Kungl. Majlis proposition nr 178.

1

Nr 178.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående nybyggnad för
statens väginstitut; given Stockholms slott den 28
februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj.ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 28 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 4, punkt 47)
har Kungl. Majit, med anledning av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i .skrivelse den 13 november 1935 gjord framställning, under rubriken statens
allmänna fastighetsfond föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till nybyggnad för
statens väginstitut för budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 178. i

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

250,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel. Sedan beredningen av
detta ärende slutförts, torde jag nu få ånyo anmäla detsamma.

Statens väginstitut, vars verksamhet omfattar forskning, experiment och
undersökningar beträffande olika vägtyper och vägmaterial samt rörande vägtrafiken
och dess inverkan på vägarna, är för närvarande inrymt huvudsakligen
i statens provningsanstalts byggnad vid Drottning Kristinas väg i närheten
av tekniska högskolan, medan institutets väggeologiska forskning är
förlagd till Sveriges geologiska undersöknings lokaler i Frescati.

Ifrågavarande förslag till nybyggnad för institutet sammanhänger med den
omorganisation av institutet, som i princip beslutades vid 1934 års riksdag.

Nybyggnaden, som är avsedd att förläggas vid sydvästra sidan av Drottning
Kristinas väg mellan tekniska högskolans studentkårs kårhus och statens
provningsanstalts byggnad och på mark, som förvaltas av djurgårdsförvaltningen,
hade, såsom i statsverkspropositionen meddelades, beräknats draga
en kostnad av 379,000 kronor eller i runt tal 380,000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslog, att för byggnaden erforderligt belopp skulle
utgå av automobilskattemedel sålunda, att för ändamålet skulle disponeras
del för innevarande budgetår anvisade anslaget för bidrag till vissa forsknings-
och undersökningsarbeten å 130,000 kronor, vilket med hänsyn till
andra medelstillgångar icke skulle behöva tagas i anspråk för sitt ändamål,
samt därutöver anvisas ett anslag av 250,000 kronor.

Innan jag övergår till en redogörelse för den föreliggande framställningen
torde jag få i korthet beröra den omorganisation av väginstitutet, som på sätt
nyss nämnts var föremål för behandling vid 1934 års riksdag.

Såsom närmare framgår av 1934 års sjätte huvudtitel (sid. 74 o. f.) hade de
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1931 tillkallade sakkunniga
med uppdrag att verkställa utredning i fråga örn ändrad organisation av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt den 23 december 1932 framlagda betänkande
(statens off. utredn. 1932: 34) framhållit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
i likhet med motsvarande centrala ämbetsverk i åtskilliga stater
i utlandet, borde hava till sitt förfogande ett forskningsinstitut, som med
uppmärksamhet följde utvecklingen på vägområdet, bedreve självständigt
forskningsarbete och biträdde styrelsen vid handläggningen av ärenden rörande
de beläggningar av vägbana och andra svårare vägtekniska spörsmål,
vilka krävde större sakkunskap vid utförande och kontroll. De sakkunniga
förordade väginstitutets anslutning till styrelsen, åtminstone tills vidare såsom
en verket sidoordnad, under ledning av en på visst sätt sammansatt
direktion stående institution, vars arbete —- liksom tidigare varit fallet —
borde bekostas genom understöd av automobilskattemedlens forskningsandel
och vars tjänstemän icke borde uppföras å ordinarie stat.

Vid anmälan inför Kungl. Majit av de sakkunnigas i förevarande avseende
framlagda förslag, vilket i allmänhet tillstyrkts i de över betänkandet
avgivna yttrandena, anförde jag, bland annat:

Erfarenheten, icke minst från 1931 års väg- och brosakkunnigas utredningar,
vilka utredningar verkställts i intimt samarbete med väginstitutet,

Kungl. Majlis proposition nr 17S.

3

Ilar till fullo ådagalagt behövligheten för den centrala vägmyndigheten av
att äga tillgång till ett organ, som förutom bedrivande av ett fritt forskningsarbete
kan biträda myndigheten med undersökning och bearbetning
av framkomna uppslag till väghållningens rationalisering och förbättrande
i övrigt. Då det för utvinnande av bästa möjliga resultat synes av betydelse,
att denna anslutning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detalj
utformas först sedan därmed sammanhängande spörsmål kunnat dryftas
mellan styrelsen och institutet samt även någon erfarenhet av sammanförandet
vunnits, vill det förefalla lämpligast att nu stanna vid att institutet
utan någon väsentlig ändring beträffande dess förhållanden i övrigt sammanknytes
med ämbetsverket. Måhända torde dock någon personalförstärkning
visa sig erforderlig, särskilt på det geotekniska området. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt institutets direktion skulle då få tillfälle
att närmare undersöka, hur institutets arbete lämpligast bör ordnas för
framtiden. Institutet skulle sålunda tillsvidare stå under ledning av en direktion,
sammansatt ungefärligen såsom de sakkunniga tänkt sig, dock att
tekniska högskolan och Sveriges geologiska undersökning synas böra vara
representerade i densamma. Sannolikt bör väl sedermera en formlig stat
för institutet upprättas och kostnaderna bestridas från särskilt anslag av
automobilskattemedel. I avvaktan å nyssnämnda undersökning skulle emellertid
erforderliga medelsbelopp såsom hittills utgå av de automobilskattemedel,
som stå till förfogande för forskningsändamål. I samband med
övriga undersökningar örn organisationens slutliga utformande torde bland
annat också laboratoriefrågan böra utredas, varjämte uppmärksamhet även
lärer böra ägnas åt förutsättningar och möjligheter för ett eventuellt samarbete
med tekniska högskolan.

I anslutning till vad sålunda anförts tillstyrkte jag, att institutet då skulle
på angivet sätt anslutas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, och förutsatte
jag därvid, att erforderlig utredning örn det närmare organiserandet av institutet
såsom statligt organ skulle bliva slutförd på sådan tid, att förslag i
ämnet skulle kunna framläggas för 1936 års riksdag.

Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.

Genom beslut den 31 maj och den 30 juni 1934 meddelade Kungl. Majit
i anslutning till vad sålunda förekommit erforderliga beslut beträffande väginstitutets
anknytning från och med den 1 juli 1934 till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Åt styrelsen uppdrogs samtidigt att, med beaktande av
vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 3 januari 1934
anförts, i samband med avlåtande av framställningar, avsedda att föreläggas
1936 års riksdag, efter samråd med vederbörande och sedan erforderliga
undersökningar ägt rum, avgiva förslag beträffande det slutliga ordnandet
av institutet såsom statligt organ.

I sin förut nämnda skrivelse har väg- och vattenbgggnadsstgrelsen meddelat,
att lill fullgörande av det sålunda givna uppdraget överläggningar ägt
rum mellan styrelsen och institutets direktion. Med hänsyn till frågan örn
samarbetet mellan institutet och tekniska högskolan hade direktionen i samråd
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillsatt en särskild kommitté med
uppdrag att närmare undersöka berörda spörsmål, därvid särskilt institutets
behov av nya lokaler skulle beaktas.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Efter överläggningar mellan nämnda kommitté och representanter för
högskolan, anför styrelsen vidare, hade förslag till samarbete mellan institutet
och högskolan framkommit, men frågan hade ansetts böra bliva föremål
för ytterligare utredning och övervägande, varför något definitivt förslag
i ämnet icke framlagts. Berörda samarbete hade, i anslutning till ett
av högskolans lärarkollegium avgivet utlåtande, ansetts kunna i huvudsak
ordnas på sådant sätt, att institutet skulle övertaga undervisningen vid högskolan
i vägbyggnad och mot viss ersättning inom sina lokaler bereda utrymmen
för laboratorieundervisningen i detta ämne.

På grundval härav hade förenämnda kommitté framlagt två olika förslag till
institutets organisation, det ena efter mönster av statens bakteriologiska anstalt,
enligt vilket förslag institutet skulle stå under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
överinseende och ledning, och det andra efter mönster av statens
provningsanstalt, innebärande i huvudsak samma organisation som den nuvarande.
Dessa förslag vore nu föremål för övervägande.

Ehuru styrelsen alltså ännu icke vore beredd att framlägga slutligt förslag
i själva organisationsfrågan, ansåge styrelsen sig kunna redan nu avgiva
förslag beträffande erforderlig nybyggnad för institutet.

Beträffande väginstitutets nuvarande lokaler har styrelsen anfört bland
annat:

Inom statens provningsanstalts byggnad förhyras kontor, magasin samt
arbetsplatser för laborationer i olika, på stort avstånd från varandra belägna
lokaler i anstaltens byggnader. Institutets väggeologiska forskning, avseende
tjälforskning och undersökningar rörande grus och andra jordarters lämplighet
till vägbyggnad, är hänvisad till lokaler tillhörande Sveriges geologiska
undersökning, belägna cirka 3 kilometer från institutets övriga lokaler. Denna
splittring av institutets arbetslokaler är lill stor olägenhet för arbetet, onödig
tidsförlust uppstår och svårighet förefinnes att rationellt bedriva undersökningar,
som än måste utföras i en lokal, än i en annan. Lika besvärande
för arbetet är, att lokalerna äro otillräckliga och trånga, så att personalen
måste trängas samman, varigenom nödig arbetsro icke erhålles. Plats för
uppställning av nya apparater och maskiner saknas, varför institutet icke
kan anskaffa den arbetsutrustning, som erfordras. Härtill kommer, att vissa
arbetsplatser, som ställts till förfogande inom provningsanstalten, då så erfordras
tagas i bruk av anstalten, varvid institutets undersökningar måste
avbrytas. Genom undersökningar, som väginstitutet under senaste åren upptagit
för vägväsendets räkning, särskilt beträffande den s. k. materialkontrollen
vid vägbeläggningar, har institutets arbetsbörda ökats, vilket krävt
ökning av personal och utrymmen. Enär institutets utrymmen äro begränsade,
lia dessa nya uppgifter, som äro av stor betydelse för vägväsendet, med
nödvändighet medfört en viss tillfällig inskränkning av institutets övriga
verksamhet. Det synes dessutom vara sannolikt, att institutets arbete med
materialkontroll vid vägbeläggningar i framtiden kommer att fördjupas och
utökas, vilket icke är möjligt med nuvarande lokalutrymmen. Även andra
nya uppgifter avses att tilläggas institutet, bland annat utförandet av undersökningar
rörande vägmaskiner i samarbete med statens maskin- och redskapsprovningsanstalter,
och jämväl dessa uppgifter kunna kräva ökat lokalutrymme.

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

5

Därest väginstitutets lokalbehov, anför styrelsen, tillgodosåges genom en
ny byggnad, samtidigt inrymmande lokaler för laboratorieundervisningen i
vägbyggnad vid tekniska högskolan, bleve de nu för dessa ändamål använda
utrymmena inom statens provningsanstalt, Sveriges geologiska undersökning
samt tekniska högskolan frigjorda för de behov av ökade utrymmen, som
1''örefunnes inom nämnda institutioner.

Styrelsen meddelar vidare, att den för utredning av väginstitutets organisationsfrågor
tillsatta kommittén i en den 24 oktober 1935 dagtecknad, till
institutets direktion avgiven promemoria framlagt förslag om nybyggnad
för institutet och härom anfört bland annat:

Med hänsyn till det planerade samarbetet med tekniska högskolan måste
institutet ligga nära högskolan. En tomt söder om Drottning Kristinas väg
mellan statens provningsanstalt och teknologernas kårhus har befunnits
lämplig för ändamålet. Tomten är visserligen rätt trång och bergig, men
genom ett förnuftigt byggnadssätt och en rationell disposition av området
bör tomten för överskådlig tid vara tillräcklig. Därest större utrymmen
skulle erfordras, eventuellt för en provvägskarusell eller liknande större försöksanordningar,
får institutet söka sig plats härför utanför staden där
tomtmarken är billigare. Genom förhandlingar med djurgårdsförvaltningen,
byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans rektor har det visat sig, att
nämnda tomt sannolikt skulle kunna upplåtas åt väginstitutets nybyggnad.

Ehuru förhandlingarna med högskolan ännu icke slutförts, synes detta
icke böra hindra ett omedelbart lösande av den för institutet trängande lokalfrågan
genom en byggnad, gemensam för institutet och högskolan. Om
väginstitutet övertager undervisningen i ämnet vägbyggnad, såsom högskolan
uttalat sig för, är lokalfrågan fullt klar. Även örn ett så långt drivet
samarbete som det nyss nämnda icke skulle befinnas lämpligt, anse kommitterade,
att ett samarbete endast med avseende på lokalerna skulle vara möjligt.
I varje fall borde lokalfrågan kunna lösas på sådant sätt, att lokaler
för väginstitutets forskning och för högskolans laboratorieundervisning i
vägbyggnad anordnas i samma byggnad. Härvid är förutsatt, att väginstitutet
i viss utsträckning skall få möjlighet att utnyttja för sin forskning de
för undervisningen avsedda lokalerna och där uppställa maskiner, som kunna
vara gemensamma för institutets forskning och undervisningen. Den
mindre jämkning beträffande byggnadens inredning, som är beroende av
formen för samarbetet med högskolan, torde ej inverka nämnvärt på den
totala kostnaden eller byggnadens planläggning i stort.

På uppdrag av institutets arbetsutskott, fortsätter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
hade f. d. professorn E. J. Lallerstedt utarbetat preliminära
ritningar och kostnadsförslag till en för institutet avsedd byggnad, anordnad
med hänsyn tagen till blivande samarbete med tekniska högskolan. Förenämnda
kommitté och institutets arbetsutskott hade i huvudsak uttalat sig
för Lallerstedts förslag.

Väginstitutets direktion hade1, anför styrelsen vidare, i skrivelse till vägnell
vattcnbyggnadsstyrclsen den 2 november 1935 gjort framställning örn
vidtagande av åtgärder för åvägabringande av ifrågavarande nybyggnad och
härom anfört i huvudsak:

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 17S.

Direktionen ansåge för sin del, att ett samarbete mellan väginstitutet och
tekniska högskolan skulle vara till gagn för såväl vägväsendet som undervisningen.
Det av högskolan föreslagna sättet för samarbetet innebure en
tämligen stark anslutning mellan de båda institutionerna. En annan möjlig
form för samarbetet vore, att institutet och högskolan skulle få lokaler i
samma byggnad men eljest var och en omhänderhava sina uppgifter. Direktionen
ansåge sig för närvarande ej kunna taga ställning till formen för
samarbetet, vilken fråga, innan den hänskötes till Kungl. Maj:ts avgörande,
syntes kräva ytterligare utredning.

Även om ett så långt drivet samarbete som det av högskolan föreslagna
icke skulle komma till stånd, ansåge direktionen, att ett samarbete endast
med avseende på lokalerna skulle vara lämpligt. Hur än organisationen av
samarbetet utformades, borde sålunda den för institutet trängande lokalfrågan
kunna lösas på sådant sätt, att lokaler för väginstitutets forskning och
högskolans laboratorieundervisning i vägbyggnad anordnades i samma byggnad.
Genom en sådan anordning borde mindre kostnad uppstå än örn vardera
institutionen skulle uppföra egen byggnad för väglaborationer. Förutsättning
för en sådan besparing vore, att elevernas övningslaboratorier i viss
utsträckning finge användas även för institutets forskning.

Under åberopande härav och med framhållande, att de av institutet nu
disponerade lokalerna vore otillräckliga och icke möjliggjorde ett effektivt
arbete, hade direktionen hemställt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måtte
föranstalta därom, att bättre arbetsmöjligheter bereddes väginstitutet genom
uppförande av en byggnad, i vilken även lokaler för högskolans laboratorieundervisning
i vägbyggnad kunde inrymmas.

För sin del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en början anfört:

Enligt styrelsens åsikt talade alla skäl för att väginstitutet organiserades
så, att samarbete med tekniska högskolan kunde äga rum under smidiga och
lämpliga förmer. Fördelarna för vägväsendet och undervisningen av ett
sådant samarbete syntes styrelsen ligga i så öppen dag, att något vidare ordande
därom icke erfordrades. Ehuru undersökningen av frågan, huru
nämnda samarbete i detalj skulle ordnas, ännu icke avslutats och förslag i
ämnet näppeligen kunde föreläggas 1936 års riksdag, syntes emellertid redan
nu så mycket kunna sägas, att samarbetet lämpligen kunde ordnas i
huvudsak på det av lärarkollegiet förordade sättet. Att ett samarbete under
sådana former komme att kräva för högskolan och institutet delvis gemensamma
lokaler syntes vara klart. Men även örn samarbetet komme alt ske
efter annan linje, syntes det vara tydligt, att institutets lokaler borde vara
belägna i närheten av tekniska högskolan.

Institutets nuvarande lokaler vore synnerligen ofullständiga och anordnade
på ett föga ändamålsenligt sätt. Enligt styrelsens mening vore oundgängligen
erforderligt, att nied det allra snaraste bättre möjligheter härutinnan
bereddes institutet.

Beträffande omfattningen av det föreliggande, av f. d. professorn E. ,1.
Lallerstedt upprättade förslaget till nybyggnad, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
under uttalande att detsamma syntes väl motsvara de fordringar,
som borde ställas på den ifrågasatta byggnaden, anfört:

Enligt ritningarna skulle i byggnaden inrymmas lokaler för övningslaboratorier
(för de studerande vid högskolan), ett fysiskt-mekaniskt väglaboratorium
för tillverkning och provning av bituminösa beläggningsmassor, ett ke -

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

iniskt väglaboratorium för kemiska undersökningar av vägmaterial, ett väggeologiskt
laboratorium för tjäl-, grus- och jordartsundersökningar, en mindre
verkstad för tillverkning och reparation av provnings- och andra apparater,
ett magasin, lokala förråd samt kontors- och studierum, arkiv, bibliotek, toalett-
och klädrum m. m. Ifrågavarande lokaler skola inrymmas i bottenvåningen
samt våningarna en och två trappor upp. Vindsvåningen, som icke
är avsedd att inredas nu, göres så hög och förses med sådana fönster, att i
densamma vid eventuellt kommande behov ytterligare lokaler kunna inredas.

De utrymmen, som avses bliva gemensamma för institutet och högskolan,
äro belägna i byggnadens norra del. Desamma äro anordnade närmast med
lanke på att samarbetet med högskolan ordnas pä det sätt, som lärarkollegiet
förordat. Skulle emellertid samarbetet komma att ordnas på annat sätt, blir
den ändring i lokalernas disposition, som därigenom betingas, endast oväsentlig
och torde icke medföra ökad kostnad.

I fråga om kostnaderna för nybyggnaden har styrelsen anfört:

Kostnaderna för byggnadens uppförande hava av Lallerstedt beräknats
till sammanlagt 354,000 kronor. Härtill komma vidare kostnader för laboratoriebord
och annan möbelinredning, vilka kostnader överslagsvis uppskattats
till 25,000 kronor.

Nu befintlig apparatutrustning inom väginstitutet ävensom högskolans apparater
för laboratorieundervisning avses att uppställas i de nya lokalerna.
Men därutöver torde även viss ny utrustning bliva nödvändig att anskaffa.
för vilka ändamål vissa kostnader bli erforderliga. Enär behovet av ny apparatutrustning
i viss mån blir beroende av formen för samarbetet med högskolan,
kan denna fråga för närvarande icke upptagas till behandling, men
avser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att så snart utredning härom föreligger,
göra framställning i frågan.

Självfallet måste med ökade utrymmen följa ökad kostnad för belysning,
uppvärmning, renhållning och underhåll. Genom de nya uppgifter, som institutet
har erhållit eller kommer att erhålla genom samarbetet med andra
institutioner, komma ytterligare ökade kostnader att uppstå för väginstitutet.
Arbetet med materialkontrollen av vägbeläggningar avses emellertid att
täckas genom utdebitering på vägdistrikten eller de firmor, som anlita väginstitutet.
Ifrågavarande spörsmål, vilket kommer att påverka institutets
blivande stat, torde emellertid böra upptagas till behandling först i samband
med förslag till institutets slutliga organisation.

Det nu erforderliga beloppet skulle alltså, säger styrelsen, uppgå till sammanlagt
379,000 kronor, vilket lämpligen borde avrundas uppåt till 380,000
kronor.

På grund av vad sålunda anförts och då det syntes angeläget, att institutet
så fort dess organisation blivit slutligen bestämd kunde påbörja sin
verksamhet i lämpliga lokaler, ville styrelsen föreslå, att medel redan nu
anvisades för ifrågavarande ändamål, så att byggnadsarbetet kunde påbörjas
så snart som möjligt.

Vidkommande frågan örn sättet för beredande av för ändamålet erforderliga
medel har styrelsen slutligen erinrat örn att av 1935/1936 års automobilskattemedel
anvisats ett särskilt reservationsanslag å 130,000 kronor,
avseende bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten under sam -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

ma budgetår. Då emellertid medel för detta ändamål avsatts redan vid fördelningen
av 1934/1935 års automobilskattemedel, torde nu ifrågavarande
särskilda anslag icke behöva tagas i bruk för de ändamål, som i vanliga fall
tillgodosåges på detta sätt. Anslaget syntes därför lämpligen kunna disponeras
för nu omförmälda nybyggnad. Det ytterligare erforderliga beloppet,

250,000 kronor, syntes kunna såsom särskilt riksstatsanslag utgå av 1936/
1937 års automobilskattemedel.

i

över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sålunda framlagda förslag hava
utlåtanden avgivits den 12 december 1935 av byggnadsstyrelsen, den 4 januari
1936 av riksmarskalksämbetet och den 25 februari 1936 av styrelsen
för tekniska högskolan efter hörande av högskolans lärarkollegium, varjämte
en den 26 februari 1936 dagtecknad skrivelse inkommit från styrelsen
för statens provningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande till en början meddelat, att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 5 december 1935 till styrelsen
överlämnat ändrat förslag beträffande situationsplan för nybyggnaden
och anmält, att för byggnaden erfordrades visst område för gårdsplan och
tillfart på baksidan av byggnaden. I skrivelsen hade påpekats, att på
situationsplanen inlagts en ungefärlig gränslinje för områdets begränsning
mot öster och att övriga gränser utgjordes av kanten av den omkring tomten
löpande vägen.

Vidare har byggnadsstyrelsen meddelat, att statens provningsanstalt i
skrivelse till styrelsen den 5 december 1935 hemställt, att byggnaden i fråga
måtte i förhållande till den senast framlagda situationsplanen flyttas ett par
meter i sydlig riktning, så att avståndet mellan de båda byggnadernas närmaste
hörn bleve omkring 30 meter, på det att det befintliga lövträdsbeståndet
mellan anstalten och nybyggnaden måtte kunna bevaras.

För egen del har byggnadsstyrelsen anfört:

Beträffande den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna nya situationsplanen,
vari till området lagts en gårdsplan söder örn byggnaden,
hade byggnadsstyrelsen, på vars initiativ planen beträffande byggnadens
läge omarbetats, intet annat att invända än att kostnaden för planering och
beläggning av gårdsplanen, av styrelsen beräknad till 7,000 kronor, borde
upptagas i kostnadsberäkningen. En förflyttning av byggnaden enligt provningsanstaltens
önskemål för att därigenom vid en breddning av den befintliga
vägen rädda en del buskage skulle medföra ökade kostnader för
sprängning och sarga den öster om byggnaden befintliga bergsterrängen,
varför styrelsen för närvarande ej kunde tillråda en sådan förflyttning.
Skulle det emellertid vid utstakningen av byggnaden i terrängen visa sig vara
möjligt att tillmötesgå provningsanstaltens önskemål, komme styrelsen, i
händelse arbetet komme att anförtros ämbetsverket, att taga största möjliga
hänsyn härtill.

_ Den föreslagna byggnaden vore avsedd att uppföras i fyra våningar, varvid
den översta,^ 3 trappor upp belägna, som erhållit något mindre våningshöjd
än de övriga våningarna, på ritningarna betecknats som tillsvidare oinredd

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

9

vind. Styrelsen ägde ej kännedom om den framtida utvecklingen av väginstitutets
verksamhet och kunde därför ej bedöma, huruvida den föreslagna
åtgärden beträffande den översta våningen borde redan nu vidtagas eller
örn den kunde ställas på framtiden. Därest en snabb utveckling av institutets
verksamhet vore att förvänta, syntes det dock ej vara oförenligt
med klok omtanke att redan nu uppföra stommen till denna våning.

Mot förslaget till nybyggnad, sådant det föreligger i av professorn Lallerstedt
utarbetade ritningar, har byggnadsstyrelsen förklarat sig i övrigt icke
hava något att erinra.

Beträffande kostnadsberäkningarna har byggnadsstyrelsen anfört bland
annat:

De till 354,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna föranledde inga
andra erinringar från styrelsens sida än att kostnaderna för gas-, vattenört!
värmeledningar gällde under den förutsättningen, att dessa ledningar
anslötes till blivande ledningar för laboratoriebyggnad för B- och M-sektionerna
vid tekniska högskolan. Enligt en styrelsens utlåtande bilagd, av
Hugo Theorell ingenjörsbyrå utarbetad utredning skulle en merkostnad av

6,000 kronor uppstå, för den händelse denna laboratoriebyggnad ej bomme
till utförande före eller samtidigt med väginstitutets byggnad. Till byggnadskostnaderna
borde dessutom läggas förutnämnda kostnadsbelopp, 7,000
kronor, för gårdsplanens iordningställande.

De till 25,000 kronor beräknade kostnaderna för dragskåp, laboratoriebord
m. m. saknade styrelsen möjlighet att bedöma, då utredning ej förelåge
och styrelsen vid förfrågan hos institutets föreståndare ej kunnat erhålla
närmare besked beträffande omfattningen och utformningen av dessa
inredningsarbeten. Ett beviljande av medel för dessa inredningsföremål
syntes kunna uppskjutas till ett senare budgetår, till vilken tidpunkt institutet
bleve i tillfälle inkomma med närmare utredning i frågan.

Vid riksmarskalksämbetets utlåtande är fogat ett den 12 december 1935
dagtecknat yttrande av intendenten för Djurgården, som anfört:

Vid å platsen företagen besiktning hade det visat sig, att väginstitutsbyggnaden
enligt den först framlagda situationsplanen skulle komma att inkräkta
på den till Stockholm—Roslagens järnvägsområde ledande vägen,
varför byggnaden på grund härav och även ur andra synpunkter lämpligen
borde få en något förändrad förläggning. Med anledning härav hade vägört!
vattenbyggnadsstyrelsen låtit uppgöra förut omförmälda ändrade förslag
till situationsplan, därvid å planen även inlagts ungefärlig gränslinje
för erforderligt område för gårdsplan och tillfart på baksidan, något som
även skulle ifrågakomma vid den först föreslagna förläggningen av byggnaden.
Det ifrågasatta området, som i huvudsak tillhörde Djurgårdens
odisponerade mark, upptoge en areal av omkring 2,500 kvadratmeter och
utgjordes av en bergstrakt, glest beväxt med buskar och två tallar. På områdets
västra del mot Stockholm—Roslagens järnvägsområde hade enligt
riksmarskalksämbetets resolutioner till fem personer upplåtits tomter för
garage m. m. för en sammanlagd årshyra av 695 kronor. Från djurgårdsförvaltningens
sida mötte icke något hinder för deli ifrågasatta upplåtelsen,
under villkor att djurgårdskassan erhöllc gottgörelse, att tillföras den under
statskontoret stående djurgårdsfonden, med tillsammans 17,375 kronor,
utgörande kapitaliserade värdet, räknat efter 4 procent, av för förvaltningens
räkning uthyrda områden, att området utstakades i samråd med djur llihant)

lill riksdagens protokoll 193C>. 1 sami. .Yr 178. 2

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

gårdsförvaltningen och att kaita däröver upprättades, varav två exemplar
kostnadsfritt skulle överlämnas till riksmarskalksämbetet, samt att erforderlig
omläggning och breddning av intill liggande trafikled ävensom eventuella
ändringar av gräsplanerna framför statens provningsanstalt, som
kunde bliva en följd av upplåtelsen, utfördes i samråd med och utan kostnad
för djurgårdsförvaltningen.

Riksmarskalksämbetet har i sitt utlåtande meddelat att, sedan förenämnda
ändrade förslag till situationsplan för nybyggnaden uppgjorts, från ämbetets
sida binder icke mötte mot den begärda tomtupplåtelsen under förutsättning
att djurgårdsfonden tillfördes ett belopp av 17,375 kronor, utgörande
det kapitaliserade värdet efter 4 procent av å tomten uthyrda områden, samt
på villkor i övrigt, som intendenten för djurgården föreslagit.

Styrelsen för tekniska högskolan har i sitt utlåtande ''åberopat yttrande
av högskolans lärarkollegium, som för sin del, med instämmande i ett av
avdelningskollegiet för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad avgivet
yttrande hemställt, att lärarkollegiet måtte sättas i tillfälle att deltaga i utarbetandet
av slutliga ritningar till byggnaden i fråga, i vad densamma kunde
visa sig beröra högskolans intressen. Avdelningskollegiet har i sitt yttrande
uttalat, att i huvudsak intet vore att erinra mot förslaget till nybyggnad
för väginstitutet. Örn byggnaden skulle komma att uppföras på sagda västra
sida om Drottning Kristinas väg, borde emellertid hänsyn tagas till att ett
för framtida tillbyggnad till studentkårens kårhus erforderligt tomtutrymme
reserverades för detta ändamål.

Styrelsen för statens provningsanstalt har i sin skrivelse den 26 februari
1936 i huvudsak anfört:

Styrelsen tillstyrkte, att väginstitutet i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag måtte organiseras i nära samarbete med tekniska högskolan,
så att väginstitutets forskningsarbete direkt kunde komma undervisningen
till godo. Enär provningsanstalten vore i stort behov av de laboratorieutrymmen,
som anstalten hittills ställt till väginstitutets förfogande, och
på av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i övrigt anförda skäl tillstyrkte styrelsen
även, att för väginstitutets verksamhet en nybyggnad med ändamålsenlig
utrustning snarast möjligt måtte komma till stånd. Styrelsen ville emellertid
hemställa, att vid planläggningen av väginstitutets byggnad och personalbesättning
ävensom vid instruktionens utarbetande måtte beaktas, att institutet
icke skulle konkurrera med statens provningsanstalt genom utövande
av materialprovningsverksamhet för det praktiska väg- och brobyggandet,
vilken verksamhet liksom hittills borde utövas av statens provningsanstalt.

Beträffande nybyggnadens föreslagna placering vore det med hänsyn till
det nära samarbetet mellan provningsanstalten och väginstitutet lämpligt, att
de båda institutionerna läge i varandras grannskap. Nybyggnaden vore emellertid
även enligt den senast framlagda situationsplanen föreslagen att ligga
alltför nära provningsanstaltens huvudbyggnad, särskilt när behovet av tillräckligt
bred kör- och gångväg till den närliggande järnvägens godsbangård
beaktades. Vid förläggningen av provningsanstaltens byggnader hade naturskyddssynpunkten
tillmätts avsevärd betydelse och man hade önskat be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

11

vara det framför huvudbyggnaden befintliga lövträdsbeståndet, vilket sedermera
under de gångna 20 åren haft sin naturliga tillväxt. På det att delta
lövträdsbestånd måtte kunna bevaras hemställde styrelsen, att den föreslagna
nybyggnaden måtte, i förhållande till vad som franninge av nämnda situationsplan,
flyttas några meter i sydllig riktning, så att avståndet mellan de
båda byggnadernas närmaste hörn bleve åtminstone 30 meter.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är frågan örn statens väg - Departementsinstituts
omorganisation alltjämt föremål för utredning. Med hänsyn härtill rhefenär
det icke möjligt att, såsom vid frågans behandling år 1934 förutsattes, för
1936 års riksdag framlägga förslag i ämnet.

De förhållanden, under vilka väginstitutets arbete för närvarande bedrives,
lämna — på sätt framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse
— mycket övrigt att önska. Institutets arbetslokaler hava måst förläggas till
olika och långt från varandra liggande byggnader och äro därjämte i och
för sig föga ändamålsenliga samt otillräckliga och trånga. För de vidgade
arbetsuppgifter, som följa av institutets anknytning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
synas ökade och mer ändamålsenliga arbetslokaler för institutet
nödvändiga.

Redan av hänsyn till institutets nuvarande lokalförhållanden och arbetsuppgifter
synas alltså starka skäl tala för att nya lokaler snarast beredas
detsamma. Härtill kommer emellertid det ytterligare behov av utrymmen,
som föranledes av det planerade samarbetet med tekniska högskolan. Ehuru
utredningen rörande detta samarbete ännu icke hunnit slutföras, synes frågan
dock, på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, hava kommit
så nära sin lösning, att i sakens nuvarande läge lokalfrågan kan lösas
med utgående i stort sett från den form av samarbete, som högskolans lärarkollegium
förordat. Enighet synes också råda därom, att det förslag till
nybyggnad, som nu föreligger till prövning, ej föregriper det slutliga resultat,
vartill det fortsatta utredningsarbetet kan leda.

Jag finner mig alltså böra tillstyrka, att åtgärder redan nu vidtagas frii''
beredande av nya lokaler för väginstitutet.

Det framlagda förslaget till nybyggnad, sådant det slutligen utformats, har
i allt väsentligt tillstyrkts av de i ärendet hörda myndigheterna och institutionerna.
Den för nybyggnaden föreslagna platsen synes vara lämplig icke
minst med hänsyn till de uppgifter i samarbete med tekniska högskolan, som
väginstitutet kan komma att erhålla. Jag förutsätter, att de av styrelsen för
statens provningsanstalt anförda önskemålen i fråga örn byggnadens förläggning
inom området såvitt möjligt skola tillgodoses.

Riksmarskalksämbetet har framfört krav på ersättning till djurgårdsfonden
för vissa hyresinkomster, varom djurgårdsförvaltningen på grund av
ifrågavarande anläggning skulle gå miste, med ett kapitaliserat belopp av
17,375 kronor. Till detta yrkande är jag icke nu beredd att taga ställning.

Medel för ändamålet synas emellertid böra inräknas i det anslag, som erfordras
för ifrågavarande nybyggnad, varefter det torde få ankomma på
Kungl. Majit att efter verkställd ytterligare utredning träffa avgörande i fråga

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

om den ersättning, som kan befinnas böra utgå. Mot de i övrigt från djurgårdsförvaltningens
sida uppställda villkoren har jag icke funnit något att
invända.

De föreliggande ritningarna till nybyggnaden hava icke givit mig anledning
till erinran. Utarbetandet av detaljritningarna för byggnaden bör givetvis
ske i samråd med tekniska högskolans lärarkollegium, i vad byggnaden
kan komma att beröra högskolans intressen.

Byggnadskostnaderna hava beräknats till 354,000 kronor, vartill skulle
komma ett belopp av 25,000 kronor för erforderlig utrustning. På sätt byggnadsstyrelsen
framhållit hava kostnaderna för gas-, vatten- och värmeledningar
därvid beräknats under förutsättning, att dessa ledningar skulle anslutas
till blivande ledningar för laboratoriebyggnad för bergs- och mekaniska
sektionerna vid tekniska högskolan och att denna laboratoriebyggnad
skulle uppföras samtidigt med väginstitutets byggnad. Då enligt vad jag
erfarit nämnda laboratoriebyggnad icke är avsedd att nu komma till utförande,
bör enligt byggnadsstyrelsen den beräknade kostnaden ökas med 6,000
kronor. För gårdsplanens iordningställande bör beräknas en kostnad av

7,000 kronor. Härtill kommer ytterligare det belopp, som kan behöva tillföras
djurgårdsfonden, av intendenten för Djurgården beräknat till 17,375 kronor.
Totalkostnaden för nybyggnaden skulle sålunda komma att uppgå till i runt
tal 410,000 kronor. Emellertid torde, på sätt byggnadsstyrelsen anfört, med
beviljandet av medel för de till 25,000 kronor beräknade kostnaderna för
dragskåp, laboratorieskåp m. m. böra anstå till ett senare budgetår. Det för
nästa budgetår erforderliga beloppet skulle alltså uppgå till i avrundat belopp
högst 385,000 kronor.

Såsom i statsverkspropositionen förutsatts, torde för ifrågavarande ändamål
böra under utgifter för kapitalökning och rubriken statens allmänna
fastighetsfond upptagas ett reservationsanslag av 250,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel. Därjämte torde, likaledes på sätt i statsverkspropositionen
förutsatts, det för innevarande budgetår av automobilskattemedel
anvisade anslaget till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
böra disponeras för enahanda ändamål. Såsom under årets sjätte huvudtitel
(punkt 18) meddelats, finnes visserligen å anslaget disponibelt endast ett belopp
av 129,500 kronor, vadan alltså det totala medelsbeloppet skulle komma
att uppgå till 379,500 kronor. Jag förutsätter emellertid, att nu ifrågavarande
kostnader skola kunna hållas inom ramen av detta belopp.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

dels till nybyggnad för statens vuginstitut under utgifter
för kapitalökning och rubriken statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag,
att utgå av automobilskattemedel, av 250,000 kronor,

dels ock medgiva, att för enahanda ändamål må, i den mån
så erfordras, användas den vid utgången av innevarande bud -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

13

getår kvarstående reservationen å det för samma budgetår
under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till bidrag till vissa
forsknings- och undersökningsarbeten.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
F. Wessberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1936.

1 sami. Nr lis.

3