2

Statsutskottets utlåtande Nr Idé -

Utskottet.

Nr 164.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1936 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen och
i propositionen nr 267 gjorda framställningar om anslag
till avbetalning å statsskulden m. m.

(4:e avd.)

l:o) Amortering å vissa lån. I propositionen nr 1 angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937 har Kungl. Maj:t (punkt 3,
sid. 6—16, av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning.
Bil. 5» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden) föreslagit
riksdagen, dels besluta, att behållningen å fonden för statsskuldens amortering
skall den 30 juni 1936 överföras till det under riksgäldsverkets fond
redovisade avskrivningskontot; samt att för täckande av å nämnda konto bokförda
förluster m. m. skola tagas i anspråk ej mindre den 30 juni 1936 å
kontot redovisade amorteringsmedel m. m. än även från och med budgetåret
1936/1937 de belopp, varmed statsskulden nedbringas genom anslag för amortering
å vissa lån; dels ock till Amortering å vissa lån för budgetåret
1936/1937 anvisa de anslag, tillsammans uppgående till 3,454,500 kronor,
vilka finnas upptagna i bilaga vid statsrådsprotokollet.

Det av fullmäktige i riksgäldskontoret i anslutning till en av fullmäktige
under år 1935 beslutad omläggning av riksgäldskontorets bokföring framlagda,
av departementschefen förordade förslaget om ändrad ordning för
redovisningen och täckningen av uppkomna lånemedelsförluster har icke
givit utskottet anledning till erinran.

Enligt utskottet från riksgäldskontoret tillhandakomna upplysningar bör
det i statsverkspropositionen till 1,038,400 kronor upptagna anslaget till
amortering av 1886 års 31/2 procents lån utgå på grund av att lånet uppsagts
till inlösen per den 1 september 1936. Slutsumman av samtliga nu ifrågavarande
anslag skulle alltså minskas till 2,416,100 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må
a) besluta,

att behållningen å fonden för statsskuldens amortering
skall den 30 juni 1936 överföras till det under riksgäldsverkets
fond redovisade avskrivningskontot; samt

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

3

att för täckande av å nämnda konto bokförda förluster
m. m. skola tagas i anspråk dels den 30 juni 1936 å kontot
redovisade amorteringsmedel m. m., dels ock från och med
budgetåret 1936/1937 de belopp, varmed statsskulden nedbringas
genom anslag för amortering å vissa lån;

b) till Amortering å vissa lån för budgetåret 1936/1937 anvisa
de anslag, tillsammans uppgående till 2,416,100 kronor,
vilka finnas under A upptagna i bifogade sammanställning
(Bilaga).

2:o) Nedskrivning av statens järnvägars lånekapitai. Kungl. Majit har
(punkt 4, sid. 16 och 17) föreslagit riksdagen att till Nedskrivning av statens
järnvägars lånekapitai för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 4,000,000
kronor.

I skrivelse den 5 juni 1929, nr 287, anmälde riksdagen sitt beslut i anledning
av Kungl. Majits i statsverkspropositionen nämnda år framlagda förslag
angående nedskrivning av statens järnvägars icke räntabla lånekapitai medelst
användning för ändamålet av malminkomster. Riksdagen förordade därvid,
att en anskrivning av statens järnvägars lånekapitai verkställdes vid utgången
av år 1929 med ett belopp av 100 miljoner kronor, samt förutsatte, att ytterligare
en post av lånekapitalet eller 140 miljoner kronor successivt komme
att avskrivas i anslutning till en i riksdagens skrivelse intagen plan för amortering
av sistnämnda belopp under 30 år efter en räntefot av 4*/2 procent.
Sistnämnda belopp, 140 miljoner kronor, har i statens järnvägars räkenskaper
bokförts å ett för ändamålet upplagt konto, benämnt »lånekapitai att
finansieras med andra medel än trafikinkomster». Till den beslutade nedskrivningen
hava genom anslag å riksstaterna för budgetåren 1929/1930—
1931/1932 samt genom ianspråktagande under budgetåret 1932/1933 av medel
från fonden för statsskuldens amortering anvisats tillhopa 9.8 miljoner kronor,
motsvarande de för de fyra första åren i planen upptagna amorteringsbeloppen,
varemot de för budgetåren 1933/1934—1935/1936 beräknade amorteringarna,
uppgående till sammanlagt 8.6 miljoner kronor, inställts av statsfinansiella
skäl.

I samband med inlösen för statsverkets räkning av Ostkustbanan, varom
beslut fattades vid 1933 års riksdag, har det av staten i sistnämnda bana
investerade lånekapitalet, tillhopa omkring 32.3 miljoner kronor, omförts
från fonden för statens aktier och fonden för låneunderstöd till statens järnvägars
fond. där det tills vidare upptagits till redovisning å förenämnda konto
»lånekapitai att finansieras med andra medel än trafikinkomster». På samma
konto bokföras de medel, som uttagas från det å riksstaten för innevarande
budgetår anvisade lånemedelsanslaget å 7,000,000 kronor till elektrifiering
av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje södra—Eskilstuna med
bilinjer och Uppsala—Gävle. På grund härav kommer kontot trots den
skedda nedskrivningen att, i den mån sistnämnda anslag uttages, stiga till i

4

Statsutskottets utlåtande Nr 164-

runt tal 169,500,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts under nästföljande punkt
omförmälda förslag böra å samma konto uppföras de under fonden för förlag
till statsverket anvisade anslagen till statsbanan Malung—Vansbro å 1,500,000
kronor och till nyssnämnda elektrifieringsarbeten å 4,000,000 kronor, eller
sammanlagt 5.5 miljoner kronor. Härigenom stiger kontot till 175 miljoner
kronor.

Sistnämnda belopp kan enligt vad departementschefen meddelat sägas representera
det tills nu siffermässigt fastslagna nedskrivningsbehovet vid statens
järnvägar. I anslutning härtill har departementschefen anfört följande.

Redan den omständigheten, att det konstaterade nedskrivningsbehovet vid
statens järnvägar nu uppgår till ett betydligt högre belopp än det som låg till
grund för 1929 års riksdags beslut, måste sägas i väsentlig mån rubba förutsättningarna
för 1929 års amorteringsplan. Även andra förhållanden tala
enligt min mening för att frågan om den plan, enligt vilken nedskrivningen
bör genomföras, upptages till omprövning i syfte att åvägabringa en snabbare
amortering av det oräntabla lånekapitlet. Enligt vad jag erfarit avser nämligen
järnvägsstyrelsen att i samband med anbefallt periodiskt och nu snart
förestående framläggande av förslag till taxerevision även uttala sig om
lämpliga avvägandet till storlek av det kapital, som numera kan anses vara
möjligt att förränta med trafikmedel samt alltså vara försvarbart att beteckna
som räntepliktigt.

Med hänsyn härtill torde det böra tills vidare anstå med ett upptagande
till behandling av frågan om en omläggning av amorteringsplanen i antydd
riktning. Den först beslutade allmänna nedskrivningen synes emellertid nu
böra återupptagas. Det torde därvid, bland annat på grund av vad jag nyss
anfört, icke få anses nödvändigt att följa amorteringsplanen; önskligt är
fastmer att med hänsyn till nyssnämnda underlåtna amorteringar däri upptagna
belopp betraktas såsom en undre gräns. Vid finansplanens uppgörande
för nästa budgetår har jag ansett mig böra för ifrågavarande nedskrivning
avse ett belopp av 4,000,000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker, att den av 1929 års riksdag beslutade nedskrivningen
av statens järnvägars icke räntabla lånekapital nu återupptages. Såsom departementschefen
framhållit torde emellertid frågan örn den plan, efter vilken
nedskrivningen skall genomföras, böra upptagas till förnyad prövning. I avvaktan
härå tillstyrker utskottet, att medel till avskrivningen för nästkommande
budgetår anvisas med det av Kungl. Majit äskade beloppet, 4,000,000
kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nedskrivning av statens järnvägars
lånekapital för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av

4,000,000 kronor.

3:o) Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital.

Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 17—53) föreslagit riksdagen att till Avskrivning
av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital för budgetåret 1936/
1937 anvisa dels ett förslagsanslag av 57,500,000 kronor, därav 7,000,000

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

5

kronor att utgå av automobilskattemedel, och dels ett reservationsanslag av

59,000,000 kronor; samt att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer
meddela föreskrifter angående avskrivning m. m. av ifrågavarande lånekapital
ävensom angående överflyttning av vissa under förlagsfonden anvisade
medelstillgångar till statens produktiva fonder.

I en den 5 juni 1936 dagtecknad proposition, nr 267, har Kungl. Majit
därefter, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, såvitt nu
är i fråga, att — med ändring av det i statsverkspropositionen framlagda
förslaget — till Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 56,000,000
kronor, därav 7,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel, samt ett
reservationsanslag av 60,500,000 kronor.

Under fonden för förlag till statsverket hava för budgetåren 1933/1934 och
1934/1935 anvisats anslag till allmänna arbeten m. m. till sammanlagt följande
belopp:

riksstaten 1933/1934 ............................ kronor 150,102,400

Dessa anslag hava anvisats att utgå av lånemedel, vilka förutsatts skola
återbetalas på kort tid. För att säkerställa en snabb amortering av lånekapitalet
hava vissa inkomstkällor bundits vid amorteringen, nämligen från
och med budgetåret 1933/1934 de beräknade inkomsterna av arvs- och gåvobeskattningen
samt från och med budgetåret 1934/1935 jämväl avkastningen
av extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Härvid har man emellertid
utgått från att avskrivningsförfarandet icke skulle behöva omfatta
samtliga de anvisade lånemedlen, i det att man ansett sig kunna räkna med
att lånemedelsanslagen till viss del skulle komma att motsvaras av kapitaltillgångar,
vilka även med de i svensk budgetpraxis vanligen tillämpade finansieringsreglerna
borde kunna slutgiltigt täckas av lånemedel.

I syfte att giva underlag för ett bedömande av frågan, i vilken utsträckning
dylika kapitaltillgångar uppkommit vid lånemedelsanslagens disponerande
och till vilket belopp det sammanlagda återstående avskrivningsbehovet
borde uppskattas, har statskontoret genom Kungl. Majits beslut den
28 juni 1935 erhållit uppdrag att verkställa utredning i angivna hänseenden.
Statskontoret har därefter i skrivelse den 15 oktober 1935 avgivit yttrande
och förslag i ämnet.

över statskontorets utredning och förslag hava utlåtanden avgivits av
järnvägsstyrelsen, fullmäktige i riksgäldskontoret och riksräkenskapsverket.

Enligt Kungl. Majits föreliggande framställning, vilken utformats i huvudsaklig
anslutning till statskontorets förslag, skulle av de under fonden

tilläggsstaten 1933/1934
riksstaten 1934/1935

18,000,000

129,397,250

Summa kronor 297,499,650.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

för förlag till statsverket till allmänna arbeten m. m. anvisade lånemedlen
ett belopp av 2,782,675 kronor, avseende anslag till byggnader, som hittills
icke beslutats skola ingå i statens allmänna fastighetsfond, tills vidare kvarstå
å förlag sjöndén. I fråga om övriga till allmänna arbeten m. m. anvisade
medel framlägges förslag om avskrivning eller överflyttning till olika produktiva
fonder; beträffande vissa mindre anslagsbelopp har dock till följd
av avsaknad av närmare uppgifter om den framtida dispositionen definitivt
förslag icke nu kunnat framställas.

Vidkommande först de medel, som föreslagits skola överflyttas till olika
produktiva fonder, hava anslag å tillhopa 18,475,975 kronor ansetts böra
överföras till statens allmänna fastighetsfond. Under en del av
dessa anslag hava medel anvisats jämväl till bestridande av utgifter för anskaffande
av inventarier och dylikt. För avskrivning i fastighetsfondens räkenskaper
av belopp, som använts till utgifter av denna art, har enligt riksdagens
redan meddelade beslut uppförts en särskild post för ändamålet å
fastighetsfondens inkomst- och utgiftsstat för nästkommande budgetår.

Till statens järnvägars fond skulle överflyttas anslagen till statsbanan
Malung—Vansbro å 1,500,000 kronor, till elektrifiering av banan
Laxå—Charlottenberg m. fl. banor å 4,000,000 kronor samt till tillverkning
av vagnar m. m. för statens järnvägar å 1,250,000 kronor eller sålunda anslag
å tillhopa 6,750,000 kronor. Härvid har förutsatts, att beträffande de
två förstnämnda anslagen å sammanlagt 5,500,000 kronor ett utbyte av lånemedel
mot skattemedel skall äga rum. Detta utbyte har synts lämpligen böra
ske över det på grund av beslut vid 1929 års riksdag upplagda kontot för nedskrivning
av viss del av statens järnvägars lånekapital. För återupptagande
av denna nedskrivning, vilken under de senaste åren varit avbruten, har
utskottet, på sätt framgår av nästföregående punkt, tillstyrkt anvisande för
nästkommande budgetår av ett anslag för ändamålet av 4,000,000 kronor.

Till fonden för låneunderstöd skulle överföras de lån, som utlämnats
eller kunna komma att utlämnas från anslagen till kommunala beredskapsarbeten,
till främjande av enskild företagsamhet samt till vissa åtgärder
på skogshushållningens område m. m. Vid beräkningen av avskrivningsbehovet
beträffande angivna anslag hava de medel, som föreslagits skola
överföras till fonden för låneunderstöd preliminärt uppskattats till
17,334,391: 45 kronor, motsvarande summan av den 30 september 1935 beviljade
lån. Med hänsyn till att räntefrihet helt eller delvis medgivits för
vissa lån till främjande av enskild företagsamhet har förutsatts, att lånemedlen
i samband med den föreslagna överflyttningen till fonden för låneunderstöd
eller vid senare tidpunkt, efter det utredning verkställts rörande beloppet
av utelöpande räntefria lån, skola i motsvarande mån ersättas med skattemedel.
— Till fonden för låneunderstöd skulle vidare överflyttas det för
budgetåret 1934/1935 under förlagsfonden anvisade anslaget å 700,000 kronor
till lån till sammanslutningar av fiskare för främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m. I den mån förevarande låneverksamhet, vilken
under innevarande budgetår finansieras med å anslag under nionde hu -

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

7

vudtiteln anvisade medel, blir av mera varaktig karaktär, förutsättes emellertid
ett av statskontoret framlagt förlag örn inrättande av en särskild utlåningsfond
för ändamålet böra upptagas till omprövning, i samband varmed
även skulle tagas under övervägande, i vad mån de från förlagsfonden för
ifrågavarande ändamål disponerade lånemedlen böra ersättas med skattemedel.
— Till fonden för låneunderstöd skulle därjämte överflyttas det av

1934 års riksdag under förlagsfonden anvisade anslaget till vedeldningslånefonden
å 2,000,000 kronor, avsett för utlämnande av räntefria lån för främjande
av utbyte av kokspannor mot vedpannor m. m. Då lånen äro helt
räntefria, har emellertid överflyttningen ansetts icke böra ske i vidare mån
än som medel kunna ställas till förfogande för ersättande av lånemedel med
skattemedel. Under nästkommande budgetår beräknas komma att överflyttas
ett belopp av 61,480 kronor, motsvarande summan av de under tiden till
och med den 30 november 1935 från anslaget beviljade lånen.

Från vissa anslag under förlagsfonden utlämnade lån hava slutligen föreslagits
skola överföras till andra utlåningsfonder. Sålunda skulle
till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen,
respektive till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
överflyttas de lån, som för nämnda ändamål utlämnas från de under förlagsfonden
anvisade anslagen till främjande av bostadsbyggande. De till överflyttning
föreslagna medlen hava preliminärt uppskattats till 9,950,000 kronor.
Å nu angivna lån uppkommande lånemedelsförluster förutsättas tills
vidare skola täckas i samma ordning som andra liknande förluster. — Vidare
skulle till den under statens utlåningsfonder upptagna gödselvårdslånefonden
överföras det under förlagsfonden anvisade anslaget till lån till
gödselvårdsanläggningar å 500,000 kronor. De i anslaget ingående lånemedlen
föreslås skola i samband med överflyttningen ersättas med skattemedel
till ett belopp av 175,000 kronor. — Till de enligt ovan till överflyttning
till särskilda utlåningsfonder föreslagna anslagen komma slutligen de
under förlagsfonden anvisade anslagen till förlag för understöd åt enskilda
järnvägar å 1,500,000 kronor och till arbetarsmåbrukslånefonden å sammanlagt
12,500,000 kronor, beträffande vilka anslag frågan örn överflyttning
redan avgjorts vid 1935 års riksdag.

Avskrivningsbehovet har beräknats med utgångspunkt från de anvisningar
å anslag till allmänna arbeten m. m., som skett genom Kungl. Maj:ts beslut
under tiden till och med den 30 september 1935, dock att i fråga örn de
konton, beträffande vilka lånemedlen föreslagits skola avskrivas, jämväl beaktats
av Kungl. Maj:t under tiden därefter till och med den 30 november

1935 meddelade anvisningar. En sammanfattning av beräkningen av det till
avskrivning föreslagna beloppet lämnas i efterföljande sammanställning.

Av Kungl. Maj:t under tiden till och med den 30 september
1935 meddelade anvisningar å anslag till allmänna

arbeten m. m........................................... kr. 287,551,818: 49

8

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

Av Kungl. Majit under tiden därefter till och nied den 30
november 1935 meddelade anvisningar å de konton, beträffande
vilka lånemedlen föreslagits skola avskrivas .. kr. 874,679: —
Den 30 september 1935 av Kungl. Majit ännu icke anvisade
belopp av:

anslag, som föreslagits skola tillsvidare kvarstå å för lagsfonden.

......................... kr. 148,000: —

anslag, som i sin helhet föreslagits till
överflyttning till produktiva fonder:
anslaget till förlag för understöd åt
enskilda järnvägar kr. 359,595: —
anslaget till vedeld ningslånefonden

.. » 1,946,115:— » 2,305,710: — , 2,453,710: —

Summa kr. 290,880,207: 49

Sammanlagda beloppet av de anslag, som föreslagits skola

tillsvidare kvarstå å förlagsfonden---- kr. 2,782,675: —

Till överflyttning till produktiva fonder
föreslagna belopp:
till statens allmänna

fastighetsfond ---- kr. 18,475,975: —

till statens järnvägars
fond ........ » 6,750,000: —

till fonden för låneunderstöd
........ » 20,034,391:

till andra utlåningsfonder.
........... » 24,450,000:

45

69,710,366: 45

72,493,041:45

Till avskrivning återstående belopp kr. 218,387,166: 04

Efter tillägg till angivna belopp, 218,387,166: 04 kronor, av de för omedelbart
utbyte av lånemedel mot skattemedel beräknade beloppen, nämligen

175.000 kronor för gödselvårdslånefonden och 61,480 kronor för vedeldningslånefonden,
erhålles det för genomförande av de av Kungl. Majit föreslagna
åtgärderna erforderliga totala beloppet av skattemedel, 218,623,646: 04
kronor.

Beträffande de medel, som skulle ställas till förfogande för täckande av
detta avskrivningsbehov, har departementschefen i statsverkspropositionen
anfört följande.

För avskrivning av ifrågavarande i fonden för förlag till statsverket investerade
lånekapital anvisade 1933 års riksdag för budgetåret 1933/1934
under avbetalning å statsskulden ett förslagsanslag å 25 miljoner kronor,
motsvarande den beräknade inkomsten under nämnda budgetår av arvs- och
gåvobeskattningen. Sedan efter budgetårets utgång utredning verkställts rörande
det belopp, varmed arvs- och gåvoskatten kunde beräknas hava influtit
under budgetåret, förklarade Kungl. Majit den 14 september 1934, att
anslaget finge för det med anslaget avsedda ändamålet tagas i anspråk med

23.795.000 kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisades för fortsatt avskrivning
av ifrågavarande lånekapital ett förslagsanslag av 36 miljoner kronor. För

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

9

täckande av detta belopp skulle enligt riksdagens beslut tågås i anspråk dels
avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, beräknad till 25 miljoner kronor,
dels extra inkomst- och förmögenhetsskatten, beräknad till 8 miljoner
kronor, dels ock av andra till skattebudgeten inflytande statsinkomster ett
belopp av 3 miljoner kronor. Sedan riksräkenskapsverket efter verkställd
utredning beräknat arvs- och gåvoskattens avkastning under budgetåret 1934/
1935 till 28,255,000 kronor samt meddelat, att extra inkomst- och förmögenhetsskatten
under budgetåret influtit med 7,659,770 kronor 61 öre, har
Kungl. Majit den 6 september 1935 förklarat, att anslaget linge tagas i anspråk
med, förutom det behållna beloppet av extra inkomst- och förmögenhetsskatten
under nämnda budgetåret, 31,255,000 kronor. I anledning härav
har ett belopp av (28,255,000 + 7,659,770: 61 + 3,000,000 =) 38,914,770 kronor
61 öre tillgodoförts riksgäldskontoret från anslaget.

För budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 har sålunda för ifrågavarande
avskrivningsändamål ställts till riksgäldskontorets förfogande ett sammanlagt
belopp av (23,795,000 + 38,914,770: 61 =) 62,709,770 kronor 61 öre.
Detta belopp redovisas i riksgäldskontorets räkenskaper å förlagsfondens
skuldsida såsom avskrivning.

För innevarande budgetår har riksdagen för ifrågavarande avskrivning
ställt till förfogande ett förslagsanslag å 37 miljoner kronor. För täckande
härav skola disponeras avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, beräknad
till 27 miljoner kronor, och av extra inkomst- och förmögenhetsskatten,
beräknad till 8 miljoner kronor, samt därutöver av statsinkomster i allmänhet
ett belopp av 2 miljoner kronor. Enligt de beräkningar rörande utfallet
av riksstatens inkomstsida för innevarande budgetår, som verkställts
i samband med inkomstberäkningen för nästa budgetår, kunna arvs- och
gåvobeskattningen samt extra inkomst- och förmögenhetsskatten numera antagas
för löpande budgetår komma att giva en avkastning av 29 miljoner
kronor, respektive 8.5 miljoner kronor. Med hänsyn härtill torde det å
amorteringsanslaget tillgängliga beloppet för innevarande budgetår kunna
beräknas till (29 + 8.5 + 2 =) 39.5 miljoner kronor.

Med utgången av löpande budgetår skulle i enlighet härmed för amortering
av det i allmänna arbeten m. m. investerade lånekapitalet stå till förfogande
sammanlagt i runt tal (62.7 + 39.5 =) 102.2 miljoner kronor.

Jämväl för budgetåret 1936/1937 bör avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen
samt extra inkomst- och förmögenhetsskatten hindås för amorteringsändamål.
Summan av dessa båda inkomstkällor uppgår enligt riksstatsförslaget
till (29 + 9.5 =) 38.5 miljoner kronor.

Såsom i finansplanen framhålles, har en av riktlinjerna för det nu avslutade
budgetarbetet varit att såvitt möjligt åvägabringa en snabbare amortering
av (let i allmänna arbeten m. m. under den senaste krisen investerade
lånekapitalet i syfte atl därigenom frigöra de statsinkomster, som nu äro
bundna vid denna amortering.

Då det gällt att för angivna ändamål anskaffa ytterligare medel, har till
en början upptagits till övervägande möjligheten att härför erhålla något
bidrag av automobilskattemedel. Med hänsyn till de mycket betydande belo))]),
som av de med krislånen finansierade reservarbetsanslagen utgått till
vägarbeten, har det framstått såsom vidbefogat att något tillskott till lånens
amortering lämnas av automobilskattemedlcn, då dessa medel nu kommit
att stiga vida utöver de inkomster, som tidigare kunnat påräknas från denna
inkomstkälla. .lag erinrar örn alt inkomsterna av automobilskattemedel stigit
från budgetåren 1929/1930 och 1930/1931. da de uppgingo till i runt tal
44.:i, respektive 51.4 miljoner kronor, till en beräknad avkastning av 100
miljoner kronor för löpande budgetår och 103 miljoner kronor för nästa

10

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

budgetår. Under sådana förhållanden har jag funnit skäligt, att ett belopp
av 7 miljoner kronor av nästa budgetår inflytande automobilskattemedel
avsättes för amorteringsändamål.

På sätt framgår av finansplanen, kan man räkna med att statsverket under
budgetåret 1936/1937 skall erhålla viss inkomst av royalty eller däremot
svarande ersättning från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Ifrågavarande
inkomsttitel har med hänsyn därtill i budgetförslaget upptagits med
12 miljoner kronor. Jag föreslår, att denna inkomst för nästkommande
budgetår i sin helhet bindes vid amorteringen.

För skuldavbetalningen borde slutligen, enligt vad departementschefen i
statsverkspropositionen vidare anfört, kunna användas viss del av kassafondens
beräknade behållning vid innevarande budgetårs utgång. Om tillskottet
från kassafonden bestämdes till 59 miljoner kronor, uppstode ungefärlig
balans mellan avskrivningsbehovet, sådant detta beräknats, eller omkring
218.6 miljoner kronor, och de för amorteringen disponibla tillgångarna, vilka
enligt den i statsverkspropositionen framlagda planen skulle beräknas sålunda: milj.

kr. milj. kr.

För budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 bokförda amor teringsbelopp

..................................... 62.7

För budgetåret 1935/1936 beräknat amorteringsbelopp .... 39.5 102.2

Beräknad avkastning för budgetåret 1936/1937 av arvsskatt
och skatt för gåva samt av extra inkomst- och förmögenhetsskatten
.................................... 38.5

Automobilskattemedel ................................ 7.0

Beräknad inkomst av LKAB .......................... 12.0

Tillskott från statsverkets kassafond.................... 59.0 116 5

Summa milj. kronor 218.7.

I fråga örn den budgettekniska redovisningen av amorteringsmedlen å
riksstaten för nästa budgetår har på sätt departementschefen framhållit i statsverkspropositionen
den lämpligaste anordningen ansetts vara, att inkomsterna
av arvs- och gåvoskatten samt av extra inkomst- och förmögenhetsskatten
jämte det belopp, som toges i anspråk av automobilskattemedel, ävensom inkomsten
från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag sammanfördes i ett förslagsanslag
å tillhopa 57.5 miljoner kronor, därav 7 miljoner kronor att utgå
av automobilskattemedel. Tillskottet från kassafonden borde uppföras såsom
ett särskilt anslag å 59 miljoner kronor av reservationsanslags natur.
Vad förslagsanslaget anginge förutsattes att det belopp, varmed anslaget
skulle få belastas — utöver det från automobilskattemedel härflytande bidraget
— skulle fastställas av Kungl. Majit, sedan det efter budgetårets utgång
blivit möjligt att beräkna, med vilka belopp de tre vid amorteringen bundna
inkomsttitlarna influtit under budgetåret. Först därefter skulle det mot
kassafondens tillskott svarande reservationsanslaget i mån av behov tagas
i anspråk för amorteringen. Genom denna anordning skulle ett eventuellt
överskott å de för amortering avsedda tillgångarna komma att kunna åter -

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

11

föras till kassafonden. Ett eventuellt underskott å amorteringsmedlen skulle
däremot icke komma att automatiskt regleras över kassafonden, utan skulle
dess täckande komma att få upptagas till särskild prövning av Kungl. Maj:t
och riksdagen.

Beträffande den i propositionen nr 267 föreslagna justeringen av de i statsverkspropositionen
gjorda anslagsäskandena för avskrivning av krisskulderna
har departementschefen anfört följande.

Enligt den i statsverkspropositionen framlagda avskrivningsplanen skulle
för amortering av krisskulderna disponeras dels inkomster av arvsskatt och
skatt för gåva, extra inkomst- och förmögenhetsskatt och visst belopp automobilskattemedel
samt inbetald royalty från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
sammanlagt (29 + 9.5 + 7 + 12 =) 57.5 miljoner kronor, dels 59
miljoner kronor av kassafondsmedel. För avskrivning av till allmänna arbeten
m. m. anvisat lånekapital hade i anslutning härtill äskats ett förslagsanslag
på 57.5 miljoner kronor och ett reservationsanslag på 59 miljoner
kronor. Vid höjning av den beräknade inkomsten från malmbolaget med
8 miljoner kronor och frigörelse av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten
för allmänna budgetändamål, i överensstämmelse med vad departementschefen
vid diskussionen av frågan om budgetens balansering förordat,
erfordrades för slutlig avskrivning av krisskulderna att för ändamålet disponerades
60.5 miljoner kronor av kassafondsmedel. De tidigare anslagsäskandena
under Utgifter för kapitalökning: Avbetalning å statsskulden och rubrik
Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital syntes
alltså departementschefen böra förändras, förslagsanslaget till 56 och reservationsanslaget
till 60.5 miljoner kronor.

De av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna med avseende å de för budgetåren
1933/1934 och 1934/1935 under fonden för förlag till statsverket anvisade
lånemedelsanslagen innefatta dels avskrivning av medelsanvisningar,
som icke givit upphov till verkliga kapitaltillgångar för statsverket, dels
överförande till statens produktiva fonder av anslagsmedel, som anvisats för
allmänna arbeten, statliga byggnader eller låneunderstöd, dels ock, beträffande
sålunda till statens produktiva fonder överförda medel, nedskrivning
av lånekapital och dess ersättande med skattemedel i vissa fall, där det investerade
kapitalet beräknas ej lämna full förräntning. Utskottet, som i likhet
med departementschefen funnit det önskvärt att åvägabringa en snabbare
amortering av det i allmänna arbeten m. m. under den senaste krisen investerade
lånekapitalet, tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit
riksdagen.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit skulle för ifrågavarande avskrivningsändamål
uppföras två anslag å respektive 56 och 60.5 miljoner
kronor enligt följande beräkningsgrund.

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

milj. kr. milj. kr.

Beräknad avkastning för budgetåret 1936/1937 av arvsskatt

och skatt för gåva.................................. 29.0

Automobilskattemedel ................................ 7.0

Beräknad inkomst av LKAB .......................... 20.0 56.0

Tillskott från statsverkets kassafond .......................... 60.5

Summa milj. kronor 116.5.

Under erinran om att riksdagen till Avskrivning av till allmänna arbeten
m. m. anvisat lånekapital för budgetåret 1936/1937 redan anvisat ett anslag
av 7,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) till Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat
lånekapital för budgetåret 1936/1937 anvisa

dels ett förslagsanslag av 56,000,000 kronor, varav 7,000,000
kronor beslutats skola utgå av automobilskattemedel;

dels ett reservationsanslag av 60,500,000 kronor; samt

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
riktlinjer meddela föreskrifter angående avskrivning
m. m. av ifrågavarande lånekapital ävensom angående överflyttning
av vissa under förlagsfonden anvisade medelstillgångar
till statens produktiva fonder.

4:o) Avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen.
Kungl. Majit har (punkt 6, sid. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till Avskrivning
av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen, för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor.

I propositionen nr 267 har Kungl. Majit därefter föreslagit riksdagen,^såvitt
nu är i fråga, att — med ändring av det i statsverkspropositionen framlagda
förslaget — till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen,
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 9,000,000 kronor.

Enligt Kungl. Majits proposition nr 239 till 1936 års riksdag (sid. 99) beräknas
förlusterna å spannmålsregleringen den 1 september 1936 uppgå till
90 miljoner kronor. Behållningen å fonden för mötande av förluster å
spannmålsregleringen har beräknats till omkring 17.5 miljoner kronor, vartill
kommer ett av 1935 års riksdag å riksstaten anvisat anslag för ifrågavarande
ändamål av 5 miljoner kronor. Ett belopp av cirka 67.5 miljoner kronor
skulle sålunda återstå att avskriva.

Fördelas sistnämnda belopp i enlighet med den för 1935 års riksdag framlagda
avskrivningsplanen på fem år, framkommer såsom departementschefen

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

13

framhållit ett årligt amorteringsbehov av 13.5 miljoner kronor. I anslutning
härtill har departementschefen i förenämnda proposition nr 267 anfört
följande.

I statsverkspropositionen liksom enligt propositionen nr 239 beräknas i
avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen under budgetåret
1936/1937 inflyta 10 miljoner kronor, vilka skola avsättas till fonden för mötande
av nämnda förluster. Enligt sistnämnda proposition beräknas vidare
kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet samt för anordnande
av ett beredskapslager av brödsäd m. m. till sammanlagt 5.5 miljpner
kronor. Med utgångspunkt härifrån skulle alltså av veteavgiftsmedel
för konsumtionsåret 1936/1937 finnas tillgängliga endast 4.5 miljoner kronor
att användas för täckande av förlusterna å spannmålsregleringen. I stället
för, såsom enligt statsverkspropositionen, 5 miljoner kronor skulle alltså
behöva under budgetåret 1936/1937 på annat sätt anskaffas (13.5 — 4.5 —)
9 miljoner kronor. På grund härav torde förslag nu böra framläggas om
sådan ändring av statsverkspropositionens anslagsäskande för ifrågavarande
ändamål, att till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen,
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 9 miljoner kronor,
d. v. s. 4 miljoner kronor mera än i budgetförslaget.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 239 beräknades kostnaderna för svenska
spannmålsaktiebolagets verksamhet samt för anordnande av ett beredskapslager
av brödsäd m. m. till sammanlagt 5.5 miljoner kronor. Enligt
riksdagens numera fattade beslut måste man emellertid räkna med en förlust
å bolagets stödköpsverksamhet, som med 2 miljoner kronor torde överstiga
vad som i dylikt hänseende beräknats i propositionen. Med utgångspunkt
härifrån och då riksdagen i överensstämmelse med propositionen beräknat
avsättningen till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen
till 10 miljoner kronor, skulle alltså av veteavgiftsmedel för konsumtionsåret
1936/1937 finnas tillgängliga endast 2.5 miljoner kronor att användas
för täckande av förlusterna å spannmålsregleringen. I stället för, såsom
enligt propositionen nr 267, 9 miljoner kronor skulle alltså behöva under
budgetåret 1936/1937 på annat sätt anskaffas (13.5—2.5 =) 11 miljoner kronor
eller 2 miljoner kronor mera än som föreslagits i nämnda proposition.
Utskottet har emellertid — utan att därigenom förutsätta någon förlängning av
den förut beräknade amorteringstiden — ansett förevarande anslag böra för
budgetåret 1936/1937 bestämmas till det i propositionen nr 267 angivna beloppet,
9 miljoner kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Avskrivning av lånekapital, anvisat
åt svenska spannmåls/öreningen, för budgetåret 1936/1937
anvisa ett anslag av 9,000,000 kronor.

5:o) Täckande av iancmcdclsförlustcr, bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto.
Kungl. Majit har (punkt 7, sid 54) föreslagit riksdagen
att till Täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskontorets av -

Utskottel.

Utskottet.

Utskottet.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 164.

skrivningskonto, för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000,000 kronor.

Under de senaste åren har, vid sidan av de till amortering å vissa lån upptagna
anslagen, i syfte att bereda medel till reglering av föreliggande lånemedelsförluster
anvisats ett anslag å 1 miljon kronor örn året till avsättning
till fonden för statsskuldens amortering. Då det med hänsyn till de oreglerade
l^iemedelsförlusternas storlek synts departementschefen angeläget, att de
medel, som ställas till förfogande för nämnda ändamål, icke undergå minskning,
har departementschefen i anslutning till det under punkt 1 i detta utlåtande
omförmälda förslaget om ändrad ordning för redovisningen och täckningen
av uppkomna lånemedelsförluster förordat, att å riksstaten för nästa
budgetår upptages ett anslag å 1 miljon kronor till täckande av lånemedelsförluster,
bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Täckande av lånemedelsförluster,
bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto, för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000,000 kronor.

6:o) Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsendets
byggnader m. m. anvisat lånekapital. Riksdagen har numera beslutat att
bland utgifter för kapitalökning under rubrik Fonden för förlag till statsverket
till Vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 9,127,000 kronor, att utgå
av lånemedel. (Särskilda utskottets utlåtande nr 3.)

I fråga om finansieringen av angivna engångskostnader har särskilda utskottet
i sitt utlåtande nr 1 (sid. 190) gjort följande uttalande:

»I fråga om finansieringen av utgifterna för kasernbyggnader m. m. föreslår
utskottet i principiell anslutning till Kungl. Maj:ts förslag, att anslag till de
lör lantförsvaret och sjöförsvaret avsedda byggnadsarbetena upptagas för
vart och ett av budgetåren 1936/1937—1939/1940, under det att de anslag,
som erfordras för byggnadsarbeten för flygvapnets del, upptagas för vart och
ett av budgetåren 1936/1937—1940/1941. Det för samtliga försvarsgrenars
kasernbyggnader m. m. anvisade lånekapitalet bör följaktligen avskrivas på
samma sätt som av Kungl. Maj:t för flygvapnet föreslagits, nämligen under tio
år, räknat från och med budgetåret 1936/1937. Med utgångspunkt från de
angivna kostnaderna för fasta anläggningar, sammanlagt c:a 37.8 milj. kronor,
skulle de årliga avskrivningsanslagen komma att uppgå till 3.8 milj. kronor.»

I anslutning till särskilda utskottets av riksdagen numera godkända förslag
i utskottets utlåtanden nr 1 och 3 får statsutskottet hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

15

att riksdagen må till Avskrivning av till vissa engångskostnader
för försvarsvåsendets byggnader m. m. anvisat lånekapital
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 3,800,000
kronor.

Stockholm den 12 juni 1936. *

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 163.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

Bilaga.

Sammanställning över anslagen till avbetalning å statsskulden.

Kronor

A. Amortering å vissa lån.

1 1931 års 4 % lån ..................................... 1,020,100

2 1933 » 4 % » 1,298,600

3 Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags av staten övertagna re verslån

av år 1930 .............................. 97,400

Säger 2,416,100

B. Avskrivning av lånekapital m. m.

1 Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital............. 4,000,000

Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital
:

2 Förslagsanslag, därav 7,000,000 kronor att

utgå av automobilskattemedel.......... 56,000,000

3 Reservationsanslag....................... 60,500,000 116,500,000

4 Avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmåls föreningen.

.......................................... 9,000,000

5 Täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskonto rets

avskrivningskonto................................. 1,000,000

6 Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsen dets

byggnader m. m. anvisat lånekapital............ • • •_3,800,000

Säger 134,300,000

Summa 136,716,100.