Kungl. Maj.ts proposition nr 165.
1
Nr 165.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till återbäring
av viss del av erlagd stämpelavgift för John och
Antonie Rettigs museifonder till Gävle stad; given
Stockholms slott den 6 mars 1936.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majrts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 1936.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Den 23 juli 1933 avled änkefru Antonie Rettig, född von Eckermann.
Genom testamente den 6 april 1932 och codicill den 20 mars 1933 hade änkefru
Rettig förordnat, att av hennes kvarlåtenskap skulle till Gävle stad utgå
vissa belopp för bildande av en museistiftelse, benämnd »John och Antonie
Rettigs museifonder till Gefle stad». Beloppen fördelades på en byggnadsfond,
en inköpsfond och en förvaltningsfond. För samma ändamål hade fru
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 165.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
Rettig ytterligare till staden testamenterat vissa fastigheter samt alla i hennes
hem i Stockholm och i Villa Rettig i Gävle befintliga konstsaker, vilka
voro avsedda att utgöra grundstommen till det blivande museets samlingar.
Därest nämnda donationer skulle förfalla, till följd av att Gävle stad icke
anser sig kunna mottaga desamma på i testamentet angivna villkor, skall
allt, som enligt punkterna 1, 2, 3, 18, 34, 36 och 39 i testamentet skolat tillkomma
staden, överlämnas till nationalmuseum.
Vid stämpelbeläggning av bouppteckningen efter fru Rettig beräknades
med stöd av bestämmelserna i testamentet och codicillen byggnadsfonden
till 1,462,635 kronor 64 öre, inköpsfonden till 211,950 kronor samt förvaltningsfonden
till 341,447 kronor. De till museistiftelsen donerade fastigheterna
åsattes ett värde av tillhopa 60,600 kronor. Till museet donerade
lösören upptogos i bouppteckningen till ett värde av 79,850 kronor 75 öre.
Vid bouppteckningens inregistrering stämpelbelades »John och Antonie
Rettigs museifonder till Gefle stad» med sammanlagt 618,470 kronor. Vid
stämpelbeläggningen undantogos till museet donerade lösören, beträffande
vilken del av donationen Kungl. Majit enligt resolution den 29 mars 1934, på
därom av utredningsmannen i fru Rettigs dödsbo gjord framställning, med
stöd av § 2 förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för
gåva medgivit, att arvsskatt icke skulle beräknas.
För att söka ernå lättnad i museidonationens stämpelbeläggning och därigenom
underlätta för staden att mottaga donationen anhöllo stadsfullmäktige
i Gävle i skrivelse till Kungl. Majit den 25 maj 1934, att Kungl. Maj.t
måtte på i skrivelsen anförda skäl i proposition till riksdagen föreslå, att arvsskatt
å »John och Antonie Rettigs museifonder till Gefle stad» skulle utgå
enligt de skattetariffer, som gällde före ikraftträdandet den 1 juli 1933 avförordningen
den 30 juni 1933 örn ändring i vissa delar av förordningen den
19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva och att skillnaden mellan
stämpelavgiften för fonderna beräknad enligt nu gällande arvsskattetariff
samt stämpelavgiften beräknad efter den tariff som tillämpats intill den 1
juli 1933, eller 306,980 kronor, skulle återbetalas för att tillföras berörda museifonder.
I särskild skrivelse till Kungl. Majit instämde Gestrike-Hälsinge
hembygdsförbund i egenskap av centralorganisation för Gävleborgs läns museiinstitutioner
och hembygdsföreningar i Gävle stads framställning.
Över den sålunda gjorda framställningen avgav statskontoret den 11 september
1934 infordrat utlåtande, vari ämbetsverket förklarade sig av principiella
skäl icke kunna tillstyrka bifall till densamma.
Genom beslut den 26 oktober 1934 fann Kungl. Maj:t framställningen icke
föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
I två likalydande vid 1935 års riksdag väckta motioner (I: 148 av herr
Norling m. fl. och 11:267 av herr Holmström m. fl.) hemställdes, afl riksdagen
måtte besluta, att av stämpelavgiften för »John och Antonie Rettigs
museifonder till Gefle stad» skulle återbäras och tillgodoföras museifonderna
ett belopp av 306,980 kronor, motsvarande skillnaden mellan stämpelav
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
3
giften för museifonderna enligt nu gällande arvsskattetariff och den tariff,
som varit tillämplig före den 1 juli 1933.
I utlåtande över motionerna anförde statsutskottet, att det väckta förslaget
hade synts utskottet beaktansvärd. Emellertid hade utskottet icke ansett
sig böra för det dåvarande taga bestämd ståndpunkt till förslaget, innan en
klarläggande utredning verkställts, huruvida och i vilken omfattning Gävle
stad kunde fullgöra de av testator för donationens mottagande uppställda
kraven. En dylik utredning borde enligt utskottets uppfattning kunna medhinnas
före utgången av år 1935. Utskottet ansåg sig för den skull böra
hemställa, att berörda motioner icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottets hemställan bifölls av kamrarna.
I en till Kungl. Maj:t ställd, den 16 november 1935 dagtecknad framställning
ha nu av stadsfullmäktige i Gävle den 26 augusti 1935 utsedda kommitterade
för bevakande av stadens intressen på grund av den Rettigska donationen
upptagit stadens tidigare hemställan, att av stämpelavgiften å nämnda
donation måtte återbäras och tillgodoföras museifonderna ett belopp av
306,980 kronor.
Kommitterade framlägga härvid resultaten av en utredning av frågan, huruvida
och i vilken omfattning Gävle stad skulle kunna fullgöra de av testator
för donationens mottagande uppställda kraven.
Av utredningsmannen i änkefru Rettigs stärbhus, direktören Carl Trygger
ha kommitterade erhållit i skrivelsen specificerade uppgifter rörande den
approximativt beräknade behållningen i dödsboet per den 31 december 1935,
sådant boet skulle kunna överlämnas till Gävle stad, därest staden mottager
museidonationen. Av dessa uppgifter framgår, att museifondernas värde
vid nämnda tidpunkt kan beräknas till c:a 1,080,000 kronor. I denna behållning
ingår emellertid stärbhusets fastigheter, vilka upptagits till taxeringsvärdet
med 491,900 kronor. Då kommitterade haft anledning antaga,
att taxeringsvärdet icke motsvarar fastigheternas försäljningsvärde, ha
kommitterade föranstaltat örn värdering genom sakkunniga av de fastigheter,
som ingå i eller beröra donationen. Av värderingsinstrumentet, vilket i
avskrift bifogats kommitterades skrivelse, framgår, att realvärdet av fastigheterna
i fråga kan beräknas understiga taxeringsvärdet med 87,800 kronor.
Vid beräkning av museifondernas realvärde bör hänsyn även tagas till en
beräknad värdeminskning å i donationen ingående obligationers värde med
11,560 kronor samt till att två fastigheter med ett sammanlagt värde av
60,600 kronor upptagits bland tillgångarna men enligt testamentets bestämmelser
skola användas till tomtplats för museibyggnaden.
Fråndragas nämnda poster från museifondernas beräknade behållning å
1,080,000 kronor, återstår ett belopp å 920,040 kronor i disponibla medel.
Av sistnämnda belopp faller en del på inköps- och förvaltningsfonderna,
vilkas realvärde beräknas uppgå till 36,850 respektive 198,250 kronor. När
museet färdigställts, skall vidare till förvaltningsfonden överföras det belopp
som erhålles vid försäljning av sommarbostaden Villa Rettig, vilken ingår
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
bland de i behållningen upptagna fastigheterna med ett värde av 45,000 kronor.
Kommitterade anse sig därför kunna beräkna byggnadsfondens nuvarande
realvärde till 639,940 kronor.
Kommitterade erinra om att enligt testamentets bestämmelser i en framtid
ytterligare medel komma att tillföras museifonderna, nämligen dels 100,000
kronor, vilka skola tillfalla byggnadsfonden, när den person som under sin
livstid erhållit rätt till ränteavkastningen av detta belopp avlidit, dels sammanlagt
165,000 kronor, som enligt testamentets bestämmelser skola avsättas
till pensioner och livräntor. Kommitterade ha icke ansett sig kunna räkna
med förstnämnda belopp för byggnadens uppförande utan finna, att medlen
i stället böra användas till museets bibehållande, utvidgning och modernisering.
Samma är förhållandet med beloppet å 165,000 kronor, örn vilket
det för närvarande är omöjligt att förutsäga, när det kommer att utfalla.
För att få utrönt den ungefärliga kostnaden för uppförande av en museibyggnad
i enlighet med testators önskemål lia kommitterade uppdragit åt
stadsarkitekten S. H. Wranér i Gävle att utarbeta skissritningar och verkställa
kostnadsberäkning för en sådan museibyggnad.Den verkställda kostnadsberäkningen,
vilken i avskrift bifogats kommitterades skrivelse, slutar å ett belopp
av 950,000 kronor.
Då byggnadsfondens realvärde enligt kommitterades beräkning utgör cirka
640,000 kronor, erfordras sålunda ytterligare cirka 310,000 kronor för att
möjliggöra museibyggnadens uppförande i enlighet med den framlagda planen.
Genom den föreslagna återbäringen av stämpehnedel å 306,980 kronor
skulle byggnadsfonden ökas med 225,920 kronor till i runt tal 866,000 kronor.
Kommitterade framhålla, att Gävle stad utöver de kostnader, som framgått
av här refererade beräkningar, i händelse museet kommer till stånd måste
göra ytterligare ekonomiska uppoffringar. För inköp och upplåtande av tomtmark
i enlighet med testamentets bestämmelser fordras ett tillskott från Gävle
stad, som i gynnsammaste fall torde uppgå till 93,500 kronor.
Som svar på frågan, huruvida Gävle stad kan fullgöra de av testator för
donationens mottagande uppställda kraven, anföra kommitterade, att stadsfullmäktige
visserligen ännu icke tagit direkt ställning till frågan om donationens
mottagande men att kommitterade för sin del äro beredda att tillstyrka
donationens mottagande, därest restitution erhålles. Kommitterade
förklara sig övertygade om att ett förslag härom under angiven förutsättning
kommer att av stadsfullmäktige godkännas, och att staden, om restitution beviljas,
kan fullgöra de förpliktelser, som komma att bliva en följd av donationens
mottagande.
Över kommitterades skrivelse ha infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret
och byggnadsstyrelsen.
Statskontoret vidhåller sin i ett tidigare utlåtande angivna ståndpunkt, att
statskontoret av principiella skäl icke kan tillstyrka bifall till vad i ärendet
hemställts. Statskontoret anför vidare, att om, med hänsyn till före
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
5
liggande omständigheter, skäl anses föreligga för statsverket att bidraga till
inrättandet av ifrågavarande museum, så finner ämbetsverket en riktigare
väg vara, att anslag i vanlig ordning beviljas för ändamålet. Ämbetsverket
erinrar därjämte om att donationen, såvitt av handlingarna framgår, kommer
det allmänna tillgodo, även för det fall att Gävle stad icke skulle anse sig
kunna mottaga densamma. Vid sådant förhållande skall nämligen allt, som
enligt testamentet punkterna 1, 2, 3, 18, 34, 36 och 39 eljest skolat tillkomma
staden under namn av »John och Antonie Rettigs museifonder till Gefle stad»,
överlämnas till nationalmuseum, där avkastningen skall användas till förvärv
av konstverk.
Byggnadsstyrelsen har granskat vissa av de i kommitterades skrivelse framlagda
beräkningarna och därvid funnit de värden som åsatts de i donationen
ingående fastigheterna skäliga. Styrelsen har icke heller något att erinra
beträffande den approximativt till 950,000 kronor beräknade kostnaden för
uppförande av den avsedda museibyggnaden.
I anledning av statskontorets utlåtande ha av stadsfullmäktige i Gävle utsedda
kommitterade bereus tillfälle att yttra sig. I skrivelse till Kungl. Maj:t
den 11 januari 1936 ha kommitterade bland annat anfört:
»Statskontoret erinrar om, att ifrågavarande donation, därest Gefle stad
icke skulle anse sig kunna mottaga densamma, kommer det allmänna tillgodo
därigenom, att vad som enligt testamentet skolat tillkomma staden, i
stället överlämnas till Nationalmuseum. Det är riktigt, att testamentet innehåller
en dylik bestämmelse. Ett närmare studium av testamentet torde dock
giva vid handen, att denna bestämmelse tillkommit allenast såsom ett komplement
till förut lämnade föreskrifter. Testator har säkerligen icke haft
någon tanke på att den skulle behöva träda i tillämpning. De av testator
lämnade detaljerade föreskrifterna angående det till staden donerade museets
utseende, dess placering inom staden m. m. synas kommitterade utan vidare
visa, att anordnandet av ett museum i Gefle varit det, som i första hand legat
testator om hjärtat och som hon tydligen avsett att kunna förverkliga genom
de medel, hon i testamentet ställt till förfogande. Testator har vid museets
planering icke kunnat förutse den nuvarande situationen och den väsentliga
reducering av museifonderna, som nya och högre skattesatser medfört. Enligt
kommitterades uppfattning bör vid varje donation och främst vid en donation
av så allmänkulturell betydelse som den förevarande all möjlig hänsyn
tagas till vad som varit testators främsta vilja. Det är för att bliva i stånd
att genomföra testators önskan, som staden beträffande rettigska donationen
ansett sig kunna vädja till statsmakternas välvilja och förståelse.
Statskontoret torde med sin erinran örn Nationalmuseii subsidiära rätt till
donationen hänsyfta till, att donationen under alla omständigheter kommer
en kulturinstitution tillgodo. Därvid må dock framhållas den i viss mån
säregna ställning, som statens centrala institution, Nationalmuseum, intager.
Denna institution är i organisatoriskt hänseende fullt utbyggd och sedan lång
tid tillbaka konsoliderad samt i åtnjutande av årliga anslag av staten. Dess
behov, såväl ekonomiska som konstnärliga, äro väl tillgodosedda. Ytterligare
tillskott kunna knappast sägas vara av något avgörande intresse för detta
museum. För Gefle och hela Gefleborgs län skulle det däremot vara av synnerlig
betydelse örn det rettigska museet kunde förverkligas här i staden och
de till museet donerade konstföremålen uppställas i det samhälle, som dona
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
Departementschefen.
tor i första hand haft i åtanke. Statligt bidrag till de museisamlingar, som
hittills åstadkommits i Gefle, har icke i någon form lämnats. Lokaler saknas
för dessa samlingar och även i övrigt arbetar museet under synnerligen
svåra och otillfredsställande förhållanden. Ett museum i det på dylika institutioner
fattiga sydliga Norrland måste vidare ur kulturell synpunkt betyda
oändligt mera än ett tillskott till nationalmuseets redan väl tillgodosedda
samlingar.
Kommitterade vilja åberopa och understryka vad i herr N. S. Norlings
m. fl. och herr Nils Holmströms m. fl. motioner till 1935 års riksdag i nu angivna
hänseende framhållits, nämligen att åtskilliga skäl synas tala för lämpligheten
av en decentralisering av de kulturella institutionerna bl. a. genom tillkomsten
av museer, åtminstone i våra större landsortsstäder. Landsorten
överhuvud och i ali synnerhet Norrland är illa lottad i detta avseende. I
likhet med motionärerna finna kommitterade det därjämte vara icke blott
ett landsorts- utan även ett riksintresse att, när nu möjlighet därtill gives,
understödja och underlätta tillkomsten av ett museum i en landsortsstad.
Staden Gefle själv kan omöjligen tänka sig att inom en överskådlig framtid
få till stånd det museum, varav staden utan gensägelse är i behov.
Kommitterade vilja vidare framhålla, att om donationen tillfaller Nationalmuseum
den kommer att helt befrias från arvsskatt. Hela det belopp som nu
erlagts i arvsskatt för museidonationerna, eller 618,470 kronor, skulle vid
sådant förhållande återbäras till museifonderna och tillgodoföras dessa.»
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har änkefru Rettig genom
testamentsbestämmelser meddelade före den 1 juli 1933 —- då de nu gällande
skärpta arvsskattetarifferna trädde i kraft — förordnat, att viss del av hennes
kvarlåtenskap skulle tillfalla Gävle stad för bildande av en museistiftelse i
Gävle. Då änkefru Rettig avlidit kort tid efter de nya skattetariffernas ikraftträdande,
har ifrågavarande donation stämpelbelagts efter nämnda tariffer,
vilket medfört en skattebelastning å donationen, som med något över 300,000
kronor överstiger den stämpelavgift, vilken skulle utgått efter vid testamentets
uppgörande gällande skattesatser. Härigenom hava, på sätt från stadens
sida närmare utvecklats, svårigheter uppkommit för staden att mottaga donationen
och realisera dess syfte.
Därest Gävle stad avböjer att mottaga gåvan, skulle densamma enligt testamentsbestämmelserna
tillfalla nationalmuseum och alltså även i detta fall
komma det allmänna till godo. Det förefaller emellertid mindre tilltalande,
att ett betydande bygdeintresse, som testator önskade tillgodose, skulle åsidosättas
till förmån för staten på grund av en vid testamentets uppgörande ej
förutsedd skattehöjning. Under sådana förhållanden finner jag mig icke böra
ställa mig avvisande till tanken, att statsverket skulle i någon form lämna
staden det bistånd, som synes erforderligt för att staden skall se sig i tillfälle
att mottaga gåvan på de av testator angivna villkoren.
I likhet med statskontoret finner jag det av principiella skäl icke möjligt
att tillstyrka, att detta bistånd beredes staden genom den restitution av stämpelmedel,
varom de av staden utsedda kommitterade nu hemställt. En möjlighet
synes mig däremot vara, att anslag anvisas för återbäring till Gävle
stad av en del av det belopp, varmed stämpelavgiften för ifrågavarande do
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 165.
(
nation ökats till följd av den skärpning av skattetarifferna, som trädde i
kraft den 1 juli 1933.
Av kommitterades utredning att döma synes det tillräckligt, att till staden
återbäres ett belopp å 200,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att bestämma de närmare villkor, under vilka denna återbäring må åtnjutas.
Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Återbäring av viss del av erlagd stämpelavgift för
John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle stad under
sjunde huvudtiteln för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av........................kronor 200,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Birger Brandt.