8
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
Nr 92.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsverkets övertagande av städerna Hedemoras och
Säters förpliktelser beträffande innehavare av vissa
befattningar, vilka vid rådhusrätternas i städerna upphörande
komma att indragas.
(3:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1936 dagtecknad proposition, nr
166, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att till rådmännen i
Hedemora Iwar Bruno Torild Broström, Karl Emanuel Trotzig och Karl
Isidor Persson samt till rådmännen i Säter Carl Wilhelm Åberg och Karl
Fredrik Dahlroth må från och med den dag, då föreskrift om städernas förenande
med Hedemora domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten
under deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse med 600
kronor till en var av Broström, Trotzig och Persson samt med 200 kronor till
en var av Åberg och Dahlroth, nied iakttagande av att å förmånen dyrtidstillägg
icke skall utgå.
Enligt 1 § lagen den 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i
judiciellt avseende äger Kungl. Majit med stadsfullmäktiges samtycke förordna,
att rådhusrätt i stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende
förenas med domsaga. Beträffande stad, där länsstyrelsen ej har sitt säte
och i vars rådhusrätt borgmästaren är ensam lagfaren ledamot eller jämte
borgmästaren endast en ledamot finnes som skall vara lagfaren, äger Kungl.
Majit, jämlikt 2 § nämnda lag, när borgmästartjänsten är ledig, även utan
stadsfullmäktiges samtycke meddela enahanda förordnande som nyss nämnts,
såframt
1. ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan
finnes vara till gagn för rättsskipningen,
2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och pension
till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande indrages,
samt
3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd
olägenhet för staden.
Enligt gällande bestämmelser skall i vardera av städerna Hedemora och
Säter, vilkas invånarantal den 31 december 1934 uppgick till 4,032 respektive
2,216 personer, rådhusrätten bestå av borgmästare och tre icke lagfarna rådmän.
Borgmästartjänsterna hava sedan juli 1921 innehafts av en och samma
person. Sedan denne den 23 december 1934 avlidit äro de nu vakanta. Yud
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
9
rådhusrätten i Säter är därjämte en av rådmanstjänsterna vakant. Övriga rådmanstjänster
innehavas: vid rådhusrätten i Hedemora av förre landsfiskalen
Iwar Bruno Torild Broström, Karl Emanuel Trotzig och Karl Isidor
Persson, vilka äro födda Broström år 1868, Trotzig år 1859 och Persson år
1876 samt utsedda till rådmän åren 1916, 1921 och 1922 respektive, och
vid rådhusrätten i Säter av Carl Wilhelm Åberg och Karl Fredrik Dahlroth,
födda den förre år 1869 och den senare år 1881 samt valda till rådmän
år 1916 respektive år 1922. — Enligt antagna lönestater åtnjuta en var av
de icke lagfarna rådmännen i Hedemora 600 kronor och en var av
de icke lagfarna rådmännen i Säter 200 kronor i årligt arvode. Därjämte
har i båda städerna viss del av den städerna genom Kungl. Maj:ts brev den
27 augusti 1777 tillerkända ersättning för förlorad tullfrihet uppburits av
rådmännen. Sistnämnda förmån har årligen utgjort för en var av rådmännen
i Hedemora 30 kronor 57 öre och för envar av rådmännen i Säter 6
kronor 98 öre. — Någon utfästelse från städernas sida örn pensionering föreligger
icke beträffande någon av rådmännen. Ej heller bär i deras fullmakter
inryckts föreskrift om skyldighet att avgå ur tjänst vid viss ålder eller
att övergå till annan tjänst. — I fråga om Säter är ytterligare att anmärka,
att befattningen såsom kronouppbördskassör uppehälles på förordnande av
stadsbokhållaren fru Lina Hallmodin. Denna, som är född år 1866, har
genom beslut av stadsfullmäktige den 12 juni 1933 beviljats en årlig pension
av 840 kronor vid avgång ur stadens tjänst. I samband därmed har
uttalats, att oaktat pensionen för henne blivit bestämd, hon dock ej omedelbart
skulle skiljas från tjänsten utan tills vidare innehava densamma.
På grund av Kungl. Maj:ts beslut den 16 januari 1935 har genom länsstyrelsens
i Kopparbergs län försorg utredning ägt rum rörande Hedemoras och
Säters förenande i judiciellt avseende med Hedemora domsaga. Utredningen
har därefter varit föremål för remiss.
Stadsfullmäktige i Säter hava vid sammanträde den 3 februari
1936 lämnat sitt samtycke till den föreslagna föreningen under förbehåll,
bland annat, att statsverket dels deltoge med staden i kostnaden för
pensioneringen av stadsbokhållaren och kronouppbördskassören fru Lina
Hallmodin med förslagsvis 200 kronor årligen, dels ock betalade engångskostnaderna,
2,676 kronor, för vinnande av ökat utrymme i domsagans tingshus
liksom det årliga bidraget, 550 kronor, till tingslaget för tingshusets
underhåll.
Statskontoret har i skrivelse den 29 februari 1936 avgivit infordrat
yttrande i ärendet, så vitt angår däri framställda anspråk på ersättning av
statsmedel i händelse städerna förenades med domsagan. I utlåtandet har
statskontoret uttalat, att under angivna förutsättning statsverket syntes böra
till de förenämnda rådmännen utgiva ersättning med belopp, motsvarande
vad i lön utginge till dem, eller sålunda till en var av de Ire rådmännen i
Hedemora 600 kronor och till en var av de två i tjänst kvarstående rådmännen
i Säter 200 kronor örn året. övriga i ärendet framställda anspråk
på ersättning av statsmedel har statskontoret däremot förklarat sig icke kunna
tillstyrka, därvid åberopats, bland annat, vad Hedemora tingslags häradsrätt
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sand. Nr 91—92. 2
Utskottet.
10 Statsutskottets utlåtande Nr 92.
och länsstyrelsen härutinnan anfört. Statsverkets sammanlagda ersättningsskyldighet
borde sålunda stanna vid ett belopp av 2,200 kronor, vilket torde
böra anvisas från allmänna indragningsstaten; och borde å beloppet dyrtidstdlagg
icke beräknas. Slutligen har statskontoret i detta sammanhang uttalat,
att intet syntes vara att erinra mot att ifrågavarande rådmän alltjämt
finge uppbära de andelar av den städerna tillerkända ersättningen för mistad
tullfrihet, som enligt vad förut anmärkts hittills utgått till dem.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Den i ärendet verkställda utredningen får anses ådagalägga, att därest statsverket
såsom föreslagits övertager städerna Hedemoras och Säters förpliktelser
beträffande avlöningarna till de icke lagfarna rådmän, vilkas tjänster
i och med rådhusrätternas upphörande komma att indragas, den ifrågasatta
föreningen med Hedemora domsaga icke behöver medföra kostnadsökning
tor någondera staden, och detta även om i städernas utgifter med anledning
av föreningen medräknas ränte- och amorteringskostnaderna för de lån som
kunna bliva upptagna för bestridande av erforderliga förändringar av tingshuset
i Hedemora. Vid sådant förhållande lära de i 2 § förenämnda lag den
17 juni 1932 angivna förutsättningarna för meddelande av förordnande om
stadernas förenande i judiciellt avseende med domsagan föreligga. Det är
också mm avsikt föreslå Kungl. Maj:t utfärdande av föreskrift härom. Innan
detta sker, måste emellertid riksdagens samtycke utverkas till statsverkets
övertagande av städernas förpliktelser mot förenämnda rådmän. Mot vad
statskontoret i sistnämnda hänseende föreslagit har jag icke något att erinra
Däremot saknas anledning att statsverket därjämte skulle, såsom Säters stad
itragasatt, bidraga med något belopp till bestridande av den redan beslutade
pensionen åt stadsbokhållaren-kronouppbördskassören därstädes.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer därför,
att riksdagen må medgiva, att till rådmännen i Hedemora
Iwar Bruno Torild Broström, Karl Emanuel Trotzig och
Karl Isidor Persson samt till rådmännen i Säter Carl Willielm
Åberg och Karl Fredrik Dahlroth må från och med
den dag, då föreskrift örn städernas förenande med Hedemora
domsaga träder i kraft, fran allmänna indragningsstaten
under deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse
med 600 kronor till en var av Broström, Trotzig och Persson
samt med 200 kronor till en var av Åberg och Dahlroth,
med iakttagande av att å förmånen dyrtidstillägg icke skall
utgå.
Stockholm den 28 april 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 91.
Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
361942