Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1936 kl. 2 e. m.
Första kammarens andr a tillfälliga utskotts utlåtande, nr 7,
angående reformering av pantlånerörelsen.
I en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 120, har herr Jacobsson
m. fl. hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utredning av med pantlånerörelsen sammanhängande spörsmål under
beaktande av de sociala synpunkter, som i motionen närmare anförts,
samt att Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan föranleda.
1 motionen framhålles, hurusom pantbankernas huvudsakliga klientel utgöres
av de ekonomiskt svagaste i samhället, varjämte lämnas uppgift angående
de av de största pantbankerna tillämpade räntesatserna. Vidare uppgives
varuägaren ofta sakna möjlighet att gentemot belåningsföretaget tillvarataga
sina lagliga rättigheter. I övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Andra kammarens femte tillfälliga utskott, till vilket motionen hänvisades,
har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden från Överståthållarämbetet
samt från bank- och fondinspektionen (se bil. A—B), varefter utskottet
för egen del anfört följande:
Såsom i de avgivna yttrandena framhållits, har det spörsmål, som motionen
avser, redan tidigare varit föremål för uppmärksamhet från statsmakternas
sida. Vid 1924 års riksdag väcktes i båda kamrarna motioner med
hemställan om en utredning rörande vilka åtgärder, som kunde från det allmännas
sida vidtagas för borttagande eller hävande av pantlånerörelsens sociala
nackdelar. Motionerna biföllos av riksdagen, som i skrivelse nr 242 anförde
följande:
»Det torde icke kunna bestridas, att pantlånerörelsen, sådan den för närvarande
bedrives, är behäftad med åtskilliga, särskilt ur social synpunkt betänkliga
brister. 1 viss mån beror detta otvivelaktigt därpå, att förordningen
den 28 maj 1918 angående ifrågavarande verksamhet huvudsakligen
meddelar ordningsbestämmelser samt till förebyggande av de sociala vådorna
av rörelsen allenast innehåller den föreskriften, att pant ej får mottagas
av den, som ej fyin 18 år eller är berusad.
Fullständigt oreglerade lämnas alltså exempelvis frågorna om begränsning
av räntans belopp, örn garantier för pantens vård under lånetiden, örn
rätt till återlösen av panten och densammas realisation, och jämväl saknas
bestämmelser till förebyggande av rörelsens hygieniska vådor.
Enligt riksdagens mening är bär ifrågavarande brist i lagstiftningen av
den betänkliga art, att det för riksdagen framstår såsom synnerligen angeliihaiifi
lill riksdagens protokoll 1986. 72 sami. 2 ard. Nr 7—8.
Motionen.
Yttranden.
1
2
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.
läget, att åtgärder i syfte att komplettera de nu gällande föreskrifterna komma
till stånd; och torde därvid jämväl vara förtjänt av beaktande frågan örn
och på vad sätt pantsättning av arbetsredskap och gods, som bekommits
av fattigvård eller enskild välgörenhet och dylikt, må kunna förebyggas.
Angivna önskemål kunna givetvis befrämjas genom rörelsens övertagande
av kommunerna själva eller vissa allmännyttiga bolag med begränsad
vinstutdelning och dylikt.
Vid en blivande utredning av förevarande spörsmål torde därjämte böra
beaktas de synpunkter och förslag till frågans lösning, som framkommit i
socialstyrelsens yttrande i ärendet.
På grund av det anförda får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föranstalta örn utredning rörande vilka åtgärder kunna från det allmännas
sida vidtagas för borttagandet eller minskandet av pantlånerörelsens
sociala nackdelar, samt att, där så erfordras, för riksdagen måtte framläggas
de förslag, vartill berörda utredning kan föranleda.»
I anledning av denna skrivelse anbefallde Kungl. Majit socialstyrelsen att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande vilka åtgärder, som från det
allmännas sida kunna vidtagas för borttagandet eller minskandet av pantlånerörelsens
sociala nackdelar. Sedan socialstyrelsen därefter inhämtat
yttranden från Överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, svenska fattigvårds-
och barnavårdsförbundet och svenska stadsförbundet, varvid anhållits
örn uttalanden bl. a. i fråga om begränsning av räntans belopp, har socialstyrelsen
den 12 juni 1930 till Kungl. Majit ingivit ett av styrelsen utarbetat
förslag till ny förordning angående idkande av pantlånerörelse. Socialstyrelsens
ovannämnda förslag är ännu beroende på Kungl. Majits prövning.
Som av den lämnade redogörelsen framgår har riksdagens år 1924 uttalade
önskan om utredning och förslag i ämnet ej ännu lett till resultat. Då
enligt utskottets uppfattning förhållandena under tiden efter detta år ej undergått
någon förändring, som kan motivera en annan inställning till spörsmålet
än den, som intogs vid 1924 års riksdag, finner utskottet angeläget att
den av riksdagen begärda och av vederbörande ämbetsverk utförda undersökningen
fullföljes och förslag så snart ske kan förelägges riksdagen.
Utskottet föreslog därför, att andra kammaren måtte i anledning av förenämnda
motion, lii 120, för sin del besluta, att riksdagen hos Kungl. Majit
gjorde framställning om slutförande av den påbörjade utredningen örn pantbanksrörelsen
samt om framläggande för riksdagen, så snart ske kunde, av
de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Andra kam- Andra kammaren biföll vad dess utskott sålunda föreslagit.
sarena beslut. Första kammaren, som delgivits andra kammarens nämnda beslut, har
hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.
Utskottet. Utskottet, som har tagit del av vad sålunda förekommit, vill för sin del
instämma i vad andra kammarens utskott anfört.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 3
Utskottet hemställer därför,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens i
ärendet fattade beslut.
Stockholm den 16 maj 1936.
Å utskottets vägnar:
EDWIN BERLING.
Närvarande: lierrar Berling, John Björck, Jacob Hansson, Holstenson, Karl Emil Johanson,
Ekströmer, Heuman, Anders Andersson och Mannerskantz.
4
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.
Bil. A.
Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.
Genom nådig remiss den 14 februari 1936 har Kungl. Maj:t anbefallt Överståthållarämbetet,
att före den 1 april 1936 avgiva och till riksdagens andra
kammares femte tillfälliga utskott överlämna yttrande över en inom andra
kammaren väckt motion, nr 120, angående reformering av pantlånerörelsen.
Till åtlydnad härav får Överståthållarämbetet anföra följande:
Enligt motionen åsyftar densamma att skapa garantier för att även de ekonomiskt
svagaste kategorierna lånebehövande skola kunna erhålla lån på
rimliga villkor, och till stöd för att ett behov av dylika garantier förefinnes
anföra motionärerna, att de uti pantlånerörelsen — i Stockholm — för närvarande
tillämpade räntesatserna äro alltför höga samt att differensen mellan
panternas auktionsförsäljningsvärde och lånesumman är alltför stor.
Överståthållarämbetet vill erinra därom, att det spörsmål, som motionen
avser, redan tidigare varit föremål för utredning från statsmakternas sida.
Sålunda har Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 20 juni 1924 anbefallt
Kungl, socialstyrelsen att verkställa utredning och avgiva förslag rörande vilka
åtgärder, som från det allmännas sida kunna vidtagas för borttagande eller
minskande av pantlånerörelsens sociala nackdelar. Med anledning av denna
remiss har socialstyrelsen inhämtat yttranden från Överståthållarämbetet,
samtliga länsstyrelser, svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet samt
svenska stadsförbundet, varvid anhållits örn uttalanden, bl. a., i frågan örn
begränsning av räntans belopp. Sedermera har socialstyrelsen den 12 juni
1930 till Kungl. Majit ingivit ett av styrelsen utarbetat förslag till ny förordning
angående idkande av pantlånerörelse. Detta förslag är ännu beroende
på Kungl. Maj.ts prövning.
Med hänsyn härtill synes skäl för en förnyad utredning i saken nu näppeligen
förefinnas.
Då förevarande motion särskilt berör det sätt varå pantlånerörelsen bedrives
i Stockholm har tillfälle beretts Stockholms Pantaktiebolag, Aktiebolaget
för varubelåning, Stockholm, samt De enskilda varubelåningsidkarnas förening
i Stockholm att yttra sig över motionen och bifogas här de hit inkomna
yttrandena.
Stockholm den 19 mars 1936.
TORSTEN NOTHIN.
Gösta Welander.
Bilaga B.
Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.
Genom remiss den 21 februari 1936 har Kungl. Majit, efter av utskottet
därom gjord framställning, anbefallt bank- och fondinspektionen att till utskottet
avgiva yttrande över en inom riksdagens andra kammare av herr C.
Gösta Jacobsson m. fl. avgiven motion, nr 120, däri på anförda skäl hemställts,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 5
av med pantlånerörelsen sammanhängande spörsmål med beaktande av vissa
sociala synpunkter, som i motionen angivits, samt att Kungl. Maj:t måtte
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
På grund härav får bank- och fondinspektionen härmed vördsamt anföra
följande.
Inspektionen, som icke har att utöva tillsyn över pantlåneinrättningarna
i riket, äger icke om dessa inrättningars förhållanden och verksamhet någon
kännedom, som kan vara av värde för utskottet vid dess ståndpunktstagande
till den av motionären gjorda framställningen.
Inspektionen tillåter sig emellertid att bringa i erinran, att riksdagen i
skrivelse den 3 juni 1924 (nr 242) hos Kungl. Majit anhållit örn föranstaltande
av en utredning rörande åtgärder från det allmännas sida för borttagandet
eller minskandet av pantlånerörelsens sociala nackdelar. Den 20
juni 1924 anbefallde Kungl. Majit socialstyrelsen att verkställa utredning
och avgiva förslag i det av riksdagen angivna hänseendet. Efter inhämtande
av yttranden från vederbörande myndigheter och korporationer avgav socialstyrelsen
under år 1930 till Kungl. Majit den anbefallda utredningen. Enligt
vad som framgår av justitieombudsmannens till innevarande års riksdag
avlämnade berättelse var det ifrågavarande ärendet vid 1935 års utgång beroende
på Kungl. Majits prövning. Stockholm den 29 februari 1936.
F. v. Krusenstierna.
H. S. Tamm. Albert Tondén.
\