Statsutskottets utlåtande Nr 76.

1

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1936 kl. 1,30 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till återbäring av viss del av erlagd stämpelavgift
för John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle
stad.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1936 dagtecknad proposition, nr
165, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till återbäring av viss del av
erlagd stämpelavgift för John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle
stad under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.

Den 23 juli 1933 avled änkefru Antonie Rettig, född von Eckermann.

Genom testamente den 6 april 1932 och codicill den 20 mars 1933 hade änkefru
Rettig förordnat, att av hennes kvarlåtenskap skulle till Gävle stad utgå
vissa belopp för bildande av en museistiftelse, benämnd »John och Antonie
Rettigs museifonder till Gefle stad». Reloppen fördelades på en byggnadsfond,
en inköpsfond och en förvaltningsfond. För samma ändamål hade fru
Rettig ytterligare till staden testamenterat vissa fastigheter samt alla i hennes
hem i Stockholm och i Villa Rettig i Gävle befintliga konstsaker, vilka
vörö avsedda att utgöra grundstommen till det blivande museets samlingar.
Därest nämnda donationer skulle förfalla, till följd av att Gävle stad icke
ansåge sig kunna mottaga desamma på i testamentet angivna villkor, skulle
allt, som enligt punkterna 1, 2, 3, 18, 34, 36 och 39 i testamentet skolat tillkomma
staden, överlämnas till nationalmuseum.

Vid stämpelbeläggning av bouppteckningen efter fru Rettig beräknades
med stöd av bestämmelserna i testamentet och codicillen byggnadsfonden
till 1,462,635 kronor 64 öre, inköpsfonden till 211,950 kronor samt förvaltningsfonden
till 341,447 kronor. De till museistiftelsen donerade fastigheterna
åsattes ett värde av tillhopa 60,600 kronor. Till museet donerade
lösören upptogos i bouppteckningen till ett värde av 79,850 kronor 75 öre.
Med utgångspunkt därifrån stämpelbelades »John och Antonie Rettigs
museifonder till Gefle stad» med sammanlagt 618,470 kronor.

För att söka ernå lättnad i museidonationens stämpelbeläggning och därigenom
underlätta för staden att mottaga donationen anhöllo stadsfullmäktige
i Gävle i skrivelse den 25 maj 1934, att Kungl. Maj:t måtte på i skri Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 76—78.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

velsen anförda skäl i proposition till riksdagen föreslå, att arvsskatt å
»John och Antonie Rettigs museifonder till Gefle stad» skulle utgå enligt de
skattetariffer, som gällde före ikraftträdandet den 1 juli 1933 av förordningen
den 30 juni 1933 om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 om arvsskatt och skatt för gåva, och att skillnaden mellan
stämpelavgiften för fonderna beräknad enligt nu gällande arvsskattetariff
samt stämpelavgiften beräknad efter den tariff, som tillämpats intill den 1
juli 1933, eller 306,980 kronor skulle återbetalas för att tillföras berörda museifonder.
I särskild skrivelse till Kungl. Maj:t instämde Gestrike-Hälsinge
hembygdsförbund i egenskap av centralorganisation för Gävleborgs läns museiinstitutioner
och hembygdsföreningar i Gävle stads framställning.

Sedan emellertid statskontoret i utlåtande den 11 september 1934 av
principiella skäl avstyrkt bifall till framställningen, fann Kungl. Maj:t genom
beslut den 26 oktober 1934 densamma icke böra föranleda någon
Kungl. Maj:ts åtgärd.

I två likalydande vid 1935 års riksdag väckta motioner hemställdes, att
riksdagen måtte besluta, att av stämpelavgiften för »John och Antonie Rettigs
museifonder till Gefle stad» skulle återbäras och tillgodoföras museifonderna
ett belopp av 306,980 kronor, motsvarande skillnaden mellan stämpelavgiften
för museifonderna enligt nu gällande arvsskattetariff och den tariff,
som varit tillämplig före den 1 juli 1933.

I utlåtande över motionerna anförde statsutskottet, att det väckta förslaget
hade synts utskottet beaktansvärd. Emellertid hade utskottet icke ansett
sig böra för det dåvarande taga bestämd ståndpunkt till förslaget, innan en
klarläggande utredning verkställts, huruvida och i vilken omfattning Gävle
stad kunde fullgöra de av testator för donationens mottagande uppställda
kraven. En dylik utredning borde enligt utskottets uppfattning kunna medhinnas
före utgången av år 1935. Utskottet ansåg sig för den skull böra
hemställa, att berörda motioner icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottets hemställan bifölls av kamrarna.

Med anledning av vad sålunda förekommit hava av stadsfullmäktige i
Gävle utsedda särskilda kommitterade i en till Kungl. Majit ingiven skrift
upptagit stadens tidigare hemställan, att av stämpelavgiften å nämnda donation
måtte återbäras och tillgodoföras museifonderna ett belopp av 306,980
kronor, samt tillika framlagt resultaten av en utredning av frågan, huruvida
och i vilken omfattning Gävle stad skulle kunna fullgöra de av testator
för donationens mottagande uppställda villkoren.

Med ledning av specificerade uppgifter, som tillhandahållits av stärbhusets
utredningsman, hava de kommitterade därvid beräknat byggnadsfondens
nuvarande realvärde till cirka 640,000 kronor. Vidare hava kostnaderna
för uppförande av en museibyggnad i enlighet med testators önskemål
av stadsarkitekten S. H. Wranér i Gävle uppskattats till 950,000 kronor.
För att möjliggöra museibyggnadens uppförande i enlighet med sistnämnda
förslag skulle alltså erfordras ytterligare omkring 310,000 kronor.
Därest den begärda återbäringen av stämpelmedel beviljades, skulle järn -

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

3

likt kommitterades uppskattning byggnadsfonden ökas med 225,920 kronor
till i runt tal 866,000 kronor.

Som svar på frågan, huruvida Gävle stad kan fullgöra de av testator för
donationens mottagande uppställda kraven, anföra kommitterade, att stadsfullmäktige
visserligen ännu icke tagit direkt ställning till frågan om donationens
mottagande men att kommitterade för sin del äro beredda att tillstyrka
donationens mottagande, därest restitution erhålles. Kommitterade
förklara sig övertygade örn att ett förslag härom under angiven förutsättning
kommer att av stadsfullmäktige godkännas, och att staden, örn restitution beviljas,
kan fullgöra de förpliktelser, som komma att bliva en följd av donationens
mottagande.

över kommitterades framställning hava utlåtanden avgivits av statskontoret
och byggnadsstyrelsen, varjämte förenämnda kommitterade inkommit
med påminnelser.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har änkefru Rettig genom
testamentsbestämmelser meddelade före den 1 juli 1933 -—- då de nu gällande
skärpta arvsskattetarifferna trädde i kraft — förordnat, att viss del av hennes
kvarlåtenskap skulle tillfalla Gävle stad för bildande av en museistiftelse i
Gävle. Då änkefru Rettig avlidt kort tid efter de nya skattetariffernas ikraftträdande,
har ifrågavarande donation stämpelbelagts efter nämnda tariffer,
vilket medfört en skattebelastning å donationen, som med något över 300,000
kronor överstiger den stämpelavgift, vilken skulle utgått efter vid testamentets
uppgörande gällande skattesatser. Härigenom hava, på sätt från stadens
sida närmare utvecklats, svårigheter uppkommit för staden att mottaga donationen
och realisera dess syfte.

Därest Gävle stad avböjer att mottaga gåvan, skulle densamma enligt testamentsbestämmelserna
tillfalla nationalmuseum och alltså även i detta fall
komma det allmänna till godo. Det förefaller emellertid mindre tilltalande,
att ett betydande bygdeintresse, som testator önskade tillgodose, skulle åsidosättas
till förmån för staten på grund av en vid testamentets uppgörande ej
förutsedd skattehöjning. Under sådana förhållanden finner jag mig icke böra
ställa mig avvisande till tanken, att statsverket skulle i någon form lämna
staden det bistånd, som synes erforderligt för att staden skall se sig i tillfälle
att mottaga gåvan på de av testator angivna villkoren.

I likhet med statskontoret finner jag det av principella skäl icke möjligt
att tillstyrka, att detta bistånd bercdes staden genom den restitution av stämpelmedel,
varom de av staden utsedda kommitterade nu liemsällt. En möjlighet
synes mig däremot vara, att anslag anvisas för återbäring till Gävle
stad av en del av det belopp, varmed stämpelavgiften för ifrågavarande donation
ökats till följd av den skärpning av skattetarifferna, som trädde i
kraft den 1 juli 1933.

Av kommitterades utredning att döma synes det tillräckligt, att till staden
återbäres ett belopp å 200,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma de närmare villkor, under vilka denna återbäring ina åtnjutas.

Såsom i propositionen erinrats, väcktes vid 1935 års riksdag motionsvis utskottet.
förslag örn återbäring av viss del av den för »John och Antonie Rettigs
museifonder lill Gefle stad» erlagda stämpelavgiften. I utlåtande i anled -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

ning därav uttalade statsutskottet, bland annat, att utskottet funne förslaget
ifråga värt betaktande men att, innan bestämd ståndpunkt toges till detsamma,
borde utredas, huruvida och i vad män Gävle stad kunde fullgöra de
av testator för donationens mottagande uppställda villkoren. Vad sålunda
anförts vann riksdagens godkännande.

Den utredning härutinnan, som numera föreligger, synes utskottet giva
vid handen, att Gävle stad äger möjlighet att uppfylla dessa villkor, därest
staden beredes bistånd av staten i den omfattning, departementschefen förordat.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit finner utskottet skäligt, att
staden erhåller dylikt bistånd.

I likhet med statskontoret och departementschefen anser utskottet ur principiell
synpunkt riktigast, att särskilt anslag anvisas för ändamålet.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Återbäring av viss del av erlagd stämpelavgift
för John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle
stad under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Stockholm den 21 april 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Walles, Gustafsson i Benestad, Nylander, Nordborg, Nilsson i

Fredriksfält, Sandén, Tham och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i

Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson i

Grönvik, Andersson i Präsbol, Aronson och Olsson i Staxäng.