Statsutskottets utlåtande Nr 83.
1
Nr 83.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående
Chalmers tekniska institut m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1936/1937 (punkt 113, sid. 281—283 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
angående Chalmers tekniska institut m. m., som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1936/1937
dels till Chalmers tekniska institut: Avlöningar ett förslagsanslag av
255,100 kronor;
dels till Chalmers tekniska institut: Omkostnader ett förslagsanslag av
57,200 kronor;
dels till Chalmers tekniska institut: Materiel m.m. ett reservationsanslag
av 47,000 kronor;
dels till Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning för
institutets bibliotek ett reservationsanslag av 15,000 kronor;
dels ock till Chalmers tekniska institut: Stipendier m. m. ett reservationsanslag
av 900 kronor.
Vidare har Kungl. Majit i samma proposition (nr 1) under utgifter
för kapitalökning, bilaga 6, punkt 8, föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande
och inredning av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri
m. m. vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1936/1937 beräkna
ett reservationsanslag av 370,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 februari
1936 dagtecknad proposition (nr 135), under åberopande av vid proposi
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 83. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
tionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att
dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen avlöningsstat för Chalmers
tekniska institut att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937;
dels till Chalmers tekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 255,100 kronor;
dels till Chalmers tekniska institut: Omkostnader för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett förslagsanslag av 57,200 kronor;
dels till Chalmers tekniska institut: Materiel m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 47,000 kronor;
dels till Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning för
institutets bibliotek för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor;
dels till Chalmers tekniska institut: Stipendier m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 900 kronor;
dels ock, under av departementschefen i statsrådsprotokollet angiven
förutsättning beträffande förlängning av avtalet med Göteborgs stad
rörande upplåtelse av tomt för Chalmers tekniska instituts högre avdelning
eller en densamma ersättande högre teknisk läroanstalt, till
uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m.
vid nämnda institut i huvudsaklig överensstämmelse med av 1934 års
sakkunniga avgivet förslag för budgetåret 1936/1937 under Utgifter för
kapitalökning, Statens allmänna fastighetsfond, anvisa ett reservationsanslag
av 370,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr C. Forssell väckt motion
(I: 333), vari hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts
proposition nr 135 i vad den begär 370,000 kronor i reservationsanslag
till uppförande av byggnad för fackavdelning för skeppsbyggeri m. m.
vid Chalmers tekniska institut, för sin del såsom reservationsanslag för
budgetåret 1936/1937 anslå 370,000 kronor för påbörjande i Göteborg av
en självständig skeppsprovningsanstalt under i motionen angivna förutsättningar
i avseende å tomt och understöd från industrien;
dels ock en inom andra kammaren av herr Å. Hassler väckt motion
(II: 658), vari hemställts, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
proposition nr 135, ville uttala, att beslutet härom icke på något sätt
får anses bindande för riksdagen vid den slutliga prövningen av frågan
om Chalmers tekniska instituts högre avdelnings omorganisation till en
teknisk högskola och örn bibehållandet av skeppsbyggeriundervisningen
vid tekniska högskolan.
Statsutskottets utlåtande Nr 83. 3
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till motionerna.
Av ovannämnda statsrådsprotokoll av den 21 februari 1936 inhämtas
bland annat följande.
Sedan 1929 års riksdag under punkten 131 i skrivelsen nr 8 A anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning angående frågan örn
Chalmers tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola samt
angående den nuvarande tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes
ställning, tillkallades av chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t, sakkunniga (1929 års sakkunniga).
Kungl. Maj:t befriade emellertid sedermera av skäl, som i statsrådsprotokollet
angivits, nämnda sakkunniga från utredningsuppdraget.
I 1934 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten
105, erinrade departementschefen, att styrelsen för Chalmers tekniska
institut i skrivelse den 17 oktober 1933 hemställt, att till övervägande
måtte upptagas frågan örn förklarande av institutets högre avdelning
för teknisk högskola. Departementschefen fann för sin del goda skäl
kunna anföras till förmån för detta förslag och förklarade sig böjd att
framdeles taga frågan under förnyat övervägande.
Med anledning härav anförde riksdagen i sin skrivelse nr 8/1934, punkt
84, följande:
Med hänsyn till de konsekvenser, icke minst av ekonomisk art, vilka
— i varje fall inom en icke alltför avlägsen framtid — torde bliva ofrånkomliga
vid ett bifall till berörda framställning, syntes ett dylikt bifall
förutsätta riksdagens medgivande. Ett ståndpunktstagande till denna fråga
från riksdagens sida torde emellertid förutsätta, att den av 1929 års riksdag
begärda utredningen angående frågan om Chalmers tekniska instituts omorganisation
till en teknisk högskola samt angående den nuvarande tekniska
högskolans och nämnda instituts inbördes ställning slutfördes ävensom
att resultatet av denna utredning framlades för riksdagen. I detta sammanhang
ansåge sig riksdagen böra framhålla önskvärdheten av att berörda
utredning så bedreves, att här förevarande frågor utan alltför stor tidsutdräkt
kunde vinna sin lösning.
Till 1934 års riksdag hade Kungl. Maj:t jämväl avlåtit proposition
(nr 107) med förslag om uppförande av en byggnad för fackavdelningen för
väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut.
I skrivelse nr 304/1934, punkt 10, anförde riksdagen — under erinran, att
den av 1929 års riksdag begärda utredningen i fråga om Chalmers tekniska
institut m. m. icke vore slutförd — att riksdagen vid sin prövning av Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag funnit sig böra ansluta sig till den av 1929 års
riksdag intagna ståndpunkten, att det icke torde vara lämpligt att, innan
resultatet av berörda utredning förelåge, igångsätta förberedande åtgärder
för institutets fortsatta utbyggande. Under erinran om vad riksdagen i sin
4
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
skrivelse nr 8/1934 anfort i fråga om utredningens bedrivande, anmälde riksdagen,
att riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts berörda förslag.
Genom beslut den 3 augusti 1934 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom
departementet verkställa fortsatt utredning angående frågan om Chalmers
tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola samt angående
den nuvarande tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes ställning
ävensom avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Sedan sakkunniga
för berörda ändamål tillkallats, avgåvo dessa sakkunniga (1934
års sakkunniga) till chefen för ecklesiastikdepartementet den 12 november
1935 betänkande och förslag angående omorganisation av Chalmers
tekniska instituts högre avdelning till en teknisk högskola m. m. ävensom
den 30 december 1935 en promemoria, innefattande en komplettering
i viss del av de sakkunnigas i betänkandet intagna förslag.
Över de sakkunnigas betänkande och förslag hava utlåtanden avgivits
av ett flertal myndigheter.
I skrivelse den 14 september 1935 har institutets styrelse gjort framställning
om anvisande av anslagsmedel till institutet för budgetåret
1936/1937, över vilken framställning utlåtanden avgivits av statskontoret
och 1934 års sakkunniga.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
1934 års sakkunniga hava ansett en viss ökning av nu förefintliga
utbildningsmöjligheter för högskoleingenjörer
vara av förhållandena påkallad. Ingenjörsvetenskapsakademien,
som genom sin verksamhet särskilt torde hava sin uppmärksamhet riktad
på ifrågavarande spörsmål, har för sin del ansett kraftiga och skyndsamma
åtgärder vara av nöden för beredande av ökad tillgång på högskolebildade
ingenjörer. Vidare vill jag erinra örn att de inom ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning rörande tillströmningen
till de intellektuella yrkena i sitt den 1 september 1935 avgivna
betänkande (statens offentliga utredningar 1935: 52) ingående utrett och
behandlat förevarande spörsmål. Sistnämnda sakkunniga hava därvid kommit
till den uppfattningen, att det ur många synpunkter skulle vara till
fördel med en ökad produktion av ingenjörer med högskolebildning. I
fråga örn motiveringen för detta uttalande tillåter jag mig hänvisa till betänkandet
(sid. 234—268).
1934 års sakkunniga hava ansett, att de ökade utbildningsmöjligheterna
borde åstadkommas genom att den högre avdelningen vid
Chalmers tekniska institut örn bildades till en teknisk
högskola, samtidigt som möjlighet till intagande av ett större
antal elever, än för närvarande vore fallet vid nämnda avdelning, bereddes
vid den nya högskolan. I sådant avseende hava de sakkunniga uttalat sig
för att det årliga antalet intagna elever skulle bestämmas till 150 i stället
för nu 120.
Det är uppenbarligen en ganska svår sak att bedöma, vilken siffra som
skall anses motsvara det årliga behovet av ingenjörer med högre utbild
-
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
o
ning, ty nämnda behov är i hög grad beroende av de ekonomiska konjunkturerna.
Även om den föreliggande utredningen icke kan anses hava på ett
fullständigt och ovedersägligt sätt klarlagt riktigheten av 1934 års sakkunnigas
slutsats i förevarande hänseende, synes det mig dock, som om den
måttliga ökning av den årliga utexaminationen, de sakkunniga ifrågasatt,
icke skulle kunna väcka betänkligheter. Den fortskridande industriella utvecklingen
i vårt land synes göra det sannolikt, att under normala förhållanden
även efter en dylik ökning behovet av ingenjörer med högre utbildning
och tillgången härpå skola befinna sig i någorlunda god jämvikt.
Av den av mig tidigare lämnade redogörelsen framgår, att en enhällig
uppfattning i stort sett råder om att institutets högre avdelning bör ombildas
till högskola. I fråga om tidpunkten härför hava emellertid olika
meningar gjort sig gällande, liksom beträffande det organisationsförslag
1934 års sakkunniga framlagt. Då detta förslag är av tämligen vittutseende
innebörd, är det naturligt, att inom den korta tid, som stått till buds, sedan
förslaget avlämnades, den detaljerade prövning, som ärendets vikt _ påfordrar,
icke i alla avseenden kunnat medhinnas. Utan att här närmare ingå
på remissyttrandena i den del, desamma avse de sakkunnigas förslag beträffande
nedläggandet av fackavdelningarna för kemi och kemisk teknologi
samt för husbyggnad i Göteborg, vill jag allenast framhålla, att, särskilt
vad angår den förstnämnda avdelningen, en så gott som enhällig opinion
mot förslaget kommit till uttryck i myndigheternas yttranden.
På grund av nyss angivna förhållanden och då omorganisationsförslaget
i betydelsefulla delar måste underkastas fortsatt bearbetning och utredning,
anser jag mig icke — ehuru jag i princip vill förorda, att åtgärder, så
snart förhållandena det medgiva, vidtagas för lösandet av den föreliggande
frågan i riktning mot skapandet av en teknisk högskola i Göteborg — nu
kunna tillstyrka, att ett förslag till definitivt principbeslut härom förelägges
riksdagen. De sakkunniga hava framlagt ett omfattande byggnadsprogram
för den nya högskolan samt tillika uttalat, att, innan vissa
föreslagna undervisnings- och laborationslokaler blivit färdigställda, institutet
icke kunde anses hava fått den utrustning, att institutet kunde erhålla
samma ställning som en högskola. Från de sakkunnigas utgångspunkter
beträffande dessa byggnadsfrågor igångsättande och lösande hava de
sakkunniga föreslagit, att övergången till högskola skulle äga rum från och
med ingången av budgetåret 1938/1939. Enligt min mening torde det — ur
statsfinansiella och övriga synpunkter — icke låta sig göra att forcera realiserandet
av det byggnadsprogram, som måste fastställas för den nya högskolan,
på siitt de sakkunniga tänkt sig. Med hänsyn härtill anser jag, att
frågan örn institutets förklarande för teknisk högskola bör anstå till 1937
års riksdag, till vilken tid det torde bliva möjligt att förebringa den ytterligare
utredning och bearbetning av ämnet, som är erforderlig.
Jag får emellertid erinra, att 1934 års riksdag framhöll önskvärdheten av
att den av samma års riksdag begärda utredningen så bedreves, att frågorna
örn Chalmers tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola
samt den nuvarande tekniska högskolans och institutets inbördes
ställning utan alltför stor tidsutdräkt kunde vinna sin lösning. Ehuru jag
av ovan angivna skid icke nu iir beredd att tillstyrka, att förslag avlåtes till
riksdagen beträffande hela omorganisationsfrågan, har jag dock funnit den
föreliggande utredningen, i vad den avser det framtida o r d n a n d e t a v
skepps b yggeriund ervisningen och omedelbart i samband här
-
G
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
med stående frågor, böra och kunna redan nu bringas till ett avgörande.
Jag har nämligen funnit det särskilt angeläget, att ett tillgodoseende av
kravet på gynnsammare betingelser för nämnda utbildningsgren icke ytterligare
undanskjutes, samtidigt som ifrågavarande del av ärendet synts mig
kunna upptagas till behandling, utan att därigenom ett föregripande sker,
som försvårar lösningen av organisationsproblemet i övrigt.
Såsom av den föreliggande utredningen framgår, är det sammanlagda
antalet studerande vid fackavdelningarna för skeppsbyggeri i Stockholm
och Göteborg icke så stort, att detta i och för sig motiverar uppehållande av
två fackskolor. Även örn vissa skäl kunna anföras för att det oaktat inom
landet alltjämt upprätthålla två sådana utbildningsanstalter vid sidan av
varandra, synes detta mig ur statsfinansiell synpunkt knappast försvarbart.
Ty en oavvislig förutsättning för bibehållandet av två fackskolor för
skeppsbyggeri måste vara, att bägge dessas behov i fråga örn utrustning
med lokaler, lärarkrafter och undervisningsmedel av statsmakterna tillgodoses
på ett fullt tillfredsställande sätt. Och detta måste bliva mycket
dyrbart för staten. Under sådana förhållanden finner jag mig böra ansluta
mig till de sakkunnigas uppfattning, att en koncentration av den egentliga,
högre tekniska skeppsbyggeriundervisningen bör komma till stånd. Gentemot
de sakkunnigas förslag till förläggande av ifrågavarande undervisning
till Göteborg hava invändningar rests från flertalet av de i ärendet hörda
myndigheterna. De sakkunniga hava emellertid framfört så vägande och
starka skäl för sitt förslag, att jag blivit övertygad örn, att detsamma innebär
en riktig lösning av den förevarande frågan. Jag fäster härvid särskild
vikt vid de rika möjligheter till samarbete med industrien, som Göteborg
i egenskap av landets förnämsta sjöfartsstad erbjuder. Detta förhållande
torde utgöra den väsentliga förklaringsgrunden till att Chalmerska institutet,
trots sin torftiga yttre utrustning, varit i stånd att bibringa sina
elever en utbildning i skeppsbyggeri, som från alla håll erhållit goda vitsord.
Åled de förbättringar, som komma att ske enligt de sakkunnigas förslag,
förefalla de i vissa av remissyttrandena uttalade farhågorna för att undervisningen
icke skulle uppnå samma höga nivå som vid tekniska högskolan
i Stockholm, skäligen ogrundade. Jag föreställer mig tvärtom, att ett uppsving
måste bliva resultatet av ett genomförande av sakkunnigförslaget.
De från de marina myndigheterna gjorda invändningarna kan jag, efter att
hava i saken samrått med chefen för försvarsdepartementet, icke tillmäta
avgörande betydelse. Jag förutsätter nämligen, att vid en koncentrering av
skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg sådana anordningar träffas, att
försvarsväsendets intressen av en fullgod utbildning för de blivande mariningenjörerna
icke i någon mån eftersättas.
Emot de sakkunnigas förslag har vidare anförts, att ett undervisningslaboratorium
i skeppsbyggeri icke lämpligen borde kombineras med en
skeppsprovningsanstalt, varemot så gott som enstämmigt vitsordats
betydelsen för varvsindustrien av att en dylik anstalt snarast kommer
till stånd inom landet. Icke heller på denna punkt hava de resta invändningarna
förefallit mig övertygande. Enligt min uppfattning borde det
kunna bliva till stort gagn för undervisningen och forskningen i ämnet, om
arbetet finge bedrivas i en så nära kontakt med praktisk verksamhet på
området, som fallet skulle bliva vid denna skeppsprovningsanstalt. Jag
vill erinra örn, att styrelsen för tekniska högskolan, ehuru styrelsen visserligen
uttalat sin tveksamhet, dock icke ställt sig helt avvisande till de sak
-
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
7
kunnigas förslag i denna del. Jag får i detta sammanhang framhålla, att från
skeppsbyggnads- och rederihåll för denna fråga visats ett livligt intresse,
ett intresse som redan tagit sig uttryck dels i att donationsmedel till betydande
belopp ställts till förfogande för hydrodynamik forskning i en
blivande skeppsprovningsanstalt, dels ock i att ett garantibelopp tecknats
för säkerställande av driftens igångsättande, sedan anstalten blivit färdig
att tagas i bruk. Det förefaller mig vara av stor betydelse, att statsmakterna,
då nu möjlighet erbjudes att på en gång tillgodose såväl utbildningsändamålet
som industriens intressen, icke försumma detta tillfälle att stödja
och befrämja utvecklingen av den för vår folkförsörjning så betydelsefulla
skeppsbygger iindustrien.
Det har gjorts gällande, att, örn en koncentrering av undervisningen i
skeppsbyggeri till en högskola anses böra äga rum, det skulle bliva avsevärt
billigare att förlägga skeppsbyggeriavdelningen till tekniska högskolan
än till Chalmerska institutet. Jag är icke alldeles övertygad örn detta antagandes
riktighet. Ty dels undvikas genom förläggningen till institutet nybyggnader
för avdelningen i Stockholm, vilka stå på högskolans byggnadsprogram.
Dels bliva de lokaler, vari skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska
högskolan nu bedrives, i sinom tid efter skeppsbyggnadsavdelningens
nedläggande disponibla till utnyttjande för annat ändamål, för vilket eljest
nybyggnader kunna komma att krävas. Slutligen får man icke förbise, att
det intima samarbetet med varvsindustrien och sjöfartsnäringen i Göteborg
säkerligen kommer att medföra även förmåner av ekonomiskt värde,
som icke kunna påräknas vid en förläggning till Stockholm, åtminstone ej
i lika stor utsträckning.
Ehuru jag sålunda i princip ansluter mig dels till de sakkunnigas förslag
örn koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg,
dels ock örn upprättandet av en skeppsprovningsanstalt därstädes
i anslutning till fackavdelningen för skeppsbyggeri, är jag dock icke beredd
att nu framlägga ett definitivt förslag till den närmare utformningen av den
planerade fackskolans organisation med avseende å lärarkrafter och dess
allmänna inriktning, ej heller till skeppsprovningsanstaltens ekonomiska
och administrativa organisation. Dessa frågor torde, efter ytterligare beredning
inom departementet, få framdeles återupptagas för att underställas ett
kommande års riksdag. Därvid bör jämväl ställning tågås till spörsmålet
om tidpunkten och ordningen för skeppsbyggnadsavdelningens vid tekniska
högskolan avveckling samt angående organiserandet av de delar av den nu
i sistnämnda avdelning inordnade undervisning, som alltjämt bör bedrivas
vid tekniska högskolan. Jag syftar härvid särskilt på ämnena flygteknik
och hydromekanik.
Jag övergår härefter till att behandla frågan örn nybyggnaderna
i Göteborg. I anslutning till vad jag förut anfört finner jag det angeläget,
att medel av 1936 års riksdag utverkas för igångsättande av byggnadsarbetena
för skeppsbyggeriavdelningen vid institutet. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle nybyggnaderna för läroanstalten förläggas å det
markområde, sorn Göteborgs stad genom 1920 års avtal ställde till Kungl.
Maj:ts och kronans förfogande för uppförande av byggnader för Chalmerska
institutets högre avdelning eller en densamma ersättande högre teknisk
läroanstalt. Den i det ursprungliga avtalet stipulerade tidsfristen har numera
gått till ända. Genom den av mig i det föregående omförmälda preliminära
överenskommelsen har Göteborgs stad emellertid förklarat sig villig
8
Statsutskottets utlåtande Nr SS.
att på vissa i överenskommelsen angivna villkor förlänga avtalet intill den
1 januari 1945. Såsom statskontoret erinrat, har 1920 års avtal icke underställts
riksdagen för godkännande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att jämväl fatta beslut om godkännande av ett förlängt avtal. Sedan ärendet,
som fortfarande är föremål för remissbehandling, inkommit, är det
urin avsikt att förelägga överenskommelsen för Kungl. Majit till prövning
och avgörande.
De sakkunniga hava beräknat byggnadskostnaderna för den föreslagna
institutionsbyggnaden för skeppsbyggeri, avsedd för en årlig intagning av
20 elever, jämte modellränna av dimensionerna 150 m X 10 m X 5 m, samt
planerings- och vägarbeten till sammanlagt 1,038,000 kronor. Byggnadsstyrelsen
har förklarat sig icke, så vitt styrelsen av vid de sakkunnigas betänkande
fogade utredningsskisser kunde bedöma, hava något att invända
mot de beräknade kostnaderna för byggnads-, schaktnings-, sprängningsoch
planeringsarbeten. De föreliggande skisserna torde i huvudsak kunna
läggas till grund för utarbetande av erforderliga ritningar och arbetsbeskrivningar.
Det synes mig lämpligt, att handhavandet av byggnadsföretaget,
liksom skedde i fråga om byggnaderna för de fysiska och kemiska
institutionerna, anförtros åt en särskild byggnadskommitté, i vilken bland
andra varvsindustrien i Göteborg bör vara företrädd. Kostnaderna för
kommittén torde få bestridas av byggnadsanslaget. Innan arbetena
igångsättas, torde kommittén, såsom likaledes var fallet vid nämnda byggnadsarbeten
vid institutet, böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga huvudritningar
jämte beskrivning, utarbetade i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas
ifrågavarande förslag, ävensom ny kostnadsberäkning och byggnadsplan
för uppförande av förenämnda byggnad å den av Göteborgs stad
upplåtna tomten. Byggnadsföretaget bör utföras inom ramen för det av de
sakkunniga angivna beloppet. Byggnadskommittén må emellertid erhålla
i uppdrag att i görligaste mån söka nedbringa kostnadsbeloppet. Detta
belopp bör därför nu ej fixeras.
Anslag för ändamålet bör beviljas under förutsättning, att förut omförmälda
uppgörelse träffas mellan Kungl. Majit och kronan samt Göteborgs
stad angående tomtfrågan, innefattande förlängning av fristen för byggnadsarbetenas
utförande.
De sakkunniga hava för igångsättandet av byggnadsföretaget hemställt,
att hos 1936 års riksdag skulle äskas ett anslag å 700,000 kronor. Då uppgörandet
av ritningar, infordrandet av entreprenadanbud m. m. måste taga
avsevärd tid i anspråk, kan för budgetåret 1936/1937 ett så stort belopp
icke bliva behövligt. För nämnda budgetår torde en summa av 370,000
kronor vara tillfyllest. Anslaget bör upptagas bland utgifter för kapitalökning
under rubriken statens allmänna fastighetsfond.
Utöver nu angivna kostnader komma sedermera att erfordras anslagsmedel
till inventarier och utrustning m. m. De härför
erforderliga kostnaderna hava av de sakkunniga beräknats till 250,000
kronor. Medel härtill hava emellertid icke för nästa budgetår äskats i vidare
mån, än att de sakkunniga föreslagit, att för utrustning för modellrännans
räkning av årets riksdag skulle begäras ett anslag å 50,000 kronor. Då färdigställandet
av byggnaden med säkerhet kan antagas komma att taga längre
tid i anspråk, än vad de sakkunniga beräknat, har jag icke ansett det nödvändigt
att redan för innevarande års riksdag framlägga något förslag i
nämnda avseende.
9
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
Jag övergår härefter till frågorna om övriga anslag för Chalmers
tekniska institut för budgetåret 1 9 36/1 9 3 7.
I fråga om anslaget till avlöningar får jag anföra följande. Med den stallning,
jag förut intagit till fragan örn tidpunkten för institutets högskoleblivande,
kan jag icke tillstyrka lärarkollegiets förslag örn uppförande av
professorerna i högre lönegrad redan från och med den 1 juli 1936.
Icke heller de sakkunnigas förslag, i vad detsamma avser inrättandet
från och med nästa budgetår av två nya professorsbefattningar, en sekreterar-
och kamrerarbefattning samt en kassörs- och kansliskrivarbefattnmg,
anser jag böra föranleda framställning till 1936 ars riksdag. Vid sadant förhållande
böra de av de sakkunniga till indragning föreslagna arvodena till
sekreterare m. fl. tills vidare bibehållas.
Vad angår den av institutets styrelse gjorda framställningen örn viss
ökning av personalbeståndet vid institutet anser jag mig i det läge, omorganisationsfrågan
befinner sig, kunna endast i fråga om de föreslagna
speciallärartjänsterna i frihandsteckning och förhöjt arvode åt skrivbiträde
tillmötesgå de av styrelsen gjorda framställningarna.
Anledningen till att befattningen som lärare i frihandsteckning uppfördes
på övergångsstat, vilket skedde vid 1926 års lönereglering för institutet,
var, att det förväntades, att ifrågavarande befattning eventuellt skulle
kunna slopas vid en blivande omorganisation av institutet. Aven örn sa
skulle bliva fallet, är det dock nödvändigt att äga tillgång till lärarkrafter
för undervisning i ämnet, så länge institutet arbetar under små nuvarande
verksamhetsformer. Då speciallärartjänsterna icke äro ordinarie befattningar,
bindes icke ett blivande beslut i organisationsfrågan av ett bifall
till styrelsens nu föreliggande förslag om inrättande av tva speciallärartjänster
i ämnet i stället för lärartjänsten å övergångsstat, vilken skulle
bortfalla i och med att innehavaren nu pensionerats. Jag har intet att erinra
mot nämnda förslag, vilket som nämnts medför en anslagsminskning med
450 kronor. . ,
Av den föreliggande utredningen framgår, att det torde vara erforderligt
att förstärka skrivbiträdespersonalen å kansliet. Jag vill därför tillstyrka
även detta förslag, vilket icke synes kunna få någon inverkan på omorganisationsfrågan.
Framhållas ma, att behovet av det av styrelsen begärda
anslaget till biblioteksbiträde icke på något sätt styrkts, vilket medför, att
jag icke kan biträda nämnda förslag.
Jag tillstyrker förslaget om höjning av de i avlöningsstaten uppförda särskilda
uppbördsmedlen med 1,000 kronor till 83,000 kronor.
Vad jag nu föreslagit, innebär en anslagsökning av (1,800 — 450 — 1,000
—) 350 kronor. För avrundning bör anslagsposten till särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän höjas med 50 kronor
utöver det av styrelsen beräknade beloppet och alltså uppföras med 1,900
kronor. Anslaget till avlöningar bör således för nästa budgetår uppföras
med (254,700 + 350 + 50 =) 255,100 kronor.
Beträffande omlcostnadsanslaget får jag framhålla, att höjningen av anslagsmedlen
till bränsle, lyse och vatten torde vara ofrånkomlig men bör
avrundas till 2,500 kronor. Däremot bör det vara möjligt att minska förbrukningen
av övriga expenser sfi, att ökningen av dessa anslagsmedel kan
begränsas till 1,000 kronor. Jag har intet att erinra mot den föreslagna
minskningen med 1,000 kronor av anslagsmedlen till publikationstryck.
Ifrågavarande anslag bör alltså, vid oförändrad disposition i övrigt, för
Utskottet.
10 Statsutskottets utlåtande Nr 83.
nästa budgetår uppföras med (54,700 + 2,500 + 1,000 — 1,000 —) 57,200
kronor.
Vad anslaget till materiel m. m. angår får jag, under hänvisning till vad
jag i årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, under punkten
107 anfört rörande vikten av att tillräckliga medel anvisas till ändamål
av förevarande art, förorda en höjning av anslagsmedlen till samlingar
och laboratorier, vilken höjning emellertid torde böra begränsas till 2,500
kronor. Anslaget, som i övrigt bör disponeras på samma sätt som nu, torde
alltså för nästa budgetår böra bestämmas till (44,500 -+- 2,500 =) 47,000
kronor.
Anslagen till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek samt till
stipendier torde i enlighet med styrelsens förslag böra för nästa budgetår
upptagas med oförändrade belopp eller med respektive 15,000 kronor och
900 kronor.
Frågorna örn en omorganisation av Chalmers tekniska institut till teknisk
högskola och uppförande i samband därmed av erforderliga nya byggnader
m. m. hava, såsom av statsrådsprotokollet framgår, sedan länge stått på dagordningen
och jämväl vid upprepade tillfällen varit föremål för uppmärksamhet
från riksdagens sida. Senast ägde detta rum år 1934, då riksdagen
behandlade förslag örn uppförande av en byggnad för fackavdelningen för
väg- och vattenbyggnad vid institutet. Härvid intog riksdagen den ståndpunkten,
att det icke torde vara lämpligt att — innan resultatet av en av
1929 års riksdag begärd utredning angående frågan örn institutets omorganisation
samt angående den nuvarande tekniska högskolans och institutets
ställning förelåge — igångsätta förberedande åtgärder för institutets fortsatta
utbyggande.
En av särskilda sakkunniga verkställd utredning föreligger nu, och har
en redogörelse för densamma jämte de däröver avgivna yttrandena lämnats
i statsrådsprotokollet.
De sakkunniga hava — under framhållande av att en viss ökning av nu
förefintliga utbildningsmöjligheter för högskoleingenjörer vore av förhållandena
påkallad — förklarat sig anse, att de ökade utbildningsmöjligheterna
borde åstadkommas genom att den högre avdelningen vid Chalmers
tekniska institut ombildades till en teknisk högskola.
Departementschefen har — med konstaterande av att en enhetlig uppfattning
i stort sett råder om att nämnda avdelning bör ombildas till högskola
samt med förordande i princip av att åtgärder, så snart förhållandena
det medgiva, vidtagas för lösande av den föreliggande frågan i riktning
mot skapandet av en teknisk högskola i Göteborg — av vissa i statsrådsprotokollet
närmare angivna skäl icke ansett sig kunna tillstyrka, att
ett förslag till definitivt principbeslut i ämnet nu förelägges riksdagen.
Utskottet finner likaledes, på grund av nyssberörda skäl, att ett dylikt
beslut icke torde böra fattas redan vid 1936 års riksdag. Detta står jämväl
i överensstämmelse med den uppfattning, varåt riksdagen tidigare givit
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
11
uttryck. Utskottet vill emellertid framhålla önskvärdheten av att det skall
visa sig vara möjligt att, på sätt departementschefen ställt i utsikt, redan
för 1937 års riksdag framlägga förslag i ämnet.
Departementschefen har emellertid funnit den föreliggande utredningen,
i vad den avser det framtida ordnandet av skeppsbyggeriundervisningen och
omedelbart i samband därmed stående frågor, böra och kunna redan nu
bringas till ett avgörande. Som skäl härför har departementschefen anfört,
att han funnit det särskilt angeläget att ett tillgodoseende av kravet på
gynnsammare betingelser för nämnda utbildningsgren icke ytterligare
undanskötes samtidigt som ifrågavarande del av ärendet syntes honom
kunna upptagas till behandling, utan att därigenom ett föregripande skedde,
som försvårade lösningen av organisationsproblemet.
De sakkunnigas förslag i denna del innebär, att den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningen
vid tekniska högskolan skulle indragas och undervisningen
i skeppsbyggeri helt förläggas till den av de sakkunniga förordade
nya tekniska högskolan i Göteborg. I anslutning härtill hava de sakkunniga
föreslagit upprättande av en under högskolans styrelse stående men av en
särskild nämnd, sammansatt av representanter för högskolan, industrien
och sjöförsvaret, förvaltad skeppsprovningsanstalt, i vilken en modellränna
skulle inordnas och som skulle avses för modellprovningar för skeppsindustriens
och rederinäringens räkning men även stå undervisningen och forskningen
till tjänst. Anstaltens drift skulle bekostas av inflytande avgifter
för provningar.
Efter en redogörelse för de skäl, som kunna anföras för och emot de sakkunnigas
sålunda framlagda förslag, har departementschefen sammanfattningsvis
angivit sin ståndpunkt på följande sätt: Ehuru han i princip anslöte
sig till de sakkunnigas ifrågavarande förslag, vore han dock icke beredd
att nu framlägga ett definitivt förslag till den närmare utformningen av
den planerade fackskolans organisation med avseende å lärarkrafter och
dess allmänna inriktning, ej heller till skeppsprovningsanstaltens ekonomiska
och administrativa organisation. Dessa frågor torde, efter ytterligare
beredning inom departementet, få framdeles återupptagas för att underställas
ett kommande års riksdag. Därvid borde jämväl ställning tagas till
spörsmålet örn tidpunkten och ordningen för skeppsbyggnadsavdelningens
vid tekniska högskolan avveckling samt angående organiserande av de delar
av den nu i sistnämnda avdelning inordnade undervisning, som alltjämt
borde bedrivas vid tekniska högskolan. Härvid har departementschefen förklarat
sig syfta särskilt på ämnena flykteknik och hydromekanik.
I motionen I: 333 har yrkats avslag å Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma
avser anslag till uppförande av byggnad för fackavdelning för skeppsbyggeri
m. m. vid Chalmers tekniska institut. Såsom skäl härför har anförts,
bland annat, att genom ett bifall t ill Kungl. Maj:ts förslag i denna del ett kommande
principibeslut rörande omorganisation av Chalmers tekniska institut
12
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
skulle föregripas. Härom har i motionen anförts bland annat: En skeppsbyggeriavdelning
av den art, propositionen föresloge, förutsatte undervisning
inom fackavdelning för maskinbyggnad och mekanisk teknologi i allt
väsentligt av den art, som redan förekomme vid tekniska högskolan. Det
torde dessutom vara tvivelaktigt, huruvida det överhuvud taget skulle vara
möjligt att enligt propositionen vid institutet inrätta en högskolemässigt
arbetande fackavdelning för skeppsbyggeri utan att sedan omorganisera
hela institutet till högskola. Förslaget komme att tvinga till högskolereformens
genomförande innan utredningen därom vore ens tillnärmelsevis avslutad.
Vidare har i motionen framhållits, att en sammankoppling av en
skeppsprovningsanstalt med en högskola skulle medföra vissa olägenheter.
En skeppsprovningsanstalt — som vore starkt av behovet påkallad och
snarast möjligt borde komma till stånd — borde inrättas såsom en fristående
anläggning, oberoende av högskoleundervisningen. Dess tillkomst inverkade
vidare icke på ett eventuellt blivande beslut om skeppsbyggeriundervisningens
ordnande.
I motionen II: 658 har framhållits att, därest riksdagen utan särskilt
uttalande bifölle propositionen, man torde få anse, att riksdagen i princip
godtoge de i propositionen framställda förslagen beträffande dels en koncentration
av skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg och dels skeppsprovningsanstaltens
hopkoppling med skeppsbyggeriundervisningen i Göteborg.
Det förstnämnda förslaget föregrepe på en viktig punkt den slutliga prövningen
såväl av omorganisationsförslaget i dess helhet som av frågan örn
lämplig differentiering av undervisningen vid de bägge tekniska högskolorna.
Vad provningsanstalten beträffade kunde det måhända vid den slutliga
organisationens utförande eller efter en tids erfarenhet komma att framstå
klarare än nu, att en från undervisningen fristående provningsanstalt, organiserad
i likhet med statens provningsanstalt, vore en lyckligare lösning
De olika uppfattningar beträffande de för nästkommande budgetår
ifrågasatta åtgärderna, för vilka nu redogjorts och som i huvudsak återspegla
de under ärendets handläggning framkomna synpunkterna, hava
ingående prövats av utskottet.
När utskottet — trots vad som anförts mot att riksdagen nu skulle frångå
sin tidigare vid flera tillfällen intagna ståndpunkt att endast efter en
hela komplexet omfattande utredning fatta ståndpunkt i frågor, berörande
den tekniska högsko 1 eundervisningens framtida organisation — finner sig
kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag, sker detta av i huvudsak
följande skäl.
Frågan har, såsom inledningsvis erinrats, sedan länge stått på dagordningen.
Upprepade utredningar hava företagits. Om dessa ej ännu kunnat
leda till framläggande från Kungl. Maj:ts sida av ett slutgiltigt förslag, berörande
frågan i hela dess vidd, synas de dock hava fört frågan väsentligt
närmare dess lösning.
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
13
Mycket synes då utskottet tala för att riksdagen, om så icke av andra
anledningar är omöjligt eller olämpligt, nu tager ett steg fram mot lösningen
av denna länge svävande, för hela vårt lands framtida industriella
utveckling viktiga fråga.
Ehuru utskottet, i överensstämmelse med departementschefens uppfattning
och på sätt i det föregående framhållits, icke anser ett principbeslut
i hela organisationsfrågan vara möjligt redan vid 1936 års riksdag, finner
utskottet å andra sidan situationen i fråga om den blivande skeppsbyggeriundervisningen
genom de verkställda utredningarna kunna anses vara så
pass klarlagd, att ett beslut i denna del icke längre behöver uppskjutas.
De skäl, som av departementschefen framförts till förmån för hans förslag,
hava synts utskottet övertygande. Fördelarna härav såväl för undervisningen
i skeppsbyggeri som för industrien ligga i öppen dag. Utskottet
vill vidare erinra om de donationer, som från industriens sida lämnats för
att möjliggöra vetenskaplig forskning vid den ifrågavarande skeppsprovningsanstalten.
Från vissa håll hava framförts farhågor beträffande eventuella svårigheter
vid ett samarbete mellan undervisningen och industrien vid skeppsprovningsanstalten.
Enligt vad utskottet inhämtat torde — med hänsyn
till den ringa sammanlagda tid, under vilken undervisningen torde behöva
taga rännan i anspråk — dessa svårigheter icke behöva tillmätas någon avgörande
betydelse.
Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts nu framlagda
förslag och avstyrker följaktligen motionerna I: 333 och II: 658. Utskottet
vill härvid, i anslutning till vad utskottet redan tidigare anfört, understryka,
att ett beslut av riksdagen i överensstämmelse med vad utskottet sålunda
tillstyrkt icke får anses innebära ett definitivt ställningstagande från riksdagens
sida till frågan örn den slutliga omorganisationen av Chalmers
tekniska institut till teknisk högskola.
Vad härefter frågan om nybyggnader i Göteborg beträffar har departementschefen
anfört, att han funne det angeläget, att medel av 1936 års
riksdag utverkades för igångsättande av byggnadsarbetena för skeppsbyggeriavdelningen
vid institutet.
De sakkunniga hava förslagit, att nybyggnaderna skola förläggas å ett
markområde, som Göteborgs stad genom avtal år 1920 ställt till Kungl.
Maj:ts och kronans förfogande för uppförande inom viss, i avtalet angiven
tid av byggnader för Chalmerska institutets högre avdelning eller en densamma
ersättande högre teknisk läroanstalt. Av statsrådsprotokollet inhämtas,
att den i det ursprungliga avtalet stipulerade tidsfristen numera
gått till ända, men att Göteborgs stad genom en preliminär överenskommelse
förklarat sig villig att på vissa i överenskommelsen angivna villkor
förlänga avtalet intill den 1 januari 1915.
Vad sålunda föreslagits har icke givit utskottet anledning till erinran lik -
14
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
som icke heller vad departementschefen anfört därom, att anslag för de
nn ifrågasatta byggnaderna bör beviljas under förutsättning att nyss berörda
uppgörelse beträffande förlängning av avtalet träffas mellan Kungl.
Majit och kronan samt Göteborgs stad.
De byggnadsarbeten, vilka i enlighet med Kungl. Maj:ts av utskottet
tillstyrkta förslag nu skola komma till utförande, äro en institutionsbyggnad
för skeppsbyggeri och en modellränna av dimensionerna 150 mX10 m
X5 m, vartill skulle komma planerings- och vägarbeten. Kostnaderna hava
av de sakkunniga beräknats till sammanlagt 1,033,000 kronor.
Utskottet finner sig böra uttala sin anslutning till vad departementschefen
anfört därom, att handhavandet av byggnadsföretaget bör anförtros
åt en särskild byggnadskommitté, för vilken kostnaderna skola bestridas
av byggnadsanslaget. I detta sammanhang vill utskottet understryka vad
departementschefen anfört örn att byggnadsföretaget bör utföras inom
ramen för det av de sakkunniga angivna beloppet, varvid emellertid kommittén
synes böra erhålla i uppdrag att i görligaste mån söka nedbringa
kostnadsbeloppet.
Det för nästkommande budgetår för byggnadsföretaget äskade anslaget
å 370,000 kronor har icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande övriga anslag
för Chalmers tekniska institut för budgetåret 1936/1937 tillstyrker utskottet.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
men med avslag å herr Forssells och herr Hasslers ovannämnda
motioner (I: 333 och II: 658),
a) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
institut att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor 207,600
Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå
jämväl ersättning till den eller de personer, som
förordnas att uppehålla någon del av rektors undervisningsskyldighet
som professor.
2. Avlöning till tjänsteman
å övergångsstat:
a) Lön och tjänstgörings
penningar
.........kronor 4,000
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
15
Avlöningsstat.
Tjänst- |
|||
Lön |
gormgs- pen- ningar |
Summa |
|
En verkstadsingeniör. . Anm.: Lönen kan efter 5 år likaledes med 500 |
2,400 |
1,600 |
4,000 |
Summa kronor |
— |
— |
4,000 |
b) Ålderstillägg, förslagsvis kronor 500
c) Ersättningar till vikarier,
förslagsvis........... » 100 förslagsvis i,600
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit........kronor 54,300
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal....................... » 69,700
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän...... »_1,900
Summa kronor 338,100
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter......................kronor 83,000
Nettoutgift kronor 255,100;
b) till Chalmers tekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 255,100 kronor;
c) till Chalmers tekniska institut: Omkostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 57,200 kronor;
d) till Chalmers tekniska institut: Materiel m. m. för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
47,000 kronor;
e) till Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning
för institutets bibliotek för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor;
f) till Chalmers tekniska institut: Stipendier m. m.
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
900 kronor;
g) under av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 21 februari 1936 angiven
förutsättning beträffande förlängning av avtalet med Göteborgs
stad rörande upplåtelse av tomt för Chalmers tek
-
16
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
niska instituts högre avdelning eller en densamma ersättande
högre teknisk läroanstalt, till Uppförande av
byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid
nämnda institut i huvudsaklig överensstämmelse med av
1934 års sakkunniga avgivet förslag för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 370,000 kronor.
Beträffande sättet för täckande av anslaget till uppförande av byggnad
för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska
institut kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande.
Stockholm den 24 april 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Borell, Walles, Nilsson i
Fredriksfält, Larsson i Varberg och Magnusson, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Holmgren, Jeppsson,
Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl,
Weijne och Olsson i Staxäng.
Reservation
av herr Holmgren, som ansett att utskottet bort tillstyrka herr Forssells
i ämnet väckta motion (I: 333).
Stockholm 1936, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
301832