Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1936 kl. 4 e. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 4,
angående avskrivning eller avlösning av landskyld och
landgille samt andra jämförliga skattepålagor.

I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess andra tillfälliga
utskott hänvisad motion, nr 70, har herr Eriksson i Toftered m. fl. hemställt,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit framhålla vikten av att utredningen
örn landskyld och landgille samt andra jämförliga skattepålagor
påskyndas, så att förslag om deras avskrivning eller avlösning om möjligt
må kunna föreläggas årets riksdag.

I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har utlåtande i vederbörlig ordning inhämtats från kammarkollegiet
(se Bil.).

För egen del får utskottet anföra följande:

Av utlåtande (nr 1), som av första kammarens första tillfälliga utskott
avgivits i anledning av liknande motion i första kammaren (nr 27), inhämtas,
att de olika slag av avgälder, som av motionärerna huvudsakligen avses,

samt nämnda avgälders storlek äro:

Frälseskatteräntor: 1935 års tax.-värde .................... Kr. 289 630

Landskyld: avlösningssumma ............................ » 88 539

Landgille, som ej motsvaras av äganderätt till jord: avlösningssumma
...................................... » 62 050

» som motsvaras av äganderätt till jord: avlösningssumma
................''...................... » 221122

» av skatteköpta halländska kyrkohemman: avlösningssumma
................................ » 79173

Skåtteköpsräntor av d:o: avlösningssumma ................ » 259 749

Lunds domkyrkas räntor och tionde: avlösningssumma...... » 184 863

» » stödje- och erkänsleavgifter; årligt medeltal

för de tio sista åren .................... » 5 114

I likhet med motionärerna anser utskottet, att ifrågavarande pålagor, som
utgöra rester av äldre, numera i övrigt övergivna skattesystem och som på
den grund ej längre äga existensberättigande, böra så snart som möjligt avskaffas.
Av kammarkollegiets utlåtande framgår emellertid, att den utredning
härom, som pågått sedan någon tid tillbaka, i det närmaste slutförts.
Då utskottet erfarit, att förslag i ämnet lärer vara att förvänta under en
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 13 sami. 2 avd. Nr 4—5.

Utskottet.

1

2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr A.

nära framtid och i varje fall torde kunna emotses senast vid nästa års riksdag,
anser sig utskottet ej böra föreslå ytterligare åtgärder, utan hemställer,

att ifrågavarande motion, nr 70, ej måtte till någon andra
kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 mars 1936.

På utskottets vägnar:

ERNST ÅQVIST.

Närvarande: Herrar Åqvist, Pettersson i Dahl, Petersson i Storgården, Johansson
i Hälleforsnäs*, Hansson i Hönö, Jonsson i Skedsbygd*, Andersson i Surahammar*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Kungl. Majus och Rikets
kammarkollegium.

Bilaga.

Till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Genom Kungl. Maj:ts remiss den 14 februari 1936 har kungl, kammarkollegiet
anbefallts att avgiva och senast den 16 mars 1936 till utskottet
överlämna yttrande över en inom riksdagens andra kammare väckt motion,
nr 70, angående avskrivning eller avlösning av landskyld och landgille samt
andra jämförliga skattepålagor.

Till åtlydnad härav får kollegiet anföra följande.

Riksdagen har dels i skrivelse den 4 juni 1931, nr 347, hemställt, att Kungl.
Maj :t täcktes föranstalta om utredning i syfte att landskylder och landgillen
och andra därmed jämförliga skattepålagor på effektivare sätt än nu skedde
kunde avskrivas eller avlösas, dels i skrivelse den 7 maj 1932, nr 187, anhållit,
att Kungl. Maj :t måtte verkställa utredning angående den omfattning och
det sätt, varpå de jämlikt brev den 12 maj 1876 från hospitalen till statsverket
indragna och utgående räntor, vilka jämlikt förordningen den 5 juni
1909 (nr 68) angående rätt för jordägare att inlösa till statsverket indragna
hospitalsräntor m. m. kunna omsättas i penningar, kunde upphöra, dels ock
i skrivelse den 24 maj 1933, nr 240, anhållit, att Kungl. Majit måtte verkställa
utredning huruvida vissa i skrivelsen omförmälta, till Lunds domkyrka
utgående avgifter av fastigheter, vartill äganderätten icke tillkomme
domkyrkan, kunde bringas att upphöra, samt att därvid ock toges i övervägande,
huruvida och på vad sätt den av domkyrkans egna fastigheter
utgjorda räntan och tiondespannmålen ävensom den domkyrkan tillkommande
lösningsrätt vid försäljning utom börd kunde upphöra, varjämte

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

3

riksdagen i samtliga ovanberörda skrivelser hemställt, att Kungl. Majit måtte
för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningarna kunde föranleda.

Kammarkollegiet har den 31 augusti 1933 avgivit av Kungl. Majit infordrat
utlåtande över berörda skrivelse den 7 maj 1932.

Härefter har Kungl. Majit genom beslut den 8 december 1933 bemyndigat
statsrådet och chefen för kungl, finansdepartementet att tillkalla en sakkunnig
för att inom departementet biträda med utredning i de uti riksdagens
berörda skrivelser avsedda frågorna; och har departementschefen samma
dag såsom sakkunnig för ifrågavarande utredning tillkallat dåvarande förste
arkivarien, numera kammarrådet H. L. Skoglund.

Enligt vad kollegiet inhämtat av Skoglund, vilken för närvarande åtnjuter
tjänstledighet för fullgörande av sakkunniguppdraget, föreligga av honom
utarbetade förslag i fråga örn upphörande dels av landskyld, landgille och
spannmålsräntor av skattesålda halländska kyrkohemman dels ock av ovannämnda
till Lunds domkyrka utgående avgifter. Förslagen lära komma att
efter en slutlig överarbetning inom den allra närmaste tiden av Skoglund
överlämnas till departementet.

I sitt ovannämnda utlåtande den 31 augusti 1933 har kollegiet framlagt
förslag till hospitalsräntornas avskrivande.

I beslutet hava förutom undertecknade deltagit tillförordnade kammarråden
Grönvall, Pehrzander och Gavelius.

Stockholm den 13 mars 1936.

LENNART BERGLÖF.

G. Prawitz,

föredragande.