Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

1

Nr 13.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 3 § lagen dea 26 november
1920 (nr 796) örn val till riksdagen; given Stockholms
slott den 9 januari 1936.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 §
lagen den 26 november 1920 örn val till riksdagen.

GUSTAF.

r i. ''j ii lif lii! * > *

K. Schlyter.

Hiliana till riksdagens protokoll 11)36.

I sami.

Nr 13.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse ar 3 § lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 26 november 1920 örn val till
riksdagen skall i nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

3§-

Elektorer för stad som icke deltager i landsting väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året näst efter valet.

För Stockholm^---särskilda valkretsarna.

Indelningen i---Konungens befallningshavande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1937.

De för Stockholms stad enligt hittills gällande bestämmelser för tiden till
den 1 april 1939 valda elektorerna skola frånträda sina befattningar med
utgången av år 1938.

Kungl. Maj ds proposition nr 13.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 januari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anför efter gemensam
beredning med chefen för socialdepartementet:

»Kungl. Maj:t har förut innevarande dag efter hemställan av chefen för
socialdepartementet beslutat genom proposition (nr 12) förelägga riksdagen
förslag till lagar örn ändring i vissa delar av kommunala vallagen den 6
juni 1930 och av lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse i Stockholm,
avseende nya bestämmelser örn valdag för landstingsmanna- och stadsfullmäktigeval.
Enligt gällande bestämmelser i den kommunala vallagen skola
landstingsmannaval förrättas tredje söndagen i september månad men kunna
under vissa villkor utsättas till annan dag under tiden mellan den 13 och den
30 september. Stadsfullmäktigeval skola enligt samma lag i alla städer utom
Stockholm förrättas å dag under tiden mellan den 13 september och den 30
november. I Stockholm skola däremot, enligt lagen om kommunalstyrelse i
Stockholm, stadsfullmäktigeval äga rum å dag under mars månad året efter
det då kommunala val ägt rum i riket i övrigt. Mandatperioden för såväl
landstingsmän som stadsfullmäktige är fyra år, vilken lid beträffande Stockholms
stadsfullmäktige skall räknas från och med den 1 april det år valet
ägt rum och eljest från och med kalenderåret näst efter det under vilket valet
skett. Ue nya bestämmelserna skola i huvudsak innebära att såväl landstingsmannavalen
som ock stadsfullmäktigevalen i rikets samtliga städer, alltså
även i Stockholm, skola förrättas vart fjärde år å en och samma dag,
tredje söndagen i september. I samband härmed föreslås att mandatperioden
för stadsfullmäktige i Stockholm skall räknas från och med den 1 oktober
samma år valet ägt rum.

De sålunda föreslagna lagändringarna påkalla en jämkning i den på justitiedepartementets
handläggning beroende lagen den 26 november 1920 om
val till riksdagen, avseende en förändring av mandatperioden för de i Stockholm
valda elektorerna för utseende av ledamöter av riksdagens första kam -

mare.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Enligt 4 § andra stycket sistnämnda lag skall i stad som icke deltager
i landsting val av elektorer förrättas samma dag som val av stadsfullmäktige.
Enligt de föreslagna ändringarna i kommunala vallagen och lagen
om kommunalstyrelse i Stockholm skola sålunda även elektorsval hädanefter
alltid obligatoriskt komma att förrättas å tredje söndagen i september,
samtidigt med landstingsmannaval och stadsfullmäktigeval över hela riket.
Mandattiden för elektorer är för närvarande densamma som för stadsfullmäktige.
I 3 § första stycket lagen om val till riksdagen stadgas nämligen, att
elektorer väljas för fyra år, räknade för Stockholms stad från och med den 1
april det år under vilket valet skett och för annan stad från och med den 1
januari året näst efter valet.

I de förberedande utkast till lagar, vilka inom socialdepartementet utarbetades
i syfte att sammanföra valen av landstingsmän, stadsfullmäktige och
elektorer till en dag — och där som gemensam valdag upptogs tredje söndagen
i september — föreslogs att mandattiden för såväl stadsfullmäktige
som elektorer i Stockholm skulle, liksom beträffande övriga stadsfullmäktige
och elektorer i riket, börja den 1 januari året närmast efter valet. Efter
remiss av dessa utkast jämte en i ämnet avfattad promemoria framhöllo
emellertid Överståthållarämbetet och stadsfullmäktige i Stockholm i avgivna
yttranden att, därest stadsfullmäktigeval i Slockholm skulle hållas
tredje söndagen i september, det med hänsyn till den kommunala organisationen
i Stockholm skulle medföra vissa olägenheter att låta mandattiden för
stadsfullmäktige börja så sent som den 1 januari året efter valet, och förordade
att den i stället finge börja redan den 1 oktober. Såsom framgår av
den tidigare redogörelsen hava med beaktande av dessa erinringar mandattiden
för stadsfullmäktige i Stockholm i den på föredragning av chefen för
socialdepartementet beslutade propositionen föreslagits skola börja sistnämnda
dag. I fråga örn mandatperioden för de samtidigt med stadsfullmäktige
valda elektorerna i Stockholm hava Överståthållarämbetet och stadsfullmäktige
icke framställt någon erinran mot att, såsom i det remitterade
utkastet föreslagits, mandatperioden skulle börja den 1 januari året efter
valet. Magistraten i Stockholm har i avgivet yttrande framhållit vissa olägenheter
som skulle följa därav att också elektorernas mandatperiod sattes
att börja den 1 oktober samt därom närmare anfört följande.

Därest den tredje söndagen i september bleve valdag och mandatperioden
för både stadsfullmäktige och elektorer började löpa den 1 följande oktober
skulle endast synnerligen kort tid komma att stå till buds för sammanräkningarna
efter valet. Inom var och en av stadens fem valkretsar erfordrades
två sammanräkningsförrättningar, en för stadsfullmäktigvalet och en för
elektorsvalet. För det fall att den 1 september inf olle på en måndag och
tredje söndagen alltså bleve den 21 september, återstode för dessa tio sammanräkningsförrätlningar
endast nio dagar. Under ogynnsamma omständigheter
skulle ett fullbordande av alla sammanräkningarna på så kort tid kunna
vara förenat med stora svårigheter. Genom en ändring därhän att — oavsett
att för stadsfullmäktige i Stockholm mandattiden skulle löpa från och
med den 1 oktober —- elektorerna skulle utses för annan tid, exempelvis från
och med den 1 januari, skulle vinnas ökad tid för avslutande av de samman -

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

räkningar som avsåge elektorsvalet. Magistraten hemställde att den berörda
olägenheten måtte på antydda eller annat lämpligt sätt undanröjas.

De särskilda förhållanden som varit anledningen till att mandatperioden
för stadsfullmäktige i Stockholm ansetts böra börja löpa redan den 1 oktober
näst efter valet föreligga ej i fråga örn elektorerna därstädes. Det kan tvärtom
anses lämpligare att mandatperiodens början för elektorerna fastställes till
den 1 januari året efter valet liksom för elektorer i övriga städer som ej
deltaga i landsting och för landstingsman. Härigenom skulle samtliga de
personer vilka hava att utse ledamöter av första kammaren komma att väljas
icke blott samtidigt utan även för samma tidsperiod. Härtill kommer att fölen
dylik ordning kan, såsom magistraten i Stockholm framhållit, även åberopas
ett vägande skäl av valteknisk natur. Otvivelaktigt skulle det nämligen
i vissa fall bliva förenat med svårigheter att medhinna sammanräkningen av
rösterna för både stadsfullmäktige- och elektorsvalet före den 1 oktober. Då
mandatperioden för elektorer i Stockholm sålunda synes böra börja den 1
januari året näst efter valet, bör 3 § lagen om val till riksdagen erhålla den
lydelse som i det utremitterade utkastet angivits.

Den nu föreslagna ändringen i lagen örn val till riksdagen bör träda i
kraft samma dag som förutnämnda av chefen för socialdepartementet anmälda
lagförslag, eller den 1 januari 1937. Enligt övergångsbestämmelse i
förslaget till lag örn ändring i vissa delar av lagen om kommunalstyrelse i
Stockholm skall val av stadsfullmäktige och alltså även val av elektorer i
Stockholm äga rum år 1938. Då de därvid valda elektorernas mandatperiod
enligt det av mig nu förordade förslaget skall börja den 1 januari 1939 böra
de enligt hittills gällande bestämmelser för tiden till den 1 april 1939 valda
elektorerna frånträda sina befattningar redan den 31 december 1938.

I enlighet med vad nu anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 26 november 1920
(nr 796) om val till riksdagen.»

Föredraganden hemställer härefter, att ifrågavarande lagförslag måtte genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

Departe ments chefen.