Kungl. Maj:ts proposition nr 123-
1
Nr 123.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av §§ 2, 3 och 9 förordningen
den 17 maj 1935 (nr 176) angående konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, m. m.; given Stockholms
slott den 28 februari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av
§§ 2, 3 och 9 förordningen den 17 maj 1935 (nr 176) angående konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
dels ock bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1936.
3 sand.
Nr 123.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 123■
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av §§ 2, 3 och 9 förordningen
den 17 maj 1935 (nr 176) angående konungariket Sveriges
stadshypotekskassa.
Härigenom förordnas, att §§ 2, 3 och 9 förordningen den 17 maj 1935 angående
konungariket Sveriges stadshypotekskassa skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
§2.
Såsom grundfond för hypotekskassan ställer staten genom fullmäktige i
riksgäldskontoret till förfogande svenska statens tre och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av
etthundratjugufem miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara----anspråk tagna.
§3.
Därest grundfonden skulle, genom på hypotekskassans rörelse i dess helhet
uppkomna förluster, nedgå till etthundrasjutton miljoner kronor, må kassan
icke upptaga nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.
Örn grundfonden av sådan anledning skulle nedgå till etthundranio miljoner
kronor, må nytt lån icke upptagas, med mindre riksdagen på Konungens
framställning det medgiver.
Kassans styrelse ----nu sagts.
§ 9.
Hypotekskassan förvaltas---- röst bidragit.
Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen. Beslut därom må
icke av styrelsen fattas, med mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes
och beslutet biträtts av den av Konungen förordnade ordföranden eller
den av fullmäktige i riksgäldskontoret utsedde ledamoten.
Närmare bestämmelser---för hypotekskassan.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 123-
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 28 februari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om
ökning av grundfonden i konungariket Sveriges stadshgpotekskassa m. m.
och anför:
I förordningen den 17 maj 1935 (nr 176) angående konungariket Sveriges
stadshypotekskassa stadgas angående kassans ändamål, fonder och rörelse
bland annat följande:
Kassan har till ändamål att driva lånerörelse i enlighet med de bestämmelser,
som angivas i förordningen. Kassan må — bortsett från visst fall, som
i förevarande hänseende saknar betydelse — utlämna lån allenast åt stadshypoteksföreningar.
1
Såsom grundfond för kassan ställer staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret
till förfogande svenska statens 3V2 procent obligationer, ouppsägbara
från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 100 miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara att tillhöra staten, som dock ej äger
att för annat ändamål förfoga över dem, förrän kassans samtliga förbindelser
äro fullgjorda. Grundfondsobligationer må, efter anmälan till riksgäldskontoret,
tagas i anspråk till fullgörande av kassans förbindelser, såväl då
denna för tillfället saknar användbara medel därtill som ock — ehuru med
viss härefter angiven begränsning — vid kassans likvidation. Då grundfondsobligationer
av kassan tagits i anspråk annorledes än vid kassans likvidation,
åligger det kassan att gottgöra staten den obligationsränta, som staten
i följd härav nödgas utgiva, och att så snart ske kan återställa till grundfonden
obligationer, som svara mot de i anspråk tagna.
Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse i dess helhet uppkomna
förluster nedgå till 94 miljoner kronor, må kassan icke upptaga nytt
lån, med mindre Kungl. Majit därtill lämnar tillstånd. Om grundfonden av
sådan anledning skulle nedgå till 88 miljoner kronor, må nytt lån icke upptagas,
med mindre riksdagen på framställning av Kungl. Majit det medgiver.
För anskaffande av erforderliga medel äger kassan att emot räntebärande,
till innehavaren ställda obligationer upptaga lån att inom viss, i låneavtalet
angiven tid återbetalas antingen genom årlig amortering eller efter uppsägning
utan fastställd amortering. Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande
obligationer må icke vid något tillfälle uppgå till mera än tio gånger det
1 Jämför förordningen den 17 maj 1935 (nr 177) angående grunderna för stadshypoteksföreningars
bildande och verksamhet.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 123-
belopp, kassans grundfond och reservfond tillhopa utgöra. I nu nämnd ordning
må lån även upptagas för konvertering av äldre lån.
Kassan må till hypoteksföreningarna utlämna lån att återbetalas antingen
genom viss årlig amortering (amorteringslån) eller utan amortering efter
förloppet av viss tid, minst tio och högst tjugu år (fasta lån). För de förbindelser,
som föreningarna för erhållna lån utfärda till kassan, pantförskrivas
de hos föreningarna belånade reverser med tillhörande hypotek.
Nämnda förbindelser och reverser med tillhörande hypotek tjäna som säkerhet
för de av kassan utfärdade obligationerna. Kassans styrelse — som
består av fem ledamöter, av vilka Kungl. Majit utser fyra och fullmäktige i
riksgäldskontoret en — har att tillse, att sålunda föreskriven säkerhet är
ställd och under hela lånetiden vidmakthålles.
Kassans behållna årliga vinst avsättes till en reservfond för kassan; dock
att därest reservfonden uppgår till två procent av kassans förbindelser, uppkommande
vinst må användas till främjande av något med kassans ändamål
sammanhängande syfte. Reservfonden skall användas till gäldande av förluster,
sorn uppkommit a kassans rörelse i dess helhet. Ur reservfonden må
ock beviljas erforderlig försträckning åt hypoteksförening, som lidit förluster
vilka icke kunna täckas med föreningens säkerhetsfond eller eljest utan anlitande
av föreningsmedlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser.
Vid likvidation av kassan skola dess egna tillgångar samt hypoteksföreningarnas
ansvarighet för kassans förbindelser tagas i anspråk, innan de av staten
tillhandahållna grundfondsobligationerna må användas för fullgörande
av kassans förbindelser.
Vad angår grundfondens belopp, 100 miljoner kronor, ävensom den för
kassan stadgade skyldigheten att inhämta tillstånd till upptagande av nytt
lån, därest grundfonden genom förluster skulle nedgå till 94 respektive 88
miljoner kronor, innefattar 1935 års förordning icke någon avvikelse från
närmast dessförinnan gällande bestämmelser. Ursprungligen ha emellertid
andra, väsentligt lägre belopp varit i dessa hänseenden bestämda. Jag torde
härutinnan beträffande de närmare detaljerna få hänvisa till Kungl. Maj:ts
av riksdagen antagna proposition nr 257 år 1933. I korthet torde här blott
böra erinras, hurusom mot de nuvarande beloppen å respektive 100, 94 och
88 miljoner kronor ursprungligen — författningar 1909 och 1910 — svarade
belopp å allenast 30, 28 och 26 miljoner kronor. Dessa sistnämnda belopp
höjdes sedermera under år 1918 till respektive 50, 47 och 44 miljoner kronor,
under ar 1927 till respektive 80, 75 och 70 miljoner kronor samt under
år 1933 till alltsedan dess gällande belopp å respektive 100, 94 och 88 miljoner
kronor.
I skrivelse den 17 januari 1936 har nu styrelsen för kassan hemställt om
ökning av grundfonden fran 100 till 125 miljoner kronor, därvid styrelsen
anfört:
Då grundfonden för närvarande utgjorde 100 miljoner kronor och reservfonden
vid utgången av år 1935 kunde beräknas utgöra i runt tal 7.5 miljoner
kronor, omfattade kassans upplåningsrätt cirka 1,075 miljoner kronor. Vid
utgången av år 1935 funnos utelöpande obligationer till ett belopp av inalles
cirka 955 miljoner kronor, inberäknat per den 15 mars 1936 uppsagda obligationer
å cirka 33 miljoner kronor, vilka komme att kontant inlösas. Det
obligationsbelopp, som kassan för närvarande ägde ytterligare utgiva, vore
alltså i runt tal 120 miljoner kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 123-
5
För att kassan måtte bliva i stånd att möta det ökade lånebehov, som
kunde förväntas uppstå, och särskilt den temporära ökning av beloppet av
utelöpande obligationer, vilken kunde bliva en följd av konverteringserbjudanden
från kassans sida, syntes en ökning av grundfonden med 25 miljoner
kronor vara påkallad och lämplig.
Med åberopande av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att antaga förslag till ändrad lydelse av § 2
första stycket och § 3 första stycket förutnämnda förordning angående kassan,
innebärande ändring av beloppen 100, 94 och 88 miljoner kronor till
respektive 125, 117 och 109 miljoner kronor.
Styrelsen har sedermera i skrivelse den 6 februari 1936 hemställt om ändring
jämväl i annat avseende av nyssnämnda förordning samt därutinnan anfört
bland annat:
Av ledamöterna i kassans styrelse utsåge Kungl. Majit fyra, däribland en
till ordförande, samt fullmäktige i riksgäldskontoret en, vilken skulle vara
vice ordförande. De tre ledamöter, vilka förutom ordföranden skulle förordnas
av Kungl. Majit, utsåges efter förslag av hypoteksföreningarnas ombud å
ombudsstämma. Förordningen innehölle i §§ 4 och 9 stadganden angående
särskild ordning för vissa beslut. I § 9 tredje stycket föreskreves sålunda,
att styrelsen ägde utse och entlediga verkställande direktör samt att beslut,
varigenom verkställande direktör utsåges, icke finge av styrelsen fattas, med
mindre styrelsens samtliga ledamöter vore tillstädes och minst fyra örn beslutet
ense. I § 4 åter stadgades, att beslut i vissa där avsedda fall icke finge
av kassans styrelse fattas, med mindre styrelsens samtliga ledamöter vore
tillstädes och beslutet biträtts av den av Kungl. Majit förordnade ordföranden
eller den av fullmäktige i riksgäldskontoret utsedde ledamoten. Sistnämnda
ordning för styrelsens beslut vore även i annat avseende föreskriven
i § 7 förordningen angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande
och verksamhet. Berörda olikhet i bestämmelserna hade uppkommit under
behandlingen i riksdagen, utan att något särskilt motiv härför anförts,
och saknade enligt styrelsens mening rationell grund. Önskvärt vöre, att
överensstämmelse nu kunde åvägabringas mellan de ifrågavarande bestämmelserna,
och borde då lämpligen stadgandet i § 9 förordningen angående
hypotekskassan undergå härför erforderlig jämkning. En dylik förändring
påkallade emellertid, alt bestämmelsen gjordes tillämplig såväl vid beslut,
varigenom verkställande direktör utsåges som vid beslut att entlediga verkställande
direktören.
Bank- och fondinspektionen samt fullmäktige i riksgäldskontoret ha i avgivna
utlåtanden förklarat sig icke ha något att erinra mot av styrelsen sålunda
gjorda framställningar.
För egen del finner jag mig på av styrelsen för stadshypotekskassan anförda
skäl kunna tillstyrka, alt en förstärkning av kassans grundfond kommer
till stånd. Mot storleken av det belopp, 25 miljoner kronor, varmed
enligt styrelsens förslag grundfonden borde ökas, finner jag icke anledning
framställa någon erinran. Av fullmäktiges i riksgäldskontoret utlåtande
framgår, att från fullmäktiges sida hinder icke möter att, på sätt styrelsen
förutsatt, såsom tillskott till grundfonden ställa till förfogande obligationer
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 9 sami. Nr 123. 2
Departement-schefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 123-
av samma beskaffenhet som de, vilka för närvarande utgöra kassans grundfond.
Ej heller har jag något att erinra mot att i samband med denna grundfondsökning
Kungl. Maj:ts tillstånd för upptagande av nytt lån förklaras
erforderligt, örn grundfonden nedgår till 117 miljoner kronor, samt att riksdagens
tillstånd för upptagande av nytt lån skulle erfordras, om grundfonden
nedgår till 109 miljoner kronor.
I samband med de ändringar i förordningen angående hypotekskassan,
som bliva påkallade vid ett beslut om grundfondens ökning, torde en jämkning
av § 9 sagda förordning lämpligen böra ske i enlighet med vad styrelsen
för kassan därutinnan föreslagit.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att
dels antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om
ändrad lydelse av §§ 2, 3, och 9 förordningen den 17 maj 1935 (nr 176) angående
konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
dels ock besluta, att staten skall, för ökning av konungariket Sveriges stadshypotekskassas
grundfond, genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till
förfogande svenska statens tre och en halv procent obligationer, ouppsägbara
från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 25 miljoner kronor
med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen angående kassan
givna bestämmelserna taga sagda obligationer i anspråk.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bernt Nilsson.
366626. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.