Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1

Nr 214.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till inkomstoch
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 193611937 m. m.; given Stockholms slott den
6 mars 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms
slott den 6 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, utrikes-, social- och
kommunikationsdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1936/1937 och anför därvid följande:

Bihang lill riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Ni 214.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 114 till 1935 års riksdag
framlagda förslag har riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse
den 29 mars 1935, nr 121 — beslutat om inrättande av en särskild fond, benämnd
»statens allmänna fastighetsfond», för redovisning av staten tillhöriga
fastigheter.

Ä fastighetsfonden redovisas vissa kronans fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens,
utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens eller byggnadsstyrelsens
förvaltning. För envar av nämnda förvaltningsmyndigheter är
upprättad en särskild delfond. Från fonden skola utgå kostnaderna för fastigheternas
underhåll. Därjämte skall fonden bestrida kostnader för förhyrande
av lokaler åt vissa statens ämbetsverk. För lokaler i fonden tillhörande
eller för fondens medel förhyrda fastigheter, som äro upplåtna åt statliga
myndigheter, skall fonden erhålla ersättning genom anslag, som anvisas under
verkliga utgifter å de olika huvudtitlarna. Hyror och arrenden för till
enskilda upplåten, fonden tillhörande fast egendom skola direkt inflyta till
fonden. Av fondens inkomster skall avsättning ske till en förnyelsefond, avsedd
att täcka förnyelsekostnader. Det överskott, som därefter uppstår, skall
redovisas å riksstatens inkomstsida såsom fondens avkastning.

Riksdagen har i berörda skrivelse den 29 mars 1935 anmält, att riksdagen
till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936
anvisat särskilda förslagsanslag under andra till och med tionde huvudtitlarna
och under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m., ävensom att
riksdagen godkänt förslag till inkomst- och utgiftsstat för fonden för nämnda
budgetår.

Genom brev den 15 juni 1935 har Kungl. Maj:t fastställt bestämmelser angående
förvaltningen av fonden. Dessa bestämmelser äro av följande lydelse:

§ 1.

Statens allmänna fastighetsfond omfattar

a) fastigheter, vilka uppföras eller förvärvas med anlitande av å riksstaten
uppförda anslag för kapitalökning å fastighetsfonden,

b) andra staten tillhöriga fastigheter, beträffande vilka Kungl. Majit särskilt
förordnat, att de skola tillhöra fastighetsfonden.

Där ej Kungl. Majit för särskilt fall annorlunda förordnar, skola under a)
avsedda fastigheter å fonden upptagas till värden, motsvarande anskaffningskostnaderna.
Fastigheter, som avses under b), upptagas till värden,
som fastställas av Kungl. Majit.

§ 2.

De fastighetsfonden tillhörande fastigheter, vilka förvaltas av fångvårdsstyrelsen,
utrikesdepartementet och medicinalstyrelsen, skola redovisas å särskilda
för dessa myndigheter upprättade delfonder. Övriga fastighetsfonden
tillhörande fastigheter skola redovisas av byggnadsstyrelsen å en för detta
ämbetsverk upprättad delfond.

§ 3.

För fastighetsfonden skall upprättas en förnyelsefond, uppdelad på fyra
delfonder, avseende envar av fastighetsfondens delfonder.

Avsättning till förnyelsefonden skall årligen verkställas enligt av Kungl.
Majit fastställda grunder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

3

Angående användningen och placeringen av till förnyelsefonden avsatta
medel beslutar Kungl. Majit.

§ 4.

För varje budgetår fastställer Kungl. Majit:
inkomst- och utgiftsstat för fastighetsfonden samt

de belopp, med vilka de i riksstaten anvisade anslagen till ersättning till
statens allmänna fastighetsfond skola belastas.

§ 5.

1. Fastighetsfondens till respektive delfonder hörande tillgångar och skulder
skola av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen
och byggnadsstyrelsen redovisas i nämnda myndigheters huvudböcker. Det
i varje delfond ingående fastighetsbeståndet skall härvid redovisas å en till
huvudboken fogad specifikation med angivande av fastighetsvärdet för varje
objekt, fördelat på mark och byggnad.

2. Nämnda myndigheter skola, var för sin delfond, i sina räkenskaper redovisa
fastighetsfondens inkomster och utgifter i enlighet med den för fonden
fastställda inkomst- och utgiftsstaten samt vid budgetårets utgång överföra
det för respektive delfonder uppkomna överskottet till den å riksstaten
uppförda inkomsttiteln »Statens allmänna fastighetsfond».

3. Besparingar, som kunna uppkomma å de för reparations- och underhållskostnader
m. m. i den för fonden fastställda inkomst- och utgiftsstaten
upptagna anslagsposterna, skola för varje delfond vid budgetårets utgång
överföras till en för delfonden upplagd diversemedelstitel för att sedermera
för avsett ändamål stå till vederbörande förvaltningsmyndighets förfogande.

§ 6.

Vad örn vederbörande förvaltningsmyndigheters kassarörelse i annan ordning
är stadgat skall jämväl gälla beträffande de likvida medel, vilka äro att
hänföra till fastighetsfonden.

§ 7.

Fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen hava att årligen,
envar för sin delfond, till Kungl. Majit inkomma:

inom den tid och i den ordning, som särskilt stadgats, med förslag till de
anslagsäskanden och de framställningar i övrigt rörande fastighetsfonden,
som förvaltningsmyndigheterna finna böra göras hos nästföljande riksdag;

före den 15 november med förslag till inkomst- och utgiftsstat för nästföljande
budgetår;

före den 1 maj med förslag angående dispositionen av för löpande budgetår
anvisade anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond samt
före den 15 maj med förslag angående användningen av fastighetsfondens
förnyelsefond för nästföljande budgetår.

§ 8.

Vederbörande förvaltningsmyndigheter hava, envar för sin delfond,
att vidtaga nödiga förberedande åtgärder för upplåtande till andra statens
verk och myndigheter än statens affärsverk av lokaler i fastighetsfonden tillhörande
byggnader, samt att verkställa sådana upplåtelser, örn vilka Kungl.
Majit beslutar;

att besluta örn upplåtande till statens affärsverk eller till enskilda av fastighetsfonden
tillhörande egendom samt att uppbära och redovisa härför inflytande
inkomster;

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 214-

att vidtaga nödiga förberedande åtgärder för och verkställa sådana förhyrningar
av tjänstelokaler för statens verk och myndigheter, om vilka Kungl.
Majit beslutar, ävensom utbetala och redovisa för dylika lokaler utgående
hyror m. m. samt

att besluta om tillfällig användning av odisponerade lokaler.

§ 9.

Vederbörande förvaltningsmyndigheter hava, envar för sin delfond,
att, så ofta och i den omfattning sådant prövas erforderligt, föranstalta om
besiktning av de till delfonden hörande byggnaderna samt om värdering av
därvid påsynade åtgärder;

att på grund av vad vid besiktningarna eller eljest förekommit besluta örn
och, i den mån så kan ske, å generalplan, som bör vara färdigställd före den
1 juni närmast före det budgetår planen avser, upptaga erforderliga underhålls-
och därmed jämförliga åtgärder samt ändrings- och andra arbeten, för
vilka medel äro eller bliva tillgängliga, åliggande det dock myndigheten att
underställa Kungl. Majits prövning fråga om utförande av dylika arbeten, då
dessa äro av mera omfattande beskaffenhet eller då myndigheten eljest med
hänsyn till förekommande omständigheter finner sådant påkallat;

att låta uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar för samt hos Kungl.
Maj :t göra framställningar örn medel för nödiga befunna ändrings- eller andra
arbeten, då kostnaderna för dessa icke kunna bestridas av de till byggnadernas
underhåll avsedda medlen;

att organisera, leda och övervaka utförande av beslutade arbeten samt
att tillse, att fullständiga och med verkligheten överensstämmande ritningar
och, i fall så erfordras, beskrivningar förefinnas över i delfonden ingående
fastigheter.

§ 10.

De närmare föreskrifter, som kunna erfordras för tillämpningen av förestående
bestämmelser, meddelas, i vad avser den bokföringsmässiga redovisningen
av fastighetsfondens tillgångar och skulder, inkomster och utgifter
m. m., av riksräkenskapsverket efter samråd med fondens förvaltningsmyndigheter
och, i vad avser andra förvaltningsåtgärder, av byggnadsstyrelsen
efter samråd med fondens övriga förvaltningsmyndigheter.

Kungl. Majit har vidare i brevet den 15 juni 1935 förordnat,
att såsom tillgångar å fastighetsfonden skulle från och med den 1 juli 1935
redovisas de fastigheter, vilka funnes upptagna å en såsom bilaga till förenämnda
proposition nr 114 fogad »Förteckning över fastigheter, avsedda att
ingå i statens allmänna fastighetsfond»,

att dessa fastigheter skulle fördelas på fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets,
medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder på sätt framginge
av nämnda förteckning, dock att Kungl. Majit beträffande följande under
uppförande varande byggnader, nämligen: Karolinska sjukhuset, nybyggnad
för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna vid universitetet
i Uppsala, växthusbyggnad för den botaniska institutionen vid universitetet
i Uppsala samt byggnad för den kemiska institutionen vid universitetet
i Lund, ville framdeles, sedan byggnaderna färdigställts, på framställning
av byggnadsstyrelsen, efter hörande av vederbörande myndighet, upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

5

taga till förnyat övervägande frågan om dessa byggnaders ställning i förvaltnings-
och redovisningshänseende,

samt att förvaltningen av följande vid tiden för fondens inrättande under
annan myndighets än byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastigheter,
nämligen: Blindinstitutet och förskolan för blinda å Tomteboda, nya elementarskolans
fastighet i kv. Beridarebanan i Stockholm, patent- och registreringsverkets
fastighet i kv. Uppfinnaren i Stockholm, veterinärhögskolans
fastighet å Norra Djurgården i Stockholm, småskoleseminariet i Linköping,
hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor och hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda män skulle från och med den 1 juli 1935 omhänderhavas av
byggnadsstyrelsen; varvid byggnadsstyrelsen skulle äga att med förutvarande
förvaltande myndighet träffa överenskommelse rörande fördelningen mellan
styrelsen och myndigheten av förekommande underhållsarbeten m. m. med
avseende å ifrågavarande fastigheter.

Inkomst- och utgiftsstat för fastighetsfonden för budgetåret 1935/1936 har
av Kungl. Maj:t fastställts i brevet den 15 juni 1935. Till innehållet i denna
stat återkommer jag i det följande.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut har byggnadsstyrelsen den 12 november 1935
avgivit utredning angående fastställande av fastighets- och hyresvärden för
till fastighetsfonden hörande fastigheter. Sammanlagda värdet å till fonden
hörande mark och byggnader har av styrelsen beräknats till 260,981,400 kronor,
fördelat med 81,727,100 kronor å mark och 179,254,300 kronor å byggnader.
Hur dessa belopp fördela sig på de olika delfonderna framgår av följande
sammanställning.

Markvärde

Byggnads-

värde

Totalvärde

kronor

kronor

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond........................

5,872,500

9,239,900

15,112,400

Utrikesdepartementets > ........................

2,343,000

5,887,000

8,230,000

Medicinalstyrelsens > ........................

11,243,000

76,798,000

88,041,000

Byggnadsstyrelsens > ........................

62,268,000

87,329,400

149,598,000

Summa

81,727,100

179,254,300

260,981,400

I anledning av denna utredning har statskontoret den 6 februari 1936 avgivit
infordrat utlåtande.

Jämlikt § 7 i bestämmelserna angående förvaltningen av fastighetsfonden
hava förslag till inkomst- och utgiftsstater för fastighetsfondens delfonder för
budgetåret 1936/1937 avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter.

Närmare uppgifter om de i statförslagen beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen
lämnas i efterföljande sammanställning, däri för jämförelse även
medtagils motsvarande belopp i den för innevarande budgetår fastställda inkomst-
och utgiftsstaten för fastighetsfonden.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 214-

Budgetåret

Budgetåret

1935/1936

1936/1937

kronor

kronor

Inkomster:

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond.................

....... 590,100

609,000

Utrikesdepartementets » .................

....... 473,000

440,200

Medicinalstyrelsens » .................

....... 4,020,400

4,070,460

Byggnadsstyrelsens » .................

....... 7.123,900

7,500,300

Säger 12,207,400

12,619,960

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond.................

....... 155,000

152,200

Utrikesdepartementets » .................

....... 50,000

42,800

Medicinalstyrelsens » .................

....... 875,000

828,000

Bvggnadsstyrelsens » .................

....... 388,300

377,100

Säger

1,468,300

1,400,100

Summa

13,675,700

14,020,060

Utgifter:

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden

tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 285,000

Utrikesdepartementets » 146,400

Medicinalstyrelsens » 900,000

Byggnadsstyrelsens » 1,243,500

292,000

146,400

1,112,000

1,708,000

Säger 2,574,900 3,258,400

Avsättning till förnyelsefond.
Fångvårdsstyrelsens delfond
Utrikesdepartementets »
Medicinalstyrelsens »

Byggnadsstyrelsens »

100,100 105,000

94,500 88,300

1,141,500 1,151,970

1,297,200 1,325,600

Säger

2,633,300

2,670,870

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................

100

8,000

Utrikesdepartementets » ........................

45,600

46,200

Medicinalstyrelsens » ........................

100

14,000

Byggnadsstyrelsens » ........................

443,900

500,400

Säger

489,700

568,600

Summa

5,697,900

6,497,870

överskott:

Fångvårdsstyrelsens delfond..........................

359,900

356,200

Utrikesdepartementets » ..........................

236,500

202,100

Medicinalstyrelsens » ..........................

2,853,800

2,620,490

Byggnadsstyrelsens » ..........................

4,527,600

4,343,400

Summa

7,977,800

7,522,190

Den minskning av fastighetsfondens överskott, som de sålunda avgivna
statförslagen innebära, är huvudsakligen att återföra på de höjningar av

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

7

anslagsposterna för reparations- och underhållskostnader, som äskas i förslagen
till utgiftsstater för medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder.

I sin inkomstberäkning för budgetåret 1936/1937 har riksräkenskapsverket
— som icke ingått i prövning av beräkningen av de i statförslagen upptagna
beloppen för reparations- och underhållskostnader — efter vissa smärre
justeringar av berörda statförslag, för vilka justeringar jag torde få lämna
redogörelse i det följande vid behandlingen av de särskilda anslagsposterna
å staten, beräknat inkomsten av statens allmänna fastighetsfond för nästkommande
budgetår till 7,486,290 kronor eller i avrundat belopp 7.5 miljoner
kronor.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av inkomsttiteln statens allmänna
fastighetsfond (Inkomsterna sid. 62) anförde jag, att granskningen av de
av myndigheterna avgivna statförslagen, särskilt i vad dessa avsåge anslagsposter
för reparations- och underhållskostnader, ännu icke vore slutförd.
Efter verkställd ytterligare utredning i ärendet syntes närmare beräkning
av fastighetsfondens inkomster och utgifter för nästa budgetår samt av det
nettoöverskott, som borde uppföras å riksstatens inkomstsida, få framläggas
för riksdagen i särskild proposition. Därvid borde jämväl till närmare prövning
upptagas den i sammanhang med anmälan under utgifter för kapitalökning
av frågan om amortering av den extraordinära upplåningen för allmänna
arbeten berörda frågan om uppförande å fastighetsfondens stat av
en post för avskrivning av kostnader för inventarier m. m., vilka bestritts
från lånemedelsanslag till byggnader, vilka överföras från förlagsfonden till
redovisning å fastighetsfonden.

Vid beräknande i statsverkspropositionen av överskottet av fastighetsfonden
för nästa budgetår har hänsyn tagits till behovet av en dylik avskrivningspost.
Det av riksräkenskapsverket beräknade överskottet å fastighetsfonden,
7.5 miljoner kronor, har av denna anledning minskats med 0.2
miljon kronor och sålunda upptagits med 7.3 miljoner kronor.

På grundval av förvaltningsmyndigheternas förslag och riksräkenskapsverkets
ifrågavarande yttrande hava förslagsanslagen till ersättning till statens
allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936/1937 i statsverkspropositionen
äskats med följande belopp:

...... kronor

870,200

Tredje

Fjärde

Femte

Sjätte

Sjunde

Åttonde

Nionde

Tionde

Huvudtiteln

»

593,100

»

280,800

»

5,531,500

»

213,700

»

285,800

»

3,656,400

»

733,300

»

373,500

»

79,300

Summa kronor 12,617,600.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

Över förvaltningsmyndigheternas statförslag har statskontoret avgivit infordrat
utlåtande den 6 februari 1936.

Vad statuppställningen beträffar, så torde i förhållande till den för innevarande
år gällande staten den ändringen böra vidtagas, att å inkomstsidan
tillägges en rubrik för diverse inkomster och å utgiftssidan infogas en rubrik,
benämnd Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier
m. m.

Utgifterna.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande

fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond. För de till denna delfond hörande fastigheterna
är i gällande stat upptaget ett belopp av 285,000 kronor för reparationsoch
underhållskostnader m. m. I det med skrivelse den 14 november 1935
av fångvårdsstyrelsen avgivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat för styrelsens
delfond för nästa budgetår har styrelsen med hänsyn till förutsedd
ökning av kostnaderna för reparationer m. m. för delfonden tillhörande fastigheter
beräknat ifrågavarande anslagspost till 292,000 kronor.

Från fångvårdsstyrelsen hava vidare till Kungl. Majit inkommit särskilda
framställningar angående anslag för vidtagande av vissa reparations- och
underhållsarbeten å fångvårdsanstalterna å Långholmen, i Malmö, å Härlanda
och i Härnösand.

Beträffande centralfängelset å Långholmen får jag anföra
följande.

I skrivelse den 13 november 1933 till Kungl. Majit har fångvårdsstyrelsen
hemställt, att för vissa arbeten vid centralfängelset å Långholmen hos riksdagen
måtte äskas ett anslag å 275,000 kronor. De arbeten, som avses, äro
först omläggning av värmeledningen i kronohäktet, vilken numera vore omodern
och bristfällig samt ur driftsynpunkt oekonomisk. Lämpligast vore
enligt fångvårdsstyrelsens mening, att kronohäktets ångsystem utbyttes mot
varmvattenuppvärmning från centralavdelningens pannanläggning, som för
sadant ändamål måste förses med ytterligare en panna. Kostnaderna för
dessa arbeten beräknas av fångvårdsstyrelsen till 66,050 kronor.

Vidare föreslår fångvårdsstyrelsen, att de nuvarande torvmullsklosetterna i
fängelset utbytas mot vattenklosetter samt att nya badrum, tvätt- och skolrum
anordnas. Genomförandet av en allmän övergång till vattenklosetter
vid Långholmsfängelset hade, framhåller styrelsen, tidigare ej låtit sig göra,
åtminstone icke utan mycket betydande kostnader. Men sedan Stockholms
stad numera anlagt en stor avloppsledning i Söder Mälarstrand, hade frågan
kommit i annat läge, varför styrelsen ansett sig böra föreslå en dylik åtgärd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

9

De sålunda ifrågasatta förbättringarna i den sanitära inredningen skulle nödvändiggöra
omläggning av de utvändiga avloppsledningarna. Det nuvarande
avloppssystemet vore ett s. k. kombinerat system, vars ledningar med hänsyn
till det ringa antalet befintliga vattenklosetter kunnat utdragas i Pålsundet.
Sedan sinnessjukhusets nybyggnad tillkommit, renades emellertid avloppet
därifrån i en s. k. Hoffmansbrunn och infördes därefter i det befintliga systemet.
Det av Stockholms stads hälsovårdsnämnd lämnade medgivandet
beträffande sinnessjukhuset gällde dock endast intill dess avloppsfrågan för
fängelset i dess helhet bleve löst. Kostnaderna för de nämnda sanitära anordningarna
hava av styrelsen beräknats till 141,605 kronor.

Dessutom har fångvårdsstyrelsen — med förmälan att väggohyra förekomme
i bostadscellerna — hemställt, att nya golv måtte inläggas i dessa celler,
varigenom en betydlig förbättring i nu ifrågavarande avseende kunde åstadkommas.
Kostnaderna härför hava beräknats till 47,130 kronor.

Fångvårdsstyrelsen har i sin nämnda skrivelse vidare föreslagit anordnande
av en hiss i kronohäktet för en beräknad kostnad av 10,450 kronor samt
utförande av diverse målningsarbeten m. m. för en beräknad kostnad av
22,765 kronor.

Kostnadsberäkningarna för samtliga föreslagna arbeten sluta å en summa
av 288,000 kronor, vilken summa avjämnats till 275,000 kronor, då styrelsen
förutsatt att en del arbeten skulle kunna i viss omfattning verkställas med
anlitande av fångarbetskraft.

Fångvårdsstyrelsens biträde i hälsovårdsärenden,
medicinalrådet Einar Edén har i yttranden till styrelsen den 30 september och
den 25 oktober 1933 tillstyrkt de föreslagna åtgärderna.

Förste stadsläkaren i Stockholm E. Rietz, som besiktigat
fängelset, har i avgivet yttrande den 12 april 1934 framhållit, att de nuvarande
klosetterna i fängelset såväl med hänsyn till sitt otillräckliga antal
som genom spridande av lukt vore stridande mot hälsovårdsstadgans bestämmelser.
Det nuvarande tillståndet måste betraktas som en svår sanitär olägenhet,
emot vilken åtgärder ej med hälsovårdsmyndighets medgivande kunde
underlåtas. De i ärendet uppgjorda förslagen syntes ägnade att avlägsna nuvarande
allvarliga olägenheter.

Sedan ytterligare utredning förebragts, har byggnadsstyrelsen den 18 juli
1935 anbefallts att avgiva utlåtande i ärendet med beaktande av att centralfängelset
å Långholmen torde komma att nedläggas inom en ej alltför avlägsen
framtid.

Till åtlydnad härav har byggnadsstyrelsen i utlåtande den 24
oktober 1935 anfört:

Då enligt vad styrelsen hade sig bekant några förberedande åtgärder för
fängelsets förflyttning icke torde vara vidtagna, ansåge sig styrelsen kunna
förutsätta, att en dylik förflyttning icke komme att äga rum under de närmaste
tio åren. Styrelsen hade alltså vid de nu föreliggande byggnadsfrågornas
bedömande utgått ifrån att fängelset komme att kvarbliva på Långholmen
under minst tio år oell all arbetena alltså borde inskränkas till vad
som under en sådan tidsperiod kunde anses vara oundgängligen erforderligt.

10

Kungl. Majis proposition nr 214.

Vare sig W.-C. anordnades eller ej inom fängelset, torde ej kunna förväntas,
att staden längre tilläte, att avloppen från fängelset utmynnade i Pålsundet,
utan torde från stadens sida påfordras anslutning till stadens avloppsledningar.
De nuvarande utvändiga avloppsledningarna inom fängelset
vore i så dåligt skick, att en omläggning under alla omständigheter erfordrades
inom den närmaste tioårsperioden. Om fängelset skulle nedläggas
efter tio år, vore den föreslagna avloppsanläggningen användbar för annan
bebyggelse inom området.

Den nuvarande värmeledningsanläggningen i kronohäktet vore i mycket
dåligt skick sedan många år, varjämte den vore oekonomisk i drift och tarvade
jämförelsevis dyrbart underhåll. Anläggningen torde icke kunna bibehållas
i ytterligare tio år. För en tioårsperiod vore emellertid en ny panna i
panncentralen icke erforderlig, utan torde en motströmsapparat vara tillfyllest,
varigenom skulle kunna besparas 26,500 kronor i anläggningskostnad.
Kostnaden skulle alltså kunna nedbringas till 39,550 kronor. Den nedlagda
kostnaden, fördelad på tio år, skulle till en stor del motsvaras av lägre årskostnader
för bränsle och reparationer, vilken besparing beträffande bränslekostnaderna
kunde beräknas till 2,500 kronor per år eller för tio år 25,000
kronor.

Sanitär installation i kronohäktet omfattade anordnande av diskrum med
varmt och kallt vatten, utbytande av torrklosetter mot vattenklosetter samt
anordnande av badrum. Rörledningsarbetena hade beräknats till 20,000 kronor
och byggnadsarbetena till 6,331 kronor. Då diskrum redan iordningställts
för 1,250 kronor, minskades de beräknade kostnaderna till 25,081 kronor.

Sanitär installation i centralbyggnaden hade avsetts omfatta anordnande
av diskrum med varmt och kallt vatten, W.-C. samt bad och tvättställ och
kostnaderna hade beräknats till 66,000 kronor. Emellertid hade sedermera
vissa arbeten, bland annat anordnande av diskrum, redan utförts, varför
en ny kostnadsberäkning verkställts. Sammanlagda kostnaderna för dessa
installationsarbeten skulle efter denna kostnadsberäkning uppgå till 32,250
kronor. Styrelsen ansåge sig böra framhålla, att styrelsen funne fångvårdsstyrelsens
förslag örn anordnande av W.-C. och badrum motiverade.

Enligt vad byggnadsstyrelsen inhämtat hade nya golv av vitbok redan inlagts
i ett antal celler med anlitande av särskilda för fängelseförvaltningen
tillgängliga medel, ett förfarande som syntes byggnadsstyrelsen lämpligen
böra fortfara. Hiss syntes icke böra anordnas under förutsättning att fängelset
efter tio år bomme att förflyttas.

De i fångvårdsstyrelsens framställning upptagna kostnaderna för diverse
målning m. m. syntes byggnadsstyrelsen kunna bestridas av tillgängliga årsanslag.

Under den angivna förutsättningen att centralfängelset å Långholmen komme
att förflyttas efter en period av minst tio år, har byggnadsstyrelsen ansett
sig kunna tillstyrka, att förbättringsarbeten nu bomme till utförande till

följande belopp:

utvändiga avloppsledningar ............................ kronor 49,275

värmeledning i kronohäktet............................ » 39,550

sanitära installationer i kronohäktet.................... * 25,081

d:o d:o i centralavdelningen.............. » 32,250

Summa kronor 146,156

eller i avrundat tal 146,000 kronor.

Kungl. Majis proposition nr 214.

11

Statskontoret, dit ärendet sedermera remitterats, har i utlåtande
den 6 februari 1936, under hänvisning till det utlåtande ämbetsverket samma
dag avgivit angående förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna
fastighetsfond, uttalat att betänkligheter syntes ämbetsverket möta att, innan
frågan örn fängelsets framtida disposition vunnit sin lösning, i fastigheterna
nedlägga så betydande belopp, som här vore i fråga. I varje fall torde andra
arbeten än de av byggnadsstyrelsen tillstyrkta icke under nuvarande förhållanden
böra komma under övervägande.

Vad angår centralfängelserna å Härlanda och i Härnösand
får jag anföra följande.

I skrivelse den 13 september 1935 med anslagsäskanden för budgetåret
1936/1937 har fångvårdsstyrelsen hemställt, att för förbättringsarbeten
å tjänstebostäder m. m. vid centralfängelserna i Malmö, å Härlanda
och i Härnösand måtte för budgetåret 1936/1937 beräknas ett belopp av

300,000 kronor.

Sedermera har fångvårdsstyrelsen nied skrivelse den 18 november 1935
överlämnat utredning i ärendet jämte tillhörande ritningar och kostnadsberäkningar.

Efter att ha lämnat redogörelse för de av styrelsen föreslagna arbetena
vid centralfängelset i Malmö, vilka beräknats draga en kostnad
av 122,000 kronor, har styrelsen vidkommande byggnadsarbetena vid
centralfängelset å Härlanda anfört i huvudsak följande:

Av bostadshusen vid detta fängelse vore endast ett, befälsbostaden, försett
med värmeledning från en särskild i huset inrymd panna. Föreliggande förslag
avsåge, att även de övriga bostadshusen skulle förses med värmeledning.
I samtliga bostadshus skulle anordnas varmvattenledningar. För de
bostadshus, som nu saknade badrum, föresloges inrättande av sådana. Vattenklosetter
skulle anordnas i de lägenheter, som nu saknade sådana. Detta
skulle påkalla omläggning av befintliga avloppsledningar. Härigenom skulle
också vinnas dränering av för närvarande vattensjuka källare. Antalet lägenheter
utgjorde 29, därav 3 i befälsbostaden.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena vid Härlandafängelset har sty -

relsen beräknat sålunda:

nya pannor m. m. i stora panncentralen............ kronor 28,000

värmeledning i de bostadshus, som skulle anslutas

till denna central.............................. » 17,500

värmeledning med panna för ett bostadshus........ » 4,000

varmvattenledningar för samtliga bostadshusen...... » 8,500

vattenklosetter och badrum samt avloppsledningar för

vissa bostadshus .............................. » 14,000 72,000

byggnadsarbeten m. m.................................. kronor 14,000

Summa kronor 86,000.

Vad därefter angår de föreslagna byggnadsarbetena vid centralfängelset
i Härnösand, uttalar fångvårdsstyrelsen därom huvudsakligen
följande:

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Fängelsets administrationsflygel uppvärmdes nu medelst kakelugnar medan
cellavdelningen hade centralvärmeledning. Administrationsflygelns uppvärmning
vore emellertid mycket otillfredsställande, vartill komme att användandet
av två uppvärmningssystem måste anses opraktiskt och även oekonomiskt.
Nu föresloges, att uppvärmningen av administrationsflygeln skulle
ske medelst värmeledning från fängelsets stora panncentral. I hörncellerna,
som vore mycket kalla, skulle uppställas radiatorer i förbindelse med värmecentralen.
Befälshuset vore synnerligen kallt. Värmeledning skulle anordnas
i detta hus med anslutning till fängelsets panncentral. Då de befintliga pannorna
inom centralen redan nu vore mycket hårt belastade och nödig reserv
icke funnes, måste en ny panna uppställas invid de nuvarande. Inom administrationsflygeln,
där tingslokaler och expeditioner samt sjukavdelning vöre
belägna, skulle anordnas vattenklosetter. Uti befälsbostaden borde badrum
med varmvatten anordnas. I bevakningens bostadshus skulle anordnas vattenklosetter,
varjämte i det större av dessa hus skulle indragas kokgas. Antalet
lägenheter uppginge till 18, därav 4 i befälsbostaden. För att förhindra
inträngandet av grundvatten i den s. k. nya cellbyggnadens källare hade
föreslagits vissa anordningar. Vid detta fängelse vore samtliga celler med
undantag av ett tiotal försedda med små fönster. Avsikten vöre nu att 113
cellfönster skulle upphuggas för erhållande av tillräckligt dagsljus.

Kostnaderna för arbetena vid Härnösandsfängelset har styrelsen beräknat
till följande belopp:

Fängelsebyggnaderna:

ny panna m. m. i panncentralen.................. kronor 12,800

värmeledning och sanitär inredning i administrationsflygeln
.................................. » 7,700

utökning av värmeledningen i cellflyglarnas hörnceller
........................................ » 5,000

dräneringsledningar ............................ » 1,000

Befälsbostaden:

värmeledning och varmvattenberedare samt sanitär inredning
...................................... » 15,800

övriga bostadshus:

vattenklosetter och kokgasinstallation m. m......... » 9,600 51 900

byggnadsarbeten m. m. frånsett fönsterupphuggning........ kronor 19,100

upphuggning av cellfönster, inklusive invändig ommålning

av cellerna samt omfärgning av fasaderna å cellflyglarna » 21,000

Summa kronor 92,000.

Under åberopande av vad styrelsen i sin skrivelse anfört har styrelsen hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för införande av värmeledning
samt förbättring av de sanitära förhållandena inom vissa till centralfängelserna
i Malmö, å Härlanda och i Härnösand hörande byggnader ävensom
för upphuggning av cellfönster vid centralfängelset i Härnösand för
budgetåret 1936/1937 bevilja ett anslag å 300,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

13

Byggnadsstyrelsen har i avgivet yttrande den 30 december 1935
förklarat sig icke liava något att erinra mot vare sig de föreslagna arbetena
eller de för desammas genomförande beräknade kostnaderna.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 6 februari 1936 åberopat
vad ämbetsverket anfört i sitt utlåtande angående förslag till inkomstoch
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond.

För den av fångvårdsstyrelsen begärda höjningen av det ordinarie under -hållsanslaget från 285,000 till 292,000 kronor eller med 7,000 kronor synas
mig tillräckliga skäl ej vara förebragta. Jag finner mig därför böra tillstyrka,
att ifrågavarande anslag beräknas till oförändrat belopp.

Vid behandling av frågan örn anslag till fångvården för budgetåret 1936/
1937 har chefen för justitiedepartementet lämnat en redogörelse för fångvårdens
anstaltsbehov under den närmaste framtiden. Av vad därvid anförts
framgår, att frågan om Långliohnsfängelsets utbytande mot ett nytt centralfängelse
anses böra anstå i avbidan på tillgodoseendet av andra och mera
angelägna byggnadsbehov. Därest man räknar med att nämnda fängelse
kommer att bibehållas under den i byggnadsstyrelsens utlåtande angivna
tiden av tio år, synes det icke vara försvarligt underlåta att vidtaga de av
byggnadsstyrelsen tillstyrkta arbetena å fängelset, vilka åsyfta att avlägsna
svårartade och ofta påtalade hygieniska olägenheter. Vad särskilt angår avloppsledningarna
till Pålsundet föreligger tydligen en omedelbar fara att
hälsovårdsmyndigheterna ej vidare tillåta desammas användande. Vidkommande
värmeledningen i kronohäktet må framhållas, att de föreslagna omändringarna
— nödvändiga för att åstadkomma en tillfredsställande uppvärmning
— beräknas medföra en årlig besparing i bränslekostnader m. m.,
vilken under tio år täcker en stor del av kostnaden för ändringarnas utförande.
Mot byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar för de av styrelsen
förordade arbetena å Långholmen, vilka beräkningar sluta å ett belopp av i
avrundat tal 146,000 kronor, torde ej vara något att erinra.

De föreslagna åtgärderna för uppvärmning och sanitära installationer vid
Härnösandsfängelset torde icke utan mycket allvarliga olägenheter kunna anstå.
Jag får därför förorda att medel nu anvisas för ifrågavarande arbeten,
vilka beräknats draga en kostnad av 71,000 kronor. Ehuru upphuggning av
cellfönster är av behovet påkallad särskilt vid ett så nordligt beläget fängelse
som det i Härnösand, anser jag likväl att för närvarande medel ej kunna
beräknas för detta ändamål, utan torde kostnaden härför i den mån det vanliga
underhållsanslaget därtill kan förslå få utgå ur detta.

Vad därefter angår de föreslagna arbetena vid centralfängelserna i Malmö
och å Härlanda synes — då det torde vara uteslutet att nu på en gång utföra
samtliga de begärda åtgärderna —• företräde böra givas arbetena vid
Härlandafängelset. Vid den avvägning som verkställts mellan dessa arbeten
och övriga arbeten, som skola bestridas av medel å fastighetsfondens stat, har
emellertid för byggnadsarbeten vid Härlandafängelset ansetts nu ej kunna
avsättas högre belopp än 33,000 kronor. Dessa medel torde, enligt ainis -

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

ning som under hand lämnats från fångvårdsstyrelsen, böra användas till
insättande av nya pannor i stora panncentralen samt till vissa därmed sammanhängande
byggnadsarbeten. Övriga arbeten vid Ilärlandafängelset få således
— liksom arbetena vid Malmöfängelset —- anstå till ett kommande år.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt torde anslagsposten för reparationer
och underhåll beträffande fångvårdsstyrelsens delfond böra å staten
upptagas med (285,000 + 146,000 + 71,000 + 33,000 =) 535,000 kronor.

Utrikesdepartementets delfond. I det inom utrikesdepartementet upprättade
förslaget till inkomst- och utgiftsstat för departementets delfond av
fastighetsfonden har för reparations- och underhållskostnader m. m. för
nästa budgetår beräknats samma belopp som för innevarande budgetår eller
146,400 kronor. Häri ingår — förutom underhållskostnader för fastigheterna
samt utgifter för ränta och amortering å köpeskillingen för beskickningsfastigheten
i Ankara — ett belopp å 5,000 kronor avseende vissa kostnader
för konsulatfastigheten i Leningrad. I enlighet med vad riksräkenskapsverket
förordat i sin inkomstberäkning har emellertid sistnämnda belopp
i årets statsverksproposition överförts från fastighetsfonden till det under
tredje huvudtiteln äskade anslaget till skrivmaterialier m. m. vid beskickningar
och konsulat (tredje huvudtiteln sid. 27). Då jag i övrigt icke har
något att erinra mot beräkningen av anslagsposten, bör densamma alltså i
statförslaget upptagas med 141,400 kronor.

Medicinalstyrelsens delfond. I skrivelse den 12 september 1934 angående
anslag till statens sinnessjukhus för budgetåret 1935/1936 upptog medicinalstyrelsen
kostnaderna för underhåll av byggnader och gårdar för nämnda
budgetår till 900,000 kronor, med vilket belopp anslagsposten för reparationsoch
underhållskostnader m. m. för medicinalstyrelsens delfond ävenledes
upptogs i den slutligen fastställda staten för innevarande budgetår.

I sin skrivelse med statförslag för budgetåret 1936/1937 har medicinalstyrelsen
anfört, att för ifrågavarande ändamål krävdes ett något högre belopp än
vad som utgått under de senaste åren, då underhållskostnaderna av sparsamhetsskäl
nedpressats under vad som varit förenat med kraven på ett gott
underhåll av byggnaderna. Av de underhållsarbeten, som upptagits i de av
sjukhusdirektionerna upprättade reparationsförslagen, hade därvid en avsevärd
del fått anstå i avbidan på förbättrade ekonomiska förhållanden.
Att på dylikt sätt år efter år uppskjuta behövliga, om ock mindre trängande
underhållsarbeten kunde emellertid icke fortgå under en längre följd av år
utan men för byggnadernas bestånd. Styrelsen ansåge därför, afl ifrågavarande
utgiftspost borde för budgetåret 1936/1937 höjas från 900,000 kronor
till 1,100,000 kronor, vilket senare belopp bättre än det förra motsvarade
behovet.

I sitt statförslag har medicinalstyrelsen å utgiftssidan vidare uppfört en
särskild post å 12,000 kronor, avseende kostnader för komplettering av be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

15

fintliga arkivritningar över i fonden ingående byggnader. Denna framställning
har föranletts av den i bestämmelserna angående förvaltningen av fastighetsfonden
stadgade skyldigheten för vederbörande förvaltningsmyndigheter
att, envar för sin delfond, tillse, att fullständiga och med verkligheten
överensstämmande ritningar och, i fall så erfordras, beskrivningar förefinnas
över i delfonden ingående fastigheter.

Vad medicinalstyrelsen anfört till stöd för framställningen om ökade medel
för reparations- och underhållskostnader finner jag värt beaktande.
Den ifrågasatta höjningen av anslagsmedlen torde dock böra begränsas till

100.000 kronor. Mot anvisande å fastighetsfondens stat av särskilda medel,

12.000 kronor, för komplettering av befintliga arkivritningar över i delfonden
ingående byggnader synes intet vara att erinra. Beloppet torde böra utgå
från förevarande anslagspost för reparations- och underhållskostnader m. m.
Denna post torde alltså böra i statförslaget utföras med 1,012,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Före inrättandet av statens allmänna fastighetsfond
bestreds huvudparten av de kostnader, som avse reparationer och
underhåll av fastigheter tillhörande byggnadsstyrelsens delfond, från anslag
under sjätte huvudtiteln, nämligen dels ett ordinarie reservationsanslag till
byggnader och reparationer, dels ock ett extra anslag till förstärkning av
samma reservationsanslag. För budgetåret 1934/1935 voro dessa anslag upptagna
med respektive 575,000 kronor och 375,000 kronor eller med sammanlagt
950,000 kronor.

Rörande beräkningen av anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
m. m. för till byggnadsstyrelsens delfond hörande fastigheter för
innevarande budgetår må, under hänvisning beträffande detaljerna till propositionen
nr 115 år 1935 sid. 6—10, erinras örn följande. För de ändamål,
vilka tidigare bekostats från nyssnämnda anslag, beräknades i nämnda proposition
ett belopp av 1,200,000 kronor. Från detta belopp avdrogs en summa
av 70,000 kronor, vilken avsåg underhåll av vissa historiska byggnader m. m.,
icke ingående i fastighetsfonden. Å andra sidan tillädes ett belopp av 53,500
kronor avseende underhållskostnader för fastigheter, vilka skulle med fastighetsfondens
inrättande överföras till byggnadsstyrelsens förvaltning. Förutom
dessa kostnader beräknades under anslagsposten dels 30,000 kronor
för gäldande av staten åliggande på ifrågavarande fastigheter belöpande kommunala
och andra utskylder, dels ock enahanda belopp av 30,000 kronor
för ändamål, vilka förut bekostats från ett under sjätte huvudtiteln upptaget
anslag till lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.
I enlighet härmed beräknades under anslagsposten ett belopp av 1,243,500
kronor, vilket belopp, som av riksdagen lämnades utan erinran, finnes upptaget
å fastighetsfondens stat för innevarande budgetår.

I sin skrivelse den 13 november 1935 med statförslag för nästa budgetår
har byggnadsstyrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och underhållskostnader
m. m. för byggnadsstyrelsens delfond till 1,708,000 kronor, varjämte
styrelsen beräknat ett belopp av omkring 140,000 kronor för vissa

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

ändringar i den av finansdepartementet disponerade fastigheten Storkvrkobrinken
nr 4, att bestridas av förnyelsefondsmedel.

Beträffande till en början beräkningen av de normala underhållskostnaderna
har byggnadsstyrelsen anfört följande:

För beräkning av medelsbehovet torde det vara enklast att utgå från byggnadsstyrelsens
beräkning i skrivelsen den 29 augusti 1934 angående anslag
till byggnader och reparationer för budgetåret 1935/1936 samt härtill göra
ett tillägg med hänsyn till sedermera intill den 1 juli 1936 delfonden tillkomna
eller tillkommande fastigheter m. m. Med utgångspunkt från det
tidigare ordinarie anslaget å 575,000 kronor beräknade styrelsen ett erforderligt
förstärkningsanslag å 775,000 kronor, vilken beräkning var baserad
på en ökning av byggnadskostnaderna av 135 % i jämförelse med 1914 års
priser. Enligt för innevarande arbetsår gällande avtal med hantverksmästare
och entreprenörer inom byggnadsfacket i Stockholm har prisstegringen
sjunkit till 132 % i stället för 135 °/o. Då byggnadskostnaderna, efter vad
nu kan bedömas, torde kunna väntas bliva i stort sett oförändrade under
budgetåret 1936/1937, borde förstärkningsanslaget alltså beräknas till 758,000
kronor. Tillsammans med det ordinarie anslaget blir totalbeloppet alltså

1.333.000 kronor. Härifrån bör emellertid avdragas ett belopp av 70,000
kronor, avseende underhållet av vissa improduktiva fastigheter, som icke
ingå i fonden, såsom styrelsen framhållit i sitt utlåtande den 31 oktober 1934
angående fondens inrättande. Återstående underhållskostnad blir alltså

1.263.000 kronor. Byggnadsvärdet å de fastigheter, vartill ovannämnda underhållskostnad
skulle användas, utgör tillsammans 81,049,400 kronor. Underhållskostnaden
är alltså 1.558 % av byggnadsvärdet. Örn denna procentsats
lägges till grund för beräkning av underhållskostnaderna för de intill
den 1 juli 1936 nytillkommande fastigheterna, vilkas byggnadsvärden äro tillsammans
7,328,000 kronor, skulle dessas underhållskostnad bliva i runt tal

114.000 kronor, vilken skulle läggas till nyssnämnda summa 1,263,000 kronor.
Totalbeloppet blir alltså 1,377,000 kronor.

Till underhållskostnaderna bör jämväl läggas ett belopp för bestridande
av staten åliggande kommunala och andra utskylder. I skrivelse den 28 augusti
1935 angående anslag för budgetåret 1936/1937 till underhåll av vissa
historiska byggnader m. m. har styrelsen erinrat, att styrelsen i ovanberörda
utlåtande den 31 oktober 1934 anfört, att för detta ändamål ett belopp av

30,000 kronor syntes erforderligt. Underhållskostnaderna hade också ökats
med detta belopp, och dessa avgifter hade sålunda avlyfts från det under
sjunde huvudtiteln upptagna anslaget för detta ändamål. Emellertid har
styrelsen i skrivelsen den 28 augusti 1935 framhållit, att av nämnda belopp
omkring hälften rätteligen hade bort överföras till anslaget för underhåll av
vissa historiska byggnader lii. m., i det att skatterna för operabyggnaden och
dramatiska teaterns byggnad, vilka tillhörde denna grupp av fastigheter,
ävensom skatter för några historiska byggnader i landsorten inginge i nämnda
belopp med tillhopa omkring 15,000 kronor. För de till fastighetsfonden
hörande fastigheterna uppgingo utskylderna för budgetåret 1934/1935 till i
runt tal 20,000 kronor, vilket belopp jämväl bör inräknas bland utgifterna
för fonden.

För ändamål, som tidigare bekostats från anslaget till lyshållning m. fl.
utgifter för kronans publika hus i Stockholm, bör liksom för innevarande
budgetår ett belopp av 30,000 kronor tilläggas underhållskostnaderna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

17

Den sammanlagda reparations- och underhållskostnaden för byggnadsstyrelsens
delfond av mera normal karaktär skulle följaktligen enligt styrelsens
förslag uppgå till (1,377,000 + 20,000 + 30,000=) 1,427,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har emellertid i sin förevarande skrivelse framlagt förslag
om utförande av vissa ytterligare underhålls- och reparationsarbeten.
Styrelsen har därvid inledningsvis framhållit, att den väsentliga nedskärning
av anslagsmedlen, som under de senaste fyra budgetåren ägt rum, föranlett,
att nödvändiga underhållsarbeten måst eftersättas. En del av dessa arbeten
kunde emellertid nu icke längre uppskjutas, och för dessa vore, med hänsyn
till deras storleksordning, särskilda medel behövliga utöver det normala underliållsanslaget.
Därjämte vore behövliga särskilda medel för mera omfattande
reparationer å byggnader, som icke tidigare stått under byggnadsstyrelsens
förvaltning, varjämte medel erfordrades till arbeten, som måste utföras
i samband med vissa omdispositioner i en del fastigheter.

De arbeten, för vilka byggnadsstyrelsen sålunda ansett särskilda medel erfordras
under nästa budgetår, äro —■ utom nyssnämnda ändringsarbeten i
fastigheten Storkyrkobrinken nr 4 — fasadreparationer å flygelbyggnaderna
vid f. d. positionsartilleriregementets kaserner i Stockholm, iståndsättning av
de sanitära anläggningarna m. m. vid veterinärhögskolans byggnader i Stockholm
samt förändrings- och reparationsarbeten i byggnaden nr 6 i kvarteret
Rosenbad och i gamla riksdagshuset, vilka byggnader i samband med handelsdepartementets
inflyttning i det nya kanslihuset bliva berörda av ändrad
lokaldisposition.

Byggnadsstyrelsen har rörande dessa arbeten anfört följande:

Sedan länge äro fasaderna å de båda flygelbyggnaderna
vid f. d. positionsartilleriregementets kaserner samt dessas
yttertak i ett icke försvarligt skick. Utom anslagsmedlens knapphet har
till uppskjutandet av behövliga reparationer bidragit den omständigheten,
att man hittills ansett lämpligare, att fasadreparationerna verkställdes i
samband med byggnadernas iordningställande för ett stadigvarande statligt
ändamål. Emellertid har byggnadsstyrelsen nu funnit det ofrånkomligt att
snarast möjligt verkställa reparationerna utan hänsyn till att ett framtida
utnyttjande icke är bestämt. Styrelsen har emellertid utgått från vissa allmänna
förutsättningar för byggnadernas utnyttjande och låtit verkställa en
utredning bestående av 5 ritningar jämte situationsplan, uppgjorda av arkitekten
I). Dahl, samt en å intendentsbyråns Stockholmsavdelning verkställd
kostnadsberäkning. Enligt denna utredning skulle bottenvåningens fönster
väsentligt ökas i höjd, varigenom denna våning skulle erhålla utmärkta belysningsförhållanden
och med sin höjd av omkring 3.50 meter från golv
till golv vara synnerligen lämplig till tjänsterum. Våningen 1 trappa upp,
som har små halvcirkelformiga fönster, kan icke utan ett våldförande av
byggnadernas vackra oell kulturhistoriskt märkliga karaktär givas bättre
belysningsförhållanden. Denna våning kan därför lämpligen disponeras för
arkiv- eller magasinsändamål. Höjden, 4.50 meter, medgiver inläggande av
en tunn mellanboden eller anordnande av läktarvåning. Vindsvåningen bör
avses för liknande användning som våningen 1 trappa upp. Kostnaden för reparation
av fasaderna till båda flygelbyggnaderna uppgår till sammanlagt

223,000 kronor, däri inberäknat kostnader för omtäckning av yttertaken
med galvaniserad plåt. Då emellertid vissa svårigheter torde förefinnas alt

Bihang lill riksdagens protokoll 19116. 1 sami. Nr 214. 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

samtidigt disponera båda byggnaderna för reparationsarbetena, vill styrelsen
föreslå, att den västra flygelbyggnaden får anstå till budgetåret 1937/
1938 och att under nästa budgetår endast den östra flygeln repareras. Kostnaden
härför är 130,000 kronor. Häri ingå 12,200 kronor för anordnande
av en kulvert till huvudbyggnaden å tomten, 8,500 kronor för framdragning
av värmeledningar från värmecentralen i statens historiska museum samt

13.000 kronor för anordnande av värmeledning i krigsarkivets lokal i bottenvåningen.
I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 4 juli 1935 har chefen
för generalstaben hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för iordningställande
av värmeledning i nämnda lokal. Byggnadsstyrelsen, som finner behovet
berättigat, anser sig böra tillstyrka, att jämväl dessa arbeten utföras i
detta sammanhang.

Rörande vete rinör högs k olans byggnader har det visat sig, att
åtskilliga större bristfälligheter förefinnas, för vilka särskilda medel erfordras,
enär det årliga underhållsanslaget icke kan bära så stora utgifter. De
mest omfattande reparationsarbetena av denna art hänföra sig till vattenoch
avloppsledningarna, vilka måste utbytas inom samtliga byggnader. På
grund av att kallvattenledningarna voro starkt förrostade och förträngda,
föranstaltade veterinärhögskolans rektor under år 1934 örn en beräkning
av kostnaderna för ledningarnas utbyte. I denna beräkning, som under
hand tillställts byggnadsstyrelsen, ingick nedrivning av de gamla ledningssystemen
och dessas ersättande med nya ledningar till alla tappställen med
avsevärt grövre dimensioner än de nuvarande ledningarna. Utredningen
verkställdes i två alternativ, avseende det ena galvaniserade ledningar och
det andra kopparledningar, På ledningarna skulle insättas behövligt antal
gruppavstängningsventiler, så att tillfälliga avstängningar av vattenledningarna
inom fastigheten .skulle komma att beröra så liten del av lokalerna
som möjligt. Befintlig armatur, såsom kranar, blandare o. dyl., som befunnes
försliten, skulle ersättas med ny och modern. De nya ledningarna i kulvertar,
källarlokaler, korridorer m. m. skulle isoleras på betryggande sätt,
så att risk för kondensera undvekes. Rörledningsarbetena måste planläggas
och bedrivas så, att undervisning och arbete i här berörda lokaler i
minsta möjliga mån störas, varför vissa erforderliga inkopplingar och utbyten
beräknats ske utom den ordinarie arbetstiden.

Vid de besiktningar, som från byggnadsstyrelsens sida företagits å byggnaderna,
men i ännu högre grad under de arbeten, som genom styrelsens
försorg utförts, sedan fastigheten lagts under styrelsens förvaltning, hava
berörda bristfälligheter å vattenledningarna och därav följande olägenheter
till fullo konstaterats. Därjämte har det visat sig, att avloppsledningarna i
mycket hög grad äro anfrätta av rost och därför måste utbytas mot nya eller
underkastas dyrbara reparationer. Enär dessa ledningar i allmänhet ligga
jämsides med vattenledningarna, ställer det sig givetvis ur såväl teknisk som
ekonomisk synpunkt lämpligast att samtidigt med ett utbyte av vattenledningarna
draga nya avloppsledningar, enär håltagningar och efterlagningar
i de flesta fallen bliva desamma, vare sig endast det ena eller båda ledningssystemen
omläggas. I uppgjord kostnadsutredning har därför upptagits
nya såväl vatten- som avloppsledningar ävensom därför behövliga byggnadsarbeten
samt kostnader för entreprenadhandlingar och kontroll. Därvid
har beräknats, att de grövre och lättare åtkomliga vattenledningarna
skola utföras av galvaniserade järnrör och att klenare och svåråtkomliga
ledningar utföras av kopparrör. Sammanlagda kostnaden uppgår till

188.000 kronor.

Arbetena äro av sådan omfattning, att de icke lämpligen kunna utföras

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

19

under ett år. I kostnadsberäkningen har därför angivits en fördelningsplan,
utvisande arbetenas fördelning på tre budgetår. Under budgetåret
1936/1937 skulle sålunda utföras arbeten för 51,000 kronor, i vilket belopp
ingår kostnaden för entreprenadhandlingar för hela rörledningsarbetet.

Veterinärhögskolans tak äro täckta med eternit. Flertalet av dessa tak
hava under tidigare år helt eller delvis omlagts, till vilka arbeten, enligt vad
byggnadsstyrelsen erfarit, särskilda medel anvisats. Övriga tak, nämligen å
stallbyggnader, å kirurgiska och medicinska klinikerna, ridhuset, ladugården,
stallet för försöksdjur, smedjan, byggnaden för hovbeslag samt portvaktsbyggnaden,
hava nu befunnits så bristfälliga, att de, trots ganska omfattande
reparationer under sistlidna sommar, befinna sig i mycket otillfredsställande
skick. En omtäckning, på sätt som tidigare skett å andra
byggnader inom fastigheten, måste därför utföras under nästkommande
budgetår. Enligt verkställd kostnadsberäkning erfordras för detta ändamål
ett belopp av 20.000 kronor. Vidare hava de elektriska installationerna
inom högskolans byggnader delvis visat sig vara så bristfälliga, att de behöva
utbytas, varjämte omläggning av asfaltaltaner erfordras och yttergrundmurar
behöva isoleras mot inträngande vatten i källarlokalerna. Dessa
arbeten äro approximativt beräknade till 14,500 kronor. Under förutsättning
att tillräckliga årliga underhållsanslag tillmätas, torde dock sistnämnda
arbeten kunna efter hand bekostas av dylika anslag. För nästkommande
budgetår erfordras sålunda utöver ordinarie underhållsanslaget för
veterinärhögskolans fastighet dels 51,000 kronor för omläggning av en del
av vatten- och avloppsledningarna, och dels 20,000 kronor för omläggning
av vissa eternittak.

Slutligen komma vissa förändrings- och reparationsarbeten av stor omfattning
att bliva nödvändiga under budgetåret 1936/1937 med hänsyn till de
omflyttningar av handels- och finansdepartementen
och därmed sammanhängande förflyttningar av andra ämbetsverk, som skola
äga rum i samband med kanslihusets färdigställande. Utredning pågår inom
byggnadsstyrelsen om dessa lokalomdispositioner, vilka avse särskilt fastigheterna
i kvarteret Neptunus större och i kvarteret Rosenbad samt gamla
riksdagshuset. Utredningen är icke så långt framskriden, att kostnadsberäkningar
kunnat utföras för behövliga förändrings- och reparationsarbeten, men
en uppskattning har givit följande resultat. Finansdepartementets nuvarande
lokaler i fastigheten nr 12 i kvarteret Neptunus större med adressnummer 4
i Storkvrkobrinken böra genomgå en grundlig modernisering med anordnande
av värmeledning, sanitära anordningar, elektrisk anläggning och hiss.
Totalkostnaden, som jämväl innefattar ett par smärre ändringar i fastigheten
Storkyrkobrinken nr 2, har uppskattats till omkring 140,000 kronor, vilken
summa torde i sin helhet vara behövlig under budgetåret 1936/1937. Emellertid
kan ifrågasättas, örn icke kostnaderna för detta arbete, som utgör en
genomgripande förnyelse av byggnaden, böra bestridas av förnyelsefonden i
stället för att upptagas bland underhållskostnaderna. Byggnadsstyrelsen
har för den skull icke nu medräknat dessa kostnader i underhållskostnaderna.
Vidare kunna förutses vissa delvis kostsamma förändrings- och reparationsarbeten
i handelsdepartementets lokaler i kvarteret Rosenbad samt i gamla
riksdagshuset. Kostnaderna härför hava uppskattats till ett sammanlagt belopp
av 80,000 kronor, vilket likaledes i sin helhet torde vara behövligt under
budgetåret 1936/1937.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

En sammanställning av byggnadsstyrelsens anslagsäskanden ter sig som
följer:

Normala reparations- och underhållskostnader,
inbegripet skatter och lyshållningskostna der

.................................... kronor 1,427,000

Reparation av fasaderna på f. d. positionsar tilleriregementets

kaserner .............. » 130,000

Vatten- och avloppsledningar vid veterinärhögskolan
................................ » 51,000

Taktäckning vid veterinärhögskolan ........ » 20,000

Ändrings- och reparationsarbeten i handelsdepartementets
lokaler i kvarteret Rosenbad

samt i gamla riksdagshuset ............ »__80,000

Storkyrkobrinken nr 4 (förnyelsefondsmedel) .......... kronor

1,708,000

140,000

Summa kronor 1,848,000.

Såsom förut omnämnts har statskontoret avgivit utlåtande över de av myndigheterna
upprättade statförslagen. Därjämte bör erinras, att statskontoret
även yttrat sig över förut omförmälda av fångvårdsstyrelsen till Kungl.
Maj:t gjorda framställningar rörande anvisande av medel för vissa byggnadsarbeten
dels vid centralfängelserna i Malmö, å Härlanda och i Härnösand,
dels vid centralfängelset å Långholmen.

Statskontoret har i sitt nyssnämnda utlåtande över myndigheternas statförslag
huvudsakligen yttrat sig beträffande anslagsposten för reparationsoch
underhållskostnader. Ämbetsverket har därvid till en början uttalat
sig i anledning av byggnadsstyrelsens förslag, att utgifterna för arbetet inom
fastigheten Storkyrkobrinken nr 4 borde bestridas av förnyelsefondsmedel. Såvitt
statskontoret kunde bedöma syntes även de av fångvårdsstyrelsen gjorda
framställningarna åtminstone i huvudsak avse arbeten av liknande art
som de arbeten i fastigheten Storkyrkobrinken nr 4, vilka byggnadsstyrelsen
tänkt sig böra bestridas av förnyelsefondsmedel. I anledning av sistnämnda
båda framställningar ävensom av byggnadsstyrelsens nyssnämnda
uttalande rörande ombyggnaden av fastigheten Storkyrkobrinken nr 4 har
statskontoret ytterligare erinrat, att bestämmelser angående användningen
av den i statens allmänna fastighetsfond ingående förnyelsefonden ännu
icke meddelats, samt vidare anfört följande:

Under sådana omständigheter är det naturligt, att hittills icke heller några
bestämda riktlinjer uppdragits rörande det sätt, varpå reparations- och underhållsarbeten
å fastiglietsfondens byggnader böra finansieras. För innevarande
budgetår hava i detta hänseende tvenne vägar anlitats. I vissa fall, då
arbetena kunnat hänföras till ombyggnadsarbeten — inledande av värmeledning
m. m. — hava sålunda medel ställts till förfogande genom särskilda
anslag på riksstaten under utgifter för kapitalökning att utgå av andra statsinkomster
än lånemedel, medan i andra fall, då fråga varit örn vanliga
reparations- och underhållsarbeten, kostnaderna bestritts från reparationsoch
underhållsanslaget å fastighetsfondens stat. Huruvida denna uppdelning

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

21

konsekvent genomförts har statskontoret ej kunnat fastställa. Säkert är
emellertid, att mången gång stora svårigheter måste möta, då det gäller att
avgöra, huruvida ett byggnadsarbete bör hänföras till ena eller andra gruppen.
Det synes statskontoret angeläget, att frågan örn förnyelsefondens användning
ävensom spörsmålet örn sättet för anvisandet av medel till bestridande
av underhålls- och reparationsarbeten av olika slag vederbörligen utredas
och bringas till sin lösning. Innan så skett, kan statskontoret icke
förorda, att överhuvud taget förnyelsefonden tages i anspråk, utan torde
de arbeten å fastighetsfondens fastigheter, som kunna komma ifråga, tillsvidare
böra finansieras i enlighet med de grunder, som hittills tillämpats.

I vilken utsträckning de arbeten, som beröras i de remitterade framställningarna,
äro att betrakta såsom normalt underhåll och böra bestridas av
medel å fastighetsfondens stat eller avse ombyggnad av beskaffenhet att böra
bekostas av kapitalökningsanslag av skattemedel faller utanför statskontorets
bedömande. Såvitt ämbetsverket kunnat finna, äro dock kostnaderna
för modernisering av finansdepartementets nuvarande lokaler i Storkyrkobrinken
nr 4 ävensom för de arbeten vid ovanberörda fängelser, varom särskilda
framställningar gjorts, närmast av sistnämnda slag. Då emellertid i
det framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937 anslagsmedel för
berörda ändamål icke beräknats under utgifter för kapitalökning, torde i nuvarande
läge jämväl dessa arbeten, därest desamma skola komma till utförande
under nästa budgetår, böra bekostas från de medel, som komma att
uppföras under posten reparations- och underhållsarbeten under fastighetsfondens
utgiftsstat.

Vad därefter angår beräkningen av de belopp, som av förvaltningsmyndigheterna
äskats till reparations- och underhållskostnader, har statskontoret
anfört följande:

Huruvida de belopp, som i de remitterade framställningarna upptagits till
reparations- och underhållsarbeten å fastighetsfonden, äro lämpligt avvägda,
undandrager sig statskontorets prövning. Ämbetsverket kan emellertid knappast
anse den av byggnadsstyrelsen vid de verkställda kalkylerna använda
beräkningsmetoden tillfredsställande. Såvitt statskontoret kan finna, vore
det mera rationellt, att en verklig, låt vara summarisk uppskattning av underhållsbehovet
jämte approximativa kostnadsberäkningar ägde rum för de
olika å fonden bokförda fastigheterna, varvid tillika gruppering borde ske
i skilda klasser alltefter angelägenhetsgraden. Det synes statskontoret, att
endast på sådant sätt vederbörlig klassificering efter arbetenas art och en
verklig avvägning av olika anslagskrav mot varandra skulle kunna komma
till stånd.

För nästkommande budgetår lärer tiden knappast medgiva, att en dylik
uppskattning och klassificering vidtages. Med hänsyn härtill och till föreliggande
omständigheter i övrigt anser sig statskontoret böra förorda, att
de av myndigheterna ifrågasatta anslagsbeloppen för reparations- och underhållsarbeten
godtagas, dock med den modifikationen att inom det angivna
slutbeloppet av 3,258,400 kronor plats beredes jämväl för de anslag, som
vid närmare prövning finnas böra upptagas för de av byggnadsstyrelsen föreslagna
moderniseringsarbetena å finansdepartementets nuvarande lokaler i
kvarteret Neptunus större samt de av fångvårdsstyrelsen ifrågasatta byggnadsarbetena
vid ovannämnda centralfängelser.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att för reparations- och underhållskostnader
m. m. för byggnadsstyrelsens delfond för löpande budgetår uppförts
en anslagspost å 1,243,500 kronor samt att byggnadsstyrelsen för motsvarande
ändamål av ordinär art under nästkommande budgetår äskat

1.427.000 kronor. Härutöver begär byggnadsstyrelsen för särskilt angivna
ombyggnads- och reparationsarbeten för nästkommande budgetår ett belopp
av 421,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså de för byggnadsstyrelsens delfond
anvisade medlen till underhåll oell reparationer för det kommande budgetåret
uppgå till 1,848,000 kronor. En så väsentlig stegring av medelsanvisningen
för ifrågavarande ändamål synes icke böra ifrågakomma.

I fråga om det belopp, som bör beräknas för underhålls- och reparationsarbeten
av mera ordinär karaktär, vill jag ansluta mig till vad statskontoret
uttalat angående önskvärdheten av ett mera tillförlitligt beräkningssätt.
Såvitt möjligt borde för framtiden anslagsäskandena för detta ändamål
grundas på en specifikation av kostnaderna för de faktiskt behövliga underhållsarbetena,
varvid, såsom statskontoret antytt, en klassificering av de
olika arbetena efter angelägenhetsgraden synes kunna ifrågasättas. I avsaknad
av en närmare utredning rörande det föreliggande behovet av underhålls-
och reparationsarbeten finner jag mig böra tillstyrka, att ett belopp
av 1,250,000 kronor nu beräknas för ifrågavarande ändamål.

Vad beträffar de av byggnadsstyrelsen för särskilda arbeten äskade beloppen
torde medel för de ändringsarbeten, som avses skola komma till stånd
i samband med finansdepartementets och handelsdepartementets inflyttande
i nya kanslihuset, icke behöva anvisas för nästa budgetår. Enligt vad jag
erfarit komma nämligen de lokaler, som nämnda departement skola erhålla
i kanslihuset, icke att vara färdiga till inflyttning å sådan tid, att ifrågavarande
ändringsarbeten i de av departementen nu disponerade lokalerna
kunna komma till utförande under nästkommande budgetår. De för nu
åsyftade ändamål begärda beloppen av 140,000 kronor och 80,000 kronor
böra därför bortfalla. I detta sammanhang vill jag anmärka, att jag delar
statskontorets uppfattning därutinnan, att förnyelsefondsmedel icke för närvarande,
innan bestämmelser blivit meddelade angående förnyelsefondens
användning, böra tagas i anspråk för underhålls- och reparationsarbeten.

Jag finner mig vidare böra avstyrka, att särskilda medel nu ställas till förfogande
för de ifrågasatta arbetena vid f. d. positionsartilleriregementets kaserner
i Stockholm.

Däremot har jag ansett mig böra förorda, att erforderliga medel för bestridande
av kostnaderna för iståndsättning av de sanitära anläggningarna
m. m. vid veterinärhögskolan samt för omläggning av taken å vissa av högskolans
byggnader uppföras å fastighetsfondens stat för nästa budgetår. Mot
byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar, slutande å respektive 188,000 och

20.000 kronor, har jag intet att erinra. Det förstnämnda arbetet förutsättes
skola fördelas på tre år, och för det första året erfordras en medelsanvisning
av 51,000 kronor. Kostnaden för taktäckningen, vilken bör verkstäl -

Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

23

las under nästa budgetår, eller 20,000 kronor, bör i sin helhet beräknas i nu
förevarande statförslag.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt torde å staten för fastighetsfonden
under byggnadsstyrelsens delfond böra upptagas för reparations- och
underhållskostnader m. m. ett belopp av (1,250,000 + 51,000 + 20,000=)

1,321,000 kronor.

De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga
delfonder uppgå till 3,009,400 kronor.

Avsättning till förnyelsefond.

Såsom framgår av propositionen nr 114 till 1935 års riksdag har avsättningen
till förnyelsefond ansetts böra tills vidare beräknas efter 1 V2 procent
av byggnadsvärdet.

I statförslaget kunna ifrågavarande anslagsposter givetvis bliva endast
approximativt beräknade. De av myndigheterna härutinnan verkställda beräkningarna
hava icke givit anledning till annan erinran än att det för fångvårdsstyrelsens
delfond av styrelsen beräknade beloppet bör, såsom riksräkenskapsverket
föreslagit, jämkas till i avrundat tal 143,500 kronor. I enlighet
härmed torde anslagsposterna för avsättning till förnyelsefond böra
upptagas till följande belopp i hela hundratal kronor, nämligen

för fångvårdsstyrelsens delfond........................ 143,500 kronor

» utrikesdepartementets » 88,300 »

» medicinalstyrelsens » 1,152,000 »

s> byggnadsstyrelsens » 1,325,600 »

Den sammanlagda beräknade avsättningen till förnyelsefond belöper sig
alltså till 2,709,400 kronor. Med hänsyn till sättet för beräknande av avsättningen
till förnyelsefond böra ifrågavarande anslagsposter betecknas »förslagsvis».

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

För fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets och medicinalstyrelsens
delfonder torde i enlighet med de avgivna statförslagen böra för nästkommande
budgetår beräknas hyresutgifter å respektive 8,000, 46,200 och 14,000
kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Den under denna delfond upptagna posten
för hyresutgifter, som i staten för innevarande budgetår är uppförd med
443,900 kronor, har av byggnadsstyrelsen för budgetåret 1936/1937 beräknats
till 500,400 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

I detta sammanhang torde jag få något beröra frågan om bestridande i
vissa fall av hyresutgifter för kommittélokaler.

Lokaler åt kommitté- och sakkunnigutredningar pläga vanligen upplåtas
i staten tillhöriga ämbetsverksbyggnader eller andra offentliga byggnader,
t. ex. riksdagshuset. Någon ersättning för lokalerna debiteras därvid icke
vederbörande kommittéanslag eller de medel, från vilka utredningskostnaderna
eljest bestridas. Där, som understundom inträffat, en dylik beredning
inrymts i lokaler tillhöriga något statens affärsverk, har dock i regel hyra
brukat utgå av kommitténs expensmedel. I vissa fall måste lokaler för
kommitté- eller sakkunnigutredning särskilt förhyras i enskild tillhörig fastighet,
varvid hyran påföres de medel, varifrån övriga utredningskostnader
bestridas. Inrättandet av statens allmänna fastighetsfond synes icke böra
medföra annan ändring härutinnan än att, där undantagsvis det blir nödvändigt
att för beredande av utrymme åt någon kommitté- eller sakkunnigutredning
förhyra lokaler i en fastighet, som tillhör enskild person eller ett
statens affärsverk, förhyrningen lämpligen synes böra i fortsättningen efter
beslut av Kungl. Majit ombesörjas av byggnadsstyrelsen och kostnaderna
bestridas av den på fastiglietsfondens utgiftsstat under byggnadsstyrelsens
delfond uppförda anslagsposten till hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler. I dylika fall kommer en viss lättnad att beredas vederbörande
kommittéanslag, men häremot synes så mycket mindre någon erinran
vara att göra som det föreslagna förfarandet innefattar en mera likformig
redovisning av kostnaderna för olika sakkunnigutredningar. Därest riksdagen
icke gör någon erinran mot vad sålunda förordats, synes den nya anordningen
böra tillämpas från och med nästkommande budgetår.

Då vad jag nu föreslagit icke torde nämnvärt påverka belastningen å förevarande
anslagspost till hyresutgifter, synes densamma böra i staten upptagas
med det av byggnadsstyrelsen beräknade beloppet 500,400 kronor.

I enlighet med förestående komma hyresutgifterna m. m. för av fonden
förhyrda lokaler att uppgå till 568,600 kronor.

Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för

inventarier m. m.

Såsom inledningsvis omnämnts har vid beräkning i statsverkspropositionen
av överskottet för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936/
1937 hänsyn tagits till motsedda utgifter för avskrivning av vissa å byggnadsanslag
bestridda kostnader för inventarier m. m. För detta ändamål har
det ansetts påkallat att avse en särskild anslagspost å fastiglietsfondens stat.
Beträffande anledningen härtill torde jag få erinra om följande.

Å riksstaterna för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 hava under fonden
för förlag till statsverket anvisats åtskilliga anslag, avseende uppförande, om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 214. 25

byggnad eller inredning av statliga byggnader, vilka anslag täckts av lånemedel.

I 1936 års statsverksproposition (Utgifter för kapitalökning: bil. 5 sid. 17)
föreslås bemyndigande för Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för finansdepartementet angivna riktlinjer meddela föreskrifter
angående avskrivning m. m. av under fonden för förlag till statsverket
för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 anvisat lånekapital ävensom angående
överflyttning av vissa under förlagsfonden anvisade medelstillgångar
till statens produktiva fonder. Därvid förordas, bland annat, överflyttning
till statens allmänna fastighetsfond av vissa anslag till statliga byggnader,
som anvisats under förlagsfonden. Å dessa anslag hava i vissa fall avförts utgifter
för anskaffande av inventarier och dylikt, som varken böra bestridas
med lånemedel eller redovisas å fastighetsfonden. Utredning rörande frågan,
till vilket belopp utgifter för inventarier och dylikt bestritts av byggnadsanslagen,
borde verkställas, lämpligen genom byggnadsstyrelsens försorg, i syfte
att beloppet måtte kunna avskrivas i fastighetsfondens räkenskaper.

Genom beslut den 17 januari 1936 har Kungl. Majit anbefallt byggnadsstyrelsen
att verkställa utredning rörande frågan, till vilka belopp utgifter för
inventarier eller dylikt av beskaffenhet att böra täckas av andra statsinkomster
än lånemedel bestritts av de byggnadsanslag, vilka enligt vad i 1936 års
statsverksproposition föreslås skola överföras till statens allmänna fastighetsfond
från fonden för förlag till statsverket, i syfte att sådana belopp må
kunna, på sätt i berörda sammanhang angives, avskrivas i fondens räkenskaper.

I utlåtande den 24 februari 1936 i detta ärende har byggnadsstyrelsen beräknat
det belopp, som sålunda bör avskrivas, till 198,700 kronor, fördelat
med 34,400 kronor å medicinalstyrelsens delfond och 164,300 kronor å byggnadsstyrelsens
delfond.

Såsom förutsatts i statsverkspropositionen, torde medel för ifrågavarande
avskrivning böra beräknas å fastighetsfondens stat för nästa budgetår. På
grundval av byggnadsstyrelsens utredning lärer för ändamålet under rubriken
Avskrivning av vissa å byggnadsanslag bestridda kostnader för inventarier
m. m. böra upptagas en anslagspost å 35,000 kronor under medicinalstyrelsens
delfond och en anslagspost å 165,000 kronor under byggnadsstyrelsens
delfond. Härutöver synes ett nominellt belopp av 100 kronor böra
för samma ändamål upptagas under fångvårdsstyrelsens delfond. Samtliga
anslagsposter böra betecknas »förslagsvis». Slutligen vill jag i detta sammanhang
—- i likhet med vad statskontoret framhållit i sitt utlåtande över
statförslagen —- understryka angelägenheten av att kostnader av ifrågavarande
art framdeles icke inräknas i kapitalökningsanslag för fastighetsfonden.

Under förevarande rubrik beräknas alltså sammanlagt ett belopp av
200,100 kronor.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

De sammanlagda utgifterna för statens fastighetsfond belöpa sig till
6,487,500 kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels inflytande hyror och arrenden
för av fonden till enskilda upplåten nyttjanderätt, dels ock å riksstaten
anvisade särskilda anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond
för åt statliga verk och inrättningar upplåtna lokaler antingen i fondens
egna hus eller ock i enskilda tillhöriga fastigheter, som förhyrts med anlitande
av fondens medel.

A statens inkomstsida böra, såsom förut nämnts, upptagas tre titlar, nämligen
1) ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, 2) hyror för till
enskilda upplåtna lokaler och 3) diverse inkomster. Inkomsterna å den
förstnämnda titeln tillföras fonden från de nyssnämnda ersättningsanslagen,
medan inkomsterna å de båda senare titlarna utgöras av direkt till fonden
inflytande hyror m. m.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

I efterföljande tablå har ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler upptagits i enlighet med de av myndigheterna avgivna statförslagen
och med fördelning på ersättning för upplåtelser i fondens egna fastigheter
samt i förhyrda lokaler.

D e 1 I o n d

Ersättning för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler

i fondens egna
fastigheter
kronor

i förhyrda
lokaler
kronor

totalt

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond .................

609,000

_

609,000

Utrikesdepartementets > .................

394,000

46,200

440,200

Medicinalstyrelsens > .................

4,070,460

4,070,460

Byggnadsstyrelsens » .................

6,999,900

500,400

7,500,300

Summa

12,073,360

546,600

12,619,960

Slutsumman utgör sammanlagda beloppet av ersättningsanslagen enligt de
framlagda statförslagen.

Fångvårdsstyrelsens delfond. I gällande stat för fastighetsfonden är ersättningen
för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beträffande fångvårdsstyrelsens
delfond upptagen med 590,100 kronor. I sitt statförslag har fångvårdsstyrelsen
beräknat förevarande inkomster till 609,000 kronor; den föreslagna
höjningen är föranledd därav, att vid centralfängelserna i Malmö och

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

27

å Härlanda nya verkstadsbyggnader komma att tagas i bruk. Med utgångspunkt
från de i byggnadsstyrelsens förenämnda utredning av den 12 november
1935 framlagda beräkningarna bör emellertid detta belopp, såsom
riksräkenskapsverket föreslagit, jämkas nedåt till 597,600 kronor.

För utrikesdepartementets delfond har i statförslaget beräknats ett belopp
av 440,200 kronor i ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler. I
byggnadsstyrelsens nyssnämnda utredning har uti beräknade hyresinkomster
för beskickningsfastigheterna upptagits ett belopp av 389,000 kronor, avseende
i fondens fastigheter inrymda lokaler, vartill skall läggas 46,200 kronor,
som beräknats i hyresutgifter. Ifrågavarande inkomstpost bör sålunda
utföras med 435,200 kronor. Skillnaden 5,000 kronor hänför sig till det
förhållandet, att i statförslaget inräknats ett mot kostnader för konsulatfastigheten
i Leningrad svarande belopp, vilket, enligt vad förut nämnts,
skall avlyftas från fastighetsfonden.

Medicinalstyrelsen har för medicinalstyrelsens delfond upptagit ersättning
för till statsmyndigheter upplåtna lokaler med ett belopp av 4,070,460 kronor.
Härvid har styrelsen, såsom riksräkenskapsverket framhållit i sin inkomstberäkning,
icke tagit hänsyn till det i statförslaget upptagna beloppet å

14,000 kronor för hyresutgifter m. m. för av delfonden förhyrda lokaler.
Med tillägg av sistnämnda belopp framkommer för inkomstposten en summa
av 4,084,460 kronor, vilken torde böra i staten utföras med avrundat 4,084,500
kronor.

Beträffande byggnadsstyrelsens delfond har styrelsen beräknat ersättningen
för upplåtelser av kronans hus till 6,999,900 kronor och hyresutgifter
för av delfonden förhyrda lokaler till 500,400 kronor. Byggnadsstyrelsen
har alltså upptagit inkomstposten ersättning för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler med 7,500,300 kronor. Mot denna beräkning har jag intet
att erinra.

Sammanlagda beloppet av ersättningar för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler under de fyra delfonderna kommer alltså att utgöra 12,617,600 kronor.
Detta belopp fördelar sig på huvudtitlar och delfonder på sätt framgår
av följande sammanställning:

28

Kungl. Majis proposition nr 214.

Huvudtitel

Byggnads-

styrelsens

delfond

kronor

Annan del-fond

kronor

Ersättnings-

anslag

kronor

Andra huvudtiteln.........................

272,800

1 597,600

870,200

Tredje » .........................

157,900

2 435,200

593,100

Fjärde > .........................

280,800

—

280,800

Femte j .........................

1,447,000

3 4,084,500

5,531,500

Sjätte > .........................

213,700

—

213,700

Sjunde > .........................

285,800

—

285,800

Åttonde > .........................

3,656,4D0

—

3,656,400

Nionde > .........................

733,300

—

733,300

Tionde > .........................

373,500

—

373,500

Riksdagen och dess verk m. m...............

79,300

—

79,300

Summa

7,500,300

5,117,300

12,617,600

1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — 2 Utrikesdepartementets delfond. — 3 Medicinalstyrelsens
delfond.

Med de i sista kolumnen angivna beloppen böra anslagen till ersättning
till statens allmänna fastighetsfond upptagas i riksstaten för budgetåret
1936/1937. Beloppen överensstämma med anslagsäskandena i statsverkspropositionen.

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsen har i statförslaget för fångvårdsstyrelsens delfond
upptagit hyror för till enskilda upplåtna lokaler med 150,000 kronor. Mot
denna beräkning har jag intet annat att erinra än att från beloppet böra
avdragas i runt tal 2,100 kronor uti hyresinkomster för bostäder, som disponeras
av befattningshavare vid kronohäkten, vilka föreslås till indragning.
Inkomstposten bör därför utföras med 147,900 kronor.

För utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder
hava inkomster av hyror beräknats till respektive 42,800, 828,000 och
377,100 kronor. Dessa beräkningar föranleda icke till någon erinran från
min sida.

Sammanlagda utgöra alltså de hyresmedel, som beräknas inflyta för till
enskilda upplåtna lokaler, 1,395,800 kronor.

Diverse inkomster.

Såsom inledningsvis omnämnts har det ansetts påkallat att å fastighetsfondens
stat upptaga en inkomsttitel för diverse inkomster. Rörande de belopp,
som nu böra beräknas under denna titel för varje delfond, ber jag
få anföra följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

29

Fångvårdsstyrelsens delfond. I sitt statförslag har fångvårdsstyrelsen bland
inkomsterna upptagit dels bidrag, beräknat till 2,125 kronor, från vissa städer
och kommuner till underhåll av byggnader tillhörande delfonden, dels
ock särskild inkomst å 75 kronor för det av fångvården förhyrda konsistorienotariebostället
i Linköping (del av räntan å boställets underhållsfond).
Från förstnämnda belopp bör emellertid i anledning av föreliggande förslag
om indragning av vissa kronohäkten avgå ett belopp av 1,120 kronor,
Återstoden tillsammans med den andra posten bör upptagas under titel diverse
inkomster med avrundat 1,100 kronor.

För en var av utrikesdepartementets och medicinalstyrelsens delfonder
bör för diverse inkomster upptagas ett formellt belopp av 100 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. A den för hyresutgifter m. m. för av denna
delfond förhyrda lokaler föreslagna anslagsposten beräknas lokalhyror
för vissa institutioner, vilkas utgifter i allmänhet täckas från specialbudgeter,
nämligen bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen.
I sådana fall böra hyresbeloppen i sista hand drabba
vederbörande specialbudgets fond, från vilken alltså fastighetsfonden skall
tillgodoföras mot hyresbeloppen svarande ersättning. Denna ersättning, som
nu beräknas till avrundat 28,200 kronor, bör upptagas under diverse inkomster
för byggnadsstyrelsens delfond.

Under diverse inkomster beräknas alltså tillhopa 29,500 kronor.

Fondens sammanlagda inkomster skulle i enlighet härmed beräknas till
14,042,900 kronor.

Överskott.

Då från de sålunda beräknade inkomsterna å 14,042,900 kronor dragas
utgifterna, i det föregående beräknade till 6,487,500 kronor, framträder ett
överskott å statens allmänna fastighetsfond med 7,555,400 kronor. I statsverkspropositionen
har överskottet beräknats till 7,300,000 kronor å inkomstsidan
i förslaget till riksstat för budgetåret 1936/1937.

Det nu beräknade överskottet fördelar sig på de olika delfonderna på föl -

jande sätt:

Fångvårdsstyrelsens delfond.................. 60,000 kronor

Utrikesdepartementets » 202,200 »

Medicinalstyrelsens » 2,699,600 »

Byggnadsstyrelsens » 4,593,600 »

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till inkomstoch
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936/1937.

Med hänsyn till det resultat, den nu verkställda närmare granskningen av
beräkningarna av inkomster och utgifter å fastighetsfondens stat givit, bör
överskottet för nästkommande budgetår beräknas lill 7,500,000 kronor.

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 214.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte i proposition

dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till inkomst-
och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1936/1937 (bilaga);

dels ock — med ändring av den i statsverkspropositionen
gjorda inkomstberäkningen, i vad angår överskottet av statens
allmänna fastighetsfond — föreslå riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1936/1937 upptaga inkomsttiteln Statens
allmänna fastighetsfond med ett belopp av 7,500,000
kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Birger Brandt.

BILAGA

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

Förslag till inkomst Statens

allmänna

för budgetåret

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 597,600

Utrikesdepartementets » 435,200

Medicinalstyrelsens » 4,084,500

Byggnadsstyrelsens » 7,500,300 12,617,600

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 147,900

Utrikesdepartementets » 42,800

Medicinalstyrelsens » 828,000

Byggnadsstyrelsens » 377,100

1,395,800

Diverse inkomster.

Fångvårdsstyrelsens delfond
Utrikesdepartementets »
Medicinalstyrelsens »

Byggnadsstyrelsens »

1,100

100

100

28,200 29,500

Säger för inkomster kronor 14,042,900

Kungl. Maj:ts proposition nr 214-

33

Bilaga.

och utgiftsstat för

fastighetsfond

1936/1937.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 535,000

Utrikesdepartementets » 141,400

Medicinalstyrelsens » 1,012,000

Byggnadsstyrelsens » 1,321,000 3,009,400

Avsättning till förnyelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.............. 143,500

Utrikesdepartementets » förslagsvis.............. 88,300

Medicinalstyrelsens » förslagsvis.............. 1,152,000

Byggnadsstyrelsens » förslagsvis.............. 1,325,600 2,709,400

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.............. 8,000

Utrikesdepartementets » förslagsvis.............. 46,200

Medicinalstyrelsens » förslagsvis.............. 14,000

Byggnadsstyrelsens » förslagsvis.............. 500,400 568,600

Avskrivning av vissa d byggnadsanslag bestridda kostnader för inven -

tarier m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.............. 100

Medicinalstyrelsens » förslagsvis.............. 35,000

Byggnadsstyrelsens » förslagsvis.............. 165,000 200,100

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond........................ 60,000

Utrikesdepartementets » 202,200

Medicinalstyrelsens » 2,699,600

Byggnadsstyrelsens » 4,593,600 7,555,400

Säger för utgifter kronor 14,042,900

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 214.

3