Statsutskottets utlåtande Nr 150.
1
Nr 150.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
folk- och småskoleseminariernas organisation m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1936/1937 har Kungl. Majit (punkt 140 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående folkoch
småskoleseminariernas organisation m. m., som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1936/1937
dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,680,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 270,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 75,000 kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 71,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 291,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 65,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 14,000 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 15,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för
småskollärarinnor ett anslag av 5,000 kronor;
dels ock till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. ett förslagsanslag av 110,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 150. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1936 dagtecknad
proposition, nr 100, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,
att träda i successiv tillämpning från och med läsåret 1936—1937:
A. 1. Folkskoleseminarierna skola vara till antalet nio, därav sju skola
vara anordnade såsom dubbelseminarier och två tills vidare såsom enkelseminarier.
2. Av dubbelseminarierna skola
sex innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,
(44-2), och
ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning
av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 +särskild kurs).
Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.
3. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun, Uppsala,
Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier skall
seminariet i Falun vara av formen 4 +särskild kurs.
Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå och Karlstad.
4. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola vara avsedda
för manliga elever, seminarierna i Falun och Stockholm för kvinnliga
elever och ettvart av de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga
elever.
B. 1. Småskoleseminarierna skola vara till antalet sju, därav tre skola
vara anordnade såsom dubbelseminarier och tills vidare fyra såsom enkelseminarier.
2. Ettvart av dubbelseminarierna skall innefatta två 2-åriga linjer,
(2 + 2).
Av enkelseminarierna skola två innefatta, vartdera, en 3-årig linje,
och två, vartdera, en 2-årig linje.
3. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs, Skara och Landskrona.
Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele, Härnösand
och Växjö. Av dessa skola de båda förstnämnda seminarierna
vara 3-åriga.
C. I följd härav skola folkskoleseminarierna i Växjö och Kalmar samt
småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas, de båda förra
successivt från och med läsåret 1936—1937 och de båda senare med utgången
av läsåret 1935—1936;
dels medgiva, att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna
i Linköping och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av
dessa seminarier utan vederlag återgå till Östergötlands läns landsting,
respektive Kopparbergs läns landsting;
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
3
dels medgiva att — därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning
i teckning, musik, gymnastik, manlig slöjd, kvinnlig slöjd (inklusive
lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola)
och hushållsgöromål vid folkskoleseminarium, som erhållit dylik anställning
före den 1 juli 1935, under tiden från och med läsåret 1936—1937
intill dess att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer
att erhålla mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar ett
medeltal, beräknat på sätt av departementschefen angivits — han må
under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärartimmar
fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande
två tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han skulle hava
uppburit, örn för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning,
som skulle motsvara ovannämnda medeltal, och den, som han uppbär
för sin faktiska tjänstgöring under året, tillfällig löneförbättring
däri inräknad;
dels medgiva, att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som
för manlig lektor vid samma seminarier;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937;
dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 1,634,800 kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 287,000 kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 74,000 kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 105,000 kronor;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937;
dels till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936,1937 anvisa
ett förslagsanslag av 278,800 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 66,000 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 11,700 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 19,500 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för
småskollärarinnor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 5,000
kronor;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
dels till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 110,000 kronor;
dels ock medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet
i Strängnäs Sigrid Degerman må, på sätt för budgetåret 1935/
1936 ägt rum, jämväl under budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner,
hon ägt uppbära under läsåret 1934—1935.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr D. Norman väckt motion
(I: 322), vari hemställts, att riksdagen vid beslut i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 100 måtte ej mindre uttala, att behörighetsvillkoren
för ämneslärare vid småskoleseminarium bestämmas enligt 1932
års seminariesakkunnigas förslag, att principiell likställighet bör upprätthållas
beträffande inträdesfordringarna vid det 4-åriga folkskoleseminariet
och det 2-åriga småskoleseminariet, att minst ett främmande språk blir
obligatoriskt läroämne vid småskoleseminarium, än även godkänna sådan
ändring av i propositionen föreslagen avlöningsstat för småskoleseminarierna,
som betingas av de skärpta behörighetsvillkoren;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Anders Andersson m. fl. (I: 330) och den andra inom andra kammaren
av herr förste vice talmannen E. O. Magnusson m. fl. (II: 669),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att med ändring av vad
som föreslagits i Kungl. Maj:ts proposition nr 100/1936 angående folkoch
småskoleseminariernas organisation m. m. ett folkskoleseminarium
av typen 4 + 2 (studentlinje) måtte förläggas till Växjö i stället för till
Stockholm;
dels en inom första kammaren av herr J. Sandén väckt motion (I: 331),
vari hemställts, att lärare i trädgårdsskötsel vid sådant dubbelseminarium,
som enligt riksdagsbeslut blir ombildat till enkelseminarium, måtte
tillerkännas samma tilläggsarvode av 800 kronor, som enligt propositionen
skall tillkomma lärare vid dubbelseminarium;
dels en inom första kammaren av herr E. Sjödahl väckt motion (1:348),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att antalet studentlinjer
begränsas till fem, att hos Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam utredning
i frågan örn höjning av ämneslärarnas vid småskoleseminarierna
kompetens, så att förslag kan avgivas till 1937 års riksdag samt att
hos Kungl. Majit anhålla örn beaktande av de synpunkter som av
motionären anförts beträffande de frivilliga lektionerna och det enskilda
arbetet;
dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion
(I: 349), vari föreslagits, att riksdagen behagade hos Kungl. Majit hemställa,
att de av 1932 års seminariesakkunniga föreslagna undervisningsplanerna
för rikets folkskoleseminarier, innan de erhålla gällande kraft,
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
a
måtte underkastas revision i syfte att åt för folkskollärarbildningen centrala
läroämnen bereda tillbörligt utrymme å läroplanen samt att därvid
elevernas metodiska och praktiska utbildning jämväl behörigen beaktas;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar I. Englund och E. Bjurström (1:350) och den andra inom
andra kammaren av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl. (II: 689), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts
proposition nr 100, att småskoleseminariet i Falun bibehålies, antingen
i sin nuvarande typ med rätt att disponera vissa lokaler i annan statens
läroanstalt i Falun eller så att småskoleseminariet inorganiseras i folkskoleseminariet;
dels
en inom första kammaren av herrar J. Bergman och G. Rahmn
väckt motion (1:351), vari yrkats, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t hemställa, att realexamen lägges som grund för folkskollärarutbildningen
vid den 4-åriga linjen, att sökande, som avlagt realexamen,
skall genomgå inträdesprov i ämnena modersmålet, matematik och musik,
varvid även den sökandes allmänna mognad och lämplighet för seminariearbetet
bör utrönas, samt att sökande, som icke avlagt realexamen,
undergår sådan prövning som nyss nämnts och därjämte prövning i
övriga ämnen, utvisande, att den sökande äger fullt erforderliga kunskaper
för att kunna följa undervisningen vid seminariet;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Petrus Nilsson m. fl. (I: 352) och den andra inom andra kammaren
av herr G. L. Johnsson i Kalmar m. fl. (II: 688), vari hemställts,
att riksdagen ville besluta, att folkskoleseminariet i Kalmar måtte bibehållas
som ett kvinnligt enkelseminarium med fyraårig kurs;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Petrus Nilsson m. fl. (I: 353) och den andra inom andra kammaren
av herr J. E. Andersson i Ovanmyra (II: 690), vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 100
måtte besluta, att antalet 2-åriga studentkurser vid folkskoleseminarierna
begränsas till fem;
dels en inom första kammaren av herrar I. Paidi och Ruben Wagnsson
väckt motion (I: 354), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i
den nya folkskoleseminarieorganisationen skola sammanlagt ingå sju 2-åriga studentkurser, samt att ett av dubbelseminarierna skall innefatta
tre 2-åriga studentkurser;
dels en inom första kammaren av herrar 7. Emili och Ruben Wagnsson
väckt motion (1:355), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att examenskompetensen för behörighet till ämneslärartjänst vid småskoleseminarium,
som nu utgöres av folkskollärarexamen, liöjes till att
motsvara vad som erfordras för behörighet till adjunktsbefattning vid
allmänt läroverk, att i följd härav avlöningen för ifrågavarande lärare,
6
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
som nu är densamma som avlöningen till övningsskollärare, höjes till
lön, motsvarande adjunktslön vid allmänt läroverk, att avlöningen för
rektor vid småskoleseminarium höjes till att motsvara avlöningen för
realskolerektor samt att arvodet till timlärare vid småskoleseminarium
skall utgå efter samma grunder som till motsvarande befattningshavare
vid allmänt läroverk;
dels en inom andra kammaren av herr A. Gustafson i Kasenberg m.
fl. väckt motion (II: 664), vari hemställts, att i den organisation av folkskoleseminarierna,
som i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 100
må beslutas, måtte ingå 4 studentkurser;
dels en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping
väckt motion (II: 670), vari hemställts, att riksdagen ville lämna Kungl.
Maj:ts proposition nr 100 utan bifall;
dels ock en inom andra kammaren av herr O. Holmdahl väckt motion
(II: 691), vari hemställts, 1) att riksdagen vid bifall till vad i propositionen
nr 100 i övrigt föreslagits beträffande inträdesfordringar och inträdesprov
till den 4-åriga linjen vid folkskoleseminarierna och till de
2-åriga småskoleseminarierna måtte besluta, ej mindre att inträdessökande,
som avlagt realexamen — dock med i motionen angiven begränsning
— skall genomgå inträdesprov i ämnena modersmålet, matematik
och musik, varvid den sökandes allmänna mognad och lämplighet
för seminariearbetet skall söka utrönas, än även att inträdessökande,
som icke avlagt realexamen, skall undergå sådan prövning, som nu
nämnts, och därjämte prövning i övriga ämnen, varvid skall söka utrönas,
huruvida den sökande äger erforderliga kunskaper och den allmänna
mognad och lämplighet, som kräves för att kunna följa arbetet
vid seminariet; samt 2) att vad i övrigt i motionen föreslagits måtte
vinna beaktande vid riksdagsbehandlingen av ovannämnda proposition.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till
motionerna I: 322, I: 330, I: 331, I: 348, I: 349, I: 350, I: 351, I: 352, I: 353,
I: 354, I: 355, II: 664, II: 670 och II: 691.
Sedan 1929 års riksdag i skrivelse nr 145 framhållit behovet av en
utredning rörande inskränkning av seminarierna för folkskollärarutbildning
samt anhållit, att Kungl. Majit måtte framlägga förslag i frågan,
huruvida och i vilken utsträckning staten borde övertaga de av landstingen
och vissa städer upprätthållna småskoleseminarierna, föreläde
Kungl. Majit 1931 års riksdag förslag i sistberörda hänseende (proposition
nr 212). Förslaget grundade sig på en av 1929 års seminariesakkunniga
verkställd utredning. I anledning härav beslutade 1931 års riksdag
(skrivelse nr 199), att staten skulle övertaga ali småskollärarutbildning.
I propositionen nr 143/1932 framlades förslag rörande den närmare
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
7
organisationen av de förstatligade småskoleseminarierna ävensom det
av 1929 års riksdag begärda förslaget till omorganisation av folkskoleseminarierna.
Även sistnämnda förslag byggde på en av omförmälda
sakkunniga verkställd utredning.
Av riksdagens i anledning av nyssnämnda proposition avlåtna skrivelse
nr 353/1932 framgår, att riksdagen fattade beslut rörande organisationen
av småskoleseminarierna, därvid riksdagen i vissa hänseenden
biföll Kungl. Maj:ts organisationsförslag, men att riksdagen icke ansåg
sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag angående folkskollärarutbildningen
i vidare mån, än vad anginge ett av Kungl. Majit framlagt förslag
rörande nedläggande av folkskoleseminarierna i Skara och Landskrona,
varförutom riksdagen beslutade, att folkskoleseminariet i Härnösand
skulle nedläggas. I övrigt fattade riksdagen icke något definitivt beslut
angående folkskoleseminariernas framtida gestaltning. Emellertid anhöll
riksdagen, att Kungl. Majit måtte låta verkställa förnyad utredning i
fråga örn organisationen av statens folkskoleseminarier i övrigt, med
beaktande av de synpunkter, riksdagen i sin ifrågavarande skrivelse anfört,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna förnyade
utredning kunde giva anledning.
Riksdagens skrivelse ger vid handen, att enligt riksdagens mening vid
sagda utredning borde komma till bedömande i huvudsak följande spörsmål,
nämligen frågorna om förlängning av studentkurserna, utökning av
deras antal samt dessa kursers inordnande såsom en fast beståndsdel
av seminarieorganisationen, vidare frågan örn folkskoleseminarieorganisationen
i övrigt, särskilt i vad den vore beroende av ett ställningstagande
till spörsmålen örn antalet avgångsklasser, proportionen mellan
manliga och kvinnliga lärare, ett inorganiserande i seminarieväsendet
av en kurs för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor
samt inrättande av samseminarier.
Genom beslut den 14 juli 1932 bemyndigade Kungl. Majit chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för att inom
departementet biträda med den av riksdagen i dess sistnämnda skrivelse
begärda utredningen i fråga örn organisationen av statens folkskoleseminarier.
Med anledning av framställningar från skolöverstyrelsen och från centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening anbefallde Kungl.
Majit den 9 mars 1934 de sakkunniga dels att i samband med fullgörande
av förut givet uppdrag verkställa utredning och avgiva förslag
beträffande erforderliga ändringar i omfattningen av den nuvarande
organisationen av statens småskoleseminarier, dels och att, i anslutning
till uppdraget att utreda spörsmålet örn en kurs för småskollärarinnors
utbildning till folkskollärarinnor, jämväl verkställa utredning och avgiva
förslag rörande inträdesfordringar och kursplaner för småskoleseminarierna.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
De sakkunniga hava med skrivelse den 9 augusti 1935 till statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnat betänkande med
utredning och förslag angående folk- och småskoleseminariernas organisation
m. m. (statens offentliga utredningar 1935: 44).
Över betänkandet hava avgivits yttranden av ett flertal myndigheter
m. fl.
De sakkunnigas betänkande avser såväl folk- som småskoleseminariernas
inre och yttre organisation.
I avseende å jolkskoleseminarierna avse förslagen väsentligen utbildningstidens
längd, inträdesfordringar och inträdesprövning, undervisningsplaner,
behovet av folkskollärare samt seminariernas yttre organisation,
d. v. s. antal, art och förläggning.
I avseende å småskoleseminarierna avse förslagen inträdesfordringar
och inträdesprövning, undervisningsplaner, behovet av småskollärare m. fl.,
seminariernas yttre organisation samt kompetens och löneställning för
rektorer, ämneslärare och timlärare i kunskapsämnen.
I den föreliggande propositionen har till behandling först upptagits
frågan örn folkskoleseminariernas organisatoriska förhållanden och därefter
motsvarande spörsmål beträffande småskoleseminarierna. Sedan
hava behandlats frågorna om behovet av lärare vid folk- och småskoleseminarierna,
örn kostnaderna för seminarieorganisationen efter dess fullständiga
genomförande, om organisationens genomförande samt, till sist,
om seminarieorganisationen under nästa budgetår.
Vad angår seminarielinjerna vid folkskoleseminarierna, har departementschefen
till en början (sid. 5—13 i statsrådsprotokollet) erinrat
örn att seminarieorganisationen nu inrymmer två linjer, en 4-årig och
en 1-årig, den senare avsedd för studenter m. fl., samt att studentlinjen
icke är fast inordnad i organisationen. Efter en redogörelse för 1932
års riksdags ståndpunkt i frågan och för de sakkunnigas förslag och
myndigheternas yttranden däröver, har departementschefen yttrat huvudsakligen
följande:
Någon förändring av längden av den Jj-åriga seminarielinjen har icke
vid den föreliggande utredningen ifrågasatts och torde icke heller vara
motiverad. Därest utbildningen vid denna linje, såsom nedan kommer att
föreslås, grundas på högre inträdesfordringar, än som nu äro föreskrivna,
inträder i fråga örn vissa ämnen en lättnad, men den tidsvinst, som
genom sistberörda åtgärd kan erhållas, bör tillgodoföras undervisningen
i vissa andra ämnen ävensom utnyttjas för att bereda eleverna mera
tid till enskilt studiearbete.
Studentlinjen, som hittills varit 1-årig, har under lång tid ingått som
en mera provisorisk beståndsdel av seminarieorganisationen. De sakkunnigas
av samtliga myndigheter tillstyrkta förslag innebär, att studentlinjen
i fortsättningen skall erhålla samma fasta ställning som den 4-åriga
linjen samt att utbildningstiden skall förlängas till två år. Örn önskvärdheten
av att en fastare ställning beredes studentlinjen torde några delade
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
9
meningar ej längre råda. Med hänsyn till att numera en mycket stor
del av den ungdom, som söker sig till folkskollärarbanan, väljer vägen
över studentexamen, saknas anledning att giva denna utbildningsform
en särställning vid den förestående nyordningen av seminarieväsendet.
I seminarieorganisationen bör alltså enligt min mening som en fast beståndsdel
ingå ett visst antal studentlinjer, och bestämmelserna angående
dessa linjer böra inarbetas i den nya seminariestadga, som vid
bifall till mina här nedan framställda förslag bör utfärdas. Härigenom
blir det möjligt att på ett ändamålsenligare sätt, än nu är fallet, anknyta
studentlinjen till den 4-åriga linjen och avpassa lärarbehovet och
övningsskolan vid seminarierna även efter studentlinjens behov.
Redan tidigare har med styrka gjorts gällande, att utbildningstiden vid
studentlinjen är för kort för att i erforderligt mått bibringa eleverna erforderliga
kunskaper och färdigheter och nödig praktisk förtrogenhet med
lärarens uppgifter. 1932 års riksdag synes ej hava stått främmande för
denna uppfattning, även örn riksdagen icke var redo att taga bestämd
ståndpunkt till frågan. Den ytterligare utredning, som nu förebragts,
torde lämna ett tillräckligt material för frågans bedömande och synes mig
hava oförtvdbart givit vid handen, att ett trängande behov av en förlängning
av studentlinjen föreligger. Det bör hållas i minnet, att flertalet
av de studenter, som söka sig in på studentlinjen, nyss lämnat
gymnasiet. Dessa elever äro invanda vid de arbetsmetoder, som tilllämpas
på gymnasiet och som i många hänseenden skilja sig från seminariets
arbetsformer. Från gymnasiets högsta ring med dess oftast
hårda arbetstakt och av forcerade studier kännetecknade arbetssätt
komma de oförmedlat över till seminariet, där målet är att på två terminer
icke endast inhämta teoretiska kunskaper och färdighet i vissa
övningsämnen, som ej återfinnas på gymnasiets schema, utan även göra
sig förtrogen med det till själ v verksamhet syftande arbetssätt, som redan
tillämpas vid seminarierna och som vid bifall till de sakkunnigas förslag
skulle ytterligare markeras. De skola på en mycket begränsad tid
tillgodogöra sig den för seminarierna säregna undervisningen i övningsskolan
och den praktiska lärarutbildningen över huvud taget. Allt detta
måste — såsom de sakkunniga också framhålla — medföra en betydande
arbetsbelastning för eleverna på studentlinjen. Detta är emellertid enligt
min mening icke den väsentligaste olägenheten med den nuvarande
ordningen. Det jäkt, som präglar arbetet inom studentlinjen, kan icke
vara till fördel för arbetsresultatet och står i avgjord motsats till den
lugnare arbetstakten inom den 4-åriga linjen. Eleverna torde i flertalet
fall näppeligen hinna smälta det kunskapsstoff, som bibringas dem under
dessa förhållanden, och ej heller fa samma förtrogenhet med lärargärningens
uppgifter, som eleverna på den 4-åriga linjen med dess lämpligare
avvägda arbetstempo hinna förvärva. Jag vill särskilt framhålla,
att det antal lektioner, som varje elev under sin utbildningstid får hålla,
nu är något lägre för eleverna pä studentlinjen än för eleverna pä den
4-åriga linjen. För att emellertid eleverna på den förra linjen över
huvud taget skola hinna fullgöra det föreskrivna antalet lektioner, måste
de så gott som omedelbart vid läsårets början hålla lektioner i övningsskolan,
medan lia den 4-åriga linjen enligt den nuvarande ordningen folden
praktiska lärarutbildningen är ät denna del av seminariernas undervisning
anslagen en tid av 0, 1, 3, respekt i ve 4 veckotimmar i klasserna
10
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
I—IV. Givet är, att den starka koncentrationen på studentlinjen av
den praktiska lärarutbildningen, som dock är en av seminariernas allra
viktigaste arbetsuppgifter, är till avsevärd olägenhet för studenternas
utbildning för lärarkallet. Det förhållandet, att det oaktat studentfolkskollärarna
i allmänhet kunnat uträtta ett förtjänstfullt arbete i folkskolans
tjänst, vittnar gott örn det elevmaterial, som på denna väg passerar
genom seminarierna.
Om sålunda redan arbetssättet på studentlinjen starkt motiverar en
förlängning av utbildningstiden, synes också en väsentlig utvidgning av
kursens innehåll vara erforderlig för att den skall bliva likvärdig med
den utbildning, som meddelas vid den 4-åriga linjen. Belysande härför
är, att de sakkunniga ansett erforderligt att vid studentlinjen utöka
undervisningstiden för de teoretiska ämnena med 10 veckotimmar och
för övningsämnena med 8 Va veckotimmar samt den tid, som ägnas åt
den praktiska lärarutbildningen, med 4 veckotimmar, alltså med inalles
22 Va veckotimmar eller med icke mindre än omkring 50 procent. En
av de sakkunniga berörd omständighet, som heller icke bör förbises, är,
att det nuvarande gymnasiets starkt differentierade organisation vid intagningen
av elever i studentkurserna vållat vissa svårigheter, vilka de
sakkunniga vilja eliminera eller mildra genom att i seminariekursen inlägga
kompletterande undervisning i ifrågakommande ämnen.
I likhet med de sakkunniga håller jag före, att de nu påpekade olägenheterna
icke kunna avhjälpas genom åtgärder utanför ramen av kurserna,
exempelvis genom uppställande av krav på förberedande självstudier
eller genom anordnande av förberedande utbildning. Det skulle
säkerligen innebära alltför stora påfrestningar på elevaspiranternas krafter
att hänvisa dessa studier eller denna utbildning till sommarferien
efter studentexamen. Ej heller lärer det vara tillräckligt att utsträcka
utbildningstiden vid studentlinjen med en termin till 3 terminer. Med
sistnämnda anordning skulle, såsom de sakkunniga påpeka, dessutom
vara förenade svåröverkomliga praktiska olägenheter. I likhet med de
sakkunniga och myndigheterna håller jag före, att den enda tillfredsställande
utvägen är att förlänga linjen till två år, och jag tillstyrker
därför de sakkunnigas förslag i denna del.
I enlighet med 1932 års riksdags uttalande i ämnet bör i den blivande
seminarieorganisationen inpassas en kurs för utbildning av småskollärarinnor
till folkskollärarinnor, en utbildningslinje, som även enligt min
mening är mycket välmotiverad. Jag vill emellertid betona, att erfarenheter
ännu saknas örn huru en sådan kurs lämpligen bör planläggas.
Med hänsyn härtill böra de anordningar, som nu vidtagas, bliva av provisorisk
karaktär. De sakkunnigas av flertalet myndigheter understödda
förslag om anordnande av en 2-årig sådan kurs, vilken skulle föregås
av en kortvarig förberedande kurs synes vara en lämplig försöksanordning.
Enligt min mening bör alltså folkskoleseminarieorganisationen inrymma
följande tre utbildningslinjer, nämligen 4-årig linje, 2-årig linje för studenter
samt 2-årig linje för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor,
samtliga linjer fast infogade i seminarieorganisationen.
I fråga om inträdesfordringar och undervisningsplaner vid
den 4-åriga seminarielinjen har departementschefen (sid. 13—36
i statsrådsprotokollet), efter en redogörelse för gällande bestämmelser,
Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
11
för behandlingen av motsvarande spörsmål vid 1932 års riksdag samt
för de sakkunnigas utredning och förslag ävensom myndigheternas yttranden
i ämnet, för egen del anfört följande:
Sedan de nuvarande inträdesfordringarna vid den 4-åriga seminarielinjen
till sina grunddrag bestämdes år 1914, har skolväsendet undergått
en genomgripande utveckling. Huvudpunkterna i denna utveckling
markeras av den utsträckning av den allmänna skolplikten, som
skedde genom 1918 års riksdags beslut om fortsättningsskolans införande
som obligatorisk skolform, 1919 års undervisningsplan för folkskolan och
av 1927 års skolreform, varigenom möjligheterna till undfående av högre
skolundervisning förbättrades och folkskolans karaktär av bottenskola
för nämnda undervisning befästes. Det inre skolarbetet har undergått
en väsentlig förändring, och detta i en riktning, som ställer ökade krav
på lärarens kunskaper och på hans förmåga som uppfostrare. Skolväsendet
har inom den givna organisatoriska ramen strävat att anpassa
sig efter den snabba utvecklingen på andra områden av samhällslivet,
vilken ställer ökade krav på medborgaren och därför också på skolans
arbetssätt och dess bildningsmål. En utsträckning av lärotidens längd
vid folkskolan framstår som bekant som det mest aktuella önskemålet
i fråga om vårt lands folkundervisning. En sådan förlängning av skoltiden
kommer att ytterligare öka anspråken på dugligheten hos lärarna
inom folkskoleväsendet och behovet av en förbättring av den nuvarande
lärarutbildningen.
Som ett enligt min mening betydelsefullt steg i denna riktning kan
det föreliggande förslaget om införande av skärpta inträdesfordringar
vid seminariernas 4-åriga linje rubriceras. Ett realiserande av detta
förslag öppnar möjligheter att på ett mer tillfredsställande sätt än vad
nu är fallet främja den fackliga utbildningen av eleverna vid seminarierna.
Det är, såsom de sakkunniga påpeka, möjligt att redan nu i
viss utsträckning tillgodose behovet härav på grund av den förskjutning
uppåt, allmänbildningsnivån hos eleverna faktiskt företer. En revision
av inträdesfordringarna i angivet hänseende skulle emellertid möjliggöra,
att undervisningsplanen vid seminarierna kan både reellt och formellt
bygga på ett mått av kunskaper, som i vissa hänseenden icke oväsentligt
överstiger de fordringar, som nu stadgeenligt ställas, och att alltså
utbildningen vid seminarierna kan planmässigt anordnas härefter och
givas ett rikare innehåll, än de nuvarande förhållandena medgiva.
Nyss nämndes, att den faktiska kunskapsnivån hos de inträdessökande
alltmera ökats. De sakkunniga hava i detta hänseende verkställt en
uttömmande undersökning rörande den utbildning, som de i första klassen
av det 4-åriga seminariet intagna besitta. Denna undersökning
visar, att under den tid av något över tjugu år, som förflutit, sedan de
nuvarande inträdesfordringarna bestämdes, antalet i första klassen intagna,
vilka som förutbildning haft endast folkskola, minskats från 49,1
procent till endast ll,x procent av samtliga de i nämnda klass intagna
eleverna, samt att samtidigt motsvarande procenttal för dem, som avlagt
realexamen, ökats frän endast 8,:. procent lill icke mindre än 34
procent. Enligt samma undersökning hade år 1915 endast 17, i procent
av de i första klassen intagna en skolunderbyggnad, som motsvarade
realexamen eller låg däröver. Sisi nämnda procenttal uppgick år 1934
lill icke mindre än (17,7 procent. Mer än två tredjedelar av de i första
12
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
klassen intagna eleverna hade alltså sistnämnda år högre inträdeskompetens
än de sakkunniga föreslå och återstoden torde hava ägt en inträdeskompetens,
som ej avsevärt skiljer sig från den av de sakkunniga
föreslagna.
I betraktande av det nu anförda måste jag ge de sakkunniga rätt
därutinnan, att en höjning av inträdesfordringarna synes böra vidtagas
redan av det skälet, att en bättre överensstämmelse med den faktiskt
förefintliga inträdeskompetensen bör åvägabringas.
När det gällt att avväga, till vilken nivå inträdesfordringarna böra
höjas, hava de sakkunniga funnit sig böra föreslå, icke att avlagd realexamen
uppställes såsom inträdesvillkor, utan att kunskapsnivån höjes
till att i stort sett motsvara realexamen. I ämnena kristendomskunskap,
modersmålet, matematik, historia, geografi samt biologi och hälsolära
böra enligt de sakkunnigas förslag inträdesfordringarna i huvudsak
motsvara realskolans kurser, under det att man i fysik och kemi — med
hänsyn till att det för inhämtande av realskolans kurser i sistnämnda
ämnen erfordras tillgång till labora tiv utrustning ■— skulle nöja sig med
ett icke oväsentligt lägre kunskapsmått och i övningsämnena bibehålla
ungefär de nuvarande inträdesfordringarna. Kunskaper i främmande
språk skulle ej utgöra oeftergivligt villkor för inträde. Då de sakkunniga
sålunda ej velat uppställa krav på avlagd realexamen som inträdesfordran,
hava de ansett, att en ensartad inträdesprövning skall anställas
i de olika ämnena (med undantag dock för främmande språk, där prövningen
skulle vara frivillig) med samtliga sökande, oavsett arten av
deras förutbildning.
Skolöverstyrelsen har däremot ansett tiden vara inne att föreskriva
avlagd realexamen som villkor för inträde i den 4-åriga linjen, detta
närmast på grund därav, att, såsom överstyrelsen betonar, på så sätt
vissa avsevärda fördelar säkerligen skulle vinnas för det inre seminariearbetet
(bland annat skulle elevernas språkkunskaper vara av mycket
stort värde för deras seminariearbete), samt att seminarierna skulle
vinna en bättre anknytning till det allmänna skolväsendet, än vad som
skulle bliva fallet vid bifall till de sakkunnigas förslag, varförutom en
sådan åtgärd skulle förenkla inträdesprövningarna. Överstyrelsen föreslår
därför, att realexamen lägges som grund för folkskollärarutbildningen
på den 4-åriga linjen, samt att sökande, som avlagt sådan examen,
skall genomgå inträdesprov i modersmålet, matematik och musik, varvid
man även skulle söka utröna sökandens allmänna mognad och lämplighet
för seminariearbetet. Emellertid har överstyrelsen ej velat från
tillträde till seminarium helt utestänga sökande, som ej avlagt realexamen.
Därför har föreslagits, att sådan sökande skall undergå prövning,
som nyss nämnts, och därjämte prövning i övriga ämnen, vilken prövning
skulle hava till ändamål att utvisa, att den sökande ägde erforderliga
förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig undervisningen
vid seminariet.
För egen del vill jag till en början framhålla, att jag icke kan understödja
ett förslag, som vore ägnat att från tillträde till seminarium utestänga
dem, som vilja ägna sig åt folkskollärarbanan men ej haft tillfälle
att åtnjuta utbildning vid allmänt läroverk eller annan läroanstalt
med realexamen. I detta hänseende vill jag understryka vad överstyrelsen
framhållit därom, att seminarierna hittills erhållit ett ej oväsent
-
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
13
ligt antal av sina mest begåvade och skickliga elever från orter, där
tillfälle icke givits till fortsatt utbildning utöver folk- och fortsättningsskolan.
Denna min ståndpunkt innebär emellertid icke, att jag motsätter
mig förslag örn en höjning av det kunskap smått, som bör krävas
för inträde i den 4-åriga linjen, till en nivå, som i det närmaste motsvarar
realexamens. Rika utbildningsmöjligheter vid sidan av dem, som
föra genom skolorna, stå i våra dagar öppna för studieintresserade. För
en begåvad och ambitiös person, som befinner sig i den relativt mogna
ålder, som är föreskriven för inträde i första klassen, torde det numera
icke möta oöverkomliga svårigheter att genom självstudier förskaffa sig
en utbildning, som svarar mot realexamen. Den, som över huvud taget
icke förmår detta, tillhör enligt min mening icke dem, vilkas tillträde
till folkskollärarutbildning bör underlättas.
Varken de sakkunnigas eller skolöverstyrelsens förslag står i strid
med min nyss tillkännagivna uppfattning. Att jag är mer benägen att
biträda det av de sakkunniga framlagda förslaget beror därpå, att det
enligt min mening är av betydelse, att samtliga de inträdessökande —
oavsett örn de förskaffat sig det stipulerade kunskapsmåttet genom realexamen
eller genom däremot svarande självstudier — böra bedömas
under i möjligaste mån likartade förhållanden och på ett sätt, som tilllåter
jämförelse mellan avlagda prestanda. Det lärer icke kunna bestridas,
att skolöverstyrelsens förslag härutinnan är otillfredsställande och
kan medföra, att de, som ej avlagt realexamen, komma i en i förhållande
till de inträdessökande med realexamen missgynnad ställning. Det
är fara värt, att redan detta förhållande kan avskräcka många av dem,
som skolöverstyrelsen själv önskar som elever vid seminarierna, från att
anmäla sig till inträde, vilket — såsom överstyrelsen framhåller — skulle
innebära en verklig förlust för seminarierna och för folkskolan. Däremot
skulle vid ett biträdande av de sakkunnigas förslag ingen principiell
åtskillnad i prövningshänseende komma att göras mellan nämnda
båda kategorier av inträdessökande.
Jag medgiver, att ett bifall till överstyrelsens förslag skulle kunna
medföra vissa fördelar, såsom en förenklad inträdesprövning och även
ytterligare någon, ehuru relativt obetydlig förbättring av seminarieutbildningen
utöver de sakkunnigas förslag, varjämte tvivelsutan folkskoleseminarierna
skulle på detta sätt erhålla en närmare anknytning till det
allmänna skolväsendet än genom de sakkunnigas förslag. Men dessa
fördelar synas icke vara av den art, att de uppväga de ovan angivna
olägenheterna med överstyrelsens förslag. Jag vill framhålla, att hinder
icke torde möta att förlänga den tid, som nu tages i anspråk för inträdesprövningar,
med en eller annan dag, därest erfarenheten skulle
giva vid handen, att nämnda tid skulle bliva för knapp.
Vad ovan anförts ger vid handen, att jag i princip biträder de sakkunnigas
förslag till inträdesfordringar. Detaljerna i förslaget torde icke
böra nu upptagas till dryftande. Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t
att senare företaga dessa spörsmål och de frågor, som därmed hava
samband, exempelvis frågan örn dc nuvarande preparandkurserna, till
närmare prövning och avgörande, varvid Kungl. Majit bör vara oförhindrad
att vidtaga de jämkningar i de sakkunnigas förslag, som eventuellt
kunna befinnas motiverade. I nämnda sammanhang torde även
böra prövas det från gymnastiklärarhåll framförda förslaget örn anord
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
nande av inträdesprövning jämväl i ämnet gymnastik. Jag anser mig
emellertid böra redan här framhålla, att det självfallet icke kan ifrågakomma
att, såsom på något håll ifrågasatts, förvandla detta ämne från
övnings- till läsänme.
Den av de sakkunniga föreslagna undervisning splanen torde i allt
väsentligt kunna läggas till grund för de ytterligare överväganden av
frågan, som kunna bliva erforderliga. Den åsyftar beaktansvärda förbättringar
av den nuvarande lärarutbildningen, vilka förbättringar, som
nämnts, till en del skulle möjliggöras genom den höjning av inträdesfordringarna,
som de sakkunniga föreslagit och av mig förordats. Jag vill
särskilt fästa uppmärksamheten på den avsevärda förbättring av den praktiska
lärarutbildningen, som kan ernås genom vissa av de sakkunniga
föreslagna åtgärder, och även på den välbehövliga förstärkningen av
elevernas självständiga arbete, vilken ligger i linje med motsvarande
strävanden, som under de senare åren framträtt på många andra områden
av skolväsendet. Detaljerna i förslaget torde näppeligen böra här
närmare diskuteras. Jag vill emellertid — med hänsyn till de efterföljande
kostnadsberäkningarna — framhålla, att jag i likhet med skolöverstyrelsen
och på de av överstyrelsen anförda skälen anser mig böra
tillstyrka, att ämnet hushållsgöromål även i fortsättningen upptages på
timplanen för folkskoleseminarierna och göres obligatoriskt för de kvinnliga
eleverna, med möjlighet dock till befrielse i vissa fall för dem, som
redan äga motsvarande kunskaper och färdigheter. Jag ämnar i det
följande framlägga förslag om bibehållande av de nuvarande ordinarie
lärartjänsterna i nämnda ämne. I likhet med överstyrelsen biträder jag
vidare förslaget örn anordnande av en kurs i tal- och röstvård och återkommer
i det följande till kostnadsberäkningarna för denna kurs. Däremot
kan jag icke dela överstyrelsens uppfattning i fråga örn den
frivilliga kurs i finska språket, vilken enligt de sakkunnigas förslag
skulle anordnas vid seminarium, som överstyrelsen bestämmer. Jag
anser för min del, att utbildning på detta område är en nödvändig följd
av 1935 års riksdags av de sakkunniga berörda beslut om införande av
frivillig undervisning i finska språket vid fortsättningsskolan inom de
finsktalande distrikten i Norrbotten, och att denna utbildning snarare
bör förläggas i närheten av de trakter, som skola draga fördel av densamma,
än till någon universitetsstad. Lämpligen bör utbildningen förläggas
till Luleå, på vilken ort enligt mitt i det efterföljande framlagda förslag
skulle komma att finnas folkskoleseminarium. Det torde, enligt vad
jag erfarit, icke vara omöjligt att för denna undervisning förvärva någon
för ändamålet kompetent person.
Kungl. Majit lärer senare bliva satt i tillfälle att taga ståndpunkt
till detaljerna i förslaget till undervisningsplan. I sina grunddrag torde
det emellertid kunna utgöra underlag för de efterföljande kostnadskalkylerna.
Sammanfattnmgsvis innebär alltså min ståndpunkt i huvudsak, att
jag biträder de sakkunnigas förslag till inträdesf or dringar och undervisningsplan
vid den 4-åriga seminarielinj en, dock med den avvikelsen, att
jag anser, att undervisningen i hushållsgöromål fortfarande bör i regel
vara obligatoriskt läroämne.
Vad angår inträdesfordringar och undervisningsplaner vid de
2-åriga linjerna, har departementschefen (sid. 3G—43 i statsråds -
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
15
protokollet), efter en redogörelse för de gällande bestämmelserna och
för de sakkunnigas förslag samt myndigheternas yttranden, för egen del
yttrat:
De sakkunnigas förslag till inträdesfordringar och undervisningsplaner
för de 2-åriga linjerna torde i allt väsentligt kunna läggas till grund
för den fortsatta behandlingen av dessa frågor. Beträffande undervisning
i ämnet hushållsgöromål hänvisas dock till vad jag i det föregående
anfört. Det synes få ankomma på Kungl. Maj:t att senare företaga
nämnda förslag till avgörande, därvid ställning även torde böra
tagas till skolöverstyrelsens förslag till begränsning av antalet kompletteringskurser.
Efterföljande kostnadskalkyler synas kunna i huvudsak grundas på
det av de sakkunniga framlagda timplansförslaget.
I fråga om behovet av folkskollärare har departementschefen
(sid. 43—57 i statsrådsprotokollet) redogjort för på området rådande
förhållanden, för de sakkunnigas förslag och myndigheternas utlåtanden
i ämnet, varefter han för egen del anfört:
Erfarenheten har visat, att vid de beräkningar, som tidigare utförts
rörande behovet av nya lärare för folkskoleväsendet, i regel räknats
med ett större lärarbehov än som sedermera befunnits vara erforderligt.
En av de väsentligaste anledningarna härtill torde, såsom den föreliggande
utredningen givit vid handen, hava varit, att behörig hänsyn
icke tagits till den starka minskning av barnantalet i skolorna, som åtminstone
fram till år 1945 med säkerhet kan förutses och som för tiden
därefter någorlunda tillförlitligt kan beräknas komma att inträffa. Den
ovannämnda sakkunnigutredningen har insatt nativitetsutvecklingen som
ett väsentligt led i beräkningarna av det framtida behovet av lärare.
Till belysande av betydelsen av denna faktor må erinras, att undersökningen
givit till resultat, bland annat, att antalet barn i folkskolan tjugu
år härefter beräknas komma att uppgå till endast mellan 50 och 60
procent av det nuvarande antalet. Det torde ligga i sakens natur, att
denna faktor väger över flertalet av de andra omständigheter, vilka
kunna hava inverkan på beräkningar rörande folkskolans försörjning
med lärare men vilka ej heller, såvitt jag kunnat finna, förbisetts av
de sakkunniga.
De sakkunniga hava kommit till den uppfattningen, att folkskoleseminarierna
böra anpassas efter en årlig examination av 360 folkskollärare,
därest obligatoriskt sjunde skolår ej införes, och, i motsatt fall, efter en
årlig examination av 384 folkskollärare. Skolöverstyrelsen håller före,
att 408 liirare erfordras i förstnämnda fall och att examinationen bör
ökas härutöver, örn sjuårig folkskola införes.
Vad angår sistnämnda eventualitet, må framhållas, att folkskolesakkunniga
i sitt den 20 november 1935 dagtecknade betänkande angående
obligatorisk sjuårig folkskola (statens offentliga utredningar 1935: 58) på
grundval av uppgifter från statens folkskolinspektörer beräknat antalet
folkskollärartjänster läsåret 1940—1941 till 16,347, örn sjuårig skolplikt
då allmänt införts och med hänsyn jämväl tagen till minskning av barnantalet.
Till jämförelse må nämnas, att 1932 års seminariesakkunniga
på grundval likaledes av uppgifter från nämnda folkskolinspektörer (de
16
.Statsutskottets utlåtande Nr 150.
s. k. marsuppgifterna) beräknat antalet folkskollärartjänster år 1941 till
14,824. Detta skulle innebära, att, om sistnämnda år sjuårig skolplikt
allmänt införts, härigenom skulle uppstå ett merbehov av icke mindre
än (16,347—14,824 —) 1,523 folkskollärartjänster utöver dem, varmed seminariesakkunniga
räknat, d. v. s. något mer än 10 procent fler tjänster.
Emellertid bör härvid beaktas, att folkskolesakkunniga föreslagit, att
nämnda skolreform skulle vara fullt genomförd först med ingången av
läsåret 1946—1947. Följaktligen är det icke troligt, att — därest folkskolesakkunnigas
förslag accepteras — merbehovet av folkskollärartjänster
under läsåret 1940—1941 skulle uppgå ens närmelsevis till det tal,
varmed sistnämnda sakkunniga räknat. Under alla förhållanden är det
omöjligt att nu eller de närmaste åren med bestämdhet förutsäga, vilka
krav på examinationen från folkskoleseminarierna, som måste ställas,
därest sjunde skolår genomföres. Så mycket torde emellertid kunna antagas,
att denna skolreform kommer att — även om det sjunde skolåret
införes successivt — under de närmaste åren framkalla ett ej oväsentligt
ökat lärarbehov. Då det är min avsikt att föreslå Kungl. Majit att
förelägga 1936 års riksdag förslag örn införande av sjunde skolår, beräknar
jag i det följande organisationen härefter.
Jag vill i likhet med 1932 års seminariesakkunniga, skolöverstyrelsen
och statskontoret understryka, att alla beräkningar rörande det i framtiden
erforderliga totala antalet folkskollärare bära och måste bära ovisshetens
prägel. Att, såsom på något håll ifrågasatts, uppskjuta omorganisationen
av folkskoleseminarierna, till dess närmare klarhet vunnits
örn den framtida utvecklingen på området, synes vara lika meningslöst,
som det är vanskligt att ens för de allra närmaste åren angiva lärarbehovet.
För egen del håller jag före, att det i frågans nuvarande läge
är lämpligast att planlägga seminarieorganisationen efter det av de sakkunniga
angivna talet för examinationen, därest sjunde skolår införes,
alltså efter en examination av 384 lärare per år, samt att härutöver,
såsom de sakkunniga framhållit, tillse, att betryggande marginaler för
en eventuellt erforderlig utvidgning av lärarproduktionen beredas. Av
denna anledning ämnar jag i det följande föreslå, att två examinationsavdelningar
— utöver de 16, jag i likhet med de sakkunniga beräknar
skola inrymmas i organisationen — hållas i reserv. Vidare vill jag påpeka,
att om, såsom jag i det följande kommer att föreslå, elevnumerären
i klassavdelningarna i enlighet med de sakkunnigas av skolöverstyrelsen
härutinnan biträdda förslag bestämmes till 24 mot nu i
regel 30 och antalet examinationsavdelningar i enlighet med nyssnämnda
förslag fixeras till 16, seminarieorganisationen redan av denna anledning
inrymmer en examinationsmarginal av icke mindre än uppemot 16 X
(30—24) = 96 lärare. Härtill komma de 60 lärare, som skulle kunna
utexamineras från nyssberörda i reserv liggande avdelningar. Examinationen
skulle alltså kunna höjas till icke mindre än (384+96 + 60 —)
540 lärare, d. v. s. med över 40 procent. Genom minskning av elevnumerären
under 24 eller genom att tillfälligt inhibera intagningen vid
någon eller några parallellavdelningar kan å andra sidan — såsom nästan
regelmässigt skett under de senare åren — examinationen av folkskollärare
nedbringas väsentligt under den ovan angivna siffran för den
normala lärarexaminationen.
Visserligen kan det med fog göras gällande, att det icke är önskvärt
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
17
att, när seminarieorganisationen nu skall mera definitivt uppordnas,
för framtiden förutsätta tillfälliga anordningar, vilka i viss mån avvika
från grundlinjerna för omorganisationen. I frågans nuvarande läge
torde emellertid icke någon annan utväg stå till buds.
Med hänsyn till vad ovan anförts förordar jag, att seminarieorganisationen
rättas efter en normal examination av 384 lärare per år. Detta
förslag innebär alltså, att examinationskapaciteten, som nu är nominellt
600, skall minskas med 216.
I fråga om den yttre organisationen av folkskoleseminarierna
har departementschefen (sid. 54—82 i statsrådsprotokollet) redogjort för
nuvarande förhållanden m. m., för 1932 års riksdags ställningstagande
i berörda avseende, för de sakkunnigas förslag och för myndigheternas
yttranden i ämnet. Därefter har departementschefen för egen del anfört:
På de av de sakkunniga anförda skälen tillstyrker jag i likhet med
skolöverstyrelsen, att elevnumerären i seminarieklasserna, som nu utgör
nominellt 30 men under de senaste åren på grund av de rådande exceptionella
förhållandena på folkskollärarbanan växlat mellan 20 och 25,
bestämmes till 24. Statskontorets förslag att åtminstone tills vidare
beräkna seminarieorganisationen efter en elevnumerär av 25 å 26 anser
jag mig alltså icke kunna biträda. Särskilt må framhållas, att det med
hänsyn till de ovan berörda svårigheterna att förutse det framtida behovet
av folkskollärare måste vara oklokt att göra organisationsramen
så snäv, att den ej lämnar förhållandevis goda möjligheter till en rätt
väsentlig ökning av den normala lärarproduktion, efter vilken organisationen
planlägges. De merutgifter för statsverket, som föranledas av
att elevnumerären fixeras till 24 i stället för 30, uppvägas enligt min
mening ej blott därav, att organisationen på så sätt, såsom nyss framhållits,
kommer att bereda en ej obetydlig elasticitet, utan även av den
förbättring av lärarutbildningen, som kan ernås, så länge elevnumerären
hålles nere vid nämnda tal.
Då jag i det föregående räknat med en normal examination av 384
lärare per år, bör alltså seminarieorganisationen i överensstämmelse med
de sakkunnigas förslag inrymma = 16 examinationsavdelningar.
Vad angår fördelningen av examinations avdelning ania mellan seminarielinjer
av olika slag må till en början erinras, att de sakkunniga
och de i ärendet hörda myndigheter, som yttrat sig örn denna detalj,
varit ense om att en av avdelningarna skall tillhöra den ovannämnda
linjen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor. Även jag
vill biträda detta förslag. Beträffande fördelningen av de återstående
15 avdelningarna mellan 4-årig linje och studentlinje må följande anföras.
De sakkunniga hava förordat 7 studentlinjer, medan reservanterna
stannat för 5 sådana linjer. Skolöverstyrelsen tillstyrker likaledes 7
studentlinjer, varvid emellertid är att märka, att överstyrelsen föreslagit,
att inalles 17 seminarielinjer skulle inrättas, alltså en mer än de sakkunniga
ifrågasatt. Statskontoret har ej intagit någon bestämd ståndpunkt
i frågan utan nöjt sig med att framhålla, att studentlinjerna äro
Bihang lill riksdagens ''protokoll 1936. 6 saini. Nr 150.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
förenade med lägre kostnader än de 4-åriga linjerna. Seminariekollegierna
slutligen hava, på något undantag när, förordat 5 studentlinjer.
För egen del vill jag till en början -— under hänvisning till de sakkunnigas
utredning (jfr betänkandet sid. 150—158) — erinra, att den
statliga folkskoleseminarieorganisationen tidigare omfattat ett betydligt
större antal studentkurser än som under de senare åren varit i Verksamhet.
Sålunda funnos vid statens folkskoleseminarier under läsåret
1922—1923 6 studentkurser. Antalet sådana kurser har emellertid genom
de efter nämnda läsår i oavbruten följd vidtagna begränsningsåtgärderna
undan för undan minskats. För att snabbt reducera det hotande överskottet
på folkskollärare hava dessa begränsningsåtgärder i första hand
gått ut över studentkurserna. Dessa äro ju nu 1-åriga, varför ett nedläggande
_ av en sådan utbildningslinje redan efter ett år inverkat på
examinationstalen, medan en begränsning av de 4-åriga kurserna först
efter fyra år lämnat resultat. Från och med läsåret 1923—1924 nedlades
sålunda två studentkurser, från och med läsåret 1926—1927 ytterligare
två och från och med läsåret 1935—1936 den femte. Nu återstår alltså
endast en av de sex kurser, som för ett tiotal år sedan voro i verksamhet.
Vid avvägandet av antalet studentkurser hava de sakkunniga utgått
från den starka tillströmningen av studenter till folkskoleseminarierna.
På grund av det ringa antalet studentlinjer hava dessa studenter endast
till en obetydlig del kunnat absorberas av studentlinjerna, medan de
återstående, som vunnit inträde vid folkskoleseminarium, antagits som
elever i första klassen av det 4-åriga seminariet. Vid studentlinjerna hava
i allmänhet sådana studenter vunnit inträde, vilka varit i tillfälle att
genom akademiska studier skaffa sig ett bättre utgångsläge vid den hårda
konkurrensen örn elevplatserna. De sakkunniga hava påvisat, att antalet
studenter med eller utan akademisk utbildning, som under läsåret
1934—1935 åtnjöto undervisning vid seminariernas 4-åriga linjer och
studentlinjer, motsvarade i det närmaste 5 studentkurser, medan det i
verkligheten nämnda läsår endast fanns två sådana kurser. För att
ytterligare minska tillströmning av studenter till det 4-åriga seminariet
föreslå de sakkunniga att, utöver berörda 5 kurser, inrättas 2 kurser,
alltså sammanlagt 7 studentkurser.
Det är vanskligt att med bestämdhet angiva orsakerna till att studenterna
i så stor utsträckning söka sig till folkskoleseminarierna. En
av dem torde vara den starkt ökade examinationen av studenter från
de allmänna läroverken med flera läroanstalter. Antalet utexaminerade
studenter utgjorde år 1921 1,967 och år 1934 icke mindre än 2,568. Inom
ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga hava i ett den 1 september
1935 avgivet betänkande med undersökningar och förslag i anledning
av tillströmningen till de intellektuella yrkena (statens offentliga
utredningar 1935: 52, sid. 359) anfört, att sagda fenomen sannolikt har
sin förklaring i, bland annat, arbetslöshet. De hava påvisat, att trängseln
på de sedvanliga levnadsbanorna för akademiskt utbildade åstadkommit
stora och beaktansvärda förskjutningar i sammansättningen av
folkskoleseminariernas elevmaterial samt framhållit, att det synbarligen
förelåge ett icke ringa slöseri med tid och arbetskraft, då man
läte studenter genomgå 4-årig seminarieutbildning.
För egen del finner jag det vara av den största betydelse, att studen -
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
19
terna, vilka som lärare torde kunna väl mäta sig med lärare med exempelvis
folkskola eller realexamen som förutbildning, ledas in på folkskollärarbanan
genom den utbildningslinje, som är för dem särskilt tillrättalagd.
De böra helst icke konkurrera om elevplatserna i den 4-åriga
seminarielinjen. Ej minst för dem, för vilka sistnämnda seminarielinje
närmast är avsedd, skulle detta vara till fördel. Emellertid vill det
förefalla, som örn det skulle vara möjligt att vinna en önskvärd minskning
av antalet till det 4-åriga seminariet sökande studenter, även örn
ett något lägre antal studentkurser inrättas än det, varmed de sakkunniga
räknat. En ytterligare omständighet, som talar för att en viss
varsamhet bör iakttagas, är, att, under det studenterna hava möjlighet
att anlita det 4-åriga seminariet, icke-studenterna sakna motsvarande
möjlighet beträffande studentlinjen.
Med hänsyn till ovanberörda omständigheter förordar jag, att antalet
studentlinjer i den blivande folkskoleseminarieorganisationen bestämmes
till 6. Detta förslag medför en väsentlig och synnerligen önskvärd utökning
av antalet studentkurser och bereder samtidigt tillfredsställande
utbildningsmöjligheter för dem, som ej äro studenter. Någon svårighet
att rekrytera nämnda 6 studentlinjer med tillräckligt antal kvalificerade
elever torde näppeligen kunna tänkas komma att uppstå. Emot ett
sådant antagande tala erfarenheterna från de år, då ett motsvarande
antal studentlinjer voro inrättade vid statsseminarierna och varunder
likvisst antalet varje år från läroverken med flera läroanstalter utexaminerade
studenter var lägre än nu.
Enligt min mening bör seminarieorganisationen alltså innesluta 9 4-åriga
linjer, 6 studentlinjer samt 1 linje för småskollärarinnors utbildning till
folkskollärarinnor.
I likhet med de sakkunniga anser jag, att seminarierna — i överensstämmelse
med 1932 års riksdags ovanberörda uttalande i ämnet —
företrädesvis böra organiseras som dubbelseminarier. Vidare är jag ense
med de sakkunniga om att det i den blivande seminarieorganisationen
torde vara erforderligt att i större utsträckning än vad nu är fallet använda
sig av samseminarier för att åvägabringa en rättvis fördelning
mellan landets olika delar av utbildningsmöjligheterna för de manliga
och kvinnliga läraraspiranterna.
Vad till sist angår folkskoleseminariernas jörläggning, må till en början
förutskickas, att jag anser mig böra vid två folkskoleseminarier räkna
med viss lokalreserv för beredande av möjlighet att, om så skulle visa
sig behövligt i framtiden, i seminarieorganisationen infoga ytterligare
två examinationsavdelningar utöver de 16, varmed ovan räknats. Jag
föranledes härtill av vad skolöverstyrelsen framhållit i fråga örn sannolikheten
av att de sakkunnigas beräkningar av det framtida lärarbehovet
ligga i underkant ävensom av planen på folkskolans utbyggande med
ett sjunde läsår. Vidare vill jag framhålla, att jag, såsom av det efterföljande
framgår, ej anser mig kunna biträda förslaget örn nedläggande
av småskoleseminariet i Haparanda, vilket seminarium enligt de sakkunnigas
förslag skulle jämte småskoleseminariet i Lycksele förflyttas
till de lokaler, som nu innehavas av folkskoleseminariet i Luleå.
I likhet med skolöverstyrelsen anser jag, att det i övre Norrland förefinnes
ett påtagligt behov av ett folkskoleseminarium, och jag kan därför
icke tillstyrka, att folkskoleseminariet i Luleå helt nedlägges. Å
20
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
andra sidan skulle ett dubbelt folkskoleseminarium därstädes troligen
utgöra en för stor ^bildningsanstalt i förhållande till det lärarbehov,
som genom seminariet i fråga skall för den närmare framtiden tillgodoses.
Jag föreslår därför, att till Luleå förlägges ett enkelseminarium, förslagsvis
anordnat som 4-årigt samseminarium, samt att den del av seminariebyggnaden,
som icke erfordras för enkelseminariets behov, får
tjäna som lokalreserv. Emellertid torde det vara erforderligt att bereda
möjligheter till en utvidgning av seminarieorganisationen även vid
ett mer centralt beläget seminarium än Luleåseminariet. Av denna anledning
ledes jag till att i likhet med de sakkunniga föreslå, att folkskoleseminariet
i Karlstad inrättas som enkelseminarium med lokalreserv
för framtida behov. Lämpligen bör seminariet i fråga anordnas som
4-årigt manligt seminarium.
Ett bifall till ovanstående förslag medför en enligt min mening mycket
elastisk seminarieorganisation, som innesluter ej oväsentliga möjligheter
att både i norra och södra Sverige vid förefallande behov utvidga lärarproduktionen.
Emot de sakkunnigas förslag till förläggning och organisation av de
återstående seminarierna har jag endast i två hänseenden erinringar
att göra.
Den praktiskt taget enhälliga kritiken av de sakkunnigas förslag till
organisation av folkskoleseminariet i Lund (typen 2 + 2 + 2) synes mig
hava sitt berättigande. Trots att det otvivelaktigt skulle vara av stort
pedagogiskt intresse att taga del av de rön, som skulle kunna göras
vid ett renodlat studentseminarium, och oaktat statens kostnader per
utbildad lärare vid ett sådant seminarium skulle bliva betydligt lägre
än vid andra seminarieformer, nödgas jag för närvarande avstyrka
nämnda förslag. Jag föreslår i likhet med skolöverstyrelsen, att seminariet
organiseras som dubbelt samseminarium med en 4-årig linje och
en studentlinje. I detta sammanhang må framhållas, att jag ej kan
biträda ovanberörda lärarsammanslutningars uppfattning, att studentlinjerna
utan undantag böra förläggas till universitets- och högskolestäder.
På grund av vad skolöverstyrelsen i ämnet anfört anser jag mig
ej heller böra förorda, att till någon av nyssnämnda städer förlägges ett
seminarium av typen 2 + 2.
Vid bifall till mitt förslag i övrigt torde folkskoleseminariet i Linköping
böra givas organisationsformen 4+2 i stället för, såsom de sakkunniga
föreslagit, 4 + 4.
Den organisation och förläggning av folkskoleseminarierna, jag sålunda
föreslår, framgår av sammanställningen å sid. 81.1)
Enligt denna sammanställning skulle folkskoleseminariet i Växjö
förvandlas till småskoleseminarium — denna fråga kommer att i det
följande närmare beröras — samt folkskoleseminariet i Kalmar nedläggas.
Från båda dessa städer föreligga framställningar om att ifrågavarande
folkskoleseminarier måtte bibehållas, eventuellt utvidgade till
dubbelseminarier. I båda fallen skulle, såsom de sakkunniga och skolöverstyrelsen
närmare framhållit och av berörda framställningar framgår,
erfordras ny- eller ombyggnader för ej oväsentliga kostnader. Detta
giver mig anledning framhålla, att den omorganisation av folkskole
l)
Nämnda sammanställning är här utesluten. Se emellertid sammanställningen i det följande.
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
21
seminarierna, som nu är avsedd att genomföras, ej oväsentligt försvåras
på grund av de kommunala intressen, som äro förknippade med frågan
örn seminariernas förläggning. Om alltför mycken betydelse tillerkännes
dessa intressen, är det icke möjligt att åstadkomma en ändamålsenlig
och ekonomiskt förnuftig organisation. Jag beklagar, att omorganisationen
måste beröva några orter bildningsinstitutioner, som de vant sig
vid att räkna som sina.
Vad särskilt beträffar Kalmarseminariet, som helt skulle upphöra med sin
utbildningsverksamhet i och med den nya organisationens genomförande,
skulle jag i och för sig känt det såsom en tillfredsställelse, om jag icke nödgats
framställa ett förslag, som medför, att den högt skattade insats, detta
seminarium gjort i fråga örn lärarutbildningen, och de värdefulla pedagogiska
traditioner, som där vuxit fram, icke vidare kunna fullföljas. Men jag
har självfallet ansett det vara min plikt att framförallt se det föreliggande
problemet ur rikssynpunkt. Jag vill i detta sammanhang påpeka, att det är
angeläget, att staten vid den förevarande omorganisationen av seminarieväsendet
ej ställer sådana krav på vederbörande kommuner i fråga örn tillhandahållande
av lokaler, att organisationen härigenom fastlåses vid former,
som måhända i en framtid kunna befinnas olämpliga. Jag vill vidare
fästa uppmärksamheten på att — även örn staten slipper gälda kostnaderna
för nämnda byggnadsföretag — det dock är fråga om allmänna
medel, och att ett folkskoleseminarium, vars bibehållande betingas av
att ett mer omfattande byggnadsföretag utföres, alltså blir för det allmänna
dyrare än ett folkskoleseminarium, som kan inrymmas i redan
befintliga lokaler. Det är bland annat dessa synpunkter, som varit för
mig bestämmande vid mitt ställningstagande till frågan om bibehållandet
av nämnda båda seminarier såsom folkskoleseminarier. I anledning av
vad överstyrelsen i ämnet anfört och mot bakgrunden av vad jag i det
föregående yttrat må anmärkas, att jag icke kan finna behov föreligga av
seminarierna i fråga, även om ett sjunde skolår införes vid folkskolan.
Såsom framgår av berörda sammanställning skulle vid bifall till mitt
förslag proportionen mellan manliga och kvinnliga examinationsavdelningar
bliva densamma som vid ett genomförande av de sakkunnigas
förslag. Vid studentlinjen skulle komma att finnas 3 ’/2 manliga och 2 V2
kvinnliga avdelningar samt vid den 4-åriga linjen 5 manliga och 4 kvinnliga
avdelningar. Genom förskjutning vid elevintagningen vid de olika
seminarierna av proportionen mellan manliga och kvinnliga elever torde —
såsom skolöverstyrelsen framhåller — antalet manliga, respektive kvinnliga
elever vid seminarielinjerna kunna vid behov anpassas till närmare
överensstämmelse med den av riksdagen godtagna proportionen 11:9
mellan manliga och kvinnliga folkskollärare.
Vad angår frågan örn utbildningslinjer vid småskolesemin
ar i er na har departementschefen (sid. 83 i statsrådsprotokollet) för
egen del anfört:
Trots att småslcoleseminarieväsendet så sent sorn vid 1932 års riksdag omorganiserades,
synes det erforderligt att redan nu och i samband med frågan
om folkskoleseminariernas omorganisation företaga småskollärarutbildningens
organisatoriska förhållanden till förnyad prövning. Nämnda frågor
hava åtskilliga beröringspunkter och böra därför samtidigt bedömas. Härtill
kommer, att erfarenheterna under de allra senaste åren synas hava
22
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
ådagalagt, att den år 1932 beslutade småskoleseminarieorganisationen är
för stor, och att behov alltså föreligger av en beskärning av densamma.
Frågan om en enhetlig utbildning för lärare inom folkskoleväsendet är
enligt min mening ännu icke mogen för sin lösning. Jag förutsätter därför
i det följande — i likhet med de sakkunniga -—■ att utbildningen av lärare
för småskolestadiet m. m. skall ske vid särskilda för dem avpassade läroanstalter.
Jag saknar anledning att nu ifrågasätta någon ändring beträffande
småskoleseminariekursernas längd och utgår därför från att sm&skoleseminarieorganisationen
även i fortsättningen skall omfatta 2-årig linje
samt 3-årig linje.
Mina efterföljande förslag avse väsentligen frågorna om inträdesfordringarna
och seminarieorganisationens omfattning.
Beträffande frågan om inträdesfordringar m. m. vid s m åskoleseminarierna
har departementschefen (sid. 84—92 i statsrådsprotokollet),
efter en redogörelse för de gällande bestämmelserna, för de
sakkunnigas förslag och för myndigheternas yttranden, anfört följande:
De sakkunniga hava anfört enligt min mening välgrundade skäl för
en höjning av inträdesfordringarna även vid småskoleseminarierna. Förslaget
har i princip tillstyrkts av alla i ämnet hörda myndigheter med
undantag för statskontoret. För egen del vill jag ansluta mig till den uppfattning,
som hävdats av flertalet myndigheter, och särskilt betona, att
det enligt min mening icke kan vara lämpligt att vidmakthålla alltför
stora olikheter mellan inträdesfordringarna till folkskoleseminarierna och
till småskoleseminarierna. Det bör vidare beaktas, att eleverna vid
sistnämnda undervisningsanstalter skola på ganska kort tid, i regel endast
fyra lästerminer, förskaffa sig den utbildning, som ingår i småskoleseminarielcursen.
Förslag hava tidigare och även i samband med de
sakkunnigas utredningsarbete framförts örn en förlängning av lärotiden.
Såsom de sakkunniga framhålla, synes det vara möjligt att genom en
höjning av inträdesfordringarna ernå vissa av de fördelar, som åsyftats
med sistnämnda förslag om förlängning av lärokursen. En höjning av
inträdesfordringarna framstår enligt mili mening som en mindre genomgripande
åtgärd än en förlängning av lärotidens längd.
De sakkunnigas förslag innebär, att inträdesfordringarna vid den 2-åriga småskoleseminariekursen skulle hållas något lägre än som föreslagits
för folkskoleseminarierna men något högre än motsvarande fordringar
vid den 3-åriga seminariekursen. Detta förslag finner jag vara väl avvägt
och av natur att kunna i det väsentliga läggas till grund för de
föreskrifter i ämnet, vilka framdeles böra utfärdas. Av skäl, som framgått
av vad jag tidigare anfört, kan jag icke biträda skolöverstyrelsens
uppfattning att till grund för lärarutbildningen vid småskoleseminarierna
skulle läggas realexamen och att inträdessökande med sådan examen
skulle undergå en inträdesprövning av mindre omfattning än de medsökande,
som skaffat sig sina kunskaper på annat sätt.
Till den av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanen torde Kungl.
Majit erhålla tillfälle att senare taga ställning. De jämkningar, som
eventuellt kunna befinnas erforderliga, torde kunna vidtagas inom den
av de sakkunniga angivna kostnadsramen. Beträffande undervisning i
hushållsgöromål ansluter jag mig till skolöverstyrelsens uppfattning. Motiven
härför framgå av vad jag i det föregående anfört. Däremot anser
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
23
jag i motsats till överstyrelsen men i överensstämmelse med den mening,
jag givit uttryck åt vid behandlingen av motsvarande, folkskoleseminarierna
berörande spörsmål, att en frivillig kurs i finska språket bör anordnas
vid småskoleseminariet i Haparanda. Till frågan om anordnande
av preparandkurs vid sistnämnda seminarium återkommer jag i det efterföljande.
I fråga om behovet av småskollärare har departementschefen
(sid. 92—100 i statsrådsprotokollet) till en början lämnat en redogörelse
för nuvarande förhållanden, de sakkunnigas utredning och förslag
samt myndigheternas yttranden. Vidare har departementschefen
erinrat, att riksdagen i skrivelse nr 313/1935 anhöll, att Kungl. Majit
ville låta verkställa utredning och för 1936 års riksdag framlägga förslag
rörande åtgärder för avhjälpande av rådande arbetslöshet bland
småskollärarinnor samt att Kungl. Majit i anledning härav anbefallt
skolöverstyrelsen att inkomma med utredning och förslag i ämnet.
Överstyrelsen har den 30 september 1935 avgivit sådan utredning.
Av utredningen framgår, att av de under åren 1921—1933 examinerade
småskollärarinnorna 85 procent lyckats erhålla lärarbefattning. Överstyrelsen
drager härav den slutsatsen, att i stort sett ett sådant urval gjort sig
gällande, att det vore de klenast meriterade, som stått sig sämst i den
hårda konkurrensen. Uppenbarligen funnes det många personer med småskollärarexamen
i dessa gamla årgångar, som, även örn de skulle vara disponibla,
icke vore önskvärda, när det gällde att rekrytera lärartjänsterna
vid småskolorna.
Det hade enligt överstyrelsens mening varit önskligt, att för en utredning
angående möjligheten att bereda arbetslösa lärarinnor ökad tillgång
till arbetstillfällen kunnat läggas till grund en såvitt möjligt fullständig
undersökning örn arbetsförhållandena beträffande samtliga de elever, som
utexaminerats från småskoleseminarierna under exempelvis de tio senaste
åren med beaktande av ovan antydda synpunkter. Det hade emellertid
varit för överstyrelsen omöjligt att på den korta tid, som stått till buds,
kunna åstadkomma en dylik allsidig arbetslöshetsstatistik. Överstyrelsen
hade därför nödgats låta sig nöja med de utredningar på området, som
verkställts av lärarorganisationerna. På grundval bland annat härav beräknar
överstyrelsen antalet arbetslösa för de senaste 15 åren till 870.
Utredningen utmynnar i förslag om dels införande av frivillig förtidsavgång
för småskollärarinnor, som uppnått 55 års ålder, varvid dessa
skulle komma i åtnjutande av hel pension — under första året förstärkt
så, att den komme att motsvara hela den kontanta lagstadgade lönen —
dels och meddelande av bestämmelser örn begränsning av läraravdelningarnas
storlek. Däremot avstyrkes ett förslag örn säkning av pensionsåldern.
De av överstyrelsen förordade åtgärderna beräknas komma att öka
antalet inom de närmaste åren lediga småskollärartjänster med i runt
tal 400.
Av yttrandena i ärendet inhämtas, att statskontoret ansett ofrånkomligt,
att cn förnyad utredning verkställdes, som i första hand toge sikte
på de individuella fallen. Först efter cn dylik individuell undersökning
24
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
och granskning syntes till bedömande böra upptagas spörsmålet örn arten
och omfattningen av de hjälpåtgärder, som kunde ifrågakomma.
För egen del har departementschefen anfört följande:
Den föreliggande statistiken över antalet arbetslösa småskollärarinnor
utgör även enligt min mening icke ett tillfredsställande underlag för de
ifrågasatta genomgripande åtgärderna för beredande av anställning åt
nämnda lärarinnor. Jag får erinra örn att Kungl. Majit, bland annat av
denna anledning, genom beslut den 7 februari 1936 uppdragit åt skolöverstyrelsen
att verkställa ny utredning i ämnet. I detta sammanhang
vill jag emellertid påpeka, att vad i ärendet förekommit synes giva vid
handen, att läget på detta område icke är så elakartat som den av skolöverstyrelsen
beräknade arbetslöshetssiffran låter förmoda, örn vid beräkningen
av antalet arbetslösa småskollärarinnor hänsyn tages endast till
sådana^ arbetslösa, som äro önskvärda som undervisare i småskolan och
som stå till förfogande för lärarverksamhet.
I likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen anser jag, att vid
utformandet av seminarieorganisationen hänsyn icke kan eller bör tagas
till de arbetslösa småskollärarinnorna. Organisationen bör — såsom de
sakkunniga uttryckt saken — uppbyggas efter en vid jämvikt mellan tillgång
och efterfrågan å småskollärare erforderlig examination av sådana
lärare. Med organisationsproblemet som sådant sammanhänger alltså icke
fragan om huru det nuvarande läraröverskottet lämpligen bör avverkas.
Emellertid vill jag, i anknytning till vad de sakkunniga anföra, framhålla,
att hinder givetvis icke möter mot att, såsom skett under de senaste åren,
genom tillfälliga begränsningar av elevintagningen vid småskoleseminarierna
nedbringa det eventuellt förefintliga överskottet av användbara
lärare.
De sakkunniga och skolöverstyrelsen äro ense om att småskoleseminarieorganisationen
bör utformas efter en normal examination av 2J/J lärare
per år. Häremot har jag icke något att invända. Med anledning av vad
de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna anfört vill jag emellertid
framhålla nödvändigheten av att organisationen beräknas med tillräckliga
marginaler för tillgodoseende av ett eventuellt merbehov av lärare.
Jag återkommer senare till frågan, huru dessa marginaler böra beredas.
Vid behandlingen av frågan om den yttre organisationen
av småskoleseminarierna har departementschefen (sid. 100—
120 i statsrådsprotokollet) redogjort för de nuvarande förhållandena på
området, för de sakkunnigas ståndpunkt och för myndigheternas yttranden
i ämnet samt därefter för egen del anfört följande:
De sakkunnigas av skolöverstyrelsen understödda förslag örn sänkning
av elevnumerären i klassavdelningarna vid småskoleseminarierna från 28
till 24 biträder jag av skäl, som framgå av det föregående. Då enligt
vad jag ovan anfört varje år böra från småskoleseminarierna examineras
normalt 240 lärare, bör alltså seminarieorganisationen i överensstämmelse
med de sakkunnigas och skolöverstyrelsens förslag innehålla
10, mot nu 12, examinationsavdehiingar.
Fördelningen av nyssnämnda examinationsavdehiingar på olika småskoleseminarier
är ett problem, som är förenat med om möjligt ännu
större svårigheter än fördelningen av examinationsavdelningarna för
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
25
folkskollärare på olika folkskoleseminariet Antalet avdelningar, som
staten bör upprätthålla, är för lågt för att ens till en ringa del kunna
tillgodose alla de ortsintressen, som göra sig gällande på detta område.
Om för organisationens gestaltning skulle vara avgörande de olika landsdelarnas
önskemål om att hava sådana utbildningsanstalter inom nära
räckhåll och att erhålla lärare, vilka kunde anses hava särskilt goda
förutsättningar att förstå lynnesarten hos befolkningen i den bygd, där
de skulle verka som lärare, och de spåkliga egenheterna hos de barn,
de skulle undervisa, komme en sådan seminarieorganisation att draga
synnerligen höga kostnader och medföra en produktion av lärare, som
icke skulle stå i rimligt förhållande till det förefintliga behovet. Enligt
min mening låter det sig icke göra att tillgodose dylika anspråk. Det
torde vara nödvändigt att fullfölja den av 1932 års riksdag beträdda
vägen och koncentrera även småskoleseminarieorganisationen.
Vad först beträffar småskoleseminariet i Haparanda, hava de sakkunniga
föreslagit, att detta seminarium skulle förflyttas till Luleå, vars
folkskoleseminarium i samband därmed skulle nedläggas. Skolöverstyrelsen
har däremot, närmast med hänsyn till de i de nordligaste landsdelarna
rådande särskilda förhållandena, yrkat på att Haparanda-seminariet
skulle bibehållas. Sistnämnda uppfattning vill jag på de av
överstyrelsen anförda skälen biträda. Jag anser det vara av sådan vikt,
att Haparanda-seminariet bibehålies, att så bör ske trots de skäl av
ekonomisk art, vilka eljest tala för att nämnda seminarium borde förflyttas
till annan ort. Såsom överstyrelsen påpekar, torde det bliva erforderligt
att vid ett bibehållande av Haparanda-seminariet lösa seminariets
sedan många år aktuella lokalfråga, och överstyrelsen har därför
ifrågasatt, att proposition örn lokalfrågan eventuellt skulle avlåtas till
1936 års riksdag. I anledning härav vill jag framhålla, att seminariets
lokalfråga står i nära samband med frågan örn beredande av lokaler åt
det under inrättande varande högre allmänna läroverket i Haparanda,
ävensom erinra, att överstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28
juni 1935 har sistnämnda lokalfråga under utredning. Innan sådan utredning
företetts, torde förslag örn beredande av lämpligare lokaler åt
seminariet icke kunna framläggas för riksdagen. Jag förutsätter emellertid,
att berörda utredning kan vara avslutad i så god tid, att 1937 års
riksdag kan beredas tillfälle taga ställning i ärendet. Det torde vara
möjligt för småskoleseminariet att intill dess använda sina nuvarande
lokaler.
Åtskilliga skäl tala för ett bibehållande jämväl av småskoleseminariet
i Lycksele, vilket enligt de sakkunnigas förslag skulle förflyttas till Luleå
men enligt skolöverstyrelsens förslag fortfarande vara förlagt till Lycksele.
Särskilt bör beaktas, att detta seminarium, såsom de sakkunniga
erinrat, har till speciell uppgift att utbilda lärarinnor för tjänstgöring i
mindre folkskolor. Enligt överstyrelsens utredning uppgick antalet sådana
lärartjänster år 1933 i Västerbottens län till icke mindre än omkring
54 procent av hela antalet småskolel j lins ter, medan motsvarande
procenttal i Norrbottens liin utgjorde 39 procent, i Jämtlands och Västernorrlands
län 32 procent och i Gävleborgs liin 25 procent. Dessa siffror
giva vid handen, att det starkaste behovet av ett 3-årigt småskoleseminarium
med nämnda speciella uppgift fortfarande förefinnes i Västerbottens
län. Med hänsyn härtill och till vad i saken i övrigt anförts
26
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
biträder jag skolöverstyrelsens mening, att Lycksele-seminariet bör bibehållas
på sin nuvarande plats.
Vid behandlingen av frågan om förläggningen av folkskoleseminarierna
har jag föreslagit, att vid två folkskoleseminarier, det ena i norra och
det andra i södra Sverige, skulle beredas utrymme för en i framtiden
eventuellt erforderlig utvidgning av lärarproduktionen. Med hänsyn till
vad i det föregående anförts rörande osäkerheten hos de föreliggande
beräkningarna av lärarbehovet, även i vad angår småskolan, anser jag
mig böra framlägga enahanda förslag beträffande småskoleseminarierna.
Någon tvekan örn var ifrågavarande lokalreserv i norra delen av landet
bör beredas, synes ej kunna föreligga. Jag föreslår liksom skolöverstyrelsen,
att till Härnösand förlägges ett enkelt 2-årigt småskoleseminarium,
vilket — örn behov därav yppar sig — kan utvidgas till ett
dubbelseminarium.
I likhet med skolöverstyrelsen och på de av överstyrelsen anförda
skälen anser jag, att småskoleseminariet i Strängnäs, vilket enligt de
sakkunnigas förslag skulle indragas, bör, åtminstone tills vidare, bibehållas
såsom dubbelt småskoleseminarium. Staden har vid ett par tillfällen
framfört ersättningskrav med anledning av att seminariet därstädes icke
medgivits arbeta i den omfattning, som från stadens sida förutsatts, då
staden upplät tomt för ändamålet. De av överstyrelsen på uppdrag av
Kungl. Majit med staden inledda förhandlingarna i ämnet hava resulterat
i en förklaring från stadsfullmäktiges sida, att de — örn det i nuvarande
läge skulle anses vara med det allmännas intresse mera förenligt att,
åtminstone till en början, driva Strängnäs-seminariet såsom enkelseminarium
— ginge med på att ändra gällande upplåtelsevillkor därhän, att
staden ställde tomtområdet till statens förfogande, så länge där upprätthölles
ett småskoleseminarium, oavsett storlek och organisation. På
grund av vad i ärendet förekommit och i betraktande av att det i framtiden
kan bliva erforderligt att vidtaga en beskärning av småskoleseminariet
i Strängnäs, vill jag understryka, att jag förutsätter, att stadens
nyssberörda medgivande gäller även för det fall, att, som jag föreslår,
nu till Strängnäs förlägges ett dubbelseminarium. Anmärkas må vidare,
att överstyrelsen framhållit, att — därest i framtiden skulle behövas
ytterligare ett, eventuellt två rum för övningsskolan vid Strängnässeminariet
— sådana skulle kunna iordningställas inom seminariebyggnaden
genom att gymnastiksalen förändras till två lärosalar ävensom att
staden vid sådant förhållande till seminariets förfogande skulle utan
avgift ställa en av gymnastiksalarna i det närbelägna nya läroverkshuset.
Om, med tillgodoseende av mitt nyssnämnda förslag, det nuvarande
dubbelseminariet i Strängnäs bibehålies, anser jag i likhet med skolöverstyrelsen,
att det enkla småskoleseminariet i Falun bör indragas. Det
av de sakkunniga för ett bibehållande av detta seminarium framförda
skälet om önskvärdheten av att lärarna vid den till Falun förlagda särskilda
kursen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor
skulle genom självsyn få tillfälle att skaffa sig en uppfattning om ett
småskoleseminariums läggning och arbetssätt kan jag för min del icke
tillerkänna mycken bärkraft. Ej heller kan jag fästa avseende vid det
framkastade motivet, att detta enkelseminarium borde bibehållas med
hänsyn till dialekterna i vissa dalasocknar. Åtskilliga delar av vårt land,
där motsvarande språkliga förhållanden äro rådande, hava icke nu till
-
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
27
gång till en speciellt med hänsyn härtill upprättad lärarutbildningsanstalt.
Anmärkas må, att Falun — jämte Linköping — under nuvarande
förhållanden är den enda stad i riket, till vilken är förlagd såväl ett
folkskole- som ett småskoleseminarium.
De osäkra beräkningarna rörande det framtida lärarbehovet göra det,
som nämnts, önskvärt, att i södra Sverige beredes en lokalreserv, som
kan framdeles vid förefallande behov tagas i anspråk för inrättande av
ytterligare en examinationsavdelning för småskollärare. Lokalförhållandena
medgiva icke, att denna lokalreserv beredes i Linköping. Den
måste, såsom ovannämnda reservanter inom skolöverstyrelsen framhålla,
anskaffas i Växjö eller Kalmar, vilkas folkskoleseminarier enligt mitt
förslag här ovan skulle nedläggas. För min del finner jag, att Växjö
såväl ur geografisk som ur lokalsynpunkt är att härvid föredraga framför
Kalmar. Jag föreslår därför i överensstämmelse med de sakkunniga,
att småskoleseminariet i Linköping nedlägges, samt förordar vidare, att
till Växjö förlägges ett enkelt småskoleseminarium i de lokaler, som för
närvarande disponeras av folkskoleseminariet därstädes. Dessa lokaler
äro tillräckligt stora för att vid förefallande behov bereda plats åt ytterligare
en 2-årig småskoleseminarielinje.
De sakkunniga och skolöverstyrelsen hava varit ense om att de dubbla
småskoleseminarierna i Skara och Landskrona böra bibehållas. Jag biträder
samma uppfattning.
Vid bifall till mina här ovan framlagda förslag skulle småskoleseminarieväsendet
organiseras, på sätt framgår av efterföljande sammanställning,
vilken även utvisar den organisation, som nu gäller, och sammanfattar
de förslag, som framlagts av de sakkunniga och av skolöverstyrelsen.
1
Mitt förslag innebär alltså, att i stället för de nuvarande 4 enkla och
4 dubbla småskoleseminarierna skulle komma att finnas 4 enkla och 3
dubbla sådana seminarier. Då emellertid två av de av mig ifrågasatta
enkla seminarierna skulle vid framtida behov eventuellt utvidgas till
dubbelseminarium, innebär förslaget i realiteten, att i organisationen
skulle ingå endast 2 enkelseminarier i egentlig mening, nämligen de båda
3-klassiga seminarierna i Haparanda och Lycksele. Det skulle givetvis
hava varit synnerligen önskvärt, att dubbelseminarier kunnat inrättas
i större utsträckning än vad som sålunda varit möjligt. En starkare
koncentration av småskoleseminarieväsendet skulle emellertid, såsom av
det föregående framgår, bliva till särskilt förfång för småskoleseminarieväsendet
i Norrland.
Genom förslaget vinnes en ganska rättvis fördelning av småskoleseminarierna
mellan olika trakter av landet. Vidare erhåller organisationen
tämligen stor elasticitet. Genom att inrätta ovannämnda reservavdelningar
i Härnösand och i Växjö kan examinationen ökas med icke
mindre än 48 elever. Genom att utöka antalet elever per klassavdelning
från 24 till 28 kan examinationen ökas med ytterligare 48 lärare.
Vad beträffar behovet av lärare vid folkskoleseminarierna har
departementschefen (sid. 120 —128 i statsrådsprotokollet), efter en redo
-
Denna sammanställning ej hill- medtagen. Se emellertid sammanställningen i det följande.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
görelse för de nuvarande förhållandena, de sakkunnigas förslag och myndigheternas
yttranden, för egen del anfört följande:
Jag har icke något annat att erinra mot de sakkunnigas beräkningar
rörande lärarbehovet vid folkskoleseminarierna än som föranledes av de
jämkningar i de sakkunnigas förslag till förläggning av seminarierna
m. m., jag i det föregående ifrågasatt, ävensom av mitt förslag i det
föregående om bibehållande av de nuvarande ordinarie lärartjänsterna
i hushållsgöromål. I likhet med skolöverstyrelsen och seminariernas lärarkollegier
vill jag understryka nödvändigheten av att övningsskolan, som
nu kan sägas vara nästan till bristningsgränsen belastad med seminarieelevernas
övningslektioner, förstärkes på sätt de sakkunniga föreslagit.
Uppmärksammas må, att en sådan förstärkning icke innebär någon reell
utgiftsökning utan motväges av en i motsvarande grad minskad belastning
å det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Vid fullt genomförd omorganisation skulle, vid bifall till mitt förslag
och därest icke i framtiden jämkningar i lärarfördelningen kunna anses
påkallade, vid de folkskoleseminarier, som ingå i seminarieorganisationen,
vara anställda följande ordinarie rektorer och lärare:
Övnings |
lärare i |
O |
|||||||||
Folkskole- seminarium |
Rektorer |
Lektorer |
teckning |
musik |
gymnastik med |
manlig slöjd |
kvinnlig slöjd |
| hushållsgöromål |
trädgårdsskötsel |
kvinnlig slöjd i övningsskolan |
Övningsskollära: |
Manligt: |
|||||||||||
Uppsala (4+2)..... |
1 |
9 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
9 |
Karlstad (4)....... |
1 |
6 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
5 |
Linköping (4 + 2) . . . . |
1 |
9 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
9 |
Kvinnligt: |
|||||||||||
Falun (4 +särskild kurs) |
1 |
10 |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
7 |
Stockholm (4 + 2) . . . . |
1 |
9 |
1 |
1 |
1 |
— |
2 |
1 |
1 |
— |
11 |
Samseminarium: |
|||||||||||
Luleå (4)........ |
1 |
6 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
5 |
Umeå (4 + 2)...... |
1 |
9 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
9 |
Göteborg (4 + 2) .... |
1 |
9 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
11 |
Lund (4 + 2)....... |
1 |
9 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
9 |
Summa |
9 |
76 |
91 |
9 |
125 |
7 |
7 |
5 |
9 |
3 |
75 |
1 varav 2 vid enkel- och 7 vid dubbelseminarium.
2 varav 7 manliga och 5 kvinnliga.
Förändringarna i jämförelse med det nuvarande antalet ordinarie lärartjänster
framgå av efterföljande sammanställning:
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
29
Antal ordinarie tjänster |
|||
budgetåret 1935/1936 |
enligt departe- mentschefens förslag |
Skillnad |
|
Rektorer........................ |
ii |
9 |
— 2 |
Lektorer ........................ |
86 |
76 |
- 10 |
Lärare i teckning................... |
11 |
9 |
— 2 |
» i musik..................... |
16 |
9 |
— 7 |
» i gymnastik med lek och idrott...... |
15 |
12 |
— 3 |
» i manlig slöjd................. |
7 |
7 |
— |
» i kvinnlig slöjd................ |
4 |
7 |
4- 3 |
» i hushållsgöromål............... |
4 |
5 |
+ 1 |
» i trädgårdsskötsel............... Lärarinna i kvinnlig slöjd i manligt seminariums |
11 |
9 |
— 2 |
övningsskola..................... |
7 |
3 |
— 4 |
Övningsskollärare................... |
71 |
75 |
+ 4 |
Summa |
243 |
221 |
- 22 |
Utöver sistberörda 22 lärartjänster skulle emellertid bortfalla en extra
ordinarie lektor vid folkskoleseminariet i Stockholm ävensom 4 extra
ordinarie övningsskollärartj änster.
Vad beträffar det av de sakkunniga framförda och av skolöverstyrelsen
något utvidgade förslaget om rätt för vissa ieke-ordinarie övningsskollärare
vid folkskoleseminarierna att på de av överstyrelsen föreslagna
villkoren förflyttas till ordinarie övningsskollärartjänst, innebär detta,
att berörda icke-ordinarie lärare skulle, under förutsättning, att de i
nämnda egenskap och med förutnämnda löneförmåner tjänstgjort minst
5 läsår, tillförsäkras en förmån, som eljest kan ifrågakomma endast för
ordinarie befattningshavare. Jag hyser för min del stor tvekan, huruvida
skäligheten kan anses fordra, att bemälda icke-ordinarie befattningshavare
efter en så relativt kort tjänstetid tilläggas denna gynnsamma
ställning. Då myndigheterna — även statskontoret -— i allt fall
ansett sig kunna förorda förslaget, vill jag icke motsätta mig en åtgärd
i denna riktning. Jag vill emellertid föreslå en annan form härför,
nämligen att det må tillkomma Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall
efter omständigheterna pröva, huruvida dylik förflyttningsrätt skall tillkomma
vederbörande.
Beträffande frågan örn behovet av lärare vid småskoleseminarierna
har departementschefen (sid. 129 —133 i statsrådsprotokollet),
likaledes efter en redogörelse för de nuvarande förhållandena, de sakkunnigas
förslag och myndigheternas yttranden, för egen del anfört:
Frågan örn höjning av lärarkompetensen vid småskoleseminarierna och
om höjning, på grund härav, av de till ämneslärarna m. fl. utgående
lönerna bör enligt min mening icke upptagas till avgörande i detta sammanhang.
Jag anser mig därför icke böra här ingå på ett bedömande
30
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
av de sakkunnigas och skolöverstyrelsens förslag i berörda hänseenden.
Anmärkas må endast, att jag i likhet med statskontoret håller före, att
berörda spörsmål tarvar en mera ingående utredning, än vad nu kommit
detsamma till del. Jag förutsätter alltså, att vid småskoleseminarierna
skola även i fortsättningen och tills vidare, till dess annorlunda
må bliva bestämt, finnas samma lärarkategorier som för närvarande och
att löneförmånerna likaledes tills vidare skola bibehållas oförändrade.
Mot det av de sakkunniga och överstyrelsen för olika seminarietyper
beräknade lärarbehovet har jag ingen annan erinran att göra, än att
jag, i anknytning till vad överstyrelsen och statskontoret i sådant hänseende
framhållit, utgår från att det vid 2-årigt dubbelseminarium bör
vara tillräckligt med 5 i stället för 6 övningsskolavdelningar och alltså
med 5 övningsskollärare.
Vid bifall till mitt i det föregående utvecklade förslag till organisation
av småskoleseminarierna skulle vid desamma finnas anställda följande
ordinarie lärare m. fl.:
Småskoleseminarium |
Rektor |
Ämnes- lärare |
Övnings- skollärare |
Skolköks- förestån- darinna |
Haparanda (3)..................... |
i |
3 |
4 |
_ |
Lycksele (3)...................... |
i |
3 |
4 |
i |
Härnösand (2)..................... |
i |
2 |
3 |
— |
Strängnäs (2 + 2)................... |
i |
4 |
5 |
— |
Skara (2 + 2)...................... |
i |
4 |
5 |
— |
Växjö (2)........................ |
i |
2 |
3 |
— |
Landskrona (2 + 2).................. |
i |
4 |
5 |
— |
Summa |
7 |
22 |
29 |
i |
Antal å stat uppförda budgetåret 1935/1936 |
8 |
16 |
17 |
i |
Skillnad |
-1 |
+ 6 |
+ 12 |
— |
Beräkningar rörande kostnaderna för folkskoleseminarieorganisationen
efter dess fullständiga genomförande hava verkställts
å sid. 133—153 i statsrådsprotokollet.
I fråga om erforderligt anslag till avlöningar har departementschefen,
efter att hava berört de sakkunnigas och myndigheternas anslagsberäkningar,
för egen del anfört följande:
Delposten till lön och tjänstgöring sy enning ar bör beräknas med utgångspunkt
från dels de av mig i det föregående lämnade uppgifterna
rörande behovet av ordinarie lärare av olika slag vid de seminarier, som
enligt mitt förslag skola ingå i seminarieorganisationen, dels ock de löner
(inklusive i förekommande fall tjänstgöringspenningar), som enligt numera
tillämpade grunder i avlöningsstaterna för folkskoleseminarierna angivas
för olika slag av befattningshavare. Nämnda delpost bör alltså bereda
täckning för lönerna till
Statsutskottets utlåtande Nr 150. 31
9 rektorer ä 7,500 ..............................kronor 67,500
76 lektorer a 5,800 ............................. » 440,800
2 lärare i teckning vid enkelseminarium ä 1,950....... » 3,900
7 lärare i teckning vid dubbelseminarium ä 3,510 ..... » 24,570
9 lärare i musik ä 3,510........................ » 31,590
7 lärare i gymnastik med lek och idrott å 3,380 ...... » 23,660
5 lärarinnor i gymnastik med lek och idrott å 2,990 ... » 14,950
7 lärare i manlig slöjd ä 2,940 ................... » 20,580
7 lärarinnor i kvinnlig slöjd å 1,980 ................ » 13,860
5 lärarinnor i hushållsgöromål å 1,980 .............. » 9,900
9 lärare i trädgårdsskötsel ä 2,400 ................. » 21,600
3 lärarinnor i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola
ä 1,080''............................ » 3,240
75 övningsskollärare ä 3,400 ...................... » 255,000
Summa kronor 931,150
Med sistnämnda belopp, 931,150 kronor, bör alltså förevarande delpost
uppföras.
Delposterna till ålderstillägg och till jyllnadsarvoden åt vikarier beräknar
jag i anslutning till de sakkunnigas förslag till 1^0,000 kronor,
respektive 30,850 kronor.
Delposten till arvoden till extralärare och timlärare torde, med hänsyn
bland annat till den av mig förordade jämkningen i förslaget till
organisation av seminariet i Lund böra beräknas till ett något högre
belopp än de sakkunniga ifrågasatt, eller till 87,000 kronor.
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag i fråga om beräkningen av delposten
till arvoden för undervisning i hushållsgöromål, vilken emellertid
torde kunna något sänkas under det av överstyrelsen föreslagna beloppet,
förslagsvis till 4,-500 kronor.
Jag biträder likaledes överstyrelsens uppfattning örn att ovanberörda
tillägg sarvoden till lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier, som
nu utgå med 800 kronor, böra utgå med detta belopp även vid dubbelseminarier
av typen 4 + 2. Då i mitt organisationsförslag ingå inalles
7 dubbelseminarier, bör för ändamålet beräknas ett belopp av 5,600
kronor.
Vad beträffar delposten till särskilda arvoden vid provårsseminarier
erinrar jag, att frågan örn den praktiska lärarutbildningen hänskjutits
till förnyad utredning. Med hänsyn härtill bör nämnda delpost, med
utgångspunkt från nu gällande grunder men med beaktande av de förändringar
rörande antalet lärartjänster vid provårsseminarierna, som mitt
förslag innebär, beräknas till 22,000 kronor.
Skolöverstyrelsens förslag till beräkning av delposten till arvoden till
seminarieläkare biträder jag med den jämkningen, att arvodet vid folkskoleseminariet
i Karlstad, vilket seminarium enligt mitt förslag skulle
anordnas såsom enkelseminarium, minskas från 1,800 kronor till 1,150
kronor och förevarande delpost alltså med 650 kronor till jämnt 15,000
kronor.
Delposten till arvoden till seminariebibliotekarier beräknar jag med
ledning av skolöverstyrelsens förslag till (7 x 900 + 2 X 500 =) 7,300
kronor.
De sakkunniga hava föreslagit, att arvoden till biträden vid raktorscxpcditioner,
vilka nu utgå med 400 kronor vid enkelseminarium och
32
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
med 600 kronor vid dubbelseminarium, skulle bestämmas till 450 kronor
vid enkelseminarier av typen 4 och till 550 kronor vid dubbelseminarier
av typen 4 + 2. Överstyrelsen har ifrågasatt ett arvode av 500 kronor
vid förstnämnda seminarier och av 700 kronor vid dubbelseminarier.
Enligt min mening har överstyrelsen icke anfört övertygande skäl för
sitt ändringsförslag, och jag ansluter mig därför till de sakkunnigas beräkningsgrunder.
Förevarande delpost bör alltså uppföras med (2 X 450
+ 7 x 550 =) 4,750 kronor.
Mot de sakkunnigas och skolöverstyrelsens beräkningar av delposten
till hyr eser sättning till rektorer vid vissa seminarier har jag ingen annan
erinran att göra än att det beräknade beloppet, 16,200 kronor, torde
böra minskas med den hyresersättning av 3,700 kronor, som avsetts för
rektor vid folkskoleseminariet i Stockholm, enär, såsom av det efterföljande
framgår, det ansetts möjligt att även efter omorganisationen utnyttja
rektorsbostaden för sitt nuvarande ändamål, detta i motsats till
vad de sakkunniga antagit. Delposten bör alltså bestämmas till 12,500
kronor.
Det synes mig självklart, att kvinnlig innehavare av lektorstjänst,
likaväl som manlig, bör åtnjuta bidrag från delposten till hyresbidrag
till lärare vid seminarierna i Göteborg och Stockholm, Förevarande
delpost bör i enlighet med de sakkunnigas av överstyrelsen biträdda
förslag beräknas till 20,000 kronor.
Delposterna till tillfällig löneförbättring och provisorisk avlöningsförbättring
beräknar jag till 200,000 kronor, respektive 27,950 kronor.
I övrigt har jag ingenting att erinra mot de sakkunnigas och skolöverstyrelsens
förslag.
Avlöningsstaten för folkskoleseminarierna skulle, vid fullt genomförd
omorganisation, enligt mitt förslag erhålla följande utseende. (Se vidstående
sida.) Till jämförelse hava även angivits de belopp, varmed vederbörande
delposter nu äro uppförda, ävensom de belopp, som föreslagits
av de sakkunniga och av skolöverstyrelsen (se nästa sida), varvid bör
uppmärksammas, att den nu utgående posten: arvoden till extralärare
och timlärare icke är jämförbar med motsvarande föreslagna på grund
av den tillfälliga starka beskärning, seminarieorganisationen för närvarande
är underkastad.
Förevarande anslag kan alltså vid bifall till mitt förslag efter omorganisationens
fullständiga genomförande beräknas till 1,513,800 kronor,
innebärande en minskning med 148,700 kronor i förhållande till motsvarande
nu utgående belopp, 1,662,500 kronor, vilken summa erhålles
genom att minska slutsumman av den gällande avlöningsstaten med de
ovannämnda posterna 2 a—c, 3 och 4 b.
I fråga örn anslag till omkostnader framgår av statsrådsprotokollet,
att de sakkunniga beräknat ett anslag av i runt tal 200,000 kronor vara
för detta ändamål erforderligt vid bifall till den av dem föreslagna
seminarieorganisationen samt att de uppskattat det erforderliga anslaget
till lokalhyror m. m. vid folkskoleseminarierna, att gäldas ur statens
allmänna fastighetsfond, till 4,630 kronor. Skolöverstyrelsen har beräknat
behovet av anslag till omkostnader vid bifall till den av överstyrelsen
föreslagna seminarieorganisationen till 230,000 kronor.
Departementschefen har för egen del yttrat:
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
33
Budgetåret |
De sak- |
Skolöver- |
Departe- |
|
1935/1936 |
kunniga |
styrelsen |
chefen |
|
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: |
||||
a. Lön och tj änstgöringspenningar .... |
1,031,920 |
876,570 |
963,710 |
931,150 |
b. Ålderstillägg, förslagsvis......... |
200,000 |
140,000 |
144,000 |
140,000 |
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis |
36,080 |
30,430 |
31,290 |
30,850 |
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat: |
||||
a. Lön och tj änstgöringspenningar .... |
29,500 |
— |
— |
— |
b. Ålderstillägg, förslagsvis......... |
7,400 |
— |
— |
— |
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis |
100 |
— |
— |
— |
3. Avlöningar till tjänstemän å indragnings- |
||||
stat, förslagsvis.............. |
4,800 |
— |
— |
— |
4. Arvoden och särskilda ersättningar, be- |
||||
stämda av Kungl. Maj:t: |
||||
a. Arvoden till extralärare och timlärare . |
40,800 |
85,000 |
95,000 |
87,000 |
b. Arvodesförhöjning till vissa extra ordi- |
||||
narie ämneslärare, förslagsvis...... |
5,000 |
— |
— |
— |
c. Understöd till extra ordinarie lärare vid |
||||
förfall på grund av sjukdom, förslagsvis |
1,000 |
1,000 |
1,000 |
1,000 |
d. Arvoden till timlärare och extra övnings- |
||||
skollärare för undervisning vid student- |
||||
kurser, förslagsvis............ |
18,700 |
— |
— |
— |
e. Arvoden för undervisning i hushållsgöro- |
||||
mål.................... |
3,300 |
4,700 |
5,000 |
4,500 |
f. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårds- |
||||
skötsel vid dubbelseminarier...... |
6,400 |
4,100 |
6,400 |
5,600 |
g. Särskilda arvoden vid provårsseminarier |
18,600 |
18,600 |
29,000 |
22,000 |
h. Tilläggsarvoden till lärare vid de vid |
||||
vissa seminarier anordnade kurser för |
||||
utbildande av kyrkomusiker, förslagsvis |
4,200 |
4,200 |
4,200 |
4,200 |
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: |
||||
a. Arvoden till seminarieläkare...... |
14,100 |
14,500 |
15,650 |
15,000 |
b. » » seminariebibliotekarier . . |
8,900 |
6,300 |
7,700 |
7,300 |
c. » » biträden vid rektorsexpe- |
||||
ditioner......... |
6,100 |
4,600 |
6,100 |
4,750 |
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och |
||||
icke-ordinarie tjänstemän: |
||||
a. Hyresersättning till rektorer vid vissa |
||||
seminarier................. |
14,500 |
16,200 |
16,200 |
12,500 |
b. Hyresbidrag till lärare vid seminarierna |
||||
i Göteborg och Stockholm, förslagsvis . |
14,000 |
20,000 |
20,000 |
20,000 |
c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis . . |
222,780 |
194,000 |
210,000 |
200,000 |
d. Provisorisk avlöningsförbättring, för- |
||||
slagsvis.................. |
21,120 |
29,800 |
27,750 |
27,950 |
Summa kronor |
1,709,300 |
1,450,000 |
1,583,000 |
1,513,800 |
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 150.
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
De sakkunnigas beräkningar torde kunna godtagas som underlag för
den blivande årliga omprövningen av seminariernas behov av anslag
till omkostnader. Då jag räknat med ett seminarium mer än de sakkunniga
men med en examinationsavdelning mindre än skolöverstyrelsen,
uppskattar jag förevarande anslag till 220,000 kronor. Sistnämnda
belopp får anses lämna tillgång till medel jämväl för anordnande av
den av mig i det föregående tillstyrkta kursen i finska språket vid folkskoleseminariet
i Luleå.
Beräkningarna rörande utgifter för lokalhyror torde kunna godtagas.
För materiel, böcker m. m. har departementschefen beräknat ett belopp
av 65,000 kronor.
Vad anslag till stipendier beträffar, framgår av statsrådsprotokollet,
att stipendiebeloppen under de senaste åren varit avsevärt reducerade
samt att skolöverstyrelsen föreslagit en uppräkning av anslaget till förevarande
ändamål.
Departementschefen har för egen del anfört:
Det är även enligt min mening önskvärt, att en successiv återgång
till förut till stipendier vid folkskoleseminarierna utgående anslagsbelopp
kommer att ske under de närmaste åren. Jag anser mig dock böra vid
förevarande beräkningar utgå från nu gällande anslagsgrunder. Med den
av mig förordade seminarieorganisationen torde i så fall behovet av
stipendiemedel kunna beräknas till det av de sakkunniga angivna beloppet
av 86,400 kronor. Jag har emellertid ingenting att erinra mot
överstyrelsens förslag om att redan i detta sammanhang räkna med anvisande
av 300 kronor per dubbelseminarium och 200 kronor per enkelseminarium
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för elevernas
studiebesök. Inalles skulle vid bifall till mitt förslag till seminarieorganisation
härför erfordras 2,500 kronor.
Följaktligen skulle stipendieanslaget kunna här uppskattas till (86,400
+ 2,500 =) i runt tal 89,000 kronor.
Sammanfattningsvis har departementschefen anfört:
De nuvarande för folkskoleseminarierna uppförda statsanslagen i jämförelse
med de av de sakkunniga, skolöverstyrelsen, respektive av mig
tillstyrkta anslagen framgå av nedanstående sammanställning:
Anslag |
Anslag för Kronor |
Enligt de Kronor |
Enligt skol-överstyrel-sens förslag Kronor |
Enligt de-partements-chefens Kronor |
Ökning (+) |
Folkskoleseminarier: Avlöningar, jör slag samlag .... |
1,709,300 |
1,450,000 |
1,583,000 |
1,513,800 |
—195,500 |
Omkostnader, för slag sanslag . . |
267,700 |
200,000 |
230,000 |
220,000 |
— 47,700 |
Materiel, böcker m. m., reserva-tionsanslag ........... |
67,200 |
60,000 |
68,000 |
65,000 |
— 2,200 |
Stipendier, reservationsanslag . . |
75,500 |
86,400 |
143,000 |
89,000 |
+ 13,500 |
Summa |
2,119,700 |
1,796,400 |
2,024,000 |
1,887,800 |
- 231,900 |
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
35
I likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen vill jag framhålla,
att en jämförelse med innevarande års anslag, som äro avsevärt beskurna
på grund av rådande tillfälliga förhållanden, är vilseledande, då det
gäller att visa i vad mån den föreslagna organisationen blir billigare
än den nu gällande. Till belysande härav må framhållas, att de sakkunniga
beräknat antalet elever vid folkskoleseminarierna under läsåret
1935—1936 till endast 43 procent av det antal elever, för vilket de nuvarande
folkskoleseminarierna äro avsedda. Ovanstående kostnadssiffror
bygga däremot på det antagandet, att seminarieorganisationen till fullo
utnyttjas. Detta innebär, att den verkliga besparingen är väsentligt
större, än den nyss anförda siffran av 231,900 kronor ger vid handen.
Slutligen har departementschefen i fråga om anslag till bestridande
av engång sutgifter för egen del yttrat följande:
De föreliggande preliminära uppgifterna rörande engångskostnaderna för
iordningställande av lokaler vid den nya seminarieorganisationens genomförande
giva vid handen, att det i varje fall icke kan bliva fråga örn något
mer avsevärt anslagsbehov för detta ändamål. Jag delar överstyrelsens uppfattning
örn önskvärdheten av en ytterligare utredning rörande dessa detaljspörsmål.
Såsom av överstyrelsens yttrande framgår, är det icke nödvändigt
att nu i samband med ett avgörande i huvudfrågan fatta beslut rörande
ifrågavarande ändringsarbeten. Med avseende å den erforderliga ytterligare
utredningen vill jag framhålla, att denna utredning i likhet med den av de
sakkunniga verkställda bör avse endast sådana arbeten, som omedelbart
föranledas av den nya organisationen.
Jag återkommer i ett senare sammanhang till frågan om anvisande av
medel till bestridande av de av överstyrelsen berörda flyttningsersättningarna.
Här torde böra påpekas, att något förslag ej föreligger rörande huru med
folkskoleseminariets i Kalmar fastighet bör förfaras. Denna fråga, som ej
lärer behöva avgöras under år 1936, torde böra göras till föremål för utredning.
Frågan örn kostnaderna för småskoleseminarieorganisationen
efter dess fullständiga genomförande har behandlats å sid. 154—
167 i statsrådsprotokollet.
Vad beträffar anslag till avlöningar har departementschefen, med utgångspunkt
från de sakkunnigas och skolöverstyrelsens beräkningar, för
egen del anfört följande:
Delposten till lön och tjänstgöring spenningar beräknar jag på samma
sätt som motsvarande delpost vid folkskoleseminarierna och förutsätter
alltså, att den skall bereda täckning för löner enligt gällande grunder till de
lärare, som enligt det ovanstående skola vara anställda vid småskolesemi
-
narierna, alltså för
2 rektorer vid 3-årigt seminarium ä 4,900 ..........kronor 9,800
5 » » 2-årigt » ä 4,400 .......... » 22,000
22 ämneslärare ä 3,400 .......................... » 74,800
29 övningsskollärare å 3,400 ..................... » 101,600
1 skolköksföreståndarinna....................... » 1,800
Summa kronor 210,000
36
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Delposten till arvoden till timlärare har av de sakkunniga och skolöverstyrelsen
beräknats med utgångspunkt från att timlärararvodena i kunskapsämnen
skulle höjas till följd av den ändrade löneställningen för ämneslärarna,
samt att motsvarande arvoden åt timlärare i övningsämnen skulle
bibehållas vid sin nuvarande storlek. Då jag i det föregående förklarat
mig ej kunna nu tillstyrka lönereglering för lärarpersonalen vid förevarande
undervisningsanstalter, beräknar jag delposten i fråga med ledning
av nu utgående arvodesbelopp. Mot överstyrelsens förslag i fråga om timlärararvoden
för undervisning i hushållsgöromål har jag ingenting att invända.
Vad jag nu anfört medför emellertid icke några väsentligare ändringar
i föreliggande förslag, enär de timlärararvoden, som av de sakkunniga
och skolöverstyrelsen beräknats, till den övervägande delen avse undervisning
i övningsämnen, i avseende å vilka arvoden någon ändring —
frånsett den nyssberörda — icke ifrågasatts. I anseende härtill och under
antagande, att behovet av timlärartimmar vid det av mig föreslagna enkelseminariet
i Växjö blir i det närmaste lika stort som vid det av överstyrelsen
ifrågasatta seminariet i Linköping, vilket ej upptagits i mitt organisationsförslag,
uppskattar jag förevarande delpost till 70,000 kronor.
Såsom överstyrelsen anfört, föreligger ej behov av den av de sakkunniga
föreslagna posten till arvoden för undervisning i hushållsgöromål, därest
erforderliga timlärararvoden inräknas i delposten till arvoden till timlärare.
Tillägg sarvoden till lärare i trädgårdsskötsel utgå nu allenast vid seminarier,
som hava större trädgårdar, med 300 kronor per sådant seminarium
Överstyrelsen har utan särskild motivering ifrågasatt, att dessa arvoden
skulle höjas till 500 kronor samt dessutom med reducerade belopp utgå jämväl
vid vissa enkelseminarier. Någon anledning att frångå de nu i ämnet
gällande bestämmelserna finner jag icke föreligga, då vissa seminarieträdgårdar
sannolikt komma att minskas beräknar jag förevarande delpost till
900 kronor.
Den nuvarande delposten till arvode till ett biträde för matlagningen vid
seminariet i Lycksele, torde, vid bifall till mitt förslag i övrigt, böra bibehållas
med 900 kronor.
Då behovet av preparandkursen i Haparanda måste anses vara av extraordinär
natur och, såsom de sakkunniga anfört, lärer böra årligen prövas,
anser jag mig ej böra beräkna medel för detta ändamål i den löpande avlöningsstaten.
Mitt organisationsförslag skiljer sig, som nämnts, från överstyrelsens endast
därutinnan, att det av överstyrelsen föreslagna enkelseminariet i Linköping
skulle ersättas av det av mig föreslagna enkelseminariet i Växjö.
Jag biträder överstyrelsens beräkningar rörande de belopp, varmed delposterna
till arvoden till seminarieläkare, till seminariebibiliotekarier samt
till biträden vid rektor sexpeditioner böra uppföras.
Hyr eser sättning till rektor utgår nu med 2,000 kronor till envar av rektorerna
vid småskoleseminarierna i Skara, Linköping och Falun. Då sistnämnda
båda seminarier enligt mitt förslag skulle indragas, beräknar jag
förevarande post till endast ''2,000 kronor.
Jag biträder överstyrelsens förslag örn bibehållande i avlöningsstaten av
den nuvarande delposten till särskilda lönetillägg åt lärare vid seminarierna
i Lycksele och Haparanda, vilken dock bör sänkas till 2,000 kronor.
Mina i det föregående framlagda förslag medföra någon minskning i de
belopp, vartill posterna till tillfällig löneförbättring och provisorisk avlö
-
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
37
ningsförbättring beräknats. Jag uppskattar dessa poster till J5,000 kronor,
respektive 8,000 kronor. . ....
Mot de sakkunnigas och skolöverstyrelsens anslagsberäkningar i övrigt
har jag icke något att erinra.
Enligt mitt förslag skulle avlöningsstaten för småskoleseminarierna, efter
omorganisationens fullständiga genomförande, te sig som framgår av efterföljande
sammanställning (se sid. 38). I sammanställningen hava medtagits
även de belopp, varmed vederbörande poster nu äro uppförda, ävensom
de belopp, som av de sakkunniga och av skolöverstyrelsen för ändamålen
beräknats erforderliga.
För jämförelses skull bör vid bedömande av slutsummorna i berörda sammanställning
det för budgetåret 1935/1936 utgående anslaget minskas med
avlöningarna till tjänstemän å övergångsstat, 6,860 kronor, varvid befinnes,
att kostnadsökningen skulle uppgå till (405,350 — 246,640) i runt tal
159,000 kronor.
Beträffande anslag till omkostnader har departementschefen för egen
del yttrat:
Såsom av det förut sagda framgår, skiljer sig överstyrelsens förslag
till organisation av småskoleseminarierna från mitt endast därutinnan,
att överstyrelsen föreslagit, att det nuvarande enkelseminariet i Linköping
skulle kvarligga i denna stad, medan jag ifrågasatt, att det skulle
förflyttas till Växjö.
De av sistnämnda förslag föranledda merkostnaderna under förevarande
anslag torde, med ledning av de sakkunnigas uppgifter, kunna
uppskattas till 7,000 kronor. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten
på att denna kostnadsökning torde, såsom de sakkunniga betonat, kunna
ej oväsentligt nedbringas genom att den nuvarande, för ett småskoleseminariums
behov alltför stora seminarieträdgården i Växjö förminskas.
Denna fråga torde böra sedermera upptagas till ytterligare utredning
och övervägande.
De av överstyrelsen beräknade kostnaderna torde vidare böra ökas
med ett belopp av i runt tal 400 kronor för bestridande av utgifterna
för den av mig i det föregående förordade frivilliga kursen i finska språket
vid Haparandaseminariet.
Emot överstyrelsens överslagsberäkningar i övrigt har jag icke något
att erinra. Följaktligen uppskattar jag förevarande omkostnadsanslag
till i runt tal 79,000 kronor.
Då småskoleseminariet i Linköping enligt mitt förslag skulle nedläggas,
uppskattar jag utgifterna för erforderliga lokalhyror i likhet med
de sakkunniga till 2,300 kronor.
Anslaget till materiel, böcker m. m. har av departementschefen beräknats
till 21,600 kronor och anslaget till stipendier till 57,000 kronor.
Anmärkas må beträffande sistberörda anslag, att departementschefen ej
beräknat medel till preparandkursen i Haparanda.
Sammanfattningsvis har departementschefen yttrat:
Enligt de ovan framställda förslagen skulle vederbörande anslag beräknas
på sätt framgår av nedanstående sammanställning (se sid. 39),
i vilken även angivits nu utgående anslag och de anslagsbelopp, som
föreslagits av de sakkunniga och av skolöverstyrelsen:
38
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Budget-året 1935/ |
De sak-kunniga |
Skolöver- styrelsen |
Departe- ments- chefen |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
132,800 |
241,800 |
250,000 |
210,000 |
23,560 |
47,000 |
47,000 |
47,000 |
7,400 |
8,600 |
8,600 |
8,600 |
4,800 |
_ |
_ |
|
1,260 |
— |
— |
— |
800 |
|||
2,400 |
— |
— |
— |
600 |
600 |
600 |
600 |
20,120 |
68,800 |
71,450 |
70,000 |
1,200 |
1,200 |
1,900 |
900 |
900 |
— |
900 |
900 |
— |
1,825 |
— |
— |
— |
1,900 |
1,900 |
— |
3,400 |
6,550 |
6,550 |
6,550 |
1,900 |
2,200 |
2,200 |
2,200 |
800 |
1,600 |
1,600 |
1,600 |
6,000 |
4,000 |
4,400 |
2,000 |
2,200 |
— |
2,000 |
2,000 |
41,740 |
49,000 |
49,000 |
45,000 |
1,620 |
8,925 |
8,925 |
8,000 |
253,500 | |
444,000 |
457,025 , |
405,350 |
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar......
b. Ålderstillägg, förslagsvis...........
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis . .
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar......
b. Ålderstillägg, förslagsvis...........
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis . .
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvode till kvinnlig extra övningsskollärare
vid seminariet i Haparanda.........
b. Arvoden åt extra lärare under tjänstledighet
på grund av sjukdom, förslagsvis......
c. Arvoden till timlärare.............
d. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel
e. Arvode till ett biträde för matlagningen vid
seminariet i Lycksele.............
f. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål
g. Arvoden vid tillfällig preparandkurs vid
seminariet i Luleå (respektive Haparanda) .
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till seminarieläkare.........
b. Arvoden till seminariebibliotekarier.....
c. Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän:
a. Hyresersättning till rektorer vid vissa seminarier
......................
b. Särskilda lönetillägg åt lärare vid seminarierna
i Lycksele och Haparanda.......
c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.....
d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis .
Summa kronor
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
39
Anslag |
Anslag för Kronor |
De sakkun-niga Kronor |
Skol- överstyrelsen Kronor |
Departe- mentschefen Kronor |
Småskoleseminarier: Avlöningar, förslagsanslag..... |
253,500 |
444,000 |
457,000 |
405,350 |
Omkostnader, förslagsanslag .... |
73,700 |
85,000 |
71,700 |
79,000 |
Materiel, böcker m. m., reserva-tionsanslag ............ |
1(5,400 |
19,900 |
21,600 |
21,600 |
Stipendier, reservationsanslag . . . |
15,000 |
60,000 |
60,000 |
57,000 |
Summa |
358,600 |
608,900 |
610,300 |
562,950 |
En jämförelse mellan anslagssumman för innevarande budgetår och
den av mig beräknade är emellertid ej rättvisande. Antalet elever vid
småskoleseminarierna utgör nu, enligt vad av de sakkunniga i betänkandet
påpekats, endast 12 procent av det antal elever, för vilket de nuvarande
småskoleseminarierna äro avsedda. Anslagen för innevarande
budgetår äro reducerade med hänsyn härtill, men de av mig beräknade
siffrorna utgå från att den föreslagna seminarieorganisationen helt utnyttjas.
Vidare må framhållas, att den utvidgning av övningsskolan,
som ovan föreslagits, icke torde för staten innebära någon egentlig merutgift
på grund av att belastningen å förslagsanslaget till bidrag till avlöning
av folkskollärare i motsvarande grad minskas.
I fråga om anslag till engångskostnader har departementschefen yttrat:
Genomförandet av den nya småskoleseminarieorganisationen torde ej
medföra några mer betydande engångsutgifter för statsverket. I likhet
med skolöverstyrelsen förutsätter jag, att frågan om eventuellt erforderliga
lokalutvidgningar vid småskoleseminarierna i Lycksele och Strängnäs
göres till föremål för närmare utredning. Jag har heller intet ått
erinra mot att denna utredning må omfatta även möjligheterna att vid
vissa andra småskoleseminarier på annat sätt än genom förhyrning anskaffa
lämpliga lokaler.
Jag biträder överstyrelsens förslag om återställande till vederbörande
landsting av de nuvarande seminariefastigheterna i Falun och Linköping.
Till frågan om beredande av anslagsmedel till flyttningsersättningar
återkommer jag här nedan.
Vad genomförandet av den nya organisationen beträffar, vilken
fråga behandlas å sid. 1G8 och 169 i statsrådsprotokollet,
hava de sakkunniga föreslagit, att omorganisationen skulle successivt
genomföras från och med läsåret 1936—1937, dock att den särskilda
kursen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor ej skulle
igångsättas förrän sommaren 1937.
Skolöverstyrelsen däremot har föreslagit, att genomförandet av den
nya organisationen finge — vad beträffade den 4-åriga linjen — anstå
till år 1937. Vad angår igångsättande av den särskilda kursen i Falun
för småskollärarinnor, delade överstyrelsen de sakkunnigas mening. lie
-
40
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
träffande åter de 2-åriga studentlinjerna syntes det överstyrelsen vara
av vikt att, trots de svårigheter, som komme att möta, söka igångsätta
dem fortast möjligt. Någon intagning till 1-årig kurs skulle alltså ej
längre förekomma utan inträdesprov till 2-årig kurs skulle vid vissa seminarier
ske hösten 1936. Vad angår småskoleseminarierna har överstyrelsen
anfört, att vad överstyrelsen yttrat beträffande folkskoleseminarieorganisationens
genomförande i det väsentliga gällde även beträffande
småskoleseminarierna.
Departementschefen har för egen del yttrat:
Jag delar de sakkunnigas uppfattning örn vikten av att den nya organisationen
genomföres med minsta möjliga omgång. Att låta de nya
bestämmelserna träda i kraft i regel redan från och med nästa läsår
torde dock vara tekniskt ogörligt och till olägenhet för de inträdessökande.
Jag anser mig därför böra biträda skolöverstyrelsens förslag.
I ämnet erforderliga bestämmelser torde i sinom tid få meddelas av
Kungl. Maj:t.
Beträffande organisationen av folkskoleseminarierna under
budgetåret 1936/1937 har departementschefen, efter att hava refererat
de sakkunnigas förslag och skolöverstyrelsens yttrande i ämnet, anfört:
Mina i det föregående framställda förslag skilja sig, i avseende å folkskoleseminarieorganisationen,
från skolöverstyrelsens endast så till vida,
att Karlstadsseminariet enligt mitt förslag skall vara enkelt 4-årigt
manligt seminarium, medan överstyrelsen velat organisera detta seminarium
som manligt dubbelseminarium.
Överstyrelsen har nu föreslagit, dels att vid vart och ett av de nio
seminarier, som skola ingå i seminarieorganisationen (d. v. s. alla de
nuvarande utom seminarierna i Kalmar och Växjö), skola i första klassen
för läsåret 1936—1937 intagas en avdelning om 24 elever av den
4-åriga linjen, dels ock att under nämnda läsår fyra studentlinjer skola
vara i verksamhet. Sistnämnda linjer skulle förläggas till Karlstad,
Linköping, Stockholm och Växjö. Enligt min mening är det ännu motiverat,
att iakttaga en viss försiktighet vid lossandet på de senare årens
restriktioner i fråga om elevintagning vid seminarierna i sådana linjer,
vilkas elever inom den närmaste framtiden utexamineras som folkskollärare.
Jag föreslår därför den ändringen i överstyrelsens förslag, att år
1936 igångsättas endast tre studentlinjer. Däremot biträder jag förslaget
örn intagning av elever i den 4-åriga linjen. De tre studentlinjerna
böra förläggas till Karlstad, Linköping och Stockholm. Av dessa linjer
bör den sistnämnda vara kvinnlig och de båda förstnämnda manliga.
Erinras må, att den studentlinje, som under innevarande läsår är i verksamhet,
är kvinnlig.
Jag förordar överstyrelsens förslag örn meddelande av bestämmelser
— i anslutning till vad för innevarande budgetår ägt rum — om rätt
för skolöverstyrelsen att tilldela rektor samt ordinarie lärare vid folkskoleseminarium,
där så påkallas av inskränkningar i seminariets verksamhet
och möjlighet ej föreligger att sysselsätta vederbörande för andra
undervisningsändamål, tjänstgöring med mindre antal veckotimmar än
vad i sådant hänseende författningsenligt gäller. Däremot anser jag
mig icke, på de av statskontoret anförda skälen, kunna biträda förslaget
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
41
om ett generellt medgivande av enahanda slag för icke-ordinarie lärare.
Skulle överstyrelsens farhågor för att det kan komma att visa sig svårt
att under nuvarande förhållanden erhålla kompetenta vikarier besanna
sig, torde Kungl. Majit äga möjlighet att, efter prövning i varje enskilt
fall och inom ramen av tillgängliga anslagsmedel, bereda skälig lönefyllnad
åt vikarie. Jag vill emellertid betona, att denna väg bör användas
endast i trängande undantagsfall.
Överstyrelsens förslag örn beredande av personliga lönetillägg åt Övningslärare,
vilka kommit eller komma att lida minskning i sin avlöning
på grund av seminarieorganisationens nedskärning, synes kunna motiveras
med i stort sett samma skäl, som lågo till grund för 1929 års riksdags
beslut örn tillerkännande av motsvarande lönetillägg åt vissa Övningslärare
vid allmänt läroverk. I likhet med statskontoret finner jag
det skäligt, att förstnämnda lärare beredas ersättning på sätt och i den
utsträckning skolöverstyrelsen föreslagit. Ersättningsgrunderna ansluta
sig i stort sett till de grunder, som gälla för ersättning åt nyssberörda
lärare vid läroverk. Jag förutsätter i anslutning till vad överstyrelsen
framhållit, att ifrågavarande Övningslärare skola vara skyldiga att, där
så ske kan, låta sig tagas i anspråk för annat lämpligt arbete vid vederbörande
seminarium eller vid annan statlig läroanstalt. Vad^ angår
dessa lärares ställning i pensionshänseende, kommer denna fråga att
upptagas till särskild behandling av chefen för finansdepartementet.
Skolöverstyrelsens av statskontoret understödda förslag örn rätt för
teckningsläraren Lydh vid folkskoleseminariet i Luleå att åtnjuta avlöning
såsom lärare vid dubbelseminarium även efter det ifrågavarande
seminarium förvandlats till enkelseminarium synes vara av billighetsskäl
synnerligen väl motiverat. Lämpligen bör Lydh, vars grundlön
såsom lärare vid enkelseminarium komme att utgöra 1,950 kronor, tillerkännas
ett särskilt lönetillägg, varå dyrtidstillägg må utgå, och utgörande
skillnaden mellan lön för honom vid dubbel- och vid enkelseminarium,
alltså 1,560 kronor. Lönetillägget bör avföras från en särskild i
avlöningsstaten uppförd delpost och utgå under villkor, bland annat, att
Lydh åtager sig att utan ersättning bestrida undervisning vid högre allmänna
läroverket i Luleå till högst så stort antal timmar, att hans
sammanlagda tjänstgöring vid seminariet och läroverket uppgård 27
veckotimmar. Vad angår Lydhs pensionsrätt kommer denna fråga att
upptagas till särskild behandling av chefen för finansdepartementet. Vad
nu anförts bör vid bifall till mitt förslag till organisation av folkskoleseminariet
i Karlstad på motsvarande sätt även gälla den nuvarande
innehavaren av teckningslärartjänsten därstädes, J. E. R. Nyreen.
Mot överstyrelsens beräkningar av anslaget till avlöningar har jag
följande erinringar att framställa.
Delposten till lön och tjänstgöringspenningar åt tjänstemän å ordinarie
stat skulle, med tillämpning av de av skolöverstyrelsen använda
beräkningsgrunderna, utgöra summan av dels det belopp av 931,150
kronor, varmed denna post enligt mitt i det föregående framlagda förslag
skulle uppföras efter seminarieorganisationens fullständiga genomförande,
dels lönetillägget å 1,560 kronor åt teckningsläraren Lydh, dels
ock de nuvarande staterna för de till nedläggande förordade seminarierna
i Kalmar och Växjö. Häremot har jag till en början den invändningen
att göra, att nyssberörda lönetillägg bör, sorn nyss nämnts, av
-
42 Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
förås fran en särskild delpost. Till denna fråga återkommer jag strax.
Vidare vill jag framhålla, att det icke lärer vara erforderligt att för
nästa budgetår beräkna avlöningsmedel för andra befattningar än sådana,
som behöva vara besatta med innehavare under budgetåret. Enligt
från skolöverstyrelsen under hand inhämtade uppgifter kan med hänsyn
härtill det antal tjänster, för vilka avlöningsmedel erfordras för budgetåret
1936 1937, vid de nio seminarier, som enligt mitt förslag skola ingå
i seminarieorganisationen, minskas, antalet lektorstjänster med minst 9 till
67 och antalet övningsskollärartjänster med minst 16 till 59. Detta innebär,
att ovannämnda belopp av 931,150 kronor, vilket icke innesluter berörda
lönetillägg till teekningslärarna Lydh och Nyreen, skulle minskas
med (9 x 5,800 + 16 X 3,400 =) 106,600 kronor till 824,550 kronor. Sistnämnda
belopp bör emellertid ökas med de nuvarande avlöningsstaterna
för seminarierna i Växjö och Kalmar eller med inalles 130,270 kronor till
954,820 kronor, eller 140,720 kronor mindre, än skolöverstyrelsen beräknat.
Delposten till fyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie
stat beräknar jag till 35,150 kronor, eller 1,310 kronor lägre än det av
överstyrelsen föreslagna beloppet.
Mot överstyrelsens beräkningar av delposten till lön och tjänstgöringspenningar
åt tjänstemän ä övergångsstat har jag intet annat att erinra
än vad som följer av mitt i det föregående framlagda förslag rörande
ombildning av seminariet i Karlstad från dubbel- till enkelseminarium.
Detta förslag medför, att antalet lektorer kommer att minskas från nu
sju till sex och antalet övningsskollärare från nu sju till fem. Örn till
seminariet i fråga, på sätt ovan föreslagits, tillfälligtvis förlägges en studentkurs,
erfordras emellertid, enligt vad jag under hand från överstyrelsen
erfarit, under nästa läsår sju lektorer och sju övningsskollärare.
Utöver de sex ordinarie lektorer, för vilka medel här ovan beräknats,
böra alltså anvisas medel för avlönande under nästa läsår av en extra
ordinarie lektor. Av de nuvarande ordinarie övningsskollärarna avgår
enligt lämnad uppgift en med pension med utgången av innevarande
läsår. Som ersättning för denne lärare bör under nästa läsår anställas en
extra ordinarie övningsskollärare. Vidare bör en av de nuvarande ordinarie
övningsskollärarna vid sagda seminarium överföras på övergångsstat
med skyldighet att tjänstgöra vid Karlstadsseminariets studentkurs.
Med hänsyn till vad sålunda anförts bör förevarande delpost till lön
och tjänstgöringspenningar åt tjänstemän å övergångsstat, utöver det
av överstyrelsen beräknade beloppet av 30,000 kronor, höjas med lönen
till en ^ övningsskollärare, d. v. s. med 3,400 kronor till 33,400 kronor.
Till frågan om anvisande av medel till lön åt omförmälda extra ordinarie
lektor och extra ordinarie övningsskollärare återkommer jag i det
följande.
Delposten till ålderstillägg till tjänstemän å övergångsstat bör på grund
av vad nyss föreslagits ökas med 1,200 kronor utöver det av överstyrelsen
beräknade beloppet och alltså uppföras med 8,700 kronor.
Delposten till arvoden till extra övningsskollärare för undervisning
vid studentkurs har av överstyrelsen beräknats under förutsättning att
till seminariet i Växjö skulle under nästa budgetår förläggas en studentkurs.
Enligt mitt förslag skulle så ej bliva fallet. Från skolöverstyrelsen
har jag under hand inhämtat, att det lärer vara möjligt att vid
sådant förhållande begränsa delposten till att avse arvode till endast en
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
43
extra övningsskollärare. Delposten torde av denna anledning böra minskas
med 3,700 kronor under det av överstyrelsen beräknade beloppet
av 7,500 kronor. Å andra sidan bör delposten i fråga, såsom av det
ovanstående framgår, höjas med lönen till en extra ordinarie lektor,
3,300 kronor, och med lönen till en extra ordinarie övningsskollärare,
3,400 kronor, båda avsedda för tjänstgöring vid studentkursen vid seminariet
i Karlstad. Följaktligen bör delposten beräknas till (7,500 —
3,700 + 3,300 + 3,400 =) 10,500 kronor eller 3,000 kronor högre än överstyrelsen
föreslagit. Lämpligen bör delposten benämnas »arvoden för
undervisning vid studentkurs vid seminarierna i Karlstad och Växjö».
Såsom ovan anförts, bör i avlöningsstaten uppföras en särskild delpost
till lönetillägg åt teckningsläraren J. A. Lydh vid seminariet i
Luleå och teckningsläraren J. E. R. Ny reen vid seminariet i Karlstad.
Denna delpost bör bestämmas till 2X1,560 = 3,120 kronor.
Delposten till särskilda arvoden vid p ro v å rss emina ri er har av överstyrelsen
beräknats med utgångspunkt från att vid folkskoleseminariet
i Göteborg skulle under nästa budgetår finnas 11 lektorer. Då emellertid
antalet lektorer enligt överstyrelsens av mig tillstyrkta förslag vid
sagda seminarium skulle utgöra 9, bör delposten minskas med 600 kronor
under det av överstyrelsen beräknade beloppet och alltså uppföras med
18,000 kronor.
Delposten till arvoden till seminarieläkare bör — innan den nya seminarieorganisationen
ännu fullständigt genomförts — beräknas enligt
de grunder, som nu gälla. Den torde för nästa budgetår böra uppföras
med ett belopp, som med 500 kronor understiger det av överstyrelsen
förordade, och alltså uppföras med 13,600 kronor.
Delposten till arvoden till biträden vid seminariernas rektors expeditioner
lärer böra minskas med 100 kronor under det av överstyrelsen
äskade beloppet med hänsyn till att seminariet i Växjö enligt mitt förslag
skulle omfatta endast 2 klassavdelningar under nästa läsår. Posten
bör alltså uppföras med 5,900 kronor.
Delposterna till tillfällig löneförbättring och provisorisk avlöningsförbättring
beräknar jag till 200,000 kronor, respektive 29,910 kronor, alltså
tillhopa 2,690 kronor lägre än skolöverstyrelsen.
Anslaget till avlöningar bör alltså för budgetåret 1936/1937 uppföras
med ett belopp, som med (140,720 + 1,310 — 3,400 — 1,200 — 3,000 — 3,120
+ 600 + 500 + 100 + 2,690 =) 135,200 kronor understiger det av överstyrelsen
föreslagna, alltså med (1,770,000 — 135,200 = ) 1,631^,800 kronor.
Överstyrelsens beräkningar rörande anslaget till omkostnader giva
mig anledning till erinran därutinnan, att något särskilt för oförutsedda
behov beräknat belopp icke lärer behöva uppföras i omkostnadsstaten,
då ju förevarande anslag har karaktär av förslagsanslag och alltså kan
vid förefallande behov överskridas. Anslaget skulle alltså beräknas till
(278,400— 3,500 =) i runt tal 275,000 kronor. Med hänsyn till vad
nedan an föres rörande anslag till reparation och utbyggande av orgelverket,
vid folkskoleseminariet i Lund samt till utbyggande av orgeln
vid folkskoleseminariet i Göteborg bör emellertid anslaget upptagas
till (275,000 + 11,000+1,000=) 287,000 kronor. I det föregående
har jag uttalat mig för behovet av en särskild kurs i finska språket
vid folkskoleseminariet i Luleå. Kostnaderna för denna kurs torde kunna
rymmas inom nyssnämnda anslagsbelopp. Det torde få ankomma på
44
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Kungl. Majit att i sinom tid fastställa omkostnadsstat för folkskoleseminarierna.
Av den av överstyrelsen å anslaget till materiel, böcker m. m. föreslagna
ökningen från 67,200 kronor med 18,700 kronor till 85,900 kronor
belöpa 3,000 kronor på inköp av flygel i Luleå, 11,225 kronor på reparation
och utbyggande av orgel verket i Lund samt 1,000 kronor på utbyggande
av orgeln i högtidssalen i Göteborg. De sistnämnda anslagsäskandena,
som alla äro av angelägen natur med hänsyn till de till
nämnda tre seminarier förlagda kurserna för utbildande av kyrkomusiker,
anser jag mig kunna tillstyrka. Kostnaderna, i vad de belöpa på
Göteborg och Lund, synas lämpligen böra avföras å nyssnämnda förslagsanslag
till omkostnader, vilket av mig föreslagits böra höjas med
ett häremot svarande belopp. Anslaget till materiel, böcker m. m. bör
på grund härav och med ledning av överstyrelsens beräkningar i övrigt
uppföras med (85,900 — 11,225 — 1,000 =) i runt tal 74,000 kronor. Föreskrifter
rörande anslagets disposition torde få meddelas av Kungl. Majit.
Vad slutligen angår anslaget till stipendier, vill jag understryka
vad överstyrelsen enligt det föregående anfört om angelägenheten av en
höjning av stipendierna till seminarieeleverna. Stipendierna utgöra nu
endast omkring hälften av de belopp, som ursprungligen avsetts skola
utgå. Dessa begränsningar hava påkallats av de finansiella förhållandena
under de senaste budgetåren och hava givetvis ej avsetts bliva av
bestående natur. Det är enligt min mening av vikt, att stipendierna
snarast återföras till de före år 1933 utgående beloppen. Folkskoleseminarierna
torde därigenom kunna tillföras åtskilliga begåvade elever,
som eljest icke skulle hava möjlighet att ägna sig åt folkskollärarkallet.
Jag biträder överstyrelsens förslag örn en successiv återgång till tidigare
rådande förhållanden. Mot förslaget om anvisande av anslagsmedel för
nästa budgetår såsom bidrag till anordnande av studieutfärder vid folkskoleseminarierna
har jag ingenting annat att erinra, än att det härför
avsedda beloppet torde kunna för nästa budgetår begränsas från 2,600
kronor till 2,000 kronor. Med hänsyn härtill och till att seminarieorganisationen
enligt mitt förslag skulle under nästa budgetår omfatta en
klassavdelning mindre än enligt överstyrelsens förslag förordar jag, att
stipendieanslaget för nästa budgetår bestämmes till 105,000 kronor. Stat
för anslaget torde få fastställas av Kungl. Majit.
I detta sammanhang må erinras, att skolöverstyrelsen i skrivelse den
31 augusti 1935 hemställt örn anvisande för nästa budgetår av ett reservationsanslag
om 4,000 kronor till bestridande av kostnaderna för
lärares vid folkskoleseminarierna studiebesök vid folkskolor. Jag finner
mig icke kunna för närvarande tillstyrka, att anslag anvisas för detta
ändamål.
För folkskoleseminarierna skulle enligt det ovanstående under nästa
budgetår erfordras följande anslag (anslagen för budgetåret 1935/1936
och de av överstyrelsen föreslagna anslagen angivas jämväl här till jämförelse
med de av mig föreslagna beloppen):
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
45
Budgetåret 1935/1936 |
Budgetåret |
1936/1937 |
|
Anslag |
Skolöversty- relsen |
Departe- mentschefen |
|
Avlöningar........... |
1,709,300 |
1,770,000 |
1,634,800 |
Omkostnader.......... |
267,700 |
278,400 |
287,000 |
Materiel, böcker m. m..... |
67,200 |
85,900 |
74,000 |
Stipendier............ |
75,500 |
108,800 |
105,000 |
Summa kronor |
2,119,700 |
2,243,100 |
2,100,800 |
Vad slutligen angår organisationen av småskoleseminarierna
under budgetåret 193 6/1937 har departementschefen (sid.
193—205 i statsrådsprotokollet), efter en redogörelse för föreliggande av
de sakkunniga och skolöverstyrelsen utförda beräkningar, anfört följande.
Såsom av det föregående framgår, har jag förordat den förändringen
i skolöverstyrelsens förslag till seminarieorganisation, att seminariet i
Linköping skulle nedläggas och i stället i den ledigblivande folkskoleseminariebyggnaden
i Växjö upprättas ett enkelt småskoleseminarium.
Överstyrelsen har nu beträffande småskoleseminarieorganisationen under
nästa läsår ifrågasatt, att vid vart och ett av de småskoleseminarier,
som avses skola ingå i den nya organisationen, i första klassen
skulle intagas en klassavdelning. Detta synes mig tillrådligt med hänsyn
därtill, att verksamheten vid flertalet seminarier i annat fall skulle
under nästa läsår helt avstanna; dock torde någon avdelning av första
klassen icke böra under nästa läsår upprättas vid det småskoleseminarium,
som enligt mitt förslag skulle förläggas till Växjö. Härmed kan
lämpligen anstå till ett kommande läsår. Möjligen kan ifrågasättas, örn
icke vid seminariet i Landskrona, där en avdelning av andra klassen
kommer att under nästa budgetår uppehållas, intagning i första klassen
skulle kunna för nämnda läsår inhiberas. Jag anser emellertid icke tillräckliga
skäl föreligga att i detta hänseende frångå överstyrelsens förslag.
Den ännu av föreliggande omständigheter påkallade begränsningen
av antalet utexaminerade lärare synes kunna åstadkommas genom
en stark minskning av antalet i första klassen intagna elever. Jag har
ingenting att erinra mot att elevnumerären i första klassen, på sätt
överstyrelsen föreslagit, bestämmes till 12.
Vad jag nu föreslagit innebär, att småskoleseminarierna i Falun och
Linköping i och med utgången av löpande läsår nedläggas, samt att vid
vart och ett av de nuvarande småskoleseminarierna i Strängnäs, Landskrona,
Skara, Härnösand, Lycksele och Haparanda intages en klassavdelning
örn 12 elever.
Beträffande inskränkning av rektorernas och de ordinarie seminarielärarnas
tjänstgöring under nästa budgetår torde böra meddelas enahanda
bestämmelser, som av mig i det föregående föreslagits beträffande motsvarande
befattningshavare vid folkskoleseminarierna.
Emot överstyrelsens anslagsberäkningar för nästa budgetår har jag
endast i nedan angivna hänseenden erinringar att framställa.
Vad först beträffar anslaget till avlöningar, har skolöverstyrelsen
46
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
vid beräkningen av delposten till lön och tjänstgöringspenningar för
tjänstemän å ordinarie stat räknat med bifall till det av överstyrelsen
enligt det föregående framlagda förslaget om lönereglering för rektorer
och vissa lärare vid småskoleseminariet Då jag, som nämnts, avstyrkt
detta förslag, utgår jag vid anslagskalkylerna från de nuvarande lönesatserna.
Överstyrelsen har, såsom av det föregående framgår, upptagit
lön endast för sådana tjänster, som under budgetåret 1936/1937 böra
vara besatta med innehavare. Jag har ingenting att häremot erinra.
Dock böra de av överstyrelsen beräknade tjänsterna minskas med 1
rektor, 2 ämneslärare och 3 övningsskollärare vid småskoleseminariet i
Linköping, vilket enligt mitt förslag skulle nedläggas och först ett följande
läsår överflyttas till Växjö. Följaktligen beräknar jag antalet tjänster
vid småskoleseminarierna för nästa budgetår till 6 rektorer, 12
ämneslärare, 18 övningsskollärare och 1 skolköksföreståndarinna. Med
ledning härav bör förevarande delpost för nästa budgetår uppföras med
131,200 kronor, alltså 47,000 kronor lägre än det av överstyrelsen beräknade
beloppet.
Delposten till ålderstillägg till tjänstemän å ordinarie stat beräknar
jag till i det närmaste samma belopp som för innevarande budgetår,
eller till 24,000 kronor, d. v. s. till ett belopp, som med 9,400 kronor
understiger det av överstyrelsen på grundval av förhållandena efter
genomförandet av omförmälda lönereglering beräknade beloppet.
Delposten till lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å övergångsstat
upptager nu avlöning med 2,800 kronor till en ämneslärarinna
vid det nedlagda småskoleseminariet i Murjek, särskilt lönetillägg med
200 kronor åt denna lärarinna samt avlöning med 1,800 kronor åt en
lärarinna i hushållsgöromål och slöjd vid småskoleseminariet i Linköping.
Överstyrelsen har föreslagit, att dessa löner fortfarande skola bestridas
från posten, samt dessutom dit överfört avlöningen för två ämneslärarinnor
och två övningsskollärarinnor vid det till nedläggande förordade
småskoleseminariet i Falun. För dessa kvinnliga befattningshavare beräknas
lönerna, såsom av handlingarna i ärendet framgår, till sammanlagt
11,200 kronor. Dessutom skulle enligt överstyrelsens förslag på
övergångsstat överföras en ämneslärarinna (adjunkt) vid småskoleseminariet
i Strängnäs, för vilken lönen beräknats till 3,600 kronor. Posten
skulle alltså uppföras med 19,600 kronor. Vad överstyrelsen sålunda
föreslagit, biträder jag med den ändringen, att dels det särskilda lönetillägget
ej bör avföras från denna delpost utan från nedannämnda post
till särskilda lönetillägg, dels ock lönen för ämneslärarinnan vid småskoleseminariet
i Strängnäs bör beräknas enligt nu gällande grunder,
och alltså minskas från det av överstyrelsen föreslagna beloppet av
3.600 kronor med 800 kronor till 2,800 kronor. Vid bifall härtill skulle
posten uppföras med (19,600 — 200—800=) 18,600 kronor. Å övergångsstat
böra emellertid härutöver, intill dess småskoleseminariet i
Växjö igångsättes, uppföras de nuvarande ordinarie lärarna vid småskoleseminariet
i Linköping. Rektor vid sagda seminarium är ordinarie
ämneslärare vid detsamma. Dessutom finnas vid seminariet två ordinarie
ämneslärarinnor ävensom två ordinarie övningsskollärarinnor. Förevarande
delpost bör alltså ökas med lön och tjänstgöringspenningar
för dessa, eller med (3,400 + 4 x 2,800 =) 14,600 kronor till (18,600 +
14.600 =) 33,200 kronor och alltså uppföras med ett belopp som med
13.600 kronor överstiger det, varmed överstyrelsen räknat.
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
47
Ä delposten till ålderstillägg till tjänstemän å övergångsstat beräknar
jag en höjning med 2,300 kronor utöver det av överstyrelsen föreslagna
beloppet. Posten bör alltså uppföras med 7,000 kronor.
I delposten till arvoden till timlärare ifrågasätter jag, med hänsyn
till vad ovan föreslagits, en minskning med 1,600 kronor av det av
överstyrelsen föreslagna beloppet till 23,400 kronor. Från posten böra,
i enlighet med överstyrelsens förslag, bestridas utgifter även för utvidgad
timlärartjänstgöring på grund av de fortbildningskurser för småskollärarinnor,
som enligt mitt förslag här nedan böra anordnas jämväl
under nästa budgetår.
Då lokalfrågan vid småskoleseminariet i Haparanda under nästa budgetår
ej kan vinna sin lösning, torde det vara lämpligast att Kungl.
Majit, liksom hittills skett, från till förfogande stående medel anvisar
anslag till undervisning i hushållsgöromål vid seminariet i Haparanda.
Den av överstyrelsen ifrågasatta delposten till undervisning i hushållsgöromål
vid seminariet i Haparanda bör därför ej upptagas i avlöningsstaten.
Härav föranledes en minskning i den av överstyrelsen angivna
slutsumman av avlöningsstaten med 1,500 kronor. Det anslag för ändamålet,
som må kunna erfordras för nästa budgetår, bör av Kungl. Maijt
framdeles anvisas ur efterföljande anslag till omkostnader.
Då, enligt vad upplyst blivit, större delen av seminarieträdgården i
Härnösand numera är utarrenderad och det på grund härav ej synes
vara motiverat att tilläggsarvode till läraren i trädgårdsskötsel vid detta
seminarium även i fortsättningen skall utgå, beräknar jag delposten
tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel till ett belopp, som med 300
kronor understiger det av överstyrelsen beräknade, alltså till 900 kronor.
Medel till preparandkurs vid seminariet i Haparanda, vilken, såsom
ovan framhållits, avsetts skola tills vidare bliva av tillfällig karaktär,
torde böra av Kungl. Majit anvisas från anslagen till omkostnader och
till stipendier vid småskoleseminarierna. Jag återkommer nedan till
denna fråga. Följaktligen bör den av överstyrelsen för detta ändamål
föreslagna delposten å 1,900 kronor utgå ur avlöningsstaten.
Med hänsyn till att småskoleseminariet i Linköping enligt mitt förslag
skall nedläggas och under nästa budgetår icke något motsvarande
småskoleseminarium upprättas i Växjö beräknar jag i delposten till arvoden
till seminarieläkare en minskning under det av överstyrelsen angivna
beloppet med i runt tal 350 kronor till 2,500 kronor, i delposten
till arvoden till seminariebibliotekarier en motsvarande minskning med
200 kronor till 1,500 kronor samt i delposten till arvoden till biträden
vid rektorsexpeditioner en motsvarande minskning med 150 kronor till
900 kronor.
Delposten till hyresersättning till rektorer vid vissa seminarier bör —
på grund av att Linköpings-seminariet nedlägges och med hänsyn
till att jag avstyrkt överstyrelsens förslag örn lönereglering för vissa
lärare vid småskoleseminarierna -— beräknas till ett belopp, som med
2,400 kronor understiger det av överstyrelsen angivna, och alltså för
nästa budgetår uppföras med 2,000 kronor. Från delposten bör ersättning
utgå allenast till rektor vid småskoleseminariet i Skara.
Delposten till särskilda lönetillägg åt lärare vid seminarierna i Lycksele
och Haparanda bör, utöver (let av överstyrelsen föreslagna beloppet,
(»kas med ovannämnda lönetillägg ii 200 kronor till en ämneslärar
-
48
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
inna vid det nedlagda småskoleseminariet i Murjek och alltså uppföras
med 2,600 kronor.
Förevarande anslag till avlöningar skulle alltså beräknas till ett belopp,
som med (47,000 + 9,400—13,600-—2,300 + 1,600 + 1,500 + 300 + 1,900
+ 350 + 200 + 150 + 2,400 — 200 =) 48,700 kronor understiger det av överstyrelsen
beräknade anslaget av 327,500 kronor. Följaktligen bör anslaget
för nästa budgetår bestämmas till (327,500 — 48,700 =) 278,800
kronor.
Å det nuvarande anslaget till omkostnader har överstyrelsen för
nästa budgetår räknat med en minskning med 3,750 kronor till 69,950
kronor. Sistnämnda belopp bör emellertid enligt min mening minskas
med i runt tal 7,000 kronor, motsvarande de under innevarande budgetår
till småskoleseminariet i Linköping utgående anslagsmedlen till
omkostnader. Då något anslag till oförutsedda behov näppeligen erfordras,
eftersom förevarande anslag är betecknat såsom förslagsanslag,
skulle det av överstyrelsen beräknade anslaget kunna minskas med ytterligare
4,000 kronor. Emellertid belöpa av sistnämnda belopp omkring
3,400 kronor på nu utgående lönefyllnad till vaktmästare och värmeskötare.
Med hänsyn härtill ifrågasätter jag en minskning av anslaget
av nämnda anledning med allenast 600 kronor. Å andra sidan bör det
av överstyrelsen beräknade beloppet med hänsyn till vad i det föregående
anförts ökas med dels i runt tal 2,000 kronor till arvoden och
vissa andra utgifter vid preparandkursen i Haparanda, dels ock 1,500
kronor för undervisning i hushållsgöromål vid samma seminarium. Förevarande
anslag skulle alltså uppföras med ett belopp av (69,950 — 7,000
— 600 + 2,000 + 1,500 =) 65,850 kronor, vilket belopp lämpligen bör avrundas
till jämnt 66,000 kronor. Inom denna anslagsram torde även
kunna rymmas kostnaderna för den frivilliga kurs i finska språket, som
enligt mitt i det föregående utvecklade förslag bör anordnas vid småskoleseminariet
i Haparanda. Stat för anslagets användning torde senare
få fastställas av Kungl. Majit.
Anslaget till materiel, böcker m. m., som nu är uppfört med 16,400
kronor, skulle enligt överstyrelsens förslag minskas till 13,650 kronor.
Då enligt mitt förslag småskoleseminariet i Linköping skulle nedläggas
och någon småskoleseminarieavdelning i Växjö icke under nästa budgetår
upprättas, föreslår jag en ytterligare minskning av anslaget med
1,900 kronor. Anslaget bör alltså uppföras med, i avrundat tal, 11,700
kronor. Kungl. Majit torde i sinom tid få utfärda föreskrifter rörande
dispositionen av detsamma.
Vad till sist angår anslaget till stipendier, vill jag — under åberopande
av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av motsvarande
anslagsfråga vid folkskoleseminarierna — förorda överstyrelsens
förslag örn ett successivt återförande av elevstipendierna till de
belopp, som utgått före de under de senare åren vidtagna anslagsrestriktionerna.
Överstyrelsen har föreslagit, att anslaget skulle uppföras nied
i runt tal 20,700 kronor. Då småskoleseminarieorganisationen enligt
mitt förslag skulle under nästa läsår omfatta en klassavdelning mindre
än det antal avdelningar, varmed överstyrelsen räknat, torde sistnämnda
belopp böra minskas med 1,200 kronor till i runt tal 19,500 kronor.
Av detta belopp äro, såsom av det föregående framgår, 3,000 kronor
avsedda såsom elevstipendier vid preparandkursen i Haparanda.
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
49
Även under nästa budgetår torde böra anordnas de fortbildningskurser
för småskollärarinnor, för vilka 1935 års riksdag, i anledning
av i ämnet väckta motioner, för innevarande budgetår anvisat
medel. Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om anvisande för nästa
budgetår av oförändrade anslagsmedel, 5,000 kronor, för detta ändamål.
Såsom av det föregående framgår, har delposten till arvoden åt timlärare
avsetts skola bereda täckning för de ökade timlärararvoden, som erfordras
på grund av undervisningen vid dessa kurser. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att, liksom under innevarande budgetår varit
fallet, meddela erforderliga bestämmelser rörande kursernas anordnande.
Anslaget till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m., som nu är uppfört
med 115,000 kronor, torde med hänsyn till vad överstyrelsen i ämnet
anfört kunna sänkas med 5,000 kronor till 110,000 kronor. Jag biträder
överstyrelsens förslag örn medgivande av rätt åt omförmälda Sigrid
Degerman att på enahanda villkor, som nu gälla, även för budgetåret
1936/1937 åtnjuta avlöning i likhet med småskoleseminarielärare på indragningsstat.
Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle ovannämnda anslag till
småskoleseminarierna för nästa budgetår beräknas sålunda:
Budgetåret 1935,1936 |
Budgetåret 1936/1937 |
||
Anslag |
Skolöversty- relsen |
Departe- mentschefen |
|
Avlöningar....................... |
253,500 |
327,500 |
278,800 |
Omkostnader...................... |
73,700 |
69,950 |
66,000 |
Materiel, böcker m. m................. |
16,400 |
13,650 |
11,700 |
Stipendier........................ |
15,000 |
20,700 |
19,500 |
Anordnande av fortbildningskurser för småskollä- |
5,000 |
5,000 |
|
rarinnor....................... |
5,000 |
||
Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat |
115,000 |
110,000 |
|
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. . . |
115,000 |
||
Summa kronor |
478,600 |
551,800 |
491,000 |
Frågan örn folk- och småskoleseminariernas organisation har, såsom departementschefen
inledningsvis erinrat, under senare år vid upprepade tillfällen
varit föremål för prövning såväl av Kungl. Majit och riksdagen som
av särskilda för ändamålet tillkallade sakkunniga. Det nu för riksdagen
framlagda förslaget grundar sig huvudsakligen på ett betänkande, som den
9 augusti 1935 avgivits av särskilda, år 1932 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillkallade sakkunniga.
Innan utskottet ingår på en närmare prövning av detta förslags olika
detaljer, har utskottet att till behandling upptaga frågan, huruvida en omorganisation
över huvud taget bör komma till stånd redan nu.
Bihang till riksdagens protokoll 1336. 6 sami. Nr 150.
Utskottet.
4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
I motionen II: 670 har nämligen yrkats, att riksdagen måtte lämna
Kungl. Maj:ts här förevarande proposition utan bifall. Till stöd för detta
yrkande har anförts, bland annat, att seminariefrågans nuvarande läge
ingalunda är ett tvångsläge, som påkallar att seminarieorganisationen nu
måste definitivt ordnas, utan att starka sakliga skäl tala för ett uppskov
med frågans lösning till en tidpunkt, då behovet av lärarkrafter bättre kan
överblickas och förty en fastare grund kan läggas för bedömandet av frågan
örn den yttre organisationen av folk- och småskoleseminarierna.
De förändringar i olika hänseenden — icke minst beträffande minskningen
av antalet barn i skolåldern — vilka under de senaste åren börjat bli
alltmera märkbara, hava kraftigt markerat behovet av en organisationsförändring.
Utskottet vill icke förneka, att de framlagda beräkningarna av
det blivande lärarbehovet synas lida av en viss osäkerhet, men detta torde
enligt utskottets uppfattning knappast kunna undvikas, när man har att
röra sig på ett område med så många oberäkneliga faktorer, och genom
några års uppskov torde knappast större säkerhet i dessa hänseenden stå
att vinna. I varje fall torde enighet råda därom, att den nuvarande organisationen
är för stor för det behov, som inom nu förutsebar tid kan beräknas.
Den organisation, som av utskottet i det följande kommer att tillstyrkas,
medgiver, örn så skulle erfordras, en betydande ökning av den normala
examinationskapaciteten. Å andra sidan böra givetvis, därest den
nuvarande minskningen av barnantalet och därmed av lärarbehovet skulle
fortsätta, därav påkallade åtgärder vidtagas. Slutligen vill utskottet erinra,
att riksdagen vid flera tillfällen under senare år begärt utredningar beträffande
olika, den framtida seminarieorganisationen berörande frågor.
Härigenom torde riksdagen enligt utskottets uppfattning hava intagit den
ståndpunkten, att en lösning av seminariefrågan är av behovet påkallad.
Av nu anförda skäl avstyrker utskottet vad i motionen II: 670 yrkats och
tillstyrker alltså, att frågan om den framtida seminarieorganisationen redan
nu må av riksdagen upptagas till prövning.
Utskottet har härefter att övergå till en detaljbehandling av de i propositionen
förekommande frågorna och kommer därvid att i huvudsak följa
departementschefens framställning.
Under folkskoleseminarierna har departementschefen till en
början behandlat frågan om seminarielinjer. Någon förändring av längden
av den 4-åriga seminarielinjen har icke ifrågasatts. Studentlinjen,
som hittills varit 1-årig, har under en lång tid ingått som en mera provisorisk
beståndsdel av seminarieorganisationen. Enligt departementschefens
mening bör framdeles i denna som en fast beståndsdel ingå ett visst antal
studentlinjer, vilka i anslutning till de sakkunnigas förslag skola vara
2-åriga. Slutligen har, i anledning av ett av 1932 års riksdag gjort uttalande
i ämnet, framlagts förslag örn inpassande i seminarieorganisationen av en
2-årig kurs för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor.
Statsutskottets utlåtande Nr 150. 51
De sålunda framlagda förslagen hava icke givit utskottet anledning till
erinran.
Vad inträdesjordringarna till den 4-åriga linjen beträffar hava de sakkunniga
efter utredning beträffande bland annat de faktiska förkunskaperna
hos de under senare år inträdessökande vid folkskoleseminarierna kommit
till den uppfattningen, att inträdesfordringarna i de olika kunskapsämnena
borde höjas till en nivå, i väsentlig mån motsvarande vad som kräves i realexamen.
Emellertid hava de sakkunniga framhållit, att man, om avlagd
realexamen uppställdes såsom villkor för inträde, torde kunna befara
att till följd av de för olika delar av landet varierande möjligheterna att
avlägga denna examen rekryteringen av de särskilda seminarierna med
kompetenta sökande skulle bliva ganska ojämn. De sakkunniga hava därför
ansett tidpunkten ännu icke vara inne för att uppställa avlagd realexamen
såsom inträdesfordran. I anslutning härtill hava de sakkunniga ej
heller funnit något skäl att i princip ändra den nuvarande anordningen av
inträdesprövningarna, varigenom samtliga sökande, oavsett arten av sin
förbildning, måste deltaga i proven.
Skolöverstyrelsen har för sin del föreslagit dels att realexamen skulle
läggas som grund för folkskollärarutbildningen vid den 4-åriga linjen, dels
att sökande, som avlagt realexamen, skulle genomgå inträdesprov i ämnena
modersmålet, matematik och musik, varvid även den sökandes allmänna
mognad och lämplighet för seminariearbetet skulle utrönas, dels ock
att sökande, som icke avlagt realexamen, skulle undergå sådan prövning
som nyss nämnts och därjämte prövning i övriga ämnen, utvisande att den
sökande ägde erforderliga kunskaper för att kunna följa undervisningen vid
seminariet. I en vid överstyrelsens utlåtande fogad reservation hava emellertid
två av dess ledamöter uttalat, att de funnit de sakkunnigas ståndpunkt
beträffande behovet av de nuvarande inträdesprövningarna riktig.
Departementschefen har — under framhållande bland annat av att år
1934 mer än två tredjedelar av de i första klassen intagna eleverna hade
högre inträdeskompetens än de sakkunniga föreslagit och att återstoden
torde hava ägt en inträdeskompetens, som ej avsevärt skilt sig från den av
de sakkunniga föreslagna — givit de sakkunniga rätt därutinnan, att en
höjning av inträdesfordringarna syntes böra vidtagas redan av det skälet,
att en bättre överensstämmelse med den faktiskt förefintliga inträdeskompetensen
borde åvägabringas. Departementschefen har för egen del framhållit,
att han icke kunde understödja ett förslag, som vore ägnat att från
tillträde till seminarium utestänga dem, som ville ägna sig åt folkskollärarbanan
men ej haft tillfälle att åtnjuta utbildning vid allmänt läroverk eller
annan läroanstalt med realexamen. Detta innebure emellertid icke, har
departementschefen vidare anfört, att han motsatte sig förslag örn en höjning
av det kunskapsmått, som borde krävas för inträde i den 4-åriga
linjen, till en nivå, som i det närmaste motsvarade realexamens. Efter ett
52
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
konstaterande av att varken de sakkunnigas eller skolöverstyrelsens förslag
stöde i strid med hans sålunda tillkännagivna uppfattning har departementschefen
förklarat sig i princip biträda de sakkunnigas förslag. Som skäl
härför har departementschefen bland annat framhållit att det enligt hans
mening vore av betydelse, att samtliga de inträdessökande — oavsett örn
de förskaffat sig det stipulerade kunskapsmåttet genom realexamen eller
genom däremot svarande självstudier —1 borde bedömas under i möjligaste
mån likartade förhållanden och på ett sätt, som tilläte jämförelse mellan
avlagda prestanda.
I motionen I: 351 har hemställts, dels att realexamen måtte läggas som
grund för folkskollärarutbildningen vid den 4-åriga linjen, dels att sökande,
som avlagt realexamen, skulle genomgå inträdesprov i ämnena modersmålet,
matematik och musik, varvid även den sökandes allmänna mognad
och lämplighet för seminariearbetet borde utrönas, dels ock att sökande,
som icke avlagt realexamen, skulle undergå sådan prövning som nyss nämnts
och därjämte prövning i övriga ämnen, utvisande att den sökande ägde fullt
erforderliga kunskaper för att kunna följa undervisningen vid seminariet.
Vidare har i motionen II: 691 hemställts, 1) att riksdagen vid bifall till
vad i propositionen nr 100 i övrigt föreslagits beträffande inträdesfordringar
och inträdesprov till den 4-åriga linjen vid folkskoleseminarierna och
till de 2-åriga småskoleseminarierna måtte besluta, dels att inträdessökande,
som avlagt realexamen — dock med i motionen angiven begränsning —
skall genomgå inträdesprov i ämnena modersmålet, matematik och musik,
varvid den sökandes allmänna mognad och lämplighet för seminariearbetet
skall söka utrönas; dels ock att inträdessökande, som icke avlagt realexamen,
skall undergå sådan prövning, som nu nämnts, och därjämte prövning
i övriga ämnen, varvid skall söka utrönas, huruvida den sökande äger
erforderliga kunskaper och den allmänna mognad och lämplighet, som
kräves för att kunna följa arbetet vid seminariet; samt 2) att vad i övrigt
i motionen föreslagits måtte vinna beaktande vid riksdagsbehandlingen av
här förevarande proposition. I motionen har framhållits, att realexamensbetyg
borde berättiga till befrielse från inträdesprov i föreslagen utsträckning
endast för så vitt icke mer än tre år förflutit efter examens avläggande.
Vidare har framhållits, att vad i motionen föreslagits rörande sökande,
som avlagt realexamen, även borde gälla sökande, som vunnit flyttning
till ring II4 eller högre ring av gymnasiet samt sökande med normalskolekompetens.
I de ämnen, där sådan sökande ej ägde realskolekunskaper,
borde han givetvis dock undergå inträdesprövning.
Förslaget örn en höjning av inträdesfordringarna till den 4-åriga folkskoleseminarielinjen
har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga
i ärendet hörda sakkunniga och myndigheter. Jämväl utskottet finner detsamma
väl motiverat.
Beträffande den nivå, till vilken kunskapsfordringarna böra höjas, råder
53
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
jämväl enighet därom, att — med hänsyn bland annat till förhandenvarande
förhållanden — denna bör ligga ungefär vid avlagd realexamen.
Även till denna ståndpunkt vill utskottet uttala sin anslutning.
Däremot hava, såsom av det föregående framgår, olika meningar framförts
beträffande det sätt, på vilket inträdessökande, som avlagt realexamen
eller, på sätt i motionen II: 691 framhållits, däremot ungefärligen svarande
kunskapsprov, skall äga tillgodoräkna sig den sålunda förvärvade kompetensen.
Utskottet har vid en prövning av de sålunda framkomna förslagen funnit
sig böra intaga samma ställning som departementschefen. Onekligen tala,
på sätt departementschefen anfört, vissa skäl för den av skolöverstyrelsen
förordade linjen, exempelvis en förenklad inträdesprövning, möjligheten att
ernå någon, ehuru relativt obetydlig förbättring av seminarieutbildningen
utöver de sakkunnigas förslag samt skapandet av en närmare anknytning
av folkskoleseminarierna till det allmänna skolväsendet. Enligt utskottets
uppfattning kunna emellertid icke dessa fördelar uppväga de olägenheter,
som skulle följa med en lösning av frågan på sätt av skolöverstyrelsen och
i nyssnämnda motioner förordats. Enligt sistnämnda förslag skulle svårigheterna
bliva väsentligt större för dem, som ej avlagt realexamen, än för
andra. Detta gäller särskilt för landsbygdens barn, som ej hava samma
möjligheter som städernas och de större samhällenas barn att avlägga realexamen.
Vidare böra, såsom departementschefen framhållit, de inträdessökande
bedömas under i möjligaste mån likartade förhållanden och på ett
sätt, som tillåter jämförelse mellan avlagda prestanda. Jämväl torde böra
beaktas vad de sakkunniga anfört därom, att genom den personliga kontakt,
som de olika lärarna uppnå vid prövningarna med de sökande, det är
möjligt för seminarierna att bland de godkända träffa ett lämpligt urval av
sådana sökande, som i fråga om mogenhet, begåvning, kunskaper och färdigheter
visa sig äga goda förutsättningar för folkskollärarbanan. Av nu
anförda skäl har utskottet, såsom redan i det föregående anförts, funnit sig
böra uttala sin anslutning till det av departementschefen förordade förslaget
i här förevarande hänseende och avstyrker sålunda vad i motionerna
I: 351 och II: 691 i detta avseende hemställts.
Av en av de sakkunniga verkställd utredning framgår, att under läsåret
1931—1932 funnos privata kurser, s. k. preparandkurser, för förberedelse
för inträde till folkskoleseminarierna vid alla seminarier utom i Stockholm
och Luleå, vid vilket sistnämnda seminarium en förberedande kurs
var anordnad med anslag av statsmedel. De sakkunniga hava framhållit,
att de funnit det i princip olämpligt, att ett av statsmakterna uppbyggt
system för utbildning av folk- och småskollärare visat sig i sin praktiska
tillämpning behöva kompletteras med privata kurser av detta slag, vilka
även i vissa andra hänseenden voro olämpliga. Utskottet delar de av de
sakkunniga framförda betänkligheterna.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Den av de sakkunniga föreslagna undervisning splanen för den Jf-åriga
linjen har departementschefen ansett kunna i allt väsentligt läggas till
grund för de ytterligare överväganden av frågan, som kunna bliva erforderliga.
Departementschefen har framhållit, att detaljerna i förslaget näppeligen
torde böra diskuteras i detta sammanhang. Departementschefen har
emellertid — med hänsyn till kostnadsberäkningarna —- angivit sin ståndpunkt
till vissa frågor. Beträffande undervisningen i ämnet hushållsgöromål,
där de sakkunniga föreslagit en frivillig kurs, har departementschefen
framhållit, att han i likhet med skolöverstyrelsen ansåge sig böra tillstyrka,
att ämnet hushållsgöromål även i fortsättningen upptoges på timplanen för
folkskoleseminarierna och gjordes obligatoriskt för de kvinnliga eleverna,
dock med möjlighet till befrielse i vissa fall för dem, som redan ägde motsvarande
kunskaper och färdigheter. Ett av de sakkunniga framlagt, av överstyrelsen
tillstyrkt förslag om anordnande av en kurs i tal- och röstvård har
departementschefen förklarat sig biträda. Ytterligare har departementschefen
berört frågan örn anordnande av en frivillig kurs i finska språket. Såsom
i statsrådsprotokollet erinrats, beslöts vid 1935 års riksdag, att frivillig
undervisning i finska språket skulle införas i fortsättningsskolan inom de
finsktalande distrikten i Norrbotten. De sakkunniga hava med anledning
härav föreslagit, att en frivillig kurs i finska språket skulle anordnas vid det
seminarium, överstyrelsen bestämde, för sådana elever, som före intagningen
ägde kunskap i finskt talspråk. Överstyrelsen har framhållit, att kursen
hellre borde förläggas till Uppsala universitet än till ett seminarium. Departementschefen
har hållit före, att denna utbildning snarare borde förläggas
i närheten av de trakter, som skulle draga fördel av densamma, lämpligen
till Luleå, än till någon universitetsstad. Slutligen har departementschefen
— med framhållande att Kungl. Majit senare torde bliva satt i tillfälle att
taga ståndpunkt till detaljerna i undervisningsplanen — sammanfattningsvis
meddelat, att hans ståndpunkt i huvudsak innebure, att han biträdde
de sakkunnigas förslag till undervisningsplan vid den 4-åriga seminarielinjen,
dock med nyssnämnda avvikelse beträffande undervisningen i hushållsgöromål.
I motionen I: 349 har föreslagits, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit
hemställa, att de av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanerna, innan
de erhölle gällande kraft, måtte underkastas revision i syfte att åt för folkskollärarutbildningen
centrala läroämnen bereda tillbörligt utrymme å läroplanen
samt att därvid elevernas metodiska och praktiska utbildning jämväl
behörigen beaktades.
Utskottet finner sig i allt väsentligt kunna lämna utan erinran vad av
departementschefen föreslagits beträffande undervisningsplanen. I anslutning
till vad departementschefen anfört utgår utskottet från att ytterligare
överväganden av frågan komma att ske. Härvid synes även kunna tagas
under omprövning det i motionen I: 349 framförda önskemålet om bere
-
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
55
dande av större utrymme åt de centrala läroämnena. Med hänsyn till nu
angivna förhållanden finner emellertid utskottet icke erforderligt att riksdagen,
på sätt i sagda motion yrkats, gör särskild framställning i ämnet till
Kungl. Majit.
Departementschefens förslag beträffande undervisningen i hushållsgöromål
finner utskottet väl motiverat. Även örn det förhåller sig sa, att de
från folkskoleseminarium utexaminerade lärarinnorna mera sällan komma
att undervisa i detta ämne, talar å andra sidan för ett bifall bland annat
det förhållandet, att de ofta få — särskilt i avlägset belägna skolor å landsbygden
— själva utföra med det egna hushållet förenat arbete. Kunskap
i här förevarande ämne blir då av stor betydelse.
Förslaget örn anordnande av en kurs i tal- och röstvård tillstyrker utskottet.
Beträffande den föreslagna frivilliga kursen i finska språket vill utskottet
framhålla följande. Redan nu finnes god tillgång på lärare, som hava finska
till modersmål. Någon närmare erfarenhet av den utsträckning, i vilken
undervisning i detta ämne kan bliva erforderlig, föreligger icke ännu, liksom
icke heller beträffande behovet av särskild utbildning av lärare härför.
Med hänsyn härtill torde åtminstone för närvarande inga mera definitiva
anordningar böra vidtagas. Särskilt mot denna bakgrund finner utskottet
det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget, att kursen, örn och i den mån
behov av särskild utbildning kan visa sig uppkomma, anordnas som fristående
och förlägges till ett universitet, starkt motiverat och hemställer
fördenskull, att riksdagen måtte uttala sig för en dylik anordning.
Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande inträdesf ordringar
och undervisning selaner för de 2-åriga linjerna har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet vill endast understryka att, på sätt
departementschefen ställt i utsikt, ställning bör tagas till skolöverstyrelsens
förslag örn begränsning av antalet av de ifrågasatta kompletteringskurserna.
Departementschefen har utförligt redogjort för verkställda beräkningar
rörande behovet av folkskollärare. Såsom framgår av statsrådsprotokollet
hava dessa beräkningar givit ganska varierande resultat — något annat
torde knappast heller vara att vänta på grund av de svårberäkneliga faktorer,
man här har att röra sig med. Vid uppgörande av ramen för den
nya organisationen torde följande synpunkter kunna giva vägledning.
Något överflöd på folkskollärare — örn landet ses som en helhet — existerar
icke för närvarande. Enligt vad utskottet inhämtat, uppgick antalet
folkskollärare, som utexaminerats under åren 1033/1935 och som voro
arbetslösa den 15 mars 193G, till högst 75 i hela landet. Utskottet kan icke
annat än känna sig mycket tveksamt om det riktiga i att för en kår av
denna storlek, omkring IG,000 personer, icke finnes en större reserv. Svårigheter
att erhålla kompetenta vikarier vid sjukledigheter o. s. v. kunna lätt
56
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
uppkomma. Vidare kan det icke vara lämpligt att produktionen hålles så
låg, att praktiskt taget alla utexaminerade erhålla ordinarie befattningar
utan att i vissa fall någon nämnvärd konkurrens uppkommer. Härtill kommer
vidare den ökning av antalet folkskollärar^’änster, som inom en ganska
nära framtid kommer att bliva en följd av Kungl. Maj:ts av riksdagen
numera bifallna förslag om införande av obligatorisk 7-årig folkskola.
Efter prövning av olika på frågan inverkande omständigheter har utskottet
emellertid funnit sig böra föreslå riksdagen att ansluta sig till den av departementschefen
förordade årliga examinationen, för närvarande beräknad
till 384. Då departementschefen härvid utgått från att elevnumerären i
klassavdelningarna skulle bestämmas till 24, motsvarar vad utskottet nu
tillstyrkt en organisation av 16 examinationsavdelningar. På sätt departementschefen
framhållit, innebär detta förslag möjligheter för att examinationen,
därest så skulle visa sig påkallat, kan ökas med 96 lärare. I fall av
behov kan examinationen, på sätt departementschefen vidare framhållit,
ytterligare ökas med inalles upp till 40 procent av den normala examinationen.
Utskottet utgår från att skolöverstyrelsen och Kungl. Majit komma
att hava sin uppmärksamhet riktad på behovet av en tillräcklig marginal
och i god tid vidtaga de åtgärder, som härav kunna bliva påkallade. Å
andra sidan kan — genom minskning av elevnumerären under 24 eller
genom att, såsom nästan regelbundet skett under de senare åren, tillfälligt
inhibera intagningen vid någon eller några parallellavdelningar — examinationen
av folkskollärare väsentligt nedbringas under den normala. De
synpunkter, utskottet i det föregående framfört, synas vara tillgodosedda
genom departementschefens ifrågavarande förslag.
Vad därefter angår fördelningen av examinationsavdelningarna mellan
folkskoleseminarielinjer av olika slag har majoriteten av de sakkunniga
förordat, att seminarieorganisationen skulle innesluta åtta 4-åriga linjer och
sju 2-åriga studentlinjer samt en 2-årig linje för småskollärarinnors utbildning
till folkskollärarinnor. Av dessa sexton linjer skulle sammanlagt åtta
och en halv hava manliga och sju och en halv kvinnliga lärjungar. Reservanterna
bland de sakkunniga hava föreslagit en organisation med tio
4-åriga linjer, fem 2-åriga studentlinjer och en 2-årig linje för småskollärarinnors
utbildning. Skolöverstyrelsen har räknat med ett behov av sjutton
examinationsavdelningar och föreslagit, att av dessa nio skulle vara 4-åriga
linjer och sju 2-åriga studentlinjer, vartill skulle komma den 2-åriga linjen
för småskollärarinnors utbildning. Av dessa linjer skulle sammanlagt
nio och en halv hava manliga samt sju och en halv kvinnliga lärjungar.
Departementschefens förslag innebär nio 4-åriga linjer, sex 2-åriga studentlinjer
och den 2-åriga linjen för småskollärarinnors utbildning med en fördelning
av linjerna med åtta och en halv på manliga och sju och en halv
på kvinnliga lärjungar.
Även motionsledes har frågan om antalet seminarielinjer av olika slag
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
57
varit föremål för olika framställningar. I de likalydande motionerna I: 353
och II: 690 samt i motionen I: 34-8 har sålunda hemställts, att riksdagen
måtte besluta att antalet 2-åriga studentkurser vid folkskoleseminarierna
begränsas till fem. I motionen I: 354 har hemställts, att riksdagen måtte
besluta dels att i den nya folkskoleseminarieorganisationen skola ingå sammanlagt
sju 2-åriga studentkurser samt att ett av dubbelseminarierna skall
innefatta tre 2-åriga studentkurser. Slutligen har i motionen II: 664 hemställts,
att i organisationen av folkskoleseminarierna må ingå fyra studentkurser.
Utskottet har redan i det föregående angivit, att det beträffande folkskoleseminarieorganisationens
omfattning ansåge sig böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag om sexton examinationsavdelningar.
Beträffande detta förslag har diskussionen huvudsakligen kommit att
röra sig örn fördelningen av utbildningslinjerna på den 4-åriga linjen och
på studentlinjen.
De skäl, som anförts för en utökning av antalet studentavdelningar, finner
utskottet tungt vägande. Studentantalet har under senare år starkt
ökats. Icke minst på grund av de nya läroverk med studentexamensrätt,
som tillkommit i olika delar av landet, hava nya möjligheter att avlägga
studentexamen öppnats, särskilt för de mera avlägsna landsdelarnas ungdom.
I synnerhet för den kvinnliga ungdomen har förändringen härutinnan varit
betydande. Vidare bör icke förbises, att genom det moderna kommunikationsväsendet,
t. ex. genom de väl utvecklade busskommunikationerna, helt
andra möjligheter än tidigare öppnats för landsbygdens ungdom att avlägga
studentexamen utan att behöva bo utanför hemmet. Den under de senare
åren minskade intagningen i studentklass har medfört, att studenter i ganska
stort antal sökt och vunnit inträde vid de 4-åriga linjerna, vilket
— förutom att det för dessa studenter innebär en onödigtvis förlängd utbildningstid
— försvårar tillträdet till de 4-åriga linjerna för dem, för vilka
dessa närmast avsetts. I likhet med departementschefen finner utskottet en
minskning av dessa i det 4-åriga seminariet inträdessökande studenter
önskvärd. Utskottet vill ytterligare erinra att antalet studentkurser tidigare
under vissa år uppgått till icke mindre än sex. Å andra sidan måste emellertid
tillses, att icke flera studentlinjer inrättas än att betryggande möjligheter
för ett gott urval bland de inträdessökande komma att finnas. I detta
hänseende vill utskottet framhålla att, såsom av statsrådsprotokollet inhämtas,
antalet studenter med eller utan akademisk utbildning, som under
läsåret 1934—1935 åtnjöt undervisning vid seminariernas 4-åriga linjer och
studentlinjer, i det närmaste motsvarade fem studentkurser, medan det i
verkligheten nämnda läsår endast fanns två sådana kurser. Vidare får icke
lämnas ur sikte, att tillfredsställande inträdesmöjligheter böra beredas jämväl
för dem, som ej äro studenter.
Efter en prövning av dessa och andra på frågans avgörande inverkande
58
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
synpunkter har utskottet kommit till den uppfattningen, att genom en begränsning
av antalet studentlinjer till fem ernås den organisation, som åtminstone
för närvarande är den ändamålsenligaste. Utskottet tillstyrker
alltså det i motionerna I: 353 och II: 690 samt I: 348 framförda yrkandet
och avstyrker dels Kungl. Maj:ts förslag, dels de i motionerna I: 354 och
II: 664 framförda yrkandena i vad de skilja sig från vad utskottet sålunda
tillstyrkt.
Jämväl yrkandet i motionen I: 354, att ett av dubbelseminarierna skall
innefatta tre 2-åriga studentkurser, finner sig utskottet med hänsyn till
sin sålunda intagna ståndpunkt böra avstyrka. Ett bifall till detta yrkande,
som framställts under förutsättning att sju studentkurser skulle inrättas,
skulle nämligen innebära en icke lämplig koncentrering av studentlinjerna
till en enda plats.
Departementschefens uppfattning, att seminarierna företrädesvis böra
organiseras som dubbelseminarier finner utskottet vara välgrundad. På
grund av vissa omläggningar av den föreslagna organisationen har det
emellertid, såsom av det följande kommer att framgå, icke varit utskottet
möjligt att tillstyrka denna anordning fullt i den utsträckning, som av departementschefen
föreslagits.
Förslaget örn användande av samseminarier i större utsträckning än för
närvarande har icke givit utskottet anledning till erinran.
Slutligen har departementschefen till prövning upptagit frågan örn folkskoleseminariernas
förläggning.
Departementschefen har i detta hänseende till en början meddelat, att
han ansett sig böra vid två folkskoleseminarier räkna med viss lokalreserv
för beredande av möjlighet att, örn så skulle visa sig behövligt i framtiden,
i seminarieorganisationen infoga ytterligare två examinationsavdelningar.
Då utskottet finner detta förslag väl ägnat att bereda den betryggande marginal
åt den framtida organisationen, varom utskottet tidigare uttalat sig,
tillstyrkes detsamma av utskottet.
Härefter har departementschefen lämnat en redogörelse för de framkomna
förslagen beträffande de olika linjernas förläggning ävensom för det förslag,
som han för egen del ansett sig böra framlägga. En sammanställning av
dessa förslag återfinnes å sid. 81 i statsrådsprotokollet, vartill utskottet här
tillåter sig hänvisa. I det följande kommer utskottet vidare att lämna en
i tabellform uppställd jämförelse mellan departementschefens förslag och
det förslag till organisation, som utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Här förevarande fråga har varit föremål för yrkanden i motionerna I: 330
och II: 669 samt I: 352 och II: 688.
I förstnämnda båda motioner har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att, med ändring av vad som föreslagits i här förevarande proposition, ett
folkskoleseminarium av typen 4 + 2 (studentlinje) måtte förläggas till
Växjö i stället för till Stockholm.
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
59
I motionerna I: 352 och II: 688 har hemställts, att riksdagen ville besluta,
att folkskoleseminariet i Kalmar måtte bibehållas som ett kvinnligt enkelseminarium
med 4-årig kurs.
När utskottet haft att till prövning upptaga här förevarande fråga, har
utskottet haft att beakta dels den av utskottet i det föregående tillstyrkta
minskningen av antalet studentlinjer från av Kungl. Majit föreslagna sex
till fem, dels i berörda motioner gjorda yrkanden.
Vid bestämmandet av vilken studentlinje, som bör ifrågakomma till indragning,
har utskottet haft att taga hänsyn till dels den geografiska belägenheten
av de olika seminarier, där dylika linjer skulle finnas, dels ock
befintliga lokaler och dessas beskaffenhet. Utskottet har härvid kommit till
den uppfattningen, att den nuvarande studentlinjen i Stockholm, som enligt
Kungl. Maj:ts förslag jämväl i fortsättningen skulle upprätthållas, bör
indragas.
Den minskning av totalantalet utbildningslinjer, som uppkommer vid
bifall till utskottets förslag örn att endast fem studentlinjer skola upprättas,
måste, för att organisationen icke skall understiga den av utskottet
i det föregående tillstyrkta, kompenseras med en 4-årig avdelning.
När det gällt att utse platsen för denna avdelnings förläggning har utskottet
ansett sig närmast hava att taga hänsyn till de båda nuvarande
förläggningsorter för folkskoleseminarier, Växjö och Kalmar, där enligt
Kungl. Maj:ts förslag de nu befintliga seminarierna skulle nedläggas.
Utskottet har vid sin prövning av denna fråga kommit till det resultatet,
att de starkaste skälen tala för att denna linje förlägges till Kalmar.
Utskottet vill erinra, att de sakkunniga icke varit enhälliga i fråga örn
förslaget att nedlägga folkskoleseminariet i Kalmar. I särskild reservation
hava tre av de sakkunniga föreslagit, att Kalmarseminariet skulle bibehållas
som 4-årigt enkelseminarium. Vidare har ytterligare en av de sakkunniga
i särskild reservation intagit samma ståndpunkt med hänsyn till det storartade
forskningsarbete, som bedrives vid och ledes från detta seminarium
med direkt inriktning på folkskolans särskilda arbetsförhållanden. Departementschefen
har framhållit den högt skattade insats, detta seminarium
gjort i fråga örn lärarutbildningen, och de värdefulla pedagogiska traditioner,
som där vuxit fram. Sannolikt skulle den verksamhet i fråga om pedagogiskt
forskningsarbete, för vilket detta seminarium nu är en central, vid
ett nedläggande av seminariet komma att upphöra. Några ökade engångskostnader
för staten uppkomma icke, därest seminariet i Kalmar bibehålies,
då, såsom av statsrådsprotokollet framgår, stadsfullmäktige förklarat sig
villiga att bestrida uppkommande kostnader för erforderlig tillbyggnad av
den nuvarande seminariebyggnaden. Av nu anförda skäl har utskottet funnit
sig böra tillstyrka vad i motionerna I: 352 och II: 688 hemställts. Att
ytterligare tillstyrka någon ändring i det i propositionen framlagda förslaget
har utskottet icke funnit motiverat och avstyrker fördenskull vad i motionerna
I: 330 och II: 669 hemställts.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Utskottet har ansett sig böra för överskådlighetens skull uppgöra nedan
intagna sammanställning av departementschefens förslag och vad av utskottet
sålunda tillstyrkts.
Folkskole- seminarium |
Nuvarande organisation |
Departementschefen |
Utskottet |
Luleå........ |
4 + 4 |
4 + lokalreserv |
4 + lokalreserv |
(M + K) |
(M + K) |
(M + K) |
|
2 |
2 |
||
Umeå........ |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(K + K) |
(M + /£ -f- M 4- K) |
(M + K + M + K) |
|
2 2 |
2 2 |
||
Falun........ |
4 + 4 |
4 + särskild kurs |
4 + särskild kurs |
(K + K) |
(K + K) |
(K + K) |
|
Uppsala....... |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + M) |
(M + M) |
|
Stockholm..... |
4 + (l) |
4 + 2 |
4 |
(K + K) |
(K + K) |
(K) |
|
Karlstad...... |
4 + 4 |
4 + lokalreserv |
4 + lokalreserv |
(M + M) |
(M) |
(M) |
|
Linköping...... |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + M) |
(M + M) |
|
Göteborg...... |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M+M) |
(M + K + M + K) |
(M + K + M + K) |
|
2 2 |
2 2 |
||
Lund........ |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + K + M + K) |
(M + K + M + K) |
|
2 2 |
2 2 |
||
Växjö........ |
4 |
Förvandlas till |
Förvandlas till |
(M) |
småskoleseminarium |
småskoleseminarium |
|
Kalmar....... |
4 |
Nedlägges |
4 |
(K) |
(K) |
||
19x4 + 1x1 |
9x4+6x2+ |
10x4 + 5x2 + |
|
(12M + 8K) |
särskild kurs |
särskild kurs |
|
(8l/2 M x 7*/j K) |
(8V2M + 7V2K) |
Riksdagen har tidigare godtagit proportionen 11:9 mellan manliga och
kvinnliga lärare. Såsom, departementschefen framhållit torde genom förskjutning
vid elevintagningen vid seminarierna av proportionen mellan
manliga och kvinnliga elever antalet manliga, respektive kvinnliga elever
kunna vid behov anpassas till närmare överensstämmelse härmed.
Vad småskoleseminarierna beträffar, har departementschefen
till en början behandlat frågan om utbildningslinjer vid dessa seminarier
och därvid anfört, att han saknade anledning att nu ifrågasätta någon ändring
beträffande småskoleseminariekursernas längd och därför utginge från
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
61
att småskoleseminarieorganisationen även i fortsättningen skulle omfatta
2- och 3-åriga linjer. Vad sålunda föreslagits tillstyrker utskottet.
De sakkunniga hava hållit före att inträdesf or äring arna vid de 2-åriga
småskoleseminarierna borde höjas. Härvid hava de utgått från de inträdesfordringar,
vilka av dem föreslagits för folkskoleseminarierna, och jämkat
dessa fordringar till en nivå, som för dessa småskoleseminarier ansetts
lämplig. För de 3-åriga småskoleseminarierna hava de sakkunniga — med
hänsyn till de förhållandevis sämre studiemöjligheterna för dessas blivande
elever och på grund av språksvårigheterna för finsktalande inträdessökande
— funnit det icke vara tillrådligt att föreslå samma inträdesfordringar som
för de 2-åriga. De sakkunnigas förslag i detta hänseende går i huvudsak ut
på att ungefär samma inträdesfordringar, som föreslagits för de 2-åriga
seminarierna, fastställas för de 3-åriga i sådana ämnen, i vilka det kan
antagas, att de inträdessökande hava möjlighet att på egen hand förvärva
erforderliga kunskaper, men att inträdesfordringarna i övriga ämnen hållas
på en lägre nivå än vid de 2-åriga seminarierna.
Skolöverstyrelsen har anfört, att överstyrelsen funne starka skäl tala för
att man beträffande inträdesfordringarna vid å ena sidan det 4-åriga
folkskoleseminariet och å andra sidan det 2-åriga småskoleseminariet principiellt
upprätthölle likställighet. I fråga örn de 3-åriga seminarierna har
överstyrelsen i likhet med de sakkunniga funnit det nödvändigt, att inträdesfordringama
åtminstone i vissa ämnen hölles på en lägre nivå än vid de
2-åriga. Vad beträffade inträdesprövningarna vid småskoleseminarierna
funne överstyrelsen icke skäl föreslå någon annan ordning än den för de
4-åriga folkskoleseminarierna föreslagna.
Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening icke kunde
vara lämpligt att vidmakthålla alltför stora olikheter mellan inträdesfordringarna
till folkskoleseminarierna och till småskoleseminarierna. De sakkunnigas
förslag funne departementschefen väl avvägt och av natur att
kunna i det väsentliga läggas till grund för de föreskrifter i ämnet, vilka
framdeles borde utfärdas.
I motionen I: 322 har bland annat hemställts, att principiell likställighet
skulle upprätthållas beträffande inträdesfordringarna vid det 4-åriga folkskoleseminariet
och det 2-åriga småskoleseminariet.
I motionen II: 691 har, på sätt av det föregående framgår, beträffande
inträdesfordringar till och inträdesprov vid 2-årigt småskoleseminarium
framlagts samma förslag som beträffande folkskoleseminarierna.
Departementschefens uttalande beträffande förhållandet mellan inträdesfordringama
till folk- och småskoleseminarierna finner utskottet vara en
väl avvägd utgångspunkt och ägnad att läggas till grund för framtida föreskrifter
i ämnet. Då det i motionen I: 322 framställda yrkandet i huvudsak
överensstämmer härmed, finner utskottet icke något särskilt riksdagens
uttalande med anledning av detsamma av behovet påkallat.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
I anslutning härtill har utskottet av samma skäl, som utskottet tidigare
framhållit beträffande inträdesfordringar till och inträdesprov vid de 4-åriga
folkskoleseminarierna, funnit sig böra tillstyrka det av departementschefen
i här förevarande hänseende förordade förslaget och avstyrka vad i motionen
II: 691 hemställts.
Undervisning splanen för de 2-åriga småskoleseminarierna har av de sakkunniga
reviderats under hänsynstagande till de föreslagna ändringarna
i inträdesfordringarna samt till de erfarenheter, som vunnits vid tillämpningen
av den nuvarande undervisningsplanen, ävensom med beaktande av
de fordringar, som numera ställas på lärarna å folkskolans begynnelsestadium.
Förslaget förutsätter en avsevärd utökning av seminarielevernas
undervisningsövningar i övningsskolor. Beträffande undervisningen i hushållsgöromål
hava de sakkunniga i princip föreslagit samma anordning som
vid folkskoleseminarierna. I den för den 3-åriga linjen föreslagna undervisningsplanen
hava kurserna avpassats så, att utbildningen skulle bliva fullt
likvärdig med den, som skulle vinnas inom den 2-åriga linjen. Vidare har
förslag framlagts örn att för sådana elever inom den 3-åriga linjen, vilka
behärska finskt talspråk, skulle anordnas en frivillig kurs i finska språket
om tre veckotimmar. Slutligen hava de sakkunniga framhållit behovet av
en med statsmedel bekostad preparandkurs vid seminariet i Haparanda.
Skolöverstyrelsen har icke funnit sig för närvarande böra mera i detalj ingå
på frågan örn undervisningsplanen. Beträffande undervisningen i hushållsgöromål
har överstyrelsen emellertid — liksom beträffande folkskoleseminarierna
— förordat, att dylik som regel borde vara obligatorisk. Förslaget
om anordnande av en frivillig kurs i finska språket vid seminariet i Haparanda
har överstyrelsen avstyrkt.
Departementschefen har framhållit, att Kungl. Majit senare torde erhålla
tillfälle att taga ställning till den av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanen.
De jämkningar, som eventuellt kunde befinnas erforderliga,
torde kunna vidtagas inom den av de sakkunniga angivna kostnadsramen.
Beträffande undervisning i hushållsgöromål har departementschefen anslutit
sig till överstyrelsens uppfattning. Däremot har han ansett, att en
frivillig kurs i finska språket bör anordnas vid småskoleseminariet i Haparanda.
I motionen I: 322 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att minst
ett främmande språk måtte bliva obligatoriskt läroämne vid småskoleseminarierna.
Vidare har i motionen I: 348 hemställts örn beaktande av vissa i motionen
framförda synpunkter beträffande de frivilliga lektionerna och det
enskilda arbetet.
Utskottet har funnit sig böra föreslå riksdagen att i allt väsentligt ansluta
sig till de av departementschefen framförda synpunkterna. Förslaget om
undervisning i hushållsgöromål tillstyrker utskottet av samma skäl, som
Statsutskottets utlåtande Nr 150. 63
av utskottet tidigare anförts beträffande liknande undervisning vid folkskoleseminarierna.
Beträffande den föreslagna frivilliga kursen i finska har utskottet — liksom
tidigare beträffande anordnandet av en motsvarande kurs vid folkskoleseminarierna
— funnit sig böra intaga den ståndpunkten, att åtminstone
för närvarande inga mera definitiva anordningar böra vidtagas.
Vad angår det i motionen 1:322 framförda yrkandet, vill utskottet erinra,
att de sakkunniga framlagt förslag örn frivillig undervisning i ett främmande
levande språk. Då departementschefen ej gjort någon invändning
mot de sakkunnigas förslag i denna del, anser sig utskottet kunna utgå från
att dylik undervisning kan komma att anordnas ävensom att vid beräknandet
av kostnaderna för den slutliga organisationen hänsyn tagits härtill.
Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra avstyrka vad i motionen I: 322
hemställts.
Beträffande vad i motionen I: 348 yrkats vill utskottet framhålla följande.
Redan de sakkunniga hava försökt begränsa antalet arbetstimmar
utanför det egentliga schemat. Då utskottet vidare utgår från att skolöverstyrelsen
kommer att hava sin uppmärksamhet riktad på här förevarande
frågor och att härvid de sakkunnigas synpunkter bliva i vederbörlig mån
beaktade, avstyrker utskottet vad i motionen I: 348 hemställts.
Beträffande behovet av småskollärare har departementschefen till en början
uppehållit sig vid frågan örn rådande arbetslöshet bland småskollärarinnorna.
Efter att hava erinrat, att 1935 års riksdag anhållit att Kungl.
Majit ville låta verkställa utredning och för 1936 års riksdag framlägga
förslag rörande åtgärder för avhjälpande av denna arbetslöshet, har departementschefen
meddelat, att dylik utredning nu verkställts av skolöverstyrelsen
men att statskontoret ansett ofrånkomligt, att en förnyad utredning
verkställdes, som i första hand toge sikte på de individuella fallen. Först
efter en dylik individuell undersökning och granskning syntes till bedömande
böra upptagas spörsmålet om arten och omfattningen av de hjälpåtgärder,
som kunde ifrågakomma. I anslutning härtill har departementschefen
erinrat, att Kungl. Majit uppdragit åt skolöverstyrelsen att verkställa
ny utredning i ämnet.
Under framhållande härav har departementschefen meddelat, att han
i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen ansåge, att vid utformande
av seminarieorganisationen hänsyn icke kunde eller borde tagas till
de arbetslösa småskollärarinnorna. Organisationen borde uppbyggas efter
en vid jämvikt mellan tillgång och efterfrågan å småskollärare erforderlig
examination av sådana lärare.
Mot de sålunda framlagda synpunkterna har utskottet icke funnit något
att erinra.
Från nu nämnda utgångspunkt har departementschefen — i likhet med
de sakkunniga och skolöverstyrelsen — föreslagit att småskoleseminarieorganisationen
utformas efter en normal examination av 240 lärare per år.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Utskottet tillstyrker detta förslag men vill härvid i likhet med departementschefen
framhålla nödvändigheten av att organisationen beräknas med
tillräckliga marginaler för tillgodoseende av ett eventuellt merbehov av
lärare.
Härefter har departementschefen till behandling upptagit frågan om den
yttre organisationen ävensom i samband därmed frågan örn småskoleseminariernas
förläggning.
Den statliga småskoleseminarieorganisationen skall enligt beslut av 1932
års riksdag omfatta 12 examinationsavdelningar — fördelade på fyra dubbelseminarier
och fyra enkelseminarier — örn 28 elever per avdelning, alltså
en examinationskapacitet av 336 småskollärarinnor.
Departementschefen har i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen
föreslagit en sänkning av elevnumerären i klassavdelningarna från 28
till 24. Häremot har utskottet icke något att erinra.
Med utgångspunkt från det förut av utskottet tillstyrkta förslaget örn en
årlig examinationskapacitet av 240 lärare innebär detta en organisation av
10 examinationsavdelningar mot nuvarande 12.
Fördelningen av dessa examinationsavdelningar på olika småskoleseminarier
har varit föremål för ingående utredningar. För dessa redogöres närmare
i statsrådsprotokollet, varur följande sammanställning hämtats. Beträffande
de för de olika förslagen framförda motiveringarna tillåter sig utskottet
att hänvisa till statsrådsprotokollet.
Seminarium |
Nuvarande organisation |
De sakkunniga |
Skolöverstyrelsen |
Departementschefen |
Norrland: |
||||
Haparanda |
3 |
Nedlägges |
3 |
3 |
Lycksele . . |
3 |
D:o |
3 |
3 |
Luleå . . . |
Folkskoleseminarium |
3 + 3 |
Folkskoleseminarium (4) |
Folkskoleseminarium (4) |
Härnösand . |
2 + 2 |
2 |
2 (med lokalreserv) |
2 (med lokalreserv) |
Svealand: |
||||
Falun . . . |
2 |
2 |
Nedlägges |
Nedlägges |
Strängnäs . |
2 + 2 |
Nedlägges |
2 + 2 |
2 + 2 |
Götaland: |
||||
Skara . . . |
2+2 |
2 + 2 |
2 + 2 |
2 + 2 |
Linköping . |
2 |
Nedlägges |
2 |
Nedlägges |
Växjö . . . |
Folkskoleseminarium |
2 + 2 |
— |
2 (med lokalreserv) |
Landskrona |
2 + 2 |
2 + 2 |
2 + 2 |
2 + 2 |
2 3-åriga linjer + |
2 3-åriga linjer + |
2 3-åriga linjer + |
2 3-åriga linjer + |
|
10 2-åriga linjer |
8 2-åriga linjer |
8 2-åriga linjer |
8 2-åriga linjer |
|
4 enkla seminarier |
2 enkla seminarier |
4 enkla seminarier |
4 enkla seminarier |
|
4 dubbla seminarier |
4 dubbla seminarier |
3 dubbla seminarier |
3 dubbla seminarier |
65
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
I de likalydande motionerna I: 350 och II: 689 har hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts här förevarande proposition,
att småskoleseminariet i Falun bibehålies, antingen i sin nuvarande
typ med rätt att disponera vissa lokaler i annan statens läroanstalt i Falun
eller så att småskoleseminariet inorganiseras i folkskoleseminariet.
Utskottet har vid sin prövning av de föreliggande förslagen beträffande
småskoleseminariernas förläggning funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag och avstyrker följaktligen vad i motionerna I: 3o0 och II: 689 hemställts.
Kungl. Maj:ts förslag synes utskottet i möjligaste mån tillgodose de
olika landsdelarnas behov av utbildningsmöjligheter, samtidigt som det
söker skipa rättvisa mellan de olika hittillsvarande seminariestäderna genom
en fördelning av folk- och småskoleseminarier mellan dem. Jämväl den
viktiga synpunkten, att erforderliga utrymmen beredas för en eventuell
utvidgning i framtiden av lärarproduktionen, är väl tillgodosedd. Utskottet
vill vidare framhålla, att de skäl, som framlagts för förslaget att bibehålla
de nuvarande 3-åriga småskoleseminarierna i Haparanda och Lycksele,
synts utskottet avgörande, även örn vissa ökade kostnader komma att beredas
statsverket särskilt för att lösa Haparandaseminariets lokalfråga.
Vad denna fråga beträffar har departementschefen — under erinran att
skolöverstyrelsen för närvarande har densamma under utredning — framhållit
att, innan sådan utredning företetts, förslag om beredande av lämpligare
lokaler åt seminariet icke torde kunna framläggas för riksdagen.
Departementschefen har emellertid förutsatt, att berörda utredning kan
vara avslutad i så god tid, att 1937 ars riksdag kan beredas tillfälle taga
ställning i ämnet, ävensom anfört, att det torde vara möjligt för seminariet
att intill dess använda sina nuvarande lokaler.
Vad departementschefen i övrigt i här förevarande sammanhang anfört
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad behovet av lärare vid folkskoleseminarierna
beträffar har det av departementschefen härutinnan framlagda förslaget
sammanfattats i en å sid. 129 i statsrådsprotokollet intagen, i det föregående
återgiven tabell, som avser de ordinarie lärarbefattningarna vid fullt
genomförd organisation och vartill utskottet här tillåter sig hänvisa. Departementschefen
har icke haft annat att erinra mot de sakkunnigas beräkningar
än vad som föranletts av de av honom förordade jämkningarna i de
sakkunnigas förslag till förläggning av seminarierna ävensom av hans förslag
örn bibehållande av de nuvarande ordinarie tjänsterna i hushållsgöromål.
Utskottet har vid sin prövning av här föreliggande beräkningar funnit
sig kunna tillstyrka desamma med de ändringar, som föranledas av vad utskottet
i det föregående tillstyrkt beträffande ett utbytande av den föreslagna
2-åriga linjen i Stockholm mot en 4-årig linje i Kalmar.
Flir ett seminarium i Kalmar erfordras följande ordinarie tjänster, näm
liihang
till riksdagens protokoll 1086. 6 sami. Nr 160. 5
66
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
ligen en rektorsbefattning, sex lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning
i teckning, en i musik, en i gymnastik med lek och idrott, en i kvinnlig
slöjd, en i hushållsgöromål och en i trädgårdsskötsel samt fem övningsskollärarbefattningar.
Däremot bliva av de för dubbelseminariet i Stockholm
beräknade lärarbefattningarna följande icke erforderliga, nämligen tre
lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning i kvinnlig slöjd och fyra övningsskollärarbefattningar.
På grund av Stockholmsseminariets egenskap
av provårsseminarium måste nämligen där i fortsättningen räknas med sju
övningsskollärarbefattningar.
Till de ekonomiska konsekvenserna av detta förslag återkommer utskottet
i det följande.
I detta sammanhang vill utskottet vidare understryka vad av departementschefen
anförts örn nödvändigheten av att övningsskolan förstärkes
på sätt de sakkunniga föreslagit.
Beträffande förslaget örn rätt för vissa icke-ordinarie övningsskollärare
vid folkskoleseminarierna att på av skolöverstyrelsen föreslagna villkor förflyttas
till ordinarie övningsskollärartjänst finner utskottet i likhet med
departementschefen tveksamhet kunna råda, huruvida dessa icke-ordinarie
befattningshavare efter så relativt kort tjänstetid, som av skolöverstyrelsen
ifrågasatts — minst fem läsår vid utgången av läsåret 1935—1936 —
böra tilläggas en så gynnsam ställning. Å andra sidan vill utskottet icke
motsätta sig departementschefens förslag, att det bör få tillkomma Kungl.
Maj:t att i varje särskilt fall efter omständigheterna pröva, huruvida dylik
förflyttningsrätt skall tillkomma vederbörande. Utskottet utgår härvid
från att det kommer att noga beaktas, att inga medgivanden av här ifrågasatt
art lämnas, som kunna bliva prejudicerande för andra kårer.
Departementschefen har härefter övergått till småskoleseminarierna
och därvid till behandling upptagit frågorna örn kompetensen hos
ämneslärarna vid småskoleseminarierna ävensom den härmed sammanhängande
frågan om en ökning av deras avlöningsförmåner.
För närvarande fordras för anställning som ordinarie ämneslärare vid
småskoleseminarium, bland annat, att hava med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen
eller förvärvat annan teoretisk och praktisk utbildning
för lärarkallet av minst häremot svarande omfattning ävensom att hava
blivit i föreskriven ordning av skolöverstyrelsen förklarad behörig och lämplig
till den sökta tjänsten. Behörig till rektorstjänst är ordinarie lärare vid
småskoleseminarium. Avlöningen vid småskoleseminarium utgår med samma
belopp för ämnes- och övningsskollärare och motsvarar den för övningsskollärare
vid folkskoleseminarium bestämda avlöningen.
De sakkunniga, till vilka skolöverstyrelsen anslutit sig, hava förordat, att
ämneslärarkompetensen vid småskoleseminarium skulle höjas till att motsvara
åtminstone den, som fordras för anställning som adjunkt vid allmänt
läroverk. Enligt detta förslag borde sagda lärare i så fall benämnas
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
67
adjunkter och lönen för dem bestämmas efter samma grunder som avlöningen
för adjunkt vid läroverk. För rektor vid småskoleseminarium hava
likaledes föreslagits bestämmelser i här förevarande hänseende, motsvarande
dem för realskolerektor gällande.
Statskontoret har förklarat sig icke kunna understödja detta förslag.
Departementschefen har ansett frågan icke böra upptagas till avgörande
i detta sammanhang. Enligt hans uppfattning tarvar den en mera ingående
utredning än vad nu kommit den till del. Departementschefen har i anslutning
härtill förutsatt, att vid småskoleseminarierna även i fortsättningen
och tills vidare, till dess annorlunda må bliva bestämt, skola finnas samma
lärarkategorier som för närvarande och att löneförmånerna likaledes tills
vidare skola bibehållas oförändrade.
I motionen I: 322 har hemställts, att riksdagen måtte dels uttala, att behörighetsvillkoren
för ämneslärare vid småskoleseminarium bestämmas enligt
de sakkunnigas förslag, dels godkänna sådan ändring av föreslagen avlöningsstat
för småskoleseminarierna, som betingas av de skärpta behörighetsvillkoren.
I motionen I: 348 har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att hos
Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning i frågan örn höjning av ämneslärarnas
vid småskoleseminarierna kompetens, så att förslag kan avgivas
till 1937 års riksdag.
Slutligen har i motionen I: 355 föreslagits, att riksdagen måtte besluta,
att examenskompetensen för behörighet till ämneslärartjänst vid småskoleseminarium
höjes till att motsvara vad som erfordras för behörighet till
adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, att i följd härav avlöningen för
ifrågavarande lärare höjes till lön, motsvarande adjunktslön vid allmänt
läroverk, att avlöningen för rektor vid småskoleseminarium höjes till att
motsvara avlöningen för realskolerektor samt att arvodet till timlärare vid
småskoleseminarium skall utgå efter samma grunder som till motsvarande
befattningshavare vid allmänt läroverk.
De skäl, som av de sakkunniga, skolöverstyrelsen och i nyssnämnda motioner
anförts för en höjning av lärarnas vid småskoleseminarierna kompetens
och i samband därmed av deras avlöningsförmåner, har utskottet funnit
övertygande. Redan de höjda inträdesfordringarna vid småskoleseminarierna
göra detta nödvändigt, likaledes de uppgifter, som efter den föreslagna
organisationens genomförande komma att åvila småskoleseminariernas
ämneslärare. Örn denna lärarkår, på sätt föreslagits, i nu förevarande
hänseenden jämställes med läroverksadjunkterna, är enligt utskottets uppfattning
en lämplig lösning av denna fråga att vinna.
Utskottet kan dock icke tillstyrka att riksdagen skulle, på sätt i motionerna
I: 322 och I: 355 yrkats, redan nu fatta ett definitivt beslut i här
förevarande frågor. En fråga av sådan omfattning torde icke böra avgöras
på grund av enskilda motioner och innan en av vederbörliga myndigheter
68
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
verkställd, av Kungl. Maj:t prövad utredning föreligger. Särskilt vill utskottet
i detta hänseende peka på de svårigheter i fråga om övergångsanordningar,
som måste uppkomma. Med vad sålunda anförts torde vad i
detta hänseende i motionerna I: 322 och I: 355 yrkats få anses vara besvarat.
Här förevarande frågor äro emellertid enligt utskottets uppfattning av
så stor betydelse för att den föreslagna nya organisationen av småskoleseminariernas
inre arbete skall kunna giva de resultat, som därmed åsyftats,
att en snar lösning av desamma är nödvändig. Då detta, enligt utskottets
nyss uttalade uppfattning, icke är möjligt utan en närmare utredning
om bland annat kostnaderna för en av den ifrågasatta höjningen av
kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna betingad lönereglering,
anser sig utskottet böra tillstyrka det i motionen I: 348 framförda
yrkandet, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en dylik
utredning. Denna torde om möjligt böra så bedrivas, att ett på densamma
grundat förslag kan föreläggas 1937 års riksdag och övergången till de nya
bestämmelserna taga sin början redan från och med den 1 juli 1937. Utskottet
kommer att i det följande framlägga förslag i anslutning till vad
sålunda tillstyrkts.
Departementschefens beräkningar rörande lärarbehovet vid den av honom
föreslagna och av utskottet i det föregående tillstyrkta nya småskoleseminarieorganisationen
— vilka återfinnas i en å sid. 133 i statsrådsprotokollet
intagen, i det föregående återgiven tablå — hava icke givit utskottet
anledning till erinran.
Beträffande kostnaderna för folkskoleseminarieorganisationen
efter dess fullständiga genomförande må
följande anföras.
Sina förslag beträffande förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar
har departementschefen sammanfattat i en å sid. 144 i statsrådsprotokollet
intagen, i det föregående återgiven sammanställning, vartill utskottet
här tillåter sig att hänvisa. Utskottet vill här allenast erinra, att departementschefen
i detta sammanhang förordat, att riksdagens medgivande
måtte inhämtas till att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som för
manlig lektor vid samma seminarier, ävensom att kostnadsberäkningarna
uppgjorts under förutsättning av bifall härtill.
Utskottet finner sig kunna tillstyrka departementschefens förslag med
de ändringar, som föranledas av vad utskottet i det föregående tillstyrkt
beträffande ett utbytande av den föreslagna 2-åriga linjen i Stockholm mot
en 4-årig linje i Kalmar.
De av nämnda förslag föranledda ändringarna äro följande: Delposten
l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat kan
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
69
vad Stockholm beträffar minskas med sammanlagt 32,980 kronor, under
det att den för ett seminarium i Kalmar måste ökas med 74,110 kronor, innebärande
en nettoökning med 41,130 kronor. Delposten 1. b.: Ålderstillägg
åt tjänstemän å ordinarie stat bör ökas med 5,000 kronor och delposten 1. c.:
Fyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie stat med 1,000 kronor.
Delposten 4. a.: Arvoden till extralärare och timlärare måste ökas med
tillhopa 5,000 kronor på grund av det större behovet av dylika lärare vid
två enkelseminarier än vid ett dubbelseminarium. Delposten 4. f.: Tilläggsarvoden
till lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier kan minskas med
det för Stockholm beräknade beloppet, 800 kronor. Delposten 5. a.: Arvoden
till seminarieläkare bör ökas med 1,150 kronor för Kalmar och minskas med
650 kronor för Stockholm. Under delposterna 5. b.: Arvoden till seminariebibliotekarier
och 5. c.: Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner uppkomma
för Kalmar ökningar med 500 kronor, respektive 450 kronor och
minskningar för Stockholm med 400 kronor respektive 100 kronor. Vid
seminariet i Stockholm finnes tjänstebostad för rektor, vilket däremot icke
är fallet i Kalmar. På grund härav bör delposten 6. a.: Hyresersättning till
rektorer vid vissa seminarier ökas med 2,400 kronor. Nettoökningen av avlöningsanslaget
vid ett bifall till vad utskottet i här förevarande hänseende
föreslagit kommer alltså att uppgå till 54,680 kronor och anslagets slutsumma
till 1,568,480 kronor.
Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader har departementschefen
beräknat böra upptagas till 220,000 kronor.
Vid bifall till utskottets i det föregående framlagda förslag om bibehållande
av Kalmarseminariet blir en ganska betydande ökning av omkostnadsanslaget
erforderlig. Utskottet vill erinra, att dess förslag innebär upprätthållande
av två enkelseminarier i stället för ett dubbelseminarium, och härvid
äro ökade utgifter för omkostnader ofrånkomliga. Utskottet tillstyrker
av nu angivna skäl, att anslaget till omkostnader för folkskoleseminarierna
måtte höjas med 20,000 kronor till 240,000 kronor.
Av samma anledning har utskottet funnit en höjning av anslaget till
Materiel, böcker m. m. med 5,000 kronor erforderlig, d. v. s. från 65,000
till 70,000 kronor. Någon höjning av anslaget till stipendier är däremot
icke av behovet påkallad, då elevantalet enligt utskottets förslag skulle
bliva detsamma som enligt Kungl. Maj:ts förslag.
I statsrådsprotokollet har departementschefen å sid 150 lämnat en i det
föregående intagen sammanfattning av de för närvarande för folkskoleseminarierna
uppförda statsanslagen i jämförelse med de av de sakkunniga,
skolöverstyrelsen och departementschefen tillstyrkta anslagen, till vilken
utskottet här tillåter sig att hänvisa.
De förändringar i detta förslag, vilka av utskottet i det föregående tillstyrkts,
framgå av följande sammanställning.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Anslag |
Anslag för 1935/1936 |
Enligt departements-chefens för-slag |
Utskottet |
Folkskoleseminarier: |
|||
Avlöningar, förslagsanslag............... |
1,709,300 |
1,513,800 |
1,568,480 |
Omkostnader, förslagsanslag.............. |
267,700 |
220,000 |
240,000 |
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag..... |
67,200 |
65,000 |
70,000 |
Stipendier, reservationsanslag............. |
75,500 |
89,000 |
89,000 |
Summa kronor |
2,119,700 |
1,887,800 |
1,967,480 |
De sakkunniga hava beräknat de av deras förslag om en omorganisation
av folkskoleseminarierna föranledda engångskostnaderna till 17,250 kronor.
Skolöverstyrelsen har anfört, att enligt dess mening en ny utredning
vore nödvändig rörande dessa kostnader. Då det icke torde bliva möjligt
att före början av höstterminen 1936 vidtaga de ifrågasatta arbetena,
torde de seminarier, som berördes därav, under alla förhållanden få söka
reda sig med provisoriska anordningar under läsåret 1936—1937. Till 1937
års riksdag borde emellertid detaljerade förslag i ärendet föreligga.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit de föreliggande
preliminära uppgifterna rörande engångskostnaderna giva vid handen, att
det i varje fall icke kan bliva fråga örn något mer avsevärt anslagsbehov
för detta ändamål, men att en ytterligare utredning rörande dessa detaljfrågor
är önskvärd. På sätt departementschefen framhållit torde denna
utredning böra avse endast sådana arbeten, som omedelbart föranledas av
den nya organisationen.
Vid bifall till vad utskottet i det föregående tillstyrkt beträffande bibehållande
av seminariet i Kalmar kommer den av departementschefen ifrågasatta
utredningen, huru med detta seminariums fastighet bör förfaras, icke
att bliva av behovet påkallad.
Vad kostnaderna för småskoleseminarieorganisationen
efter den nya organisationens fullständiga
genomförande beträffar, må följande anföras.
Sina förslag beträffande förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar
har departementschefen sammanfattat i en å sid. 161 i statsrådsprotokollet
intagen, i det föregående återgiven sammanställning, vartill utskottet
här tillåter sig att hänvisa.
Mot de sålunda framlagda beräkningarna har utskottet icke funnit något
att erinra.
Departementschefen har beräknat, att anslaget till Småskoleseminarier:
Omkostnader skulle behöva upptagas med ett belopp av 79,000 kronor.
71
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Visserligen skulle, med den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till
frågan om en frivillig kurs i finska språket, detta belopp kunna minskas
med 400 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har utskottet icke
ansett detta av behovet påkallat. Då de framlagda beräkningarna icke givit
utskottet anledning till erinran, tillstyrker utskottet vad i här förevarande
hänseende föreslagits.
Mot de beträffande reservationsanslagen till Småskoleseminarier: Materiel,
böcker m. fl. och Småskoleseminarier: Stipendier framlagda beräkningarna,
slutande på respektive 21,600 kronor och 57,000 kronor, har utskottet
icke funnit något att erinra.
Departementschefen har lämnat en i det föregående återgiven sammanfattning
av anslagen för småskoleseminarieorganisationen för budgetåret
1935/1936 ävensom enligt de sakkunnigas, skolöverstyrelsens och sitt
eget förslag, till vilken utskottet här tillåter sig att hänvisa. Utskottet har,
såsom av det föregående framgår, funnit sig kunna helt tillstyrka vad
departementschefen sålunda föreslagit.
I fråga örn engångskostnader har departementschefen framhållit, att genomförandet
av den nya småskoleseminarieorganisationen ej torde medföra
några mera betydande engångskostnader för statsverket. Departementschefen
har vidare förutsatt, att frågan om eventuellt erforderliga lokalutvidgningar
vid småskoleseminarierna i Lycksele och Strängnäs göres till
föremål för närmare utredning. Tillika har departementschefen förklarat
sig icke hava något att erinra mot att denna utredning må omfatta även
möjligheterna att vid vissa andra småskoleseminarier på annat sätt än genom
förhyrning anskaffa lämpliga lokaler.
Utskottet vill såsom sin uppfattning framhålla, att den av departementschefen
ifrågasatta utredningen är väl motiverad, och synes det alltså utskottet
önskvärt, att densamma kommer till stånd.
Utskottet tillstyrker vidare förslaget om att riksdagen må medgiva,
att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna i Linköping
och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av dessa seminarier utan
vederlag återgå till Östergötlands läns landsting, respektive Kopparbergs
läns landsting.
I fråga om organisationens genomförande ansluter sig utskottet till departementschefens
uppfattning att det torde vara tekniskt ogörligt och till
olägenhet för de inträdessökande att låta de nya bestämmelserna örn höjda
inträdesfordringar och ny ordning för inträdesprovens verkställande träda
i kraft i regel från och med läsåret 1936—1937 utan att härmed torde böra
anstå till läsåret 1937—1938. Mot vad departementschefen i nu förevarande
avseende i övrigt föreslagit har utskottet ej funnit anledning till erinran.
Vidare har departementschefen framlagt förslag örn folkskoleseminarieorganisationen
under budgetåret 1 936/1 937
och därvid till en början uppehållit sig vid folkskoleseminarierna.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Vad intagningen av elever beträffar har skolöverstyrelsen föreslagit,
dels att vid vart och ett av de nio seminarier, som enligt dess förslag
skulle ingå i seminarieorganisationen (d. v. s. alla de nuvarande utom seminarierna
i Kalmar och Växjö), skulle i första klassen för läsåret 1936—1937
intagas en avdelning om 24 elever av den 4-åriga linjen, dels ock att under
nämnda läsår fyra 2-åriga studentlinjer — i Karlstad, Linköping, Stockholm
och Växjö — skulle vara i verksamhet. Departementschefen, som anser
det ännu motiverat att iakttaga en viss försiktighet i fråga örn elevintagning
vid seminarierna i sådana linjer, vilkas elever inom den närmaste framtiden
utexamineras som folkskollärare, har förordat, att för läsåret 1936
—1937 skulle igångsättas endast tre studentlinjer — i Karlstad, Linköping
och Stockholm. Enligt detta förslag skulle alltså intagningen för nästkommande
budgetår uppgå till (9 X 24 -f- 3 X 24 =) 288.
Departementschefens förslag, i vad detsamma avser intagning vid studentlinjer
för nästkommande läsår, har icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad därefter intagningen vid 4-åriga linjer beträffar vill utskottet framhålla
följande. Utskottet har redan i det föregående haft anledning framhålla
behovet av att en tillfredsställande marginal bibehålies mellan tillgång
och efterfrågan på tillgängliga folkskollärare. Föreliggande siffror
synas giva vid handen, att denna marginal för närvarande är i minsta laget.
På grund härav finner utskottet sig böra tillstyrka, att för läsåret 1936
—1937 intagning äger rum vid ytterligare en 4-årig linje. Den totala intagningen
skulle då uppgå till (10 X 24 + 3 X 24 =) 312 elever.
Enligt utskottets uppfattning bör den nya avdelningen intagas vid seminariet
i Kalmar. Behovet av manliga lärare är för närvarande täckt, under
det att en viss brist föreligger på kvinnliga lärare, vadan en förstärkning
av dessas utbildningsmöjligheter synes befogad. Härtill kommer, att vissa
skäl av organisatorisk art tala för att, när nu detta seminarium enligt vad
utskottet tillstyrkt skall fortsätta sin verksamhet, nyintagning äger rum
redan från och med läsåret 1936—1937. Innevarande läsår meddelas undervisning
i klasserna II, III och IV och skulle alltså för nästkommande läsår
meddelas endast i klasserna III och IV, därest intagning nu ej sker. Örn
sedan nya elever intagas för läsåret 1937—1938, skulle seminariet komma
att bestå av klasserna I och IV. Dessutom synes det vara befogat, att intagning
sker jämväl vid detta seminarium på samma sätt som vid de
övriga, som skola ingå i den nya organisationen.
Departementschefen har framlagt förslag om meddelande av bestämmelser
— i anslutning till vad för innevarande budgetår ägt rum — om rätt för
skolöverstyrelsen att tilldela rektor samt ordinarie lärare vid folkskoleseminarium,
där så påkallas av inskränkningar i seminariets verksamhet
och möjlighet ej föreligger att sysselsätta vederbörande för andra undervisningsändamål,
tjänstgöring med mindre antal veckotimmar än vad i
sådant hänseende författningsenligt gäller. Vad sålunda föreslagits har ut
-
73
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
skottet funnit sig böra tillstyrka. Vad ett ifrågasatt generellt medgivande
av enahanda slag för icke-ordinarie lärare beträffar, finner utskottet i likhet
med departementschefen ett dylikt icke böra lämnas. På sätt departementschefen
framhållit, torde Kungl. Majit äga möjlighet att, efter prövning
i varje enskilt fall och inom ramen av tillgängliga anslagsmedel, bereda
skälig lönefyllnad åt vikarie. I likhet med departementschefen vill utskottet
emellertid betona, att denna utväg bör användas endast i trängande
undantagsfall.
Skolöverstyrelsen har framlagt ett av statskontoret och departementschefen
tillstyrkt förslag örn beredande av ''personliga lönetillägg at Övningslärare,
vilka kommit eller komma att lida minskning i sin avlöning pa
grund av seminarieorganisationens inskränkning. Såsom departementschefen
erinrat, har redan 1929 års riksdag fattat beslut om tillerkännande av
motsvarande lönetillägg åt vissa Övningslärare vid allmänt läroverk. Utskottet
tillstyrker förslaget men förutsätter härvid i likhet med departementschefen,
att ifrågavarande Övningslärare skola vara skyldiga att, där
så ske kan, låta sig tagas i anspråk för annat lämpligt arbete vid vederbörande
seminarium eller vid annan statlig läroanstalt.
Departementschefens förslag örn lönetillägg till teckning släraren J. -4.
Lydh vid seminariet i Luleå och teckning slär ar en J. E. R. lyréen vid seminariet
i Karlstad tillstyrker utskottet.
I samband härmed har utskottet till behandling upptagit det i motionen
I: 331 framförda yrkandet, att lärare i trädgårdsskötsel i sådant dubbelseminarium,
som enligt riksdagsbeslut blir ombildat till enkelseminarium,
måtte tillerkännas samma tilläggsarvode av 800 kronor, som enligt propositionen
skall tillkomma lärare vid dubbelseminarium.
Utskottet kan icke finna annat än att vissa av de till stöd för detta yrkande
framförda skälen kunna tillerkännas berättigande. Särskilt talar härför
att, på sätt av det föregående framgår, åtskilliga Övningslärare avsetts
skola erhålla personliga lönetillägg vid minskning av tjänstgöringstiden. A
andra sidan finner sig utskottet icke kunna tillstyrka att riksdagen skulle
på den förebragta utredningen redan nu fatta beslut i ämnet. En fråga örn
personligt lönetillägg av denna art torde icke böra avgöras av riksdagen
utan föregående utredning av sakkunniga myndigheter och innan Kungl.
Majit haft tillfälle att taga ställning till densamma. Då utskottet emellertid
finner önskvärt, att frågan kommer under närmare omprövning, hemställer
utskottet att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn verkställande
av utredning och framläggande för 1937 års riksdag av förslag
örn personliga lönetillägg åt lärare i trädgårdsskötsel vid sadant folkskoleseminarium,
som från dubbelseminarium ombildas till enkelseminarium.
Med vad sålunda anförts torde motionen I: 331 fa anses besvarad.
Departementschefen har härefter övergått till en beräkning av de för
nästkommande budgetår för folkskoleseminarieorganisationen erforderliga
74
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
anslagen. Resultatet av denna beräkning har sammanfattats i en å sid.
193 i statsrådsprotokollet intagen, i det föregående återgiven sammanställning.
Utskottets förslag beträffande folkskoleseminarieorganisationen under
nästkommande budgetår avviker från Kungl. Maj:ts förslag härom endast
såtillvida, som utskottet tillstyrkt intagandet av en ny avdelning jämväl
vid seminariet i Kalmar. De förändringar, som härav föranledas i avlöningsanslaget,
äro följande. Delposten l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar till
tjänstemän å ordinarie stat bör minskas med ett belopp å 6,800 kronor,
motsvarande avlöningen för de övningsskollärare, som enligt propositionen
avsetts för den ordinarie studentlinjen i Stockholm. Detta belopp bör överföras
till delposten 3. d., som torde böra erhålla den förändrade benämningen:
Arvoden för undervisning vid studentkurs vid seminarierna i Stockholm
och Karlstad m. m. Då ett ökat behov av extralärare och timlärare
uppkommer, torde vidare delposten 3. a.: Arvoden till extralärare och timlärare
behöva höjas med 5,000 kronor. Delposten 4. a.: Arvoden till seminarieläkare
bör ökas med 400 kronor och delposten 4. c.: Arvoden till biträden
vid rektorsexpeditioner med 100 kronor.
Nettoökningen av avlöningsanslaget kommer sålunda att uppgå till
5,500 kronor och anslagets slutsumma till 1,640,300 kronor.
I omkostnadsanslaget torde någon förstärkning icke erfordras.
Däremot torde anslagen till materiel, böcker m. m. och till stipendier
böra ökas med respektive 1,500 kronor och 2,700 kronor till 75,500 kronor
respektive 107,700 kronor.
Beträffande stipendieanslaget har departementschefen framhållit, att det
enligt hans mening vore av vikt, att stipendierna snarast återfördes till de
före år 1933 utgående beloppen, och har han på grund härav biträtt ett av
skolöverstyrelsen framlagt förslag om en successiv återgång till tidigare
rådande förhållanden. Vidare har departementschefen förklarat sig icke
hava något att erinra mot framkommet förslag om anvisande av anslagsmedel
för nästa budgetår såsom bidrag till anordnande av studieutfärder
vid folkskoleseminarierna. För detta ändamål har ett belopp av 2,000 kronor
beräknats. Mot vad departementschefen sålunda anfört och föreslagit har
utskottet icke funnit något att erinra.
I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot departementschefens
här förevarande beräkningar. De förändringar härutinnan, som må
kunna föranledas av de av utskottet i det föregående tillstyrkta detaljerinringarna
mot Kungl. Maj:ts förslag, torde nämligen icke bliva av den
storleksordning, att de beräknade anslagen behöva ökas eller minskas.
Utskottet tillstyrker jämväl Kungl. Maj:ts förslag om medgivande för
icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet i Strängnäs Sigrid
Degerman att, på sätt för budgetåret 1935/1936 ägt rum, jämväl under
budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära
under läsåret 1934—1935.
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
75
Härefter har departementschefen framlagt förslag beträffande småskoleseminarieorganisationen
under budgetåret
1936/193 7.
Vad intagningen av elever beträffar har departementschefen förordat,
att vid vart och ett av de småskoleseminarier, som enligt hans förslag avsetts
skola ingå i den nya organisationen — dock med undantag av Växjö
— i första klassen skulle intagas en avdelning. På grund av den ännu av
föreliggande omständigheter påkallade begränsningen av antalet utexaminerade
lärare har departementschefen förklarat sig icke hava något att
erinra mot skolöverstyrelsens förslag, att elevnumerären i första klassen
bestämmes till 12. Intagningen för läsåret 1936—1937 skulle alltså uppgå
till (6 X 12) = 72.
Mot vad sålunda föreslagits har utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag örn att beträffande
inskränkning av rektorernas och de ordinarie seminarielärarnäs tjänstgöring
under nästa budgetår böra meddelas enahanda bestämmelser, som av departementschefen
föreslagits beträffande motsvarande befattningshavare
vid folkskoleseminarierna.
Härefter har departementschefen övergått till en beräkning av de för
nästkommande budgetår för småskoleseminarieorganisationen erforderliga
anslagen. Resultatet av denna beräkning har sammanfattats i en å sid. 205
i statsrådsprotokollet intagen, i det föregående återgiven sammanställning.
Utskottet har, på sätt av det föregående framgår, tillstyrkt Kungl. Maj’:ts
förslag örn småskoleseminarieorganisationens omfattning och förläggning
under läsåret 1936—1937. De med utgångspunkt från sagda förslag framlagda
kostnadsberäkningarna hava icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 100 ävensom de i ämnet väckta motionerna —
A. Besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,
att träda i successiv tillämpning från och med
läsåret 1936—1937:
l.a. Folkskoleseminarierna skola vara till
antalet tio, därav sex skola vara anordnade såsom dubbelseminarier
och fyra såsom enkelseminarier, varav två tillsvidare.
b. Av dubbelseminarierna skola
fem innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare
studentkurs, (4 -f- 2), och
ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd
för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor,
(4 + särskild kurs).
76
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig
linje.
c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun,
Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier
skall seminariet i Falun vara av formen 4 -f- särskild
kurs.
Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå, Stockholm,
Kalmar och Karlstad.
d. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola
vara avsedda för manliga elever, seminarierna i Falun,
Stockholm och Kalmar för kvinnliga elever och ettvart av
de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga
elever.
2. a. Småskoleseminarierna skola vara till
antalet sju, därav tre skola vara anordnade såsom dubbelseminarier
och tills vidare fyra såsom enkelseminarier.
b. Ettvart av dubbelseminarierna skall innefatta två 2-åriga linjer (2 + 2).
Av enkélseminarierna skola två innefatta, vartdera, en
3-årig linje, och två, vartdera, en 2-årig linje.
c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs,
Skara och Landskrona.
Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele,
Härnösand och Växjö. Av dessa skola de båda förstnämnda
seminarierna vara 3-åriga.
3. I följd härav skall folkskoleseminariet i Växjö samt
småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas,
det förra successivt från och med läsåret 1936—1937 och
de båda senare med utgången av läsåret 1935—1936;
B. medgiva, att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna
i Linköping och Falun äro inrymda, må
efter nedläggandet av dessa seminarier utan vederlag återgå
till Östergötlands läns landsting, respektive Kopparbergs
läns landsting;
C. medgiva att — därest sådan innehavare av ordinarie
lärarbefattning i teckning, musik, gymnastik, manlig slöjd,
kvinnlig slöjd (inklusive lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt
seminariums övningsskola) och hushållsgöromål vid
folkskoleseminarium, som erhållit dylik anställning före
den 1 juli 1935, under tiden från och med läsåret 1936—
1937 intill dess att vederbörande avgår från ifrågavarande
befattning, kommer att erhålla mindre omfattande tjänstgöring
än som motsvarar ett medeltal, beräknat på sätt
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
77
i statsrådsprotokollet angivits — han må under varje läsår,
sedan det på befattningen kommande antalet lärartimmar
fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande
två tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning,
som han skulle hava uppburit, om för tjänsten varit bestämd
en tjänstgöring av den omfattning, som skulle motsvara
ovannämnda medeltal, och den, som han uppbär för
sin faktiska tjänstgöring under året, tillfällig löneförbättring
däri inräknad;
D. medgiva, att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor
vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg enligt
samma grunder som för manlig lektor vid samma seminarier;
E.
godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.
..............kronor 948,020 3
b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 200,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........ » 35,150 1,183,170
2. Avlöningar till tjänstemän å
övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.
.............. » 33,400
b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 8,700
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........ »_500 42,600
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl.
Majt:
a. Arvoden till extralärare
och timlärare..........
b. Arvodesförhöjning till
vissa extra ordinarie ämneslärare,
förslagsvis ....
c. Understöd till extra ordi
narie
lärare vid förfall på
grund av sjukdom, förslagsvis
..............
d. Arvoden för undervisning
vid studentkurs vid semi
-
60,000
2,950
1,000
78
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
narierna i Stockholm och
Karlstad m. m., förslagsvis kronor 17,300
e. Arvoden för undervisning
i hushållsgöromål...... » 1,350
f. Lönetillägg till teckningsläraren
J. A. Lydh vid seminariet
i Luleå och teckningsläraren
J. E. R. Nyreen
vid seminariet i Karl
-
stad ................ » 3,120
g. Tilläggsarvoden till lärare
i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier
.......... » 6,400
h. Särskilda arvoden vid
provårsseminarier...... » 18,000
i. Tilläggsarvoden till lärare
vid de vid vissa seminarier
anordnade kurser för utbildande
av kyrkomusiker,
förslagsvis............ »_4,200
4. Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal:
a. Arvoden till seminarielä
kare.
............... » 14,000
b. Arvoden till seminariebib
liotekarier.
........... » 8,700
c. Arvoden till biträden vid
rektorsexpeditioner..... » 6,000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie
tjänstemän:
a. Hyresersättning till rekto -
rer vid vissa seminarier . » 14,000
b. Hyresbidrag till lärare vid
seminarierna i Göteborg
och Stockholm, förslagsvis » 16,600
c. Tillfällig löneförbättring,
förslagsvis............ » 200,000
d. Provisorisk avlöningsför
bättring,
förslagsvis..... » 29,910
e. Personliga lönetillägg till
vissa ordinarie Övningslärare,
förslagsvis........ » 11,000
114,320
28,700
271,510
Summa förslagsanslag kronor 1,640,300;
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
79
F. Till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,640,300 kronor;
G. Till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 287,000 kronor;
H. Till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
75,500 kronor;
I. Till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 107,700 kronor;
J. Godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å
ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspen -
ningar...............kronor 131,200
b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 24,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........ » 7,000
2. Avlöningar till tjänstemän å
övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.
.............. » 33,200
b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 7,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........ » 800
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av
Kungl. Maj:t:
a. Arvoden till extra lärare
under tjänstledighet på
grund av sjukdom, förslagsvis
..............
b. Arvoden till timlärare. . .
c. Tilläggsarvoden till lärare
i trädgårdsskötsel......
d. Arvode till ett biträde för
matlagningen vid seminariet
i Lycksele ........
600
23,400
900
900
162,200
41,000
25,800
80
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
4. Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal:
a. Arvoden till seminarielä
kare.
...............kronor
b. Arvoden till seminariebib
liotekarier.
........... *
c. Arvoden till biträden vid
rektorsexpeditioner..... »_
5. Särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie
tj änstemän:
a. Hyresersättning till rektor |
|
vid seminariet i Skara . . » |
2,000 |
b. Särskilda lönetillägg till lä- |
|
rare vid vissa seminarier » |
2,600 |
c. Tillfällig löneförbättring, |
|
förslagsvis............ » |
38,000 |
d. Provisorisk avlöningsför- |
|
bättring, förslagsvis..... » |
2,300 |
Summa förslagsanslag kronor 278,800;
K. Till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret
1936/1987 anvisa ett förslagsanslag av 278,800 kronor;
L. Till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 66,000 kronor;
M. Till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
11,700 kronor;
N. Till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 19,500 kronor;
O. Till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser
för småskollärarinnor för budgetåret 1936/1937
anvisa ett anslag av 5,000 kronor;
P. Till Bidrag till avlöning åt vissa på indrag ning sstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 110,000 kronor;
Q. Medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet
i Strängnäs Sigrid Degerman må, på sätt
för budgetåret 1935/1936 ägt rum, jämväl under budgetåret
1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner, hon
ägt uppbära under läsåret 1934—1935.
2.500
1.500
900 4900
81
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
om verkställande, under beaktande av vad utskottet i det
föregående anfört, av närmare utredning örn kostnaderna
för en vid höjning av kompetensen för ämneslärarna vid
småskoleseminarierna erforderlig lönereglering jämte i samband
med en dylik stående frågor, ävensom örn framläggande,
om möjligt till 1937 års riksdag, av ett på en dylik
utredning grundat förslag;
lil. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
om verkställande av utredning och framläggande för 1937
års riksdag av förslag i fråga örn personligt lönetillägg åt
lärare i trädgårdsskötsel vid sådant folkskoleseminarium,
som från dubbelseminarium ombildas till enkelseminarium;
IV. att följande motioner, nämligen inom första kammaren:
nr
322 av herr Norman;
nr 330 av herr Anders Andersson m. fl.;
nr 331 av herr Sandén;
nr 348 av herr Sjödahl;
nr 349 av herr Bergman;
nr 350 av herrar Englund och Bjurström;
nr 351 av herrar Bergman och Rahmn;
nr 352 av herr Petrus Nilsson m. fl.;
nr 353 av herr Petrus Nilsson m. fl.;
nr 354 av herrar Pauli och Ruben Wagnsson;
nr 355 av herrar Pauli och Ruben Wagnsson;
samt inom andra kammaren:
nr 664 av herr Gustafson i Kasenberg m. fl.;
nr 669 av herr Magnusson m. fl.;
nr 670 av herr Anderson i Norrköping;
nr 688 av herr Johnsson i Kalmar m. fl.;
nr 689 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.;
nr 690 av herr Andersson i Ovanmyra; och
nr 691 av herr Holmdahl;
må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad
utskottet här ovan under I—III hemställt, icke föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 juni 1936.
På statsutskottets vägnar:
C. A. CARLSSON.
Bihang till riksdagens protokoll 1036. 6 sami. Nr 150.
G
82
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson,
Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Gustafsson i Benestad, Bergström, Pauli, Johanson
i Faleberg och Magnusson, samt
från andra kammaren: herrar Strindlund, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i
Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Norling, Aronson, Weijne, Persson
i Tidaholm och Danielsson.
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
83
Reservationer:
1. Beträffande inträd esford ringarna till den 4-åriga linjen av herrar
Bergqvist, Oscar Olsson, Asplund, Borell och Holmdahl, som ansett, att
utskottets utlåtande i denna del bort hava följande lydelse:
»Vad inträdesjordringarna---(sid. 51—53)--— förvärvade
kompetensen.
Departementschefens förslag till inträdesprövning vid folkskoleseminarierna
står enligt utskottets uppfattning icke helt i överensstämmelse med
önskemålet att fastare anknyta seminarierna till skolorganisationen i
övrigt. Såsom skolöverstyrelsen framhållit måste det anses tämligen meningslöst,
att en inträdessökande, som nyligen avlagt realexamen och
erhållit officiellt betyg över godkända kunskaper i realskolans ämnen,
åter skulle — måhända blott ett par veckor efter nämnda examens avläggande
— undergå prövning inför seminariets lärare och på samma kurser.
Inträdesprövning enligt överstyrelsens förslag skulle vidare underlätta
en av utskottet såsom önskvärd ansedd förbindelse mellan seminarierna
och det allmänna skolväsendet. Genom detta förslag skulle vidare
åtminstone en stor del av de inträdessökande icke längre behöva deltaga
i de s. k. preparandkurserna. De svårigheter, vilka framhållits kunna
uppkomma för landsbygdens barn, om överstyrelsens förslag godtages,
måste utskottet finna överdrivna. Man får icke förbise, att möjligheten att
avlägga denna examen under senare år på grund av nyinrättade skolor och
förbättrade kommunikationer betydligt ökats. Vidare torde hänsyn böra
tagas till den utsträckning, i vilken inträdessökande med en kompetens,
minst motsvarande den av överstyrelsen nu föreslagna, redan sökt och
vunnit inträde vid folkskoleseminarierna. Att icke göra detta skulle enligt
utskottets uppfattning vara att bortse från en redan skedd och alltjämt
skeende utveckling. Överstyrelsens förslag innebär emellertid, att även de,
som ej avlagt realexamen, skola kunna vinna inträde efter prövning, som
för denna grupp skall avse samtliga ämnen i huvudsaklig överensstämmelse
med departementschefens förslag. Av nu anförda skäl finner sig utskottet,
som icke kan biträda det av departementschefen framlagda förslaget, böra
tillstyrka, att beträffande inträdesfordringar och inträdesprov skola i huvudsak
gälla de i motionerna I: 351 och II: 691 angivna riktlinjerna.
Av en--— (sid. 53)---- framförda betänkligheterna.»
2. Beträffande fördelningen av examinationsavdelningarna mellan
folkskoleseminarie/injer av olika slag av herrar Oscar Olsson, Asplund,
Borell, Pauli och Holmdahl, som ansett,
dels att utskottets utlåtande i denna del bort hava följande lydelse:
84
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
»Vad därefter----(sid. 56—57) — — — på studentlinjen.
De skäl---(sid. 57)---att finnas. Vidare får icke lämnas
ur sikte, att tillfredsställande rekryteringsmöjligheter böra beredas jämväl
för dem, som ej äro studenter.
Efter en prövning av dessa och andra på frågans avgörande inverkande
synpunkter har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag, att antalet studentlinjer bestämmes till sex, och avstyrker alltså
de i motionerna I: 353 och II: 690, I: 348, I: 354 och II: 664 beträffande
antalet studentlinjer framställda yrkandena.
Jämväl yrkandet--— (sid. 58) — — — enda plats.»;
dels ock att, i följd härav, punkten I. A. 1. b. i utskottets hemställan
bort hava följande lydelse:
»Av dubbelseminarierna skola
sex innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,
(4 + 2), och
ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning
av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 + särskild kurs).
Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.»
3. Beträffande folkskoleseminariernas förläggning m. m.:
a) av herrar Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i
Prästbol, Norling, Weijne och Persson i Tidaholm, som ansett
dels, att utskottets utlåtande bort i nedan angivna delar hava följande
lydelse:
»Departementschefen har---(sid. 58—59)--- 4-årig kurs.
Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag,
att den framtida folkskoleseminarieorganisationen skulle omfatta sexton
examinationsavdelningar, dels ock föreslagit, att antalet studentlinjer
skulle begränsas från av Kungl. Maj:t föreslagna sex till fem. Vid bifall
till vad utskottet sålunda föreslagit måste, för att icke antalet seminarielinjer
av olika slag skall understiga sexton, ytterligare en 4-årig
linje inrättas. Efter en prövning av olika på denna fråga inverkande
omständigheter har utskottet funnit sig böra föreslå, att i stället för
den av Kungl. Majit ifrågasatta 2-åriga linjen vid folkskoleseminariet i
Umeå vid nämnda seminarium inrättas ytterligare en 4-årig linje. Vid
bifall härtill skulle detta erhålla en organisation av 4 + 4. I anslutning
härtill avstyrker utskottet motionerna I: 330 och II: 669 samt I: 352
och II: 688.
Utskottet har---(sid. 60)---sålunda tillstyrkts.
Riksdagen har---(sid. 60—65)---i hushållsgöromål.
Utskottet har vid sin prövning av här föreliggande beräkningar funnit
sig kunna tillstyrka desamma allenast med de ändringar, som föranledas
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
85
Folkskole- seminarium |
Nuvarande organisation |
Departementschefen |
Utskottet |
Luleå........ |
4 + 4 |
4 + lokalreserv |
4 + lokalreserv |
(M+K) |
(M + K) 2 |
(M + K) 2 |
|
Umeå........ |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 4 |
(K + K) |
(M + K + M + K) 2 2 |
(M + K + M + K) 2 2 |
|
Falun........ |
4 + 4 |
4 + särskild kurs |
4 + särskild kurs |
(K + K) |
(K + K) |
(K + K) |
|
Uppsala....... |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + M) |
(M + M) |
|
Stockholm..... |
4 + (l) |
4 + 2 |
4 + 2 |
(K + K) |
(K + K) |
(K + K) |
|
Karlstad...... |
4 + 4 |
4 + lokalreserv |
4 + lokalreserv |
(M + M) |
CM) |
(M) |
|
Linköping...... |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + M) |
(M + M) |
|
Göteborg...... |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + K + M + K) 2 2 |
(M + K + M + K) 2 2 |
|
Lund........ |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + K + M + K) 2 2 |
(M + K + M + K) 2 2 |
|
4 |
Förvandlas till |
Förvandlas till |
|
(M) |
småskoleseminarium |
småskoleseminarium |
|
Kalmar....... |
4 (K) |
Nedlägges |
Nedlägges |
19x4 + 1x1 |
9x4+6x2+ |
10x4 + 5X2 + |
|
(12 M + 8 K) |
särskild kurs (8 M + 71/» K) |
särskild kurs (8 V s M + 7 Vs K) |
av vad utskottet i det föregående föreslagit beträffande inrättande vid
folkskoleseminariet i Umeå av ytterligare en 4-årig linje i stället för
den av Kungl. Majit ifrågasatta 2-åriga linjen.
Nämnda förslag medför följande förändringar. Ytterligare två lektorstjänster
bliva erforderliga. Vidare erfordras ytterligare en övningslärarbefattning
i musik.
Till de ekonomiska---(sid. 66—68)---bifall härtill.
Utskottet finner sig kunna tillstyrka departementschefens förslag med
allenast de ändringar, som föranledas av vad utskottet i det föregående
tillstyrkt i fråga örn inrättande vid folkskoleseminariet i Umeå av ytterligare
en 4-årig linje i stället för den av Kungl. Majit ifrågasatta 2-åriga
linjen.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Detta förslag medför huvudsakligen den förändringen i departementschefens
beräkningar, att delposten 1. a.: Lön och tj änstgöringspenningar
till tjänstemän å ordinarie stat behöver ökas med 15,110 kronor, motsvarande
lön och tj änstgöringspenningar för två lektorer och en Övningslärare
i musik. Avlöningsstatens slutsumma bör alltså uppföras med
1,528,910 kronor.
De beträffande anslagen till Folkskoleseminarier: Omkostnader, Folkskoleseminarier:
Materiel, böcker m. m. och Folkskoleseminarier: Stipendier
framlagda beräkningarna, slutande på respektive 220,000, 65,000
och 89,000 kronor, hava icke givit utskottet anledning till erinran.
I statsrådsprotokollet — — — (sid. 69) — — — följande sammanställning.
Anslag |
Anslag för |
Enligt departements-chefens för-slag |
Utskottet |
Folkskolesemi narier: |
|||
Avlöningar, jörslag samlag............... |
1,709,300 |
1,513,800 |
1,528,910 |
Omkostnader, förslagsanslag.............. |
267,700 |
220,000 |
220,000 |
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag..... |
67,200 |
65,000 |
65,000 |
Stipendier, reservationsanslag............. |
75,500 |
89,000 |
89,000 |
Summa kronor |
2,119,700 |
1,887,800 |
1,902,910 |
De sakkunniga---(sid. 70—72)--— — (9X24 + 3X24=) 288.
Departementschefens här förevarande förslag har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Departementschefen har — — — (sid. 72—74)---återgiven
sammanställning.
Beträffande stipendieanslaget — — — (sid. 74)---att erinra.
Några förändringar med anledning av vad utskottet i det föregående
föreslagit beträffande Umeåseminariet torde icke, såvitt angår nästkommande
budgetår, bliva erforderliga. Med hänsyn härtill och då utskottet
icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts här förevarande beräkningar,
tillstyrker utskottet förslaget i denna del.
Utskottet tillstyrker — — — (sid. 74—75) — — — anledning till erinran.
»
dels ock att utskottets under I. gjorda hemställan bort i nedan angivna
delar hava följande lydelse:
»A. Besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna, att
träda i successiv tillämpning från och med läsåret 1936—1937;
l.a. Folkskoleseminarierna skola vara till antalet nio, därav
sju skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och två tills vidare såsom
enkelseminarier.
Statsutskottets utlåtande Nr 150. 87
b. Av dubbelseminarierna skola
ett innefatta två 4-åriga linjer (4 + 4),
fem innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,
(4 + 2), och
ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning
av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 + särskild kurs).
Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.
c. Dubbelseminariema skola förläggas till Umeå, Falun, Uppsala, Stockholm,
Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier skall seminariet
i Umeå vara av formen 4 + 4 och seminariet i Falun av formen 4 + särskild
kurs.
Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå och Karlstad.
d. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola vara avsedda
för manliga elever, seminarierna i Falun och Stockholm för kvinnliga elever
och ettvart av de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga elever.
2. a. Småskoleseminarierna skola---(sid. 76)---
vara 3-åriga.
3. I följd härav skola folkskoleseminarierna i Växjö och Kalmar samt
småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas, de båda förra successivt
från och med läsåret 1936—1937 och de båda senare med utgången
av läsåret 1935—1936;
B. medgiva, att---(sid. 76—77)---budgetåret 1936/1937:
Avlöningssstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.......kronor 954,820
b. Ålderstillägg, förslagsvis ............ » 200,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis » 35,150 1,189,970
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.......kronor 33,400
b. Ålderstillägg, förslagsvis............. » 8,700
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis » 500 42,600
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Arvoden till extralärare och timlärare. . kronor 55,000
b. Arvodesförhöjning till vissa extra ordinarie
ämneslärare, förslagsvis........ » 2,950
c. Understöd till extra ordinarie lärare vid
förfall på grund av sjukdom, förslagsvis » 1,000
d. Arvoden för undervisning vid studentkurs
vid seminarierna i Stockholm och
Karlstad m. m., förslagsvis.......... » 10,500
88
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
e.
Arvoden för undervisning i hushållsgöromål
............................ kronor
f. Lönetillägg till teckningsläraren J. A. Lydh
vid seminariet i Luleå och teckningsläraren
J. E. R. Nyreen vid seminariet i
Karlstad........................ »
g. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel
vid dubbelseminarier......... »
h. Särskilda arvoden vid provårsseminarier »
i. Tilläggsarvoden till lärare vid de vid
vissa seminarier anordnade kurser för
utbildande av kyrkomusiker, förslagsvis
1,850
8,120
6,400
18,000
4,200 102,520
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: |
kronor |
13,600 |
|
b. Arvoden till seminariebibliotekarier. . . . |
» |
8,700 |
|
c. Arvoden till biträden vid rektorsexpedi-tioner........................... |
» |
5,900 |
28,200 |
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och |
kronor |
14,000 |
|
b. Hyresbidrag till lärare vid seminarierna |
» |
16,600 |
|
c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis . . |
200,000 |
||
d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslags-vis ............................. |
» |
29,910 |
|
e. Personliga lönetillägg till vissa ordinarie |
> |
11,000 |
271,510 |
Summa förslagsanslag kronor 1,634,800; |
F. Till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 1,634,800 kronor;
G. Till Folkskoleseminarier: Omkostnader---(sid. 79)--—
287,000 kronor;
H. Till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 74,000 kronor;
I. Till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 105,000 kronor;
J. Godkänna följande---(sid. 79—80) —--- läsåret 1934—1935.»
b) av herrar Pauli och Holmdahl, vilka ansett, att utskottet bort
besluta i enlighet med herr Anderssons i Höör m. fl. ovannämnda reservation,
dock med den förändringen att folkskoleseminariet i Umeå
skall organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (4 + 2).
89
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
c) av herrar Svensson i Kompersmåla, Gustafsson i Benestad, Strindlund,
Svensson i Grönvik och Aronson, som ansett,
dels att utskottets utlåtande bort i nedan angivna delar hava följande
lydelse:
»Departementschefen har---(sid. 58—59)---skulle ned
läggas.
Utskottet vill icke förneka, att goda skäl kunna anföras till förmån för
en var av nu nämnda båda städer. I båda finnes, som nyss nämnts, för närvarande
folkskoleseminarium, och båda hava under lång tid varit kulturella
centralpunkter för sina landsdelar. En närmare granskning av vad i motionerna
anförts har emellertid givit utskottet den uppfattningen, att de starkaste
sakliga och ur organisatorisk synpunkt mest vägande skälen kunna
anföras till förmån för Växjö. Den pedagogiska verksamhet, som under en
följd av år utförts vid Kalmarseminariet, synes vara högt skattad och av
betydande omfång, men ser man på denna fråga ur andra synpunkter, blir
situationen en annan. Växjö har ett gynnsamt läge inom ett stort sydsvenskt
rekryteringsområde. Jämväl kommunikationerna dit äro bättre för
större delen av rekryteringsområdet. Kostnaderna för kommunen för erforderliga
örn- och tillbyggnader uppgå vidare till ett avsevärt mindre belopp
än vad enligt de framkomna beräkningarna skulle bliva fallet vid en förläggning
till Kalmar.
Av nu anförda skäl har utskottet funnit sig böra tillstyrka vad i motionerna
I: 330 och II: 669 hemställts i vad angår förläggande av en 4-årig
som in ariel in je till Växjö samt avstyrker vad i motionerna I: 352 och II: 688
yrkats. Vad i förstnämnda båda motioner hemställts beträffande inrättande
vid folkskoleseminariet i Växjö av jämväl en studentlinje finner sig utskottet,
med hänsyn till den ställning utskottet i det föregående intagit till dessa
linjer, böra avstyrka.
Till frågan örn förläggningen av det småskoleseminarium, som enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle förläggas till Växjö, återkommer utskottet i det
följande.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den av utskottet avstyrkta studentlinjen
i Stockholm hava kvinnliga lärjungar. Folkskoleseminariet i Växjö
har alltid haft manliga lärjungar, och någon förändring härutinnan synes
icke nu böra ifrågasättas. Vid bifall till utskottets nu framlagda förslag
skulle alltså en förskjutning i proportionen mellan manliga och kvinnliga
elever uppstå.
För att utjämna detta har utskottet ansett sig böra förorda, att vid seminariet
i Göteborg endast skola intagas kvinnliga elever. Vid detta seminarium,
som för närvarande endast har manliga elever, skulle jämväl vid bifall
till det i propositionen framlagda förslaget om dess förändring till samseminarium
vissa ändringsarbeten hava måst företagas. Någon nämnvärd
ökning av kostnaderna för att seminariet, i stället för samseminarium, skall
vara uteslutande avsett för kvinnliga clever, torde knappast vara att förvänta.
90
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Utskottet har ansett sig böra för överskådlighetens skull uppgöra följande
sammanställning av departementschefens förslag och vad av utskottet
sålunda tillstyrkts.
Folkskole- seminarium |
Nuvarande organisation |
Departementschefen |
Utskottet |
4+4 |
|||
(M + K) |
(M + K) |
(M + K) |
|
2 |
2 |
||
4 + 4 |
4 + 2 |
4+2 |
|
(K + K) |
(M + K + M + K) |
(M + K+M+K) |
|
2 2 |
2 2 |
||
F alun........ |
4 + 4 |
4 + särskild kurs |
4 + särskild kurs |
(K + K) |
(K + K) |
(K + K) |
|
4 + 4 |
4 + 2 |
4+2 |
|
(M + M) |
(M + M) |
(M + M) |
|
Stockholm..... |
4+(l) |
4 + 2 |
4 |
(K + K) |
(K + K) |
(K) |
|
Karlstad...... |
4 + 4 |
4 + lokalreserv |
4 + lokalreserv |
(M+M) |
(M) |
(M) |
|
Linköping...... |
4+4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M+M) |
(M + M) |
|
Göteborg...... |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + K + M + K) |
(K + K) |
|
2 2 |
|||
4 + 4 |
4 + 2 (M+K+M+K) |
4 + 2 (M+K+M+K) |
|
(M + M) |
|||
2 2 |
2 2 |
||
Växjö........ |
4 |
Förvandlas till små- |
4 |
(M) |
skoleseminarium |
(M) |
|
Kalmar....... |
4 (K) |
Nedlägges |
Nedlägges |
19x4 + 1x1 |
9x4+6x2+ |
10x4 + 5x2 + |
|
(12 M+ 8 K) |
särskild kurs |
särskild kurs |
|
(8V2M+772K) |
(8V2M + 772K) |
Enligt utskottets nu framlagda förslag skulle antalet manliga och kvinnliga
examinationsavdelningar bliva 8Va respektive 7 V2 eller detsamma som
enligt Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen har---(sid. 60—65)---i folkskoleseminariet.
Utskottet har vid sin prövning av de föreliggande förslagen funnit sig
kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag endast med den förändring, som
påkallas av utskottets i det föregående framlagda förslag om förläggande
av ett 4-årigt folkskoleseminarium till Växjö. Hit skulle enligt Kungl.
Maj:ts förslag förläggas ett enkelt 2-klassigt småskoleseminarium, varvid
lokalreserv beräknats för upprättande av ytterligare en avdelning, örn så
skulle visa sig erforderligt. Utskottet håller före, att riksdagen icke utan
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
91
föregången närmare utredning torde böra fatta beslut i frågan om förläggningsorten
för här ifrågavarande seminarium. Åtskilliga synpunkter böra
härvid komma under omprövning, icke minst behovet av att en lokalreserv
erhålles. Enligt utskottets uppfattning torde åtskilliga skäl — icke minst
tanken på att seminarierna fördelas med hänsyn till geografiska, befolkningsmässiga
och andra liknande faktorer — tala för att seminariet förlägges
till Kalmar, örn så kan ske utan byggnadskostnader eller andra jämförliga
utgifter för statsverket. Några olägenheter av att denna förläggnings1''råga
icke nu avgöres uppkomma icke, då, såsom av det följande torde
framgå, utskottet kommer att biträda Kungl. Maj:ts förslag örn småskoleseminarieorganisationen
för nästkommande budgetår, enligt vilket någon
intagning av elever vid ett småskoleseminarium i Växjö icke ifrågasatts.
Någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag med anledning av vad i motionerna
I: 350 och II: 689 hemställts finner utskottet sig sakna anledning att tillstyrka.
I anslutning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag med den ändringen, att riksdagen, i stället för att besluta att ett
småskoleseminarium skall förläggas till Växjö, måtte besluta, att ett småskoleseminarium
skall förläggas till plats, varom beslut efter verkställd utredning
skall fattas.
Vad departementschefen i övrigt i här förevarande sammanhang anfört
Ilar icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad behovet---(sid. 65)---i hushållsgöromål.
Utskottet har vid sin prövning av här föreliggande beräkningar funnit
sig kunna tillstyrka desamma med de ändringar, som föranledas av vad utskottet
i det föregående tillstyrkt beträffande ett utbytande av den föreslagna
2-åriga studentlinjen i Stockholm mot en 4-årig linje i Växjö och seminariets
i Göteborg förvandling från samseminarium till ett för enbart
kvinnliga elever avsett seminarium.
För ett seminarium i Växjö erfordras följande ordinarie tjänster, nämligen
en rektorsbefattning, sex lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning
i teckning, en i musik, en i gymnastik med lek och idrott, en i manlig
slöjd, en i trädgårdsskötsel, en i kvinnlig slöjd i övningsskolan samt fem
övningslärarbefattningar. Däremot bliva av de för dubbelseminariet i Stockholm
beräknade lärarbefattningarna följande icke erforderliga, nämligen tre
lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning i kvinnlig slöjd och fyra övningsskollärarbefattningar.
På grund av Stockholmsseminariets egenskap
av provårsseminarium måste nämligen där i fortsättningen räknas med sju
övningsskollärarbefattningar.
Vid seminariets i Göteborg förvandling från samseminarium till kvinnligt
seminarium kunna å ena sidan en av de i propositionen föreslagna övningslärarbefattningarna
i gymnastik med lek och idrott ävensom den i manlig
slöjd föreslagna övningslärarbefattningen indragas. Å andra sidan måste
92
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
ännu en övningslärarbefattning i kvinnlig slöjd vid seminariet i Göteborg
inrättas.
Till de ekonomiska konsekvenserna av detta förslag återkommer utskottet
i det följande.
I detta sammanhang vill utskottet vidare understryka vad av departementschefen
anförts örn nödvändigheten av att övningsskolan förstärkes
på sätt de sakkunniga föreslagit.
Beträffande förslaget---(sid. 66—68)---vad sålunda till
styrkts.
Departementschefen har härefter framlagt beräkningar rörande lärarbehovet.
vid den av honom föreslagna nya småskoleseminarieorganisationen,
vilka återfinnas i en å sid. 133 i statsrådsprotokollet intagen, i det föregående
återgiven tablå. Då den av utskottet i det föregående tillstyrkta förflyttningen
av det i Växjö planerade seminariet till annan plats icke medför
någon förändring av behovet av ordinarie lärarbefattningar och då beräkningarna
i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, tillstyrker
utskottet vad sålunda föreslagits.
Beträffande kostnaderna---(sid. 68)---bifall härtill.
Utskottet finner sig kunna tillstyrka departementschefens förslag med de
ändringar, som föranledas av vad utskottet i det föregående tillstyrkt beträffande
dels ett utbytande av den föreslagna 2-åriga linjen i Stockholm
mot en 4-årig linje i Växjö, dels ock seminariets i Göteborg förändring
från samseminarium till att endast skola mottaga kvinnliga elever.
Delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie
stat kan vad Stockholm beträffar minskas med sammanlagt 32,980 kronor,
under det att den för ett seminarium i Växjö måste ökas med 74,110 kronor,
innebärande en nettoökning med 41,580 kronor. Delposten 1. b.: Ålderstillägg
åt tjänstemän å ordinarie stat bör ökas med 5,000 kronor och delposten 1. c.:
Fyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie stat bör ökas med
1,000 kronor. Delposten 4. a.: Arvoden till extralärare och timlärare måste
ökas med tillhopa 5,000 kronor på grund av det större behovet av dylika lärare
vid två enkelseminarier än vid ett dubbelseminarium. Delposten 4. f.: Tillläggsarvoden
till lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier kan minskas
med det för Stockholm beräknade beloppet, 800 kronor. Delposten 5. a.:
Arvoden till seminarieläkare bör ökas med 1,150 kronor för Växjö och minskas
med 650 kronor för Stockholm. Under delposterna 5. b.: Arvoden till
seminariebibliotekarier och 5. c.: Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner
uppkomma för Växjö ökningar med 500 kronor, respektive 450 kronor
och minskningar för Stockholm med 400 kronor, respektive 100 kronor.
Nettoökningen av avlöningsanslaget med anledning av här förevarande
ändringsförslag kommer alltså att uppgå till 52,730 kronor.
Vad beträffar den av utskottet tillstyrkta förändringen av seminariet i
Göteborg från samseminarium till att endast skola mottaga kvinnliga elever
medför detta, att delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar till
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
93
tjänstemän å ordinarie stift, bör upptagas till samma belopp som i propositionen
beräknats för seminariet i Stockholm, innebärande en utgiftsminskning
av 4,340 kronor.
Då nettoökningen av avlöningsanslaget kommer att uppgå till 52,730
— 4,340) = 48,390 kronor, bör dess slutsumma upptagas med 1,562,190
kronor.
Förslagsanslaget till---(sid. 69)--- 220,000 kronor.
Vid bifall till utskottets i det föregående framlagda förslag örn bibehållande
av Växjöseminarlet blir en ganska betydande ökning av omkostnadsanslaget
erforderlig. Utskottet vill erinra, att dess förslag innebär upprätthållande
av två enkelseminarier i stället för ett dubbelseminarium, och härvid
äro ökade utgifter för omkostnader ofrånkomliga. Utskottet tillstyrker
av nu angivna skäl, att anslaget till omkostnader för folkskoleseminarierna
måtte höjas med 20,000 kronor till 240,000 kronor.
Av samma---(sid. 69)---följande sammanställning.
Anslag |
Anslag för 1935/1936 |
Enligt departements-chefens för-slag |
Utskottet |
Folksk ole seminarier: |
1,709,300 267,700 67,200 75,500 |
1,513,800 220,000 65.000 89.000 |
1,562,190 240,000 70.000 89.000 |
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag..... Stipendier, reservationsanslag............. |
|||
Summa kronor |
2,119,700 |
1,887,800 |
1,961,190 |
De sakkunniga---(sid. 70)---nya organisationen.
I likhet med departementschefen finner utskottet vidare frågan, huru
med folkskoleseminariets i Kalmar fastighet bör förfaras, böra göras till
föremål för utredning.
Vad kostnaderna---(sid. 70)---att hänvisa.
Den av utskottet i det föregående tillstyrkta förflyttningen av det i
Växjö planerade småskoleseminariet till annan plats medför förändring av
de för ett Växjöseminarium framlagda kostnadsberäkningarna endast för så
vitt dels rektor icke kan, såsom i Växjö, erhålla fri bostad, dels ock örn den
till seminariet hörande trädgården är av viss storleksordning. Den vid
förstnämnda eventualitet uppkommande kostnadsökningen kan beräknas
till 2,000 kronor per år, för den senare eventualiteten är endast en mindre
kostnadsökning erforderlig. Då frågan om det nya seminariets framtida
förläggning, enligt vad utskottet i det föregående uttalat, först måste göras
till föremål för utredning, och ett upptagande av dess verksamhet således
kan ske först efter ett beslut i ämnet av riksdagen, finner utskottet någon
förändring av vederbörande anslagsberäkningar icke för närvarande vara
94
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
av behovet påkallad. Då de framlagda kostnadsberäkningarna icke givit
utskottet anledning till erinran, tillstyrker utskottet vad härom föreslagits.
Departementschefen har beräknat, att anslaget till Småskoleseminarier:
Omkostnader skulle behöva upptagas med ett belopp av 79,000 kronor.
Visserligen skulle, med den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till
frågan om en frivillig kurs i finska språket, detta belopp kunna minskas
med 400 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har utskottet icke
ansett detta påkallat.
Rörande det småskoleseminarium, som föreslagits skola träda i stället
för det i propositionen beräknade seminariet i Växjö, har utskottet ansett en
närmare utredning vara av behovet påkallad. Med hänsyn härtill finner sig
utskottet sakna anledning att för närvarande föreslå några förändringar
på grund härav av anslaget till omkostnader. Då de framlagda beräkningarna
icke givit utskottet anledning till erinran, tillstyrker utskottet
vad i här förevarande hänseende föreslagits.
Mot de--(sid. 71—72)---till enman.
Vad därefter intagningen vid de 4-åriga linjerna beträffar, finner sig utskottet
— med hänsyn till sitt förut framlagda förslag örn bibehållande av
folkskoleseminariet i Växjö — böra tillstyrka, att en ny klass intages vid
detta seminarium. I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot
departementschefens förslag.
Departementschefen har---(sid. 72—74)---återgiven sam
manställning.
Utskottets förslag beträffande folkskoleseminarieorganisationen under
nästkommande budgetår avviker från Kungl. Maj:ts förslag härom endast
såtillvida, som utskottet tillstyrkt intagandet av en ny avdelning jämväl
vid folkskoleseminariet i Växjö. De förändringar, som härav föranledas i
avlöningsanslaget, äro följande: Delposten l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar
till tjänstemän å ordinarie stat bör minskas med ett belopp å
6,800 kronor, motsvarande avlöningen för de övningsskollärare, som enligt
propositionen avsetts för den ordinarie studentlinjen i Stockholm. Detta
belopp bör överföras till delposten 3. d., som torde böra erhålla den förändrade
benämningen: Arvoden för undervisning vid studentkurs vid seminarierna
i Stockholm och Karlstad m. m. Då ett ökat behov av extralärare
och timlärare uppkommer torde vidare delposten 3. a.: Arvoden till extralärare
och timlärare behöva höjas med 5,000 kronor. Delposten 4. a.: Arvoden
till seminarieläkare bör ökas med 400 kronor och delposten 4. c.:
Arvoden till biträden vid rektor sexpeditioner med 100 kronor.
Nettoökningen av---(sid. 74)---läsåret 1934—1935.
Härefter har---(sid. 75)---att erinra. Den av utskottet i det
föregående tillstyrkta förflyttningen av det småskoleseminarium, som i propositionen
avsetts skola förläggas till annan plats, kommer med utskottets
sålunda intagna ståndpunkt icke att innebära någon förändring av den i
propositionen beräknade elevintagningen för läsåret 1936—1937.
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
95
Utskottet tillstyrker---(sid. 75)---till erinran.»
dels ock att utskottets under I gjorda hemställan bort i
nedan angivna delar hava följande lydelse:
»A. Besluta---(sid. 75)---läsåret 1936
—1937;
1. a. Folkskoleseminarierna skola — — —
(sid. 75)----två tillsvidare.
b. Av dubbelseminarierna---(sid. 75—76)---
4-årig linje.
c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun,
Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier
skall seminariet i Falun vara av formen 4 + särskild
kurs.
Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå, Stockholm,
Växjö och Karlstad.
d. Seminarierna i Uppsala, Linköping, Växjö och Karlstad
skola vara avsedda för manliga elever, seminarierna i
Falun, Stockholm och Göteborg för kvinnliga elever och
ettvart av de återstående seminarierna för manliga och
kvinnliga elever.
2. a. Småskoleseminarierna skola — — —
(sid. 76)---och Landskrona.
Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele
och Härnösand samt till plats, varom beslut efter verkställd
utredning skall fattas. Av dessa skola de båda förstnämnda
seminarierna vara 3-åriga.
3. I följd härav skall folkskoleseminariet i Kalmar samt
småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas,
det förra successivt från och med läsåret 1936—1937
och de båda senare med utgången av läsåret 1935—1936;
B. Medgiva, att---(sid. 76—80)---läsåret
1934—1935.»
d) av herr Oscar Olsson, som
dels framhållit följande synpunkter:
»Vid förläggningen av seminarierna är det nödvändigt att se hela
planen i sammanhang. De grundläggande principerna i riksdagens föregående
uttalanden hava varit, att organisationen icke bör vara onödigt
stor för att effektivt fylla sin uppgift, varför dubbelseminarier borde
vara att föredraga framför enkelseminarier. Dubbelseminarier kunna
bereda bättre lokaler och utrustning för undervisningen. De olika ämnena
kunna också bli tillgodosedda bättre i den mån lärarkollegierna
96
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
bli större. Detta resonemang gäller i lika hög grad för småskoleseminarierna
som för folkskoleseminarierna.
Beträffande folkskoleseminarierna föreslås av mig bibehållandet av enkelseminarier
i Karlstad och Kalmar. I fråga örn Karlstad motiveras anordningen
av att reservutrymme behöves för en utvidgning av organisationen,
örn detta skulle visa sig erforderligt. Att Kalmar föreslås som det
enda verkliga enkelseminariet, är motiverat ur olika synpunkter. I första
hand är det allmänt erkänt i skolkretsar, att intet annat seminarium
varit i stånd att, i så hög grad som detta gjort, genom sitt elevförbund
intressera sina gamla lärjungar för fortsatta pedagogiska studier och
forskningar i en verksam och effektiv kamratorganisation. Seminariet
har på så sätt blivit en levande kraft i vår lärarkårs fortsatta insatser
i det pedagogiska studiearbetet i t. o. m. högre grad än andra seminarier.
Statsverket kommer icke att vidkännas några kostnader för nödiga
om- och tillbyggnader för den händelse seminariet bibehålies, eftersom
Kalmar stad åtagit sig de nödiga kostnaderna härför. På grund härav
bortfalla även de ekonomiska skälen att föredraga bibehållandet av
Luleå seminarium framför Kalmar. Därtill kommer att bibehållandet
av folkskoleseminariet i Luleå skulle medföra en synnerligen otillfredsställande
småskoleseminarieorganisation med fyra — i stället för två
enkelseminarier och endast tre dubbelseminarier i stället för fyra
med därav följande pedagogiska och ekonomiska nackdelar.
Vad förläggningen av folkskoleseminarierna beträffar, ansluter jag mig
till Kungl. Maj:ts förslag med följande ändringar. Ett folkskoleseminarium
förlägges till Kalmar och folkskoleseminariet i Luleå göres, i
överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, till dubbelt småskoleseminarium.
Seminariet i Kalmar torde jämväl i fortsättningen böra avses endast för
utbildning av folkskollärarinnor. Seminariet i Luleå skulle däremot enligt
det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget blivit samseminarium. Vid
bifall till mitt nu framlagda förslag skulle alltså en förskjutning i proportionen
mellan manliga och kvinnliga elever uppstå med en halv avdelning
eller från 8 Va manliga och 7 Va kvinnliga till 8 manliga och 8 kvinnliga.
För att bibehålla den av Kungl. Maj:t förordade proportionen mellan manliga
och kvinnliga elever finner jag mig böra förorda, att den 4-åriga linjen
i Göteborg endast avses för manliga elever.
Av det ovanstående framgår, att vidare den förändringen bör göras i
Kungl. Maj:ts proposition, att småskoleseminarierna i Haparanda och
Lycksele nedläggas och ett dubbelt småskoleseminarium upprättas i Luleå.
Det är ofrånkomligt, att utbildningen av lärarinnor i dessa 3-åriga småskoleseminarier,
så betydelsefull för skolarbetet i Norrbotten, får bättre
förutsättningar i ett dubbelseminarium i Luleå än i de nuvarande enkelseminarierna.
En jämförelse med nuvarande och av Kungl. Maj:t föreslagen
organisation framgår av vidstående tabell.
Statsutskottets utlåtande Nr 150. 97
F olkskolesemina-rium |
Nuvarande organisation |
Departementschefen |
Här föreslaget |
Luleå........ |
4+4 |
4 + lokalreserv |
Förvandlas till små- |
(M + K) |
(M + K) |
skoleseminarium |
|
2 |
av typen 3 + 3 |
||
Umeå.......'' . |
4 + 4 |
4+2 |
4 + 2 |
(K + K) |
(M + K + M + K) |
(M + K + M + K) |
|
2 2 |
2 2 |
||
Falun........ |
4 + 4 |
4 +särskild kurs |
4 + särskild kurs |
(K+K) |
(K + K) |
(K + K) |
|
Uppsala...... |
4 + 4 |
4+2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + M) |
(M + M) |
|
Stockholm..... |
4 + (1) |
4+2 |
4 + 2 |
(K + K) |
(K + K) |
(K + K) |
|
Karlstad...... |
4 + 4 |
4 + lokalreserv |
4 + lokalreserv |
(M + M) |
(M) |
(M) |
|
Linköping..... |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + M) |
(M + M) |
|
Göteborg...... |
4+4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M+M) |
(M + K + M + K) |
(M + M + K) |
|
2 2 |
2 |
||
Lund........ |
4 + 4 |
4 + 2 |
4 + 2 |
(M + M) |
(M + K + M + K) |
(M + K + M + K) |
|
2 2 |
2 2 |
||
Växjö........ |
4 |
Förvandlas till små- |
Förvandlas till små- |
(M) |
skoleseminarium |
skoleseminarium |
|
Kalmar....... |
4 |
Nedlägges |
4 |
(K) |
(K) |
||
19x4 + 1x1 |
9x4+6x2+ |
9x4+6x2+ |
|
(12M + 8K) |
särskild kurs |
särskild kurs |
|
(8l/sM+7‘/äK) |
(81/2 M + 7''/2 K) |
Beträffande antalet studentlinjer ansluter jag mig således till Kungl.
Maj:ts proposition.
Det här föreslagna sättet att genomföra omorganisationen innebär
åtskilliga besparingar i jämförelse med utskottets förslag. Följande förändringar
skulle uppstå i de beräkningar, som föreligga i Kungl. Maj:ts
proposition beträffande kostnaderna för folkskoleseminarieorganisationen
efter dess fullständiga genomförande.
I fråga om förslagsanslaget till Folkskole seminarier: Avlöningar, må följande
anföras.
Vad till en början beträffar delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar
till tjänstemän å ordinarie stat äro nämnda förändringar följande:
De vid det i propositionen föreslagna seminariet i Luleå beräknade övningslärarbefattningarna
i gymnastik samt lek och idrott (avsedd för manlig innehavare)
och i manlig slöjd kunna indragas, varigenom en minskning med
Bihang till riksdagens protokoll 1986. 6 sami. Nr 150.
7
98
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
(3,380 + 2,940) = 6,320 kronor uppkommer. Å andra sidan måste vid seminariet
i Kalmar inrättas en övningslärarbefattning i gymnastik med lek
och idrott (avsedd för kvinnlig innehavare) och en övningslärarbefattning i
hushållsgöromål, varigenom en ökning med (2,990 + 1,980)= 4,970 kronor
uppkommer. Nettominskningen av denna delpost kommer alltså att utgöra
(6,320 — 4,970)= 1,350 kronor. Delposten 4. e.: Arvoden för undervisning
i hushållsgöromål torde vidare kunna sänkas med 500 kronor. Vid seminariet
i Luleå finnes tjänstebostad för rektor, vilket däremot icke är fallet
i Kalmar. På grund härav bör delposten 6. a.: Hyresersättning till rektorer
vid vissa seminarier ökas med 2,400 kronor.
Omorganisationen av seminariet i Göteborg medför följande förändringar.
En övningslärarbefattning i gymnastik med lek och idrott (avsedd för
kvinnlig innehavare) samt en övningslärarbefattning i hushållsgöromål
bliva icke erforderliga, på grund varav delposten la.: Lön och tjänstgöringspenningar
till tjänstemän å ordinarie stat kan minskas med (2,990
+ 1,980) = 4,970 kronor. Å andra sidan bör delposten 4. a.: Arvoden till
extralärare och timlärare ökas för att bereda medel för uppehållande av
undervisningen i gymnastik för kvinnliga elever och i hushållsgöromål. Det
härför erforderliga beloppet torde kunna beräknas till omkring 3,000 kronor,
därav 2,000 kronor för undervisning i gymnastik och 1,000 kronor för
undervisning i hushållsgöromål.
Då nettominskningen av avlöningsanslaget kommer att uppgå till (4,970
+ 2,400 + 3,000 — 6,320 — 500 — 4,970) = 1,420 kronor, bör dess slutsumma
upptagas med 1,512,380 kronor.
Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader har departementschefen
beräknat böra upptagas till 220,000 kronor.
Det av mig förordade nedläggandet av folkskoleseminariet i Luleå
och ett bibehållande av folkskoleseminariet i Kalmar torde, främst på
grund av minskade kostnader för bränsle, kunna antagas medföra en minskning
av anslagsbehovet med 3,000 kronor. Den av mig biträdda ståndpunkt,
utskottet intagit till den av departementschefen förordade frivilliga
kursen i finska, skulle visserligen kunna medföra en ytterligare minskning
av detta anslag med 840 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har
jag icke ansett detta erforderligt. Då de framlagda beräkningarna i övrigt
icke givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag att detta anslag upptages
med ett belopp av 217,000 kronor.
De beträffande reservationsanslagen till Folkskoleseminarier: Materiel,
böcker m. m. och Folkskoleseminarier: Stipendier framlagda beräkningarna,
slutande på respektive 65,000 och 89,000 kronor, hava icke givit mig anledning
till erinran.
I statsrådsprotokollet har departementschefen å sid. 150 lämnat en sammanfattning
av de för närvarande för folkskoleseminarierna uppförda statsanslagen
i jämförelse med de av de sakkunniga, skolöverstyrelsen och
Statsutskottets utlåtande Nr 150. 99
departementschefen tillstyrkta anslagen, till vilken jag här tillåter mig att
hänvisa.
De förändringar i detta förslag, vilka av mig i det föregående tillstyrkts,
framgå av följande sammanställning.
Anslag |
Anslag för |
Enligt departements-chefens för-slag |
Här före-slaget |
Folkskoleseminariet: |
|||
Avlöningar, förslagsanslag............... |
1,709,300 |
1,513,800 |
1,512,380 |
Omkostnader, j förslag samlag.............. |
267,700 |
220,000 |
217,000 |
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag..... |
67,200 |
65,000 |
65,000 |
Stipendier, reservationsanslag............. |
75,500 |
89,000 |
89,000 |
Summa kronor |
2,119,700 |
1,887,800 |
1,883,380 |
Beträffande den av mig föreslagna organisationen av småskoleseminarierna
skulle genom ett bifall till denna först och främst avvärjas byggandet
av ett nytt seminarium i Haparanda.
Beträffande förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar må följande
anföras.
Antalet tjänstemän å ordinarie stat minskas med en rektorsbefattning,
en övningsskollärarbefattning och en skolköksföreståndarinnebefattning. På
grund härav kan delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän
å ordinarie stat minskas med 10,100 kronor.
Under delposten 3. a.: Arvoden till timlärare äro vissa förskjutningar att
emotse. Dessa bliva dock sannolikt icke av den omfattning, att en förändring
av det för denna delpost beräknade beloppet blir erforderligt. Delposten
3. e.: Arvode till ett biträde för matlagningen vid seminariet i Lycksele
kan bortfalla, medförande en anslagsminskning av 900 kronor. Slutligen
kan delposten 6. b.: Särskilda lönetillägg till lärare vid vissa seminarier
minskas med 2,400 kronor.
Sammanlagt komma alltså vid ett bifall till mitt förslag minskningarna
under avlöningsanslaget att uppgå till 13,400 kronor, vilket innebär att
anslagets slutsumma kan minskas från föreslagna 405,350 kronor till
391,950 kronor.
Departementschefen har beräknat, att anslaget till Småskoleseminarier:
Omkostnader skulle behöva upptagas med ett belopp av 79,000 kronor.
Visserligen skulle, med utskottets av mig biträdda ståndpunkt till frågan
om en frivillig kurs i finska språket, detta belopp kunna minskas med
400 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har jag icke ansett detta
av behovet påkallat.
Med anledning av den av mig i det föregående tillstyrkta förändringen
av organisationen av de 3-åriga seminarierna blir emellertid en ökning
av anslaget erforderlig. Dessa kostnader hava för seminarierna i Ha
-
100
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
paranda och Lycksele beräknats till respektive 9,800 och 7,500 kronor
eller till sammanlagt 17,300 kronor. Den av de sakkunniga uppgjorda, å sid.
162 i statsrådsprotokollet återgivna tablån upptager för det av dem föreslagna
dubbelseminariet i Luleå såsom erforderligt nettoanslag ett belopp
av 25,000 kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp utgör 7,700 kronor.
Emellertid torde höjningen av anslaget kunna begränsas till 5,000 kronor,
med vilket belopp alltså anslaget bör höjas.
Då jag icke i övrigt haft något att erinra mot de beträffande här förevarande
anslag framlagda beräkningarna, tillstyrker jag, att detsamma må
upptagas med ett belopp av (79,000 + 5,000 =) 84,000 kronor.
Mot de beträffande reservationsanslagen till Småskoleseminarier: Materiel,
böcker m. fl. och Småskoleseminarier: Stipendier framlagda beräkningarna,
slutande på respektive 21,600 kronor och 57,000 kronor, har jag icke
funnit något att erinra.
Departementschefen har lämnat en sammanfattning av anslagen för småskoleseminarieorganisationen
för budgetåret 1935/1936 ävensom enligt de
sakkunnigas, skolöverstyrelsens och sitt eget förslag, till vilken jag här tilllåter
mig att hänvisa.
Mina i det föregående framlagda förslag beträffande organisationen av de
3-åriga seminarierna hava, på sätt av det föregående framgår, föranlett de
ändringar, som framgå av nedanstående tabell:
Anslag |
Anslag för |
Departe- mentschefen |
Utskottet |
Småskoleseminarier: |
|||
Avlöningar, förslagsanslag............... |
253,500 |
405,350 |
391,950 |
Omkostnader, förslagsanslag............. |
73,700 |
79,000 |
84,000 |
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag..... |
16,400 |
21,600 |
21,600 |
Stipendier, reservationsanslag............. |
15,000 |
57,000 |
57,000 |
Summa kronor |
358,600 |
562,950 |
554,550 |
I fråga om engångskostnader har departementschefen framhållit, att genomförandet
av den nya småskoleseminarieorganisationen ej torde medföra
några mera betydande engångskostnader för statsverket. Departementschefen
har vidare förutsatt, att frågan om eventuellt erforderliga lokalutvidgningar
vid småskoleseminarierna i Lycksele och Strängnäs göres till
föremål för närmare utredning. Tillika har departementschefen förklarat
sig icke hava något att erinra mot att denna utredning må omfatta även
möjligheterna att vid vissa andra småskoleseminarier på annat sätt än genom
förhyrning anskaffa lämpliga lokaler.
Under framhållande av att vid bifall till vad jag i det föregående tillstyrkt
beträffande organisationen av de 3-åriga seminarierna några lokalutvidgningar
vid seminariet i Lycksele icke bliva erforderliga, vill jag
Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
101
såsom min uppfattning angiva, att den av departementschefen ifrågasatta
utredningen dock är väl motiverad, och synes det alltså mig önskvärt, att
densamma kommer till stånd.
Jag tillstyrker vidare förslaget örn att riksdagen må medgiva, att de
fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna i Linköping och
Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av dessa seminarier utan vederlag
återgå till Östergötlands läns landsting, respektive Kopparbergs läns
landsting.
Jag vill vidare framhålla, att vid denna utredning jämväl synes böra till
övervägande upptagas frågan, huru de nuvarande småskoleseminariefastigheterna
i Haparanda och Lycksele böra för framtiden disponeras.
Departementschefens förslag beträffande intagning av elever vid studentlinjerna
för nästkommande läsår har icke givit mig anledning till erinran.
Vad därefter intagningen vid den 4-åriga linjen beträffar finner jag
mig — med hänsyn till mitt förut framlagda förslag beträffande dessa
linjers förläggning — böra tillstyrka den förändringen, att en ny klass intages
vid seminariet i Kalmar under det att någon intagning icke bör ske
vid seminariet i Luleå. I övrigt har jag icke funnit något att erinra mot
förslaget.
För budgetåret 1936/1937 skulle besparingar inträda, högst väsentliga
för småskoleseminariernas vidkommande. I de för folkskoleseminarierna för
nästkommande budgetår beräknade anslagen uppkomma däremot inga förändringar.
Mot den för nästkommande läsår föreslagna elevintagningen vid småskoleseminarierna
har jag icke funnit något att erinra.
Vad jag i det föregående tillstyrkt beträffande förflyttning av den
vid Haparanda- och Lyckseleseminarierna hittills bedrivna verksamheten
till ett dubbelseminarium i Luleå kommer emellertid att föranleda vissa
ändringar beträffande förslaget om de seminarier, vid vilka intagning i
första klassen för nästkommande läsår skall äga rum. Då den vid förstnämnda
båda seminarier hittills bedrivna verksamheten skall upphöra,
torde — för att undvika en försening av deras avveckling — någon nyintagning
nu icke böra där äga rum. Däremot bör redan nu intagning av
elever vid det avsedda småskoleseminariet i Luleå äga rum. Då någon
minskning av det vid 3-åriga linjer för nästkommande budgetår beräknade
elevantalet icke bör ske, tillstyrker jag, att för nästkommande läsår
24 elever skola intagas vid seminariet i Luleå. Då detta antal överensstämmer
med det av mig tillstyrkta normalantalet vid en småskoleseminarieklass,
finner jag icke påkallat, att dessa elever fördelas på två klasser,
utan torde de kunna sammanföras till en.
Mitt förslag om ändring av organisationen av de 3-åriga småskoleseminarierna
i Norrland föranleder, som nyss nämnts, vissa besparingar i de
framlagda kostnadsberäkningarna.
Härvid bör först erinras örn följande. Då Haparanda- och Lyckselese -
102
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
minarierna för närvarande omfatta vartdera endast en tredje årskurs, kommer
verksamheten vid dessa seminarier vid bifall till mitt förslag i fråga
örn intagningen att nedläggas med utgången av läsåret 1935—1936. Vid
sådant förhållande finner jag det bliva erforderligt, att de vid dessa seminarier
nu anställda ordinarie befattningshavarna överföras till övergångsstat.
Vad till en början delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar åt befattningshavare
å ordinarie stat beträffar, bör densamma på grund härav
minskas med de löner och tjänstgöringspenningar, som av departementschefen
beräknats belöpa på småskoleseminarierna i Haparanda och Lycksele,
45,600 kronor. De nuvarande ordinarie befattningshavarna vid
nämnda båda seminarier böra överföras på övergångsstat med de avlöningsförmåner,
som äro förenade med de av dem innehavda ordinarie befattningarna.
Av befattningshavarna vid småskoleseminariet i Haparanda
är rektor ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminariet i Luleå. Någon
överflyttning till övergångsstat torde alltså icke böra för honom ifrågakomma.
Någon ordinarie ämneslärare finnes icke vid detta seminarium,
men däremot två ordinarie övningsskollärare, av vilka emellertid en skall
avgå med pension den 1 juli 1936. Vid seminariet i Lycksele är rektor
ordinarie ämneslärare vid seminariet. Därjämte finnas här en ordinarie
ämneslärare, en ordinarie övningsskollärare och en ordinarie skolköksföreståndarinna.
Till dessa lärare — med undantag av den ene övningsskolläraren
vid Haparanda-seminariet — utgående löner och tjänstgöringspenningar
uppgå sammanlagt till 15,400 kronor. Delposten l.a.: Lön och
tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat bör alltså minskas
med 45,600 kronor samt delposten 2. a.: Lön och tjänstgöringspenningar
till tjänstemän å övergångsstat ökas med 15,400 kronor. I anslutning härtill
böra delposterna l.b. Ålderstillägg till tjänstemän å ordinarie stat och
l.c.: Fyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie stat minskas
med 8,000 kronor, respektive 2,000 kronor, och delposterna 2. b.: Ålderstillägg
till tjänstemän å övergångsstat och 2. c.: Fyllnadsarvoden åt vikarier
för tjänstemän å övergångsstat ökas med 3,000 kronor, respektive
1,000 kronor. Delposten 3. d.: Arvode till ett biträde för matlagningen vid
seminariet i Lycksele å 900 kronor kan bortfalla. I delposterna 4. a., b.
och c.: Arvoden till seminarieläkare, till seminariebibliotekarier och till
biträden vid rektorsexpeditioner kunna minskningar göras med respektive
850 kronor, 400 kronor och 300 kronor. Slutligen kan delposten 5. b.: Särskilda
lönetillägg till lärare vid vissa seminarier minskas med 2,400 kronor.
Nettominskningen av avlöningsanslaget kommer sålunda att uppgå till
41,050 kronor och anslagets slutsumma till 237,750 kronor.
Den möjliga minskningen av omkostnadsanslaget torde kunna beräknas
till 14,500 kronor. Härvid utgår jag från att medel skola beredas
för den av departementschefen i utsikt ställda preparandkursen i Haparanda
och undervisningen i hushållsgöromål vid samma seminarium. Även
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
103
om den i Haparanda tidigare bedrivna undervisningen för framtiden kommer
att meddelas i Luleå, finner jag motsvarande medel bliva erforderliga
vid sistnämnda seminarium.
Minskningen av anslaget till materiel, böcker m. m. har beräknats till
2,700 kronor.
I övrigt har jag icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
beträffande anslagen till småskoleseminarierna för nästkommande budgetår.
Jag har ansett mig böra i efterföljande tablå giva en sammanställning av
de anslag, jag sålunda tillstyrkt.
Budgetåret 1935/1936 |
Budgetåret 1936/1937 |
|||
Anslag |
Skolöver- styrelsen |
Departe- mentschefen |
Här före-slagna |
|
Avlöningar............... |
253,500 |
327,500 |
278,800 |
237,750 |
Omkostnader ............. |
73,700 |
69,950 |
66,000 |
51,500 |
Materiel, böcker m. m......... |
16,400 |
13,650 |
11,700 |
9,000 |
Stipendier............... |
15,000 |
20,700 |
19,500 |
19,500 |
Anordnande av fortbildningskurser |
5,000 |
5,000 |
5,000 |
5,000 |
Bidrag till avlöning åt vissa på in-dragningsstat hos landsting upp-förda seminarielärare m. m..... |
115,000 |
115,000 |
110,000 |
110,000 |
Summa kronor |
478,600 |
551,800 |
491,000 |
432,750 |
dels ock i anslutning härtill ansett, att utskottets under I. gjorda hemian
bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:
»A. Besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,
att träda i successiv tillämpning från och
med läsåret 1936—1937:
l.a. Folkskoleseminarierna skola vara till
antalet nio, därav sju skola vara anordnade såsom dubbelseminarier
och två såsom enkelseminarier, varav ett tillsvidare.
b. Av dubbelseminarierna skola
sex innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,
(4 + 2), och
ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd
för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor,
(4 + särskild kurs).
Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig
linje.
c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun,
Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Av
104
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
dessa seminarier skall seminariet i Falun vara av formen
4 + särskild kurs.
Enkelseminarierna skola förläggas till Kalmar och Karlstad.
d. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola
vara avsedda för manliga elever, seminarierna i Falun,
Stockholm och Kalmar för kvinnliga elever och ettvart av
de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga
elever.
2. a. Småskoleseminarierna skola vara till antalet
sex, därav fyra skola vara anordnade såsom dubbelseminarier
och tills vidare två såsom enkelseminarier.
b. Tre av dubbelseminarierna skola innefatta två 2-åriga
linjer (2 + 2) och det fjärde två 3-åriga linjer (3 + 3).
Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 2-årig
linje.
c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Luleå, Strängnäs,
Skara och Landskrona. Av dessa skall det förstnämnda
vara 3-årigt.
Enkelseminarierna skola förläggas till Härnösand och
Växjö.
3. I följd härav skola folkskoleseminarierna i Luleå och
Växjö samt småskoleseminarierna i Haparanda, Lycksele,
Linköping och Falun nedläggas, de båda förra successivt
från och med läsåret 1936—1937 och de fyra senare med
utgången av läsåret 1935—1936;
B. Medgiva, att----(sid. 76—77)---samma
seminarier;
E. Godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.
..............kronor 954,820
b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 200,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........ » 35,150 1,189,970
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.
..............kronor 33,400
b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 8,700
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........ »
500 42,600
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
105
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Arvoden till extralärare
och timlärare.........kronor 55,000
b. Arvodesförhöjning till vissa
extra ordinarie ämneslärare,
förslagsvis............ » 2,950
c. Understöd till extra ordi
narie
lärare vid förfall på
grund av sjukdom, förslagsvis
.............. » 1,000
d. Arvoden för undervisning
vid studentkurs vid seminarierna
i Karlstad och
Växjö m. m., förslagsvis. . » 10,500
e. Arvoden för undervisning
i hushållsgöromål...... » 1,350
f. Lönetillägg till teckningsläraren
J. A. Lydh vid
seminariet i Luleå och
teckningsläraren J. E. R.
Nyreen vid seminariet i
Karlstad............. » 3,120
g. Tilläggsarvoden till lärare
i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier
.......... » 6,400
h. Särskilda arvoden vid prov
årsseminarier.
......... » 18,000
i. Tilläggsarvoden till lärare
vid de vid vissa seminarier
anordnade kurser för utbildande
av kyrkomusiker,
förslagsvis............ » 4,200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till seminarie
läkare.
..............kronor 13,600
b. Arvoden till seminarie
bibliotekarier.
......... » 8,700
c. Arvoden till biträden vid
rektorsexpeditioner..... » 5,900
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:
a. Hyresersättning till rektorer
vid vissa seminarier kronor 14,000
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 150.
102,520
28,200
8
106
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
b. Hyresbidrag till lärare vid
seminarierna i Göteborg
och Stockholm, förslagsvis kronor 16,600
c. Tillfällig löneförbättring,
förslagsvis............ » 200,000
d. Provisorisk avlöningsför
bättring,
förslagsvis .... » 29,910
e. Personliga lönetillägg till
vissa ordinarie Övningslärare,
förslagsvis...... » 11,000 271,510
Summa förslagsanslag kronor 1,634,800;
F. Till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,634,800 kronor;
G. till Folkskoleseminarier: —--(sid. 79) —--
105,000 kronor;
J. Godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.
..............kronor 85,600
b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 16,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........ » 5,000 106,600
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.
..............kronor 48,600
b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 10,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........ » 1,800 60,400
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Arvoden till extra lärare
under tjänstledighet på
grund av sjukdom, förslagsvis
.............. kronor 600
b. Arvoden till timlärare ... » 23,400
c. Tilläggsarvoden till lärare
i trädgårdsskötsel ....... » 900 24,900
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
107
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till seminarie
-
läkare ............... |
kronor |
1,650 |
|
b. Arvoden till seminariebi-bliotekarier........... |
» |
1,100 |
|
c. Arvoden till biträden vid |
» |
600 |
3,350 |
5. Särskilda löneförmåner till |
ordinarie och |
||
icke-ordinarie tjänstemän: |
kronor |
2,000 |
|
b. Särskilda lönetillägg till |
» |
200 |
|
c. Tillfällig löneförbättring, |
» |
38,000 |
|
d. Provisorisk avlöningsför-bättring, förslagsvis..... |
» |
2,300 |
42,500 |
Summa förslagsanslag kronor 237,750;
K. Till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslag sanslag av 237,750 kronor;
L. Till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 51,500 kronor;
M. Till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
9,000 kronor;
N. Till Småskoleseminarier:---(sid. 80)---
läsåret 1934—1935.»
4. Beträffande inträd esford ring arna vid småskoieseminarierna av herrar
Bergqvist, Oscar Olsson, Asplund, Borell och Holmdahl, som i anslutning
till sin under 1. omförmälda reservation ansett, att utskottets utlåtande i
denna del bort hava följande ändrade lydelse:
»De sakkunniga ----(sid. 61)---behovet påkallat.
I anslutning härtill har utskottet av samma skäl, som utskottet tidigare
framhållit beträffande inträdesfordringar till och inträdesprov vid de
4-åriga folkskoleseminarierna, funnit sig icke kunna biträda det i propositionen
framlagda förslaget utan tillstyrker, att härför måtte i huvudsak
gälla de i motionen TI: 691 angivna riktlinjerna.»