Kungl. Majus proposition nr 120.
1
Nr 120.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtande
till Skövde stad av kronans andelar i vissa
samfällig heter å Billingen; given Stockholms slott den
28 februari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar V enner ström.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 28 februari 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Ekman,
Sköld.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:
Uti skrivelse till Kungl. Majit den 17 februari 1936 har arméförvaltningens
fortifikationsdepartement gjort framställning örn överlåtande till Skövde stad
av kronans andelar i vissa samfälligheter å Billingen och därvid anfört i
huvudsak följande.
I skrivelse till arméförvaltningen den 4 november 1935 hade drätselkammaren
i Skövde framhållit, bland annat, att Skövde stad genom kontrakt den
29 november och den 15 december 1906 utan ersättning till kronan med full
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 samt. Nr 120.
651 30
2
Kungl. Maj:ts proposition nrj>120.
äganderätt upplåtit två å en vid kontraktet fogad karta med röda linjer omslutna
ägoområden jämte därå befintlig skog att användas till övningsfält
för Skaraborgs regemente. Uti det upplåtna området, vars gränser i vissa
mindre betydande delar justerats genom tilläggskontrakt den 13 maj och den
15 juni 1910, hade ingått delar av hemmanen Segerstorp Vestergården och
Millomgården i Skövde socken, vilka delar å en drätselkammarens skrivelse
bilagd kartkopia betecknats med litt. I, K, L, M, N och O. Då dessa delar
enligt då gällande skifteslagstiftning varit för stora att avsöndras från stamfastigheterna,
hade de utbrutits genom ägostyckningar, fastställda den 7
november 1912 och den 27 september 1913. Områdena hade därvid blivit
satta i mantal, varvid till dem kommit att höra andelar efter mantalet i följande
på Billingen belägna, vid ett år 1839 fastställt laga skifte såsom gemensamma
ägor för Segerstorps by, bestående av hemmanen Vestergården,
Millomgården och Helgesgården, avsatta samfälligheter, nämligen dels »Store
Herrmåssen» om 7.9282 hektar, och dels ett område örn 0.5553 hektar, betecknat
såsom »stenbunden mark på båda sidor örn bäcken från Herrmåssen».
I det senare upprättade fastighetsregistret för Skövde stad hade dessa samfälligheter
betecknats såsom littera gx respektive gy. Ovannämnda kronan
tillhöriga områden litt. I, K, L, M, N och O hade betecknats såsom hemmansdelar
samt såsom olika stadsägor enligt det senare upprättade fastighetsregistret.
Av verkställd utredning hade framgått, att kronan med förenämnda hemmansdelar
i Segerstorps by bekommit andelar i samfälligheterna gx och gy
för tillhopa 79/192 mantal eller 13.71 procent av samfälligheterna. Återstoden
ägdes av övriga delägare i byn. Samfälligheterna utgjordes av en skoglös mosse,
delvis stående under vatten (gx) med del av utlopp (gy), allt saknande egentligt
värde. Nedanför Billingen vore stadens vattenkällor belägna. Staden
hade för avsikt att genom uppdämning göra samfälligheten gx till sjö, då den
komme att bliva en värdefull regulator för vattenståndet i källorna. Det vore
för staden angeläget att förvärva samfälligheterna för stadens förseende med
vatten. Staden hade även för avsikt att, därest så skulle erfordras, söka tillstånd
att genom expropriation förvärva en annan samfällighet, dh, belägen
norr örn samfälligheten gx och avsedd att ingå i den blivande sjön. I syfte
att genomföra uppdämningen och för att förekomma skadeståndsanspråk från
ägarna av skogarna omkring samfälligheterna hade staden genom köp förvärvat
alla skogsskiftena å Billingen inom Segerstorps by, vilka omslöte samfälligheterna
gx och gy, samt därmed, utan särskild ersättning, alla enskilda
andelar i samfälligheterna gx och gy. Samfälligheterna skulle nu avstyckas
från byn, och staden, som ägde 86.2 9 procent av desamma, önskade därför förvärva
kronans till 13.71 procent uppgående andelar däri. I och för sig torde
dessa kronans andelar sakna egentligt värde, och i varje fall uppginge värdet
icke till kostnaderna för ett skifte av samfälligheterna, därest ett sådant
skulle företagas för utbrytning av kronans andelar.
På grund av vad sålunda anförts och då vid stadens upplåtelse av berörda
mark inom Segerstorps by till kronan för övningsfält det aldrig avsetts, att
kronan skulle förvärva mark utanför det i kontraktet utmärkta området, hade
drätselkammaren anhållit, att arméförvaltningen — med stöd av cirkuläret
till de centrala förvaltningsmyndigheter, vilka ägde vård och inseende över
kronan tillhörig fast egendom, angående avstående i vissa fall av mark från
kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan
mark den 15 mars 1935, nr 56 — måtte överlåta kronans andelar i samfälligheterna
gx och gy i Skövde till Skövde stad såsom ägare till övriga andelar
i samfälligheterna. Örn av formella skäl köpeskilling skulle ifråga
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 3
komma, hade drätselkammaren hemställt, att denna köpeskilling måtte fastställas
till lägsta möjliga belopp.
Framställningen hade tillstyrkts av chefen för västra arméfördelningen.
T skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i Skaraborgs län den 22
november 1935 hade fortifikationsdepartementet anhållit, att befallningshavanden
måtte avgiva yttrande i ärendet, särskilt beträffande värdet av de i
handlingarna omförmälda samfälligheterna.
Till svar härå hade befallningshavanden uti skrivelse den 8 februari 1936
meddelat, att befallningshavanden föranstaltat örn värdering av samfälligheterna
gx och gy genom domänintendenten Bertil Ekberg. Emot värderingen
hade Skövde stads drätselkammare framställt vissa erinringar. Samfälligheterna
hade i sin helhet värderats till 1,678 kronor 27 öre, varav på kronans
andelar belöpt 230 kronor 9 öre. Då emellertid kronans andelar i samfälligheterna
utgjort delar av de områden, som Skövde stad genom avtal den 29
november och den 15 december 1906 utan vederlag överlåtit till kronan samt
andelarna icke syntes i kronans ägo vara av egentligt värde, hade befallningshavanden
funnit sig böra föreslå, att andelarna för i ansökningen omnämnt
ändamål vederlagsfritt måtte lämnas till Skövde stad.
De av befallningshavanden omförmälda, av Skövde stads drätselkammare
mot den verkställda värderingen framställda erinringarna hade innefattats i
ett vid befallningshavandens skrivelse fogat, den 4 februari 1936 dagtecknat
yttrande från drätselkammaren, vari denna på vissa skäl gjort gällande, att
värderingen varit för hög, samt hemställt, att därest köpeskilling skulle ifrågakomma,
densamma måtte fastställas till lägre belopp än enligt värderingen.
För egen del finge fortifikationsdepartementet anföra följande.
Enligt cirkuläret den 15 mars 1935, nr 56, angående avstående i vissa fall
av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt
till sådan mark, torde fortifikationsdepartementet äga befogenhet
att till Skövde stad för i ansökningen omförmält ändamål — tryggande av
stadens vattentillgång — överlåta kronans andelar i samfälligheterna gx och gy,
dock endast mot ersättning motsvarande andelarnas fulla värde. Yad staden
anfört mot den av domänintendenten Ekberg för kronans räkning verkställda
värderingen hade departementet ansett icke kunna tillmätas sådan betydelse,
att departementet på grund därav skulle kunna vid ärendets prövning frångå
sagda värdering, vilken departementet sålunda funnit böra tillmätas vitsord.
Staden har emellertid yrkat, att ifrågavarande andelar måtte överlåtas till
staden utan ersättning eller, örn sådan av formella skäl behövde förekomma,
mot lägre ersättning än som motsvarade värderingen. Detta yrkande hade
departementet funnit icke kunna tillgodoses inom ramen av de i förenämnda
cirkulär meddelade bestämmelserna om ersättning för av kronan avstådd
eller upplåten mark.
Ifrågavarande samfälligheter saknade varje användning för kronan. Då
Skövde stad på sin tid kostnadsfritt upplät mark åt kronan för Skaraborgs
regementes förläggning till staden, hade det uppenbarligen icke avsetts, att
upplåtelsen skulle omfatta ifrågakomna samfällighetsandelar. Att så blivit
fallet torde uteslutande få tillskrivas vissa bestämmelser i tidigare gällande
jorddelningslagstiftning, vilka vid utbrytningen av sagda mark till särskilda
fastigheter medfört, att till dessa fastigheter måst läggas även andelar i samfälligheterna.
På grund av sagda förhållande och rlå andelarna erfordrades
för stadens räkning, hade departementet ansett med rättvisa och billighet
förenligt, att andelarna nu utan ersättning överlätes till staden. Härför syntes
emellertid riksdagens medgivande erfordras. Såsom villkor för överlåtelsen
syntes böra gälla, att staden iklädde sig alla av densamma betingade lantmäteri-
och lagfartskostnader.
4
Departements
chefen.
Kungl. Majus proposition nr 120.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde fortifikationsdepartementet,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att kronans andelar
i ovanberörda i fastighetsregistret för Skövde stad med gx och gy betecknade
samfälligheter å Billingen finge utan ersättning överlåtas till Skövde
stad under villkor, att staden iklädde sig alla av överlåtelsen betingade lantmäteri-
och lagfartskostnader.
I samband med förvärv av mark till övningsfält för Skaraborgs regemente i
Skövde erhöll kronan jämväl del i två markområden, vilka vid ett år 1839 fastställt
laga skifte avsatts såsom gemensamma ägor för Segerstorps by. Samfälligheterna
i fråga, vilka i det numera upprättade fastighetsregistret för
Skövde stad betecknats med littera gx respektive gy, utgöras dels av en på
Billingen belägen skoglös och starkt vattensjuk mosse, Store Herrmossen,
örn 7.92 82 hektar och dels av ett stenbundet ravinområde örn O.5553 hektar,
beläget på ömse sidor örn en från nyssnämnda mosse rinnande bäck. Enligt
vad utredningen i ärendet utvisar, äger kronan 13.71 procent av dessa samfälligheter,
vilka jämlikt en genom länsstyrelsens i Skaraborgs län försorg
verkställd värdering beräknas i sin helhet hava ett värde av 1,678 kronor
27 öre. Kronans andelar i samfälligheterna skulle alltså hava ett värde av
cirka 230 kronor.
Då Skövde stad numera har Behov av ifrågavarande samfällda mark för
ordnande av sin vattenförsörjning och i anledning härav anhållit att få
kronans andelar däri överlåtna på sig, har arméförvaltningens fortifikationsdepartement
— under erinran att staden på sin tid kostnadsfritt till kronan
upplåtit de markområden, genom vilkas förvärvande kronan erhållit del i
förevarande samfälligheter — hemställt, att nämnda markandelar måtte utan
ersättning få överlåtas till staden.
Såsom drätselkammaren i Skövde framhållit, torde det vid stadens överlåtande
till kronan av nyssnämnda markområden icke hava avsetts, att annan
mark skulle ingå i överlåtelsen än den, som erfordrades som övningsfält för
Skaraborgs regemente. Då emellertid en del av de överlåtna områdena blivit
utbrutna från respektive stamfastigheter genom ägostyckning och satta i
mantal, hade med områdena kommit att följa andelar efter mantalet i nu förevarande
samfälligheter. Under sådana förhållanden synes det vara skäligt,
att kronans andelar i samfälligheterna, då Skövde stad numera behöver desamma,
återställas till staden utan vederlag. Emot en dylik överlåtelse torde
några befogade erinringar så mycket mindre kunna göras som markandelarna
i fråga i sitt nuvarande skick icke synas kunna användas för kronans räkning
och därför i kronans hand torde vara tämligen värdelösa.
Såsom villkor för överlåtelsen torde böra föreskrivas, att staden ikläder sig
alla av densamma föranledda lantmäteri- och lagfartskostnader.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronans andelar i förenämnda, i fastighetsregistret för
Skövde stad med littera gx och gy betecknade samfälligheter
5
Kungl, majus proposition nr 120.
å Billingen må utan ersättning överlåtas till nämnda stad, på
villkor att staden ikläder sig alla av överlåtelsen föranledda
lantmäteri- och lagfartskostnader.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl-Axel Block.