Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 204.
1
Nr 204.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till bearbetning
av visst material från filosofie doktorn Sven Hedins
expeditioner i det inre Asien åren 1927—1934;
given Stockholms slott den 10 mars 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström:, Leo, Engberg,
Ekman.
Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:
Genom särskilda beslut den 9 november 1928, den 22 mars 1929, den
21 maj 1931 och den 1 december 1933 tillerkände Kungl. Majit filosofie
doktorn Sven Hedin såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för fullföljande
och avveckling av hans vetenskapliga expeditioner i det inre av
Asien åren 1927—1934 sammanlagt 800,000 kronor av behållningen å vissa
penninglotterier.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 204.
1
2
Kungl. May.ts proposition Nr 204.
Hos Kungl. Maj:t har Hedin i en den 30 september 1935 dagtecknad skrift
gjort framställning örn anvisande av 754,800 kronor för bearbetning och
publicering av de vetenskapliga resultaten av ifrågavarande expeditioner.
Till stöd för framställningen har anförts huvudsakligen följande:
Genom de stora vetenskapliga expeditioner, som under Hedins ledning
ägt rum i det inre Asien, hade det till Sverige kunnat hemföras ett synnerligen
omfattande och rikt material, vars bearbetning och offentliggörande
vore av största betydelse och med intresse avvaktades av världens vetenskapsmän.
De medel, varöver expeditionen förfogat, hade avsetts för och
helt förbrukats för arbetet i fält och samlingarnas hemforsling.
De utgifter, expeditionerna kråft sedan den 1 januari 1927 till den 31
december 1934, uppginge i avrundat belopp till sammanlagt 2,755,000 kronor,
varav tillskjutits från svenska staten 800,000 kronor, och från Tyskland
samt enskilda svenska och utländska personer 1,755,000 kronor samt
från Hedin 200,000 kronor.
De vetenskapliga forskningarna hänfördes under ämnena geologi, palaeontologi,
astronomi, arkeologi, meteorologi och etnografi. Bearbetningarna
skulle utföras av de i expeditionerna deltagande vetenskapsmännen, envar
inom sitt ämne. Härtill komme gemensamt utförda bearbetningar av paleozoiska
fossil samt mesozoiska och tertiära evertebrater, ävensom en monografi
över Lop-nor-området. En del av kostnaderna utgjordes slutligen av
utgifter för tryckning av kartor.
De beräknade kostnaderna för samlingarnas bearbetning och publicering
vore följande:
Doktor Erik Norin.
Geologi.
Lön åt assistent och ritare för 2 år............
Räknebiträde för 2 år......................
Slipare av preparat för 2 år.................
Ritmaterial m. m..........................
Fotografiska arbeten.......................
Kemiska analyser........................
Studieresor till museer i utlandet..............
Lön för 5 år.............................
Publikationer: Monografi av Kuruktagh, text med
profiler; planscher m. m...............
Monografi av Chang-tang (Tibet) och Khotantrakten,
text, illustrationer, fotografier, profiler,
panoramor etc.......................
Beskrivning av Östra Tien-shan och Kutjatrak
ten
med illustrationer, profiler etc.........
Silurfossilen, bearbetade av doktor Troedson,
tryck, fotografier, illustrationer etc........
kronor 3,600
* 2,200
» 3,500
* 3,000
» 2,000
» 3,000
» 2,000
» 25,000
» 15,000
» 17,000
» 10,000
» 4,000
90,300
Docenten Birger Bohlin.
Lön till två preparatörer för 5 år............. kronor 18,000
Ritarbete................................ ■» 1,000
Fotografiska arbeten....................... > 500
Etikettering och registrering.................. » 200
3
Kungl. May.ts proposition Nr 204.
Studieresor..............................kronor 1,200
Lön för 5 år............................. » 25,000
Publikationer: Mesozoiska avlagringar och däggdjur
vid Hui-hui-pu, ett par tertiära fyndorter, tertiära
däggdjur från Tusson-nor och Taben-bollok, mesozoiska
musslor och strutsäggskal m. fl. avhandlingar
................................ » 12,000 57,900
Bocenten Nils Hörner.
Kemiska analyser av saker, jordarter och vattenprov kronor 3,000
Speciell behandling av fotografiskt material .''..... » 500
Assistenter och biträden för laboratorie- och räknearbeten
............................... » 5,000
Etiketter och registrering.................... » 100
Ritmaterial etc............................ » 500
Studieresor............. » 500
Ritarbeten för specialkartor och profiler......... » 1,500
Lön för 2 år............................. » 10,000
Publikationer: Aeolisk geologi,
Okenprocesser, ökenmorfologi,
De stora sjöarna och glaciationen (kvartärgeologi)
Text, profiler, kartor, fotografier, illustrationer . » 25,000 46,100
Amanuensen Gerhard Bexell.
Slipprov................................kronor 3,000
Kemiska analyser......................... » 2,000
Fotografiska arbeten....................... » 1,000
Ritmaterial m.m.......................... » 500
Studieresor till utländska museer.............. » 1,000
Preparering av fossil....................... » 15,000
Lön för 5 år............................. » 25,000
Publikationer: Monografi av Peishan med text, kartor
i texten, profiler, illustrationer (med bidrag
av Bohlin, Norin och Hörner)....... » 15,000
Monografi av Nanshan med text, kartor i texten,
fotografier, profiler................ » 12,000
Fossila fiskar, perm och mesozoiska, text och
bilder............................. » 3,000
Paleozoiska växter, text, illustrationer, karta i
texten, profiler ...................... » 15,000
Mesozoiska vertebrater, text, illustrationer, karta » 5,000 97,500
Astronomi.
Doktor Nils Ambolt.
Lön till skolad assistent för 1 år.............. kronor 1,500
Lön till assistent för topografiskt arbete för 1 år . » 2,200
Räknebiträde, tyngdkraftsberäkningar........... » 2,400
Studieresor.............................. » 3,000
Ritmaterial etc............................ » 1,000
Fotografiska arbeten ....................... » 2,000
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
Lön för 5 år............................. kronor 25,000
Publikationer: Astronomiska ortsbestämningar och
azimuter,
Triangulation,
Magnetisk deklination,
Tyngdkraftsbestämningar å 42 stationer,
Meteorologiska iakttagelser............... » 10,000 47,100
Arkeologi.
Amanuensen Folke Bergman.
Renritning av kartor och planer, sammanställning
av routekartor.........................kronor 1,500
Avritning av fynd......................... » 400
Studieresor till Berlin, London, Leningrad....... » 1,600
Petrografisk undersökning av stenartefakter...... » 800
Artsbestämning av snäckor, äggskal etc.......... » 100
Bearbetning av antropologiskt material.......... » 200
Undersökning av textilier................... » 2,000
Skriv- och ritmaterial etc.................... » 800
Lön för 2 år....................■. . .......... » 10,000
Publikationer: 2 volymer text med illustrationer och
kartor............................... » 20,000
1 volym textilier med illustrationer, delvis i färg . . » 7,000 43,900
Professor Bernhard Karlgren.
En resa till och ett halvt års vistelse i Peking i och
för samarbete med fyra kinesiska lärde, vilka bearbeta
de omkring 10,000 manuskript på trä,
vilka icke få utföras ur Kina..............kronor 10,000 10,000
Meteorologi.
Doktor Waldemar Hände.
För utarbetandet av meteorologiskt observationsmaterial
samt absoluta böjdbestämningar, vilka äro
av särskild betydelse för kartorna...........kronor 10,000 10,000
Etnografi.
Doktor Gösta Montell, till stor del i samarbete med
professor Ferdinand hessing, Museum för Völkerkunde,
Berlin.
En assistent för ordnandet av samlingar, katalogi -
sering m. m............. kronor 2,400
Fotografering, kopiering, förstoringar m. m....... » 2,000
Ritmaterial m. m.......................... » 500
Teckningar.............................. » 1,500
Konservering............................. » 600
5
Kungl. Majlis proposition Nr 204.
Studieresor till museer i Berlin, Hamburg, Paris,
London, Leningrad......................kronor 3,000
Lön för Montell för 3 år.................... » 15,000
Lön för Lessing för 2 år.................... » 10,000
Publikationer: Yong-ho-kung, Lamatemplet i Peking,
monografi, 1 volym...... » 12,000
Tibetanska tempelmålningar, text, fotografier, färgbilder
m. m............................ » 10,000
Studier i primitiv asiatisk textilteknik.......... » 4,000
Lamaistisk kult och ceremonier............... > 6,000 67,000
Tillägg.
Till ovanstående översikt komme gemensamt utförd
bearbetning av paleozoiska fossil — av Norin
och Bexell — tryckningskostnad m. m.......kronor 6,000
Mesozoiska och tertiära evertebrater, samlade av Norin,
Bohlin och Bexell och bearbetade och publicerade
av doktor Nils Odhner, tryckningskostnader
m. m........................... » 4,000
Monografi över Lop-nor-området av doktor Sven Hedin,
med bidrag av Norin, Ambolt, P. C. ehen
och Bergman, tryckningskostnader m. m...... » 20,000 30,000
Kartor.
1) Teknisk redaktion, ritning, reproduktion, tryck
och papper av 20 tryckark specialkartor i skalan
1:500.000, 1 st.
1 : 300.000, 8 st.
1 : 100.000, 3 st........................kronor 165,000
2) Motsvarande arbete för en översiktskarta i skalan
1 : 1 mill. eller 1 : 2 mill.................. » 90,000 255,000
Summa kronor 754,800
Det i ovanstående översikt förtecknade arbetet kunde icke antagas bliva
utfört på kortare tid än åtta år, därvid det dock vore beräknat, att de med
arbetet sysselsatta personerna skulle under denna tidsperiod även utföra
annat avlönat arbete, varför deras löneförmåner upptagits för en tid av
högst fem år.
Vid betraktelsen av föreliggande anslagsfråga borde avseende fästas vid
det faktum, att större delen av i ovanstående översikt anförda utgifter stannade
inom landet och skänkte arbete åt ett betydande antal svenskar. Endast
professor Lessings lön samt kostnaderna för doktor Haudes bearbetning
av det meteorologiska materialet och utländska studieresor medförde utgifter,
som ej stannade i Sverige.
De kinesiska expeditionsdeltagarnas resultat bearbetades och publicerades
i Kina, uteslutande på kinesisk bekostnad, och inginge sålunda icke i ovanstående
beräkningar.
Det för svenska förhållanden stora anslagskrav, varom här vore fråga,
borde skärskådas i proportion till den i fält arbetande stabens numerär —
6
Kungl. Majlis proposition Nr 204.
(Norin, Hummel, Bergman, Ambolt, Bohlin, Hörner, Bexell, Haude, Montell,
Arne och Hedin, vartill bomme observatörerna på de fasta meteorologiska
stationerna, såsom major E. Zimmermann, två år vid Etsin-gol och
unga kineser i Sinkiangstationerna) — samt i proportion till den ovanligt
långa arbetstiden av åtta år och slutligen, icke minst, i förhållande till de
ekonomiska offer expeditionerna betingat, uppgående, som ovan nämnts, till
2 3A miljoner kronor, ett belopp, som vore förlorat, om icke dess frukter
på här föreslaget sätt gjordes tillgängliga för den internationella vetenskapen.
Beträffande formerna för det nu begärda anslagets ^anordning syntes
det vara lämpligast, att anslaget ställdes till förfogande, fördelat under en
följd av år, varvid det sannolikt komme att visa sig att behovet av medel
komme att vara större under de första åren.
Vetenskapsakademien har, efter hörande av sina sakkunniga ledamöter
professorerna friherre G. De Geer och J. G. Andersson samt med överlämnande
av från dem inkomna yttranden, den 23 november 1935 avgivit utlåtande
i ärendet.
Professor De Geer har anfört bland annat:
Sven Hedins åttaåriga centralasiatiska expedition vöre utan jämförelse
den mest omfattande och mångsidiga, som utgått från vårt land. Såsom
en grundlig förberedelse hade Hedin alltifrån sin ungdom tagit till livsuppgift
att studera Asien så mångsidigt som möjligt, såväl i äldre och nyare
litteratur som under en hel följd av expeditioner. Han hade härigenom
blivit förtrogen med de ledande asiatiska folken och vunnit i gengäld också
i hög grad deras förtroende. Han ägde sålunda viktiga förutsättningar för
att i samråd med de styrande i respektive länder kunna organisera och få
tillstånd att genomföra en planmässig undersökning av Centralasiens ännu
i många avseenden så gott som oundersökta inre.
Genom redan publicerade uppsatser, hållna föredrag och hemsända samlingar
hade det framgått, att Hedin och hans medarbetare genom sina planmässiga,
fleråriga undersökningar synnerligen mångsidigt ur såväl naturvetenskapliga
som humanistiska synpunkter lyckats belysa förhållandena
inom en betydande del av Centralasien.
Häri innefattades såväl en grundlig redogörelse för bergbyggnaden och
jordlagren som organisationen av ett rationellt klimatstudium, avsett att
fortsättas genom den kinesiska staten. Det behövde knappast framhållas av
vilken betydelse det vore, särskilt för väderleksläran på norra halvklotet,
att omsider väderleksstationer organiserats inom Asiens dominerande kontinentala
område.
I detta samband borde framhållas den belysning, som de kvartärgeologiska
undersökningarna lämnat rörande vissa förmodade förhistoriska klimatförskjutningar
och därjämte rörande olikformiga nivåförändringar i jordskorpan,
av särskild betydelse i samband med den av doktor Norin tidigare
uppmätta, stora kvartära landhöjningen inom Himalaya, eller jordens högsta
bergskedja.
Synnerligen värdefulla vore även de många nya fynd och samlingar som
belyste såväl gångna geologiska perioders som nutidens växt- och djurvärld,
liksom de arkeologiska samlingar, som vittnade om dessa trakters ursprungliga
befolkning. I samband härmed utfördes av doktor T. Arne viktiga jämförande
undersökningar inom Asiens sydvästliga delar.
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
Bland de mångå skilda slag av föremål, som expeditionen upptäckt och
insamlat, finge även nämnas de omkring 10,000 trästavar med ungefär
2.000 år gamla kinesiska inskrifter, som komme att närmare studeras i
Kina i samråd med vår bekante framstående sinolog, professor B. Karlgren.
Jämte triangulering och talrika höjdbestämningar utfördes magnetometriska
undersökningar och tyngdkraftsbestämningar även inom depressioner,
belägna under havsytans nivå.
Det gällde nu att omsider tillgodogöra allt det arbete och de kostnader,
som nedlagts på detta stora företag, örn de avsedda resultaten ej skulle
förspillas.
Givetvis krävde bearbetning och publikation av ett så omfattande material
synnerligen betydande belopp, och Hedins förutgående överslag, som slutade
på 754,800 kronor, syntes nog i det hela vara ganska väl motiverat. A
andra sidan vore beloppet för våra förhållanden så stort, att det syntes nödvändigt
att söka nedbringa detsamma. På frågans nuvarande ståndpunkt
vore endast ungefärliga överslagsberäkningar möjliga, varför i åtskilliga fall
genom koncentration och minskade anspråk på den typografiska utstyrseln
icke obetydliga besparingar torde vara möjliga att genomföra utan att inkräkta
på arbetets inre värde.
Vad sålunda gällde de omfattande kartarbetenas reproduktion, hade genom
framstående kartexperter en ingående granskning av det ifrågavarande
förslaget ägt rum, och därav syntes framgå, att genom vissa typografiska
förändringar och sammanslagningar samt stundom även reduktion av kartskalorna,
kartorna utan minskning av deras vetenskapliga värde eller den
utstyrsel, varpå ett arbete av detta slag med fullt skäl kunde göra anspråk,
borde kunna offentliggöras för 200,000 kronor och således med en minskning
av 55,000 kronor under det ifrågasatta anslaget, av 255,000 kronor.
Denna kostnadsminskning vore grundad på dels en förminskning av vissa
kartor från skalan 1 :300.000 till 1 :500.000, dels en reduktion av antalet
färger för flertalet kartor, dels ett sammanförande på ett och samma kartblad
av flera långsmala delar av Kum-darja-flodens lopp. Däremot borde
detaljkartorna alltefter sitt innehåll återges i därför särskilt lämpade skalor.
Att driva nedskärningen av karttrycket längre torde svårligen kunna ske,
utan att denna viktiga del av expeditionens resultat skulle äventyras.
Med avseende på deltagarnas löner finge följande nämnas. För en av
staten vid seklets början till Spetsbergen utsänd övervintringsexpedition
lämnades utom andra förmåner löner om 3,000 till 3,500 kronor och under
det sistförflutna polaråret 4,000 till 5,000 kronor, det sista även med bibehållen
tjänstelön. För Hedin gällde det att för 6—8 år kunna binda särskilt
dugliga deltagare, av vilka till exempel en för obestämd tid måste avbryta
sitt arbete för den filosofiska graden, och alla måste avstå från möjligheten
att bevaka utsikter till befordran i hemlandet.
För att nu förestående arbete skulle kunna slutföras, vore det av väsentlig
vikt, att de vanligen obemedlade deltagarna själva sattes i tillfälle att
uppreda och utarbeta sina speciella anteckningar och uppgifter. Skulle
därför någon reduktion av kostnaderna här kunna göras, måste det ske så
varsamt som möjligt. Måhända kunde lönen för det första året sättas till
5.000 kronor och för de följande till 4,000 kronor, dock med rätt för löntagaren
att av det återstående beloppet under vart år såsom författararvode
om 100 kronor per färdigtryckt ark årligen kunna erhålla intill 1,000 kronor.
På så sätt kunde också arbetet påskyndas, varjämte 21,000 kronor
skulle inbesparas.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
Med avseende på de belopp, som förslagsvis beräknades för de skilda deltagarnas
uppgifter, vore det ej för någon möjligt att säkert fixera, vad som
skulle kunna inbesparas, men nog torde arbetena med nödig omtanke kunna
anordnas så, att på varje fack någon reduktion kunde göras. Sålunda angåves
bär nedan i tabell 1. vissa inbesparingar.
Tabell 1.
Arbet |
e n |
|||
Ansökan1 |
Minskning |
Förslag |
||
Geologi, |
Norin................ |
65,300 |
12,000 |
53,300 |
Bohlin............... |
32,900 |
6,100 |
26,800 |
|
» |
Hörner............... |
36,100 |
8,100 |
28,000 |
» |
Bexell................ |
72,500 |
15,400 |
57,100 |
Astronomi |
Ambolt............... |
22,100 |
4,100 |
18,000 |
Arkeologi |
Bergman.............. |
33,900 |
6,100 |
27,800 |
» |
Karlgren.............. |
10,000 |
2,000 |
8,000 |
Meteorologi |
Haude............... |
10,000 |
2,000 |
8,000 |
Etnografi |
Montell............... |
42,000 |
18,000 |
24,000 |
» |
Lessing............... |
|||
Tillägg, |
Hedin m. fl............ |
30,000 |
5,000 |
25,000 |
Summa kronor |
354,800 |
78,800 |
276,000 |
1 Löner ej medräknade.
Tabell 2.
Översikt |
|||
Ansökan |
Minskning |
Förslag |
|
Kartor............ Löner ............. Arbeten............ Summa kronor |
255.000 145.000 |
55.000 21.000 |
200,000 124.000 276.000 |
754,800 |
154,800 |
600,000 |
Den jämförelsevis stora reduktionen av etnografianslaget betingades av
förhoppningen, att fullföljandet av den ingående lamaforskningen, för vilken
akademien tidigare ej ansett sig hava möjlighet att tillstyrka det då
begärda anslaget, även nu måtte kunna tillgodoses från enskilt håll, varigenom
det storartade och värdefulla materialet blivit insamlat.
Med avseende på sättet och platsen för samtliga publikationers tryckning
torde denna sak, med den begränsning som ekonomien nödvändiggjorde,
få anförtros åt Hedin, som ju ej sparat någon möda för att ernå för alla
parter bästa möjliga resultat.
Detsamma gällde fördelningen av de många skilda slagen av samlingar,
som hopbragts från ett av jordens minst utforskade områden och som även
till sin omfattning med hänsyn till de högst betydande transportsvårigheterna
intoge en plats för sig. Med all hänsyn för Kinas helt naturliga
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
intressen komme säkerligen också våra institutioner att på bästa sätt tillgodoses
utan några, kanske ej genomförbara, speciella föreskrifter.
Med hänsyn till det anförda syntes akademien på det varmaste böra förorda,
att Hedin av det sökta anslaget örn 754,800 kronor måtte erhålla
600,000 kronor att utgå, mot successiv redovisning, under varje av de fem
första åren med 90,000 kronor samt under varje av de tre därpå följande
med 50,000 kronor, att utbetalas genom av Kungl. Majit utsedd institution.
Professor Andersson framhåller bland annat följande:
Vad anginge äganderätten till samlingarna hade Hedin ej lämnat besked
om fördelningen mellan Kina och Sverige av de samlingar, för vilkas bearbetande
nu statsanslag begärdes. Frågan vore givetvis av synnerligen
stor betydelse för de institutioner, inom vilka bearbetningen skulle ske, och
det torde också kunna förutses att statens offervillighet i viss mån bleve
beroende på huruvida samlingarna finge införlivas med de svenska museerna
eller icke.
Å andra sidan vore det väl bekant, att Hedin just på denna punkt haft
att kämpa mot betydande svårigheter vid sina förhandlingar med de kinesiska
myndigheterna. Det torde sålunda ej vara praktiskt genomförbart
att från svensk sida uppställa några villkor rörande samlingarnas fördelning.
Hedin torde emellertid böra snarast möjligt anmodas, att till akademien
ingiva en skriftlig redogörelse rörande fördelningen mellan Kina och Sverige
av de genom hans expedition till Sverige hemförda samlingarna.
I fråga örn äganderätten till de planerade publikationerna hade Hedin i sin
skrivelse lämnat några anvisningar rörande publikationssättet, från vilka
man indirekt kunde draga vissa slutsatser rörande äganderätten.
En hel del av det zoologiska och botaniska materialet hade redan blivit
beskrivet i vetenskapsakademiens skrifter, och akademien torde befinnas
villig att, i den mån som dess anslag det medgåve, fortsättningsvis publicera
zoologiska och botaniska monografier från Hedinexpeditionen. Frånsett
något mindretal exemplar, som ställdes till expeditionens förfogande,
bleve sålunda dessa publikationer akademiens egendom.
I fall av behov torde zoologiska och botaniska monografier kunna publiceras
även i andra svenska publikationsserier än akademiens skrifter utan
atto detta behövde vålla en särskild utgift för statsverket.
Å andra sidan skulle de kinesiska skriftstavarna publiceras i Kina med
kinesiska medel, och bleve då denna publikation kinesisk egendom.
Vidkommande den stora huvudmassan av publikationer, det geofysiska
och geologiska materialet, liksom också det stora kartverket förelåge det ej
från kinesisk sida något hinder för att dessa publikationer bleve rent svenska,
med avstående av endast ett mindretal exemplar till Kinas geologiska undersökning.
Då svenska staten sålunda skulle komma att bekosta såväl bearbetningen
som tryckningen av dessa publikationer, syntes det Andersson ofrånkomligt
att publikationerna ifråga bleve svensk statsegendom, frånsett det mindretal
exemplar, som måste avstås till författarna, till Hedinexpeditionen
samt till kinesiska regeringen. Genom att rationellt ordna försäljningen av
detta förlagsmaterial borde statsverket kunna återvinna en del av det stora
belopp, som måste offras på dessa publikationer.
Vad slutligen anginge Hedinexpeditionens paleontologiska och arkeologiska
material, vore avsikten att publicera detsamma i »Paleontologia Si
-
10 Kungl. Majlis proposition Nr 204.
nica», som utgåves i Kina. Härtill syntes emellertid medel helt böra beviljas
av svenska staten.
Efter behandlingen av dessa frågor torde den Hedinska kostnadsplanen
böra upptagas till granskning, i syfte att så långt som möjligt genomföra
besparingar.
När Hedin begynte sin stora expedition med anslag från Deutsches Lufthansa,
tilldelade han med sin kända generositet sina vetenskapsmän löner,
varierande mellan 300 och 700 kronor per månad. Då dessa unga forskare
hade sin utrustning och sitt uppehälle från expeditionen, så länge de vörö
ute i fält, kommo de i ett synnerligen gynnsamt läge. Nu hade ifrågasatts
att dessa forskare för de vetenskapliga resultatens bearbetning under 2—5
år skulle uppbära en avlöning av 5,000 kronor per år. Under fältarbetet
redan uppburna, tillsammans med nu föreslagna framtida avlöningar skulle
sålunda komma att uppgå till ett totalbelopp av drygt en tredjedels miljon,
ett jättebelopp, som givetvis gåve anledning till allvarlig eftertanke, särskilt
då anordningen kunde få prejudicerande betydelse såsom fördyrande likartat
svenskt vetenskapligt arbete i framtiden.
För tidigare forskargenerationer hade det stått som ett åtråvärt privilegium
enbart att få deltaga i en stor vetenskaplig expedition. Ingen av den
Nordenskjöldska sydpolarexpeditionens medlemmar hade en tanke på att få
lön under den farofyllda och i hög grad prövande färden och ingen hade
uppburit någon lön för materialets bearbetning. Men trots dessa anspråkslösa
förhållanden förelåge dock hela det vetenskapliga materialet beskrivet
i ett stort verk på 56 volymer.
Visserligen hade de svenska vetenskapsmän, som deltagit i de internationella
polarårsexpeditionerna, varit avlönade, men inom expeditioner av den
rörliga typ som Hedinexpeditionen, där varje medlem hade utsikten att
kunna publicera sina egna forskningsresultat, torde denna avlöningsanordning
vara inom vårt land tämligen enastående.
Att Hedin från början erbjudit sina svenska vetenskapsmän dessa fältlöner,
berodde väl till stor del därpå att de skulle gå sida vid sida med ett
stort antal väl avlönade tyska fältflygare, vilka också deltagit i de vetenskapliga
observationerna. Två av Hedins män lämnade också avlönade
befattningar för att inträda i expeditionen.
Med hänsyn till vad ovan anförts, syntes det oundgängligt att mer eller
mindre nedbringa denna utgiftspost. Från början hade Andersson tänkt
sig att nedskriva den till hälften, motsvarande en avlöningsperiod av i genomsnitt
två år. Efter att hava tagit del av den bearbetningsplan, som
redan vore i full gång och det obemedlade läge, i vilket vissa av expeditionens
medlemmar befunne sig, syntes avlöningsposten böra nedskrivas till
7s, motsvarande i runt tal 3 års avlöning, och Andersson hemställde sålunda,
att Hedins post för bearbetuingslöner, 135,000 kronor, reducerades
till 90,000 kronor.
I detta sammanhang påpekades, att en av expeditionens mest framstående
medarbetare, professor B. Karlgren, för vilken avsetts ett anslag av 10,000
kronor, med hänsyn till totalbeloppets väldiga omfattning och den diskussion
som detta framkallat i humanistiska kretsar, avböjt varje penningbidrag,
samtidigt som han även under de förändrade förhållandena förklarat
sig beredd att till fullo på överenskommet sätt ställa sin medverkan till
förfogande.
Då Hedin underlåtit att redogöra för det stora meteorologiska materialets
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
publicerande, ansåge Andersson sig förhindrad att taga någon hänsyn till
posten 10,000 kronor för det meteorologiska materialets bearbetande. Denna
anslagspost syntes därför böra uteslutas.
Posten å 10,000 kronor, avseende två års lön åt den tyske forskaren professor
Ferdinand Lessing, torde böra utgå.
Då vidare vetenskapsakademien på sin tid avstyrkte Hedins ansökan om
en kvarts miljon till inköp av ett lamatempel och sedermera en svenskamerikansk
donator skänkt det nödiga beloppet, ville Andersson föreslå, att
de tre posterna lama-templet i Peking, tibetanska tempelmålningar samt
lamaistisk kult måtte utgå, under förhoppning att samme donator måtte
stödja Hedin även i detta fall.
För det stora kartverket beräknade Hedin ett belopp av 255,000 kronor.
Enligt en av professor H. W:son Ahlmann i samarbete med kartredaktörerna
vid generalstabens litografiska anstalt verkställd utredning skulle kostnaden
kunna nedbringas till 200,000 kronor.
Man torde kunna ifrågasätta lämpligheten av att anslå svenska statsmedel
till utgivande av ett kartverk över vissa delar av de glesast bebodda trakterna
i Centralasien. Som en regel tillkom ine det ju respektive länder att
sörja för utgivning av nödiga topografiska kartor över sina besittningar, och
de kinesiska myndigheterna hade, i trots av alla svårigheter, under de senaste
tjugu åren varit livligt verksamma i detta hänseende, om än av naturliga
skäl uppmätningen och utgivningen av kartor främst avsett de rika kulturbygderna.
Det finge också framhållas, att den omsorgsfulla kartläggningen av stora
karavanvägar i västra Gobi liksom också i kinesiska Turkestan och norra
Tibet, som utförts av Hedinexpeditionen, hade stort praktiskt värde för
kinesiska staten, desto mer som dessa gamla karavanvägar nu holle på att
omläggas till bil- och flygrouter. Det syntes Andersson i hög grad rimligt
att kinesiska staten bort bidraga med exempelvis hälften till utgivningskostnaden
för detta stora kartverk.
Mot bakgrunden av de stora politiska omdaningar, som nu syntes pågå
i norra Kina, vore det emellertid långt ifrån otänkbart att en ny situation
komme att skapas, i kraft av vilken kinesiska regeringen under tvunget
hänsynstagande till en annan makt ej skulle kunna deltaga i utgivandet av
ett kartverk över de ifrågavarande trakterna.
För Hedinexpeditionen vore detta kartverk av fundamental betydelse. Man
kunde tryggt säga, att större delen av det övriga observationsmaterialet utan
dessa kartor skulle sväva i tomma luften.
Under sådana förhållanden funne Andersson det oundgängligt att tillstyrka
hela det stora beloppet, 200,000 kronor, för kartverkets färdigställande.
De av Andersson föreslagna besparingarna skulle sålunda fördela sig på
följande poster:
Anslaget till löner...................kronor 45,000
Anslaget till meteorologi.............. » 10,000
Anslaget till professor hessing.......... » 10,000
Anslaget till lamaistiska publikationer .... » 28,000
Anslaget till kartverket......... » 55,000
Summa kronor 148,000
Härtill komme professor Karlgrens avsägelse av för honom avsett anslag
10,000 kronor, alltså en totalbesparing av 158,000 kronor. Andersson komme
12
Kungl. Maj.is proposition Nr 204.
sålunda till ett anslagsbelopp på 596,800 kronor, vilket endast med 3,200
kronor understege det belopp, som professor De Geer med en annan motivering
föreslagit. Då Hedin på flera av de mindre anslagspunkterna räknat
alltför lågt, ansåge Andersson sig fullt befogad att tillfoga detta lilla belopp,
3,200 kronor. Aven med detta ringa tillägg vore Andersson förvissad, att
en beskärning under denna anslagssiffra ej kunde ifrågasättas utan att bearbetningen
av det enastående rika och mångsidiga materialet skulle äventyras.
Då Hedin förutsatte att bearbetningen och publiceringen fördelades över
en följd av år och att kostnaderna bleve störst under de första åren, finge
Andersson hemställa, att detta anslag, 600,000 kronor, måtte utgå med 90,000
kronor under vartdera av de fem första åren, samt med 50,000 kronor
under sjätte till och med åttonde året, att mot successiv redovisning utbetalas
av genom av Kungl. Majit utsedd institution.
För egen del har vetenskapsakademien anfört huvudsakligen följande:
Det belopp, som söktes, kunde visserligen tyckas vara av en för svenska
förhållanden ovanlig storhetsordning, när det gällde bearbetningen av ett
insamlat vetenskapligt material. Enligt akademiens förmenande måste man
emellertid vid denna frågas bedömande beakta de mycket säregna omständigheter
som förelåge. De av Hedin ledda senaste forskningsfärderna i
Asien hade sträckt sig över en sammanhängande tidrymd av ej mindre än
åtta år och de hade bestått av ett flertal skilda ehuru sins emellan samarbetande
expeditioner med en betydande stab av vetenskapsmän. Det vore
förklarligt, att det insamlade vetenskapliga materialet under sådana förhållanden
kommit att bliva av en omfattning, som vida överstege vad som
hemförts av andra svenska expeditioner till utlandet. Hopbringandet av
detta material hade givetvis även dragit stora kostnader. Sakkunniga vitsordade
enstämmigt, att expeditionernas hemförda material vore enastående
rikt och av högt vetenskapligt värde. Det vore då efter akademiens förmenande
särdeles olyckligt, om ett dylikt av svenska forskare under hela världens
blickar hopbragt vetenskapligt material, på vars insamlande så mycket
arbete och kostnader blivit nedlagt, skulle få ligga obearbetat och opublicerat
samt därigenom utan större nytta för vetenskapen. Akademien ville
också med eftertryck framhålla, att bearbetningen och tryckningen av resultaten
från Hedins expeditioner i den utsträckning som akademien nu ansåge
sig böra förorda vore ett stort allmänt vetenskapligt intresse, av betydelse
för forskningen i alla länder och sålunda också i Sverige; det läte sig därför
enligt akademiens förmenande icke med fog säga, att beviljande av
medel för detta ändamål skulle innebära att staten iklädde sig stora ekonomiska
uppoffringar för uppgifter som i grund och botten vore främmande
eller mindre viktiga för svensk vetenskaplig forskning.
De två sakkunniga ledamöter av akademien, som avgivit yttranden i ärendet,
hade, efter oberoende av varandra verkställda granskningar av de enskilda
posterna i Hedins framställning i syfte att så mycket som möjligt
nedbringa kostnaderna, för ändamålet förordat ett anslag av 600,000 kronor,
att utgå med 90,000 kronor under vart och ett av de fem första åren och
med 50,000 kronor under vart och ett av de tre näst därpå följande, att
mot successiv redovisning utbetalas av någon av Kungl. Majit utsedd institution.
Båda hade framhållit, att en ytterligare nedskärning av Hedins
bearbetnings- och kostnadsplan icke syntes dem möjlig utan att äventyra
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204. 13
bearbetningen av materialet. Akademien finge helt instämma i dessa sina
sakkunnigas uttalanden.
De sakkunniga hade på delvis något olika vägar kommit fram till sin
slutsumma. Då båda emellertid samtidigt förordade handlingsfrihet beträffande
nedskärningarnas fördelning på de enskilda anslagsposterna, vilka
givetvis icke på förhand läte sig exakt beräkna, ausåge sig akademien icke
böra ingå på något försök att fixera huru mycket som borde få utgå för
det ena eller det andra ändamålet. Därest Kungl. Majit likväl skulle finna
erforderligt att i sådant avseende lämna något direktiv, torde detta med
ledning av föreliggande eller eventuellt framdeles gjorda utredningar lämpligast
låta sig göra i samband med anslagets utanordnande. T detta sammanhang
ville akademien för närvarande endast understryka, att den vetenskapliga
bearbetningen av materialet åtminstone till största delen måste
bygga på arbetsinsatser från de i expeditionerna deltagande vetenskapsmännen
samt att det varken syntes rimligt eller överhuvudtaget möjligt att förutsätta,
att dessa i blygsamma eller måhända till och med bekymmersamma
ekonomiska villkor ställda obefordrade män skulle kunna åtaga sig dessa
uppgifter utan en ersättning som tryggade deras nödtorftiga utkomst under
bearbetningstiden.
I likhet med sin sakkunnige professor J. G. Andersson finge akademien
föreslå, att de på expeditionens resultat grundade publikationer, som bekostades
av statsmedel, bleve svensk statsegendom, frånsett ett av Kungl. Majit
bestämt antal exemplar till Hedinexpeditionens, kinesiska regeringens och
författarnas förfogande.
Liksom professor Andersson ville även akademien framhålla vikten av att
de genom Hedins expeditioner hemförda samlingarna i största behövliga
eller önskvärda utsträckning komme svenska vetenskapliga institutioner till
godo.
Med stöd av det anförda hemställde vetenskapsakademien, att Kungl.
Majit måtte för bearbetning av materialet och publicering av resultaten från
Hedins vetenskapliga expeditioner i inre Asien under åren 1927—1934 vidtaga
åtgärder för beviljandet av ett anslag av 600,000 kronor att utgå under
åtta år, med 90,000 kronor under vart och ett av de första fem åren samt
med 50,000 kronor under vart och ett av därpå följande tre år.
Statskontoret har i utlåtande den 3 december 1935 anfört:
Under erinran att tidigare högst betydande belopp av lotterimedel ställts
till förfogande såsom bidrag för genomförandet av ifrågavarande expeditioner
och med hänsyn till den återhållsamhet och stränga gallring, som
måste iakttagas vid prövningen av andra anslagskrav under såväl åttonde
som övriga huvudtitlar, kunde statskontoret för sin del icke tillstyrka, att
nu ifrågasatta anslag äskades å riksstaten.
För den händelse emellertid att skäl skulle anses föreligga att anvisa medel
för bearbetning av det vetenskapliga materialet och publicering av resultaten
från berörda expeditioner, syntes i varje fall såsom villkor för bidrag genom
statens mellankomst böra föreskrivas, att de hemförda samlingarna, i den
mån så funnes önskvärt, med full äganderätt överlämnades till svenska
staten.
Det under Hedins ifrågavarande expeditioner samlade materialet är,
såsom från sakkunnigt håll vitsordats, enastående rikt och av högt veten
-
Departe
mentBchefen.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204.
skapligt värde. Att detta material kommer under bearbetning måste be
traktas såsom ett högst angeläget intresse icke blott ur allmän vetenskaplig
synpunkt, utan även, såsom vetenskapsakademien påvisat, för svensk vetenskaplig
forskning. Betydande belopp hava av det allmänna offrats på expeditionernas
fullföljande och det förefaller mig därför såsom en naturlig
konsekvens, att bidrag även lämnas från de svenska statsmakternas sida,
då det nu gäller att tillgodogöra sig det med så stora ekonomiska uppoffringar
hopbragta resultatet av ifrågavarande forskningsfärder. Av särskild
vikt synes det mig vara, att de personer, som medverkat i expeditionerna,
bliva satta i tillfälle att bearbeta och publicera det vetenskapliga resultatet
av desamma, medan nämnda personer ännu äro i stånd att med levande
minnesbilder komplettera de under forskningsfärderna gjorda iakttagelserna.
Jag får därför tillstyrka att statsbidrag för här ifrågavarande ändamål lämnas
redan för nästkommande budgetår.
Kostnaderna för berörda arbeten hava av Hedin uppskattats till 754,800
kronor och av vetenskapsakademien till 600,000 kronor, att fördelas på en
tidsperiod av åtta år, varav för de första fem åren 90,000 kronor örn året.
Jag vill förorda, att statsmakterna bidraga med ungefär hälften av de
sålunda beräknade kostnaderna för ifrågavarande arbeten. Man torde få
hoppas, att det stora intresse för expeditionerna, som från andra håll tagit
sig uttryck genom ett ekonomiskt understödjande av desamma, även skall
vara att påräkna, när det gäller den vetenskapliga bearbetningen av forskningsresultaten.
Skulle denna förhoppning ej infrias, torde de arbeten, som
ej kunna med statsbidraget utföras, få tills vidare skjutas på framtiden.
Jag tillstyrker emellertid, att det av mig beräknade totalbeloppet, 300,000
kronor, fördelas på sex år.
För nästa budgetår synes mig sålunda ett belopp av 50,000 kronor böra
ställas till förfogande såsom bidrag för bearbetningen. Anslaget torde böra
erhålla karaktären av reservationsanslag. I statsverkspropositionen hava särskilda
anslagsmedel icke beräknats för detta ändamål. Enligt vad chefen för
finansdepartementet meddelat bör emellertid täckning för det nu ifrågasatta
anslaget kunna beredas å riksstatsförslaget.
Att nu angiva huru nämnda belopp å 50,000 kronor lämpligen bör fördelas
på olika poster låter sig icke göra. Det torde därför få ankomma på
Kungl. Majit att, efter det vetenskapsakademien i samråd med Hedin härutinnan
inkommit med förslag samt universitetskanslern hörts över detta förslag,
fastställa stat för anslagets användning. Universitetskanslerns medverkan
synes mig påkallad bland annat därför, att vid utmätandet av ersättningar
åt i arbetet deltagande vetenskapsmän böra beaktas vid universiteten
rådande förhållanden. Anslaget synes kunna ställas till förfogande
av vetenskapsakademien, som bör handhava utbetalning av erforderliga
medel i överensstämmelse med de föreskrifter, som blivit meddelade av
Kungl. Majit. Själva ledningen av bearbetningen torde böra ligga i Hedins
Kungl. Maj:ts proposition Nr 204. 15
händer under översyn av en särskild, av akademien inom denna för ändamålet
utsedd nämnd.
I likhet med vetenskapsakademien anser jag det villkoret böra uppställas,
att äganderätten till de på expeditionernas resultat grundade publikationer,
som bekostas av statsmedel, tillfaller svenska staten.
I anslutning till vad vetenskapsakademien och statskontoret anfört förutsätter
jag vidare, att, sedan slutgiltig överenskommelse träffats med vederbörande
kinesiska myndigheter, allt det vetenskapliga material, som icke
enligt överenskommelse skall övergå i kinesiska statens ägo och som bearbetats
med anslag av statsmedel, i den mån Kungl. Maj:t prövar sådant
önskvärt, skall bliva svenska statens egendom och komma våra vetenskapliga
institutioner till godo.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen,
att till Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie
doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren
1927—1934 för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av..........................kronor 50,000
att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit
kan finna gott föreskriva.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Malmberg.