Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

1

Nr 117.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv för
kronans räkning av Näs kraftstation med tillhörande
mark och vattenrätt i Dalälven m. m.; given Stockholms
slott den 28 februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Iironprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 28 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo:

I skrivelse den 27 januari 1936 har vattenfallsstyrelsen hemställt om godkännande
av ett skrivelsen bilagt avtal med Horndals jernverks aktiebolag
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 117.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

om förvärv för kronans räkning för ett pris av 2,870,000 kronor av bolagets
kraftstation vid Näs i Kopparbergs län med tillhörande fastigheter och vattenrätt
i Näs- och Jugansboforsarna i Dalälven.

Sagda avtal, vilket är dagtecknat den 24 januari 1936, torde med uteslutande
av kartbilagorna A—D få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Vattenfallsstyrelsen erinrar till en början om att staten vid Tyttbo i Dalälven
— beläget vid den punkt, där gränserna mellan Kopparbergs, Gävleborgs
och Västmanlands län stöta samman — äger ett ännu outbyggt vattenfall,
som vid lämplig dämning kan möjliggöra utnyttjande av en fallhöjd om
cirka 6.5 meter och som vid utbyggnad för 350 m3/sek. kommer att avgiva
en effekt av omkring 18,000 kilowatt, motsvarande en energikvantitet per
år av cirka 85 miljoner kilowattimmar. I Tyttboanläggningen skulle därvid
indämmas de staten tillhöriga Leknäs- och Forsboforsarna. Om förutsättningarna
för en utbyggnad av Tyttboforsen och dess samband med anläggningen
vid Näs har styrelsen vidare anfört:

Visserligen blir kostnaden för kraften från Tyttbo högre än från Stadsforsen
i Indalsälven vid överföring till Centralblocket, men, när den bästa
kraften i Indalsälven blivit använd, kommer det att löna sig att utbygga
Tyttbo, som har ett i förhållande till statens avsättningsområde omkring
Mälaren gynnsamt läge.

Utbyggnaden av Tyttbo har hittills varit förenad med den komplikationen,
att en dämning kommer att ske in på ovanför liggande kraftanläggning
vid Näs, och erfarenheten utvisar, att det medför stora svårigheter att ordna
en sådan uppdämningsfråga.

Nämnda kraftverk vid Näs i Dalälven äges av Horndals jernverks aktiebolag,
vilket innehas av Fagersta aktiebolag. Kraften från stationen vid Näs
användes till ungefär hälften för drift av järnverk i Långshyttan, Horndal
och Näs, medan den andra hälften är avsedd till andra förbrukare. Fagersta
aktiebolag, som jämte underlydande företag brukar benämnas Brukskoncernen,
är dels ägare av flera andra mindre eller medelstora kraftstationer
i Bergslagen, dels därjämte delägare i Krångede. Från Krångede
får Fagersta den 1 juli 1936 ett betydande krafttillskott med den påföljd,
att Fagersta icke har användning för den kraft från Näs, som bolaget hittills
använt. Som kraftledningsnäte* från Näs kraftstation är begränsat till
ett fåtal relativt korta ledningar, är det svårt för Fagersta att finna nya
kraftavnämare för den lediga kraften.

Med hänsyn till att vattenfallsstyrelsen väsentligt lättare kan finna avsättning
för kraftöverskottet på sina stora ledningsnät och på grund av att
staten äger det nedanför varande vattenfallet vid Tyttbo, bar Fagersta föreslagit
styrelsen, att staten skulle inköpa dess kraftverk vid Näs. Efter
förda underhandlingar hava parterna enat sig om det skrivelsen bilagda
förslaget till köpeavtal.

Kraftstationen vid Näs, fortsätter styrelsen, vore belägen cirka 12 kilometer
ovanför den plats, där framdeles kraftstationen vid Tyttbo skulle anläggas,
och cirka 17 kilometer från vattenfallsstyrelsens närmaste större
transformatorstation, belägen i Krylbo, där kraftöverskottet från Näs sannolikt
borde inmatas. Ovanför Näs läge vattenfallen vid Avesta Lillfors,

Kungl. Maj-.ts proposition nr 117.

3

vilka för närvarande endast vore ofullständigt utbyggda, och ännu längre
upp Avesta Storfors, som numera utnyttjades av tvenne moderna anläggningar.

I fortsättningen redogör vattenfallsstyrelsen för anordningarna vid Näs
kraftstation och anför härom:

Nässtationen tillgodogjorde med nuvarande uppdämning en fallhöjd vid
lågvatten örn cirka 5 meter. Genom ytterligare uppdämning, varom ansökning
ingivits till Österbygdens vattendomstol och som kunde antagas
bliva beviljad under år 1936, komme fallhöjden att ökas till 5.3 meter vid
lågvatten. Vid den förra fallhöjden avgåve stationen en effekt av omkring
5,200 kW och vid den högre dämningen cirka 5,600 kW. Sistnämnda effekt
motsvarade en tillgodogjord vattenmängd av 160 m3/sek., vilken efter nu
genomförda regleringar i Dalälven vore tillgänglig under i genomsnitt 11
månader per år. En lågvattenmängd örn 130 m3/sek. underskredes i genomsnitt
endast under 17 dagar per år. Högvattenmängden utgjorde omkring
2,300 m3/sek. Vid högvatten minskades fallhöjden på grund av höjt
vattenstånd nedanför stationen. Medeleffekten bleve emellertid vid nu begärd
ökad dämning cirka 4,900 kW. Under de fyra månader av året, då
vattenmängden vore lägst, bleve medeleffekten på grund av då rådande
högre fallhöjd något högre, nämligen 5,300 kW. Kraften utgjordes sålunda
i stort sett av prima kraft och därutöver av mycket högvärdig sekunda
kraft.

Dalälven kunde ovanför kraftstationen avstängas medelst en på stenkistor
byggd nåldamm, stödjande mot järnbockar. Vid högvatten borttoges
nålarna och bockarna fälldes ned, så att de vilade på stenkistorna.
Vattnet framleddes till kraftstationen medelst en i älvens riktning byggd
leddamm, försedd med 52 utskovsöppningar, som vore avstängbara med
rörliga luckor. Den endast 250 meter långa tilloppskanalen vore utförd
såsom jordkanal med låg vattenhastighet och avgränsades från älven av
en naturlig holme.

Kraftstationen vore utrustad med 13 maskinaggregat för trefasström med
följande nominella generatoreffekt, nämligen

2 st. å 200 kW, installerade omkring år 1898, 400 kW

3 »> å 330 » , » » » 1904, 990 »

8 » å 403 » , » » _» 1912, 3,224 »

Summa 4,614 kW

Generatorerna vore emellertid så dimensionerade, att den fulla turbineffekten
vid 5.3 meters fallhöjd kunde uttagas. Stationens totala maskineffekt
utgjorde därför vid 5.3 meters fallhöjd 5,600 kW.

Dessutom inrymde stationen 5 turbindrivna likströmsaggregat och en motorgenerator
för magnetisering och lokaldistribution.

Trefasströmmen genererades med en spänning av 660 volt. För upptransformeringen
funnes utöver en uppsättning äldre luftkylda transformatorer,
vilka nu stöde som reserv, dels en transformator för 2,500 kVA och 660/

40.000 volt, anskaffad 1927, dels två transformatorer för 660/20,000 volt och

1.000 respektive 2,500 kVA, anskaffade 1915 och 1934.

Maskinaggregaten vore anordnade med vertikala axlar. Turbinerna till de

åtta sist installerade aggregaten vore direktkopplade till generatorerna, medan
övriga maskinaggregats generatorer dreves av vardera två vertikala turbiner,
vilkas kraft överfördes lill generatoraxeln genom kuggöverföring. Tur -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

binerna vöre uppställda i sumpar, utförda av fogstruket murverk av granit.
Sumparnas nedströmsväggar vore utförda av betong. Granitmurverket vore
i stort sett i gott stånd, medan betongen i vattenbyggnaderna borde förstärkas.
Ett iståndsättande av turbinpumparnas betongväggar krävde icke större
belopp än cirka 75,000 kronor. Kraftstationens överbyggnad vore utförd av
tegelväggar med yttertak å järntakstolar.

Avloppskanalen vore 300 meter lång och utschaktad ur den stenbundna
marken och hade en vattenhastighet av 1 å 1.5 meter per sekund, beroende
av vattenståndet på nedströmssidan.

Stationen hade uppförts i tvenne utbyggnadsstadier, vilka färdigställts åren
1898 respektive 1907. De i den första utbyggnaden insatta maskinerna, i vilka
tvenne turbiner medelst kugghjul dreve en gemensam generator, hade fungerat
bra och arbetade ännu fullt tillfredsställande, ehuru naturligtvis verkningsgraden
vöre väsentligt lägre än vid moderna maskiner. Kugghjulen
gåve därjämte anledning till en del extra underhåll och smörjning.

De omkring år 1912 insatta aggregaten vore väl underhållna och av relativt
modern typ.

Kraftstationen, som vore byggd på pinnmo och grus, hade år 1912 varit
utsatt för ett allvarligt olyckstillbud, i det att en utskärning ägt rum under
turbinerna nris 6, 7 och 8. Vid reparation, verkställd efter torrläggning,
hade någon tendens till ny täckning genom grunden icke iakttagits. Vid den
för handen varande låga fallhöjden vore det icke heller någon nämnvärd
svårighet att åstadkomma tillräcklig trygghet mot dylik skärning.

Med hänsyn till den inverkan, som uppdämningen vid Näs komme att
åstadkomma för fallägarna ovanför kraftstationen, skulle leveranser av ersättningskraft
utgå från Nässtationen, beräknade till inalles cirka 113 kW,
varjämte till Avesta järnverk skulle såsom ersättning lämnas ett kontant belopp
av 2,500 kronor årligen, intill dess Avesta Lillfors blivit tillgodogjord genom
en ny och fullständigare utbyggnad än den nuvarande, varefter detta kontantbelopp
komme att utbytas mot kraftleverans, vars storlek beräknades till
högst 300 kW.

Styrelsen lämnar vidare en redogörelse för de kraftledningar och transformatorstationer,
som höra till Näs kraftstation och som äro utmärkta å en
skrivelsen bilagd karta. Till stationen höra sålunda följande kraftledningar,
nämligen för 40,000 volt: Näs—Fors (10 km) och Fors—Ryllshyttan (17 km);
för 20,000 volt: Näs—Sandviken (2 om vardera 55 km), Näs—Horndal (14
km) med avgreningar till Fornby (2 krnl, till Tyskbo och Bodarna (2 km)
samt till Nylandet och Rossberga (2 km), Näs—Lövsveden (8 km) och Horndal—Valla
(9 km); för 3,000 volt: Valla—Byvalla (2 km) och Valla—Lerhyttan—Kjettsbo
(12 km); samt för 380 volt: vid Tyskbo (0.5), vid Byvalla
(2 km), vid Kjettsbo m. fl. (8 km) och vid Lövsveden (1.5 km). Transformatorstationerna
äro uppförda för 40,000/380 volt vid Rävsbo (utomhusstation);
för 20,000/380 volt vid Lövsveden (tegelhus), Bodarna (stolpstation), Nylandet
(stolpstation), Rossberga (tegelhus), Fornby (tegelhus), Tyskbo (trähus)
och Valla (tegelhus) samt för 3,000/380 volt vid Byvalla (stolpstation)
och Kjettsbo (2 stolpstationer).

Vidare meddelar styrelsen, att från Näs kraft levereras huvudsakligen till
de abonnenter och under de villkor, som angivas i följande sammanställning: -

Kungl. May.ts proposition nr 117.

5

Abonnent

Kraftbelopp

kW

Giltighetstiden för träffat avtal.

Sandvikens järnverk ......................

1,670

Avtalet utgår den 14.3.1953.

A. B. Zinkgruvor..........................

330

Avtalet löper med ett år i taget
med 6 mån. uppsägningstid.

Långgruve bolag ..........................

250

Avtalet löper med två år i taget
med 12 mån. uppsägningstid.

Domänstvrelsen............................

150

Avtalet utgår den 1.10.1940.

Årsunda kraft- och belysningsförening......

90

Avtalet löper med två år i taget
med 12 mån. uppsägningstid.

Östervikens norra kraft- och belysningsförening

56

D:o

Vattenfallsstyrelsen övergår härefter till frågan om beräknelig avkastning
av Näs kraftstation och anför härom:

Angivna abonnenters förbrukning utgjorde något mer än 18 miljoner kWh
per år. Därjämte funnes ett stort antal mindre abonnenter med en total årlig
förbrukning av cirka 0.4 miljon kWh.

Utöver nämnda kraftleveranser, motsvarande cirka 20 miljoner kWh vid
kraftstationen, hade ett i det närmaste lika stort kraftbelopp avsatts till Fagersta
bruks aktiebolags järnbruk vid Långshyttan, Horndal och Näs, vilka
emellertid för framtiden komme att i stort sett förses med kraft från
Krångede.

Med hänsyn till ovissheten huru länge och i vilken utsträckning brytning
komme att fortgå hos gruvabonnenterna, vore det lämpligt att i en kalkyl
rörande kraftverkets förräntning tillsvidare bortse från dessa. För de kvarstående
konsumenterna erfordrades en kraftproduktion i Näs kraftstation
av 17 miljoner kWh, och inkomsten härav bleve 220,000 kronor per år. Vid
kraftstationen funnes därutöver vid uppdämning till + 66.40 över antaget
jämförelseplan, vilken gräns avsåges i förut omförmälda ansökning till vattendomstolen,
disponibla 26 miljoner kWh, varav för ersättningsleveranser
komme att åtgå före utbyggnad av nedre delen av Avesta Lillfors cirka 1 miljon
kWh och efter denna utbyggnad cirka 3.5 miljoner kWh. Det återstode därefter
i förra fallet 25, i senare fallet 22.5 miljoner kWh att avsättas till nya
kraftavnämare.

Horndals jernverks aktiebolag vore för Näsforsen medlem av Dalälvens
regleringsförening och hade som sådan gjort normal kapitalinsats samt förbundit
sig till normala årliga avgifter.

Enligt det föreliggande avtalet skulle staten för en köpeskilling av 2,870,000
kronor övertaga Näs kraftstation med inventarier och redskap, bostad för
övermaskinisten samt här förut specificerade kraftledningar, transformatorstationer
och kraftleveranser.

Vid ett sådant övertagande bleve årskostnaden för kraftstation och di -

stributionsnät följande: Kronor

Ränta 4 %> å 2,870,000........................................ 114,800

Förnyelsekostnad 3.5 °/o å 2,470,000 .......................... 86,450

Administration, skatter, drift och underhåll .................... 128,750

Summa kronor 330,000.

Avgår inkomst av kraftavsättning till utomstående .............. 220,000

Kostnad för återstående kraft ................................ 110,000.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

Det återstående kraftbeloppet bleve till en början 25 miljoner kWh och
kostnaden härför 0.44 öre pr kWh. Efter utbyggandet av nedre delen av
Avesta Lillfors minskades överskottet till 22.5 miljoner kWh, men samtidigt
bortfölle den kontanta ersättningen till Avesta järnverk, varför produktionskostnaden
bleve (110,000—2,500) 107,500 kronor, motsvarande 0.48 öre per
kWh.

Av de årliga utgifterna folie cirka 285,000 kronor på själva kraftstationen.
Då den totala kraftproduktionen, såsom av det anförda framginge, efter avdrag
av 1 miljon kWh för ersättningskraft vöre 42 miljoner kWh, bleve kostnaden
per kWh 0.68 öre. Efter utbyggandet av Avesta Lillfors nedre del
minskades den tillgängliga kraften till 39.5 miljoner kWh och årskostnaden
till cirka 282,500 kronor, motsvarande 0.72 öre per kWh.

Man finge emellertid räkna med att cirka 4 miljoner kWh ginge förlorade
på grund av revision av maskinaggregat, omöjligheten att avsätta en del av
sön- och helgdagskraften o. dyl., vadan genomsnittskostnaden för den energikvantitet,
som återstode efter tillgodoseendet av förefintliga avtal, i bästa fall
bleve 0.52 å 0.58 öre per kWh i stället för nyss angivna 0.44 å 0.48 öre och 0.75
å 0.80 öre per kWh i stället för 0.68 å 0.72 öre för den totala produktionen,
sedan leveransen av ersättningskraft fullgjorts.

Vid bedömandet av dessa siffror över kraftkostnaden borde beaktas, att i
kostnadsstaten upptagits ett rikligt belopp för förnyelser, möjliggörande icke
endast en fullständig reparation av vattenbyggnaderna under de första driftåren
utan därjämte utbyte ungefär vartannat år av ett av de äldre aggregaten.
Därvid torde de nya maskinaggregaten komma att utföras för något
större vattenmängd och under alla omständigheter med en bättre verkningsgrad
än de äldre aggregaten med den följd, att kraftproduktionen kunde
ökas.

Trots den försiktighet, fortsätter styrelsen, varmed utgiftskalkylen utförts,
bleve dock kraftkostnaden låg och icke obetydligt lägre än den som kunde
väntas uppstå vid utbyggnad av Tyttboforsen. Kostnaden bleve av ungefär
samma storlek som den för kraft till Mellansverige från Stadsforsen.

Eftersom det icke ansåges absolut säkert, anför styrelsen vidare, att tillstånd
av vattendomstolen medgåves att verkställa uppdämning fullt så långt
som begärts av den nuvarande ägaren, och då det jämväl vore tänkbart, att
ersättningskraftbeloppen kunde komma att något ökas, hade bestämmelser
införts i avtalet örn de avdrag, som skulle göras å köpeskillingen, därest den
disponibla kraften på sådant sätt minskades. Som en följd därav hade även
medtagits motsvarande gottgörelse åt säljaren, örn beloppet av ersättningskraft
minskades under det i avtalet förutsedda.

Därefter övergår styrelsen till vad avtalet innehåller om personalen vid
kraftstationen och anför:

Särskilda bostäder funnes icke för maskinistpersonalen med undantag för
övermaskinisten. Säljaren hade emellertid förbundit sig att under 10 år låta
maskinisterna disponera nuvarande bostäder, i den mån de ägdes av säljaren.
Efter utgången av dessa år kunde personalens storlek möjligen något
minskas med hänsyn till att anläggningen bleve mera lättskött efter utbyte
av de äldre maskinaggregaten.

Styrelsen skulle övertaga den driftpersonal, som nu användes uteslutande
för kraftverkets och distributionsnätets skötsel, i den mån densamma icke den
1 september 1936 överskridit den för vattenfallsstyrelsens motsvarande per -

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

7

sonat bestämda pensionsåldern. Styrelsen skulle jämväl sörja för pensioneringen
av sålunda övertagen personal. Pensionen borde enligt styrelsens
mening ordnas enligt bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet den
30 juni 1934 respektive arbetarpensionsreglementet den 30 juni 1934. Härvid
linge styrelsen hemställa, att hälften av anställningstiden i den nuvarande
arbetsgivarens tjänst måtte vid tillämpning av tjänstepensionsreglementet få
tillgodoräknas vid tjänsteårsberäkningen.

Två smörjare och en reparatör hade överskridit den för styrelsens personal
bestämda pensionsåldern och kunde därför icke övertagas av vattenfallsstyrelsen.
Horndals jernverks aktiebolag hade i likhet med flertalet industriella
företag icke ordnat någon pension åt arbetare eller personal av ifrågavarande
slag men sökte i stället behålla sitt folk i tjänst så länge som möjligt.
När nu nämnda tre personer bleve utan arbete på grund av de statliga
bestämmelserna om pensionsåldern, hade det befunnits önskvärt att omedelbart
bestämma pension för dem. Säljaren ansåge sig icke kunna utbetala
sådan med hänsyn till sin inställning i övrigt i pensionsfrågan och hade därför
begärt, att vattenfallsstyrelsen skulle sörja för pensioneringen med enligt
dess mening skäligt belopp; säljaren hade å sin sida i stället gjort vissa eftergifter
beträffande villkoren för överlåtelsen av Näs. Vattenfallsstyrelsen hemställde
att åt envar av nu nämnda, i kontraktet namngivna personer få betala
en årlig pension av inalles 600 kronor per år räknat från tillträdesdagen.
Pensionen motsvarade det högsta belopp, som torde utbetalas av industriella
företag i liknande fall. Säljaren hade däremot förbundit sig att sörja för
pension åt övermaskinisten Sundell, som i februari 1937 bleve 65 år och som
sålunda under alla förhållanden måste avgå från sin befattning vid denna
tid. Han hade därför icke medtagits bland den personal, som skulle övertagas.

När vattenfallsstyrelsen nu ville tillstyrka inköpet av Näs kraftstation med
ledningar, vore detta, säger styrelsen, beroende därpå, att statens tillgång på
kraft inom centralblocket vore relativt begränsad, särskilt i dess östra delar.
Staten vore särskilt med avseende på distributionen inom Mälarlandskapen
i stor utsträckning hänvisad till fjärrkraft, som kompletterades och tryggades
medelst ångkraft från Västerås ångcentral. Näs kraftstation, fortsätter styrelsen,
komme att jämte Tyttbo bliva ett visserligen begränsat men dock icke
föraktligt tillskott av närkraft.. Inalles skulle dessa stationer komma att motsvara
en installerad effekt av 23,000 kW och kunna generera en energimängd
av omkring 130 miljoner kWh per år. Innehavet av Nässtationen underlättade,
enligt vad inledningsvis anförts, utbyggnaden av Tyttbo. De båda stationerna
hade, anför styrelsen vidare, ett gynnsamt läge i förhålllande till
Älvkarleby kraftverks ledningsnät och kunde med ringa kostnader förbindas
med det existerande nätet i Krylbo oell antagligen framdeles även med
Uppsala. Priset för Näs kraftstation vore enligt styrelsens mening måttligt
och affären till sin omfattning ganska liten och fullkomligt riskfri. Vattenfallsstyrelsen
behövde inom centralblocket till en början placera ett kraftöverskott
från Niis på cirka 20 miljoner kWh, vilket motsvarade ungefärligen
en fjärdedel av det årliga krafttillskott, som behövde tillföras vattenfallsstyrelsens
kraftnät. Rent teoretiskt medförde därför detta förvärv möjligheten
att för någon tid, dock endast ungefär eli fjärdedels år, förskjuta Stadsforsbyggets
färdigställande.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

Med avseende å sättet för täckande av den avtalade köpeskillingen, 2,870,000
kronor, framhåller vattenfallsstyrelsen, att medel för inköpet helt eller delvis
kunde erhållas genom att en liten del av styrelsens från dess kraftstationsrörelse
avsatta förnyelsefonder placerades i detta nyförvärv.

För bestridande av de kostnader, som erfordras för hopkoppling av Nässtationen
med vattenfallsstyrelsens förefintliga kraftnät, anser styrelsen anslaget
för distributionsanläggningar böra disponeras.

Reparationer och förnyelser anser styrelsen böra bekostas med driftmedel
liksom den gottgörelse som, om det belopp av ersättningskraft, som skall
utgå, blir lägre än i avtalet förutsatts, skall lämnas åt säljaren och som icke
torde bliva större än högst 10,000 kronor.

Inköpsvärdet bör enligt styrelsen fördelas så, att vattenfallet åsättes ett
värde av 400,000 kronor, kraftstationen ett värde av 2,070,000 kronor och
distributionsnätet ett värde av 400,000 kronor.

I anslutning till det anförda hemställer vattenfallsstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte godkänna ifrågavarande köpeavtal rörande förvärv av Näs
kraftstation med tillhörande ledningsnät och styrelsens förslag till pensionering
av personal vid Näs ävensom medgiva vattenfallsstyrelsen rätt att, i den
mån det vid avtalets tillämpning kan visa sig behövligt, efter förhandlingar
med säljaren i köpeavtalet göra mindre jämkningar.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 3 februari 1936 yttrat sig angående
frågan om den budgettekniska regleringen av inköpskostnaden för ifrågavarande
kraftstation och därom anfört:

Vattenfallsstyrelsen har i fråga om den för inköpets finansiering erforderliga
medelsanvisningen framhållit, att medel för inköpet helt eller delvis
kunna erhållas genom att viss del av vattenfallsstyrelsens för kraftstationsrörelsen
avsatta förnyelsefondsmedel placeras i detta nyförvärv.

Riksräkenskapsverket får i anledning härav erinra, att en dylik placering
av förnyelsefondsmedel allenast innebär, att de likvida medel, vilka uppkomma
i samband med avsättning till förnyelsefond, placeras i räntebärande
anläggningar. Förnyelsefondens storlek rubbas icke genom ett dylikt förfaringssätt.
Däremot kommer vattenfallsverkens utlåning till riksgäldskontoret
att minskas med motsvarande belopp.

Riksräkenskapsverket, som jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag har att verkställa
utredning rörande användningen och placeringen av de affärsdrivande
verkens förnyelsefonder och därmed sammanhängande spörsmål, har för
sin del icke funnit anledning till erinran mot att det nu ifrågavarande inköpet
finansieras med till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida
medel.

Vad vattenfallsstyrelsen anfört rörande täckande av övriga i samband med
inköpet uppkommande kostnader föranleder ingen riksräkenskapsverkets
erinran.

Statskontoret har den 19 februari 1936 avgivit utlåtande i fråga om vattenfallsstyrelsens
förslag rörande pensionering av den personal, som i samband
med förevarande inköp skulle övertagas av statens vattenfallsverk, och
därvid anfört:

Enligt köpeavtalet skulle vattenfallsstyrelsen övertaga den driftspersonal,
som nu användes för kraftverkets och distributionsnätets skötsel, i den mån

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

9

densamma icke den 1 september 1936 överskridit den för styrelsens motsvarande
personal fastställda pensionsåldern. Vattenfallsstyrelsen skulle sörja
för pensioneringen av den sålunda övertagna personalen, och styrelsen har
därvid tänkt sig, att pensionering skulle ifrågakomma genom tillämpning av
civila tjänstepensionsreglementet eller arbetarpensionsreglementet. I anslutning
härtill hemställer styrelsen, att vid tillämpning av förstnämnda reglemente
hälften av anställningstiden i den nuvarande arbetsgivarens tjänst
måtte få tillgodoräknas vid tjänstårsberäkningen.

Statskontoret förutsätter, att den tjänstemannapersonal, som skulle komma
att erhålla pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet, beredes
ställning såsom ordinarie eller extraordinarie tjänstemän, och vill beträffande
arbetarpersonalen erinra att någon tillämpning av arbetarpensionsreglementet
icke kan ifrågakomma omedelbart vid övertagandet utan först sedan
vederbörande fullgjort den i 1 § 2 mom. nämnda reglemente fastställda anställningen
i statstjänst.

I fråga om rätt att få tillgodoräkna anställningstid i enskild tjänst såsom
tjänstår enligt civila tjänstepensionsreglementet anser statskontoret det tveksamt,
efter vilka grunder dylik tillgodoräkning här bör ske, men vill med
hänsyn till föreliggande omständigheter icke motsätta sig, att Kungl. Majit
med stöd av 3 § 2 mom. i reglementet medgiver, att vederbörande får, såsom
vattenfallsstyrelsen hemställt, tillgodoräkna halva anställningstiden hos nuvarande
arbetsgivare. Då det jämlikt 4 § i tillämpningsföreskrifterna till
arbetarpensionsreglementet torde ankomma på vattenfallsstyrelsen att avgöra
örn och i vad mån ovan angiven anställningstid må tillgodoräknas arbetare
som tjänstår, torde det få antagas, att vattenfallsstyrelsen har för avsikt
att, vid bifall till styrelsens nyssnämnda hemställan, i fråga om arbetarpersonal
medgiva lillgodoräkning i motsvarande utsträckning.

Enligt köpeavtalet skulle vattenfallsstyrelsen svara för pensionen åt tre
hos nuvarande arbetsgivaren anställda, tillhörande maskinpersonalen, vilka
redan nu överskridit den för styrelsens personal stadgade pensionsåldern.
Vattenfallsstyrelsen hemställer på grund härav om bemyndigande att åt vardera
av smörjarna P. A. Jansson och G. Skoglund samt reparatören C. E.
Jonsson få från tillträdesdagen utbetala en årlig pension av 600 kronor.
Denna pension lärer motsvara det högsta belopp, som utbetalas av industriella
företag i liknande fall. Vattenfallsstyrelsens förevarande åtagande skulle
från säljarens sida motvägas av vissa eftergifter i villkoren för överlåtelsen
av Näs.

Statskontoret — som på den förebragta utredningen icke kan bedöma,
huruvida det kan anses rimligt att staten mot den erbjudna kompensationen
åtager sig pensionsförpliktelser gentemot nu nämnd personal — har för sin
del intet att erinra mot de föreslagna pensionsbeloppen.

Av vad vattenfallsstyrelsen anfört framgår, att ett förvärv för kronans
räkning av Näs kraftstation med tillhörande mark och vattenrätt i Dalälven
i och för sig är önskvärt med hänsyn till framtida utbyggnad av den nedanför
kraftstationen belägna, av kronan ägda Tyttboforsen. Då tillfälle
nu erbjudit sig att förvärva nämnda anläggning, har vattenfallsstyrelsen efter
förhandlingar med nuvarande ägaren, Horndals jernverks aktiebolag,
under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, slutit förut omförmälda köpeavtal.

Styrelsens med utgående från den avtalade köpeskillingen, 2,870,000 kronor,
verkställda kalkyl rörande anläggningens räntabilitet under angivna

Departe mentschefen.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

olika förutsättningar synes uppgjord med tillbörlig försiktighet och visar,
att ett betydande kraftbelopp kan produceras vid kraftstationen för en jämförelsevis
låg kostnad och att det utvunna kraftbeloppet kan vinna avsättning
inom det s. k. mellansvenska centralblocket. Sålunda bar beräknats,
att, förutom vad som kan antagas komma att levereras till nuvarande avnämare
av kraft från Näs kraftstation eller omkring 17 miljoner kilowatttimmar,
kraftbelopp å 25—22.5 miljoner kilowattimmar skulle bliva disponibla.
Produktionskostnaden för uttagbar kraft bär beräknats till i genomsnitt
0.75 å 0.80 öre per kilowattimme. Denna kostnad är, enligt vad styrelsen
uppgivit, icke obetydligt lägre än den, som efter utbyggnad av Tyttboforsen
kraftproduktionen där kan väntas draga, och ungefär av samma storlek
som kostnaden för kraft till Mellansverige från Stadsforsen, till vars utbyggande
årets riksdag beviljat anslag.

Enligt vad vattenfallsstyrelsen uppgivit är Näs kraftstation i stort sett i
ett tillfredsställande skick, och de omedelbart påkallade förbättringarna äro
av jämförelsevis ringa storleksordning.

Även bortsett från betydelsen av ifrågavarande förvärv med hänsyn till
en framtida utbyggnad av Tyttboforsen torde alltså detsamma ur affärsmässig
synpunkt få anses representera ett visst intresse för kronan.

Vad beträffar de närmare villkoren för förvärvet torde jag få hänvisa till
den förut lämnade redogörelsen och till det upprättade avtalet. Jag torde
här endast behöva uppehålla mig vid de frågor rörande pensionering av
den till stationen nu knutna personalen, som reglerats i avtalet. Den del av
sagda personal, som icke skall anställas av statens vattenfallsverk och som
alltså icke är upptagen i avtalets bilaga E, utgöres av en övermaskinist samt
smörjaren P. A. Jansson, smörjaren G. Skoglund och reparatören C. E.
Jonsson. Medan övermaskinisten skall pensioneras i annan ordning utan
kostnad för statsverket, skola enligt avtalet smörjarna och reparatören, vilkas
alder uppgår till 63—68 ar, erhålla pension av vattenfallsstyrelsen, enligt
vad styrelsen i sin skrivelse föreslagit till ett årligt belopp av 600 kronor,
varå dyrtidstillägg icke avsetts att utgå. Häremot har jag med hänsyn till
vad vattenfallsstyrelsen anfört icke funnit anledning till erinran. Pensionsbeloppen
torde böra utgå av statens vattenfallsverks driftmedel.

\ad angår pensioneringen av den i nyssnämnda bilaga upptagna personalen,
vilken skall övergå i statens vattenfallsverks tjänst, föreslår vattenfallsstyrelsen,
att å densamma skola tillämpas de statliga pensionsreglementena
för tjänstemän respektive arbetare. Enligt vad jag inhämtat torde
övermontören och maskinisterna komma att anställas såsom tjänstemän och
de övriga, åtminstone tills vidare, såsom arbetare. I fråga om tjänstemannapersonalen
förutsätter vattenfallsstyrelsen, att civila tjänstepensionsreglementet
skall erhålla tillämpning å denna personal, och hemställer, att hälften av
personalens tjänstetid hos den nuvarande arbesgivaren må få tillgodoräknas
för bestämmande av tjänstår enligt nyssnämnda reglemente. Dessa frågor
torde framdeles få i vanlig ordning upptagas till prövning av Kungl. Majit.
Vad beträffar arbetarpersonalen innefattar vattenfallsstyrelsens framställning

Kungl. Majlis proposition nr 117.

11

icke särskilt yrkande. Det ankommer på styrelsen att fatta beslut om tillgodoräknande
av tjänstetid hos den nuvarande arbetsgivaren. Emellertid
vill jag erinra om att arbetarpensionsreglementet icke kan vinna tillämpning
å ifrågavarande arbetare förrän efter viss tid, som angives i 1 § 2
morn., nämligen efter anställning i statens tjänst under 21 månader i följd
eller, vid periodisk anställning, under andra angivna tider. Med hänsyn till
omständigheterna i förevarande fall, där det gäller arbetare med fortgående
och långvarig anställning i samma tjänst, har jag efter samråd med chefen
för finansdepartementet funnit skäligt, att pensionsreglementet omedelbart vinner
tillämpning å arbetarna, varigenom dessa genast erhålla rätt till oavkortad
tjänstårsberäkning i statsanställningen. Enligt vad jag erfarit ansluter
sig vattenfallsstyrelsen till denna ståndpunkt. För en sådan tillämpning
av arbetarpensionsreglementet lärer riksdagens medgivande vara erforderligt.

Då jag, såsom av det anförda framgår, finner förevarande avtal vara av
beskaffenhet att böra genomföras, vill jag föreslå, att bemyndigande för
Kungl. Maj:t att godkänna detsamma inhämtas av riksdagen. Med anledning
av vad vattenfallsstyrelsen därutinnan anfört torde ock böra utverkas
bemyndigande för styrelsen att vidtaga de tekniska ändringar i avtalet, som
vid dess tillämpning kunna befinnas erforderliga och varom överenskommelse
kan komma att träffas.

Vad slutligen angår finansieringen av den i avtalet bestämda köpeskillingen,
2,870,000 kronor, har vattenfallsstyrelsen förutsatt, att medel härför skulle
helt eller delvis kunna erhållas genom att i stationen placera en del av de
för kraftstationsrörelsen avsatta förnyelsefondsmedlen. Riksräkenskapsverket
har förklarat sig icke hava något att erinra mot att köpet finansieras
med till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel. För min del
har jag i anslutning till tidigare beslut av statsmakterna i ett liknande fall,
nämligen förvärvet av aktiemajoriteten i Motala ströms kraftaktiebolag (proposition
nr 182 och riksdagens skrivelse nr 191 år 1930), funnit mig kunna
tillstyrka, att för ändamålet disponeras till vattenfallsstyrelsens förfogande stående
likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till statens vattenfallsverks
förnyelsefond.

Vad vattenfallsstyrelsen anfört örn täckandet av övriga kostnader i samband
med köpet har jag i likhet med riksräkenskapsverket icke funnit giva
anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna omförmälda
avtal mellan vattenfallsstyrelsen och Horndals jernverks
aktiebolag angående förvärv av Näs kraftstation m. m. med
rätt för vattenfallsstyrelsen att vidtaga de tekniska ändringar
i avtalet, som vid dess tillämpning kunna visa sig erforderliga
och varom överenskommelse kan komma att träffas;
dels medgiva, att för erläggande av den i avtalet bestämda

12

Kungl. Majlis proposition nr 117.

köpeskillingen, 2,870,000 kronor, må disponeras till vattenfallsstyrelsens
förfogande stående likvida medel, som uppkommit
genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond; dels

medgiva, att reglementet den 30 juni 1934 (nr 443)
angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst (tjänstepensionsreglementet
för arbetare) må, utan hinder av bestämmelserna
i 1 § 2 mom. sagda reglemente, vinna tillämpning
å den arbetarpersonal, som jämlikt nämnda avtal
skall övergå i statens vattenfallsverks tjänst, från och med
den dag övergången äger rum;

dels ock medgiva, att till envar av smörjaren P. A. Jansson,
smörjaren G. Skoglund och reparatören C. E. Jonsson
må av statens vattenfallsverks driftmedel från och med
den 1 september 1936 under vederbörandes livstid såsom
pension utgå ett årligt belopp av 600 kronor, varå dyrtidstillägg
icke skall beräknas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Kungl. Majlis proposition nr 117.

13

Bilaga.

Mellan Horndals Jernverks Aktiebolag, nedan kallat Horndal, å ena, samt
Kungl. Vattenfallsstyrelsen, nedan kallad Styrelsen, å Kungl. Maj:ts och Kronans
vägnar, å andra sidan, har träffats följande

Köpeavtal.

§ 1.

Försålda fastigheter.

Mom. 1. Horndal överlåter och försäljer till Kronan följande i By och
Folkärna socknar av Hedemora domsaga och Kopparbergs län belägna fastigheter,
nämligen:

A. vid Näsforsen i By socken.

1) fastigheten Näs l13 örn 9.22 hektar, kallad Näs strömfallsfastighet, avstyckad
från Näs l1 örn 2 riksdaler 7 skillingar;

2) fastigheten Näs l15 om 2.3350 hektar, även kallad Näs dammfastighet,
avstyckad från ovannämnda Näs 1\ dock med undantag av ett område
om c:a 0.75 hektar, som enligt verkställd men ännu icke fastställd förrättning
är avstyckat från Näs l15;

3) ett jordområde örn 2.4100 hektar, avsett att avstyckas från ovannämnda
fastigheten Näs ll eller den därifrån avstyckade fastigheten Näs Industriområde
och med den belägenhet och de huvudsakliga gränser, vilka
framgå av här bilagda kartskiss (Bil. A1);

4) ett från Rudö 38 om 4.1 runstycken litt. Cg avstyckat område om 0.9170
hektar, betecknat med litt. Cga;

5) ett från Rudö l1 om 10 skillingar 21/4 runstycken litt. A avstyckat område
om 0.3380 hektar, betecknat med litt. Aa;

6) ett från lägenheten Säljbosveden eller Rudö 52 litt. g avstyckat område
om 0.2325 hektar, betecknat med litt. ga; och

7) ett från Rudö 67 om 8.3 runstycken litt. Fe avstyckat område örn 0.0695
hektar, betecknat med litt. Fea.

Det anmärkes, att ansökan ingivits om sammanläggning av de under mom.
4—7 upptagna fastigheterna till en fastighet, benämnd Rudö dammfastighet.

B. vid Jugansbo/orsén i By socken.

8) lägenheten Jugansbo 22, omfattande två tunnland hagmark i areal intill
Jugansboforsen, avsöndrad från Jugansbo nr 2 litt. B om 7 skillingar
11 runstycken (21);

9) lägenheten Jugansbo 52, omfattande sex tunnland hagmark i areal intill
Jugansboforsen, avsöndrad från Jugansbo nr 5 litt. E örn 5 skillingar
4 runstycken (51);

10) de å samtliga Jugansbo byamäns inom byn belägna skatte jord under
n:ris 1—8 litt. A—H örn tillhopa 1 riksdaler 1 skilling 7 runstycken i
skatt belöpande andelar i Jugansboforsen, uti fastighetsböckerna särskilt
uppförda såsom nr 10 i Jugansbo by;

1 Denna bilaga utesluten.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

11) lägenheten Spisbo l3, omfattande feni tunnland hagmark i en sträcka
av 600 alnar i längd och 120 alnar i bredd utmed kanten av Dalälven»
avsöndrad från 30 skillingar av Spisbo nr 1 litt. A (l1);

12) lägenheten Strandmora l13, omfattande fyra tunnland invid Dalälven
belägen hagmark i areal, sträckande sig från Spisbo bys råskillnad utefter
älven och innefattande å lagaskifteskartan över Strandmora by ägofigurerna
3182, 3183, 3186, 3187, 3188 samt fyllnad av ägofigurerna
3189, 3199 och 3231 jämte tillhörande ägoväg om 8 alnars bredd från
Jugansbo kyrkovägs början vid stora landsvägen ned till ägofiguren
3199, vilken lägenhet avsöndrats från 42 skillingar lD/2 runstycken
Östra Strandmora nr 1 litt. A (l1).

Det anmäldes, att de här ovan under mom. 8—12 omförmälda fastigheterna
jämte åtföljder förvärvats av Horndal, som därå erhållit lagfart den 21 maj
1898, nr 153.

13) fall i Jugansboforsen under Strandmora by (Jugansboforsen l1), varå
Horndal erhållit fasta den 14 april 1874, nr 180, innefattande detta all
den rätt Horndal därtill äger på grund av köpebrev den 2 januari 1873
av J. Michaeli och Filip Bergendal.

I detta sammanhang anmärkes, att Filip Bergendal den 29 november 1872,
nr 183, erhållit fasta å »det under Strandmora by lydande vid Jugansboforsen
belägna, gamla qvarnställe med dertill hörande vattenfall och jord», som
han enligt köpebrev den 16 oktober 1871 köpt av M. Larsson, samt att M.
Larsson den 4 juli 1860, nr 70, erhållit fasta på »ett qvarnställe vid Jugansboforsen
med därtill hörande vattenfall samt omkring tre tunnland däromkring
belägen jord såsom utmål», vilken fastighet han enligt köpebrev den 16 april
1857 köpt av Lars Larsson och Anders Persson i Sör Strandmora, C. J. Söderström,
Jan Jansson och Erik Andersson i Öster Strandmora, Samuel Olsson,
Eric Andersson, Erik Jansson i Mesta och Nerstu Erik Ersson i Norr Strandmora.

I försäljningen inbegripas all Horndal tillkommande till ovannämnda fasta
egendom i By socken hörande vatten, vattenfall, flodbotten, uppgrundningar,
holmar och fiske i Dalälven, så skiftat som oskiftat.

Beträffande de under 11, 12 och 13 upptagna fastigheterna anmärkes, att
rättegång pågår mellan Horndal, å ena, samt Spisbo och Strandmora byamän,
å andra sidan, angående bättre rätt till vattnet utanför byarnas stränder,
samt att Horndal icke kan innestå i hemul för att vattenrätten genom
detta köp övergår till Kronan i vidare mån, än Horndal genom slutlig dom i
sagda mål varder tillerkänd vattenrätt.

C. Jordområden för transformatorstationer i By socken.

14) Valla transformatorstation, avsedd att avstyckas från den s. k. »Kalkbrottsfastigheten»
under Horndals och Valla rekognitionshemman nr 1;

15) Rossberga transformatorstation, Rossberga l21.

Ovanstående fastigheters huvudsakliga gränser framgå av här bilagda kartskisser
(Bil. B och C1).

D. Följande såsom »lägenheten Näs-Horndals kraftledning» betecknade
fastigheter i By socken, nämligen:

16) nr 1 om 14 ar (Västanhede l2), avsöndrad från Västanhede nr 1 litt. A;

17) nr 2 örn 17.6 ar (Västanhede 22), avsöndrad från Västanhede nr 2 litt. B;

18) nr 3 om 3.1 ar (Västanhede 142), avsöndrad från Västanhede nr 14, förut
nr sub 2 litt. Ba;

1 Dessa bilagor uteslutna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

15

19) nr 4 om 21 ar (Västanhede 32), avsöndrad från Västanliede nr 3 litt. C;

20) nr 5 om 29.2 ar (Västanhede 42), avsöndrad från Västanhede nr 4 litt. D;

21) nr 6 om 13.5 ar (Västanhede 52), avsöndrad från Västanhede nr 5 litt. E;

22) nr 7 örn 22.6 ar (Västanhede 72), avsöndrad från Västanhede nr 7 litt. G;

23) nr 8 om 14.2 ar (Västanhede 82), avsöndrad från Västanhede nr 8 litt. H;

24) nr 9 örn 12.6 ar (Västanhede 92), avsöndrad från Västanhede 9 litt. I;

25) nr 10 om 4.6 ar (Västanhede ll2), avsöndrad från Västanhede nr 11
litt. L;

26) nr 11 om 16.2 ar (Västanhede 132), avsöndrad från andel om 9 skillingar
11.5 runstycken av Västanhede nr 13 litt. N;

27) nr 12 örn 17.2 ar (Östanhede l9), avsöndrad från andel om 10 skillingar
3 runstycken av Östanhede nr 1 litt. A;

28) nr 121/2 om 8.1 ar (Östanhede l10), avsöndrad från andel om 15 skillingar
1li runstycke Östanhede nr 1 litt. A;

29) nr 13 örn 14 ar (Östanhede 22), avsöndrad från andel örn 3 skillingar
l72 runstycken av Östanhede nr 2 litt. B;

30) nr 137a örn 5.7 ar (Östanhede 23), avsöndrad från andel om 8 skillingar

1 runstycke av Östanhede nr 2 litt. B;

31) nr 14 om 9.7 ar (Östanhede 45), avsöndrad från andel örn 2 skillingar
717/3(i runstycken av Östanhede nr 4 litt. D;

32) nr 15 om 9.4 ar (Östanhede 54), avsöndrad från Östanhede nr 5 litt. E;

33) nr 16 örn 8.7 ar (Östanhede 73), avsöndrad från Östanhede nr 7 litt. G;

34) nr 17 om 17.2 ar (Östanhede 92), avsöndrad från Östanhede nr 9 litt. I;

35) nr 18 om 13.2 ar (Östanhede 102), avsöndrad från Östanhede nr 10
litt. K;

36) nr 19 örn 12.5 ar (Östanhede lls), avsöndrad från Östanhede nr 11
litt. L;

37) nr 20 om 12.3 ar (Östanhede 134), avsöndrad från andel om 13 skillingar

2 runstycken av Östanhede nr 13 litt. N;

38) nr 21 om 50 ar (Bossberga 22), avsöndrad från Rossberga nr 2 litt. B;

39) nr 22 om 10.7 ar (Rossberga 52), avsöndrad från Rossberga nr 5 litt. E;

40) nr 23 örn 34 ar (Rossberga 92), avsöndrad från Rossberga nr 9 litt. I;

41) nr 24 örn 12.5 ar (Rossberga 102), avsöndrad från andel örn 6 skillingar
ll7/ä runstycken Rossberga nr 10 litt. K;

42) nr 25 örn 23.7 ar (Rossberga ll2), avsöndrad från Rossberga nr 11
litt. M;

43) nr 26 om 9.4 ar (Ingeborgbo l5), avsöndrad från en lägenhet om 104.34
kvadratrevar under Ingeborgbo nr 1 litt. A;

44) nr 27 om 18 ar (Ingeborgbo 25), avsöndrad från Ingeborgbo nr 2 litt. B;

45) nr 28 örn 14 ar (Ingeborgbo 33), avsöndrad från Ingeborgbo nr 3 litt. C;

46) nr 29 om 13.4 ar (Ingeborgbo 43), avsöndrad från en lägenhet om 43.52
kvadratrevar under Ingeborgbo nr 4 litt. D;

47) nr 30 om 11.8 ar (Ingeborgbo 72), avsöndrad från Ingeborgbo nr 7
litt. G;

48) nr 31 örn 17.4 ar (Tyskbo l3), avsöndrad från andel örn 8 skillingar
lV2 runstycken av Tyskbo nr 1 litt. Aa;

49) nr 32 örn 31.1 ar (Horndalsbyn 42), avsöndrad från Horndalsbyn nr 4
litt. E.

Det anmärkes, att Horndal erhållit lagfart å de under mom. 16—49 angivna
fastigheterna den 9 september 1903, §§ 3, 4, 5, 6 och 7, samt den 11

september 1903, § 80.

Mom. 2. I försäljningen ingå byggnader, anläggningar och inventarier,

av vad slag de vara må, å de försålda fastigheterna, såsom Näs kraftverk

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

med tillhörande dammbyggnader och byggnaderna för övermaskinistens bostad.
Vidare ingå i försäljningen alla de till Näs kraftverk anslutna Horndal
tillhörande kraftledningar och distributionsanläggningar, dock med undantag
av transformatorstationen i Horndal, kraftledningen mellan Näs
kraftverk och Näs järnverk samt den likströmsanläggning, utgående från
Horndals transformatorstation, som användes för kraftdistributionen inom
i § 11 avsett område.

§ 2.

Försäljning i befintligt skick.

De försålda byggnaderna och anläggningarna skola överlåtas av Horndal
till Kronan i nu befintligt skick och skola intill tillträdesdagen vårdas och
underhållas av Horndal. Därest desamma skulle under tiden mellan köpeavtalets
undertecknande och tillträdesdagen drabbas av eldskada, skall Kronan
äga att till fullo uppbära härför utgående brandskadeersättning.

§ 3.

Tillträdesdag.

Kronan skall tillträda de genom detta köpeavtal försålda fastigheterna
den 1 september 1936 och äger Kronan att, så snart detta köpeavtal blivit av
Kungl. Majit godkänt, söka lagfart å detta fång.

§ 4.

Gravationsfrilict.

Mom. 1. De försålda fastigheterna skola överlämnas fria från alla penninginteckningar
och andra inteckningar, som äro hinderliga för vattenkraftens
utnyttjande. Såsom hinderlig i detta avseende anses den inteckning,
som den 17 maj 1901, § 156, beviljats i Näs nr 1 m. fl. fastigheter till
säkerhet för Sandvikens Järnverks Aktiebolags nyttjanderätt till turbinkammare
m. m.

Avstyckning.

Mom. 2. De försålda jord- och vattenområdena skola, i den mån de icke
utgöras av självständiga fastigheter, genom avstyckning frånskiljas respektive
stamfastigheter, varvid de till stamfastigheterna hörande i § 1 omförmälda
rättigheterna skola förklaras tillhöra de till Kronan överlåtna områdena.
Horndal förbinder sig att tillhandahålla för dessa lantmäteriförrättningar
erforderliga kartor och övriga handlingar, vilka av Horndal disponeras.
Samtliga kostnader för avstyckningsförrättningarna och andra för dessas
genomförande erforderliga lantmäteriförrättningar skola bestridas av
Horndal ensam.

Handlingar och kartor ang. de försålda fastigheterna.

Mom. 3. Så snart detta köpeavtal blivit av Kungl. Majit godkänt, skall
Horndal till Styrelsen överlämna samtliga i Horndals förvar befintliga handlingar
och kartor rörande de försålda fastigheterna ävensom samtliga handlingar
i de vattenmål och övriga rättegångar, vilka beröra de försålda fastigheterna.

Lagfartskostnad.

Mom. 4. Kronan skall ensam erlägga alla kostnader för erhållande av
lagfart å detta fång.

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

17

§ 5-

Rätt att bibehålla kraftledningar.

Morn. 1. Horndal medgiver Styrelsen rätt:

a) att för all framtid bibehålla nuvarande elektriska kraftledningar avsedda
för distribution av elektrisk energi från Näs kraftverk över de i mom.
4 här nedan nämnda tjänande fastigheterna;

b) att å de tjänande fastigheterna borttaga för ledningarna hinderliga och
för ledningarnas säkerhet farliga träd och buskar samt på de tjänande fastigheterna
taga för stolparnas och ställningarnas resande och bibehållande
erforderlig sten;

c) att för Styrelsens personal äga obehindrat tillträde till de tjänande fastigheterna
för ledningarnas uppsättande samt för tillsyn, underhåll och reparation
av desamma.

Mom. 2. De träd och buskar, som fällas för ledningarnas bibehållande,
skola fortfarande tillhöra Horndal och skola utan kostnad för Styrelsen tillvaratagas
av Horndal.

Mom. 3 För ovan nämnda Styrelsen tillförsäkrade rättigheter skall någon
särskild ersättning icke utgå.

Mom. 4. Tjänande fastigheter äro följande Horndal tillhöriga fastigheter
nämligen:

1) Lägenheten Rossberga V om 67.50 ar;

2) Tyskbo 25 litt. II Bba om 10 skillingar 8 runstycken;

3) Horndalsbruk l1 om 1 riksdaler 14 skillingar 2 runstycken 4)

Horndalsbyn l1 litt. A;

5) Horndalsbyn 24 litt. Ca om 1 skilling 8 runstycken;

6) Horndalsbyn 25 litt. Cb om 1 skilling 9 runstycken;

7) Horndalsbyn 121 litt. Ab;

8) Den s. k. »Kalkbrottsfastigheten» under Horndals och Valla rekognitionshemmen
nr 1;

9) Näs Industriområde, avsett att avstyckas från Näs l1 om 2 riksdaler 7
skillingar, allt i By socken.

Mom. 5. Här förestående rättigheter utgöra besvär och last, som till förmån
för Kronans fastighet Näs l13 skola för all framtid såsom servitut vila
a Horndals nämnda fastigheter, och må till säkerhet för beståndet av detta
servitut inteckning utan Horndals vidare hörande meddelas i desamma.

Mom. 6. Den rätt att framdraga de genom detta köpeavtal försålda ledningarna
eller bibehålla dylika över annan tillhörig mark, som tillkommer
Horndal såsom ägare av Näs l1 eller annan fastighet, överlåtes å Kronan och
överflyttas i och med detta köpeavtal att gälla till förmån för Kronan såsorn
ägare av allenast den från Näs l1 avstyckade fastigheten Näs l13.

Rätt till mark för transformatorstationer.

Mom. 7. Horndal överlåter till Kronan den rätt, som Horndal för närvarande
ager till mark för nedannämnda transformatorstationer, nämligen 1)

Ravsbo transformatorstation, belägen på mark hörande till Rävsbo nr 5
litt. L om 16 skillingar 9 runstycken (51) i Folkärna socken.

2) Lövsvedsgruvans transformatorstation, belägen å mark hörande till Bäsinge
nr 2 litt. B (2 ) i Folkärna socken.

3) Fornby transformatorstation, belägen på mark hörande till Fornby
Ovre nr 21 litt. Aa örn 16 skillingar 3.5 runstycken (211) i By socken;

4) Vatebo-Bodarna transformalorstation, belägen på mark hörande till
Bodarna nr 1 litt. Fl örn 11 skillingar 4 runstycken (l1) i By socken;

Bihang till riksdagens protokoll 193G. 1 sami. Nr 117.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

5) Nylandets transformatorstation, belägen på mark hörande till Västmossa
nr 2 litt. B om 20 skillingar 6 runstycken (21) i By socken;

6) Tyskbo transformatorstation, belägen på mark hörande till Tyskbo nr
1 litt. Aaa om 8 skillingar 1.5 runstycken (l25) i By socken.

§ 6.

Köpeskilling.

Mom. 1. Köpeskillingen utgör Tvåmillioneråttahundrasjuttiotusen
(2,870,000) kronor, som å tillträdesdagen erlägges till Fagersta Bruks Aktiebolag
för Horndals räkning, under förutsättning att Horndal dessförinnan
dels företett gravationsbevis, utvisande den gravationsfrihet, som i § 4 mom.
1 utfästs, eller medelst bankgaranti eller på annat sätt, som kan av Styrelsen
godtagas, säkerställt fullgörandet av sina förpliktelser enligt samma kontraktsbestämmelse,
dels ock överlämnat den i mom. 5 omförmälda borgensförbindelsen.

Denna köpeskilling är beräknad på grundval av, att Horndal i anledning
av ansökan till Österbygdens vattendomstol erhåller tillstånd till dämning
vid Näs damm till höjden + 66.40 över i målet antaget jämförelseplan och i
övrigt på sätt av sökanden i målet yrkats, mot gäldande av ersättningskraft
till ett sammanlagt belopp av 113 kW, vartill kommer den ersättningskraft,
som kan bliva av domstol bestämd att utgå till ägarna av obebyggd fallhöjd
i Avesta Lillfors. Kronan övertager fullgörande av samtliga dessa kraftleveranser.
Horndal skall däremot gälda all den ersättning i penningar ävensom
den domstolsavgift enligt 11 kap. 95 § Vattenlagen och alla de rättegångskostnader,
vilka i nämnda vattenmål eller särskilt mål enligt 2 kap.
24 § Vattenlagen bliva utdömda, varjämte det åligger Horndal att på sin bekostnad
vidtaga de åtgärder till förebyggande av skada, som i vattenmålet
kunna bliva sökanden ålagda att verkställa. Likaledes skall Horndal vidkännas
alla kostnader i det i § 1 mom. 1 omförmälda målet angående bättre
rätt till vatten i Jugansboforsen.

Den kraftmängd, som vid ovan angivna dämning till höjden + 66.40
kan vid Näs kraftverk utvinnas enligt den av Horndal i vattenmålet påyrkade
tappningsplanen med avdrag för ersättningskraft örn sammanlagt 113
kW jämte den ersättningskraft, som genom lagakraftvunnen dom kan hava
blivit tillerkänd ägare av andel i Avesta Lillfors, benämnes i detta avtal »den
kontraktsenliga kraftproduktionen».

Mom. 2. För tiden mellan tillträdesdagen och den dag, då villkoren för
vattenkraftens utnyttjande blivit genom lagakraftägande dom fastställda,
skall Horndal lämna Kronan ersättning, beräknad efter ett halvt (1/2) öre
per kWh för det kraftbelopp, varmed den kraftmängd, som kan vid Näs
kraftverk uttagas, minskad med faktiskt utgående ersättningskraft, understiger
den kontraktsenliga kraftproduktionen. Därest förstnämnda kraftmängd
överstiger den kontraktsenliga kraftproduktionen, skall Horndal efter
samma beräkningsgrund gottskrivas skillnaden. Efter utgången av varje kalenderår
skall Horndal efter av Vattenfallsstyrelsen utställd kontokurant utbetala
respektive mottaga det på det förflutna året belöpande ersättningsbeloppet.

Mom. 3. Sedan dom i vattenmålet vunnit laga kraft, sker en avräkning
mellan Kronan och Horndal, därvid Horndal av köpeskillningen återbetalar
ett belopp, beräknat efter åtta (8) öre för varje kWh av skillnaden mellan
å ena sidan den kontraktsenliga kraftproduktionen och å den andra den årliga
kraftmängd, som enligt domen kan vid, efter avdrag av ersättningskraf -

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

19

ten, Näs kraftverk lagligen uttagas. Horndal skall efter samina beräkningsgrund
vid denna avräkning gottskrivas eventuell ökning av den nyttiga
kraftproduktionen utöver den kontraktsenliga kraftproduktionen.

Mom. 4. Skulle inom den i 12 kap. 11 § Vattenlagen stadgade tid rättegång
väckas om bättre rätt till det försålda vattenområdet och denna rättegång
avgöras till Kronans nackdel, skall den minskning i den nyttiga kraftproduktionen,
som härigenom uppkommer, intill ett belopp av etthundrafemtiotusen
(150,000) kronor, ersättas efter i mom. 3 angiven grund.

Moni. 5. Såsom säkerhet för fullgörande av den i mom. 2, 3 och 4 omförmälda
återbetalningsskyldigheten skall Horndal till Styrelsen överlämna
en av Aktiebolaget Svenska Handelsbanken utställd borgensförbindelse såsom
för egen skuld, till dess full betalning skett, till ett belopp av tvåhundratjugotusen
(220,000) kronor, vilket belopp, sedan domen i vattenmålet vunnit
laga kraft och avräkning ägt rum, må nedsättas till etthundrafemtiotusen
(150,000) kronor.

§ 7.

Itättegån^sf nilin akter.

Därest Horndal så påfordrar, skall styrelsen, såsom förvaltare av de genom
detta köpeavtal överlåtna fastigheter, utfärda fullmakter för av Horndal
anvisad advokat, i och för utförande eller fullföljd av talan i de i §§ 1
och 6 här ovan omförmälda rättegångarna.

§ 8.

Horndal medgivna rättigheter.

Mom. 1. Kronan medgiver Horndal följande rättigheter.

1) Horndal äger att kostnadsfritt, så länge detta för driften av Horndals
anläggningar erfordras, bibehålla den linbana, som för närvarande framgar
till Näs Järnverk över fastigheterna Näs l13 och l15, ävensoin rätt att vidtaga
erforderliga reparationer, förstärkningar eller ändringar därå.

Det åligger emellertid Horndal att, därest styrelsen till följd av blivande
anläggningar för vattenkraftens utnyttjande i Näsforsen skulle finna, att linbanan
bör givas en annan sträckning än den nuvarande, mot ersättning för
självkostnad vidtaga härför erforderliga åtgärder.

'' 2) Horndal berättigas att från Dalälven uttaga erforderligt fabrikationsvatten
för Näs Järnverk intill en mängd av 20 m3 pr minut. Horndal äger uttaga
denna vattenkvantitet från den kanal, vilken för närvarande är framdragen
utmed vänstra stranden från Näs kraftverk till Näs Järnverk, ovanför
den i § 10 mom. 1 omförmälda avstängningsanordningen. Därest Styrelsen
för ''bättre utnyttjande av vattenkraften i Näsforsen skulle önska avstänga
vattentillförseln till denna kanal, är Styrelsen därtill berättigad, dock
skall Styrelsen för sådant fall tillse att erforderligt fabrikationsvatten kan av
Horndal utan ökade kostnader uttagas på annat sätt i Dalälven och Styrelsen
förbinder sig att gälda de med denna förändring sammanhängande
nödvändiga kostnaderna.

3) Horndal berättigas att ur Dalälven taga erforderligt vatten för varrnbadhusets
behov och skola härför gälla enahanda bestämmelser som rörande
rätten att uttaga fabrikationsvatten.

4) Horndal äger avgiftsfritt, så länge detta för driften av Horndals anläggningar
erfordras, bibehålla de nuvarande kraft- och telefonledningarna
från Näs kraftverk till Näs Järnverk i den män dessa ledningar framgå över
Kronan tillhörig mark och hinder därigenom icke uppstår för utnyttjande
av Kronans vattenrätt i Näsforsen.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

5) Den på fastigheten Näs l13 uppförda tvättstugan förbliver Horndals
egendom. Horndal äger rätt att under 50 år, räknat från tillträdesdagen, utan
ersättning nyttja för tvättstugan erforderlig mark jämte nu befintliga tillfartsvägar
ävensom att för tvättstugans behov på sätt Horndal finner lämpligt
ur Dalälven taga erforderligt vatten. Styrelsen äger rätt att om så erfordras
flytta tvättstugan till annan plats å fastigheten Näs l13. Styrelsens personal
äger rätt att använda tvättstugan utan särskild ersättning så länge tvättstugan
avgiftsfritt kvarstår på Kronans mark.

6) Horndal berättigas att, så länge hinder icke möter för Styrelsen vid
utnyttjande av vattenkraften, taga väg över fastigheten Näs l13 till det badhus,
som är beläget å den från Näs l15 avstyckade fastigheten.

7) Horndal berättigas att, så länge hinder icke möter för Styrelsen vid
utnyttjande av vattenkraften i Näsforsen, utan ersättning bibehålla nu befintliga
ledningar för vatten och avlopp över fastigheten Näs l13.

Morn. 2. Horndal äger icke rätt att erhålla servitutsinteckning till säkerhet
för de rättigheter, vilka enligt denna paragraf tillförsäkrats Horndal.

§ 9.

Dalälvens regleringsförening.

Från och med tillträdesdagen inträder Kronan i Horndals ställe såsom
medlem för Näsforsen i Dalälvens Regleringsförening och övertager därmed
samtliga de rättigheter och skyldigheter, som i nämnda egenskap åvila
Horndal.

§ 10.

Horndal åliggande förpliktelser.

Horndal förbinder sig:

1) att på egen bekostnad senast den 1 september 1936 hava på tillförlitligt
sätt avstängt det nedersta utloppet (vid Näs Järnverk) av den kanal, vilken
för närvarande är framdragen utmed vänstra stranden från Näs kraftverk
till Näs Järnverk. Styrelsen har att för framtiden vidmakthålla denna anordning; 2)

att så länge driften vid Näs Järnverk pågår utan bidrag från Kronan
underhålla den del av vägen, från allmänna landsvägen till Näs Järnverk,
som gar över den i § 1 mom. 1: 3 omnämnda till Kronan försålda fastigheten,
Horndal dock obetaget att örn på grund av ändrade förhållanden i
framtiden en annan överenskommelse härom kan av Horndal anses skälig
och godvillig uppgörelse mellan kontrahenterna ej kan träffas, i vederbörlig
ordning göra ansökan om delning av vägens underhåll.

§ 11.

Övertagande av kraftleveranser m. m.

Mom. 1. Styrelsen övertager från tillträdesdagen samtliga Horndals rättigheter
och skyldigheter enligt nu gällande avtal om leverans av elektrisk
energi från Näs kraftverk.

Vidare övertager Kronan Horndals skyldighet att på grund av avtal den
26 maj 1933 till Avesta Järnverks Aktiebolag årligen på grund av dämningsskada
å Avesta Lillfors utgiva 2,500 kronor, intill dess leverans av ersättningskraft
varder av domstol bestämd såsom i § 6 förutsatts.

Därjämte övertager Kronan den skyldighet att i tio år leverera 20 kW
elektrisk energi, som Horndal genom avtal den 23/25 maj 1933 åtagit sig
gentemot Norbergs Elektriska Aktiebolag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

21

Morn. 2. Horndal förbehåller sig rätt att försälja elektrisk kraft inom det
omkring Horndals Järnverk belägna område, vars gränser angivits i här bilagda
karta (Bil. D1). Styrelsen avstår från kraftdistribution inom detta område,
så länge Horndal till skäligt pris och på skäliga villkor i övrigt tillgodoser
alla förefintliga kraftbehov. Horndal ombesörjer belysningen för eget
behov inom området för Näs Järnverk. Horndal förbinder sig att icke till
avnämare utanför nämnda områden vare sig direkt eller indirekt leverera
elektrisk kraft.

§ 12.

Övertagande av personal ock dess pensionering.

Alla de nu hos Horndal för kraftverkets och distributionsnätets skötsel
anställda personer, som helt använts för kraftverket och distributionsnätet
och som icke vid tillträdesdagen överskridit den för Styrelsens motsvarande
personal fastställda pensionsåldern, tillförsäkras rätt till fortsatt anställning
med åtnjutande av minst nuvarande löneförmåner, så länge de tillfredsställande
sköta sin tjänst. Dock förbehåller sig Styrelsen rätt att, i den mån
Styrelsen ej har behov av dessa arbetare, verkställa uppsägning, varvid emellertid
den yngre personalen skall uppsägas i första hand. Förteckning bifogas
över den personal, som sålunda skall övertagas (Bil. E).

Kronan förbinder sig vidare att för denna personal, som övertages i Kronans
tjänst, ordna dess pensionsförhållanden. I den mån pension tillförsäkrats
anställd från Svenska Personal-Pensionskassan skall pensionen från
Styrelsen i motsvarande mån minskas.

Till de tre personer, tillhörande maskinpersonalen, som redan nu överskridit
den för Styrelsens personal stadgade pensionsåldern, nämligen smörjarna
P. A. Jansson och Gustav Skoglund samt reparatören Carl Emil Jonsson,
skall Styrelsen från och med tillträdesdagen betala enligt Styrelsens bedömande
skälig pension.

Horndal skall svara för pension åt övermaskinisten Carl Sundell.

§ 13.

Bostad åt personal.

Horndal tillhandahåller för en tid av tio år, räknat från den 1 september
1936, i den omfattning, som nu äger rum, bostäder åt den vid Näs kraftverk
anställda personalen, med undantag för nu i övermaskinistbostaden boende
personal. Hyran skall utgå efter samma grunder, som tillämpas för andra
än brukets egna arbetare.

§ 14.

Skatter och onera.

Mom. 1. Skatter, som förfalla till betalning före tillträdesdagen, gäldas i
sin helhet av Horndal.

Till gäldande av de Horndal påförda skatter, som förfalla till betalning efter
tillträdesdagen, skall Styrelsen bidraga med ett belopp av fyratusenfemhundra
(4,500) kronor.

Beloppet erlägges till Horndal med en fjärdedel den 10 november 1936,
en sjättedel den 1 februari 1937, en fjärdedel den 20 april 1937 och en sjättedel
vardera den 1 juni och 1 augusti 1937.

1 Denna bilaga utesluten.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.
Arlida avgifter.

Mom. 2. Av Vattendomstolen fastställda årliga avgifter, som förfalla till
betalning efter tillträdesdagen, gäldas av Kronan.

De årliga avgifter, som Horndal har att erlägga för rätten att framdraga
och bibehålla ledningar, övertagas likaledes av Kronan, i den mån de förfalla
till betalning efter tillträdesdagen.

Mom. 1. Styrelsen undertecknar detta köpeavtal under förbehåll örn
Kungl. Maj:ts godkännande, vilket skall lämnas senast inom fyra månader
från det köpeavtalet, behörigen undertecknat av Horndal, kommit Styrelsen
tillhanda, vid äventyr att avtalet eljest förfaller.

Mom. 2. Därest Kungl. Maj:t icke skulle godkänna detta köpeavtal, är
Horndal icke berättigat till något skadestånd från Kronan för den förlust
eller skada, som Horndal eventuellt kan lida därigenom att köpet icke kommit
till stånd.

Härav äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 24 januari 1936.

§ 15.

Köpeavtalets undertecknande.

Horndals Jernverks Aktiebolag

Axel Fornander.

Hj. Åselius.

Disponenten Axel Fornanders och överingenjören Hj. Åselius egenhändiga
namnteckningar bevittnas:

Arvid Ericsson.

Stig Ödmark.

Kungl. Vattenfallsstyrelsen
G. Malm.

W. Borgquist.

Fr. Malm.

/Olof Håkansson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

23

Bil. E till avtalet.

Personal hörande till Näs kraftverk.

Övermontör:

Ernst Forslund .........

Maskinister:

Edvard Nordholm .......

G. H. Wedin ...........

Arvid Karlsson .........

Smörjare:

Karl Er. Karlsson .......

Karl Idolf Karlsson .....

Reparatörer:

Bror Johansson .........

Carl Em. Wickström .....

Kraftledningsmontörer:

Carl Erik Andersson .....

Erik Hjalmar Öhman
Bengt Alfred Dandanell ...

Anställd:

1929

1910

1906

1916

1903

1927

1910

1917

1914

1906

1916