Statsutskottets utlåtande Nr 89.

1

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1936 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss omläggning av automobilbesiktningsväsendet
m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e och 4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 3 januari 1936 dagtecknad proposition,
nr 30, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över kominunikationsärenden för samma dag, anhållit
örn riksdagens yttrande över ett av departementschefen framlagt förslag till
omläggning av automobilbesiktningsväsendet m. m. med förklarande därvid
att Kungl. Majit ville efter mottagande av riksdagens svar företaga den
slutliga prövningen av frågan.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft
följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herrar E. Jonsson och N. Gabrielsson
väckt motion, nr 300, vari hemställts, att antalet besiktningsmän i Västerbottens
län vid bifall till Kungl. Majits proposition måtte bibehållas vid
nuvarande 4 och att totala antalet besiktningsmän bestämmes i förhållande
därtill;

dels en inom första kammaren av herr A. Nylander m. fl. väckt motion,
nr 301, och en därmed likalydande, av herr E. Hagberg i Malmö m. fl. inom
andra kammaren väckt motion, nr 626, i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte beträffande Kungl. Majits proposition nr 30 angående viss omläggning
av automobilbesiktningsväsendet besluta ändring i de avseenden,
som i motionerna angivits;

dels en inom första kammaren av herr A. Nylander väckt motion, nr 302,
vari hemställts, att riksdagen måtte i sitt yttrande över samma proposition
nr 30 uttala sig i enlighet med de förslag som i motionen angivits;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Gustafsson i Lekåsa m. fl.
väckt motion, nr 427, vari hemställts, att riksdagen måtte i yttrande över
sagda proposition nr 30 uttala sig för att kostnaderna för omläggningen av
automobilbesiktningsväsendet bestridas av vanliga skattemedel och icke av
från motortrafiken liärflytande inkomster.

I proposition nr 213 med förslag till motorfordonsförordning och vägtrafikstadga
— vilken proposition behandlas av andra lagutskottet — hava
sedermera framlagts förslag till författningsbestämmelser, utformade i enlighet
med de riktlinjer, som angivits i propositionen nr 30.

Inledningsvis må erinras att riksdagens år 1934 församlade revisorer hade
i sin berättelse, § 14, upptagit spörsmålet om en omgestaltning av automo Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 89. esc so 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

bilbesiktningsväsendet samt i sådant syfte ifrågasatt, att å ordningsstatspolisen
skulle överföras viss del av den fortlöpande övervakning av motorfordonens
beskaffenhet, som utövades av besiktningsmännen. Revisorerna
hade därvid i första hand tagit under övervägande, örn icke utgifterna för
den flygande besiktningen, vilka för närvarande uppginge till omkring 25,000
kronor årligen, kunde minskas eller rent utav inbesparas genom en förändring
av organisationsformen. En överflyttning av detta slag av besiktning
till exempelvis statspolisen syntes motiverad. Redan vid statspolisens inrättande
hade biträdandet vid trafikkontrollen angivits som en av dess blivande
uppgifter. Den flygande besiktningen syntes i regel icke kräva större
apparat eller fackkunskap än att en motoriserad poliskår, som bibragts visst
mått av motorkännedom, kunde utföra densamma. Revisorerna framhöllo
också behovet av ändrade normer för vikariatsersättningar samt för avlöning
till bilbesiktningsman som samtidigt åtnjöte annan statsavlöning eller ock
uppbure statspension.

I sitt utlåtande 1935:126, punkt 9:o, omförmälde statsutskottet revisorernas
uttalande under erinran, att Kungl. Majit beslutat örn tillkallande av särskilda
sakkunniga för hithörande spörsmåls utredning.

Sedan yttranden över en i ämnet inom kommunikationsdepartementet uppgjord
promemoria avgivits av vederbörande myndigheter och automobilbesiktningsmännens
förening, tillkallades jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 22 februari 1935 tre personer, nämligen landshövdingen E. A. Beskow,
statspolisintendenten A. K. E. Ros och vägtrafikinspektören B. R. B. von
Segebaden att såsom sakkunniga inom kommunikationsdepartementet (automobilbesiktningssakkunniga)
under landshövdingen Beskows ordförandeskap
biträda med fortsatt utredning i fråga om åtgärder för åstadkommande av
ökad kontroll såväl å motorfordonsbeståndet som å motortrafiken överhuvud
m. m. De sakkunniga framlade den 17 oktober 1935 betänkande med förslag
om ökad tillsyn å vägtrafiken samt vissa ändringar i automobilbesiktningsväsendet.

Betänkandet bygger i huvudsak på berörda promemoria, men i detsamma
ha därjämte framlagts mera preciserade förslag till ändringar i besiktningsorganisationen,
innebärande, bland annat, minskning av antalet besiktningsmän
samt en omläggning av grunderna för besiktningsmännens inleverering
till statsverket av förrättningsavgifter.

Över betänkandet, i vad avser bland annat nyss särskilt angivna förslag,
hava yttranden avgivits av samtliga länsstyrelser samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Vidare har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över i be
tänkandet framlagt förslag till kontroll å besiktningsmännens uppbörd och
redovisning, i anledning varav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivit särskilt
utlåtande. Därjämte hava 1935 års vägsakkunniga yttrat sig över likaledes
framlagt förslag örn ianspråktagande av automobilskattemedel för täckande
av, bland annat, kostnaderna för statspolisens utökning. Slutligen hava
yttranden avgivits av automobilbesiktningsmännens förening samt av kungl,
automobilklubben och motormännens riksförbund.

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

3

Departementschefens förevarande förslag innebär i huvudsak en minskning
av antalet besiktningsmän från 85 till 59 och en samtidig utökning av statspolisens
personalorganisation från 203 till 270 man och en ökning av dess
fordonsuppsättning från 64 till 82. I samband därmed skulle statspolisen
erhålla befogenhet att genom flygande besiktningar utöva viss tillsyn även
över motorfordonens trafikduglighet. Vidare förutsättes att statspolisen skall
under sommarhalvåret, då automobiltrafiken är livligast, förstärkas med ett
femtiotal polisskoleelever. Enligt verkställda beräkningar skulle statspolisens
sammanlagda kostnader till omkring 50 procent komma på vägtrafiktillsynen.

Med avseende å besiktningsmannaorganisationen förutsättes — förutom
nyssnämnda reduktion i antalet besiktningsmän — att grunderna för inlevereringen
av uppburna besiktningsavgifter ändras. Vidare skulle inom varje
län förordnas en länsbesiktningsman med ett särskilt årligt arvode å 500
kronor. Besiktningsman skall ej såsom nu förordnas av länsstyrelse utan
av Kungl. Majit (för en tid av sex år). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
skall utgöra central chefsmyndighet för bilbesiktningsväsendet med befogenhet
bland annat att omhänderhava uppbörden av besiktningsavgifterna samt
att förordna vikarie för besiktningsman.

Med avseende å upphörden är att märka att beträffande avgifterna vid
besiktningsmännens olika förrättningar departementschefen föreslår vissa
ändringar, sammanställda i vidstående tabell. På sätt av tabellen framgår

Avgifter för besiktningar och prövningar av förarkompeteus.

Avgift

Avgift

Fordon

enligt nu

enligt

Förrättning

gällande

proposi-

taxa

tionen

Typbesiktning *) ........................

100

100

(Motorcykel.................................

50

50

Första besiktning och ombesikt-

20

20

15

15

ning efter ändring av fordonet

t Motorredskap och släp fordon ......

10

10

m. m.....................................

1 Motorcykel...............................

5

f>

Periodisk efterbesiktning...........

2) 20

15

15

(Annan automobil........................

10

fri

20

Eftersyn .................................

I Annan automobil........................

»

15

| Motorredskap och släpfordon ......

»

10

Undersökning av:

(Motorcykel................................

»

5

a) fordons lämplighet för öv-

ningskörning; b) anordningar å
lastautomobil vid tillfällig per-

sonbefordran; c) fordons lämp-lighet för allmän trafik eller
uthyrningsrörelse;

10

5

10

5

utan samband med besiktning.....

(Omnibus ....................................

(Annat fordon..............................

_

fri

fri

Prövning av förares kompetens

för erhållande av körkort eller
trafikkort .............................

—

10

10

i) Mod vorkan att fordon, sorn av tillverkare elior generalagent intygas överensstämma med typfordonet,
skall anses som besiktigat.

») Avgiften för periodisk ofterbcsiktning av fordon i uthyrningsrörclso är för värjo fordon 10: —.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Utskottet.

skulle avgifterna för periodisk efterbesiktning sänkas. Vidare förutsattes
att eftersyn — d. v. s. besiktning med anledning av föreläggande på grund
av fel, anträffat vid flygande besiktning å fordonet — skall vara avgiftsbelagd.
Detta anses ägnat att medföra goda verkningar för fordonsunderhållet
samt har också befunnits motiverat med hänsyn till att straffansvar
icke alltid skulle behöva inträda i anledning av en i och för sig berättigad
anmärkning rörande fordonsunderhållet från statspolisens sida.

Den huvudsakliga ersättningen till besiktningsmännen utgår för närvarande
i form av särskilda avgifter, som besiktningsmannen äger uppbära
för av honom verkställda förrättningar. Av de uppburna avgifterna äger
besiktningsmannen tillgodogöra sig arvode med för kalenderår räknat hela
den del av avgifternas summa, som icke överstiger 10,000 kronor, hälften
av den del av avgifternas summa, som överstiger 10,000 kronor men icke
20,000 kronor, samt en fjärdedel av den del av avgifternas summa, som
överstiger 20,000 kronor.

Departementschefen har föreslagit att den gräns, inom vilken besiktningsmannen
äger behålla samtliga uppburna avgifter, sänkes från av de sakkunniga
föreslagna 8,000 (A- och C-ort), 9,000 (D- och E-ort) och 10,000 kronor
(F- och G-ort) till respektive 5,000, 6,000 och 7,000 kronor samt den
gräns, över vilken besiktningsmannen äger behålla endast en fjärdedel av
avgifterna, sänkes från av de sakkunniga föreslagna 15,000 till 12,000 kronor.

I en här intagen tablå har uppgjorts en sammanställning länsvis av bland
annat besiktningsmännens uppbörd och behållning, uträknade efter nu angivna
grunder.

Vid uppgörandet av sammanställningen har hänsyn icke kunnat tagas till
1935 års siffror, vilka torde ligga högre an de for ar 1934, a vilka sammanställningen
är baserad.

I anslutning härtill har departementschefen uppskattat årliga nettoöverskottet
å inflytande avgifter till 390,000 kronor, i vilket avseende han anfört
följande:

Såsom av sammanställningen framgår, innebära de nu förordade grunderna,
att inlevereringen till statsverket skulle kunna väntas uppgå till omkring
467,000 kronor. Efter avdrag av följande med besiktningsväsendet förenade
kostnader, nämligen 50,000 kronor för ersättning till besiktningsmännen
för deras resekostnader i samband med hållande av mottagningar utom
stationsorterna, 10,000 kronor för tillfälliga biträden åt besiktningsmännen
och 12,500 kronor för arvoden till länsbesiktningsmännen, eller tillhopa 72,500
kronor, skulle för statsverkets del nettoöverskottet komma att uppgå till i
runt tal 390,000 kronor mot omkring 33,000 kronor för budgetåret 1934/1935.

Förevarande förslag till omorganisation av automobilbesiktningsväsendet
är grundat på en av tillkallade sakkunniga verkställd utredning. Yid förslagets
utarbetning har särskilt beaktats vad 1934 års statsrevisorer anfört
rörande lämpligheten av en överflyttning till statspolisen av vissa besiktningsmannauppgifter,
enkannerligen de s. k. flygande besiktningarna. I anslutning
härtill föreslås minskning av antalet besiktningsmän från nuvarande

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

5

Besiktningsmännens blivande uppbörd oell behållning.

Län

Antal
besikt-nings-män l)

Uppburna
avgifter
i medeltal

Behållna
avgifter
i medeltal

Omkost-

nader

10 procent
av uppbur-na avgifter

Ersättning
till vikarie
i medeltal

Netto-behållning
i medeltal

Inlevere-ring från
hela länet

Stockholms stad.........

4

(5)

28,000

13,500

2,800

560

10,140

58,000

Stockholms län

2

(4)

32,400

14,100

3,240

585

10,275

36,600

Uppsala »

1

(2)

27,500

13,375

2,750

555

10,070

14.125

Södermanlands »

2

(3)

18.200

10,550

1,820

440

8,290

15,300

Ostergötlands »

3

(4)

16,200

10,050

1,620

420

8,010

18,450

Jönköpings »

2

(3)

20,100

10,775

2,010

450

8,315

18,650

Kronobergs »

1

(2)

21,000

10,750

2,100

450

8,200

10,250

Kalmar »

2

(3)

16,000

10,000

1.600

415

7,985

12,000

Gotlands »

1

(1)

10,400

8,200

1,040

340

6.820

2,200

Blekinge »

1

(2)

19,500

10,875

1,950

455

8,470

8,625

Kristianstads »

2

(4)

21,600

10,900

2,160

455

8,285

21,400

Malmöhus »

4

(5)

24,000

12.375

2,400

515

9,460

46,500

Hallands »

1

(2)

23,300

11,825

2,330

490

9.005

11,475

Göteborgs o. Bobus »

3

(3)

27,800

13,285

2,780

555

9,950

43,545

Älvsborgs »

3

(4)

17,700

10,590

1,770

440

8,380

21,330

Skaraborgs »

2

(4)

23,300

11,575

2,330

480

8,765

23,450

Y ärmlands »

3

(4)

15.900

10,300

1,590

430

8,280

16,800

Örebro »

3

(5)

13,200

9,100

1,320

380

7,400

12,300

Västmanlands »

2

(3)

14,700

9,925

1,470

415

8,040

9,550

Kopparbergs »

3

(5)

14,700

9,675

1,470

405

7,800

15,075

Gävleborgs »

3

(4)

15,400

10,350

1,540

430

8.380

15,150

Västernorrlands »

3

v4)

14,700

10,000

1.470

415

8,115

14,100

Jämtlands »

2

(2)

9,800

6,825

980

285

5,560

5,950

Västerbottens »

3

(4)

11.000

7,800

1.100

325

6,375

9,600

Norrbottens »

3

(4)

10,000

7,900

1,000

330

6,570

6.300

Summa

Medeltal

59(86)

18,500

10,590

1,850

440

8,300

466,725

*) Siffrorna inom parentes angiva hittillsvarande antalet besiktningsmän. I Malmöhus län finnnas
emellertid för närvarande endast 4 besiktningsmän, vadan det totala antalet redan minskats till 85.

85 till 59 och en samtidig utökning av statspoliskåren från nuvarande 203
till 270 man.

Yad till en början angår den sålunda föreslagna utökningen av statspolisen
kan det ej bortses ifrån att denna utökning är förenad med ej obetydliga
kostnader, i propositionen uppskattade till 526,735 kronor för år. Dessa
utgifter motvägas dock i viss mån av samtidiga besparingar i fråga örn bilbesiktningsväsendet
i övrigt.

Erinras må att kontrollen över landsvägstrafiken under statspolisens hittillsvarande
verksamhet blivit en bland statspolisens viktigare arbetsuppgifter.
Hedan med hänsyn till det stora antalet motorfordonsolyckor måste
det enligt utskottets mening framstå ur samhällets synpunkt angeläget att
åstadkomma en mera effektiv övervakning av denna alltjämt växande trafik.
Överhuvud bör fasthållas att i jämförelse med de omfattande och synnerligen
kostnadskrävande säkerhetsåtgärder, som exempelvis järnvägstrafiken
sedan gammalt är underkastad, motsvarande på motorfordonen fallande
kostnader måste anses vara ganska begränsade. Att märka är att vid olyckor

6 Statsutskottets utlåtande Nr 89.

på grund av trafik med motorfordon under år 1935 skadades 4,872 personer,
varav 316 dödades.1)

Från nu angivna utgångspunkter anser sig utskottet böra tillstyrka förslaget
örn statspolisens utökning, inbegripet också dess förstärkning under
en del av året med vissa polisskoleelever, liksom ock förslaget örn att för
bestridandet av kostnaderna härför må räknas med ett visst uppkommande
överskott å inflytande automobilbesiktningsavgifter.

Det synes utskottet lämpligt, att statspoliskåren vid sin trafikkontroll
ute på vägarna erhåller behörighet att jämnsides med uppsikten över motorfordonens
framförande, förarnas nykterhet och formella behörighet o. s. v.
även öva viss tillsyn över själva motorfordonen. För närvarande ankommer
fordonstillsynen i huvudsak på bilbesiktningsmännen, vilka för detta ändamål
hava att företaga s. k. flygande besiktningar. Trafikpolisen har däremot hittills
ej varit tillerkänd befogenhet att genom körprov utröna ett anträffat
motorfordons trafikduglighet. Skall statspoliskåren på ett verksamt sätt och
med tillbörlig auktoritet kunna fullgöra sina viktiga åligganden som trafikpolis
erfordras tvivelsutan kännedom även örn motorfordonens körning och skötsel.
I avseende å möjligheterna till detta kravs förverkligande må erinras, att de
enskilda statspolismännens motortekniska insikter redan för närvarande och
alldeles oavsett kårens besiktningsuppgifter måste tillmätas betydelse på
grund av att statspolisen själv är i stor utsträckning motoriserad. Vid nyantagning
inom kåren fästes sålunda stort avseende vid tidigare genom anställning
som chaufför och mekaniker eller utbildning vid motoriserat truppförband
förvärvad körskicklighet och fordonskunskap. Undantag från bestämmelsen
örn statspolismans avgång efter tre år göres också redan nu och
detta särskilt när det gäller att åt kåren bevara sådana, som visat sig särskilt
lämpliga som trafikpolismän. Dessutom förutsättes nu i propositionen,
att statspolismännen skola genom kompletterande kurser bibringas ytterligare
kunskap örn motorfordonen.

I likhet med departementschefen måste utskottet alltså finna lämpligt att
statspolisen erhåller befogenhet att utöva viss tillsyn å motorfordonen. Det
ligger emellertid i sakens natur att trafikpolisens tekniska fackkunskaper ej
kunna antagas bliva mera omfattande samt att därför denna tillsyn måste
inskränka sig till mera lättkontrollerade men för trafiksäkerheten viktiga
delar, främst bromsar och styrinrättningar. Den mera ingående uppsikten av
teknisk art skulle alltjämt såsom hittills i första hand vila å bilbesiktningsmännen.
I de fall då trafikpolisen upptäcker, att ett fordon ej är trafikdugligt,
eller då fog föreligger för misstanke örn tekniska brister torde den närmaste
åtgärden allenast böra bliva att förelägga fordonets ägare att uppvisa detsamma
hos besiktningsmannen för eftersyn. Överhuvud bör denna flygande
besiktning så ordnas — något som departementschefen också synes förutsätta

b Denna uppgift är hämtad ur statistiska centralbyråns statistik:, uppgjord med ledning
av inkomna uppgifter rörande olyckor, som föranlett polisundersökning. Enligt senast tillgängliga
järn vägsstatistik utgjorde antalet vid järnvägsdrift skadade personer år 1934 335,
varav 97 med dödlig utgång. Det må anmärkas, att av hela antalet vid järnvägsolyckor
skadade eller dödade omkring en fjärdedel förolyckats genom kollision med motorfordon.

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

7

— att åtal endast skall beliöva följa i sådana undantagsfall, då mera allvarliga
förseelser upptäckas, eller vid en mera allvarlig uraktlåtenhet att efterkomma
tidigare givna förelägganden.

För närvarande gäller, att fordon i yrkesmässig trafik skola, vare sig de
äro person- eller lastfordon, årligen underkastas periodisk efterbesiktning.
Departementschefen har nu, i likhet med de sakkunniga, ansett detta periodiska
besiktningstvång kunna borttagas för lastfordonens del. I väckta
motioner har erinrats örn den starka förslitning, för vilken trafiklastbilarna
på grund av sin ofta så gott som oavbrutna användning vore utsatta, något
som gjorde en periodisk kontroll över desamma alldeles särskilt behövlig.
Utan att underskatta de invändningar, som sålunda framkommit, vill utskottet
dock ej motsätta sig den lättnad i besiktningstvånget, som den föreslagna
slopningen av den periodiska efterbesiktningen av lastbilarna innebär.
Utskottet har därvid utgått ifrån, att de lastbilar, som genom ständig användning
äro utsatta för en särskilt stark förslitning, skola kunna nås vid
den flygande besiktningen utefter vägarna. Skulle denna ordning icke visa
sig fylla de krav, som böra uppställas i fråga örn fordonens beskaffenhet,
förutsätter utskottet, att Kungl. Majit utfärdar de kompletterande bestämmelser,
som kunna befinnas erforderliga.

Genom den föreslagna minskningen i antalet bilbesiktningsmän har avsetts
att vinna en motsvarande minskning av utgifterna för besiktningsmannaorganisationen
men samtidigt också en förbättrad organisation, i huvudsak
bestående däri, att besiktningsmännen erhålla full sysselsättning med denna
sin uppgift. Jämväl i nu förevarande avseende har utskottet funnit förslaget
vara av beskaffenhet att böra i stort sett godtagas. Utskottet förutsätter
dock, att, innan den nya distriktsindelningen definitivt fastställes, hithörande
frågor underkastas förnyad prövning med ytterligare beaktande av de olägenheter,
som de ifrågasatta indragningarna i olika avseenden kunna tänkas
medföra. Utskottet tillstyrker förslaget örn att besiktningsmännen tillsättas
av Kungl. Majit i stället för av länsstyrelserna samt att förordnandetiden
i allmänhet utsträckes från fyra till sex år. I detta sammanhang vill
emellertid utskottet erinra, att blivande förordnanden böra, till undvikande
av onödiga olägenheter för de sökande, meddelas i möjligast god tid före
tillträdet av befattningarna.

Vid en minskning av nuvarande antalet besiktningsmän förutsättes enligt
propositionen, att mottagningar utom stationsorten i tillräcklig utsträckning anordnas.
För besiktningsmännens resekostnader i samband med dessa mottagningar
är i propositionen räknat med ett så stort belopp som 50,000 kronor. I
anledning härav vill utskottet erinra därom, att dylika mottagningar redan för
närvarande i viss utsträckning förekomma. Kostnaderna härför hava dock
hittills i allmänhet täckts genom uttagning av något ökade avgifter exempelvis
en meravgift av 2 kronor för varje vid sådan mottagning företagen besiktning
eller körkortsprövning, något som ansetts rimligt med hänsyn till de fördelar
i form av inbesparade resekostnader m. m. som tillgång till besiktningsman
på mera avlägsna platser inneburit för allmänheten. En liknande särskild

8

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

ersättning förekommer också vid en mångfald andra statliga förrättningar
utanför tjänstemans stationsort exempelvis vid de resor, som företagas
av provinsialläkare, justerare, skeppsmätare o. s. v. Det synes utskottet
förtjänt av övervägande huruvida ej — därest vissa grunder för den särskilda
ersättningens bestämmande av ljungh Majit fastställas — nuvarande system
alltjämt kan bibehållas inom automobilbesiktningsväsendet. Härigenom skulle
ovannämnda kostnad på 50,000 kronor kunna bortfalla.

Med avseende å bilbesiktning smännens inkomster må erinras, att besiktningsman
för närvarande äger behålla sin uppbörd oavkortad upptill 10,000
kronor, V2 mellan 10,000—20,000 kronor samt däröver 1/4. Departementschefen
har föreslagit, att den gräns, inom vilken besiktningsmännen äga helt
behålla uppburna avgifter, sänkes till 5,000 (A—C-ort), respektive 6,000 (D- och
E-ort) och 7,000 kronor (E- och G-ort) — mot nuvarande 10,000 kronor och
av de sakkunniga föreslagna 8,000, respektive 9,000 och 10,000 kronor —
samt att den gräns, över vilken lU av avgifterna må behållas, sänkes till

Automobilbesiktniugsmännens inkomster vid olika uppbördsbelopp (kronor årligen).

Uppburna

avgifter

Dyrorts-

grupp

Behållen

i)

andel av uppburna avgifter:
au *) 2) Kungl. Majit 2)

3) utskottet s)

Arvode
för fly-gande be-siktningar

Arvode
för kör-skolor

lil. TU.

Summa

behållen

avlöning

Bidrag
till egen
bil

(högst)

Summa
in-komster 4)

24,000

F

och

G

i)

10,000

+

5,000

+

1.000 =

= 16,000

300

1,200

17,500

17,500

2)

7,000

+

2.500

+

3,000 =

= 12,500

—

—

12,500

_

12,500

3)

8,000

+

2,000

+

3,000 =

= 13,000

—

—

13,000

1,200

14,200

20,000

F

och

G

1)

10,000

+

5,000

+

0

= 15.000

300

1,200

16,500

16,500

2)

7,000

+

2.500

+

2,000 =

= 11,500

—

—

11,500

_

11,500

3)

8,000

+

2,000

+

2,000 =

= 12,000

—

—

12,000

1,200

13,200

16,000

D

och

E

1)

10,000

+

3,000

+

0

= 13,000

300

1,000

14,300

14,300

2)

6,000

+

3,000

+

1.000 =

= 10,000

—

—

10,000

_

lojooo

3)

7,000

+

2,500

+

1,000 =

= 10,500

—

—

10,500

1,200

11,700

12,000

D

och

E

1)

10,000

+

1.000

+

0

= 11,000

300

1,000

12,300

_

12,300

2)

6,000

+

3,000

+

0

= 9.000

—

—

9,000

_

9,000

3)

7,000

+

2,500

+

0

= 9,500

—

—

9,500

1,200

10,700

10,000

D

och

E

1)

10,000

+

0 + 0

= 10,000

300

1,000

11,300

_

11,300

2)

6,000

+

2,000

+

0

= 8,000

—

—

8,000

_

8^000

3)

7,000

+

1,500

+

0

= 8,500

—

—

8,500

1,200

9J00

6,000

B

och

C

1)

6,000

+

0 + 0

= 6,000

300

800

7,100

_

7,100

2)

5,000

+

500 +

0

= 5,500

—

—

5,500

__

5,500

3)

6,000

+

0 + 0

= 6,000

—

—

6,000

1,200

7,200

4,000

B

och

C

1)

4,000

+

0 + 0

= 4,000

300

600

4,900

_

4,900

2)

4,000

+

0 + 0

= 4,000

—

—

4,000

_

4.000

3)

= 2)

= 4,000

—

—

4,000

1,200

5,200

l) Va mellan 10,000—20,000 kronor; */« över 20,000 kronor.

s) Va mellan 5,000, (B- och C-ort), resp. 6,000 kronor (D- och E-ort), 7,000 (F- och G-ort)—12 000 kronor
Vi över 12,000 kronor. ’

s) Vs mellan 6,000, (B- och C-ort), resp. 7,000 kronor (D- och E-ort). 8,000 (F- och G-ort)—12,000 kronor
V* över 12,000 kronor.

4) Med dessa inkomstbelopp, som äro uträknade under antagande av ett bilbidrag å 1,200 kronor, skola
hädanefter också täckas kontorskostnader och vissa kostnader för semestervikarie m. m. För envar av de biivande
25 iänsbesiktningsmännen skulle utöver angivna belopp tillkomma ett årsarvode å 500—1,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

9

12.000 kronor i stället för nuvarande 20,000 kronor oell 15,000 kronor enligt
de sakkunnigas förslag. Med tillmötesgående av i detta avseende motionsvis
gjorda yrkanden vill utskottet tillstyrka, att den gräns, inom vilken avgifterna
skola oavkortade få behållas, liöjes med 1,000 kronor till 6,000, respektive

7.000 oell 8,000 kronor. För besiktningsmän, som Lava en uppbörd, uppgående
till eller överskjutande sistnämnda tre belopp, innebär utskottets
förslag en årlig inkomstökning med genomgående 500 kronor i förhållande
till departementschefens förslag. I den av departementschefen föreslagna
övre gränsen, 12,000 kronor, förutsätter däremot utskottet ingen ändring.

I likhet med de sakkunniga finner utskottet lämpligt, att besiktningsmännen
förfoga över egen automobil. I sådant syfte vill utskottet tillstyrka att till
besiktningsman, som håller sig med egen automobil, må utgå ett årligt bidrag
med förslagsvis högst 1,200 kronor.

I vidstående inom utskottet uppgjorda tabell lämnas en jämförande översikt
över automobilbesiktningsmännens behållna inkomster vid olika uppbördsbelopp.
Såsom av tabellen framgår innebär utskottets förslag trots
den jämkning uppåt, som av utskottet förutsatts, för besiktningsmän med
större uppbörd en betydlig inkomstminskning i förhållande till nu gällande
grunder. Besiktningsman med en ganska låg uppbörd skulle däremot, under
förutsättning att han har egen automobil, i stort sett bibehållas vid sin nuvarande
inkomst.

Yad angår ersättning till vikarie för besiktningsman innebära de nuvarande
bestämmelserna, att inflytande avgifter under vikariatstiden vid fall av semester,
sjukdom eller ledighet för offentligt uppdrag ej inräknas i den ordinarie
besiktningsmannens uppbörd. På sätt statsrevisorerna framhållit torde
en revision av dessa bestämmelser vara påkallad. I enlighet med de sakkunnigas
förslag har departementschefen nu föreslagit, att vid beräkningen
av vad som skall inlevereras till statsverket samtliga de å viss besiktningsmannatjänst
inflytande och alltså även de av vikarie intjänade avgifterna
skola sammanslås. Av den intjänade andelen under vikariatstiden skall
vikarien erhålla i arvode hälften, medan den andra hälften skall tillfalla besiktningsmannen
under förutsättning att denne utan ersättning tillhandahåller
vikarien tjänstelokal, telefon, expeditionsbiträde och skrivmateriel i
den omfattning, som erfordras för tjänstens behöriga upprätthållande. Tillhandahållas
icke dylika förmåner vikarien, skall vikarie äga behålla två tredjedelar
av den behållna andel, som belöper å denne. Dessa regler skulle
dock ej gälla vid längre ledighet för besiktningsman än två månader, efter
vilken tidrymd väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle hava att besluta om
grunderna för ersättningen.

För egen del vill utskottet ifrågasätta huruvida ej någon jämkning i de
sålunda föreslagna bestämmelserna kan vara påkallad. På sätt i en väckt
motion framhållits torde dessa normer kunna i vissa fall ställa sig alltför
ekonomiskt betungande för en besiktningsman, som är i behov av tjänstledighet.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 89.

856 36 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.9.

För att länsstyrelserna bättre skola kunna följa besiktningsverksamheten,
enkannerligen statspolisens utökade motorfordonsinspektion, har av departementschefen
föreslagits, att i Stockholms stad samt i vart och ett av rikets
län skall finnas en länsbesiktningsman med ett särskilt årligt arvode av 500
kronor, varvid förutsättes, att särskild ersättning ej skulle utgå för länsbesiktningsmannens
resor i denna hans egenskap. De sakkunniga hade föreslagit
ett arvode av 1,000 kronor, att utgå efter liknande grund. Med hänsyn till
de viktiga administrativa och tekniska uppgifter, som komma att åvila länsbesiktningsmännen,
vill utskottet ifrågasätta huruvida ej en jämkning uppåt
av arvodet kan vara befogad. Särskilt inom vissa större län, där göromålen
kunna väntas bliva mera omfattande, torde skäl föreligga för arvodets
avvägning i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Yad till sist angår tidpunkten för genomförandet av omorganisationen,
vilken tidpunkt i propositionen angivits till den 1 juli 1937, synes denna
—- med tanke särskilt på den ändring i bostadsförhållandena, denna omorganisation
i vissa fall kan medföra — böra framflyttas till den 1 oktober
1937.

I övriga här ej särskilt berörda delar har Kungl. Majrts förslag ej givit
utskottet anledning till erinran.

Enligt propositionens beräkningar skulle automobilbesiktningsmännens
sammanlagda årliga uppbörd uppgå till 1,090,000 kronor. Härav kunde efter
avdrag av kostnaderna för bilbesiktningsmännen beräknas uppstå ett överskott
på 390,000 kronor, avsett att användas för täckande av viss del av
kostnaderna för statspolisen. Genom de av utskottet ifrågasatta ändringarna
i departementschefens förslag till besiktningsmannaorganisation torde emellertid
detta överskott komma att i viss mån minskas. Att siffermässigt angiva
denna minskning är vanskligt. Storleken av blivande till statsverket
inlevererade överskott är bland annat beroende av det antal besiktningsmän
och den ändrade distriktsindelning, som efter en förnyad omprövning
kan befinnas böra fastställas. Omnämnas må dock, att de av utskottet förutsatta
förbättringarna i besiktningsmännens avlöningsförmåner torde få beräknas
medföra en sänkning å omkring 100,000 kronor uti uppbördsöverskottet.
Denna sänkning skulle dock ej oväsentligt motvägas genom bortfallande
av det utgiftsbelopp å 50,000 kronor, som i propositionen beräknats
för besiktningsmännens mottagningar å andra platser än stationsorten.
Överhuvud måste de föreliggande kalkylerna anses rätt osäkra, då
de grundats på 1934 års uppbördssiffror, men avse en organisation, som
skall träda i tillämpning först under budgetåret 1937/1938 och som först
under budgetåret 1938/1939 kan förutses bliva fullt genomförd.

Ender åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och med avslag å motionen II: 427, må i skrivelse
till Kungl. Majit anmäla vad här ovan blivit anfört rörande det
framlagda förslaget till omläggning av automobilbesiktningsväsendet; -

Statsutskottets utlåtande Nr 89. 11

b) att motionerna I: 300, 301 och 302 samt II: 626 må anses
besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 24 april 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i
Fredrikslund, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Walles, Nylander,
Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Magnusson och Bäcklund, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Holmgren,
Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol,
Norling, Olofsson i Digernäs, Isacsson och Olsson i Staxäng.

Reservationer:

1) i fråga örn flygande besiktningar (sid. 5—7: »Det synes utskottet lämpligt
----• givna förelägganden.») av herrar Strindlund, Svensson i Grönvik

och Olsson i Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande i denna del bort
hava följande lydelse:

»Utskottet kan dock icke finna lämpligt, att statspoliskåren vid sin trafikkontroll
ute på vägarna erhåller behörighet att jämsides med uppsikten över
motorfordonens framförande, förarnas nykterhet och formella behörighet
o. s. v. även öva tillsyn över själva motorfordonen. Någon utökning av den
befogenhet, som för närvarande tillkommer statspolisen, bör sålunda icke
ifrågakomma.»

2) i fråga örn periodisk efterbesiktning (sid. 7: »För närvarande gäller

—--befinnas erforderliga.»)

dels av herrar Nylander, Strindlund, Svensson i Grönvik och Olsson i
Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hava följande
lydelse:

»För närvarande gäller---alldeles särskilt behövlig, varjämte gjorts

gällande att en flygande besiktning, även bedriven i mångfaldigt större omfattning
än hitintills, icke kunde antagas få samma värde som de nuvarande
obligatoriska efterbesiktningarna av trafikbilarna, av vilka åtskilliga kanske
aldrig skulle komma att underkastas någon inspektionsförrättning.

Utskottet delar de i motionerna framförda farhågorna att de periodiska
efterbesiktningarna icke lämpligen kunna ersättas enbart genom utökad flygande
besiktning, och har härvid särskilt beaktat de svårigheter, som måste
föreligga i de större städerna att under livlig gatutrafik verkställa tekniska

12

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

undersökningar av motorfordonen. Utskottet vill fördenskull uttala sig för
bibehållandet av de periodiska efterbesiktningarna för lastautomobiler i yrkesmässig
trafik.»

dels och av herr Holmgren, som ansett, att det periodiska besiktningstvånget
icke borde borttagas för lastfordonens del;

3) i fråga örn bilbesiktningsmännens inkomster och ersättning för egen

automobil (sid. 8 och 9: »Med avseende å —--nuvarande inkomst.») av

herrar Olof Olsson, Bäcklund, Andersson i Prästbol och Norling, vilka ansett,
att utskottets yttrande i dessa delar bort hava följande lydelse:

»Beträffande grunderna för den allmänna gottgörelsen till bilbesiktningsmännen
ansluter sig utskottet till det i propositionen framlagda förslaget. I
likhet med departementschefen finner utskottet någon ersättning för egen
automobil icke böra utgå till bilbesiktningsman.»

Stockholm 1936. K. L. Beckmans Boktryckeri.