan nämnden åtskiljes, såväl insom
protokollet underskrivas av skrivningslängderna som protokollet
nämnden. underskrivas av nämnden.
2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande
i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för
sådan inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda
inskrivningsnämnd är föreskrivet.
3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens
och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,
som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning,
eller ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden
och befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd,
i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren eller, beträffande å sjömanshus
inskrivna, av sjörullföringsbefälhavaren.
Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall underställas
näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej gälla,
förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälliavares
beslut beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig,
som med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall
gälla, till dess detsamma blivit av revisionen prövat.
4. Sjörullföringsbefälhavaren må 4. Sjörullföringsbefälhavaren må
även under den del av året, som in- även under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens faller emellan inskrivningsrevisionens
sammanträde och näst infallande in- sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3 skrivningsförrättning, utöva i mom. 3
omförmälda åligganden och befogen- omförmälda åligganden och befogenheter
beträffande i § 24 mom. 1 a) heter beträffande i § 24 mom. 1 a)
eller b) nämnd värnpliktig, vilken eller b) nämnd värnpliktig, vilken
med laga förfall varit frånvarande med laga förfall varit frånvarande
från inskrivningsförrättning för sjö- från inskrivningsförrättning för sjömanshus
eller som haft fast anställ- manshus eller som haft fast anställning
såsom sjökadett, kustartilleri- ning såsom sjökadett, kustartillerikadett,
reservofficersaspirant, marin- kadett, reservkadett, marin ingen) örsing
en för selev, mariningenjörsaspirant, kadett, mariningenjörsaspirant, marinmarinintendentsélev
eller marininten- intendentskadett eller reservintendents -dentsaspirant. kadett.
Under nu nämnd tid må jämväl Under nu nämnd tid må jämväl iuinskrivningsbefälhavare
beträffande å skri vningsbefälhavare beträffande åsjö
Bihang
till riksdagens protokoll W36. 1 sami. Nr 226. <120 36 2
18
Kungl. Majus proposition nr - 226.
Besvär över
inskrivningsnämnds
beslut.
Inskrivnings
revisions
samman
sättning.
(Nuvarande lydelse.)
sjömanshus icke inskriven värnpliktig,
som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservofficersaspirant,
mariningenjörselev,
mariningenj örsaspirant, marinintendentselev
eller mar ^intendentsaspirant,
utöva i mom. 3 omförmälda åligganden
och befogenheter.
Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare
eller inskrivningsbefälhavare i
sådant fall meddelas, skall gälla, till
dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden
prövat.
(Föreslagen lydelse.)
manshus icke inskriven värnpliktig,
som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservkadett,
mariningenjörskadett, mariningenj örsaspirant,
marinintendentskadett eller
reservintendentskadett, utöva i mom. 3
omförmälda åligganden och befogenheter.
Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare
eller inskrivningsbefälhavare i
sådant fall meddelas, skall gälla, till
dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden
prövat.
§ 20.
1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värnpliktig,
som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen
samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas
till Konungens befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen
ägt rum. Besvären må även inom behörig tid med posten insändas;
dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt
undertecknat besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans
begäran eller med hans samtycke.
2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras
av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1
är föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.
§ 21.
1. För inskrivningsområde jämte
inom detsamma belägna sjömanshus
skall finnas en inskrivningsrevision,
bestående av landshövdingen eller, i
händelse denne har förfall eller ämbetet
är ledigt, landssekreteraren i
det län, till vilket största delen av
området hörer, såsom ordförande, samt
av fyra andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren
ävensom från
varje till området hörande län eller
ej under landsting lydande stad tre
inom länet eller staden bosatta män,
som jämte tre suppleanter utses för tre
år av landstinget eller för stad, som
§ 21.
1. För inskrivningsområde jämte
inom detsamma belägna sjömanshus
skall finnas en inskrivningsrevision,
bestående av landshövdingen eller, i
händelse denne har förfall eller ämbetet
är ledigt, landssekreteraren i
det län, till vilket största delen av
området hörer, såsom ordförande, inskrivningsbefälhavaren
samt minst tre
andra ledamöter, av vilka minst en från
varje till området hörande län eller ej
under landsting lydande stad. Sistnämnda
ledamöter, vilkas antal för
varje till området hörande län eller
icke under landsting lydande stad le
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
[Nuvarande lydelse.)
[Föreslagen lydelse.)
icke lyder under landsting, av stads- stämmes av Konungen, utses, jämte
fullmäktige. En ledamot och en suppleant
avgå årligen.
nica antal suppleanter, för ett år av
landstinget eller för stad, som icke
lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
Där inskrivningsbefälhavare deltagit
i inskrivningsnämnds förhandlingar,
Där inskrivningsbefälhavare deltagit
i inskrivningsnämnds förhandlingar,
förordnas annan lämplig militärperson förordnas annan lämplig militärperson
i hans ställe till ledamot av den in- i hans ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,
som har att till skrivningsrevision, som har att till
prövning upptaga samma nämnds prövning upptaga samma nämnds
beslut. beslut.
De av landsting eller stadsfullmäktige
valda ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter
deltaga i nämnda förrättning endast i
vad den angår det område, för vilket
de blivit valda.
2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre
ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för
denne, den militäre ledamotens mening.
Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad civil
läkare.
§ 22.
Inskrivningsrevision sammanträder
på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
a) att pröva och avdöma besvär
över inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska och, där så tinnes
skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande
meningar eller yrkanden äro
antecknade till protokollet, ävensom
varje beslut rörande ärende, som
omförmäles i § 19 mom. 1 c);
c) att verkställa rättelse beträffande
sådana av inskrivningsnämnd
begångna misstag, som kommit till
revisionens kännedom;
d) att granska och, där så finnes
skiiligt, ändra inskrivnings- eller sjö
-
§ 22.
Inskrivningsrevision sammanträder
på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
a) att pröva och avdöma besvär
över inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska och, där så finnes
skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande
meningar eller yrkanden äro
antecknade till protokollet, ävensom
varje beslut rörande ärende, som
omförmäles i § 19 mom. 1 c);
c) att verkställa rättelse beträffande
sådana av inskrivningsnämnd
begångna misstag, som kommit till
revisionens kännedom;
d) att granska och, där så finnes
skäligt, ändra inskrivnings- eller sjö
-
Inskrivningsreyisions
Tili granden.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.)
rullföringsbefälhavares beslut i ärende,
som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt;
e) att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och
ersättningsreserven;
f) att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa tilldelning
av värnpliktiga till visst truppslag
eller viss tjänst;
g) att pröva och besluta angående
de i § 17 morn. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av
revisionen uttagas till linjetjänst;
samt
h) att verkställa uttagning av värnpliktiga
för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna
och intendenturtrupperna,
för utbildning till plutonchef eller
motsvarande befattning, för utbildning
i särskild ordning vid Svea livgarde
samt från annat inskrivningsområde
än Norrbottens för utbildning
vid Norrbottens regemente och
från annat inskrivningsområde än Gotlands
för utbildning vid Gotlands infanterikår.
Inskrivningsrevisionens beslut skola
kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt, Konungen
bestämmer.
(Föreslagen lydelse.)
rullföringsbefälhavares beslut i ärende,
som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt;
e) att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa i
§24 stadgad uttagning till linjetjänst,
ersättningsreserven och handräckningstjänst;
f)
att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa tilldelning
av värnpliktiga till visst truppslag
eller viss tjänst;
g) att pröva och besluta angående
de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av
revisionen uttagas till linjetjänst;
samt
h) att verkställa uttagning av värnpliktiga
för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna
och intendenturtrupperna,
för utbildning till plutonchef eller
motsvarande befattning, för utbildning
i särskild ordning vid Svea livgarde
samt från annat inskrivningsområde
än Norrbottens för utbildning
vid Norrbottens regemente och från
annat inskrivningsområde än Gotlands
för utbildning och tjänstgöring
vid Gotlands infanteriregemente och
Gotlands artilleriregemente.
Inskrivningsrevisionens beslut skola
kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt, Konungen
bestämmer.
§ 23.
Underställning Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av
nfngsreWsions mins^ två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens
beslut. prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant ändamål
genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.
Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda förordnar.
Över inskrivningsrevisions beslut må besvär ej anföras.
Kungl. Majus proposition nr 226.
21
(.Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
KAP. V.
Om de värnpliktigas fördelning oell tjänstgöringsskyldighet samt under
håll och förmåner m. m.
§ 24.
1. Till linjetjänst uttagas följande
vapenföra värnpliktiga, nämligen
:
a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan
läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,
som, enligt vad Konungen förordnar,
skall anses däremot svara, så
ock värnpliktiga, som vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen
eller maslcinistexamen av
första eller andra klass;
b) å sjömanshus inskrivna maskinister
och eldare samt av övriga å
sjömanshus inskrivna värnpliktiga de,
som sex månader eller därutöver
varit inmönstrade till sjöfart; samt
c) bland övriga värnpliktiga, enligt
de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, ett så stort antal, som
erfordras för att årskontingenten skall
uppgå:
vid hären till 23 283 man, däri
ej inräknade de under a) omförmälda
värnpliktiga;
vid marinen till 3 400 man, däri
inräknade de under b) men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga;
samt
vid flygvapnet till 700 man, däri
inräknade de under b) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga.
§ 24.
1. Till linje tjänst uttagas följande
vapenföra värnpliktiga, nämligen
:
a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets eller lyceets näst
högsta årsklass vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt förvärvat
ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall
anses däremot svara, så ock värnpliktiga,
som vid navigationsskola avlagt
sjökaptens- eller styrmansexamen
eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen
av andra klass;
b) å sjömanshus inskrivna maskinister
och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de,
som sex månader eller därutöver
varit inmönstrade till sjöfart; samt
c) bland övriga värnpliktiga, enligt
de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, samtliga inom Gotlands
militärområde inskrivna samt i övrigt
ett så stort antal, som erfordras för
att årskontingenten skall uppgå:
vid hären till 20 945 man, däri
ej inräknade vare sig de under a)
omförmälda eller de inom Gotlands
militärområde inskrivna värnpliktiga;
vid marinen till 3 500 man, däri
inräknade de under b) men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga;
samt
vid flygvapnet till 1 170 man,
däri inräknade de under b) men ej
de under a) omförmälda värnpliktiga.
De värnpliktigas
fördelning
på
linjetjänst,
ersättningsreserv
och
handräckningstjänst.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
Tilldelning till
vapen, trappsteg
och
tjänster m. ra.
Underbefäl och
fackmän.
(Nuvarande lydelse.)
2. Till ersättningsreserven uttagas
övriga vapenföra värnpliktiga.
3. Föreligger för värnpliktig, som
uttagits till ersättningsreserven, vid
tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande,
att han är att hänföra till
de i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga,
skall han enligt de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, överföras
till linjetjänst.
(.Föreslagen lydelse.)
2. Till ersättningsreserven uttagas
övriga vapenföra värnpliktiga.
Föreligger för värnpliktig, som uttagits
till ersättningsreserven, vid
tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande,
att han är att hänföra till
de i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga,
skall han enligt de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, överföras
till linjetjänst.
3. Till handräckning stjänst uttagas
icke vapenföra värnpliktiga.
§ 25.
1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:
A. Flygvapnet tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt
b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, allt till det antal, Konungen
bestämmer.
B. Marinen tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å
sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver
varit inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej
enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet ; samt
b) andra värnpliktiga till det antal, Konungen bestämmer.
C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet
eller marinen.
2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen
och flygvapnet på sätt §§19 och 22 bestämma.
3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den
tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat
truppslag eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den
sammanlagda tjänstgöringstiden.
§ 26.
Av infanteriet, trängtrupperna och
intendenturtrupperna tilldelade, till
linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas
20 % för utbildning till underbefäl
eller fackmän.
§ 26.
Av infanteriet, trängtrupperna och
intendenturtrupperna tilldelade, i §
24 mom. 1 c) omförmälda värnpliktiga
uttagas 20 % för utbildning till
underbefäl eller fackmän.
23
Kungl. Majus proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
§ 27. § 27.
1. Utbildningstid för värnpliktiga,
uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig,
som icke namnes under B,
C eller D i detta moment, är skyldig
att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:
a) vid infanteriet i sammanlagt
etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn
nittio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar örn
tjugufem dagar före utgången av
fjärde året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundratjugufem
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrafemtio
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med tre repetitionsövningar örn
tjugufem dagar före utgången av fjärde
året;
b) vid kavalleriet, artilleriet
och ingenjörtrupperna i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrafyrtio
dagar, som tager sin
början vid kavalleriet, fältartilleriet
och ingenjörtrupperna under andra
1. Utbildningstid för värnpliktiga,
uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig,
som icke nämnes under B,
C eller D i detta moment, är skyldig
att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:
a) vid infanteriet, trängtrupperna
och intendenturtrupperna
i sammanlagt etthundrasjuttiofem dagar,
vilken tjänstgöring skall fullgöras
:
med en första tjänstgöring örn etthundrafemtio
dagar, som tager sin
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år. samt
med en repetitionsövning örn tjugufem
dagar före utgången av tredje
året efter inskrivningsåret; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundratjugufem
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundras
juttiof em dagar, som tager sin
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år, samt
med två repetitionsövningar örn
tjugufem dagar före utgången av tredje
året efter inskrivningsåret;
b) vid kavalleriet, artilleriet
och ingenjörtrupperna i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttio
dagar, som tager sin
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år, samt
Värnpliktigs
utbildningstid
m. m.
24
Kungl. Majlis proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse.)
året samt vid fästningsartillerist under med en repetitionsövning om trettio
första eller andra året samt
med två repetitionsövningar örn
trettio dagar före utgången av fjärde
året;
c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna
i sammanlagt
etthundrafyrtio dagar, villten tjänstgöring
skall fullgöras:
vid tr ängtrupperna i trängtjänst
:
med en första tjänstgöring örn etthundra
femton dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med en repetitionsövning örn tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året;
vid trängtrupperna i hiltjänst:
med en första tjänstgöring örn etthundrafemton
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med en repetitionsövning örn tjugufem
dagar före utgången av fjärde året;
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med
en första tjänstgöring om nittio
dagar, som tager sin början wider
andra året, samt
med två repetitionsövningar örn tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året; samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring örn etthundrafemton
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med en repetitionsövning örn tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året; dock att
värnpliktig, som vid trängtrupperna
eller intendenturtrupperna uttagits för
utbildning till underbefäl eller fack
-
dagar före utgången av tredje året
efter inskrivningsåret;
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
25
(.Nuvarande lydelse.)
man, skall tjänstgöra i sammanlagt
tvåhundratjugufem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttiofem
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med två repetitionsövningar örn tjugufem
dagar före utgången av fjärde året;
d) vid flottan i sammanlagt tvåhundra
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med
början under första eller andra året
eller ock, där Konungen till följd
av särskilda omständigheter prövar
nödigt, i två omgångar, av vilka den
ena tager sin början under första
eller andra året och den andra fullgöres
före utgången av fjärde året;
e) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttio
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med en repetitionsövning örn trettio
dagar före utgången av fjärde året;
samt
f) vid flygvapnet i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras antingen i en följd
med början under första eller andra
året eller ock i två omgångar, av vilka
den ena tager sin början under första
eller andra året och den andra fullgöres
före utgången av fjärde året.
(Föreslagen lydelse.)
c) vid flottan i sammanlagt tvåhundra
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras antingen i en följd
med början under inskrivningsåret
eller nästföljande år eller ock, där
Konungen till följd av särskilda omständigheter
prövar nödigt, i två omgångar,
av vilka den ena tager sin
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år och den andra fullgöres
före utgången av tredje året
efter inskrivningsåret;
d) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttio
dagar, som täger sin
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år, samt
med en repetitionsövning om trettio
dagar före utgången av tredje året
efter inskrivningsåret; samt
e) vid flygvapnet i sammanlagt
tvåhundratio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras antingen i en
följd med början under inskrivningsåret
eller nästföljande år eller ock, där
Konungen till följd av särskilda omständigheter
prövar nödigt, i två omgångar,
av vilka den ena tager sin
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år och den andra fullgöres
före utgången av tredje året
efter inskrivningsåret.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.)
B. Yärnpliktig, vilken före tjänstgöringens
påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan
läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,
sorn, enligt vad Konungen förordnar,
skall anses däremot svara,
eller som vid navigationsskola avlagt
sjökaptens- eller styrmansexamen
eller maskinistexamen av första eller
andra klass, är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra
det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:
a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn
minst tvåhundratrettio dagar, som
tager sin början under första året
och som kan uppdelas i tjänstgöringsomgångar,
av vilka den sista skall
fullgöras före utgången av fjärde året,
samt
med en repetitionsövning före utgången
av fjärde året;
b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med början
under första eller andra året, samt
c) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundrasextio dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn
tvåhundratrettio dagar, som tager sin
början under första året och antingen
fullgöres i en följd eller uppdelas
på första och andra året, samt
(.Föreslagen lydelse.)
B, Yärnpliktig, vilken före tjänstgöringens
påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets eller lyceets näst högsta
årsJclass vid allmänt läroverk eller
som vid annan läroanstalt förvärvat
ett kunskapsmått, som, enligt vad
Konungen förordnar, skall anses däremot
svara, eller som vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen
eller öv er maskinistexamen eller
maskinistexamen av andra klass, är
skyldig att, på sätt Konungen närmare
förordnar, under fredstid för
sin utbildning tjänstgöra det antal
dagar, som nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn
minst tvåhundratrettio dagar, som tager
sin början under inskrivningsåret och
som kan uppdelas i tjänstgöringsomgångar,
av vilka den sista skall fullgöras
före utgången av tredje året
efter inskrivningsåret, samt
med en repetitionsövning före utgången
av tredje året efter inskrivningsåret;
b)
vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år;
c) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundrasextio dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn
tvåhundratrettio dagar, som tager sin
början under inskrivningsåret och
antingen fullgöres i en följd eller
uppdelas på inskrivningsåret och nästföljande
år, samt
27
Kungl. Majus proposition nr 226.
{Nuvarande lydelse) {Föreslagen lydelse.)
med en repetitionsövning om trettio med en repetitionsövning örn trettio
dagar före utgången av fjärde året; dagar före utgången av tredje året
samt efter inskrivningsåret; samt
d) vid flygvapnet i sammanlagt d) vid flygvapnet i sammanlagt
tvåhundrasextio dagar, vilken tjänst- tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras: göring skall fullgöras i en följd med
med en första tjänstgöring örn två- början under inskrivningsåret eller nästhundratrettio
dagar, som tager sin följande år.
början under första året, samt
med en repetitionsövning örn trettio
dagar före utgången av fjärde året.
C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör,
på sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt
där omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6
mom. 2 sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller
nitton år, är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna
under B.
Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 inskrives
redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern
kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas,
är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där
meddelade bestämmelser.
D. Idkar värnpliktig, som i punk- B. Idkar värnpliktig, som i punkten
B avses, vid någon statens hög- ten B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig skola eller annan därmed jämförlig
högre läroanstalt studier för utbild- högre läroanstalt studier för utbildning
till läkare, tandläkare, apotekare, ning till läkare, tandläkare, apotekare,
veterinär eller ingenjör eller eljest i veterinär eller ingenjör eller eljest i
sådana ämnen, att hans insikter kunna sådana ämnen, att hans insikter
vara till särskilt gagn för krigsmakten, kunna vara till särskilt gagn för
eller gör i nämnda punkt avsedd krigsmakten, eller gör i nämnda punkt
värnpliktig sannolikt, att han kommer avsedd värnpliktig sannolikt, att han
att idka sådana studier, må, där hans kommer att idka sådana studier, må,
insikter anses bliva bättre tillgodo- där hans insikter anses bliva bättre
gjorda genom värnpliktstjänstgörin- tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgens
fullgörande i annan ordning än göringens fullgörande i annan ordi
sagda punkt föreskrives, Konungen ning än i sagda punkt föreskrives,
förordna, att enligt de närmare be- Konungen förordna, att enligt de närstämmelser,
Konungen meddelar, mare bestämmelser, Konungen medtjänstgöringen
skall, med rätt till av- delar, tjänstgöringen skall, med rätt
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
brott under viss tid för studiekursens
fullföljande, fullgöras nied dels militärutbildning,
dels fackutbildning och
facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige
före utgången av den tid,
under vilken tjänstgöringen fått avbrytas,
avlagt de studieprov, Konungen
bestämmer, skall den värnpliktige, enligt
vad Konungen föreskriver, fullgöra
den tjänstgöring, som på grund
av bestämmelserna under B åligger
honom; och räknas därvid genomgången
militärutbildning honom till
godo på sätt, Konungen prövar skäligt.
E. Under A nämnd värnpliktig,
som uttagits för utbildning i särskild
ordning vid Svea livgarde eller från
annat inskrivningsområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid
Norrbottens regemente, må, på sätt
Konungen finner gott förordna, fullgöra
honom åliggande första tjänstgöring
samt första eller första och andra repetitionsövningarna
i en följd med början
under första eller andra året.
F. Repetitionsövning må icke, där
ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna,
äga rum
vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län förlagda infanteriregementena
under tiden från och med
den 11 juli till och med den 31
augusti, samt
till avbrott under viss tid för studiekursens
fullföljande, fullgöras med
dels militärutbildning, dels fackutbildning
och facktjänstgöring. Har ej
den värnpliktige före utgången av den
tid, under vilken tjänstgöringen fått
avbrytas, avlagt de studieprov, Konungen
bestämmer, skall den värnpliktige,
enligt vad Konungen föreskriver,
fullgöra den tjänstgöring, som på
grund av bestämmelserna under B
åligger honom; och räknas därvid
genomgången militärutbildning honom
till godo på sätt, Konungen prövar
skäligt.
Finnes i punkten B avsedd värnpliktig
duglig endast i viss befattning,
må Konungen förordna, att tjänstgöringen
skall, enligt av Konungen närmare
angivna bestämmelser, fullgöras
med dels militärutbildning, dels specialtjänstgöring.
E. Repetitionsövning må icke, där
ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna,
äga rum vid infanteriregementena under
tiden från och med den 11 juli till
och med den 31 augusti.
Kungl. Majus proposition nr 226.
29
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
vid övriga inf''anter itrupp förb and
under tiden från och med den 11 juli
till och med den 9 september.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga,
uttagna till ersättningsreserven och
till liandräckningstjänst.
Till ersättningsreserven eller till
handräckningstjänst uttagen värnpliktig
är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid
tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras
antingen i en följd med början
under inskrivningsåret eller nästföljande
år eller ock med en första och
en andra tjänstgöring före utgången
av andra året efter inskrivningsåret.
3. Särskilda bestämmelser.
A. Där så med hänsyn till storleken
av år skontingenten värnpliktiga
finnes höra ske, äger Konungen förordna,
att viss del av de till ersättningsreserven
och till handräckningstjänst
uttagna värnpliktiga icke skall
inkallas till tjänstgöring under fredstid.
B. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall
äga rum viss tid under pågående första tjänstgöring (tjänstgöring i en
följd), lige värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande
militärmyndighet gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången
av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.
C. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst
uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna
omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i inom. 1 föreskrivna tid,
nämligen:
a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig
för utbildning till flygare; samt
b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga,
uttagna till ersättningsreserven.
Till ersättningsreserven uttagen
värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid
tjänstgöra i sammanlagt etthundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med
början under första eller andra året
eller ock med en första och en andra
tjänstgöring under de tre första åren.
3. Särskilda bestämmelser.
A. I den omfattning sådant finnes
kunna ske, äger Konungen medgiva till
ersättningsreserven uttagna värnpliktiga
avkortning av den i mom. 2 föreskrivna
tjänstgöringstiden.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
Inkallelse vid
krigstill fälle
(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
D. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring
skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare
tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.
Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
förordna örn därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande
så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes
nödigt till förebyggande av smittas spridande.
E. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva
visst antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna
tjänstgöringstiden, skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana
värnpliktiga, vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem
eller av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga
avsevärda svårigheter.
E. Yarder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till
vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig
att tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för
den överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda
bestämmelser.
G. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring
blivit fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av minst
ett dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet
av straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid,
under vilken han varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans
tjänstgöring sålunda varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,
där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad
mån den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen,
samt i vilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,
bestämmer Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas
för undergående av förvandlingsstraff för böter.
H. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder han på grund av sjukdom eller skada,
till vilken tjänstgöringen ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga
i tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.
I. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.
§ 28. § 28.
1. Då rikets försvar eller dess 1. Då rikets försvar eller dess
säkerhet eljest det kräver, må Konung- säkerhet eljest det kräver, må Konung
-
lil. lil.
31
Kungl. Majus proposition nr 226.
{Nuvarande lydelse.) r {Föreslagen lydelse.)
en, efter statsrådets hörande, till en, efter statsrådets hörande, till
tjänstgöring inkalla beväringen# första tjänstgöring inkalla beväringen eller
uppbåd eller de större eller mindre de större eller mindre delar därav,
delar därav, som finnas behövliga. som finnas behövliga.
2. Därest i anseende till lerig eller
för avvärjande av befarat eller börjat
angrepp det för rikets försvar finnes
nödigt att inkalla beväringens andra
uppbåd eller någon del därav i skilda
orter eller vid olika truppslag av hären
eller vid marinen eller flygvapnet, må
Konungen därom förordna, sedan han
hört statsrådet och, så vida riksdagen
ej är samlad eller inom trettio dagar
skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.
Vad nu stadgats angående ordningen
för andra uppbådets inkallande har icke
tillämpning i fråga örn delar därav,
vilka tillhöra Gotlands inskrivningsområide
eller må vara avsedda att utgöra
besättningar i rikets fästningar, utan
gäller i avseende å sådana delar av
andra uppbådet vad i mom. 1 föreskrivits.
3. Utom rikets gränser må bevä- 2. Utom rikets gränser må beväringens
första uppbåd vid hären an- ringen vid hären användas endast till
vändas endast till rikets försvar och rikets försvar och efter det att statsefter
det att statsrådet blivit hört rådet blivit hört samt, så vida rikssamt
riksdagskallelse utfärdats. Utan dagen ej är samlad eller inom trettio
riksdagens medgivande må beväringens dagar skall sammanträda, riksdagskal
andra uppbåd vid hären icke användas leise utfärdats.
utom rikets gränser.
§ 29.
1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl
till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring
genom kungörelse, som skall uppläsas minst tva gånger i kyrkorna och
offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt
i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller
genom order.
2. Till tj iinstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen
geuom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas,
Sättet för
inkallelse till
tjänstgöring.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
samt, där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses
i kyrkorna; eller
genom order.
Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,
att kungörelse örn här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter
förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant
bekantgörande.
Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som
kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).
3. Vid utbrott av lerig skall värn- 3. I den mån beväringen tillhörande
pliktig, som tillhör beväringens första värnpliktiga, som vistas utom riket,
uppbåd och vistas utom riket, oberoende finnas böra inkallas till tjänstgöring,
av särskild inkallelse, så snart ske kan, som i § 28 omförmäles, sker detta i
återvända till hemorten. Örn ansvar den ordning, Konungen bestämmer,
för underlåtenhet att fullgöra vad sålunda
är föreskrivet stadgas i strafflagen
för krigsmakten.
§ 30.
Tjänste- Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verklorrättnmjj.
gnälla, den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.
I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas
företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.
§ 31.
När värn- Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen
''ti''nh8r be™ krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch
raringen, lyder eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga örn åtunder
krigslag, lydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles
i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.
Mönstring.
§ 32.
1. Varje år skall mönstring, som
i denna paragraf omförmäles, hållas
med värnpliktiga, med undantag av
dem, som under årets lopp inskrivits
eller varit i tjänstgöring såsom värnpliktiga
eller som äro inskrivna å sjömanshus
och inmönstrade till sjöfart.
2. Med värnpliktiga, utom dem, som
äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra
marinen eller flygvapnet, hålles
§ 32.
1. Varje år skall mönstring, som
i denna paragraf omförmäles, hållas
med inskrivna värnpliktiga, med undantag
av dem, som under årets lopp
inskrivits eller varit i tjänstgöring
såsom värnpliktiga eller som äro inskrivna
å sjömanshus och inmönstrade
till sjöfart.
2. Med andra inskrivna värnpliktiga
än dem, som äro inskrivna å sjömanshus
och tillhöra marinen eller
Kungl. Majda proposition nr 226.
33
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
mönstringen inom varje rullförings- flygvapnet, hålles mönstringen inom
område. För sådan mönstring är varje rullföringsområde. För sådan
varje värnpliktig skyldig att i enlighet mönstring är varje nu avsedd värnmed
de närmare föreskrifter, Konungen pliktig skyldig att i enlighet med
meddelar, till befälet avgiva tillför- de närmare föreskrifter, Konungen
liflig skriftlig uppgift örn bostad och meddelar, till befälet avgiva tillföryrke,
den värnpliktige dock medgivet liflig skriftlig uppgift örn bostad och
att under tiden för mönstringen iakt- yrke, den värnpliktige dock medgivet
taga personlig inställelse och därvid att under tiden för mönstringen iaktmuntligen
avgiva nämnda uppgift. taga personlig inställelse och därvid
muntligen avgiva nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro in- 3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna
å sjömanshus och tillhöra skrivna å sjömanshus och tillhöra
marinen eller flygvapnet, hålles mönst- marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen
vid sjömanshus. För sådan ringen vid sjömanshus. För sådan
mönstring är varje värnpliktig skyldig mönstring är varje nu avsedd värnad
i enlighet med de närmare före- pliktig skyldig att i enlighet med de
skrifter, Konungen meddelar, till sjö- närmare föreskrifter, Konungen medmanshusombudsman
avgiva tillförlitlig delar, till sjömanshusombudsman avskriftlig
uppgift örn bostad och syssel- giva tillförlitlig skriftlig uppgift örn
sättning, den värnpliktige dock med- bostad och sysselsättning, den värngivet
att under tiden för mönstringen pliktige dock medgivet att under tiden
iakttaga personlig inställelse och där- för mönstringen iakttaga personlig
vid muntligen avgiva nämnda uppgift, inställelse och därvid muntligen avgiva
nämnda uppgift.
4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas
minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande
kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens
tidningar.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej
för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:
a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det
truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han
tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill
han enligt § 24 uttagits eller överförts;
b) att den värnpliktige, örn han avflyttar till annat område eller överföres
till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet
eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga
från det område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus,
vartill han överföres; samt
c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när land
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 226. 420 »c 3
Adress
anmälan
m. m.
34
Kungl. Majus proposition nr 226.
Värnpliktig,
sorn innehaft
fast anställning
vid krigsmakten
m. in.
(Nuvarande lydelse.) (.Föreslagen lydelse.)
stormen inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma och
då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. Värnpliktig med undantag av 2. Inskriven värnpliktig, med undan -den, som är inskriven å sjömanshus tag av den, som är inskriven å sjöoch
tillhör marinen eller flygvapnet, manshus och tillhör marinen eller
skall, därest han ej är i tjänst- flygvapnet, skall, därest han ej är i
göring, hålla vederbörande områdes- tjänstgöring, hålla vederbörande ombefäl
underrättat örn sin adress. rådesbefäl underrättat örn sin adress.
3. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller
flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,
hålla sjömanshusombudsmannen underrättad örn sin adress.
§ 34.
1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till
härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.
2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst,
därest han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras
till ersättningsreserven.
3. Värnpliktig, som innehaft fast
anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens
eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år och som efter avgången
från sagda anställning överförts
till linjetjänst, tillhör, så länge
han i följd av sin värnplikt kvarstår
i beväringen, dess första uppbåd. Betsamma
gäller ock värnpliktig, som innehaft
fast anställning vid hären eller
dess reserv under kortare tid än två
år, såframt han undergått rekrytutbildning
samt deltagit i två repetitionsövningar.
4. Värnpliktig, som innehaft fast 3. Värnpliktig, som innehaft fast
anställning vid hären, marinen eller anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens flygvapnet eller vid härens, marinens
eller flygvapnets reserv under sam- eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst ett år, anses hava full- manlagt minst ett år, anses hava fullgjort
den i § 27 mom. 1 eller 2 före- gjort den i § 27 mom. 1 eller 2
skrivna tjänstgöring. Till linjetjänst föreskrivna tjänstgöring. Till linjeöverförd
sådan värnpliktig är dock tjänst överförd sådan värnpliktig är
Kungl. Majus proposition nr 226.
35
(Nuvarande lydelse.)
skyldig att med vederbörlig åldersklass
deltaga i den sista repetitionsövning,
som nämnda åldersklass har
att fullgöra, såvida icke hans fasta
anställning varat sammanlagt minst
tre år eller han antingen under fast
anställning undergått rekrytutbildning
samt deltagit i tre repetitionsövningar
eller ock såsom värnpliktig fullgjort
första tjänstgöring och en repetitionsövning
samt därefter varit fast anställd
under sammanlagt minst två år.
I vad mån fast anställning vid
krigsmakten i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer
Konungen.
5. Värnpliktig, som omförmäles i
§ 27 mom. 1 B eller C, tillhör första
uppbådet under hela sin tjänstetid i
beväringen.
6. Den, som avlagt medicine kandidat-,
veterinär-, tandläkar- eller farmacie
kandidatexamen eller avgångsexamen
från högre teknisk läroanstalt,
tillhör beväringens första uppbåd
under hela sin värnpliktstid.
(Föreslagen lydelse.)
dock skyldig att med vederbörlig
åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning,
som nämnda åldersklass
har att fullgöra, såvida icke hans fasta
anställning varat sammanlagt minst
tre år eller han antingen under fast
anställning undergått rekrytutbildning
samt deltagit i tre repetitionsövningar
eller ock såsom värnpliktig fullgjort
första tjänstgöring och en repetitionsövning
samt därefter varit fast anställd
under sammanlagt minst två år.
I vad mån fast anställning vid krigsmakten
i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer
Konungen.
4. Den, som avlagt medicine kandidat-,
veterinär-, tandläkar- eller farmacie
kandidatexamen eller avgångsexamen
från högre teknisk läroanstalt,
tillhör beväringen under hela
sin värnpliktstid.
§ 35.
1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,
tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.
2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;
dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 C b) kvarbliver
i tjänstgöring utöver den i mom. 1 av samma paragraf föreskrivna tid,
äger att under den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta
kontant förmån till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd
menig.
3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller
mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad
till understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.
Förmåner
under färd och
tjänstgöring
m. ra. i
beväringen.
36
Kungl. Majus proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.)
6 36.
Landstormsövningar,
landstormens
inkallande
m. ra.
1. Sedan jämlikt §28 mom. 1 beslut
fattats att för rikets försvar till
tjämtgöring inkalla beväringens första
uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande
av beväringens andra uppbåd i
mom. 2 av samma paragraf är föreskriven,
för hemortens försvar till tjänstgöring
inkalla landstormen eller de större
eller mindre delar därav, som finnas
behövliga.
Konungen må ock, sedan beväringens
första uppbåd eller del därav inkallats
(.Föreslagen lydelse.)
§ 36.
1. Landstormen tillhörande värnpliktig,
som avses i § 27 mom. 1 A,
är skyldig att, så framt icke deltagande
i landstormsbefälsövning enligt andra
stycket åligger honom, på sätt Konungen
närmare förordnar, före utgången av
andra året efter inträdet i landstormen
för sin utbildning deltaga i en landstormsrepetitionsövning
örn fem dagar.
Landstormen tillhörande värnpliktig,
som i beväringen varit uttagen till
linjetjänst och som, antingen, på grund
av vid krigsmakten innehavd fast anställning,
undergått befäl sutbildning
eller på grund av föreskrifterna i § 26
uttagits för utbildning till underbefäl
eller fackman eller ock under tjänstgöring
jämlikt §27 mom. 1 B eller C undergått
b efälsutb tidning, är skyldig att, på
sätt Konungen närmare förordnar, före
utgången av tid, som i första stycket sägs,
för sin utbildning deltaga i en landstormsbefälsövning
örn tolv dagar.
Värnpliktig, som, på sätt Konungen
närmare förordnar, styrker sig vara i
besittning av viss befäls- eller specialutbildning,
kan, därest han så önskar,
befrias från deltagande i ovan avsedda
övningar.
2. Konungen må, efter statsrådets
hörande, för hemortens försvar till
tjänstgöring inkalla landstormen eller
de större eller mindre delar därav,
som finnas behövliga.
Konungen må ock, efter statsrådets
hörande, inkalla till tjänstgö
-
Kungl. Majus proposition nr 226.
37
(.Nuvarande lydelse.)
(.Föreslagen lydelse)
för rikets försvar eller under tjänstgöring
enligt § 27 tagits i anspråk för
dylikt ändamål, efter statsrådets hörande,
inkalla till tjänstgöring sådana
delar av landstorm en, som erfordras
till skydd för mobilisering av beväringens
första uppbåd eller till skydd
för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats,
må likväl ej hållas samlad längre
än högst femton dagar, såvida ej krig
utbrutit före samma tids utgång.
2. Landstormens inkallande till
tjänstgöring sker på sätt i § 29 mom.
2 stadgas.
3. Att värnpliktig, som tillhör
landstormen, är underkastad de i
strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser
såväl under all tjänstgögöring
och marsch eller annan färd,
då han står under militärbefäl, som
ock i fråga örn åtlydnad av inkallelse i
enlighet med § 29 mom. 2 till tjänstgöring,
som i mom. 1 här ovan omförmäles,
därom är i nämnda lag
stadgat.
§ 37.
Landstormen må icke föras utom.
eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen
hörande värnpliktig, som erhållit sin
ring sådana delar av landstormen,
som erfordras till skydd för mobilisering
av beväringen eller till skydd
för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats,
må likväl ej hållas samlad längre
än högst femton dagar, såvida ej krig
utbrutit före samma tids utgång.
I samma ordning må Konungen till
tjänstgöring inkalla sådan landstormen
tillhörande värnpliktig, som är anställd
å för krigsbruk i anspråk taget fartyg.
Värnpliktig, som sålunda inkallas, må
dock ej kvarhållas i tjänstgöring längre
tid än som erfordras för hans ersättande
med beväringen tillhörande värnpliktig,
såvida krig ej dessförinnan utbrutit.
3. Landstormens inkallande sker
beträffande tjänstgöring, som i mom. 1
sägs, på sätt i § 29 mom. 1 stadgas,
och i fråga örn annan tjänstgöring på
sätt i § 29 mom. 2 och 3 föreskrives.
4. Att värnpliktig, som tillhör
landstormen, är underkastad de i
strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser
såväl under all tjänstgöring
och marsch eller annan färd,
då han står under militärbefäl, som
ock i fråga örn åtlydnad av inkallelse i
enlighet med § 29 till tjänstgöring,
som i mom. 1 eller 2 här ovan omförmäles,
därom är i nämnda lag
stadgat.
§ 37.
Landstormen må icke användas ut- Landstormen
örn rikets gränser, dock att till landstormen
hörande värnpliktig, som ingår
i besättningen å för krigsbruk ut
-
38
Kungl. Majlis proposition nr 226.
Landstormens
organisation.
Landstormens
underhåll och
förmåner.
Uteblivande
från inskrivning
m. m.
Försummelse
av mönstring
m. m.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
utbildning vid marinen, må, även utom taget fartyg, må användas för tjänst
sagda inskrivningsområden, användas å sådant fartyg jämväl utom riket,
för kustförsvaret.
§ 38.
Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.
§ 39.
1. Värnpliktig, tillhörande landstormen,
är under tjänstgöring pliktig
att, därest staten icke kan genast
vid inkallandet anskaffa föda och beklädnad,
under tiden förse sig därmed,
mot skälig ersättning av staten.
Sjukvård, vapen, ammunition, utredningspersedlar
samt fälttecken, angivande
hans egenskap av krigsman, tillhandahållas
av staten.
2. Till landstormen hörande värnpliktig,
som skadas under militärtjänstgöring,
har enahanda rätt till understöd
för sig och efterlevande som värnpliktig,
vilken tillhör beväringen.
§ 39.
Vad i § 35 stadgas i fråga om
förmåner åt beväringen tillhörande värnpliktig
under färd och tjänstgöring
ävensom angående sådan värnpliktigs
rätt till understöd i anledning av under
militärtjänstgöring ådragen skada gäller
1 tillämpliga delar för värnpliktig, tillhörande
landstormen.
Under tjänstgöring jämlikt § 3 6 mom.
2 är dock värnpliktig, tillhörande landstormen,
pliktig att, därest staten icke
kan genast vid inkallandet anskaffa
föda och beklädnad, under tiden förse
sig därmed, mot skälig ersättning av
staten.
KAP. VI.
Örn påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock
om laga förfall.
§ 40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
bote, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, första året femton kronor och varje
år, han ånyo beträdes därmed, femtio kronor.
2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivnings -förrättning för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat sjömanshus
än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom
i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman
eller sjöfartsbok samt till följd därav icke kan emottagas, bote för
varje gång tio kronor.
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring, men
utan laga förfall uraktlåter detta, bote för varje gång fem kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom
enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger, bote för varje gång fem kronor.
39
Kungl. Majus proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där lian icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller
frikallad från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen
bekostnad varda hämtad till inskrivnings undergående.
Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill
han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad
hämtas till tjänstgöringens fullgörande.
§ 43.
1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,
örn man är sjuk, örn man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller
faren, örn man sitter i häkte eller örn man är intagen i allmän uppfostringsanstalt
eller skyddshem; vederbörande äge dock att, då andra än nu
sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må
gälla såsom laga förfall.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order eller
annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse
till tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock
den värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom
att vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt
örlogsfartyg omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan
han ej skaffa läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg
av statens ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av
ordföranden i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden
eller av ledamot i häradsnämnden.
KAP. VII.
Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock
örn användning av böter.
§ 45.
1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning
och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller
frikallade från värnpliktens fullgörande eller som försummat avlämna i
Hämtnings
äventyr.
Laga förfall.
Intyg om
sjukdom.
Böters
påförande.
40
Kungl. Majus proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
§ 40 mom. 2 omnämnda handlingar eller underlåtit att fullgöra vad dem
enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis
uppgöras och till Konungens befallningshavande insändas; skolande å förteckningarna
för varje värnpliktig angivas hans bostad, där denna är känd,
samt, till ledning vid ansvars bestämmande, tillgängliga upplysningar rörande
försummelsens beskaffenhet.
Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning
inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,
innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.
Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot
lagbuden i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat
mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.
Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32
mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder
dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och
påtecknat desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.
2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga
skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande
finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas,
å landet och i stad utan magistrat till den, som ombesörjer indrivning
och redovisning av böter, samt i stad med magistrat till magistraten. Utdragen
skola vara försedda med Konungens befallningshavandes resolution,
att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen uttagas hos de värnpliktiga,
därest de icke invända något däremot, men att, därest de vilja
för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall eller eljest åberopa
någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från bötesansvar,
i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen i vad dem
rörer, de skola inom trettio dagar därefter till utmätningsmannen i det
distrikt eller i den stad, där delgivningen skett, ingiva de bevis, som åberopas
till styrkande av deras mot böternas indrivande gjorda invändningar,
vid påföljd för uraktlåtenhet därav, att böterna utan hinder av samma invändningar
må i laga ordning uttagas. Inkommande bevis skola ofördröjligen
insändas till Konungens befallningshavande, som efter prövning av
förekommande omständigheter meddelar beslut i saken.
3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,
varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio
dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva
sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande
jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären
må även med posten insändas till Konungens befallningshavande,
och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt
undertecknat besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans
begäran eller med hans samtycke.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.) (.Föreslagen lydelse.)
§ 46.
1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild
titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet
bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes
understöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan
skada, att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen att
försörja sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där
skadan förorsakat döden.
2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de
förvandlas efter allmän strafflag.
KAP. VIII.
Särskilda bestämmelser.
§ 47.
1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna
lag med de vid flottan fast anställda.
2. Vad i denna lag stadgas örn 2. Vad i denna lag stadgas örn
värnpliktiga gäller i tillämpliga delar värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
beträffande manskap, som tillhör beträffande manskap, som tillhör
härens, marinens eller flygvapnets härens, marinens eller flygvapnets
reserv. reserv, dock att dylikt manskap under
liela värnplikts tiden skall tillhöra beväringen.
§ 48.
Av Konungen bestämmes, örn och i vad mån samt under vilka villkor
befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare
medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.
§ 49.
För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
§ 50.
Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags
sammanstämmande beslut.
Bestämmelser örn lagens ikraftträdande.
§ 51. § 51.
Denna lag skall tillämpas från och Denna lag skall tillämpas från och
med den 1 januari 1926, från och med med den 1 januari 1937, från och medl
Boters
användning
och förvandling.
Lots- och fyrstatens
personal
m. m.
Lappbefolk
ningen.
Tillämpnings
föreskrifter.
Ändring oller
upphävande av
lagen.
42
Kungl. Majlis proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.)
vilken dag såväl värnpliktslagen den 17
september 1914 (nr 202) med däri
sedermera gjorda ändringar och tillägg
som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1920 års klass, lagen den 2
juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1921 års
klass, lagen den 31 mars 1922 (nilli)
örn ändrad utbildningstid för
värnpliktiga av 1922 års klass, lagen
den 23 februari 1923 (nr 23) om
ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1923 års klass och lagen den 22
februari 1924 (nr 12) örn ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1924
års klass upphöra att gälla: skolande
dock vad nedan stadgas om undantag
från bestämmelsen i denna § lända till
efterrättelse.
§ 52.
I fråga om tjänstgöringsskyldigheten
i beväringen under fredstid för värnpliktiga,
inskrivna före år 1926, galle
vad i nämnda hänseende uti särskild lag
stadgas för värnpliktiga av 1925 års
klass, dock att
a) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade
rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fästningsartilleri
å Karlsborg, föreskriven repetitionsövning
skall från och med år 1927 hava
en varaktighet av trettio dagar;
b) värnpliktiga, tilldelade marinen i
allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,
vilka fullgjort tjänstgöring för
sin utbildning, värnpliktiga i allmän
tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar
och värnpliktiga i stationstjänst i minst
trettio dagar, må, på sätt Konungen
närmare förordnar, helt eller delvis befrias
från återstående under år 1926
(.Föreslagen lydelse.)
vilken dag såväl värnpliktslagen den 12
juni 1925 (nr 337) med däri sedermera
gjorda ändringar och tillägg som
lagen den 20 februari 1925 (nr 40)
örn ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1925 års klass upphöra
att gälla; skolande dock vad nedan
stadgas örn undantag från bestämmelsen
i denna paragraf lända till efterrättelse.
§ 52.
Till de nya bestämmelserna örn värnpliktstiden
skall övergång ske sålunda:
den, som inskrivits under år 1914
enligt vad uti §52 i 1914 års värnpliktslag
stadgats, skall tillhöra landstormen
till och med år 1939;
den, som inskrivits under något av
åren 1915, 1916, 1917, 1918, 1919,
1920, 1921 eller 1922, skall tillhöra
landstormen till och med det i ordningen
motsvarande av åren 1940,
1941, 1942, 1943, 1944, 1945,
1946 och 1947;
den, som inskrivits under något av
åren 1923, 1924, 1925, 1926, 1927,
1928, 1929, 1930,1931,1932,1933,
1934, 1935 eller 1936, skall tillhöra
beväringen — utan att hänföras till
särskilt uppbåd — till och med det
i ordningen motsvarande av åren 1937,
1938, 1939, 1940, 1941,1942,1943,
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
dem åliggande tjänstgöringsskyldighet i
beväringen under fredstid, samt
c) beträffande värnpliktig, som till
följd av laga förfall, beviljat uppskov
eller uteblivande utan laga förfall icke
börjat fullgöra honom åliggande första
tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd
senast å tid, som i sådant avseende
stadgas för värnpliktiga av 1925 års
klass, denna lag skall tillämpas jämväl
såvitt avser tjänstgöringsskyldigheten i
beväringen under fredstid, därvid beträffande
icke vapenför värnpliktig skall
gälla vad som i samma lag stadgas
rörande till ersättningsreserven uttagen
värnpliktig.
§ 53.
Den årskontingent värnpliktiga, som
enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1
skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet,
må, intilldess organisationen av
detta vapen fullständigt genomförts,
minskas med det antal, Konungen finner
gott bestämma.
Den årskontingent värnpliktiga, som
enligt nämnda bestämmelser skall uttagas
till linjetjänst vid hären, må för
år 1926 ökas med det antal, Konungen
finner gott bestämma.
§ 54.
Bestämmelserna uti §§ 53 och 55
i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda
paragraf, sådan den lyder enligt lag
den 14 juni 1918 (nr 664), skola
fortfarande i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.
1944, 1945, 1946, 1947, 1948, 1949
och 1950 samt landstormen till och
med det i ordningen motsvarande av
åren 1948, 1949, 1950, 1951, 1952,
1953, 1954,1955, 1956,1957,1958,
1959, 1960 och 1961.
§ 53.
I fråga örn tjänstgöringsskyldigheten
i beväringen under fredstid för värnpliktiga,
inskrivna före år 1937, galle
vad i nämnda hänseende uti 1925
års värnpliktslag stadgas, dock att den
tid, inom vilken infanteriet tilldelad
sådan värnpliktig skall fullgöra honom
åliggande repetitionsövning, må enligt
Konungens bestämmande utsträckas med
ytterligare ett år.
§ 54.
Vad i §§ 52 och 53 är stadgat
om den, som inskrivits visst år, skall
äga tillämpning även i fråga örn den,
som bort inskrivas samma år men på
grund av laga förfall eller beviljat
uppskov eller därmed likställt förhållande
blivit inskriven först ett senare
år; dock må här avsedd värnpliktig,
vilken inskrives först år 1937 eller
senare, därest han så önskar, fullgöra
fredstjänstgöring i enlighet med bestämmelserna
i den nya lagen.
44
Kungl. Majus proposition nr 226.
(.Nuvarande lydelse.) |
(Föreslagen lydelse.) Må, enligt vad därom är stadgat, |
§ 55. |
§ 55. |
För denna lags ikraftträdande er- De år skontingenter värnpliktiga, som
ford enlig a närmare föreskrifter med- enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1
delas av Konungen. |
skola uttagas till linjetjänst vid marinen Den årskontingent värnpliktiga, som § 56. Stadgandena uti § 36 mom. 1 i Värnpliktig, som i enlighet med de § 57. För denna lags ikraftträdande er-forderliga närmare föreskrifter med-delas av Konungen. |
Kungl. Majlis proposition nr 226.
45
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 27 mars 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Vennerström anför härefter följande.
Jag anhåller härmed att få underställa Kungl. Maj:ts prövning ett inom
försvarsdepartementet utarbetat förslag till nj värnpliktslag.
Detta förslag ansluter sig i allo till innehållet i det förslag till försvarsväsendets
ordnande, varom Kungl. Majit förut i dag beslutat avlåta proposition
till riksdagen. Beträffande lagförslagets huvudpunkter får jag därför
hänvisa till vad i berörda ämne yttrats till statsrådsprotokollet.
Förutom de ändringar i nu gällande värnpliktslag, som betingas av nyssnämnda
förslag rörande försvarsväsendets ordnande, innefattar det föreliggande
lagförslaget jämväl i övrigt på åtskilliga punkter ändringar och formella
jämkningar, som visat sig vara av behovet påkallade. Lagförslaget är
i huvudsak grundat på försvarskommissionens förslag i ämnet.
Då mer eller mindre betydande ändringar erfordras i ett flertal av lagens
paragrafer, har jag ansett lämpligast att föreslå antagandet av en, formellt
sett, helt ny värnpliktslag. Den gamla lagens uppställning och terminologi
hava dock i största möjliga utsträckning bibehållits.
Med avseende å de särskilda paragraferna i lagförslaget torde jag få lämna
följande kortfattade redogörelse.
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1-
De grundläggande skälen till de i denna paragraf gjorda ändringarna
hava i propositionen angående försvarsväsendets ordnande utförligt behandlats.
Såsom av paragrafens ordalydelse torde framgå, skall undantagsbestämmelsen
beträffande gotländska värnpliktiga gälla endast för tid, då
vederbörande är kyrkobokförd inom Gotlands militärområde. A den, som
utflyttar därifrån, bliva således de allmänna reglerna tillämpliga.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
§ 2.
I detta lagrum har vidtagits en ändring i syfte att bringa dess innehåll
i överensstämmelse med den i § 1 givna regeln örn värnpliktsålderns tidigare
inträde för ynglingar, kyrkobokförda inom Gotlands militärområde.
§ 3.
Mom. 1. Ändringarna i förevarande moment äro föranledda av de i propositionen
angående försvarsväsendets ordnande framlagda och motiverade
förslagen örn slopande av beväringens uppbådsindelning samt örn längre
värnpliktstid för de inom Gotlands militärområde kyrkobokförda värnpliktiga.
Mom. 2. Detta moment är oförändrat.
§4.
Mom. 1. Detta moment är oförändrat.
Mom. 2. I nu gällande lag användes ordet »frikallelse» såväl beträffande
dem, som icke behöva fullgöra värnplikt i vare sig krig eller fred, som i fråga
örn dem, vilka, utan att hava behövt fullgöra värnpliktstjänstgöring i fred,
likväl äro skyldiga inställa sig till tjänstgöring under krigstid. Användningen
av begreppet »frikallelse» i dessa två skilda bemärkelser har emellertid föranlett
missförstånd. I anledning härav ävensom för att vinna överensstämmelse
mellan denna paragraf och § 8, som handlar örn befrielse från tjänstgöring
under krigstid, bör ordet »frikallelse» i fråga örn värnpliktiga, som
icke äro tjänstgöringsskyldiga under fredstid, ersättas med ordet »befrielse».
Beträffande de icke vapenföra värnpliktiga måste dessa — såsom i propositionen
angående försvarsväsendets ordnande närmare utförts — på grund
av befolkningsminskningen i allt större utsträckning tagas i anspråk för
handräckningstjänst, varför det torde vara nödvändigt att upphäva nu gällande
bestämmelser örn dessas befrielse från värnpliktens fullgörande under
fredstid.
Med anledning av sistnämnda ändring torde nuvarande stycket a) böra
utgå samt stycket b) uppflyttas till a) och stycket c) till b).
I sitt yttrande över försvarskommissonens betänkande har chefen för generalstaben
föreslagit, att ifrågavarande moment skulle utgå. I stället skulle
§§ 24 och 27 kompletteras med stadganden av innebörd, att de i förevarande
moment avsedda värnpliktiga skulle uttagas till ersättningsreserven men
att de skulle inkallas till fredstjänstgöring först sedan övriga värnpliktiga
tillhörande ersättningsreserven samt de icke vapenföra tagits i anspråk.
Enligt generalstabschefens mening medförde det nu gällande stadgandet
i realiteten, att de däri nämnda värnpliktiga även vid krigstillfälle åtminstone
för avsevärd tid med nödvändighet bleve befriade från tjänstgöring. Härtill
komme, att vid krigstillfälle det stora flertalet värnpliktiga vore familjeförsörjare
i enahanda omständigheter som de enligt förevarande bestämmelse i
dess nuvarande lydelse befriade. Genom de föreslagna ändringarna skulle
de påtalade olägenheterna undvikas och ifrågavarande värnpliktigas inkal
-
47
Kungl. Majus proposition nr 226.
lelseförliållanden vid mobilisering bliva ordnade. Då sådana värnpliktiga
bleve inkallade till fredstjänstgöring, borde statsmakterna i stället lämna
ekonomiskt understöd.
Chefen för västra arméfördelningen bar förordat en avsevärd begränsning
av antalet befrielser jämlikt ifrågavarande lagrum. Med hänsyn särskilt till
sådana värnpliktiga, vilkas försörjningsplikt upphörde redan ett eller annat
år efter inskrivningen, borde bestämmelserna rörande familjeförsörjare ändras
därhän, att till en början endast uppskov beviljades dessa samt att det slutliga
avgörandet, örn befrielse borde äga rum, träffades t. ex. efter tre år. I
sammanhang därmed borde anslaget till familjeunderstöd betydligt ökas.
De av generalstabscliefen åberopade skälen för ändringar i berörda hänseenden
torde äga full giltighet allenast i den mån sagda värnpliktiga verkligen
skulle komma att få fullgöra fredstjänstgöring. Emellertid synas mig
de skäl, som på sin tid föranledde införandet av nu ifrågavarande stadgande,
alltjämt vara bärkraftiga. De av chefen för västra arméfördelningen särskilt
åberopade fallen torde ej heller hava alltför stor betydelse. Jag anser mig
därför icke böra föreslå någon ändring i angivna hänseenden.
§ 5.
Mom. 1. Det av försvarskommissionen framlagda förslaget örn värnpliktsålderns
tidigare inträde för svensk man, kyrkobokförd inom Gotlands militärområde,
har av kommissionen ansetts böra föranleda en ändring jämväl av
förevarande moment. Sålunda borde enligt kommissionens mening dylik
värnpliktig vara skyldig att inställa sig till inskrivning redan det år, han
fyllde 18 år. Vidare borde yngling, som kyrkobokfördes inom området det
år, han fyllde 18 eller 19 år, åläggas skyldighet att, såvida han icke dessförinnan
undergått inskrivning på sätt i § 6 omförmäldes, anmäla sig till
inskrivning hos inskrivningsnämnd eller, därest inskrivningsförrättningarna
för året avslutats, på sätt i § 19 mom. 4 angåves.
Emot vad försvarskommissionen sålunda föreslagit har militärbefälhavaren
på Gotland i yttrande över kommissionens betänkande invänt, att bestämmelser
i sådan riktning kunde komma att vålla vissa svårigheter, särskilt
vid utflyttning från och inflyttning till ön samt med hänsyn till möjligheten
för äkta make eller barnafader att vinna befrielse från värnpliktens fullgörande
under fredstid. I sistnämnda hänseende medgiver § 4 mom. 2 i
såväl förslaget som den nu gällande lagen rätt till sådan befrielse för den,
vilken vid den tidpunkt, då han enligt § 5 är skyldig att inställa sig till
inskrivning, har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle väsentligen beroende
av hans arbete. Då för Gotlands vidkommande avsevärd tid komme
att förflyta mellan inskrivningen och inryckningen till tjänstgöring, kunde
det förväntas åtskilliga ändringar i försörjningshänseende under denna tid.
Nyssnämnde militärbefälhavare har vidare erinrat örn att — såsom en konsekvens
av de av kommissionen föreslagna ändringarna i detta moment —
de värnpliktiga inom Gotlands militärområde bleve mönstringsskyldiga, innan
de ännu erhållit någon militär undervisning. Med hänsyn till de av honom
48
Kungl. Majus proposition nr 226.
framhållna olägenheterna har militärbefälhavaren föreslagit, att inskrivningsskyldigheten
även för Gotlands militärområdes vidkommande skulle inträda
det år, den värnpliktige fyllde 20 år, att de värnpliktiga inom området
under adertonde och nittonde levnadsåren skulle redovisas av vederbörande
rullföringsbefälhavare i enlighet med de uppgifter, som lämnas av prästerskapet,
samt att mönstringsskyldigheten för de inom militärområdet kyrkobokförda
skulle inträda vid samma tidpunkt som i det övriga Sverige.
Aven länsstyrelsen i Gotlands län har ifrågasatt, örn icke inskrivnings skyldigheten
på Gotland lämpligast borde inträda först under det tjugonde
levnadsåret.
De påpekade olägenheterna av en sådan bestämmelse som den av försvarskommissionen
i förevarande del föreslagna kunna enligt mitt förmenande
icke lämnas obeaktade. Då därjämte syftet med specialbestämmelserna för
Gotlands militärområde i fråga örn värnpliktsålderns inträde — att säkerställa
personaltillgången för truppförbandens depåer vid mobilisering —
torde kunna tillgodoses genom att de värnpliktiga de kalenderår, under vilka
de fylla 18 och 19 år, redovisas på sätt militärbefälhavaren på Gotland förutsatt,
har jag ansett mig icke böra föreslå någon ändring av förevarande
moment.
Mom. 2. Ändringarna i första stycket av detta moment äro betingade av
de i det föregående förordade specialbestämmelserna för Gotlands militärområde,
särskilt stadgandet i § 3 mom. 1 tredje punkten.
Ändringen i andra stycket är allenast av formell art. Av den föreslagna
lydelsen av § 3 mom. 1 framgår, att tjänstetiden i beväringen för här avsett
fall såväl på fastlandet som på Gotland är 15 år.
Mom. 3. Ändringen i förevarande moment har tillkommit med tanke på
det fall, att utlänning förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under
vilket han fyller 18 år, och kyrkobokföres inom Gotlands militärområde.
Givetvis bör sådan person icke vara skyldig att inställa sig till inskrivning
vid tidigare ålder än andra värnpliktiga, vilket skulle bliva förhållandet, örn
momentet kvarstode till lydelsen oförändrat. Vidare bör sådan värnpliktig
endast i det fall, att han till följd av stadgandet i § 2 blir inskriven senare
än normalt, anses likställd med den, som erhållit uppskov med inskrivning.
§ 6.
Mom. 1. I syfte att åvägabringa överensstämmelse med den terminologi,
som begagnas i Kungl. Maj:ts stadga för navigationsskolorna i riket den
19 juni 1931 (nr 272) och Kungl. Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna
läroverk den 17 mars 1933 (nr 109) hava vissa formella ändringar vidtagits
i förevarande moment.
Mom. 2 och 3 äro oförändrade.
Mom. 4. För vinnande av överensstämmelse med de speciella stadgandena
beträffande värnpliktiga inom Gotlands militärområde har hänvisning skett
till § 5 mom. 2 första stycket.
Mom. 5. Detta moment är oförändrat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
49
§ 7.
De värnpliktiga, vilka nu tillhöra ersättningsreserven, äro enligt förslaget
till ordnande av försvarsväsendet avsedda att vid mobilisering ingå i depåerna
för att efter viss utbildning i vapentjänst ersätta avgång i linjen. De
icke vapenföra, vilka hädanefter erfordias för utförande av handräckningsarbeten,
komma icke att kunna tagas i anspråk för samma ändamål. Det
torde därför ur såväl principiell som språklig synpunkt vara oriktigt att
hänföra sådana värnpliktiga till ersättningsreserven. De böra i stället uttagas
till den verksamhet, för vilken de äro avsedda, nämligen till handräckningstjänst.
§ 8.
Denna § är oförändrad.
§ 9.
Ändringen i denna § är av formell natur och betingas av att 1833 års
legostadga numera är upphävd.
I § 10 av nu gällande värnpliktslag stadgas, att värnpliktig, vilken är på
grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd från behörighet och rättigheter,
som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, ej må fullgöra honom
åliggande tjänstgöring. Inom justitiedepartementet har utarbetats en promemoria
med förslag till avskaffande av nämnda påföljd jämte vissa andra
straffpåföljder (statens off. utredn. 1935:60). I promemorian anföres bland
annat följande: Obehörigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring syntes
närmast vila på den uppfattningen, att fullgörandet av nämnda tjänstgöring
vore en medborgerlig rättighet, jämställd med rösträtt m. m. En sådan
uppfattning förefölle ganska verklighetsfrämmande och läte svårligen förena
sig med de bestämmelser, som närmare reglerade värnplikten. Det torde
icke vara tvivel underkastat, att de till påföljd dömda betraktade exercishindret
som en förmån. Tänkbart vore, att bakom värnpliktslagens stadgande
i detta hänseende läge uppfattningen örn krigsmannen såsom utrustad
med strängare hedersbegrepp än övriga medborgare. En dylik uppfattning
vore dock för vår tid främmande.
Över förslaget till straffpåföljdernas avskaffande hava efter remiss cheferna
för generalstaben, marinstaben och flygvapnet avgivit utlåtande. De båda stabsclieferna
hava därvid lämnat förslaget utan erinran. Chefen för flygvapnet har
ansett grunden för att personer, vilka ådömts påföljd, icke äga fullgöra
värnpliktstjänstgöring vara den, att de kunde komma att utöva ett skadligt
inflytande på andra värnpliktiga och att de jämväl kunde befaras vanvårda
eller skada försvarsväsendets materiel. På grund härav borde dylika personer
— vare sig påföljden lagtekniskt avskaffades eller ej — icke vara
behöriga att fullgöra värnpliktstjänstgöring.
I samband med remiss till lagrådet av förslag till avskaffande av påföljd
enligt 2 kap. 19 § strafflagen m. fl. straffpåföljder har chefen för justitie
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 226. uo 36 4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
departementet anfört, att vad chefen för flygvapnet invänt mot den allmänna
påföljdens avskaffande icke torde kunna tillmätas avgörande betydelse, så
mycket mindre som uteslutande från värnpliktstjänstgöring av det lilla fåtal
personer, som redan i värnpliktsåldern kunde hava ådömts dylik påföljd,
torde erbjuda mycket ringa skydd i de av chefen för flygvapnet angivna
hänseendena.
De skäl, som anförts för borttagande av ifrågavarande hinder för värnpliktstjänstgöring,
synas mig vara övertygande, och i likhet med chefen för
justitiedepartementet kan jag icke tillmäta de av chefen för flygvapnet framhållna
synpunkterna någon avgörande betydelse. Kungl. Majit har för övrigt
numera genom proposition den 10 mars 1936, nr 190, förelagt riksdagen
förslag till lagändringar syftande till ifrågavarande påföljds avskaffande. På
grund av vad sålunda anförts har 10 § i nuvarande värnpliktslag icke medtagits
i det nu framlagda förslaget.
KAP. II.
Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ io.
För bevarande av den nuvarande paragrafföljden har jag låtit § 11 mom. 1
i nu gällande lag med en allenast formell justering erhålla beteckningen § 10.
§ 11.
Denna § motsvarar mom. 2 i nuvarande § 11. I annat sammanhang har
jag föreslagit sjörullföringsväsendets inordnande i marindistriktsorganisationen.
Som sjörullföringsbefälhavaren och marindistriktschefen avses att i
vissa fall vara samma person, har ansetts lämpligast att här utesluta uppgiften
örn den förstnämndes lydnadsställning.
§ 12.
Denna § har icke undergått annan ändring än att ur mom. 1 uteslutits
bestämmelsen örn skyldighet för vederbörande pastorsämbeten att lämna
uppgift örn straffpåföljd.
§§ 13-15.
Dessa §§ äro oförändrade.
KAP. III.
0m uppskov med inskrivning eller tjänstgöring så ock örn frikallelse
eller befrielse i vissa fall.
Bubriken har försetts med tillägget »eller befrielse» av skäl, som anförts
under § 4.
Kungl. Majus proposition nr 226.
51
§ 16.
Mom. 1. Momentet är oförändrat.
Mom. 2 och 3. Rörande de i dessa moment vidtagna ändringarna hänvisas
till vad under § 4 anförts.
Mom. 4. Av skäl, som under § 4 angivits, har ordet »frikallas» utbytts
mot »befrias».
Under punkten b) i momentets nuvarande lydelse stadgas, att den, som
avflyttat från riket och därefter återinflyttat hit, skall under vissa villkor
befrias från värnpliktens fullgörande i fredstid. Detsamma torde emellertid
böra gälla även svensk medborgare, som inflyttat hit utan att någonsin tidigare
hava haft hemvist här. Med hänsyn härtill har lagrummet erhållit
ändrad avfattning
Mom. 5. Detta moment är i sak oförändrat.
§ 17''
Mom. 1. I detta moment har vidtagits en ändring av formell art, rörande
vilken jag hänvisar till vad under § 6 mom. 1 anförts.
Mom. 2 är oförändrat.
Mom. 3. I sitt yttrande över försvarskommissionens förslag har chefen
för generalstaben framhållit nödvändigheten av att — liksom i fråga om uppskov
med påbörjandet av första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd —
i lagen fastslå en bestämd gräns för den tid, under vilken uppskov med
återstående del av värnpliktstjänstgöring kunde erhållas. Härtill föranledde
flera omständigheter. Sålunda bleve de personliga uppoffringarna i samband
med fullgörande av värnpliktstjänstgöring med åren större. Vidare finge
tjänstgöringen i sin helhet mindre militärt värde i motsvarande mån som
uppehållet i densamma förlängdes. Slutligen försvårade ett flerårigt uppehåll
i hög grad det militära utbildningsarbetet.
Generalstabschefen har därför föreslagit införande av en bestämmelse,
enligt vilken den tid, varunder fortsatt uppskov i sistnämnda fall kunde
medgivas, begränsades till högst tre år. Konungen borde dock, därest så
skulle anses oundgängligen nödvändigt, erhålla möjlighet att i undantagsfall
medgiva dispens från bestämmelsen.
De av generalstabschefen framförda synpunkterna synas mig icke kunna
lämnas obeaktade. Jag har därför ansett mig böra föreslå, att till förevarande
moment göres ett tillägg innefattande begränsning i huvudsaklig
enlighet med förslaget.
Mom 4 har undergått en jämkning av formell art.
Mom. 5 och 6 äro oförändrade.
KAP. IV.
Om inskrivningsnänind och inskrivningsrevision.
§ 18.
Denna § är oförändrad.
52
Kungl. Majlis proposition nr 226.
§ 19.
Mom. 1. I detta moment hava gjorts vissa formella jämkningar, delvis
såsom följd av i annat sammanhang berörda ändringar i organisationen.
Mom. 2 och 3. Dessa moment äro oförändrade.
Mom. 4. I detta moment hava vissa formella ändringar vidtagits.
§ 20.
Denna § är oförändrad,
§ 21.
Mom. 1. I fråga örn inskrivningsrevisions sammansättning får jag hänvisa
till vad i propositionen angående försvarsväsendets ordnande anförts.
Moni. 2. Momentet är oförändrat.
§ 22.
Ändringarna äro rent formella och en följd av i annat sammanhang berörda
ändringar i organisationen.
§ 23.
Bestämmelserna i denna § äro oförändrade.
kap. y.
Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt
underhåll och förmåner m. m.
§ 24.
Mom. 1. Årskontingenterna till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet
äro i detta moment ändrade i överensstämmelse med vad i vederbörliga
sammanhang föreslagits, samtidigt som det utsagts, att samtliga vapenföra
värnpliktiga på Gotland skola uttagas till linjetjänst. Vidare hava några
formella ändringar vidtagits.
Mom. 2. Till detta moment hava sammanförts bestämmelserna i nuvarande
mom. 2 och 3.
Mom 3. Detta moment är nytillkommet. Börande grunderna för detsamma
hänvisas till det under § 7 anförda.
§ 25.
Denna § är oförändrad.
§ 26.
Så som denna paragraf nu lyder, föreligger formellt fog att beräkna de
tjugu procenten även på antalet studenter och likställda, vilka tillhöra
gruppen till linjetjänst uttagna värnpliktiga. Då detta icke kan vara lagens
mening, har jag i likhet med försvarskommissionen ansett ett förtydligande
önskvärt.
Kungl. Majus proposition nr 226.
53
§ 27.
Mom. 1 A. I stycket a) kava sammanförts bestämmelser i fråga örn utbildningstiden
för såviil infanteriets som trängtruppernas och intendenturtruppernas
värnpliktiga, då dessa enligt den föreslagna organisationen i stort
sett skola fullgöra sin tjänstgöring på enahanda sätt.
I stycket b) hava sammanförts motsvarande bestämmelser för övriga armétruppslags
värnpliktiga.
I övrigt äro införda sakändringar betingade av vad i propositionen angående
försvarsväsendets ordnande föreslagits dels om förlängd tjänstgöringstid
för infanteriets, trängtruppernas och intenturtruppernas ävensom flygvapnets
värnpliktiga, dels ock om tjänstgöringstidens fördelning.
De i nuvarande värnpliktslag förekommande uttrycken »första året», »andra
året» o. s. v., vilka med hänsyn till den förordade tidpunkten för värnpliktens
inträdande på Gotland icke skulle fullt täcka vad som avses, hava här,
liksom under B och i mom. 2, utbytts mot »inskrivningsåret», »nästföljande
år» o. s. v.
Chefen för norra arméfördelningen har föreslagit, att till förevarande stadgande
skulle fogas föreskrift örn en övning örn femton dagar för äldre
årsklasser med tillägget »i den mån medel härför bliva beviljade». Därigenom
skulle Kungl. Maj:t få befogenhet bland annat att, utan tillgripande
av bestämmelsen i § 28 mom. 1, i tider av stark utrikespolitisk spänning
inkalla äldre årsklasser till övning. Till täckande av kostnaderna för dylika
övningar skulle enligt förslagsställarens mening i antydda fall kunna tagas
i anspråk de belopp, som riksdagen enligt § 63 regeringsformen ställt till
förfogande för oförutsedda händelser. Till detta förslag har även chefen för
generalstaben uttalat sin anslutning.
För egen del kan jag icke inse, att en dylik föreskrift i realiteten skulle
innebära någon fördel utöver vad § 28 mom. 1 i dess av mig förordade lydelse
erbjuder. Av detta skäl finner jag mig icke kunna tillstyrka en ändring
i den riktning, som nämnda militära myndigheter anvisat.
I mom. 1 B hava gjorts några formella ändringar, rörande vilka må hänvisas
bland annat till § 6 mom. 1. Vidare har bestämmelsen om tjänstgöringstidens
förläggande ändrats i överensstämmelse med vad som föreslagits
i propositionen angående försvarsväsendets ordnande.
Mom. 1 C. Det nuvarande stadgandet i denna punkt tillämpas huvudsakligen
på värnpliktiga, som avlagt realexamen och som visa, att de äga
förutsättningar för utbildning till plutonchef. Med nu gällande ordning göra
dessa i många fall efter sin inskrivning ansökning rörande omföring till klass
B, som omfattar bland andima studenter och likställda. Ansökningen göres
hos inskrivningsbefälhavaren, som vidarebefordrar densamma till lantförsvarets
kommandoexpedition. Därefter bestämmes i generalorder såväl den värnpliktiges
omföring till klass B som hans tilldelning till truppförband. Detta
system har visat sig fungera utan anmärkning.
Emellertid har försvarskommissionen ansett stadgandets nuvarande text
ofullständig och därför förordat en av kommissionen såsom rent formell
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
ansedd justering av denna. Enligt den av kommissionen föreslagna lydelsen
skulle lagrummet avse värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller vid
inskrivning enligt § 19 mom. 3 eller 4 visar sig äga ovannämnda förutsättningar.
Detta torde emellertid även innefatta en saklig begränsning av
stadgandet i så måtto, att den värnpliktige hädanefter skulle bliva nödsakad
att redan vid inskrivningen styrka ifrågavarande förhållande. Jag anser mig
därför böra föreslå, att den nuvarande lydelsen i förevarande del bibehålies.
Mom. 1 I). Detta stadgande i sin nuvarande lydelse täcker icke helt det
sätt, på vilket exempelvis expeditionsbiträden fullgöra sin utbildning. Fördenskull
har tillagts ett nytt stycke, som avser även annan specialtjänst än
som punkten nu omfattar.
Mom. 1 E. Försvarskommissionen har föreslagit, att den nuvarande punkten
E skulle utgå, enär avfattningen av de under A införda bestämmelserna
syntes tilllåta fullgörandet av repetitionsövning i omedelbar följd på första
tjänstgöring. Till denna uppfattning kan jag ansluta mig.
Försvarskommissionen har vidare föreslagit, att den nuvarande punkten F
skulle flyttas till mom. 3, då den knappast hörde hemma under rubriken
»Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst». För egen del finner
jag icke tillräckliga skäl föreligga för en dylik åtgärd. Däremot bör punkten,
som nu får beteckningen E, erhålla den ändrade lydelse som av försvarskommissionen
föreslagits och som grundar sig på vad i propositionen angående
försvarsväsendets ordnande anförts angående tiden för repetitionsövningarna.
Mom. 2. Ändringarna äro föranledda av förslagen örn intagning till liandräckningstjänst
samt örn förlängd tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna
till ersättningsreserven och till handräckningstjänst.
Mom. 3 A. För närvarande inkallas icke samtliga till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga utan allenast det antal, som med en tjänstetid av 140
dagar erfordras för att tillgodose behovet av liandräckningsdagar. Detta torde
emellertid icke stå helt i överensstämmelse med ordalydelsen i förevarande
moment. I anledning härav ävensom för att möjliggöra en smidig anpassning
av övergången från vapenfört handräckningsmanskap (nuvarande ersättningsreserven)
till icke vapenfört sådant har det, enligt vad försvarskommissionen
uttalat, synts angeläget att införa en bestämmelse, enligt vilken de
ifrågavarande värnpliktiga, vilka icke omedelbart erfordrades för liandräckniugstjänst
eller vilka icke inom ramen av beräknat antal tjänstgöringsdagar
kunde inkallas, kunde befrias från tjänstgöring i fredstid. Med införandet
av en dylik bestämmelse skulle man tillgodose även de värnpliktigas berättigade
krav att bliva underrättade örn, huruvida de bomme att inkallas
eller icke. Enligt nu gällande ordning hade detta icke varit möjligt, då
värnpliktslagen lagt hinder i vägen för vidtagandet av en sådan åtgärd. Till
kommissionens uttalande i detta ämne vill jag uttala min anslutning.
Med införandet i värnpliktslagen av här ifrågasatt bestämmelse är den nuvarande
bestämmelsen i stycket A icke längre erforderlig.
Mom. 3 B—I. Styckena äro oförändrade.
55
Kungl. Majus proposition nr 226.
§ 28.
Ändringarna i denna § grunda sig på förslaget örn upphävande av uppbådsindelningen
inom beväringen.
§ 29.
Mom. 1 och 2. Dessa moment äro oförändrade.
Mom. 3. I sitt yttrande över försvarskommissionens förslag har chefen
för generalstaben framhållit, att lämpligheten av den föreskrift, som innefattades
i detta moment i dess nuvarande lydelse, kunde starkt ifrågasättas,
enär tvivelsutan en stor del av de däri avsedda värnpliktiga kunde göra
landet större tjänster genom fortsatt verksamhet utom riket. Försvarskommissionens
förslag, som skulle medföra, att bestämmelsen utsträcktes att
gälla varje värnpliktig, som tillhörde beväringen, innebure vidare en avsevärd
utvidgning av dess nuvarande innebörd. Enligt generalstabschefen kunde
hithörande värnpliktiga indelas i tre huvudgrupper. Värnpliktig, tillhörande
den första huvudgruppen, omfattande dem som vore kyrkobokförda i riket
men tillfälligt vistades utomlands, borde givetvis, så snart ske kunde, återvända
till hemorten. Av värnpliktiga, kyrkobokförda i riket men med fast
civil anställning i främmande land, borde vissa vara skyldiga att snarast
inställa sig till tjänstgöring. Andra åter syntes — med hänsyn antingen
till sin avlägsna vistelseort eller till sin verksamhet, exempelvis som sjömän,
affärsmän eller företagare — böra erhålla rätt att åtminstone tillsvidare tvärstanna
utom riket. Vad slutligen beträffade värnpliktiga, som icke vore
kyrkobokförda i Sverige, som vore bosatta utom riket och som där innehade
fast civil anställning, syntes dessa icke vid krigsutbrott vara påräkneliga i
nämnvärd utsträckning. Med hänsyn till vad sålunda anförts föreslog generalstabschefen,
att åt momentet skulle givas den innebörden, att värnpliktiga,
som vistades utom riket, skulle inkallas i den ordning och till den omfattning,
Konungen ägde förordna.
De sålunda anförda synpunkterna synas mig värda beaktande. Jag anser
mig därför böra föreslå, att förevarande moments nuvarande bestämmelse utbytes
mot ett stadgande av innebörd, att Konungen äger bestämma sättet
för inkallelse av utom riket bosatta värnpliktiga till tjänstgöring, som avses
i § 28 mom. 1, i den mån sådan inkallelse finnes böra ske. Då således någon
skyldighet för sådan värnpliktig att utan kallelse infinna sig vid utbrott av
krig icke längre kvarstår, bör hänvisningen till ansvarsbestämmelsen i 157 §
strafflagen för krigsmakten utgå.
§§ 30 och 31.
Dessa §§ äro oförändrade.
§ 32.
Mom. 1—3. Under § 5 här ovan har föreslagits, att oavsett värnpliktsålderns
tidigare inträde för ynglingar, kyrkobokförda inom Gotlands militärområde,
inskrivningsskyldighet likväl skall inträda först det år, då veder
-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 226.
börande fyller tjugu år. Vid sådant förhållande torde, på sätt militärbefälhavaren
på Gotland framhållit, mönstring icke böra hållas med nämnda värnpliktiga
tidigare än vad fallet är med värnpliktiga i övriga delar av riket.
Härav betingade jämkningar i förevarande moments ordalydelse hava vidtagits.
Mom. 4 är oförändrat.
§ 33.
Mom. 1 är oförändrat.
Beträffande anledningen till den i mom. 2 vidtagna ändringen gälla synpunkter
motsvarande dem, som varit avgörande vid framläggandet av ändringsförslagen
beträffande § 32.
Mom. 3. Aven detta moment är oförändrat.
§ 34.
Mom. 1 och 2 äro oförändrade.
Mom. 3. Det nuvarande mom. 3 bör utgå på grund av förslaget örn upphävande
av uppbådsindelningen inom beväringen.
Mom. 4. Stationsbefälhavaren vid Karlskrona örlogsstation har fäst uppmärksamheten
på att nuvarande värnpliktsorganisation medgåve armén att inom
s§väl beväringen som landstormen draga full nytta av sina klasserna A och
B tillhörande värnpliktiga men att så icke vore fallet vid marinen. Genom
övergången till landstormen avfördes sålunda redan från och med trettiofemte
levnadsåret ur vederbörande sjörullföringsområdes stamrulla även vid marinen
tidigare fast anställda, studenter och likställda, som fullgjort sin värnplikt
vid marinen, maskinister och maskinskötare, som fullgjort värnplikten vid
kustartilleriet, samt sjökaptener, styrmän och likställda. Dessa kategorier
utgjorde emellertid en värdefull och mycket välbehövlig tillgång för konstituerande
av befäl och underbefäl i reserven, avsedda för tjänst ombord å
hjälpfartygen samt, i fråga om f. d. fast anställda ur vissa yrkesgrenar, för
den del av bemanningen av kustsignalväsendet, som skulle lämnas av marinen.
Vidare borde uppmärksammas, att ifrågavarande personalgrupper
under sin värnpliktstjänstgöring vid marinen erhållit utbildning med handvapen
endast i mycket ringa omfattning och praktiskt taget ingen utbildning
i fälttjänst. Nämnda värnpliktiga borde med hänsyn till dessa omständigheter
kvarhållas i beväringen under hela sin värnpliktstid och därigenom
tillförsäkras marinen vid mobilisering. Ett tillägg i sådan riktning borde
införas i förevarande moment.
De av stationsbefälhavaren vid Karlskrona örlogsstation framhållna omständigheterna
synas mig väl förtjäna beaktande. Emellertid kommer i det
följande att föreslås ett tillägg till § 36, varmed just åsyftas att säkerställa
behovet av bemanning å hjälpfartygen. Aven bortsett härifrån torde en sådan
ändring som den av stationsbefälhavaren föreslagna icke kunna tagas under
slutlig prövning utan att såväl marinens behov av ifrågavarande värnpliktiga
i krigstid som ock konsekvenserna för landstormens del av en dylik ändring
blivit fullt klarlagda. Jag finner mig därför icke, åtminstone för närvarande,
57
Kungl. Majus proposition nr 226.
kunna framlägga förslag i angiven riktning. Förevarande moment bör därför
bibehålla sin nuvarande lydelse. Emellertid bör det uppflyttas såsom
mom. 3.
Mom. 5 i sin nuvarande lydelse bör utgå av samma skäl som anförts beträffande
mom. 3.
Mom. 6. Detta moment bör uppflyttas såsom mom. 4. En mindre ändring
bär företagits med anledning av förslaget örn upphävande av uppbådsindelningen
inom beväringen.
§ 35.
Denna § är oförändrad.
§ 36.
Mom. 1. Detta moment är nytillkommet och betingas av förslaget örn
landstormsövningar, som utförligt motiverats i propositionen angående försvarsväsendets
ordnande.
Chefen för norra arméfördelningen har funnit det synnerligen önskvärt med
bestämmelser örn ytterligare en landstormsövning örn femton dagar, »i den
mån medel härtill bleve beviljade». Chefen för generalstaben har ansett detta
förslag värt synnerligt beaktande. Beträffande skälen för denna framställning
må hänvisas till vad som under § 27 mom. 1 A anförts. Jag finner icke
heller detta förslag böra föranleda någon åtgärd.
Mom. 2. Detta moment motsvarar nuvarande mom. 1. Ändringarna i
första och andra styckena sammanhänga med uppbådsindelningens slopande
och utvidgningen av landstormens uppgifter. Börande den närmare motiveringen
härför hänvisas till propositionen angående försvarsväsendets ordnande.
I denna har jämväl utvecklats, hurusom behovet att säkerställa krigsbemanningen
å för marinen uttagna hjälpfartyg med lämpligaste till buds stående
sjöfolk synes lättast och bäst kunna tillgodoses, örn hjälpfartygens besättningar
i största möjliga utsträckning få vid mobilisering kvarbliva å sina
fartyg. Med nu gällande värnpliktslag kan landstormen icke göras tillgänglig
för sådan fartygstjänst. Det föreslagna tredje stycket i momentet utgör ett
led i strävan att avhjälpa denna olägenhet. Stycket har — med allenast ett
par mindre jämkningar — hämtats från försvarskommissionens förslag till
värnpliktslag. Den anordning, som åsyftas i sistnämnda stycke torde vidare
böra medföra ett tilläggsstadgande i fartygsuttagningslagen den 9 april 1926,
av innehåll att ägare av uttaget fartyg skall vara skyldig att beträffande
därå inmönstrad eller anställd personal på anmodan lämna uppgifter till
vederbörande militärmyndighet.
Genom dessa förslag hava även de önskemål, som chefen för marinstaben
framställt i skrivelse den 28 februari 1934, blivit tillgodosedda.
Mom. 3 och 4. I dessa moment, vilka motsvara de nuvarande mom. 2
och 3, vidtagna ändringar äro betingade av förslaget örn landstormsövningar
i fred.
58
Kungl. Majus proposition nr 226.
§ 37.
Av skäl, som utvecklats i propositionen angående försvarsväsendets ordnande,
torde den för närvarande gällande inskränkningen i Konungens förfoganderätt
över landstormen, som hänför sig till rummet, icke böra i oförändrad
form bibehållas.
Liksom försvarskommissionen anser jag därför, att förevarande § i sin nu
gällande lydelse bör utgå ur lagen. Emellertid lärer förfoganderätten över
landstormen böra begränsas i så måtto, att den icke må användas utom rikets
gränser. Dock synes bestämmelsen i § 36 mom. 2 tredje stycket böra föranleda
ett undantag från denna regel. I stället för det utgående stadgandet
bör följaktligen i § 37 införas en bestämmelse i angiven riktning.
§ 38.
Denna § är oförändrad.
§ 39.
Uti denna § införda ändringar äro föranledda av förslaget örn landstormsövningar
i fred.
Värnpliktig, tillhörande landstormen, torde böra under fredstjänstgöring
komma i åtnjutande av samma förmåner som värnpliktig, tillhörande beväringen.
I anledning härav har en hänvisning gjorts till den § i värnpliktslagen,
som innehåller bestämmelser härom för beväringen tillhörande värnpliktiga.
I fråga örn värnpliktig, tillhörande landsstormen, vilken fullgör tjänstgöring
i krigstid eller då rikets försvar i övrigt det kräver, bör emellertid
den bestämmelsen bibehållas, som ålägger sådan värnpliktig att till viss tid
själv anskaffa föda och beklädnad. Däremot har det synts överflödigt att
bibehålla bestämmelsen örn att staten skall tillhandahålla vapen, ammunition
m. m., då detta torde vara självfallet.
Den nuvarande indelningen av denna § i två moment har ansetts kunna
bortfalla.
KAP. VI.
Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om
laga förfall.
KAP. VII.
Örn åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock örn
användning av böter.
Dessa två kapitel äro oförändrat desamma som i nu gällande värnpliktslag.
Kungl. Majus proposition nr 226.
59
KAP. VIII.
Särskilda bestämmelser.
§ 47.
Mom. 1 är oförändrat.
Mom. 2. Enligt gällande förordningar angående befäl i flottans och kustartilleriets
reserver ingå i dessa bl. a. även flaggkorpraler. I flottans reserv
finnas flaggkorpraler av tre kategorier, nämligen sådana som med ålderspension
eller förtidspension avgått från beställning på aktiv stat (pensionsavgångna),
sådana som vid eller efter avgång från beställning på aktiv stat
eller reservstat utan förmån som nyss sagts på ansökan vunnit inträde i
reserven (förtidsavgångna) och sådana som inom reserven vunnit sin första
anställning som flaggkorpraler (i reserven utnämnda). I kustartilleriets reserv
finnas däremot endast pensionsavgångna flaggkorpraler. Emellertid har i
propositionen angående försvarsväsendets ordnande föreslagits, att även i
sistnämnda reserv skulle ingå förtidsavgångna flaggkorpraler. Enligt förevarande
moment gäller vad i värnpliktslagen stadgas örn värnpliktiga i tilllämpliga
delar beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets
reserv. Vissa av flaggkorpralerna i flottans och kustartilleriets reserver
skulle således på grund härav vid samma tid som gäller för värnpliktiga
överföras till landstormen och därmed intill utgången av värnpliktstiden
undandragas marinmyndigheternas disposition. I skrivelse den 6
maj 1935 har chefen för marinstaben hemställt örn ändring i berörda hänseende,
såvitt anginge flaggkorpralerna i flottans reserv. För att bringa
de stadganden, som äro tillämpliga på åsyftade personal, i överensstämmelse
med varandra, har jag ansett mig böra vidtaga en ändring i förevarande
moment. Lämpligen torde dock det införda undantaget få en något vidare
syftning än chefen för marinstaben avsett. I enlighet därmed har detsamma
avfattats.
§ 48—50.
Dessa paragrafer äro oförändrade.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
Grunderna för de i hithörande §§ innefattade bestämmelserna äro delvis
angivna redan i propositionen angående försvarsväsendets ordnande. Här
må endast anföras följande.
§ 51.
I fråga örn tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid för samtliga
värnpliktiga, inskrivna före år 1937, lärer den nu gällande värnpliktslagen
i huvudsak böra tillämpas. Ett stadgande i sådan riktning har införts i
§ 53. I samband härmed torde i förevarande § böra utsägas, att lagen den
20 februari 1925 (nr 40) örn ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1925
års klass skall upphöra att gälla.
60
Kungl. Majus proposition nr 226.
§ 52.
Övergångsbestämmelserna i fråga örn värnpliktstiden hava utformats sålunda,
att de, som vid tiden för den nya lagens utfärdande enligt då gällande
lag äro värnpliktiga, skola kvarstå såsom sådana i tre år utöver vad förut
i sådant hänseende ålegat dem.
Att värnpliktiga, vilka såsom födda något av åren 1892 eller 1893 enligt
1901 års värnpliktslag inskrivits år 1913 resp. år 1914 samt med utgången
av år 1934 resp. år 1935 upphört att tillhöra landstormen, icke skola återföras
till denna på den grund att, såvitt angår förstnämnda kategori, år 1937
samt, vad beträffar sistnämnda kategori, åren 1937 och 1938 med tillämpning
av de nya bestämmelserna skulle ingå i deras värnpliktstid, framgår indirekt
därav, att övergångsbestämmelserna icke omfatta dessa årsklasser.
Att uppställa särskilda regler för övergången i vad avser uppbådsindelningens
slopande har icke synts erforderligt. Det skulle för övrigt ur flera
synpunkter kunna vålla avsevärda olägenheter, därest man ännu under flera
år framåt nödgades räkna med två uppbåd.
För tydlighetens skull lärer i lagrummet böra angivas den tid, under
vilken vissa av de före lagens ikraftträdande inskrivna årsklasserna alltjämt
tillhöra beväringen.
§ 53.
Rörande huvudregeln i denna § får jag hänvisa till vad under § 51 anförts.
Undantaget sammanhänger med att enligt den föreslagna härordningen repetitionsövningar
vid infanteriet föreslås skola kunna anordnas allenast vartannat
år. Beträffande de före år 1937 inskrivna, infanteriet tilldelade värnpliktiga
bör då fullgörandet av den sista repetitionsövningen i förekommande
fall kunna uppskjutas och förläggas till det år, då huvuddelen av de värnpliktiga,
som inskrivits enligt den nya värnpliktslagen, skola fullgöra dylik
övning.
§ 54.
Någon närmare motivering till denna § torde icke vara erforderlig.
§ 55.
Denna §, vilken motsvarar § 53 i nu gällande lag, avser att medgiva erforderliga
jämkningar i inskrivningskontingenterna under den närmaste tiden
efter den nya lagens ikraftträdande.
§ 56.
I propositionen angående för svars väsen dets ordnande har uttalats, att
obligatoriska övningar vid landstormen böra anordnas tidigast med början
år 1938. I anslutning härtill har i förevarande § stadgats, att § 36 mom. 1
skall lända till efterrättelse från och med den dag, Konungen bestämmer.
Enligt sistnämnda stadgande skall landstormsövning fullgöras före utgången
av andra året efter inträdet i landstormen. Härav torde följa, att värnpliktig,
Kungl. Majas proposition nr 226. 61
som vid tidpunkten för stadgandets ikraftträdande tillhört landstormen mera
än två år, icke är skyldig att deltaga i dylik övning.
Det lärer vidare redan ur utbildningssynpunkt vara erforderligt att från
skyldighet att deltaga i landstormsövning befria jämväl värnpliktiga, som
på grund av lagen den 24 februari 1933 (nr 48) örn frikallelse, helt eller
delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under fredstid
blivit frikallade från annan tjänstgöring än repetitionsövning. I anknytning
till stadgandet i § 2 av nämnda lag har därför här intagits en bestämmelse
i sådan riktning.
Att den, som på grund av bestämmelse i värnpliktslagen frikallats från
värnpliktens fullgörande under fredstid, även är befriad från fullgörande av
landstormsövning, torde utan särskilt stadgande vara tydligt.
§ 57.
Denna paragraf torde icke tarva någon motivering.
Efter härmed avslutad föredragning av ifrågavarande lagförslag hemställer
departementschefen, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Kinnander.