Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
5
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1936 kl. 2 e. m.
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande, nr 13,
angående upprättande av ett statens filmarkiv m. m.
I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess femte tillfäl- Motionen.
liga utskott hänvisad motion, nr 618, har herr Flyg föreslagit, att riksdagen
i skrivelse till regeringen måtte hemställa om utredning dels
beträffande formerna för upprättandet av samt kostnaderna för ett
statens filmarkiv, dels kostnaderna för en filmupptagning av ledamöterna
i 500-årsjubileets riksdag.
Motionens syfte är tvåfaldigt. Dels föreslås inrättandet av ett filmmuseum
med flera visningsmöjligheter och ett filmarkiv för filmens
samlande och sakkunniga skötsel genom tiderna ävensom en under
statligt ansvar arbetande filmupptagning och förvärv av redan förefintlig
historisk film. Dels hemställes örn bidrag till kostnaderna för
en 2 minuters ljudfilm av var och en av riksdagens ledamöter till minne
av fjolårets 500-årsjubileum. I övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlå- Yttranden.
tanden från statens biografbyrå, riksantikvarieämbetet och chefen för
generalstaben, varjämte utskottet berett styresmannen för Nordiska
Museet och Skansen tillfälle att yttra sig i ärendet.
Statens biografbyrå anför:
»Den historiska betydelsen av att till framtida generationer överlämna
filmupptagningar av våra dagars och kommande dagars märkligare
personer och händelser behöver ej särskilt vitsordas av statens
biografbyrå, som alltsedan 1931 tack vare av Kungl. Majit år efter år
anvisade medel och några frivilliga gåvor kunnat hopbringa ett ännu
visserligen blygsamt men ganska värdefullt filmarkiv av detta slag.
Det synes förvisso mycket önskvärt, att ett sådant arkiv i större skala
kunde komma till stånd.
I samband med den norska filmcensurens verksamhet kommer, enligt
vad som nyligen beslutats, en »statens filmfond» att uppläggas av
överskottsmedel från censurens verksamhet, och dessa medel skola
användas till att upprätthålla och komplettera ett »statens filmarkiv»
6 Andra hammarens femte tillfälliga utshotts utlåtande Nr 13.
som skall dels inköpa, dels upptaga filmer av norskt historiskt eller
kulturhistoriskt intresse. Fonden torde för närvarande vara uppe i
cirka 30.000 kronor. Hälften av detta belopp har använts till inredning
av arkivlokaler (3 rum) i en staten tillhörig byggnad.
Uppenbart är, att vid anläggandet och vidmakthållandet av ett arkiv
av detta slag en mycket stor kostnadsskillnad uppstår, om arkivet
begränsar sig till att allenast förvärva exemplar, givetvis helst nya
och obegagnade såsom fallet är med statens biografbyrås filmarkivs
exemplar, av redan en gång upptagna filmer, eller om arkivet skall
för sin räkning låta utföra speciella upptagningar. I sistnämnda fall
blir kostnaden givetvis ofantligt mycket större, varvid emellertid den
fördelen samtidigt vinnes, att filmnegativen torde förvärvas och nya
kopior kunna utföras därav i mån av behov. Är arkivet hänvisat uteslutande
till enstaka exemplar av positiva filmer, måste förevisningarna
givetvis ske mycket sparsamt och endast i mera starkt motiverade
fall, enär filmerna eljest så pass snart förslitas, att deras värde
för en mera avlägsen framtid blir obetydligt. Vilket värde filmerna
kunna få efter t. ex. ett eller annat århundrade kan, även om de förvaras
aldrig så väl, helt naturligt endast gissningsvis uppskattas, eftersom
erfarenheten saknas örn filmers kondition efter synnerligen lång
lagring. a
Det vill alltså synas, som örn två huvudsakliga riktlinjer för ett
arkiv sådant som det här föreslagna erbjuda sig. Den ena är att utföra
anordningen i större stil, låta företaga även specialupptagningar
och anskaffa och inreda gemensamma förvaringslokaler åtminstone
för en del i Stockholm befintliga filmförråd av statlig och eventuellt
kommunal beskaffenhet, i vilket fall även uppspelningsrum med apparatur
torde böra anordnas. Den andra är att åtminstone i det väsentliga
inskränka sig till förvärv av redan befintliga filmer och då huvudsakligen
i positivexemplar. I sådant fall kunna filmerna av slitningshänsyn
uppspelas endast för forskningsändamål och vid högtidliga tillfällen;
och då synas uppspelnings- och apparatrum i samband med
arkivet visserligen vara önskvärda men åtminstone till en början ej
tvingande nödvändiga.
Med hänsyn till vad ovan anförts får statens biografbyrå tillstyrka,
att den i motionen föreslagna utredningen kommer till stånd.
Vad beträffar den ifrågasatta upptagningen av en två minuters ljudfilm
av en var av riksdagens ledamöter, torde utförandet av detta
projekt ställa sig synerligen dyrbart. Örn kostnaden ej sprunge upp
till ett sexsiffrigt tal, bleve den sannolikt ej mycket lägre. Det kan
därför tänkas, att uppslaget lämpligare kunde bringas till utförande
i den form, att endast partiledarna och en del andra mera bemärkta
ledamöter bleve föremål för upptagning. Tilläggas må, att i statens
7
Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
biografbyrås filmarkiv ingår en över 400 meter lång journalfilm, som
upptogs vid riksdagens 500-årsjubileum.»
Riksantikvarieämbetet anför följande; s. '' ./,
»Den i motionen framförda tanken på upprättande av ett statens
filmarkiv synes vara ett beaktansvärt uppslag. Såsom tidsdokument,
förtjänt att bevaras åt framtiden, synes nämligen filmen vara lika
värdefull som det skrivna ordet. Att uppställa krav på ordnade arkivförhållanden
för filmen lärer fördenskull vara en logisk konsekvens,
som i längden icke torde kunna undanskjutas, och en utredning av
hithörande förhållanden förmenar riksantikvarieämbetet därför vara
önskvärd. En dylik utredning torde lämpligen även böra omfatta en
undersökning, huruvida en centralt statlig institution kan vara behövlig
och genomförbar för tillvaratagande och ai’kivering av sådant fotografiskt
bildmaterial, som statliga institutioner äv olika slag måste
anskaffa för tillgodoseende av sina ämbetsuppgifter eller eljest i samband
med utredningar av olika slag. Att åtskilligt värdefullt material
av nu berörda art skulle kunna komma till bättre fortsatt användning
genom en lämplig arkivering torde vara obestridligt.
I detta sammanhang förtjänar framhållas, att det redan finnes ett
statligt bildarkiv, nämligen det under Vitterhets-, Historie- och Antikvitets
Akademiens och riksantikvariens inseende ställda antikvariskttopografiska
arkivet. Detta arkiv, omfattande dels ett aktarkiv och
dels ett bildarkiv, är en av de viktigaste urkundskällorna rörande fornminnesforskningen,
såväl för tjänstemännen i deras dagliga arbete
som för enskilda forskare och den studerande ungdomen. Arkivets
bildmaterial omfattar fotografiska negativ och kopior avseende landets
samtliga kyrkobyggnader och deras inventarier (cirka 50.000 plåtar
och 81.000 kopior), profanarkitektur och fasta fornlämningar (cirka
20.000 plåtar och 46.000 kopior) samt viktigare delar av Statens historiska
museums och kungl, myntkabinettets föremålsbestånd (cirka
35.000 plåtar och 35.000 kopior). Vidare ingå i bildarkivet skioptikonbilder
och ett klichéförråd örn cirka 75.000 klichéer. Arkivet är
för närvarande inrymt i nationalmuseibyggnadens bottenvåning, men
kommer att erhålla goda och rymliga lokaler i den gamla kasernbyggnaden
å förutvarande positionsartilleriregcmentets tomt, som,
sedan 1931 års riksdag beviljat medel för ändamålet, efter ombyggnad
förväntas kunna tagas i bruk hösten 1936 och kommer att inrymma
administrationslokaler, arkiv och bibliotek. I dessa lokaler hava
emellertid inga utrymmen beräknats för biograffilm. Detta kan måhända
synas egendomligt, allra helst fornminnesvården, under de senaste
åren börjat anlita biograffilmen såsom hjälpmedel och understundom
med mycket goda resultat. Förklaringen härtill är cmeller
-
8 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
tid uteslutande den, att sistnämnda slags film på grund av sin eldfarlighet
icke rimligen kan arkiveras i en byggnad, som därjämte innehåller
andra värdefulla samlingar såsom arkiv och bibliotek.»
Chefen för generalstaben upplyser, att av Föreningen Armé- och
Marinfilm producerats c:a 100.000 meter filmnegativ samt att detta
filmlager på grund av trånga och olämpliga lokaler vore utsatt för
fara att förstöras. Framställning örn inrättande av bättre förvaringslokaler
hade avslagits. Inom generalstaben hade igångsatts
en förberedande utredning, vilken, ejiuru ej ännu avslutad, dock redan
ådagalagt, att filmnegativ med hänsyn till sin speciella beskaffenhet
kräva särskilt arkivvård för den händelse de ej skola förstöras. Chefen
för generalstaben anför därjämte följande: »Motionens syfte är att
ordna ett statens filmarkiv med visningsmöjligheter. I detta bör jämväl
militär film inrymmas. Behovet av en filmarkivlokal har under
de senaste åren allt starkare framträtt i samband med att filmen
alltmer tagits i anspråk för praktiskt bruk. En dylik lokal skulle utgöra
en central förvaringsplats, där skilda statliga (eventuellt kommunala)
inrättningar, såsom generalstaben, skolöverstyrelsen, de
olika högskolorna i Stockholm, museerna och sjukhusen, kunna förvara
och förevisa alster från skilda samhällsområden. Ehuru fotografering
med rörliga bilder ej påbörjats förrän i jämförelsevis sen tid,
visar det sig redan nu omöjligt eller förenat med stora svårigheter
att återfinna äldre film. Stora kostnader hava nedlagts på att producera
värdefull film, men föga har åtgjorts för att bevara denna film
för framtiden. Man torde också kunna förutsätta, att filmens möjligheter
komma att framdeles alltmer utnyttjas och att man i följd härav
får räkna med stegrad produktion och livligare efterfrågan av
film. Det torde slutligen böra framhållas, att filmen i vissa avseenden
motsvarar handskrivet arkivmaterial, för vilkets bevarande staten
sedan lång tid tillbaka vidtagit betryggande åtgärder. För den händelse,
såsom i motionen yrkats, en utredning kommer till stånd, synes
däri som ledamot böra ingå en representant för generalstaben.»
Styresmannen för Nordiska Museet och Skansen anför: »önskvärdheten
av ett sådant centralt arkiv, som skulle kunna tillfredsställande
handhava magasinering av den film med kulturhistoriskt värde, som
redan upptagits och som i fortsättningen kommer att upptagas, synes
mig vara mycket stor. Ett sådant arkiv borde, för att bliva fullt effektivt,
även utrustas med visningssal och med några mindre arbetsrum.
Av stor vikt är emellertid, att arkivets verksamhet icke inskränkes
enbart till förvaring av statens egna filmer, utan att jämväl kulturella
institutioner av mer eller mindre självständig art måste beredas tillfälle
att kostnadsfritt begagna sig av arkivets förvarings- och visningsmöjligheter.
Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 9
Nordiska museet, som under ett flertal år med särskilt statsanslag
verkställt upptagning av kulturhistorisk film och som för närvarande
äger omkring 21.000 meter normalfilm och omkring 2.000 meter smalfilm,
kommer sålunda i framtiden tvivelsutan att bliva i stort behov
av lämpliga förvaringslokaler, där även de delvis ytterst intressanta
filmerna kunde komma allmänheten till godo».
För egen del får utskottet anföra följande:
Motionärens förslag örn inrättandet av ett statligt filmarkiv med
därtill hörande filmmuseum med visningsmöj ligheter kan utskottet
biträda. Betydelsen av att kunna till framtida generationer överlämna
filmupptagningar av våra och kommande dagars mera betydande kulturhistoriska
företeelser och personligheter bör ej underskattas. Filmen
tål väl en jämförelse därutinnan med det skrivna eller tryckta
ordet, åt vars bevarande för framtiden sedan länge i form av bibliotek
och arkiv stora summor offrats som en självfallen gärd åt kulturens
krav. Men ej blott ett rent historiskt, särskilt kulturhistoriskt,
intresse skulle därmed tillgodoses. Undervisning på skilda stadier kräver
också numera så stor åskådlighet och noggrannhet, att utvecklingen
säkerligen kommer att aktualisera denna fråga inom ej alltför
avlägsen framtid. Såsom av statens biografbyrå framhållits har
Norge redan gripit sig an med denna fråga samt av filmcensurens
överskottsmedel skapat en filmfond, avsedd att tjäna samma syften,
som nu förevarande motion tagit sikte på. Det allmänna har under
senare år nedlagt avsevärda belopp på anläggning och modernisering
av museer, för att därmed tjäna såväl forskning som fackbildning.
Det synes därför naturligt, att också den möjlighet till komplettering
av museernas verksamhet bör tillvaratagas, som erbjuder sig genom
upprättandet av ett centralt offentligt filmarkiv.
Däremot anser sig utskottet ej kunna tillstyrka motionen i dess senare
del. Av utredningen i ärendet framgår, att kostnaderna skulle
uppgå till avsevärda belopp. Då i samband med fjolårets riksdagsjubileum
en längre journalupptagning gjorts, vilken finnes tillgänglig
för framtida arkivering och förevisning, synes knappast tillräcklig
anledning föreligga att tillstyrka en ny filmupptagning, vars anordnande
under innevarande riksdagsperiod för övrigt skulle möta betydliga
praktiska svårigheter.
Utskottet får därför, under åberopande av det ovan anförda samt
av innehållet i de över motionen avgivna yttrandena, föreslå,
att andra kammaren med bifall endast såtillvida till
motionen måtte besluta att hos Kungl. Majit anhålla
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 13 sami. 5 avd. Nr 12—13.
2
10
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
om utredning angående inrättandet av ett centralt statens
filmarkiv samt örn formen och kostnaden för ett
dylikt.
Stockholm den 21 april 1936.
På utskottets vägnar:
OTTO WALLÉN.
Närvarande: herrar Wallén, Hällgren, Fält, Johansson i Djursnäs,*Petersson i Storgården,
Gustafson i Dädesjö, Hansson i Hubbestad, Hansson i Vannasby *, Norell och Back.
1 Ej närvarande vid utlåtandets justering.
)>
.. i! 1
•: -m-M - Hjalmaj,.
nr/Lba i mot i lo\ gil
t ]. * ; • ; ib-1 i} 1 .y:|i u.n b ) I u t;
>; • ih ''1''Aun ohnell
hulö
> i j
O. L. Svanbäcks Boktryckeri A.-B., Stockholm 1936
44009